Kan jag bli skyldig att betala dödsbos skulder?

2020-03-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far gick bort 2018 och dödsboet hade inga tillgångar men däremot skulder hos Kronofogden. Det blev således en dödsboanmälan.Ett år senare gick min farmor bort. Då pappa var hennes enda barn (och var avliden) ärvde jag hennes tillgångar.Kan Kronofogden kräva att jag betalar skulder i pappas dödsbo med detta arv?Tacksam för svar!MvhSara
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt din fråga har det valts att göra en dödsboanmälan, som då ersätter bouppteckningen (20 kap. 2 § Ärvdabalken).Enligt 1 kap. 1 § Ärvdabalken kan endast den som lever vid arvlåtarens död ta del av arvet. Då din far gått bort finns det ingen möjlighet i ditt fall att han skulle ta del av arvet och att den summan på så sätt skulle ha hamnat i hans dödsbo.Som huvudregel gäller också att man inte ärver skulder. Du kan alltså aldrig bli skyldig att betala din fars skuld. De pengarna som du ärvt är dina – och kronofogden kan alltså inte ta de pengarna och tvinga dig till att betala. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Kan jag låta dödsboet vara oskiftat för att ha kvar bostadsrätten och bolånen?

2020-03-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Mina 2 minderåriga barns pappa har gått bort. De är enda arvingar och i dödsboet finns bla en bostadsrätt, delvis belånad. Vi tänkte ev behålla den i dödsboet en tid då den nu är uthyrd i 2:a hand. Hur fungerar det med bostadslånen, kan man behålla dom i dödsboet? Vi har inte råd att betala av dom om vi inte säljer bostadsrättenAntar att eftersom barnen är minderåriga kan de inte ta över lånen, tänkte då man kunde behålla dödsboet en tid med lånet i. Är det det som kallas oskiftat dödsbo och går det att göra det?Mvh mamman
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Oskiftat dödsboDet du talar om är, precis som du säger, att låta dödsboet vara oskiftat. Juridiskt sett är det fullt möjligt att låta boet vara oskiftat hur länge som helst eftersom det inte finns några regler som säger att det är nödvändigt att skifta ett dödsbo. Om ni dödsbodelägare bestämmer er för att ha det oskiftat kan ni antingen ingå detta avtal skriftligt eller muntligt. Dock är det alltid bäst att få ner det på papper så att inte frågetecken uppstår, 24 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att dödsboet förblir en egen juridisk person som har egna rättigheter och skyldigheter.Det är ni dödsbodelägare som då ansvarar för förvaltningen av detta dödsbo, 18 kap. 1 § ÄB. Huruvida det är möjligt att ha kvar bolånen i det oskiftade dödsboet är en fråga som er bank får svara på. Juridiskt sett är det fullt möjligt, men ni bör rådgöra detta med banken så att de godkänner detta. Skatt för oskiftat dödsboNågot som dock kan vara värt att ha koll på är att skatten för ett oskiftat dödsbo kan bli annorlunda i flera hänseenden. Ett exempel är att det inte finns rätt till grundavdrag. Ett annat exempel är att efter fyra år kommer bostaden räknas som näringsbostadsrätt, vilket innebär att det måste ske en redovisning för bostadsförmån om det inte föreligger en marknadsenlig hyra och så vidare. Dessutom skärps beskattningen så att en statlig skatt på 20 % föreligger efter fyra år.Mer att läsa om detta kan du se här och här på Skatteverkets hemsida.AvslutningSammanfattningsvis är det du talar om fullt möjligt att göra och det är vad som kallas ett oskiftat dödsbo. Ni bör dock tala med banken först så att de kan godkänna det hela och det är även viktigt att vara medveten om de skatteskillnader som finns vid ett oskiftat dödsbo i förhållande till en privatperson.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Dödsbo på obestånd och dess framtid

2020-03-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om ett dödsbo inte upplöses/avslutas innan dödsbodelägarna själv går bort. Vad händer då med dödsboet?Vi är 3 dödsbodelägare som inte är överens om hur vi ska göra med dödsboet efter vår far. Det finns mer skulder än tillgångar i boet. 1 vill sätta det i konkurs och 2 vill inte göra någonting, bara låta det ligga. Men vad händer med dödsboet efter vår far när vi 3 själv i framtiden har gått bort?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till lawline.Jag förutsätter i mitt svar att ni gjort bouppteckning och att det inte kvarstår några fler frågetecken än just frågan kring arvskiftet och dödsboets avslut. Din fråga innehåller egentligen två olika delar. Första frågan tolkar jag som att du undrar om hur man ska bäst hantera ett dödsbo som har mer skulder än tillgångar, när dödsbodelägarna är oense hur man ska göra med dess framtid. För det andra undrar du om vad som händer med ett dödsbo om alla dödsbodelägare dör. Den andra frågan är en intressant fråga och det generella svaret är ju att dödsboandelen ärvs i sin tur av dödsbodelägarens arvingar, precis som man ärver en del i ett företag, Det kan dock bli komplicerat juridiskt.Nu till den första frågan om hur man gör med ett dödsbo som har mer skulder än tillgångar och dödsbodelägarna är oense huruvida dödsboet ska upplösas eller inte. Den frågan kan besvaras på två sätt; dels vad som gäller rent allmänt om oskiftade dödsbon och dels om vad som gäller dödsbon som är på obestånd. När ett dödsbo eller företag har mer skulder än tillgångar kallas det att de är på obestånd.Dödsbon i allmänhet och upplösning av detsamma Om vi nu bortser från att dödsboet i ert fall är på obestånd gäller följande för dödsbon när i princip bara arvskiftet återstår. Reglerna om detta hittar du i Ärvdabalken (ÄB). Grunden är att dödsbodelägarna ska vara överens. Vid arvskifte måste alla dödsbodelägarna skriva under arvskifteshandlingen (23 kap. 4 § ÄB). Det finns också regler om att vem som helst av dödsbodelägarna kan begära att tingsrätten förordnar en boutredningsman (19 kap. 1 § ÄB) som sköter förvaltningen av dödsboet. Om man inte är överens när det gäller fördelning av kvarlåtenskap vid ett arvskifte (om det finns något att fördela) kan man begära en skiftesman (23 kap. 5 § ÄB).Dödsbodelägarna kan avtala om att dödsboet ska vara kvar, det kallas på lite gammal svenska att "leva samman i oskiftat bo" (se 24 kap. 1 § ÄB). Det finns då möjlighet att avtala om att dödsbodelägarna inte får begära boutredningsman och påkalla arvskifte under avtalstiden. Om man inte avtalar om att leva samman i oskiftat bo, utan bara så att säga låter det ligga, så kan i normalfallet vem som helst av dödsbodelägarna fortfarande påkalla arvskifte och begära boutredningsman (läs mer om detta i Svensk Juristtidning 1964 s.161 ff.). Dödsbon på obestånd och upplösning av detsamma Regler om konkurs finns i Konkurslagen (KL). Om man låter ett dödsbo på obestånd vara oskiftat kan vem som helst av dödsbodelägarna begära dödsboet i konkurs (2 kap. 3 § KL), detta gäller trots att man avtalat i ett speciellt avtal om att dödsboet ska vara oskiftat det som jag ovan kallade "leva samman i oskiftat bo". Ansökan är smidigare om alla dödsbodelägare är överens om att ansöka om konkurs. En konkursförvaltare tillsätts som kostar pengar för dödsboet. Även borgenären (den som dödsboet är skyldig) kan begära dödsboet i konkurs (2 kap. 4§ KL).Om en så kallad juridisk person, som ett dödsbo är, har gått i konkurs blir det automatiskt upplöst. SammanfattningGrundregeln är alltså att arvingarna ärver en dödsbodelägares andel i ett oskiftat dödsbo. Observera att man aldrig ärver skulder. När det gäller dödsbon som är i obestånd så kan alltid konkurs begäras av någon av dödsbodelägarna oavsett vad som avtalats. Jag vet inte tillräckligt mycket om just er situation för att uttala mig helt säkert om hur ni ska gå tillväga, men vi på Lawline har jurister som du kan vända dig till om du vill ha mer ingående råd om hur du ska göra. Mitt råd är, utan att känna till just er speciella situation, att försöka få till ett avslut på dödsboet. Det finns ju generellt sett heller ingen anledning att behålla ett dödsbo som har mer skulder än tillgångar. I övrigt hoppas jag du är nöjd med svaret.

Inte överens om förvaltning av dödsbo

2020-03-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ang nyttjande av dödsbo. Vi är två syskon vars förälder gick bort för drygt ett halvår sedan. Mitt syskon ska överta fastigheten och lösa ut mig. Hen har bott och nyttjat våra föräldrars fastighet under hela tiden men betalat alla räkningar med tillgångarna i dödsboet. Min fråga är om det inte är rimligt att det syskon som bor och nyttjar fastigheten betalar hyran själv? Vi är ju båda dödsbodelägare. Tacksam för svar!
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Reglerna kring dödsbo finns i Ärvdabalken. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans (18 kap. 1 § Ärvdabalken). Att förvalta en fastighet i dödsboet innebär att betala de nödvändiga kostnader som behövs för att fastigheten ska bibehållas i bra skick och att tillse att de löpande kostnaderna som är förknippade med fastigheten betalas. Det är ju dödsboet som har betalningsskyldigheten till t ex elbolaget, om inte annat avtalats. Ni måste vara överens i dödsboet hur förvaltningen ska ske. Av din fråga att döma verkar det som ni inte är helt överens om hur dödsboförvaltningen ska gå till. Om man inte kan komma överens i ett dödsbo hur förvaltningen ska gå till kan antigen du eller ditt syskon ansöka till tingsrätten om boutredningsman enligt 19 kap. 1 § Ärvdabalken. Boutredningsmannen kan då ta över förvaltningen. Tänk på att en boutredningsman kostar pengar. Kanske att boutredningsman är en lite väl drastisk åtgärd i ditt fall, men möjligheten finns som sagt. Mitt råd är att du kommer överens med ditt syskon om hur ni ska göra. Om det dröjer innan ni genomför fastighetsövertagandet och arvskifte kanske ditt syskon kan ingå ett hyresavtal med dödsboet eller något liknande. Alternativt att ni kommer överens om att reglera det så du får lite mer i arvskiftet, eller någon annan lösning.Hoppas du är nöjd med svaret.

Fråga angående hur man kan få till försäljning av fastighet som endast delvis ägs av dödsbo.

2020-03-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |hej! Min far avled nyligen och han ägde 50% av en fastighet som han tidigare har fått i gåva av sin mor. Hans bror äger andra halvan av fastigheten. I bouppteckningen kommer, om jag har förstått saken rätt, min fars del av fastigheten att finnas som en tillgång. Om nu det, vid bouppteckningen, saknas kontanta medel för att lösa ev. skulder, hur gör man då med fastigheten som räknas som en tillgång? Kan dödsboet sälja fastigheten för att på så sätt få in pengar för att betala skulderna? Då det är 50% av en fastighet, hur går man då tillväga för att få till en försäljning om nu den personen som äger andra halvan vägrar sälja? Många tack för svar!
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger så kommer delen i fastigheten i dödsboet att ses som en tillgång. Antingen så kan ni sälja fastigheten genom dödsboet, eller så kan ni först skifta boet och sen kan arvtagarna sälja sina delar av fastigheten. Om dödsboet säljer fastigheten så måste ni först söka lagfart för dödsboet (20 kap 1 § jordabalken). Om ni skiftar boet först så behöver ni inte söka lagfart för dödsboet, utan ni behöver bara göra det för er egen del (som arvtagare). Om dödsboet säljer fastigheten så måste alla dödsbodelägare vara överens. Hur får man till en försäljning i förhållande till annan ägare av fastigheten:Ett hinder på vägen till försäljning är i detta fall att fastigheten ägs till 50 % av din farbror. Om ni inte har avtalat med brodern om något annat så gäller lagen om samäganderätt här. Denna lag säger att för förfogande över samägd egendom i sin helhet krävs samtliga ägares samtycke (2 §). Av detta följer motsatsvis att det står er arvtagare (alternativt dödsboet) fritt att sälja era delar i fastigheten. Ni kan dock ansöka hos rätten om att tvångsförsälja fastigheten på offentlig auktion (6 §). För att så inte ska ske om ni ansöker om det krävs att annan delägare (er farbror) visar att det finns synnerliga skäl mot det. Om ni inte kommer överens om förvaltningen av fastigheten kan ni även ansöka om att en god man ska förvalta egendomen. Alltså: antingen kan dödsboet sälja fastigheten, eller så kan ni arvtagare göra det efter att boet skiftats. Om så sker så kan ni antingen sälja er andel av fastigheten, övertala farbrodern att sälja fastigheten, eller ansöka om tvångsförsäljning vid offentlig auktion. Däremot finns det ingen möjlighet att sälja fastigheten på "normal" väg utan broderns samtycke. Att observera här är att lagen om samäganderätt i stora delar är dispositiv, alltså kan man avtala bort lagens bestämmelser. Det är alltså viktigt att se ifall något sådant avtal finns. Det ska även observeras att man inte får skifta boet förrän skulderna är betalda. Det kan därför bli mer aktuellt att låta dödsboet sälja fastigheten eller ansöka om tvångsförsäljning. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Värdering av egendom vid arvskifte

2020-03-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min mors man dog i november. De har inga gemensamma barn, men varsina två särkullsbarn. En av mannens döttrar vill ha sin laglott nu och inte vänta tills min mor dör. Det gjordes en bodelning i december, men p g a olika anledningar har inte arvskiftet blivit genomfört än. Dödsboet består till stor del av aktier som nu i Coronatider minskat väldigt mycket i värde. Ska särkullsbarnet fortfarande tillskiftas det belopp som bodelningen kom fram till, trots att det värdet idag inte finns kvar? Eller ska särkullsbarnet tillskiftas en andel av aktierna? Hur är det tänkt när det som fanns i bodelningen inte finns kvar vid arvskiftet p g a värdeminskning?Tacksam för er hjälp.
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar olika aspekter av arvsrätt. Vid fördelning av arv är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Jag kommer att i det följande att behandla vad som är arv samt fördelningen av arv vid arvsskiftet då det har betydelse för din fråga om värderingen.Vad är arv?Innan bodelningen har värdet av makarnas tillgångar och skulder tagits upp i bouppteckning (20 kap 4 § ÄB). Den avlidnas kvarlåtenskap är det sammanlagda värdet av den avlidne makens andel vid bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. En arvsberättigad bröstarvinge har rätt till en andel av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap 1 § ÄB). Om det finns gemensamma barn med en efterlevande maken övertar den efterlevande maken de gemensamma barnens andel med fri förfoganderätt (3 kap 1 §). Vid den efterlevande makens död har barnen rätt att få ut arvet efter den först avlidne, s.k. rätt till efterarv (3 kap 2 § ÄB). Ett särkullsbarn kan också avstå sin andel till förmån för den efterlevande maken med samma rätt till efterarv (3 kap 9 § ÄB).Fördelning av arvVid arvsskiftet ska kvarlåtenskapen fördelas. Det är dödsbodelägarna som ska komma överens om hur fördelningen ska ske. Den slutgiltiga fördelningen framgår av ett arvskifteshandling, vilket kräver att alla ska vara överens (23 kap 4 § ÄB). Om arvingarna inte är överens kan ni ansöka om förordnande av skiftesman (23 kap 5 §). Skiftesmannen kommer att fördela egendomen utifrån gällande regler.VärderingFör värdering av egendom vid arv finns inga regler som är uttryckta i lagtext, men däremot olika principer. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet ska användas vid fördelningen, inte det värde som angetts i bouppteckningen och som också legat till grund för bodelningen. Arvingarna är dock fria att ge egendomen valfritt värde så länge de är överens om det vid upprättandet av arvskifteshandlingen. Den nuvarande regleringen gör det således möjligt att ta hänsyn till en värdeminskning.SammanfattningI ditt fall innebär detta att särkullbarnet har rätt till en andel av kvarlåtenskapen. Arvet utgörs således av en andel av den avlidnes del efter bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. Arvet är alltså inte är detsamma som värdet av den avlidnes del efter bodelningen. Vid arvsskiftet är det upp till er dödsbodelägare att komma överens om värdet för egendomen, t.ex. aktierna. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet som ska användas. Om ni inte skulle komma överens kan ni ansöka om skiftesman. Eftersom huvudprincipen är att värdet vid skiftesdagen ska användas kommer skiftesmannen troligen att tillämpa det värdet.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Avräkning skuld från dödsbo

2020-03-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min man hade en skatteskuld som han inte kunde betala p.g.a. låg pension och skjukdomHan fick låna av mig och lösa skulden, och ett halvår senare gick han tragiskt bort. Min fråga är, får man dra av skulden från dödsboet?Det råder delade meningar. Juristen som upprättade arvskiftet, drog av skulden, dödbodelägarnas jurist menar att det är fel!?Jag vill veta, Vem har rätt!?Tacksam för svar!//
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Vår fråga berör arv, men även skuldsättning och prioritering av borgenärer, varav vi kommer röra oss i Ärvdabalken (ÄB) och förmånsrättslagen (FRL). I bouppteckningen sammanställer man den dödes tillgångar och skulder, och det som återstår efter alla skulder har avräknats är det som ska fördelas ut som arv ( 20 kap. 4 § ÄB).Skulderna ska betalas innan något fördelas mellan arvingarna men det finns inga särskilda lagar gällande vilken ordning man prioriterar betalning av skulder i ett dödsbo. Detta gäller då alla typer av skulder, oavsett vem borgenären är. Man brukar dock se på reglerna för förmånsrätt i konkurs för att prioritera skulderna. Därför vänder vi oss till FRL. Fordran med särskild förmånsrätt går före fordran med allmän förmånsrätt och även fordran utan förmånsrätt, se 15 § FRL. Fordran med någon form av säkerhet, t.ex. bostadslån med fastigheten som säkerhet, har särskilda förmånsrätt enligt 3a-7 §§ FRL och ska därför betalas ut först. Sedan följer begravnings- och bouppteckningskostnader med allmän förmånsrätt enligt 10 § FRL. Fordringar utan förmånsrätt har inbördes lika rätt enligt 18 § FRL, vilket innebär att varje fordringsägare får betalt I proportion till sin fordran.Vad innebär detta för dig – Utifrån detta ovan, innebär det att skulderna ska räknas av och betalas ut till borgenärer, och det menas då alla skulder, innan ett arvskifte inträder. Detta innebär att du har rätt att dra av skulden från dödsboet. Dock bör poängteras att skulden i fråga måste gå att bevisa på något sätt, du måste kunna stryka att du lånat ut pengar för att ha rätt att kräva boet på pengar. Detta innebär att om det finns pengar efter att ha betalat av banklån eller andra typer av skulder med prioriterad förmånsrätt, samt begravningskostnader m.m. så har du och andra oprioriterade borgenärer rätt att få ut betalning för era skulder. Nu känner jag inte till den tidigare skuldsättningen, men som sagt efter de prioriterade skulderna är betalda har du rätt att få betalt för dina lån. Om pengar finns kvar delas dessa upp efter arvsordningen i 2 kap ÄB.

Kräva skuld av dödsbo efter arvskifte

2020-03-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan en bank kräva tillbaka ett fastighetslån från ett dödsbo när arvskifte är utfärdat.När en part har skrivit på arvskifte att han skall överta fastighet och lånet.Vad jag har läst mig till upphör dödsbo efter arvskifte. M.V.H. Håkan
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga.Din fråga är alltså om en borgenär, i detta fall en bank, kan kräva ett dödsbo på skulder efter arvskiftet. Det finns bestämmelser i 21 kapitlet i Ärvdabalken som berör din fråga. Enligt 21 kap. 4 § Ärvdabalken ska ett dödsbo återgå om det är skiftat och inte alla skulder betalts. Det betyder att dödsbodelägarna är skyldiga att lämna tillbaka så mycket av det de fått så att skulderna kan betalas. Om banken i ditt fall gör det, måste jag få veta mer om jag ska kunna förstå varför. Viktigt att veta är att generellt gäller att om någon övertar ett lån så måste banken ha godkänt det för att det ska gälla.Jag hoppas jag förstod din fråga rätt, annars är det bara att återkomma eller ställa en följdfråga.