Är detta normalt arvode för boutredningsman?

2019-06-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Är 3000 kronor per timme normalt för en boutredningsmans arvode vid en enkel boutredning?
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ansöka om boutredningsman kostar denna avgift hos tingsrätten 900 kr. I övrigt framgår på Sveriges domstolars hemsida att boutredningsmannen har rätt till ersättning, och detta av skälig kostnad i förhållande till arbetet och kostnader av dödsboet, och om detta inte räcker till utav den vars ansökan förordnandet meddelats. Det framgår också utav Ärvdabalken 19 kap 19 § att boutredningsmannen ska erhålla ett sk. skäligt arvode. Det är därför svårt att tala i termer utav normalt eller vad det brukar kosta i och med att detta avgörs från situation till situation. Vad som dock ska vara avgörande för den totala kostnaden är det arbete som krävts, den tid som detta tagit samt den skicklighet som arbetet genomförts. Jag hoppas att du fick klarhet i vad som är avgörande för kostnaden, även om jag tyvärr inte kan ge dig ett konkret och slutgiltigt svar på din fråga. Om du har följdfrågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen. Informationen från Sveriges domstolar hittar du här: http://www.domstol.se/Familj/Dodsfall-och-arv/Boutredningsman/Vänliga hälsningar,

Får dödsbodelägare sälja den avlidnes tillgångar innan bouppteckning upprättats?

2019-06-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan dödsbodelägarna sälja den avlidnas enskilda firma innan bouppteckning har gjorts?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Genom bouppteckningen får alla dödsbodelägare vetskap om den avlidnes tillgångar och skulder (20 kap. 4 § ärvdabalken). Vid bouppteckningen fastställs även vilka som är dödsbodelägare i dödsboet och personerna ska antecknas på bouppteckningshandlingen. Dödsbodelägarna kan efter upprättandet använda bouppteckningen som en legitimationshandling när de företräder boet. Bouppteckningen är alltså nödvändig för att delägarna ska kunna bevisa att de har rätt att sälja firman. När bouppteckningen är gjord förvaltas dödsboet av alla dödsbodelägare gemensamt och försäljningen kräver samtycke från samtliga delägare (18 kap. 1 § ärvdabalken). Då dödsbodelägarna inte fastställs innan bouppteckningen är gjord, kan inte samtycke inhämtas före den tidpunkten.Skulle några uppgifter i bouppteckningen inte stämma överens med dödsboets verkliga tillgångar, eller om viss tillgång saknas, kan ansvar för bedrägeri och förskingring aktualiseras. Säljs firman innan bouppteckningen upprättats finns även en risk att dödsbodelägaren blir skylig att ersätta boet för eventuell skada som uppkommit till följd av försäljningen (18 kap. 6 § ärvdabalken).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Avräknas mina skulder innan arvet delas ut?

2019-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om jag har skulder där min man inte är medsökande, avräknas mina skulder också innan arvet delas efter testamentet. Vi har inga bröstarvingar.
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i ärvdabalken.Oavsett om du skrivit ett testamente eller inte så består arvet av tillgångarna minus skulderna (20 kap 4 § ärvdabalken). Om du avlider så betalas dina skulder ur dödsboet innan eventuell arv kan delas ut enligt testamentet. Skulderna "försvinner" alltså inte när man avlider utan betalas alltid först ur dödsboet innan resterande arv kan delas ut. Du är välkommen att kontakta oss igen om du har fler funderingar!Vänligen,

Ska jag och min mans särkullbarn dela på giftorättsgodset?

2019-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag är gift med en man och vi båda har giftorättsgods på 500 000 kr var. Min man har ett särkullebarn, alltså från tidigare relation. Min man avlider. Hur fördelas arvet mellan särkullebarnet och mig? Ska jag och barnet dela på giftorättsgodset? Jag har inga barn och det här är enda barnet som min man har.
Malcolm Hamilton |Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och giftorättsgods äktenskasbalken (ÄktB). Innan din mans arv fördelas så ska en bodelning göras av giftorättsgodset enligt 23 kap 1 § ÄB. En bodelning som sker med anledning av din makes död ska förrättas mellan å ena sidan dig och å andra sidan din makes arvingar, vilket i detta fall är hans särkullbarn, se 9 kap 5 § ÄktB. När din man går bort så upphör ert äktenskap att gälla enligt 1 kap 5 § ÄktB. Det innebär att en bodelning ska göras (9 kap 1 § ÄktB). I denna bodelning ska allt giftorättsgods ingå (10 kap 1 § ÄktB). När giftorättsgodset har ställts upp och skulder har räknats av så kommer resterande egendom att delas lika mellan dig och din makes dödsbo enligt 11 kap 3 § ÄktB. Detta innebär således att du har rätt till hälften av giftorättsgodset och din makes dödsbo har rätt till andra hälften. Förutsatt att din make inte har ett testamente där han har utnämnt dig som arvinge, så saknar du arvsrätt. Det är enligt 2 kap i ÄB bara de som är blodssläkt med den avlidne som är arvsberättigade, något din makes barn är.All egendom som tillfaller dödsboet efter bodelningen mellan dig och din man tillfaller således särkullbarnet, såvida annat inte är bestämt genom testamente. Särkullbarnet kan plocka ut sitt arv direkt eller vänta med att plocka ut arvet och få efterarvsrätt.Mer om efterarv finner du (här). Sammanfattningsvis innebär detta att ja, giftorättsgodset kommer att delas upp mellan dig och barnet. Du har rätt till den andel som du får efter bodelning. Barnet å andra sidan har rätt till arvet från sin pappa vilket du inte har eftersom du inte är arvsberättigad enligt bestämmelserna i 2 kap ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilka kan förrätta bouppteckningen?

2019-06-16 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Får bouppteckningen skötas av en släkting till någon av parterna? Tex; Kan en bouppteckning mellan efterlevande maka och ett särkullbarn skötas av en systerson till den efterlevande makan?
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vilka som får sköta/förrätta, bouppteckningen.Regler om dödsboförvaltning finns i Ärvdabalken (1958:637).Allmänt om dödsboförvaltningNär arvlåtaren avlidit övergår skötseln av alla den avlidnas ekonomiska angelägenheter till en självständig juridisk person, dvs den avlidnes dödsbo. Om inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19:e kapitlet, företräds boet av delägarna (dvs efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare), som gemensamt ska förvalta den avlidnes egendom till dess att boet utretts och skiftats (18 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Vem får förrätta bouppteckningen?Innan arvskifte ska en bouppteckning förrättas (20 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Dödsbodelägare, samt boutredningsman eller testamentsexekutor ska utse två kunniga trovärdiga gode män, sk förrättningsmän, till att förrätta bouppteckningen (20 kapitlet 2 § Ärvdabalken). En dödsbodelägare kan inte vara en sådan god man. Detta eftersom en sådan god man inte får ha något intresse i boet (Walin, Lind, Ärvdabalken, en kommentar II, 2016, s 157 f).På Skatteverkets hemsida framgår närmare information om vilka som får vara förrättningsmän. Anhöriga till dödsbodelägare, som t ex en make får vara förrättningsman. Även anhöriga till efterarvingar kan utses. Däremot kan en efterarvinge själv (RH 1995:77), en dödsbodelägare eller en företrädare för en dödsbodelägare inte vara förrättningsman (skatteverket.se). En boutredningsman eller testamentsexekutor kan inte heller vara förrättningsman (NJA 1985 s 389).SammanfattningDen efterlevande makans systerson kan inte förrätta bouppteckningen då denne är efterarvinge och således har intresse i boet. Vänliga hälsningar,

Aktiebolag i bouppteckning

2019-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Avliden person är ensam aktieägare i ett AB. Vad ska tas upp i bouppteckningen avseende bolaget? Tacksam för svar!Cecilia Müntzing
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna gällande bouppteckning hittar vi i 20 kap Ärvdabalken. När någon avlider ska en bouppteckning upprättas. I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder skrivas ned. Bouppteckningen ska sedan skickas in till skatteverket för registrering. Alla tillgångar ska tas upp i bouppteckningen, detta innebär att även aktier i aktiebolag ska tas upp. Aktierna i aktiebolaget övergår till dödsboet när aktieägaren dör. Dödsbodelägarna ansvarar för att alla tillgångar och skulder tas upp för att redovisa skatter och avgifter fram tills att dödsboet är skiftat. Dödsboet skiftas sedan genom ett arvskifte när alla tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna. Värdet på aktierna räknas till marknadspriset vid dödsdatumet. Detta kan vara svårt att avgöra om det är ett mindre privat bolag. Om det finns en revisor så brukar denne kunna hjälpa till med att avgöra vilken siffra som bolaget/aktierna ska värderas till i bouppteckningen. Banken brukar även kunna hjälpa till. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Hur länge har en möjlighet att kräva att en tilläggsbouppteckning görs?

2019-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vår far dog 2016, mor lever ännu. De har tre gemensamma barn. Vi upprättade bouppteckning och beställde då dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket som sedan registrerat bouppteckningen . I släktutredningen upptogs bara vi tre som barn till far. Vid begravningen dök en okänd halvsyster upp som vi bjöd in att delta. Eftersom hon inte fanns med i Skatteverkets släktutredning antog vi att om det nu stämde att hon var barn till far så hade hon därefter adopterats. Hon var flera år äldre än den äldsta av oss så vi gjorde ingen stor affär av det hela. Vi informerade henne om att vi upprättat bouppteckning men inte kallat henne då vi inte kände till att hon var dödsbodelägare. Hon sa att det inte gjorde något att hon inte hade några invändningar och att hon inte ville ha något arv efter far utan bara ville träffa oss. Vi har inte haft någon kontakt med henne efter begravningen men för ett par veckor sedan kom ett krav från jurist hon anlitat att de vill ha en tilläggsbouppteckning. Släktutredning bifogas där hon nu är upptagen som barn till far utskriven av Skatteverket 2019. Nu till vår fråga; hon har haft kännedom om att bouppteckning upprättats och att hon ej kallats i 2,5 år och kommer först nu med krav på tilläggsbouppteckning. Helt klart innehöll den ursprungliga bouppteckningen ett fel i form av att alla dödsbodelägare inte kallades men det felet har varit känt av henne sedan 2016. Har hon ändå rätt att kräva en ny bouppteckning efter far eller är hon för sent ute.
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). En tilläggsbouppteckning ska göras inom en månad från det att ett fel i den ursprungliga bouppteckningen upptäckts (ÄB 20 kap. 10 § första stycket). Eftersom det har gått 2,5 år sen ni upptäckte felet borde det alltså rimligen inte vara möjligt för henne att kräva en tilläggsbouppteckning. Allt gott!

Vem är skyldig att betala skulderna vid ett dödsfall?

2019-05-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |H L har avlidit. Han ägde en fastighet tillsammans med sin sambo. Han hade enskild firma. Under sin levnad drog de på sig stora skulder. Vem ska nu stå för skulderna.?Sambon menar att HL s barn ska betala dem med sin arvslott och att hon inte ska drabbas. Stämmer det?
Ava Setayesh |Hej,Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Enskilda skulderFör skulder som enbart stod på HL gäller att dödsboet efter HL kommer att stå för dessa skulder. Detta innebär att så långt det går kommer tillgångar i dödsboet efter HL användas för att betala av HL:s skulder. Gemensamma skulderFör skulder som HL och hans sambo hade gemensamt så gäller oftast s.k. solidariskt ansvar. Detta innebär att både sambon och dödsboet efter HL kan krävas på betalning. Vardera parten som blivit krävd på betalning har därefter regressrätt gentemot den andra parten. Detta innebär att denne kan kräva att den andra parten betalar sin del av betalningsansvaret.Ärver barnen några skulder?Eftersom skulderna betalas med tillgångar i dödsboet kan detta resultera i att alla tillgångar tar slut. Om det då fortfarande finns skulder kvar kan dödsboet försättas i konkurs. Oavsett vad så kommer HL:s barn inte ärva några skulder. Däremot är det förstås mycket sannolikt att storleken på deras arv påverkas eftersom skulderna betalas med tillgångarna i dödsboet. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.Med vänliga hälsningar,