Får en dödsbodelägare vistas i den avlidnes bostad utan övriga dödsbodelägares samtycke?

2021-06-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Får efterarvinge och bröstarvinge vistas i dödsboet utan andra bröstarvingars vetskap och medgivande?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämpliga bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB).Jag förstår det som att du undrar om en efterarvinge och bröstarvinge får vistas i den avlidnes bostad, där dennes tillgångar finns, utan övriga bröstarvingars samtycke. Med dödsbo avses alla tillgångar och skulder efter den avlidne och det är endast s.k. dödsbodelägare (alternativt en boutredningsman) som får förvalta och råda över dödsboet.Vilka är dödsbodelägare?Bröstarvingarna är i regel dödsbodelägare (18 kap. 1 § första stycket ÄB). När det finns en efterlevande make, som även är förälder till bröstarvingarna, är däremot den efterlevande maken ensam dödsbodelägare. Efterarvingar är inte dödsbodelägare och har således ingen befogenhet att förvalta dödsboet (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).Hur ska dödsboet förvaltas?Dödsbodelägarna ska förvalta dödsboet gemensamt (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta innebär att alla beslut och åtgärder som rör dödsboet i huvudregel kräver samtliga dödsbodelägares samtycke. Ett samtycke kan vara uttryckligt eller underförstått. Undantag gällande samtycket föreligger vid brådskande beslut (18 kap. 1 § ärvdabalken). Därtill ska dödsboet vårdas med omsorg (18 kap. 2 § första stycket ÄB). Vad som gäller i ditt fallKravet på samtycke är inte uppfyllt om övriga dödsbodelägare motsätter sig att bröstarvingen och efterarvingen vistas i den avlidnes bostad utan att meddela detta. Har ni svårt att komma överens rekommenderar jag att ni begär att tingsrätten förordnar en boutredningsman (19 kap. 1 § ÄB). En sådan begäran kan alltid framställas utan övrigas samtycke och boutredningsmannens arvode bekostas av dödsboet (19 kap. 15 § första stycket ÄB). Du hittar hur du ansöker om en boutredningsman här: https://www.domstol.se/amnen/familj/dodsfall-och-arv/ansok-om-boutredningsman/ Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Vad gäller när en arvinge har en fordran mot dödsboet?

2021-06-12 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min far har dött. Han är omgift. Vi är tre särkullbarn och min far har ett barn gemensamt med sin nya fru.Min far har lånat ut pengar till det gemensamma barnet. Vad händer med den fordringen?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fördelning av arvetHuvudregeln är att den avlidnes barn ärver (2 kap. 1 § ÄB). De fyra barnen kommer därför att ärva efter honom. De kommer att ärva lika mycket, det vill säga en fjärdedel var. Däremot kommer din fars maka att få fri förfoganderätt över egendomen som tillfaller det gemensamma barnet (3 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att makan fritt får disponera över egendomen under tiden som efterlevande maka lever. Däremot får hon inte testamentera bort eller kraftigt minska egendomen genom gåva. Det gemensamma barnet kommer därför att behöva vänta på sitt arv. De tre särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv direkt, men kan också avstå detta till förmån för efterlevande maka (3 kap. 9 § ÄB).Vad händer med fordringen?Om en arvinge (det gemsamma barnet) har en skuld till dödsboet brukar skulden avräknas på den arvingens lott.Säg till exempel att din far har en kvarlåtenskap om 90 000 kr och att det gemensamma barnet har en fordran gentemot dödsboet om 10 000 kr. Dödsboet ska därmed egentligen vara värt 100 000 kr. Varje arvinge ska egentligen ha 25 000 kr var (100 000 / 4 = 25 000 kr). Det gemensamma barnet kan därför kvitta sin fordran mot dödsboet (dvs. 25 000 – 10 000 kr = 15 000 kr). I detta exempel får de tre särkullbarnen 25 000 kr var medan det gemensamma barnet får 15 000 kr.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Blir barnbarn efterarvinge eller dödsbodelägare?

2021-06-03 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |En person A avlider och efterlämnar 4 st barn. Ett av barnen, B, avlider innan bouppteckning görs efter person A. Person B har två barn som då ärver person B:s del av arvet efter A. I bouppteckningen efter person A är person B:s två barn dödsbodelägare eller efterarvingar.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Att vara dödsbodelägare innebär att man har arvsrätt enligt lag eller på grund av testamente. En dödsbodelägare har en omedelbar rätt till arv medan efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren har avlidit. Det är alltså en skillnad mellan dessa olika begrepp och det som avgör huruvida man är det ena eller det andra är alltså tidpunkten för arvet. Dödsbodelägare är efterlevande make/sambo, legala arvingar och universella testamentstagare (18 kap 1 § ÄB). Finns inget testamente är det den legala arvsordningen som avgör hur arvet ska fördelas. B är bröstarvinge till A och ärver därmed som utgångspunkt (2 kap 1 § ÄB). Om B inte är vid livet är det som du skriver istället B:s barn som har direkt arvsrätt från A (2 kap 1 § andra stycket ÄB). B hade alltså varit dödsbodelägare, men eftersom B:s barn träder i B:s ställe är det istället B:s barn som är dödsbodelägare.Som svar på din fråga gäller alltså att B:s barn blir dödsbodelägare eftersom de har direkt och omedelbar rätt till arv. De är därför inte efterarvingar.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste jag meddela Skatteverket om tomma bankkonton vid en bouppteckning?

2021-05-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Måste alla konton som en avliden har fast det inte finns några pengar på kontot tas upp i bouppteckningen?
Zacharias Glavå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv, dödsbo och bouppteckningar finns i ärvdabalken (ÄB), och jag kommer därför använda mig av den lagen för att besvara din fråga.Måste jag meddela Skatteverket om tomma bankkonton?Det som ska ingå i bouppteckningen är den dödes tillgångar och skulder så som de var vid dödstillfället, 20 kap. 4 § ärvdabalken. För att något ska ses som en tillgång krävs att det har ett ekonomiskt värde. Ett bankkonto har inget ekonomiskt värde i sig och räknas därför inte som en tillgång. Därför behöver du inte meddela skatteverket om ett tomt bankkonto. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss.Med vänlig hälsning,

Vem har hand om bouppteckningen?

2021-06-15 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag är adopterad av min styvfar i vuxen ålder. Nu har min biologiska far gått bort och hans fru hann strax före sin egen bortgång, endast några veckor efter min biologiske fars, nämna att jag fanns medtagen i hans testamente. Min fars bouppteckning hann aldrig göras klar och nu vill hans bortgångna frus son att jag ska hantera kontakter m m kring hans bouppteckning som ansvarig. Jag funderar på vad som är praxis. Är det jag, som väl egentligen bara i lagens namn är "vem som helst", som kan och bör hantera kontakter kring hans bouppteckning eller är det hennes arvtagare (tre särkullbarn) som i egenskap av hennes dödsbo ska och bör hantera även min biologiske fars bouppteckning? Det handlar inte om ovilja från min sida. Jag hjälper gärna till, men frågan är om jag ens räknas som något annat än en utomstående fram till dess att bouppteckningen är klar?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av omständigheterna ovan, förstår jag att du vill veta vem som ska hantera din biologiske fars bouppteckning.DödsbodelägareDödsbodelägare kallas de som har rätt till arv p.g.a. antingen lag eller testamente. Den första typen är den som tillhör den avlidnes släktningar, d.v.s. gemensamma barn o.s.v. När det kommer till dödsbodelägare p.g.a. testamente, ska personen ifråga har rätt till en bestämd andel av den avlidnes tillgångar för att kunna klassas som dödsbodelägare, även kallad universell testamentstagare.Om en person istället har rätt till en specifik sak/summa räknas denne inte som dödsbodelägare, utan som legatarie.Om den avlidne har en efterlevande make/maka och denne är vid liv har den, enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, rätt till arvet först innan det gemensamma barnet. Detta innebär i sin tur att det är den efterlevande maken/makan som är dödsbodelägare i detta fall istället för de gemensamma barnen.OBS. detta gäller enbart när det finns en efterlevande make/maka och gemensamma barn.Saknas det arvingar och testamente, blir det allmänna arvsfonden som är dödsbodelägare. Dennes uppgift är bl.a. att verka för allmännyttiga ändamål.DödsboetDödsboet består av den avlidnes kvarlåtenskap och det är dödsbodelägarna som har ett gemensamt ansvar för det. Ansvaret går ut på att utreda dödsboet, se över tillgångar och skulder, upprätta bouppteckning samt delta i arvsfördelningen. Dödsbodelägarna är även ansvariga för arvskiftet, vilket ska ske enligt testamentet om ett sådant finns.BouppteckningDet är, som nämndes ovan, de som ingår i dödsboet som tillsammans ska se till att en bouppteckning blir gjord. Detta ska göras inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket en månad därefter. Det går även att utse en boutredningsman eller en testamentsexekutor för att se till att bouppteckningen görs. De får dock inte agera förrättningsman samtidigt.Bouppteckningen är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Om den avlidne var gift ska också den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen.Själva bouppteckningen i sig ska göras av två personer som kallas bouppteckningsförrättare. Förrättaren får inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dem. Det finns inga jävsregler, utan den som är gift med någon av dödsbodelägarna kan även vara förrättare. Det finns inga andra kvalifikationskrav än att förrättaren ska vara kunniga och trovärdiga. Ex. på sådana trots att kraven på kvalifikationer inte är så hög, brukar vara begravningsbyråer, jurister, advokater o.s.v.Båda förrättare ska skriva under bouppteckningen och intyga att allt blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förmåga.En person som väl känner till boets egendom, till exempel en efterlevande make, ska lämna uppgifter om boet vid bouppteckningen (bouppgivare). Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen men det finns ingen skyldighet att vara med.Sammanfattningsvis är det så att dödsbodelägare är de som har hand om dödsboet, inbegripet i detta är ansvaret för att bouppteckningen blir gjord. Detta ska dock göras av två förrättare som inte får vara dödsbodelägare.OBS! du är enbart dödsbodelägare om du har rätt till en bestämd andel, har du rätt till en specifik sak/summa är du inte dödsbodelägare.Jag hoppas att detta var till hjälp och återkom gärna med fler fråga!Vänligen,

Ska en arvtagare genom testamente närvara vid bouppteckningsförrättningen?

2021-06-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,om jag finns med som arvtagare i ett skrivet testamente skall jag vara med vid förättningen av testamentet?mvh
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar det som att du menar förrättningen som görs vid bouppteckningen när du skriver förrättningen vid testamentet. Detta eftersom dödsboet går igenom testamentet och hur det påverkar utdelningen i dödsboet vid bouppteckningen. BouppteckningNär någon har avlidit ska en bouppteckning förrättas (ÄB 20 kap. 1 §). En bouppteckning innebär att dödsbodelägarna gör en genomgång (förrättning) av den avlidnes tillgångar och skulder. Även dokumentet som upprättas under detta möte kallas för bouppteckning.Kallelse till bouppteckningsförrättningenAlla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen (ÄB 20 kap. 2 §). Dödsbodelägarna är både legala arvingar, dvs. de som har rätt att ärva enligt legalordningen i ÄB, och även de som ärver pga. testamente (ÄB 18 kap. 1 §). Du ska därmed kallas till bouppteckningen och du har rätt att närvara vid förrättningen, eftersom du är dödsbodelägare.Närvarande vid bouppteckningsförrättningenÄven om det finns regler om att samtliga dödsbodelägare måste få en kallelse, så finns det inga regler om att dödsbodelägarna faktiskt måste delta på bouppteckningsförrättningen.Ifall du inte vill närvara vid bouppteckningsförrättningen så måste du däremot skriva under ett kallelsebevis och intyga att du är kallad till förrättningen, men att vi inte vill närvara (ÄB 20 kap. 3 § andra stycket).SammanfattningDu ska bli kallad till bouppteckningsförrättningen eftersom du är dödsbodelägare. Du måste däremot inte närvara vid förrättningen om du inte vill detta, men då måste du skriva under ett kallelsebevis om att du har blivit kallad.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Hur kan tillsyn över en boutredningsman utövas?

2021-05-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejFinns det någon tillsynsmyndighet eller liknade som man kan vända sig till om man anser att en boutredningsman har agerat partiskt eller felaktigt.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om boutredningsmanRegler om boutredningsman finns i 19 kap. ärvdabalken (ÄB). På begäran av en dödsbodelägare kan rätten förordna en boutredningsman som ansvarar för förvaltningen av egendomen i dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen ska alltså förvalta egendomen, sälja egendomen samt fördela denna till potentiella arvtagare.Boutredningsmannen har en redovisningspliktBoutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att en redovisning för förvaltningen under föregående kalenderår ska avges före den 1 april varje år. I denna redovisning ska saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året tas upp. Redovisningen ska lämnas till minst en dödsbodelägare. Övriga dödsbodelägare samt rätten ska underrättas om vem som fått ta del av redovisningen (19 kap. 14a § ÄB).Rätten kan förordna om tillsyn över boutredningsmannenPå begäran av dödsbodelägarna eller om rätten annars skulle finna det lämpligt, kan rätten förordna en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Då ska den gode mannen gå igenom räkenskaperna och inventera egendomen. Om rätten förelägger det eller om dödsbodelägarna annars gör en framställning, ska den gode mannen även meddela upplysningar om boet och dess förvaltning samt om det skulle finnas anledning till det, göra en anmälan hos rätten (19 kap. 17 § första stycket ÄB). Om en god man inte utses kan rätten på begäran av dödsbodelägarna kräva att boutredningsmannen avger en redogörelse för förvaltningen, eventuellt efter en granskning av någon utomstående (19 kap. 17 § andra stycket ÄB).Entledigande av boutredningsmanVal av boutredningsman ska träffas så att uppdraget kan väntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver (19 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att en boutredningsman ska vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättsägarnas intressen. Om boutredningsmannen av någon anledning skulle visa sig vara olämplig för uppdraget, kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas (19 kap. 5 § andra stycket ÄB).SammanfattningSammanfattningsvis ska en boutredningsman vidta sådana åtgärder som påkallas av praktiska och ekonomiska synpunkter samt opartiskt iaktta de olika rättssägarnas intressen. Boutredningsmannen har en redovisningsplikt som innebär att förvaltningen ska redovisas varje år. Det finns en möjlighet för en dödsbodelägare att begära att rätten förordnar en god man att utöva tillsyn över boutredningsmannens förvaltning. Om boutredningsmannen skulle visa sig vara olämplig för uppdraget kan en dödsbodelägare begära hos rätten att boutredningsmannen ska avskedas. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,

Vad gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord?

2021-05-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Nu när bouppteckningen är godkänd och klar så undrar jag vad som gäller. De pengar som fanns vid min makes dödsdag är inte samma som nu eftersom det kommit in mer pengar på hans konton. Jag har gjort bouppteckningen själv. Min avlidne make har 2 stycken barn men vi har inga tillsammans. skulderna är större än vad som finns på kontot. Jag vet att först och främst ska begravningsavgiften betalas. Det som fanns vid min makes död täcker inte det. Ska jag då räkna med det som senare kommit in för att betala begravning och de skulder som finns kvar?
Temra Baydono |Svar:Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller när nya tillgångar blir kända efter att bouppteckningen är gjord, när skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningen samt vad som gäller för begravningskostnaderna när dessa inte kan täckas av dödsboet.En tilläggsbouppteckning ska göras om nya tillgångar blir kändaOm en ny tillgång blir känd efter att du har gjort bouppteckningen ska en tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse upprättas inom en månad (20 kap. 10 § ÄB). För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt. När skulderna är större än tillgångarna vid bouppteckningenEtt dödsbo är en självständig juridisk person med tillgångar och skulder. Om dödsboets skulder är större än tillgångarna räcker inte kvarlåtenskapen till att täcka skulderna. Enligt svensk rätt ärver inte arvingar skulder, utan de skulder som dödsboet inte kan betala avskrivs istället. Om det saknas medel i dödsboet kan dödsboet begära konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen). Detta innebär att dödsbodelägarna inte kommer att bli personligt ansvariga för skulderna och att dödsboet kommer att avslutas med hjälp av en konkursförvaltare (1 kap. 3 § konkurslagen). En ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist (2 kap. 1 § konkurslagen).Begravningskostnaderna betalas av dödsboetUtgifter som har nära samband med dödsfallet, som begravningskostnader, täcks vanligtvis av tillgångarna i dödsboet efter den avlidne (20 kap. 8 a § ÄB). När ett dödsfall inträffar ska en bouppteckning förrättas inom 3 månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). I denna bouppteckning ska skulder och tillgångar antecknas som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § ÄB). När det kommer till begravningskostnader, kan dessa tas upp i bouppteckningen trots att de inte föreligger vid dödsfallet, vilket inte framgår av lagen men av den juridiska doktrinen. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka begravningskostnaderna, finns det en möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). SammanfattningSammanfattningsvis är ett dödsbo en juridisk person med tillgångar och skulder. Detta innebär att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet och att en arvinge aldrig kan ärva skulder. Om nya tillgångar blir upptäckta efter att bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. För tilläggsbouppteckningen gäller detsamma som för bouppteckningen i övrigt, alltså att skulderna betalas av tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte skulle räcka till att betala begravningskostnaderna, kan du ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen. Om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Vänliga Hälsningar,