Hur värderas en bostadsrätt i en bouppteckning?

2020-01-14 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hur värderas en bostadsrätt i en bouppteckning?
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring bouppteckning återfinns i Ärvdabalken (ÄB). När dödsboet har utrett den avlidnes tillgångar och skulder ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet, 20 kap 1 § ÄB. Den avlidnes tillgångar och skulder ska i bouppteckningen antecknas såsom de var vid dödsfallet, 20 kap 4 § ÄB. Det är marknadsvärdet som ska vara vägledande vid värdering av en bostadsrätt, (Skatteverket 2004-12-20, dnr 130 730340/111).Bostadsrätten ska alltså vara värderad till sitt marknadsvärde. Hoppas att du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Är min fullmakt giltig när boutredningsman utsetts?

2020-01-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Tre syskon skall ärva ( bl.a. borätt ) moder som avled nov-2019. Ett syskon har begärt boutredningsman (ej nedan fullmaktsinnehavare).Boutredningsmannen skulle kunna sälja borätten utan att konsultera arvingarna.En av arvingarna fick 2016 en fullmakt ( fullmaktsgivare änka, ej dement ) specificerad till försäljning och rätt att kvittera köpeskilling + pappersexercis i samband med ev försäljning av borätten medans moder fortfarande var i livet. Fullmakten gällande borätten ej utnyttjad under moders levnad.Fråga : Skulle denna fullmakt tänkas kunna "gå före" en ev. rättighet för boutredare att sälja lägenhet. = Fullmaktsinnehavaren/ dödsbodelägaren innehar fortfarande en giltig fullmakt att enväldigt/efter bästa förmåga sälja borätten åt dödsboet ?OM så skulle vara fallet, kan boutredare eller dödsbodelägare med framgång begära att fullmakten genast återkallas eftersom den som givit fullmakten faktiskt är död ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten är att dödsbodelägare (efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare) gemensamt ska förvalta den dödes egendom under boets utredning. Dödsbodelägarna företräder gemensamt dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Däremot gäller detta endast om inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. Ärvdabalken, ÄB (18 kap. 1 § ÄB). Med särskild dödsboförvaltning avses bland annat utseende av boutredningsman. När boutredningsman utses träder vederbörande i dödsbodelägarnas ställe, innebärande att dessa inte längre företräder boet (jfr 19 kap. 1 § ÄB).Fullmakter är i sig giltiga efter fullmaktsgivaren avlidit (21 § Avtalslagen). Att boutredningsman utsetts innebär däremot att dödsbodelägarna (eller du som har en fullmakt) inte längre företräder boet och inte heller med hjälp av en fullmakt kan sälja fastigheten. Boutredningsmannen skulle i princip kunna begära återkallelse av fullmakten, däremot är det tveksamt om så ens är behövligt då du inte har rätt att företräda dödsboet med den.Vid försäljning av fast egendom är utgångspunkten att dödsbodelägarna skriftligen ska lämna sitt samtycke till försäljning. I annat fall krävs att boutredningsmannen får rättens tillåtelse till försäljning (19 kap. 13 § första stycket ÄB). Reglerna är dock annorlunda när det gäller bostadsrätt; boutredningsmannen kan utan dödsbodelägarna samtycke och utan medgivande från rätten sälja bostaden. Kommer boutredningsmannen fram till att bostadsrätten ska säljas kan försäljningen alltså genomföras även om ni som dödsbodelägare inte tycker det.Sammanfattningsvis träder boutredningsmannen i dödsbodelägarnas ställe. Du eller någon av de andra har inte rätt att företräda dödsboet eller att sälja egendom ens om ni är överens; allt det har flyttats över till boutredningsmannen. Du har inte heller rätt att sälja egendom med den fullmakt du har då det är boutredningsmannen som tagit över ansvaret.För det fall att du behöver en jurist som företräder dig i eventuell tvist kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Måste legatarier meddelas vid bouppteckning?

2019-12-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |En jurist har hand om ett testamente och bouppteckning där tre personer är omnämnda som legatarier. Efter förlikningsförslag till olika fonder skall nu resultatet vara klart. Legatarierna har lovats bli tillskrivna. Så har inte skett trots påminnelse och ytterligare påminnelse om att legatarierna vill veta utfallet.Kan legatarier helt gås förbi utan att meddelas
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten och dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Vid en bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas. Delägarna är efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. 2 § ÄB). Den som enligt ett testamente har rätt till legat behöver inte kallas till bouppteckningen eftersom denne inte är dödsbodelägare. Legatarier har inte rätt till del i boet utan bara att få ut den egendom som testamenterats till denne. Som huvudregel ska legat tilldelas legatarien innan lagstadgade arvingar tilldelas sina andelar (22 kap. 1 § ÄB). Legatet ska verkställas så fort som möjligt och behöver oftast inte invänta arvskiftet. Dock för att legatarien ska ha rätt till sitt legat krävs att denne gör sin rätt gällande inom tio år från dödsfallet (16 kap. 4 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur mycket har min far rätt till i bodelningen, hur stor är särkullbarnets laglott och hur hanteras förskott på arv?

2019-12-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min fars fru, ej min mor, har nyligen gått bort. Tillsammans ägde de en fastighet (belånad 1500 tkr (50:50), ett gemensamt bankkonto (120 tkr ) samt var sitt konto (han 20 tkr, hon 10 tkr). I hennes namn står också en större fond (430 tkr). En bil finns i hans namn (100 tkr). Jämte min far finns en dödsbodelägare till, hennes son. Denne har regelbundet under lång tid (+20år) erhållit pengar som "stöd". Det finns dokumenterat i form av bankkvitton och banktransaktioner och uppgår till 220 tkr. Detta finns ej upptaget i bouppteckningen (reg) utan endast som "gåvor har förekommit". Transaktionerna har skett från min fars och deras gemensamma konto, men vad som mer skett från hennes konton vet han inte. Ett testamente finns där den efterlevande önskas bo kvar i orubbat bo och att kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sedan skall fördelas till den först avlidnes bröstarvingar med 1/3 av kvarlåtenskapen och den sist avlidnes med 2/3. Sonen har begärt jämkning för utfående av laglott och mäklarvärdering på fastigheten. Det finns kvitton på en renovering av fastigheten (2009-11) på 214 tkr. Vad gäller för bodelningen (gärna siffror i den mån ni kan) - Vad är sonens laglott och vad står kvar hos min far, hur/när får min far med de 217 tkr som gått till sonen innan i bodelningen (är väl att betrakta som "förtida arv" då gåvobrev saknas?) och hur hanteras renoveringskostnaderna? Jag har vänner som förordar boutredningsman men det känns som onödiga kostnader - vad anser ni behövs?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag vill redan inledningsvis klargöra att det inte är möjligt att ge några exakta siffror för en bodelning med den lilla inblick jag har i makarnas tillgångar. Jag kommer, utifrån de förutsättningar som finns, att ge ett så tydligt svar som möjligt.Det ska göras en bodelning när makarna avliderNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna.Kortfattat innebär det att de tillgångar din pappa har (bankkonto, hälften av det gemensamma kontot, hälften av fastigheten, bilen) läggs samman. Från det avräknas de skulder han har (hälften av skulden för fastigheten men även andra skulder). Det som blir kvar efter avräkningen av skulder är vad han går in med i bodelningen. Detsamma görs för hans avlidna hustru. Allt som inte är enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord eller gåva med villkor om enskild egendom, utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Om en make har större skulder än tillgångar går hen inte in med ett minusvärde (då det skulle innebära att den andra maken får svara för skulderna) utan med noll kronor. Skulle exempelvis din far ha tillgångar om 100.000 kronor och skulder om 200.000 kronor går han in med noll kronor i bodelningen och det som fördelas är den andre makens tillgångar i form av giftorättsgods. De andelar makarna går in med i bodelningen läggs samman, och delas sedan på hälften; innebärande att den make som gick in med en större andel i bodelningen får dela med sig till den andre maken. Laglotten är hälften av arvslottenEn bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Då inga exakta siffror kan ges kommer jag endast att ge exempel nedan. Om vi antar att kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken, efter bodelning är 500.000 kronor, har särkullbarnet rätt att ärva hela kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Om det finns testamente som stadgar annat kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet för utfående av laglotten. Om arvslotten (kvarlåtenskapen ovan) är 500.000 kronor är laglotten 250.000 kronor och det som särkullbarnet har rätt till.Gåvor till bröstarvinge utgör som utgångspunkt förskott på arvAllt en arvlåtare gett till en bröstarvinge (dvs. barn) under sin livstid ska avräknas som förskott på arv om inte annat har föreskrivits (6 kap. 1 § ÄB). Det finns således en presumtion att det en förälder skänker till sitt barn, och som inte är hänförligt till barnets uppehälle och utbildning, utgör förskott. Förskottet ska avräknas vid arvsfördelningen. Detsamma gäller vid utfående av laglott, det som erhållits i förskott ska avräknas från denne. Om vi fortsätter med exemplet ovan och utgår från en laglott om 250.000 kronor innebär det att förskottet i form av banktransaktioner om 220.000 kronor ska avräknas och barnet har då rätt till endast mellanskillnaden (30.000 kronor). Om det givits större gåvor än vad laglotten är kommer särkullbarnet inte att få något arv alls, men är samtidigt inte återbäringsskyldig för det som överstiger laglotten. Om laglotten exempelvis skulle vara 250.000 kronor och barnet fått 500.000 kronor i gåvor kommer han inte att få ut något arv alls. Däremot blir han inte skyldig att återbetala det han fått "för mycket".Det ankommer dock på din pappa, som påstår att det givits gåvor, att visa att så skett. Det torde dock vara möjligt med de transaktioner och kvitton du hänvisar till i din fråga. I regel kan din pappa inte ensam begära att få tillgång till vilka transaktioner som skett från hans hustrus konto. Det krävs i regel samtliga dödsbodelägares samtycke för sådan begäran. Alternativet är i sådana fall att begära en boutredningsman som eventuellt kan få ut det (då boutredningsman tar över ansvaret).Renoveringskostnaderna beaktas inteDe kostnader som skett för renovering kommer inte att beaktas i bodelningen. Renoveringar kommer arvingarna till del genom att värdet av fastigheten ökar. Enda gången renoveringskostnaderna kan vara aktuella är vid försäljning av fastigheten och beräkning av eventuell reavinst.Min rekommendation är att din far anlitar en jurist som företräder honom. En boutredningsman kan vara praktiskt att begära utifrån att vederbörande eventuellt kan få ut vilka övriga transaktioner som skett från hustruns konto. Dock bör man ha i åtanke att det kan bli kostsamt med en boutredningsman, vilket kommer att betalas av dödsboet som utgångspunkt. Det finns således en risk att det kostar mer än det ger. Det bör även beaktas att en boutredningsman är opartisk och ska varken företräda din far eller hans hustrus särkullbarn. Om din far anlitar en jurist kommer juristen att företräda honom och se till hans bästa. Om din far vill anlita en av våra jurister är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur kan en bröstarvinge göra sin rätt till arv gällande?

2020-01-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag har inte blivit delgiven min fars bortgång. vad händer med min arvsrätt
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Vilken rätt har du som bröstarvinge till arv? Som din fars son är du bröstarvinge och har då en lagstadgad rätt att taga arv efter hans bortgång (2 kap. 1 § ÄB). Du har rätt att få ut din laglott vilket utgörs av halva arvslotten som motsvarar din fars kvarlåtenskap (7 kap. 1 § ÄB). Detta gäller även i det fall att hela eller delar av din fars kvarlåtenskap har testamenterats till en annan arvinge. Har du som bröstarvinge rätt att närvara vid bouppteckningen?Huvudregeln är att i det fall att någon levde tillsammans med din far så ska denne också förvalta dödsboet samt underrätta alla de som är berörda om din fars bortgång (18 kap. 2 § ÄB). Som arvinge har du en lagstadgad rätt att närvara vid bouppteckningen och ska därmed också kallas till denna i god tid innan (20 kap. 2 § ÄB). Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter att din far har gått bort (20 kap. 1 § ÄB).Om du inte har blivit kallad till bouppteckning och denna har förrättats utan att du har blivit kallad eller fått en möjlighet att närvara så kan du kontakta Skatteverket och lyfta fram detta. Bouppteckningen kommer då att göras om eftersom alla arvingar har rätt att närvara och den inte får registreras av Skatteverket om den inte har gått till på ett korrekt sätt (20 kap. 9 § tredje stycket ÄB). Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,

I vilken ordning ska dödsboets skulder betalas?

2019-12-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag har precis fått tillbaka bouppteckningen från skatteverket. Vad gör jag nu? Det finns massor med skulder och pengarna på pappas kontor räcker inte ens till en bråkdel av skulderna. Vad ska jag göra, dela ut lite av det som finns kvar till småskulderna .. vad gör jag sen med resten av hans skulder? vet inte hur jag ska göra för man är rädd att göra fel
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vad du ska göra med din pappas dödsbo när skulderna överstiger tillgångarna i boet. Du som arvinge till din pappa tar inte över hans skulder nu när han gått bort. Den del av skulderna som inte kan betalas skrivs istället av. Det finns inga lagregler som bestämmer i vilken ordning skulderna ska betalas. Begravningskostnader och bouppteckningskostnader brukar enligt Konsumentverket ha företräde framför andra fordringar. Detta har samband med konkursreglerna. Om dödsboet skulle behöva sättas i konkurs har nämligen boupptecknings- och begravningskostnader företräde framför andra skulder. Detsamma gäller skulder som fordringsägaren har med en säkerhet i egendom, exempelvis ett huslån med pantbrev eller liknande. Om det finns några medel kvar i boet efter att boupptecknings- och begravningskostnaderna täcks ska de fördelas jämt mellan resterande fordringsägare. Utgångspunkten för dessa skulder är att fordringsägarna får betalt i proportion mot sin fordran. Detta kan illustreras med följande exempel:Låt säga att din pappas dödsbo har fyra fordringsägare (FÄ). Summan av skulderna är 250 000 kr. FÄ 1 har en fordran på 100 000 kr (40 %), FÄ 2 har en fordran på 50 000 kr (20 %), FÄ 3 har en fordran på 75 000 kr (30 %) och FÄ 4 har en fordran på 25 000 kr (10 %). I boet finns, efter att boupptecknings- och begravningskostnader täckts, 5 000 kr. FÄ 1 har då rätt till 2 000 kr, FÄ 2 har rätt till 1 000 kr, FÄ 3 ska få 1 500 kr och FÄ 4 får 250 kr. Du bör dock behöva börja med att höra av dig till fordringsägarna och begära uppskov med betalningen. Inga skulder får nämligen betalas inom en månad efter att bouppteckningen förrättats, om de inte är säkert att det finns medel att betala alla skulder med (Ärvdabalken 21:1). Sammanfattningsvis så finns det inga lagregler som bestämmer i vilken ordning din pappas skulder ska betalas. Enligt ledning från konkursrätten så brukar boupptecknings- och begravningskostnader få gå före allmänna skulder. Detta gäller även skulder med säkerhet som kan tas ut för att täcka skulden. Därefter brukar utgångspunkten vara att fordringsägarna har rätt att få betalt i proportion till hur stora deras fordringar är, enligt mitt exempel ovan. Observera dock att inga skulder får betalas förrän en månad efter bouppteckningsförrättningen, och att du därför kan behöva begära uppskov med betalningen.Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Vem ska kallas till bouppteckningen om det finns ett upprättat testamente?

2019-12-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om en man som är gift inga egna barn har skrivit ett testamente till sin hustrus förmån, skall hans syskon kallas till bouppteckning? Blir dom trots testamentet efterarvingar?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Vem ska kallas till bouppteckningen?De arvingar som är legala arvingar till den avlidne ska kallas till bouppteckningen tillsammans med efterlevande make och eventuella testamentstagare. I detta fallet så är det den avlidnes syskon och hustrun som ska kallas till bouppteckningen även om ett testamente har upprättats enbart till hustruns förmån. När kan testamentet göras gällande?För att ett testamente ska kunna göras gällande så måste det vinna laga kraft. Detta sker först efter att testamentet har delgetts alla de legala arvingarna och ingen av dessa väljer att klandra testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Detta måste göras inom sex månader från det att de blivit delgivna testamentet. Om arvingarna väljer att klandra testamentet så kan de väcka talan om detta i tingsrätt. För att det ska kunnas göras behöver det finnas en grund för klander vilket kan avse formfel, psykisk störning eller obehörig påverkan (13 kap. 1-3 § ÄB).Om arvingarna vid bouppteckningen väljer att godkänna testamentet så vinner detta laga kraft och hustrun ärver all den avlidnes kvarlåtenskap med full äganderätt (14 kap. 4 § ÄB). Att hustrun ärver kvarlåtenskapen med full äganderätt innebär att hon får lov att bruka den så som hon önskar och kan då även skänka samt testamentera bort den. Har syskonen rätt till efterarv?Om det inte finns något förordnande i testamentet om att syskonen ska erhålla en del av kvarlåtenskapen i form av ett efterarv så är rätten till efterarv utesluten. SammanfattningOm den avlidne har syskon så ska dessa kallas till bouppteckningen tillsammans med hustrun och eventuella andra arvingar. Om den avlidne har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sin hustru så vinner detta testamente laga kraft om det inte klandras inom sex månader eller om det godkänns av de övriga arvingarna. Syskonen har inte rätt att taga efterarv om detta inte framgår i det testamente som har upprättats. Hustrun ärver kvarlåtenskapen med full äganderätt om det inte föreskrivs något annat i testamentet. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Hur fördelas ensamt lån för gemensamt ägd fastighet vid tillämpning av 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken?

2019-12-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag skriver åt min f d svärson och hans bror. Innan deras föräldrar skilde sig bodde i en villa i Skåne och vid skillsmässan behöll pappan villan. Enligt vad vi kan se fanns ingen skuld på villan. Efter några år träffade han en ny kvinna och gifte sig och de står för villan bägge två. För ett par månader sedan gick pappan bort i cancer och strax innan hans bortgång så uttryckte pappan när inte frun var i närheten att T skulle veta att det efter hans död skulle T och hans bror vara med och dela på allt efter honom. Efter att pappan gift om sig så togs det lån på villan och vid pappans bortgång var det ca 800 000 kr men lånet var skrivet på pappan men det har ju använts till att betala renovering av villan som de bägge ägde vid den tidpunkten. Vid bouppteckningen tipsar boutredaren pappans fru om att hon kunde använda sig av paragraf 12:2 i äktenskapsbalken och alla skulder drogs från särkullbarnens del, vilket resulterade i att frun ska få 1,4 miljoner och killarna 19 000 kr vardera, får det verkligen gå till på detta viset? Tacksam för snabbt svarUpprörd f d svärmor
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna. I normalfallet innebär det att om det hade gjorts en bodelning med anledning av dödsfallet skulle allt giftorättsgods, efter avdrag för skulder, delats mellan makarna. Den efterlevande maken hade fått behålla sin andel, medan den avlidne makens särkullbarn hade haft rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Däremot finns det en möjlighet för den efterlevande maken att åberopa jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 2 § ÄktB. Syftet med bestämmelsen är bland annat att skydda den efterlevande maken mot att vederbörandes giftorättsgods tas i anspråk för att tillgodose arvsrätten för den avlidnes särkullbarn. Rätten till jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB tillkommer ensamt den efterlevande maken och det saknar helt betydelse vilken inställning den avlidne makens arvingar har till yrkandet. Möjligheten till jämkning är särskilt fördelaktig för den efterlevande maken om vederbörande har större andel giftorättsgods än den först avlidne. En bodelning enligt huvudregeln skulle innebära att större andel av hennes giftorättsgods skulle fördelats till den först avlidnes särkullbarn.I det fall du beskriver har den efterlevande maken begärt jämkning vilket hon har en rätt till. Som synes enligt ovan har hon rätt till jämkning oavsett vad den först avlidnes arvingar tycker. När 12 kap. 2 § ÄktB aktualiseras innebär det att ingen likadelning sker, utan att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods. Har den först avlidna maken förvisso haft en stor andel giftorättsgods, men samtidigt haft stora skulder, är det mer fördelaktigt för den efterlevande maken att åberopa jämkning. Att den först avlidna maken uttryckt att hans barn skulle vara med och dela på allt efter honom spelar tyvärr ingen roll i fallet. Den först avlidne maken kan inte påverka den efterlevande makens rätt att begära jämkning. Även för det fall att den först avlidne maken hade haft ett testamente med barnen som förmånstagare, hade den efterlevande maken haft rätt att begära jämkning för att vardera sidan skulle behålla sitt giftorättsgods.Däremot kan det argumenteras för att lånet ska fördelas mellan makarna eftersom att fastigheten var gemensamt ägd. En fördelning av lånet mellan makarna skulle innebära att hela skulden inte belastar den först avlidne makens tillgångar, innebärande att hans arvingar får ett större arv. I rättsfallet NJA 2016 s. 1057 kom Högsta domstolen fram till att ägarna till samägd egendom presumeras svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader eller åtgärder som någon av dem med övrigas samtycke vidtar för förvaltning eller förbättring av egendomen. I målet hade en av två makar ådragit sig en skuld genom lån, för förbättringsarbeten på en samägd fastighet. Vid bodelning med anledning av den andra makens död ansågs ansvaret för skulden delat då det inte var visat att makarna kommit överens om annat. I fallet åberopades 12 kap. 2 § ÄktB, däremot ansågs att lånet skulle fördelas mellan makarna, trots att endast en av makarna stod på det.Sammanfattningsvis är det möjligt att åberopa 12 kap. 2 § ÄktB för att vardera sidan ska få behålla sitt giftorättsgods med anledning av en makes död. Rättigheten tillkommer den efterlevande maken ensamt. Det finns dock utrymme att argumentera för att lånet ska fördelas mellan makarna då fastigheten varit samägd. En sådan fördelning innebär att den först avlidne makens arvingar får ett större arv (då hälften av skulden kommer att belasta den efterlevande maken).Min rekommendation är att barnen till den först avlidna maken anlitar en jurist som hjälper dem vidare för att undersöka möjligheterna att klandra eventuell bodelning och arvskifte (om sådant skett). Om de är intresserade av att anlita en av våra jurister hos Lawline är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och fortsatt kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Med vänliga hälsningar,