Måste förskott på arv tas upp i bouppteckningen?

2020-10-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |måste ev förskott på arv tas upp på boutredningen eller kan detta tas upp senare, vid arvsskiftet?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vänder dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar över när eventuellt förskott på arv ska tas upp. När det kommer till dessa frågor är det ärvdabalken som blir tillämplig lag. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden (20 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Huvudregeln är att den avlidnes tillgångar och skulder tas upp så som de var vid dödsfallet (20 kap. 4 § första stycket ärvdabalken). Uppgift om förskott på arv / gåva från den avlidne ska lämnas i bouppteckningen om det finns någon laglottsberättigad arvinge bland delägarna och en delägare begär att sådan uppgift ska lämnas (20 kap. 5 § tredje stycket ärvdabalken). Är det exempelvis fallet att den avlidne hade ett särkullbarn och denne begär att en sådan uppgift lämnas, så ska detta ske. Emellertid har det bland förarbetena, doktrin (juridisk litteratur) samt från Skatteverket föreslagits att uppgift om (exempelvis) förskott på arv bör lämnas in obligatoriskt, redan vid den första bouppteckningen (i de fall den avlidne var gift). Det bästa är alltså att lämna uppgift om förskott på arv redan vid bouppteckningen, utifrån den information och vägledning som går att uthämta från Skatteverket. I "Övriga anteckningar" i blanketten som skickas in till Skatteverket kan man skriva ner denna omständighet. Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://www.lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kanMed vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om man är oense om vad som ska ingå i bouppteckningen?

2020-10-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Min pappa avled nyligen. Han och hans fru äger en fastighet utomlands som står i hennes namn. I bouppteckningen togs denna fastigheten upp. Inget testamente finns. Dom har ett gemensamt barn, finns två särkullbarn. Alla papper har skickats till Skatteverket och strax innan bouppteckningen godkändes så hade hon lämnat in papper med en komplettering om att få behålla hela sin giftorättsgods. Betyder det att jag inte får min arvslott?Vad är nästa steg egentligen? Har kontakter en jurist men förstår inte riktigt utan får bara info om att jag ska kontakta tingsrätten för att bli tilldelad en boutredningsman. Känner mig vilsen i vad jag ska göra, så tacksam för svar
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att det inte är helt utrett vilken egendom som ska ingå i dödsboet, som sedan ska delas upp mellan arvingarna och efterlevande make. Jag tolkar det också som att du är ett särkullbarn, alltså att din pappas fru inte är din mamma. Eftersom det är fråga om arv så är det reglerna i ärvdabalken (ÄB) jag kommer använda mig av för att besvara din fråga.. ArvslottenDet enda som kan påverka att du inte längre har rätt att få ut hela din arvslott är om det finns ett testamente. Eftersom det av din fråga framgår att det inte finns något testamente så har du som arvinge och särkullbarn rätt till din arvslott (2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § första stycket ÄB). Din arvslotts storlek kan däremot förändras beroende på hur stor kvarlåtenskapen efter din pappa är, så om din pappas fru anser att hon har rätt att behålla sitt giftorättsgods och detta stämmer, så kan detta påverka storleken på din arvslott.. Dödsbodelägare i din pappas dödsbo - boutredningen Både du (som arvinge) och din pappas fru är delägare i din pappas dödsbo (18 kap. 1 § ÄB). Som dödsbodelägare är det ni som ska utreda vilken egendom, vilka tillgångar och vilka skulder som finns i dödsboet. Av frågan framgår det att ni inte verkar vara helt överens om vilken egendom som ska ingå i din pappas dödsbo. Därför kan det, precis som juristen du varit i kontakt med har sagt, vara en bra idé att låta en boutredningsman stå för utredningen av dödsboet. Boutredningsmannen ska utreda vilken egendom som ska ingå i dödsboet, exempelvis genom att göra en bouppteckning (19 kap. 11 § ÄB). Som dödsbodelägare kan du alltså ansöka till tingsrätten om en boutredningsman (19 kap. 1 § ÄB). Ansökan ska göras till den tingsrätt där den avlidne var folkbokförd den 1 november förra året. På hemsidan för Sveriges domstolar finns mer information om vad en sådan ansökan ska innehålla och vilka handlingar som ska bifogas. Observera att en boutredningsman har rätt att få ersättning från dödsboet för tjänsten hen utför. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet att betala boutredningsmannen så får den som ansökt om boutredningsman stå för ersättningen (19 kap. 19 § andra stycket ÄB). Observera även att man måste betala en ansökningsavgift på 900 kr för att göra en ansökan till domstol..Jag hoppas att svaret gett lite klarhet i situationen, och förtydligat vad en boutredningsman gör och hur en sådan kan hjälpa till i den här situationen. Om du fortfarande har någon fundering är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Bostadsrättsföreningen vill ha bevis på att jag äger lägenheten

2020-10-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Min make och jag köpte och ägde en lägenhet med 50% vardera. Han dog 5 augusti 2003.Efter hans död äger jag 100%. Nu vill styrelsen i min bostadsrätt att jag ska visa dokument på när jag blev 100 % ägare. Inget testamente fanns och inga särkullbarn.Min fråga: Är dödsdatumet det datum, som jag blev ägare till 100 %?Om inte, när övergår ägandet efter dödsfallet?Vilka dokument behövs, som styrker, när jag blev 100% ägare? Dödsbevis?Tacksam för svar
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det framgår inte riktigt varför de vill att du ska styrka ägandet så lång tid efter din mans död. Det verkar konstigt. Jag kommer dock här bara beröra frågan om när äganderätten övergick till dig.Bestämmelser om arv och dödsbo finns i Ärvdabalken (ÄB).I samband med arv och dödsbo upprättas dels en bouppteckning (20 kap. 1 § ÄB), dels förrättas ett arvskifte (23 kap. ÄB).Idag är regelverket som följer: Om man är gifta och det inte finns några särkullbarn eller testamente är man ensam dödsbodelägare i din den döde makens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB). Då någon är ensam dödsbodelägare behövs det inte göras något arvskifte, det räcker med bouppteckning. Ägandet av bostadsrätten övergår då till den efterlevande maken den dag bouppteckningen registrerades på Skatteverket. Jag har ingen anledning att tro att det var annorlunda år 2003. Du kan alltså uppvisa bouppteckningshandlingarna för föreningen.Hoppas du fick svar på din fråga.

Särkullbarns rätt till arv

2020-09-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Vore tacksam om ni kunde hjälpa min bror och mig som är särkullsbarn i frågan vad som händer, vår pappa gick bort Juni 2019.Vi inväntar fortfarande på ett slut gällande bouppdelningen.Vi har fått genom eget initiativ fått fram bouppteckningen från skatteverket.Det finns en "typ" som jobbar åt Funera som ska hjälpa oss men han svarar inte på våra frågor.
Linus Långbacka |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Särkullbarns arvsrätt:Det är ärvdabalken (ÄB) (1958:637) som reglerar frågor gällande arv. Jag tolkar din fråga som att både du och din bror är särkullbarn och att er far har avlidit för ett år sen och att er far var gift med någon när han avled. Ni som särkullbarn har rätt att få ut ert arv genast efter att er far har avlidit (ÄB 3 kap. 1 §). Ett särkullbarn kan även avstå från sitt arv för att sedan få arvet när förälderns make har avlidit (ÄB 3 kap. 9 §). Sammanfattningsvis så har ni som särkullbarn rätt till ert arv efter att bodelningen har ägt rum. Bodelning:Jag utgår som sagt från att er far var gift och att en bodelning således ska ske för att makarnas tillgångar ska fördelas. Det finns ingen uttrycklig lagregel om att hur länge en bodelning ska ta, då det kan variera väldigt mycket från fall till fall. Jag rekommenderar att ni fortsätter att försöka ta kontakt med er kontaktperson och om han inte fortsättningsvis svarar på era frågor så bör ni kontakta någon annan på samma byrån. Sammanfattning: Ett särkullbarn har rätt att få sitt arv när föräldern har avlidit. En bodelning ska ske så snabbt som möjligt, men det finns ingen maxgräns för hur länge en bodelning får ta. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

särkullebarns rätt till arv vid ett oskiftat bo

2020-10-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |hej!Min mamma blev änka för snart 6 år sedan. Hon var då omgift med en man som inte var vår far. Han hade 4 barn sedan tidigare och vi är 2 syskon till mamma.Vid tillfället för hennes mans bortgång fanns inga ekonomiska tillgångar. Deras önskemål var att när någon av dem gick bort skulle den andra få bo i orubbat bo.I våras flyttade mamma till ett äldreboende. Hon kunde endast ta med sig några möbler och resten delades upp till de som vill ha, hans 4 barn och vi 2. Mamma har sedan hennes man gick bort sparat ihop ett litet kapital genom att leva ekonomiskt. Vår fråga är om hans 4 barn har rätt till detta kapital också när hon går bort. Kapitalet fanns inte vid tillfället när han gick bort.
Jakob Westling |Hej och tack att ni valde Lawline med er fråga! När din mamma har levt i en orubbat bo så beror frågan helt och hållet om en bodelning har skett eller inte. Har en bodelning skett, men att ni inte valt att rubba boet efteråt, så kommer det nya kapitalet hänföras till henne.Om det är så att en bodelning inte har skett, så ska en sådan förrättas innan arvskifte.Därmed blir frågan helt avhängigt på frågan om bodelning skett eller inte.Det är nämligen så att den avlidna makens barn ärver från den avlidna makens bodelning.

Vad händer med en bostad när dödsboets tillgångar inte räcker för att betala skulderna?

2020-10-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om en ensam person äger en bostadsrätt värderad högre än lånet på bostaden vad händer med skulden vid dödsfall, måste bostaden säljas av dödsboet om skulden inte kan täckas av de totala tillgångarna i dödsboet?
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt vill du veta om en bostadsrätt med lån måste säljas när en bostadsrättshavare avlider och inte har andra tillgångar i boet för att täcka bostadslånen.Skulder och tillgångar i ett dödsboNär en person avlider bildas ett dödsbo som tar över alla skulder och tillgångar som den avlidne lämnat efter sig. En bouppteckning görs senast tre månader från dödsfallet där tillgångar och skulder sammanställs enligt 20 kap 1 § Ärvdabalken (1958:637). Skulderna ska så långt de räcker täckas med de tillgångar som finns i dödsboet. Är skulderna större än tillgångarna kommer skulderna avskrivas eftersom skulder som huvudregel inte går i arv. Det innebär att om ett dödsbo har tagit över en bostad efter en avliden och det inte finns andra tillgångar i boet för att täcka skulderna måste bostaden säljas för att täcka bostadslånet.Ansöka om att överta lånDäremot kan arvingar ansöka om att överta lånen på bostaden för att kunna behålla bostaden. Det krävs då att banken som lånat ut pengarna går med på att lånen skrivs över på arvingen som ansöker om det. Kan lånet skrivas över innebär det att dödsboet inte längre har några skulder som behöver täckas och därmed krävs det inte att bostaden säljs.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vilka ska kallas till bouppteckningen?

2020-10-02 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mammas moster har avlidit. Hon var ej gift och hade inga barn. Testamente finns. Hon har en helsyster i livet (hon är dock dement och har en god man). Sedan hade hon ett flertal halvsyskon på båda föräldrarnas sida varav ingen är i livet. Vilka måste kallas till bouppteckning? Halvsyskons barn och barnbarn?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När en person avlider ska en bouppteckning förrättas inom tre månader från dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make, maka eller efterlevande sambo, dödsbodelägare (arvingar och universella testamentstagare) och eventuella efterarvingar ska kallas till förrättningen (18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. 2 § ÄB). Vilka är arvingarna som ska kallas?Enligt den legala arvsordningen är i första hand den avlidnes bröstarvingar arvsberättigade. Om den avlidne inte har några bröstarvingar går arvet till vad som kallas för den andra arvsklassen. I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar, hel- och halvsyskon, och syskons avkomlingar (2 kap. 2 § ÄB). Det innebär att de arvingar som ska kallas till förrättningen är de arvingarna som släktmässigt stod närmast den avlidne. Det innebär att om ett halvsyskon är i livet kallas denna och inte halvsyskonets avkomlingar. Om ett halvsyskon istället är avlidet ska halvsyskonets närmsta avkomlingar kallas istället, de träder i sin förälders ställe. Det innebär att den avlidnes helsyskon ska kallas samt halvsyskonens barn och barnbarn för det fall de står i närmast släktskap till den avlidne. Den andra arvsklassen är öppen vilket innebär att det inte finns någon begränsning för hur långt arvsrätten sträcker sig nedåt bland avkomlingarna. Som ovan nämnt så stannar dock arvsrätten hos den närmsta släktingen, så om ett halvsyskon är i livet kallas inte dennes avkomlingar. Även universella testamentstagare ska kallas till bouppteckningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man se om någon har fått ett arv?

2020-09-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan man se om en person fått ut något arv efter en förälder som dog 1972.
Linus Långbacka |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är ärvdabalken (ÄB) (1958:637) som reglerar frågor gällande arv. En bouppteckning ska upprättas för varje dödsbo. Bouppteckningen är en förteckning över den avlidnes alla tillgångar och skulder vid dödsdagen (ÄB 20 kap. 4 §). I en bouppteckning så ska det även framgå vilka som är dödsbodelägare och arvingar. En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och efter det så ska den ges in till Skatteverket för registrering inom en månad. Om det finns ett testamente så ska den bifogas till bouppteckningen (ÄB 20 kap. 5 §). Bouppteckningar som har upprättats efter den 1 juli 2001 ska förvaras hos Skatteverket och dessa kan begäras ut, då en bouppteckning är en offentlig handling. Jag är dock inte säker över hur situationen är i ditt fall, då dödsfallet har skett så länge sedan. Jag rekommenderar att du kontaktar Skatteverket med din fråga, vilket du kan göra här. Sammanfattning: Bouppteckningar som är upprättade från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket och då det är en offentlig handling så kan du begära ut dem. I ditt fall handlar det om ett dödsfall som skett nästan 50 år sedan och av denna orsak så rekommenderar jag att du kontaktar Skatteverket för att få ett mer specifikt svar på din fråga.