Källhänvisning på bloggar

2021-10-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag vill dela korta sammanfattningar av rapporter och artiklar från nätet på min blogg. Vilka regler gäller? Kan jag skriva sammanfattning i mina egna ord, ange källa och länka till källa? Eller kan jag kopiera highlights från rapporter och artiklar och lägga inom citat samt ange källa och länk till källa?Måste både källa och länk till källa finnas med eller räcker det med att man bara anger källan?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vart hittar vi de relevanta reglerna?Vi hittar de regler som hanterar din fråga i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen), eftersom det är lagen som anger hur vi får använda material som andra är skapare till, bland annat artiklar och rapporter. Den ger alla upphovspersoner samma skydd, oavsett nationalitet, alltså behöver du källhänvisa på samma sätt till utländska rapporter och artiklar som till svenska. Vas gäller för citat och referat?Gällande textmaterial är det mycket som är skyddat, och det är upphovsrättsinnehavare till ett verk som bestämmer hur det får användas, tillsammans med lagens regler (1 kap 1 § upphovsrättslagen). Varje gång som du citerar eller parafraserar (omformulerar text) ska du källhänvisa. Jag skulle råda dig att välja ett referenssystem som du kan följa som en mall, även om de i första hand är till för akademiska texter och inte för bloggar, exempelvis Harvards referenssystem, eftersom de tydligt beskriver vilken information om originalkällan som du behöver ange samt hur texthänvisningen och referensen ska se ut vid användning av olika källor för att du ska kunna vara helt säker på att du källhänvisat korrekt och tillräckligt. Enligt Harvards referenssystem ska du både ange källan och länka till den, om länk finns. Artiklar har ofta en beständig länk, men om det inte finns kan du iställer skriva webbadressen.Du har vidare rätt att citera ur offentliggjorda verk och artiklar i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet (2 kap 22 § upphovsrättslagen). "I enlighet med god sed" innebär att det är tillåtet att citera om det kan motiveras av syftet, exempelvis då det inte går att omformulera innehållet utan att det förlorar sin innebörd. Citat ska bland annat ha en källhänvisning som anger sidan från vilket det är taget. Detsamma gäller för referat - de ska också ha en källhänvisning som placeras i slutet av referatet, eller intill författarens namn i löpande text. Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Om det fortfarande är någonting du funderar över, så är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga!Med vänliga hälsningar,

Uppsägning av hyreskontrakt vid privatuthyrning

2021-10-18 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej Om man hyr ut sitt hus till 2 personer Den ena lämnar sitt personnummer medan den andra säger hon har skyddad identitet och därför inte kan lämna ut det båda skriver på kontraktet men mannen säger upp kontraktet till sista sept enbart hans personnummer som gäller , helt plötsligt lämnar kvinnan ut personnummer hon har ljugit och har skulder va kan jag som uthyrare göra då jag skall lämna huset till försäljning
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Läser din fråga som att mannen har informerat dig om att han vill säga upp sin del av hyreskontraktet, medan kvinnan vill fortsätta att hyra huset och stå själv på kontraktet. Vart vi finner de relevanta lagrummenVi hittar de regler som hanterar din fråga i Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad, eftersom lagen gäller för hyresavtal genom vilken någon utanför näringsverksamhet hyr ut en bostad, såsom t.ex. en villa. I de fall den lagen inte reglerar en fråga eller inte säger något annat än 12 kap jordabalken (hyreslagen) så gäller också reglerna i den. Formkrav för hyresavtalDet ska börja med att sägas att det inte finns några specifika formkrav på ett hyresavtal, bortsett från att det ska vara skriftligt om du eller dina hyresgäster begärt det (12 kap 2 § Jordabalken). Det är således inte ett krav att ha med personnummer i avtalet över huvud taget, och det används framförallt vid kontraktsskrivning för att styrka identitet så att du som hyresvärd ska veta vem du hyr ut till. Det första skrivna kontraktet var alltså giltigt trots att kvinnans personnummer inte var med i det.Uppsägning av en del av hyreskontrakt av en medhyresgäst Om två personer, som i detta fall, står på ett hyreskontrakt och endast en vill säga upp sin del av hyreskontraktet kan denne göra det. När en person säger upp sin del av ett hyreskontrakt brukar ofta hyresvärdar vilja göra en ny prövning på om de kan godkänna att den kvarvarande hyresgästen står ensam på kontraktet, eftersom denna då är ensamt ansvarig för hyresavtalet (12 kap. 47 § första stycket Jordabalken). Som medhyresgäst är kvinnan berättigad att få hyresavtalet förlängt, om du som hyresvärd skäligen kan nöja dig med endast henne som hyresgäst. Frågan blir alltså hur stor inverkan som kvinnans skulder kan antas ha på hennes förmåga att betala hyran i framtiden eller om andra omständigheter kan ligga till grund för att du inte ska behöva godkänna henne som ensam hyresgäst, med den information du gett är det dock svårt för mig att göra en vidare bedömning av hur det troligen är i detta fallet. Därför kommer jag under nästa rubrik beskriva hur du kan säga upp hyreskontraktet, om det skulle vara så att det inte finns godtagbara skäl för att du ska kunna neka henne förlängning. Uppsägning av hyreskontrakt från hyresvärdens sidaOm du och dina hyresgäster inte avtalat om annat gäller hyresavtalet för obestämd tid, och ska därför sägas upp för att upphöra att gälla (3 § första stycket Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad). Du som hyresvärd får säga upp hyresavtalet så att det upphör att gälla vid det månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen, om en längre uppsägningstid inte har avtalats (3 § andra stycket Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad). Det skulle innebära att du inte kan sälja din villa utan att kvinnans nyttjanderätten skulle följa med till nästa ägare under uppsägningstiden. Jag skulle därför råda dig att, om du har möjlighet till det, avvakta med att sälja huset till dess att avtalet upphört att gälla. Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Om det fortfarande är någonting du funderar över, så är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga! Med vänliga hälsningar,

Huruvida viss egendom utgör samboegendom eller ej

2021-10-04 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej Jag och min före detta sambo har separerat sedan ca 7 månader tillbaka. Hon har hela tiden bott kvar i vårt gemensamt ägda hus och vägrade länge att sälja eller lösa ut mig ur huset. Till slut fick jag en bodelningsförrättare utsedd och då gick hon med på husförsäljning. Huset är nu sålt men överlåtelse har inte skett. Bodelningsförrättaren vill nu ha in uppgifter om när förhållandet upphörde och vad jag anser är samboegendom. Jag anser att de saker jag köpt och använt för egen hobby och fritidssysselsättning inte är samboegendom (i detta fall verktyg och maskiner). Dessa saker finns kvar i garaget som vi fortfarande äger tillsammans. Har jag rätt att hämta dessa saker eller hur bör jag gå tillväga för att lösa detta?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Vilken lag reglerar separation mellan sambos och samboegendom?Vid separation mellan sambos blir sambolagen den tillämpliga lagen. Den kan liknas vid en förenklad version av äktenskapsbalken och reglerar om eller under vilka omständigheter du får behålla till exempel verktyg och maskiner vid en separation. Huvudregeln är att egendom som du och din före detta sambo införskaffade för gemensam användning ska delas lika vid separationen, oavsett vem som betalat. Vad räknas till samboegendom?Till samboegendom räknas bohag som förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Begreppet bohag definieras i 6 § sambolagen, där anges att det som faller under begreppet är möbler, hushållsmaskiner och annat "inre lösöre" som köptes för att användas i det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk. Verktyg och maskiner är knappast varken möbler, hushållsmaskiner eller annat inre lösöre, och som jag tolkar det köptes det inte in med avsikten att de skulle tillhöra det gemensamma hemmet, utan snarare för att bara du skulle använda dem och att de därmed skulle tillhöra dig. Ytterligare en paragraf som stödjer att de inte skulle vara samboegendom är 7 § sambolagen, vilken anger att egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte ska räknas till gemensamt bohag. Får du hämta dem när du vill?Din före detta sambo får inte hindra dig från att hämta saker som tillhör dig, och det är bara du som har lov att förfoga över dina tillhörigheter - hon får alltså inte använda dem. Eftersom ni gemensamt äger garaget i vilket sakerna ligger kan du inte göra dig skyldig till hemfridsbrott (att olovligen gå in i annans bostad) om du skulle hämta dem utan att be om tillåtelse innan. Om hon inte skulle vilja lämna ifrån sig egendom som tillhör dig frivilligt kan du ansöka om handräckning hos Kronofogden, ansökningsavgiften är 300kr, men du kan ansöka om att hon ska ersätta den efteråt. Ska du ansöka om handräckning ska du dock kunna styrka att maskinerna och verktygen är dina genom exempelvis kvitton. Sammanfattning och råd till dig Med det sagt kan konstateras att de saker du köpt och använt för egen hobby och fritidssysselsättning troligen inte är samboegendom. Vill du vara säker på att undvika konflikt eller en potentiellt jobbig situation kan du vänta med att hämta ut dem tills din före detta sambo och bodelningsförrättaren fått säga sitt, men enligt min bedömning kan du hämta ut dem redan nu, i och med att de med stor sannolikhet tillhör dig och eftersom ni tillsammans äger garaget som de finns i. Med vänliga hälsningar,

Parkering under 24h med husbil

2021-10-03 i Trafik och körkort
FRÅGA |Innom husbilskretsar har vissa åsikten att det är ok att stå över natten med sin husbil på en plats där det enligt skyltar är förbudet att campa så länge man inte fäller ut markis, ställer ut stolar o bord etc.Stämmer detta?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Svaret beror lite på vilken typ av plats ni syftar på; om det är en parkeringsplats där bilar får stå men camping är otillåten, om det är i naturen eller på enskild väg. Som jag tolkar frågan antar jag att ni funderar på om det är tillåtet eller ej på en parkeringsplats.I Trafikförordningen hittar vi de lagrum som är relevanta för er situation. Huvudregeln att man får parkera sin husbil där en personbil har lov att stå, förutsatt att den ryms inom angiven parkeringsruta. På allmän plats inom tättbebyggt område, där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser och inom vägområde för allmän väg, får fordon parkeras i 24h under vardagar (3 kap. 49 a § första stycket trafikförordningen). Så länge det på rastplatserna inte finns tilläggsskyltar intill parkeringsskyltarna som uttrycker ett förbud mot att stå där med just husvagn, finns det alltså inga begränsningar för att ni skulle få stå där över natten. Först efter att ni stått där i 24h räknas det inte längre som parkering utan som camping, vilket inte är tillåtet på allmän mark eller där förbudsskyltar finns. Som du är inne på får man inte heller fälla ut markis o.s.v., då det innebär "uppställning" och då en övergång från parkering till camping.Med vänlig hälsning,

Vapenlicens trots tidigare dom för vapenbrott

2021-10-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag dömdes till fängelse i 1 månad 1999 för vapenbrott är det nu någon idé att söka vapenlicens för målskytte? Jag har varit med i skytteförening och skjutit guld och uppfyller alla krav
Alexandra Holmér Sposato |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vart vi hittar de relevanta reglernaDe lagar och författningar som har regler som blir relevanta för oss är vapenlagen och RPSFS 2009:13 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3), eftersom de reglerar innehav av vapen och vapenlicens. Ansökan om vapenlicens Vapenlicenser beviljas av polismyndigheten (2 kapitlet 2 § vapenlagen), och det krävs bland annat att det inte kan antas att vapnet kommer att missbrukas (2 kapitlet 5 § första stycket vapenlagen). De gör en bedömning i varje enskilt fall och tar hänsyn till just dina omständigheter. Ingen av de ovan nämnda författningarna anger en gräns för när man tidigast kan söka vapenlicens efter att ha blivit dömd för vapenbrott, men i anslutning till polisens föreskrifter om vapenlagstiftningen finns det allmänna råd. De anger hur man kan och bör göra för att uppnå de bindande reglerna. Allmänna råd är med andra ord rekommendationer som inte är bindande i sig. Men trots att de inte är bindande kan de ändå ge en fingervisning av vad som troligen gäller och kommer att bli utfallet för dig, både i fråga om vad för svar du kommer få av polismyndigheten och från domstol i fall att du skulle få avslag och eventuellt överklaga beslutet. En förutsättning för att få vapenlicens är att du gjort dig känd som b.la. pålitlig och laglydig, och om du brustit i de avseenden bör vapenlicens som utgångspunkt inte godkännas (FAP 551-3 s. 8). Det är dock möjligt att få tillstånd efter att en viss tid har gått, hur lång tid som ska ha förflutit beror på brottets svårighetsgrad. Den som begått ett brott som påverkar lämpligheten, exempelvis vapenbrott, bör inte tillåtas ha vapenlicens fram till att mellan tre till fem år har gått. För brott som innebär användning av vapen bör det gå åtminstone fem år innan ansökan godkänns. Om det är ett allvarligare brott anger författningarna att tillstånd bör uteslutas under än längre tid (FAP 551-3 s. 8-9). Vad som troligen gäller för dig De allmänna råden anger alltså att det ska ha gått viss tid från ett begånget brott till att du har en möjlighet att bli beviljad vapenlicens. Att du blev dömd 1999, d.v.s ca. 22 år sedan, talar för att det inte kommer att ligga dig till last vid en ansökan, eftersom det har gått betydligt längre tid än 5 år. Jag gör därför bedömningen att du kan anses lämplig att beviljas vapenlicens, och skulle därför uppmuntra dig att skicka in en ansökan och låta polismyndigheten göra en bedömning.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om det fortfarande är någonting du funderar över, så är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga!Med vänliga hälsningar,

Fortkörningsböter och belastningsregistret

2021-10-17 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, Åkte på fortkörning. Kollat runt lite grann men finner inget tydligt om detta hamnar i Belastningsregistret eller liknande.Fick skriva på boten på plats.
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vilken lag är relevant?Svaret på din fråga går att finna i Lag (1998:620) om belastningsregister (LBR).Hamnar en bot för fortkörning i belastningsregistret?En fortkörningsbot är en påföljd för ett brott som du gjort dig skyldig till, och eftersom det är en påföljd kommer den att registreras i belastningsregistret (3 § första punkten LBR). Värt att nämna är att det inte heller spelar någon roll om körkortet drogs in eller ej, ordningsboten registreras oavsett eftersom alla fällande domar registreras i registret. Det kommer dock inte att vara kvar där för alltid, utan gallras (försvinner) fem år efter dagen du erkände och skrev på boten (17 § nionde punkten LBR). Vid ett utdrag ut belastningsregistret är det dock inte alltid så att alla belastningar syns, utan det beror på vad för sorts utdrag som begärts.Jag hoppas att du fått svar på din frågor. Om det fortfarande finns någonting du funderar över, så är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga!Med vänliga hälsningar,

Krav på säkerhetsbeslag eller andra skydd på öppningsbara fönster

2021-10-04 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har precis flyttat in i en hyresrätt på sextonde våningen i ett höghus. Men samma dag som jag flyttade in så märkte jag att det inte fanns några spärrar till fönsterna. Ända sättet att öppna fönsterna är genom att öppna dem helt och hållet. Då finns dock risken att dem slår igen av sig själv och eftersom jag bor så högt upp så finns ju faktiskt risken att dem blåser sönder. Jag har dessutom syskon barn som kommer komma och sova över hos mig ibland då och då och det känns inte riktigt tryggt om man måste öppna fönsterna. Finns det någon lag på att det ska finnas fönster spärrar i höghus?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Vart finner vi de relevanta reglerna?De finns vissa minimikrav som byggnader måste uppfylla, vilka återfinns i b.la. Boverkets bygg- och konstruktionsregler (BBR). BBR innehåller tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen, PBL, och till plan- och byggförordningen, PBF. I BBR finns, utöver regler som gäller vid nybyggnation och ombyggnation, också krav på att byggnader ska underhållas. För oss blir därför BBR relevant eftersom den behandlar barnsäkerhet kopplat till krav på fönster. Regler för fönstersäkerhetI lägenheter där barn kan förväntas vara utan att någon hela tiden håller koll på dem - exempelvis hos dig - ska öppningsbara fönster, balkongdörrar o.s.v. ha säkerhetsanordningar enligt avsnitt 8:231 i BBR. Öppningsbara fönster och glaspartier med karmunderkant lägre än 1,8 meter över golvet ska ha antingen säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd (säkerhetsbeslag är en spärr som fixerar en öppningsbåge, och spärranordning är en anordning som begränsar bågens öppningsmått). Gällande lägre sittande fönster, där avståndet mellan glasytan och golvet är under 0,60 meter, gäller högre krav på grund av den ökade risken för fall: de ska ha både säkerhetsbeslag och spärranordningar. Fönster eller fönsterdörrar i markplanet är dock undantagna från krav på säkerhetsanordningar, men eftersom du bor på 16:e våningen är detta inte ett undantag som går att tillämpa här.Sammanfattning och råd till digDina fönster ska alltså ha godkända säkerhetsbeslag och/eller en spärranordning för att skydda dina syskonbarn. Jag råder dig därför att antingen prata med din hyresvärd eller själv köpa dem i ett byggvaruhus. Med vänliga hälsningar,

Störningar av grannar med barn i hyresrätt

2021-09-26 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har nyss flyttat in i en hyresrätt. Över oss har vi ett par som har en son på ca två år. Vi är helt okej med att han skriker, springer, dunsar, slänger saker i golvet, drar i stolar mm på dagtid. Jag har försökt läsa runt lite och förstår att barn har stor möjlighet att vara just barn när det kommer till att låta/störa grannar men hur är det på morgon- och kvällstid? Framförallt helger? Har de fortfarande rätt att väcka oss, får vi bara lov att gilla läget?Jag har varit upp och pratat med dem en gång, hon var väldigt förstående men nu likt förbaskat vaknar jag av att han springer/dunsar på morgonen. Jag vill att de ska kunna leva sitt liv men vi får för lite sömn på grund av ljuden från deras lägenhet. Vad kan jag göra? Känns otacksamt att gå till värden att börja klaga, framförallt eftersom, när det är barn iblandat, inte känns som om vi har rätt till sömn. Om jag pratar med dem igen, vad har de för skyldigheter och jag för rättigheter?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vill börja med att säga att jag förstår att det är ett frustrerande situation ni är i, där man ogärna vill skapa dålig stämning grannar emellan men samtidigt naturligtvis vill känna att man kan komma hem till en god natts sömn och vara relativt ostörd i sitt hem.Finns det lag som behandlar situationen?Jordabalkens 12:e kap. reglerar frågor om hyra. Hur man får använda lägenheten och i vilket mån man får störa grannar reglerar i 12 kap. 25 § JB. I vilken mån får man störa sina grannar?Huvudregeln är att du inte ska behöva bli störd under varken dagtid eller under natten, men visst ljud, sådant som hör till ett normalt liv, får man leva med. Er granne har en skyldighet att se till att ni som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra bostadsmiljön på ett sätt som ni inte ska behöva tåla (12 kap. 25§ första stycket jordabalken). Vägledande vid en bedömning av vilka störningar man ska behöva stå ut med från sina grannar är den allmänna uppfattningen. Att barn leker, skriker och på andra sätt låter tillhör nog, som du redan varit inne på, störningar som måste tålas och som man lite får räkna med när man bor i ett flerfamiljshus. Ständigt pågående störningar och/eller allvarligare störningar ska du dock inte behöva stå ut med, framförallt inte under vissa tider såsom sen kväll och natt. Under natten ska ni med andra ord få sova ostört (i det bör också räknas in tidig morgon och kvällar) medan man på dagen får räkna med ljud (prop. 1992/93:115 s. 30). Beträffande helger gäller inte särskilda regler, utan där får ni nog dessvärre vara beredda på att bli väckta på förmiddagen.Tala med dem igenDu tycks ha förstående och resonliga grannar, varför ni borde ha goda förutsättningar att komma till en lösning tillsammans. Det finns saker de utan allt för stor kostnad eller olägenhet skulle kunna göra för att störa er mindre, utan att begränsa sina egna liv i hög eller ens någon utsträckning. Kanske att de skulle kunna sätta upp ljudabsorbenter om det är ett särskilt rum som alstrar ljud till dig, ha fler eller tjockare mattor och försöka lära sin son att inte föra ljud som ofta går att undvika utan att begränsa hans vardag (ex inte dra i stolar).Tala med hyresvärdenSkulle det inte hjälpa att ta kontakt med dina grannar igen och ni skulle känna att situationen är ohållbar - att ni störs i större mån än vad som bör vara rimligt eller får så lite sömn att det påverkar er vardag - råder jag er ändå att kontakta värden. Då kan hen ta ställning till om barnet låter mer än vad ni bör tåla, och är sedan skyldig att vidta lämpliga åtgärder, exempelvis säga till dem (Hyresgästföreningen).Sammanfattning och rådLäget är rättsligt inte helt självklart; i flerfamiljshus måste man ta hänsyn till varandra men också acceptera en viss mängd störning, en bedömning måste således göras från fall till fall. Det är ofrånkomligt att inte höra någonting från sina grannar, särskilt då det är barn med i bilden, men de har ändå en skyldighet att söka begränsa i vilken mån de stör er, och ni har rätt till att få sova ordentligt om nätterna. Om det inte säkerställs, bör du kontakta hyresvärden som kan hjälpa er.Med vänliga hälsningar,