Ärver make pengar på bankkonto?

2021-02-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag är gift och undrar om min man ärver pengar som jag har på egna bankkonton. Vi har ett gemensamt barn och 1 som är min. Mvh
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som du undrar över om din man kommer ärva dina bankkontoinnehavanden om du avlider först. Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och regler om arvsrätt i ärvdabalken (ÄB).Bodelning efter dödsfallSka dina bankontoinnehavanden ingå i bodelningen?När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Så länge inte dina bankkontoinnehavanden utgör enskild egendom så ska de alltså ingå i bodelningen mellan dig och din make.Kommer din man tilldelas dina bankontoinnehavanden genom bodelning?Vid en bodelning ska makarna som huvudregel dela lika på giftorättsgodset enligt något som kallas likadelningsprincipen (11 kap. 3 § ÄktB). Man beräknar då vad vardera maken har i giftorättsgods, adderar makarnas giftorättsgods och dividerar det gemensamma giftorättsgodset med två. På så sätt får man fram vardera makes andel i det gemensamma giftorättsgodset.Om du avlider först och är den av er som har mest giftorättsgods, ska ditt dödsbo utge egendom till din man så att både ditt dödsbo och din man efter bodelning har egendom som motsvarar varderas andel i det totala giftorättsgodset. Med andra ord ska den part i bodelningen som har mest giftorättsgods utge egendom till den andra parten så att de båda delar lika på det totala giftorättsgodset. Om inget annat är föreskrivet kan alltså dina bankkontoinnehavaden tilldelas din make i bodelningen om det är ditt dödsbo som har mest giftorättsgods.Hur fördelas arvet?Gemensamma barns och särkullbarns arvsrättDet är dina tillgångar efter bodelning som utgör arvet efter dig som sedan ska fördelas.Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar.Båda dina barn är dina bröstarvingar. Ditt barn från en tidigare relation kallas inom arvsrätten för särkullbarn. En efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån till den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB). Ditt barn från ett tidigare förhållande kan alltså själv avgöra om denne vill få ut sitt arv direkt eller avstå det till förmån för din man om du skulle avlida först. Ert gemensamma barn kommer dock få ut sitt arv efter dig först då din man avlider.Vad kommer din man ärva?Din man kommer i så fall alltså i vart fall ärva ert gemensamma barns arvslott. Denna ärver han med fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte under sin livstid genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen, men att han i övrigt är fri att disponera över dem som han vill. Om inget annat är föreskrivet kommer även dina bankontoinnehavanden fördelas när du avlider och i och med att din mans arvsrätt går före ert gemensamma barns arvsrätt finns en möjlighet att han ärver dina bankkontoinnehavanden.SammanfattningOm inget annat är föreskrivet kommer dina bankkontoinnehavaden sannolikt i vart fall delvis tillfalla din man. Antingen genom bodelning, om det är ditt dödsbo som har mest giftorättsgods, eller genom att han ärver ert gemensamma barns arvslott där bankkontoinnehavandena eventuellt ingår.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

​Bouppteckningsförrättning

2021-02-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min svärmor och hennes sambo skrev ett testamente för några år sedan, de sammanlevde då under sådana former som avses i sambolagen.Nu har svärmors sambo avlidit och vi ska genomföra en bouppteckningsförrättning och undrar vilka som ska kallas till detta.Svärmor har två söner sedan tidigare och sambon har inga bröstarvingar. I testamentet står vidare att den av oss som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla den andres kvarlåtenskap. Det är deras gemensamma önskan att bröstarvingar avvaktar med att utkräva eventuell laglott tills dess att de båda är borta. Efter bådas bortgång skall den då befintliga kvarlåtenskapen till lika delar tillfalla svärmors bröstarvingar.Så nu till min fråga vilka ska kallas till en bouppteckning enligt testamentet?Ska svärmors bröstarvingar kallas?Tack på förhandMed vänliga hälsningar
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kallelse till bouppteckningsförrättningRättsregler om bouppteckning återfinns i 20 kap. ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till en bouppteckningsförrättning (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara dödsbodelägare innebär att man har rätt till arv från det aktuella dödsboet. En dödsbodelägare kan till exempel vara en efterlevande make eller sambo, legal arvinge eller en universell testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). En efterlevande make eller sambo ska emellertid alltid kallas till en bouppteckningsförrättning, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Din svärmor är efterlevande sambo samt testamentstagare vid sambons frånfälle. Det här innebär att din svärmor ska kallas till bouppteckningsförrättningen.Därutöver ska även efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara efterarvinge innebär att man har rätt till arv först när dödsbodelägaren har avlidit. Det här gäller både legala och testamentariska efterarvingar. Jag tolkar testamentet som att vid sambons frånfälle ska hans kvarlåtenskap tillfalla svärmodern med fri förfoganderätt, med en önskan om att svärmoderns bröstarvingarna ska tillskiftas den befintliga kvarlåtenskapen när denne avlidit. Det här innebär att bröstarvingarna till svärmodern har en testamentarisk efterarvsrätt efter sambon. Sönerna är således testamentariska efterarvingar, vilket i sin tur innebär att de också ska bli kallade till bouppteckningsförrättningen. SlutsatsTill bouppteckningsförrättningen ska din svärmor och hennes bröstarvingar (testamentarisk efterarvsrätt) bli kallade. Finns det ytterligare arvingar eller efterarvingar som är arvsberättigade efter sambon ska även dessa kallas. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Att inte kalla en bröstarvinge till bouppteckning

2021-02-18 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej .Jag har en fråga jag inte tycks hitta svar på .Jag och mina syskon är osams och när mina föräldrar går bort har dom skyldighet att informera mig vid bouppteckning?Eller kan dom köra ful spel och inte berätta om deras död för att göra bouppteckning (dvs dela upp allt mellan dom men utan mig)? Om det nu är så att dom kan hålla det hemligt och försöka ta min arvs del ifrån mig vad kan jag då göra ?Är det brottsligt att lämna ute en arvinge och dela upp det utan den ?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i första hand i Ärvdabalken (ÄB). Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningBarn har alltid har rätt att ärva från sina föräldrar, oavsett vad som står i ett eventuellt testamente (7 kap 1 § ÄB). Detta innebär att du är en "legal arving", och vidare att du ska kallas till bouppteckningen (20 kap 2 § ÄB). Den dödsbodelägare som tar hand om dödsboets egendom, alternativt boutredningsmannen eller testamentsexekutorn har ansvar för att bland annat bestämma tid och ort för bouppteckningen. Det är också denne som ska se till så att alla dödsbodelägare (vilket du är) kallas till bouppteckningen (20 kap 2 § ÄB). Kallelse ska ske åtminstone 2 veckor i förväg. Skatteverket kan inte registrera bouppteckningen utan att du tagit del av denDu har alltså för det första en rätt att bli kallad till bouppteckningen. Om ett juridiskt ombud anlitas kommer denna kräva ut ett personbevis där det framgår att du är bröstarvinge, och därmed kalla dig till bouppteckningen. Om bouppteckningen görs utan juridiskt ombud kommer det ändå vara svårt för dina syskon att "komma undan". Detta beror på att det på bouppteckningen ska framgå vilka som deltagit på bouppteckningen. Om du inte deltar vid bouppteckningen, krävs att ett bevis om att du åtminstone har kallats bifogas (20 kap 3 § ÄB). Skatteverket får nämligen inte registrera bouppteckningen om du inte tagit del av den (20 kap 9 § ÄB). Beviset kan ha form av en skriftligt bekräftelse från dig, eller postens kvitto på ett rekommenderat brev med kallelsen till dig. Om Skatteverket inte får in dessa uppgifter kan de med föreläggande om vite sätta ut en tid inom vilken bristen måste avhjälpas. En ny bodelning får då göras.Om en bouppteckning och arvskifte ändå gjorts utan din vetskap Om bouppteckningen ändå, mot förmodan, har registrerats och ett arvskifte gjorts enligt denna, har du tio år på dig att göra din rätt gällande. Du får då överklaga till förvaltningsrätten (16 kap 4 § ÄB). Eftersom en registrerad bouppteckning är en offentlig handling, har du dessutom rätt att få ta del av den (2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen). Detta görs genom att vända sig till Skatteverket.Dina syskon kommer alltså ha väldigt svårt att genomföra en bodelning utan dig. Jag hoppas du är nöjd med ditt svar. Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma!Vänliga hälsningar

Vilket lands lag ska tillämpas när den avlidne har tillgångar i både Sverige och Thailand?

2021-02-07 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sons far avled i maj 2020 och var gift med en Thailändsk kvinna sedan 6-7 år. Han hade ett radhus i Sthlm/Sverige som han ägde ensam sedan 1987(efter att vi skilt oss). Tillsammans köpte de två en lägenhet i Thailand. Då inget testamente har hittats blev det klart under aug 2020 att min son som ende bröstarvinge och änkan ska dela 50-50 på hus och lägenhet och försäljning påbörjades av huset i Sverige. Sedan tog allt stopp och hon ville själv köpa. Hösten gick åt till att hon sökte bolån men hon har inget fast jobb. Nästa steg blev att gå till tingsrätten och få ett ombud utsett. Nu har 3-4 månader gått och valen har blivit en köper , sälja eller samägande(vilket inte kommer att fungera). Svaret har blivit, som från början, sälja eller att sonen köper ut henne. Hon vägrar igen och bad om mer tid och nu kom svaret(via hennes ombud) att hon fortfarande vill köpa ,men att lägenheten i Thailand bara är hennes och inte ska vara med i arvsfördelningen enligt thailändsk lag. ( då har allt redan skrivits upp och godkänts av alla i aug 2020 och allt finns med som arvgods i Sverige). Min fråga är, vilken lag gäller? Ska man börja om från början med bouppteckning och vad har min son då för möjligheter att få en satt tidsfrist då hon idag inte har de pengar som behövs men via vägen att börja om, kräva lägenheten i Thaland, sälja den och få de kontanter som saknas för att kunna köpa huset? Fadern skriven och boende i Sverige, änkan svensk medborgare sedan i höstas och bor här.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Dins sons pappa avled i fjol och denne har efterlämnat viss egendom, i både Sverige och Thailand och då i form av ett hus. Med i bilden finns vidare en styvmor till din son, en thailändsk kvinna (nedan kallad änkan), men något testamente har dock inte hittats. Och såvitt jag förstår är bouppteckningen sedan länge klar och dessutom inskickad till Skatteverket (SKV). Änkan har emellertid, via sitt ombud, låtit meddela att fastigheten i Thailand enligt thailändsk rätt ska falla utanför den nu pågående arvsprocessen i Sverige varför du undrar vilket lands lag som ska tillämpas. Härutöver finns det en fråga kopplad till bouppteckningen och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Ärvdabalken (ÄB).Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (arvsförordningen). Nedan angivna artiklar utgör hänvisningar till den ovan nämnda arvsförordningen.Vilket lands lag ska tillämpas i Sverige?Först ska nämnas att domstolarna i den medlemsstat där den avlidne hade hemvist vid sin död i allmänhet är behöriga och handlägga den här typen av tvister och fatta beslut om arvet i dess helhet (art. 4). Notera här hemvistbegreppet, det är med andra ord inte medborgarskapslandet som styr den rättsliga bedömningen härvidlag utan var den avlidne de facto hade hemvist vid tidpunkten för sitt frånfälle. Utifrån din ärendebeskrivning framstår det dock som relativt klart att din sons pappa hade hemvist i Sverige varför en svensk allmän domstol (tingsrätt som första instans) torde vara behörig att pröva frågor hänförliga till din sons arvsrättsliga spörsmål. Hemvisten är nämligen viktig att få fastställd eftersom denna även har betydelse för vilket lands lag som ska tillämpas (art. 21). Märk väl att bedömningen kan tendera att bli ganska så komplex och skulle det av samtliga omständigheter framgå att den avlidne vid sin död hade uppenbart närmare anknytning till något annat land ska istället lagen i det landet tillämpas.Thailand är förvisso ingen EU-medlemsstat varför man skulle kunna tro kollisionsreglerna i arvsförordningen inte kan åberopas i det här fallet. Men enligt arvsförordningen ska den anvisade lagen tillämpas oavsett om det rör sig om lagen i en medlemsstat eller inte, vilket innebär att en svensk domstol i förekommande fall kan bli skyldig att tillämpa utländsk rätt, exempelvis thailändsk arvslagstiftning (art. 20). Faktorer som brukar beaktas vid hemvistbedömningen är bland annat vistelsens varaktighet, vilken avsikt den avlidne hade med en tidigare flytt utomlands, dennes folkbokföringsadress, existensen av utomlands belägna tillgångar såsom hus, våning eller annan fast egendom och övriga familjeförhållanden. Men mot bakgrund av ovanstående och givet avsaknaden av ett testamente, i vilket din sons pappa hade kunnat göra ett lagval, är det min uppfattning, baserat på den information som finns i nuläget, att svensk arvsrätt i sin helhet ska tillämpas på den uppkomna situationen och då närmare bestämt enligt reglerna i ärvdabalken. Bouppteckningen och änkans nya uppfattning avseende huset i Thailand, vad gäller?I ärvdabalken sägs att om en ny tillgång eller skuld blir känd efter det att bouppteckningen har förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad (20 kap. 10 § 1 st. ÄB). Eftersom en bouppteckning enligt huvudregeln ska förrättas senast tre månader efter ett dödsfall borde en eventuell tilläggsbouppteckning i det här fallet ha gjorts inom fyra månader (jfr 20 kap. 1 § 1 st. ÄB). Samtidigt finns det i och för sig ingenting som hindrar dödsbodelägarna från att lämna in en komplettering efter att den uppställda tidsfristen har passerats, men då kan ett utdömande av vite komma att aktualiseras. Men oavsett vilket är detta enligt min mening en nullitet (en icke-fråga) eftersom någon tilläggsbouppteckning inte är behövlig då arvet i dess helhet, inklusive huset i Thailand, ska bedömas på grundval av de svenska arvsreglerna.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSlutligen vill jag dock uppmärksamma dig på följande. Att svensk domstol är behörig att pröva den här tvisten och att svensk lagstiftning likaledes ska tillämpas är en sak. Men när det gäller verkställigheten beträffande just huset i Thailand kan jag dessvärre inte säga någonting med säkerhet. Huruvida en svensk boutredning och/eller en svensk dom på arvsrättens område kommer att erkännas i Thailand är med andra ord för mig ovisst. Jag föreslår därför att du konsulterar Utrikesdepartementet alternativt direkt kontaktar Sveriges ambassad i Bangkok.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Laglotten i förhållande till efterarv.

2021-02-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Efter min mors bortgång erhåller hennes efterlevande make samtliga egendomar med fri förfoganderätt, något som framgår av upprättat testamente. Det finns i testamentet inga uttryckliga önskemål om att avstå rätten till laglott till förmån för den efterlevande.Det finns 2 särkullbarn på respektive sida och frågan är om jag (en av de två barnen till vår avlidna mor) riskerar att gå miste om efterarv om jag kräver min laglott ?
Izel Ilyaz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din mor endast hade två barn, som båda är särkullbarn och kommer att utgå ifrån detta när jag besvarar din fråga. Då din fråga rör arv kommer framförallt Ärvdabalken (framöver kallat ÄB) att aktualiseras.Att ärva med fri förfoganderätt innebär bland annat att man ärver egendomen med vissa förbehåll. Man får exempelvis inte får lov att testamentera bort den eller ge bort den som gåva, detta framgår av 3 kap 2 § ÄB.Om du och ditt syskon de enda barnen till er mor är era arvslotter arvslotter hälften var av er mors kvarlåtenskap och era laglotter består av hälften av arvslotterna (7 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvinge har du alltid rätt att ärva din laglott. För att få ut den direkt ska du begära jämkning av testamentet (7 kap 3 § ÄB).Utöver laglotten har du dessutom rätt till efterarv på resten av din arvslott när din mors man går bort. Din laglott kommer då att räknas bort från ditt efterarv. Riskerar jag arr gå miste om mitt efterarv om jag kräver min laglott?Svaret på din fråga är nej. Din rätt till efterarv försvinner inte om du begär ut din laglott, konsekvensen blir snarare att laglotten dras av från ditt efterarv.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur dras begravningskostnader av vid bodelning

2021-02-22 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Jag undrar lite om ett arvskifte från min far. Min far är omgift och det finns ett testamente samt ett äktenskapsförord, där huset som min fars fru ägde innan är enskild egendom. Testamente är skrivet så att jag får min laglott. Det är unga konstigheter gällande testamente eller äktenskapsförordet, min fråga gäller själva bodelningen. Min far hade 1 000 000, hans fru 250,000, begravningskostnader uppgår till 50 000. Var dras den kostnaden (begravning). Är det innan man slår ihop tillgångarna till boet, så att det blir 950+250. Eller är det efter bodelningen? Så att det skulle bli 1250000/2=625000 och så 625000-50000.I det första exemplet skulle min del vara 300,000, medans i det andra exemplet skulle min del bli 287 500kr. Vad är korrekt sätt?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer inte gå närmare in på hur bodelning görs då du verkar ha full koll på det, jag kommer därför simpelt förklara hur begravningskostnaderna tas hand om. Som huvudregel ska ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen som de var vid dennes död (20 kap. 4 § Ärvdabalken). Det framgår inte direkt av lagen men av den juridiska litteraturen framgår det att begravningskostnader ska tas upp som en skuld vid bouppteckning, således står dödsboet för kostnaden. Så kostnaden dras efter att tillgångarna i boet delats upp. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Vad gäller när den först avlidne var gift men gemensamma barn saknas med den efterlevande maken?

2021-02-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, pappan till en av mina bekanta, har avlidit ca 75 år gammal. Hans efterlevande fru har utsett sig själv till boupptecknare, tömt huset på värdefulla musikinstrument och en del möbler. Min bekant, en av fem barn till den avlidne mannen, har frän änkan fått information att den avlidne hade skulder till henne varför barnens arv kommer att bli minimalt. I mina öron låter allt detta som en oegentlighet, brottsligt? Hur ska min bekant agera för att säkra sin arvslott?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har en vän vars pappa nyligen har avlidit. Dennes efterlevande fru verkar dock godtyckligt ha bestämt att hon ska ombesörja dödsboets förehavanden helt på egen hand. Till saken hör att vederbörande även har tömt huset på viss värdefull egendom och jämte detta åberopat flertalet skulder som din väns pappa enligt änkan skulle ha haft till henne, vilket hon sedermera har låtit meddela också kommer att leda till ett nästintill obefintligt arv för din vän och dennes syskon. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet hur din vän bör agera framgent. Jag kommer nedan att utgå ifrån att det inte finns något testamente eftersom du inte har nämnt något sådant. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Ärvdabalken (ÄB).Brottsbalken (BrB).Äktenskapsbalken (ÄktB).Den civilrättsliga aspekten, vad gäller?Ett dödsbo är en egen juridisk person som uppstår efter den avlidne och inkluderar då dennes samtliga tillgångar och skulder. Dödsboet är alltså formellt sett ägare till hela den avlidnes kvarlåtenskap och förvaltningen av egendomen svarar delägarna (änkan, din vän och övriga syskon) gemensamt för. En bouppteckning ska komma till stånd inom tre månader från arvlåtarens frånfälle (20 kap. 1 § ÄB) och boet upplöses först genom ett arvsskifte (18 kap. 1 § ÄB). Men innan dess ska en av dödsbodelägarna utses till bouppgivare vars uppgift är att skriva under bouppteckningen och genom underskriften på heder och samvete intyga att lämnade uppgifter är korrekta (20 kap. 6 § ÄB). Därefter ska handlingen jämte en bestyrkt kopia ges in till Skatteverket och detta ska ske inom en månad från bouppteckningens upprättande (20 kap. 8 § ÄB). Notera här att ett beslut om vem ska utses till bouppgivare ska tas gemensamt, konsensusbeslut är således ett lagstadgat krav, vilket i praktiken innebär att varje dödsbodelägare har en vetorätt. Vidare gäller att ingen egendom, varken musikinstrumenten eller möblemanget, egenmäktigt kan lyftas ur boet innan bodelningen är avslutad. Om det är så att änkan undanhåller egendom från din vän och dennes syskon är hennes agerande inte förenligt med ärvdabalkens regler och kan för änkan resultera i en personlig återbäringsplikt (18 kap. 6 § ÄB). Skulle egendomen inte gå att återlämna till boet, exempelvis på grund av en genomförd försäljning, ersätts återbäringsplikten med en återbetalningsskyldighet till dödsboet motsvarande den försålda egendomens nuvärde (marknadsvärdet). Det sistnämnda bestämmelsen avser egentligen dödsbodelägare, men enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer får den samma effekt för änkan (som inte är dödsbodelägare (se nedan) varför hon enligt min mening inte heller kan utse sig själv till bouppgivare). Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt kallas bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger rätt till lika stor del i den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att din vän i egenskap av bröstarvinge tillsammans med sina syskon inbördes har rätt till lika stor del av det som härrör från deras far efter att sedvanliga avräkningar för begravningskostnader, kvarvarande skulder och annat dylikt har gjorts. De fordringar som änkan påstår sig ha på hennes avlidne make (pappan) måste naturligtvis vederhäftigt kunna bevisas och allt detta ska klarläggas i samband med bouppteckningens upprättande. Till den förrättningen ska samtliga bröstarvingar kallas varför dessa har närvarorätt (20 kap. 2 § 1 st. ÄB). Om den avlidne var gift, som i det här fallet, vad gäller då?Om den avlidne var gift vid tidpunkten för frånfället ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan det förestående arvsskiftet kan äga rum (23 kap. 1 § 2 st. ÄB). Enligt 10 kap. 1 § ÄktB räknas till bodelningen giftorättsgodset, vilket är all egendom makarna besitter som inte är enskild egendom (7 kap. 1-2 §§ ÄktB). Exempel på den senare egendomen är tillgångar som på grund av villkor i ett äktenskapsförord, ett testamente eller en gåvohandling ska vara enskild och därmed undantas en bodelningssituation. Eventuella anspråk från olika fordringsägare går dock före giftorätten varför vardera maken får undanta så mycket av giftorättsgodset som kan tänkas behövas för att täcka de ifrågavarande skulderna. I praktiken innebär det nu sagda att makarna äger rätt att göra avräkning för sin respektive skulder innan giftorättsgodset, nettoöverskottet, sammanläggs för att därefter hälftendelas, (11 kap. 2-3 §§ ÄktB). Det ska i det här sammanhanget även noteras att vardera maken ensam svarar för sina respektive skulder varför eventuella underskott inte kommer att hälftendelas. Skulle den ena makens skulder överstiga dennes tillgångar hälftendelas därför endast överskottet hos den andra maken. Detta är ett resultat av den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning (1 kap. 3 § ÄktB). När andelsberäkningen sedan är genomförd och klar ska andelarna (egendomen) fördelas mellan makarna, vilket sker genom den så kallade lottläggningen (11 kap. 7 § ÄktB). Många gånger uppstår dock en obalans mellan hur mycket makarna är berättigade till enligt andelsberäkningen och den egendom som de i själva verket erhåller på sina respektive lotter. Det kompenseras då genom att den av makarna som har fått en lott som är större än andelen tvingas utge en skifteslikvid till den andra maken, vilket i normalfallet brukar ske i likvida medel.Utifrån din ärendebeskrivning och givet avsaknaden av såväl ett testamente som ett äktenskapsförord (?) innebär det ovan anförda att en bodelning kommer att göras mellan änkan och dödsboet efter hennes make (din väns pappa). Det hon erhåller i samband bodelningen tillfaller henne medan allt övrigt blir kvarlåtenskapen efter din väns pappa, vilket utgör dödsboets förmögenhetsmassa som i sin tur sedan ska fördelas mellan hans fem bröstarvingar i enlighet med reglerna om arv i ärvdabalken. Ovan nämndes att bodelningen i den här typen av situationer, när den avlidne vid sitt frånfälle var gift, ska göras enligt reglerna i äktenskapsbalken. Vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) råder det i princip full frihet för makarna att fördela egendomen mellan sig efter eget gottfinnande. För det fall makarna inte kan komma överens är utgångspunkten att vardera maken har rätt att behålla sin egendom, det vill säga den egendom som man formellt sett äger. Så vem som ska få vad vid lottläggningen blir i mångt och mycket en förhandlingsfråga mellan änkan och dödsbodelägarna, alltså syskonen, med iakttagande av skyldigheten att utge eventuell skifteslikvid. Ovanstående betyder med andra ord att änkan som efterlevande make, utan gemensamma barn, inte ärver hennes man (hans andel). Den så kallade basbeloppsregeln ska emellertid uppmärksammas, vilken innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Den här regeln tillämpas dock endast på dödsbon med en liten behållning. Det ska också framhållas att änkan som efterlevande make har rätt att bestämma om bodelningen vid dödsfallet ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken (i praktiken dödsboet) som sin andel ska behålla det egna giftorättsgodset (jämkning, 12 kap. 2 § ÄktB). Det senare upplägget gagnar naturligtvis om den efterlevande maken om han eller hon skulle vara mer förmögen än den först avlidne maken.Den straffrättsliga aspekten, vad gäller? Kan det vara några brott begångna?Det kommer inte att bli någon straffrättslig djupdykning i det följande, men det lagrum (lagparagraf) i brottsbalken som bör nämnas och eventuellt skulle kunna tillämpas är förskingring (10 kap. 1 § BrB):Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.Här handlar det om pengar och annan egendom som kan finnas i dödsboet i samband med arvsskiftet och som inte har redovisats till din vän. Änkan torde i så fall 1. "på grund av dylik ställning (efterlevande make)", 2. "fått egendom i besittning med skyldighet att redovisa för denna", 3. "tillägnat sig egendomen (musikinstrumenten och möblerna)", vilket 4. "har inneburit vinning för honom (henne) och skada för den berättigade (din vän och övriga syskon)". Vidare fordras uppsåt (avsikt) eller oaktsamhet (vårdslöshet) för att änkan ska kunna dömas för brott. Det kan inte heller uteslutas att änkan, beroende på hennes tillvägagångssätt, kan göra sig skyldig till ett tillgreppsbrott, exempelvis stöld (8 kap. 1 § BrB) eller egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § 1 st. BrB), när hon olovligen lyfter saker ur dödsboet.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget är min bedömning att din vän på ett mycket tydligt sätt behöver medvetandegöra änkan om de regler som gäller på det här området. Först ska en bodelning göras enligt äktenskapsbalken mellan henne och dödsboet (som ägs av din vän och dennes syskon). Därefter kan aktiviteterna koncentreras till dödsboets verksamhet och avvecklingen av detta genom arvsskiftet. Alla beslut ska fattas gemensamt av dödsbodelägarna och ingenting få lyftas ur boet innan bodelningen är klar (alltså den mellan dödsbodelägarna, inte den som ska göras i första skedet mellan änkan och dödsboet). Änkan kan ådra sig skadeståndsskyldighet gentemot boet om hon förskingrar egendom och ett sådant agerande kan likaledes vara brottsligt varför det kan finnas skäl att polisanmäla änkan om oegentligheterna inte upphör och/eller om hon inte självmant vidtar rättelse om hon redan skulle ha hunnit avhända sig egendom som tillhör dödsboet.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyråAvslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

hela taxeringsvärdet eller endast del av denna

2021-01-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Ska taxeringsvärdet i bouppteckningen ska det tas upp hela eller bara den del som tillhör den avlidne
Oscar Rudén |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline!Tillämplig lag - ÄrvdabalkenVad säger lagen - I ärvdabalkens (ÄB) 20 kap regleras frågan om bouppteckningen efter den avlidne. Bouppteckningen är ett dokument som upprättas bland annat för att användas som utgångspunkt vid fördelning av arvet och innehåller information om tillgångar, skulder och arvingar till den avlidne. I ÄB 20:4 stadgas att i bouppteckningen ska tas upp den dödes tillgångar och skulder sådana de var vid dödsfallet. Vidare stadgas att tillgångarnas värde och skuldernas belopp därvid ska anges.Vad innebär detta för dig - Med detta i beaktning ska då den dödes tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen, vilket bör innebära att den dödes andel av taxeringsvärdet ska tas upp.Hoppas att det var svar på din fråga!