Arvsrätt - uppdelning

2019-08-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min pappa gick nyligen bort. Vi är 5 syskon mellan 25 - 40 år. Hur delas Pengarna upp?? Han hade inget jobb o var p kronofogden. Finns det några pengar överhuvudtaget då?? Han var inte gift o inte sambo eller annat förhållande. Så det är bara vi syskon. Mvh
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes bröstarvingar i första hand har rätt till hela arvet (2:1 ÄB). Vilket utgör er fem barn. Gällande om det finns någon egendom kvar kan inte jag svara på det. Detta är något som måste utredas. Det jag kan säga är att skulder inte går i arv. Är det så att er far hade mer skulder än tillgångar är det inget som kommer läggas på er barn. En bouppteckning ska göras, där den avlidnes tillgångar och skulder ska framgå. Bouppteckningen kan göras privat och ska då skickas in till Skatteverket. Alternativt kan en dödsboanmälan göras om den avlidna saknar tillgångar. Vidare kan ni anlita en jurist för att hjälpa er med detta. Mer information och vägledning (och bland annat en blankett för bouppteckning) kan du finna på skatteverkets hemsida, här.Sammanfattningsvis, finns det (efter att skulderna är avdragna) tillgångar kvar så kommer dessa delas mellan er bröstarvingar (barn). Det vill säga ni får en femtedel var, eller 20% var av er fars kvarlåtenskap. Jag hoppas detta var svar på din fråga! Tveka annars inte att höra av dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar

Testamente och bouppteckning

2019-08-12 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |om vi har en kopia från 1997 där två makar testamenterar 20 % till mig. När makan senare dör och en boupptecknings görs och där skriver man att två de två barnen ska få allt och jag finns inte med som arvinge. Gäller då denna senaste bouppteckningen istället för testamentet.
Isabelle Nordin |Tack att du vänder dig till Lawline!På grund av att din fråga handlar om testamente och bouppteckning blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. En bouppteckning ska enligt 20 kap 1 § ÄB förrättas senast tre månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket för att få boet skiftat. Detta görs genom att ta upp tillgångar och skulder och för att fördela ut arvet. Av 20 kap 3–5 §§ ÄB framgår vad som ska finnas med i en bouppteckning där det av 5 § framgår att även testamenten ska tas upp för att bouppteckningen ska vara korrekt. En bouppteckning är alltså inte samma sak som ett testamente då ett testamente utgår från testatorn, dvs. den avlidnes vilja, 11 kap 1 § ÄB. Testamentet har alltså företräde och på grund av att detta inte tagits med i bouppteckning måste en tilläggsbouppteckning enligt 20 kap 10 § ÄB förrättas. Vad gäller själva testamentet så kan det återkallas enligt 10 kap 5 § ÄB. Så länge testamentet upprättats på rätt sätt och inte är återkallat enligt nyss nämnda lagrum är testatorns yttersta vilja att du ska ärva 20 % av kvarlåtenskapen. Regler kring upprättandet av testamentet finns i 10 kap ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsingar,

Har jag rätt till skriftligt besked gällande ett bankfacks existens?

2019-08-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Gäller en advokats påstående att muntligt avtal om ett bankfacks existens,jag har frågat en bank och det ska finnas skriftligt besked om det inte finns ett bankfack eller om det finns ett bankfack.bouptecknaren säger att han godtar ett muntligt besked,det gör inte jag ,jag vill se det skriftliga beskedet.vad har jag för rättigheter i detta fall.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Ett avtal ska alltid hållas och gäller såväl som muntligt som ett skriftligt avtal. Alla banker som erbjuder bankfack har ett register eller en pärm där avtalen för bankfack finns förvarade, vilket betyder att om det finns ett bankfack så finns avtalet där och om det inte finns är det helt enkelt borttaget.Det framgår inte om du är dödsbodelägare, men om du är det så har du rätt att ta reda på av banken om ett bankfack existerar i den avlidnes namn. Om det finns ett bankfack har du (om du är dödsbodelägare) och övriga dödsbodelägare rätt att tillsammans med någon från banken göra en inventering av innehållet i bankfacket. Skulle det vara så att ni är flera dödsbodelägare måste ni alla vara på plats på banken för att kunna gå in i bankfacket eller alternativt om ni skriver fullmakt så att det räcker om endast en närvarar. När bouppteckningen har registrerats har ni tillåtelse att tömma bankfacket och därmed avsluta den.Sammanfattningsvis så gäller såklart ett muntligt avtal, men ur bevishänseende skulle jag rekommendera dig som dödsbodelägare att kontakta den avlidnes bank och begära en kopia på det skriftliga avtalet gällande bankfacket (om ett bankfack nu finns). Säger banken att ett bankfack inte finns, så är det så. Du har alltså rätt som dödsbodelägare att ha all information om den avlidnes tillgångar. Kom ihåg att du/ni måste ta med er ett dödsfallsintyg till banken för att kunna få den informationen, av sekretesskäl ges den informationen nämligen inte hur som helst.Jag hoppas du har fått svar på din fråga, återkom gärna annars.Med vänlig hälsning,

Är det möjligt att begära att en jurist sköter bouppteckningen?

2019-08-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, har fundering gällande arv. Jag har en halvbror som gått bort. Vår mor har också gått bort. Hans far som inte är min far ärver honom vad jag förstår. Men... är det även så att jag ärver honom till viss del? Dvs av den delen som egentligen vår avlidne mamma ärver? Undrar även hur man kan veta att en bouppteckning blir korrekt gjord? Hans far är det väl som skall se till att den blir gjord och kan man upprätta den lite hur som helst. Kan jag kräva att den blir gjord av jurist? Min halvbror har även en sambo men hon ärver väl inget alls från honom utan har rätt till 50% av deras gemensamma bohag. Enl sambolagenMed vänlig hälsning
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då din fråga är av arvsrättslig karaktär blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Hur kommer arvet att fördelas?Förutsatt att din halvbror inte har egna barn så kommer den kvarlåtenskap som han efterlämnar istället att gå till föräldrarna (2 kap. 2 § ÄB). Precis som du skriver så kommer du genom den s.k istadarätten att få den andel som din mamma skulle fått eftersom du är hennes barn och därmed också hennes bröstarvinge (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Arvet kommer därför att fördelas lika mellan dig och din halvbrors far enligt likadelningsprincipen förutsatt att du inte har fler syskon på din mors sida. Hur ska bouppteckningen göras?Under bouppteckningen kommer din halvbrors tillgångar och eventuella skulder att redovisas. Du blir som arvtagare en delägare i dödsboet och kommer att kallas till bouppteckningen när denna ska göras (20 kap. 2 § ÄB). Kan du begära att bouppteckningen görs av en jurist?En bouppteckning kan göras av både fysiska och juridiska personer så länge som de är lämpade för uppdraget. Du och din halvbrors far kommer inledningsvis att göra en skriftlig sammanställning av din halvbrors tillgångar och ska sedan tillsammans utse två bouppteckningsförrättare, som själva inte får vara arvtagare, som utför bouppteckningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Bouppteckningsförrättarna ser till så att alla tillgångar och skulder är korrekta samt att allt är antecknat. Ni kan välja att låta två utomstående personer genomföra uppdraget men kan även välja att anlita två jurister för detta. Om du och din halvbrors far har svårt att komma överens om hur arvet ska skiftas kan du som dödsbodelägare ansöka hos tingsrätten där du har din hemvist om att de ska utse en boutredningsman som ser över bouppteckningen. Ofta är den boutredningsman som domstolen utser en advokat men kan även ibland vara en av dödsbodelägarna om personen ifråga är lämplig för uppdraget. Kommer din halvbrors sambo att ärva och vad händer med deras gemensamma egendom? Din halvbrors sambo kommer inte att ärva förutsatt att han inte har upprättat ett testamente till förmån för hans sambo. Däremot så har hans sambo rätt att begära att en bodelning ska göras där deras samtliga tillgångar fördelas mellan dem innan ett arvskifte kan göras (8 § samt 18 § Sambolagen). Sambon kommer då att vara delägare i dödsboet fram tills att en bodelning gjorts eller tills dess att det har framkommit att hon inte önskar begära en bodelning. Sambon har fram till förrättningen av bouppteckningen på sig att begära att en bodelning ska göras. Om sambon inte begär att en bodelning görs så kommer deras bostad och bohag inte att fördelas mellan dem. Då behåller istället vardera sambo det som de själva äger och det som din halvbror står som ägare till kommer att ingå i arvskiftet. Om din halvbror och hans sambo ägde någonting tillsammans så har ni som arvingar rätt att få hans andel av egendomen. SammanfattningDu har som bröstarvinge i din mors ställe rätt att dela på arvet med din halvbrors pappa. Ni blir båda dödsbodelägare tillsammans med hans tidigare sambo tills dess att hon meddelar om hon vill begära bodelning eller inte. Ni väljer två bouppteckningsförrättare, fysiska eller juridiska personer, som kontrollerar att alla uppgifter i bouppteckningen stämmer överens. Du kan även ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska sköta boupptecknigen för er om ni inte kommer överens om hur din halvbrors egendomar ska fördelas. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor! Vänligen,

Min morfar har ett barn sedan tidigare, hur blir det med arvet efter honom?

2019-08-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Måste höra mer er, de är så att min morfar har gått bort och nu ska en bouppteckning göras men tänkte hörs med er om en sak! Det är så att min mormor äger allt / står på allt . Dom har endast äktenskapsförord . Och min morfar har ett barn sen tidigare? Är det så att han endast kan ta ut de min morfar äger i arv eller hur blir allt då iom min mormor står på allt/äger allt.
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Först ska en bodelning görasEftersom din morfar gått bort kommer äktenskapet att upplösas (ÄktB 1 kap. 5 §). Då äktenskapet upplöses ska det göras en bodelning (ÄktB 9 kap. 1 §). I denna bodelning ska giftorättsgodset ingå (ÄktB 10 kap. 1 §). Det som inte ingår är däremot vad som kallas enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Det har alltså ingen betydelse om din mormor äger eller står på allt, det räknas ändå som giftorättsgods. Du skriver dock att dina morföräldrar har äktenskapsförord, detta är något som gör egendomen till enskild egendom (ÄktB 7 kap. 2 § första stycket, första punkten), och denna egendom ska då inte ingå i bodelningen. Eftersom jag inte vet vad som står i äktenskapsförordet kan jag inte säga om det gäller all egendom eller bara en viss del av din mormors egendom. Är det så att all egendom är enskild och din mormor inte begär att överta bostad eller bohag från din morfar så behöver faktiskt ingen bodelning ske (ÄktB 9 kap. 1 § första stycket, andra meningen). Arvet till din morfars barn sedan tidigareUnder förutsättning att inte allt omfattas av äktenskapsförordet så kommer din morfar få en del av din mormors egendom efter bodelningen. Det kan också vara så att han har egendom som är hans enskilda på grund av äktenskapsförordet. Denna sammanlagda del ska enligt huvudregeln gå till din mormor, men eftersom din morfar har ett barn sedan tidigare kommer detta barn ärva sin del direkt, om inte barnet väljare att avstå från det till dess att din mormor avlider (ÄB 3 kap. 1 § och ÄB 3 kap. 9 §). Har din morfar exempelvis 3 barn så har det utomäktenskapliga barnet rätt till 1/3 av din morfars kvarlåtenskap (ÄB 2 kap. 1 §). Kvarlåtenskapen beror då av den del som din morfar eventuellt fått från bodelningen. SammanfattningDetta kan låta lite krångligt så jag sammanfattar det lite snabbt. När din morfar avlidit tar äktenskapet slut och processen fungerar på samma sätt som om de skulle skiljt sig. All egendom som inte är enskild egendom ska delas lika mellan din mormor och morfar, oavsett om det är din mormor som äger eller står på egendomen. Det som omfattas av äktenskapsförordet ingår dock inte i bodelningen och delas inte mellan din mormor och din morfar. Det som din morfar får ut av bodelningen (+ eventuell enskild egendom som är hans genom äktenskapsförordet) är hans kvarlåtenskap. Huvudregeln är att detta går till din mormor, men då din morfar har ett barn sedan tidigare kommer denne att få ut sin del av kvarlåtenskapen i arv.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Vad händer med gemensamma lån när en låntagare avlider?

2019-08-10 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!När min sambo avled i april 2014 så betalade jag våra lån fram till vi gjorde arvsskiftet o oktober 2014. Då fick jag överta lånen.Vi hade inga gemensamma barn och det jag undrar över nu är om de två efterlevande (vuxna) barnen skulle betalat den ena hälften av lånen eller om vi skulle tagit det från min avlidna sambos konto. Skulle vara mycket tacksam för ett svar.
Jonna Johansson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer börja med att allmänt utreda vad som gäller för gemensamma lån och vad som händer när en av låntagarna avlider. Vidare kommer jag att utreda vad som gäller i just ditt fall. Längst ner i svaret följer en kort sammanfattning av utredningen. Vad gäller för gemensamma lån?Huvudregeln för gemensamma lån är att parterna är solidariskt betalningsansvariga. Det innebär att banken kan kräva en av parterna på hela summan även om det är två låntagare. Låntagarna kan sedan reglera sina inbördes förhållande mellan varandra genom att den som betalt banken får en regressfordran mot den andra låntagaren (1 kap. 2 § skuldebrevslagen). Banken kan alltså kräva en av låntagarna på hela beloppet om låntagarna är solidariskt betalningsansvariga. Parten som betalt får sedan en regressfordran mot parten som inte betalt, men detta har inte banken något med att göra, det är enbart låntagarnas ensak att reglera. Vad händer om en av låntagarna avlider?Om en av låntagarna avlider brukar vanligtvis banken kräva dödsboet på hela beloppet. Dödsboet får då en regressfordran mot den efterlevande som är skyldig att betala halva beloppet till dödsboet. I ert fall har du som efterlevande betalt av lånen fram till arvsskiftet, och dödsboet har inte betalt. För bankens del spelar det ingen roll vem som betalar eftersom ni är solidariskt betalningsansvariga. För era inbördes förhållande skulle du när du betalar bådas delar till banken få en regressfordran mot dödsboet som ska räknas med i bouppteckningen. Detta eftersom dödsboet inte betalt, men du har betalt bådas delar. Vem ska betala?Som ovan nämnt spelar det ingen roll för banken vem som betalar. Det som du betalt in utgör emellertid både din och den avlidnes del. Dödsboet ska egentligen stå för halva kostnaden. Viktigt att poängtera är att den avlidnes barn inte har ansvar för att betala detta. I Sverige ärver man inte någons skulder och kan således inte bli betalningsansvarig för någon annans skuld genom arv. Den avlidnes barn ska alltså inte betala sin avlidne förälders del av ett lån eller en skuld. Delen som du betalt för den avlidnes sida tillhör egentligen dödsboet. Eftersom du betlat dödsboets del av lånet under en period kan du ha en regressfordran mot dödsboet. Vad kan man göra?Eftersom skulden var känd vid bouppteckningen borde den tagits upp där. Eftersom du har betalt även dödsboets del av lånet under en period har du haft en regressfordran mot dödsboet som hade kunnat aktualiseras. Detta är dock svårt att göra lång tid efter. En bouppteckning kan överklagas inom tre veckor från det att Skatteverket registrerat den, och den tiden har passerat (44 § förvaltningslagen). I vissa fall är det även möjligt att göra en tilläggsbouppteckning. Tilläggsbouppteckning ska förrättas om felaktighet eller en ny skuld blir känd sedan bouppteckningen förrättades. Denna ska förrättas inom en månad från det att felet uppmärksammades (20 kap. 10 § ärvdabalken). Skulden som dödsboet kunde sägas ha mot dig var redan känd under bouppteckningen och bör därför inte kunna anses utgöra en ny skuld som upptäckts. Därför bör du inte kunna få igenom en regress mot dödsboet i nuläget. SammanfattningEftersom du under en period betalt även dödsboets andel av ett lån där ni är solidariskt betalningsskyldiga hade du en regressrätt mot dödsboet, dvs en möjlighet att återkräva hälften av det du betalt från dödsboet. Regressen gäller mot dödsboet själv och inte mot den avlidnes barn eftersom man inte kan ärva skulder. Eftersom det nu förflutit lång tid bör det vara svårt att göra något åt detta i nuläget. Sammanfattningsvis har du haft en regressmöjlighet mot dödsboet, men det torde inte finnas någon reell möjlighet att göra den gällande idag. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Kontakta mig gärna på jonna.johansson@lawline.se om du undrar över något kring svaret. Med vänliga hälsningar

Vad händer med de tillgångar som blir över vid en dödsboanmälan?

2019-08-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Undrar över en dödsboanmälan. Om jag gör en dödsboanmälan efter min mor, som inte ägde något, varken fastighet, tomt eller något annat värdefullt. Det enda hon hade var 19000 kr på bankkontot, vi har räknat ut att begravningen och stenen går på ca 17000 kr, vad händer med resterande 2000 kr och övrigt lösöre? Ärver jag och min syster dessa, då mor inte hade något testamente och far har också avlidit för en tid sen?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan göra en dödsboanmälan och vad som isåfall händer med de tillgångar som "blir över" efter att ni betalat begravningskostnaderna.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), som innehåller regler om dödsboanmälan och bouppteckning.En dödsboanmälan är inte möjligTyvärr är en dödsboanmälan inte möjlig i ditt fall, eftersom tillgångarna i din mors dödsbo överstiger de beräknade begravningskostnaderna. Det går bara att göra en dödsboanmälan om tillgångarna inte överstiger begravningskostnaderna (20 kap. 8 a § första stycket ÄB). Det faktum att 2 000 kronor och lösöre "blir över" i din mors dödsbo förhindrar alltså en dödsboanmälan. Om tillgångarna i din mors dödsbo uttöms kan en dödsboanmälan vara möjligEventuellt skulle tillgångarna i din mors dödsbo kunna uttömmas om ni räknar med ytterligare någon begravningskostnad. Med "uttömmas" menar jag att tillgångarna tar slut. Då skulle en dödsboanmälan vara möjlig.Begreppet "begravningskostnader" är ganska brett. Det omfattar kostnader för följande poster:- Begravning- Gravsättning- Dödsannons- Begravningsmåltid- Sorgkläder åt de närmaste anhöriga- Gravsten eller liknande. Se över om det är någon av dessa kostnader som är aktuell för er, men som ni inte har tagit med i beräkningen av begravningskostnaderna. Det är viktigt att kostnaderna är skäliga - utgångspunkten för beräkningen ska vara en enkel begravning. Ni bör alltså inte välja ett ovanligt dyrt alternativ om det finns ett billigare alternativ tillgängligt.Du ansöker om dödsboanmälan hos kommunenOm en dödsboanmälan blir aktuell så ansöker du om den genom att kontakta kommunen som din mor bodde i. Om kommunen har en hemsida finns det säkert mer information om hur du ska gå tillväga där. Det är socialnämnden som gör själva dödsboanmälan till Skatteverket. Den bör göras inom två månader från dagen då din mor avled (20 kap. 8 a § första och andra stycket JB). Du och din syster kommer inte att ärva något efter er mor i detta fallet, eftersom alla hennes tillgångar ska ha gått åt till att betala begravningskostnaderna.Om dödsboanmälan inte är möjlig får du göra en bouppteckning iställetOm tillgångarna i dödsboet fortfarande överstiger begravningskostnaderna får du göra en vanlig bouppteckning för din mor istället. Den ska göras inom tre månader från dagen då din mor avled (20 kap. 1 § första stycket ÄB). I detta fallet ärver du och din syster de tillgångar som finns kvar i er mors dödsbo efter att begravningskostnaderna har betalats.Du kan antingen göra bouppteckningen på egen hand eller med hjälp av en jurist eller begravningsbyrå. Det finns mer information om bouppteckning på Skatteverkets hemsida. Där finns också en broschyr för dig som dödsbodelägare och en bouppteckningsblankett som du kan använda om du gör bouppteckningen själv. Hos Skatteverket kan du också läsa mer om dödsboanmälan.SammanfattningEn dödboanmälan är bara möjlig om tillgångarna i din mors dödsbo har uttömts av begravningskostnaderna. Då ärver du och din syster ingenting efter er mor.Om tillgångarna i din mors dödsbo däremot överstiger begravningskostnaderna får du göra en bouppteckning istället. Då ärver du och din syster de tillgångar som finns kvar när ni har betalat begravningskostnaderna.Du är alltid välkommen att vända dig till oss på Lawline för mer juridisk hjälp, till exempel med att upprätta en bouppteckning. Du kan skicka ett mail till info@lawline.se, ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 eller boka en tid hos våra duktiga jurister via hemsidan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vem kan ha hand om en bouppteckning?

2019-07-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min son har fåt bort han hade ingen barn eller fruPappa är borta Jag är mamma och han hade fem halv syskon.Får halv syskon ta hand botägning
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Om jag förstår din fråga rätt undrar du vem det är som ärver din son och om sonens halvsyskon har rätt att ha hand om bouppteckningen? På grund av att frågan handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Av 2 kap 2 § ÄB framgår det att om den avlidne inte har några barn ärver den avlidnes föräldrar dennes kvarlåtenskap med hälften var. Om den ena föräldern har avlidit ärver istället den avlidnes syskon den förälderns del. Vad som här blir avgörande är om din avlidne son har några syskon på sin pappas sida. Om han har det kommer dem att ärva faderns del, dvs. 50% av hans kvarlåtenskap. Om pappan inte har några andra barn blir det istället du som mor som ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap. Vad gäller bouppteckningen framgår det av 18 kap 1 § ÄB att det är den avlidnes arvingar, dvs. du som är dödsbodelägare som ska förvalta den avlidnes egendom fram till dess bouppteckning sker. Om du känner att du inte vill/kan, kan du istället vända dig till tingsrätten för att få en boutredningsman förordnad till dig, 19 kap 1 § ÄB. Både fysiska och juridiska personer kan vara boutredningsman så länge de är lämpade för uppdraget. Av den anledningen, under förutsättning att du är ensam dödsbodelägare kan du i din ansökan till tingsrätten uppge att du vill att dina andra barn, halvsyskonen ska agera som boutredningsman, 19 kap 3 § ÄB. I och med att de är flera kommer då rätten enligt 19 kap 4 § ÄB att fördela förvaltningen mellan dem. Om du lämnar över förvaltningen av dödsboet till en (flera) boutredningsmän är det dessa som ska bestämma tid och plats för bouppteckningen och utse två kunniga personer för att förrätta den, 20 kap 2 § ÄB. Ytligare bestämmelser om hur en bouppteckning går till finns i 20 kap ÄB. Sammanfattningsvis har halvsyskonen egentligen inget med dödsboet att göra då, som jag förstår det, du är den enda dödsbodelägaren. Dock kan du i din ansökan om boutredningsman till tingsrätten uppge att du vill att dina barn ska bli detta. Det är därefter upp till tingsrätten hur de bedömer frågan. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,