Om man inte blir kallad till bouppteckningsmöte

2020-07-13 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om personen som hanterar bouppteckningen (syster) inte genomför bouppteckningsmöte utan skriver denna utan oss andra, vad gör man då?
Julia Lax |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Då jag inte vet din relation till den avlidne, besvaras frågan efter vad som generellt gäller. Dödsbodelägare (arvinge enligt lag eller testamente), efterarvingar (både legala och testamentariska) och efterlevande make, maka eller efterlevande sambo ska i god tid kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § ärvdabalken).Vad som anses som god tid avgörs från fall till fall, men om det inte är tillräckligt lång tid, kan det utgöra hinder mot att registrera bouppteckningen (20 kap. 9 § ärvdabalken). Registrering av bouppteckning får inte ske, om det framgår att bouppteckningen inte har gått till på det sätt som lagen kräver. Det ska uppges i bouppteckningen vilka som varit närvarande. Om de som enligt lag ska kallas till bouppteckningsförrrätningen inte har kallats, är bouppteckningen alltså bristfällig och Skatteverket får med föreläggande av vite utsätta tid inom vilken det ogiltiga ska rättas till (20 kap. 9 § ärvdabalken). Om ni sköter bouppteckningen själva och anser att detta inte fungerar, kan ni anlita en jurist eller vända er till en begravningsbyrå. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tingsrätten förordna om en boutredningsman (ansök om boutredningsman här). Boutredningsmannen hanterar då bouppteckningen. Om personen som hanterar bouppteckningen inte är lämplig, ska personen inte längre sköta bouppteckningen, om det begärs av en person som är beroende av utredningen (19 kap. 5 § ärvdabalken). Om du är beroende av utredningen, kan du alltså överklaga beslutet angående val av bouppteckningsman, om du anser att personen som hanterar bouppteckningen inte är lämplig för att göra det. Hoppas att svaret kan vara till hjälp och återkom gärna annars! Hälsningar,

Ska den avlidnes syskon kallas till bouppteckning när make och bröstarvinge finns?

2020-07-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min mamma har gått bort. Vi hade tänkt göra bouppteckningen själva så vill dubbelkolla att jag förstått det rätt. Mamma var gift och min pappa lever. Jag är enda barnet (deras gemensamma barn). Visst blir min pappa då dödsbodelägare och jag efterarvinge?! Mamma har inga föräldrar som är i livet. Däremot hade hon sex syskon, varav tre i livet, samt många syskonbarn finns. Inget testamente är upprättat.Men mammas syskon och syskonbarn har väl ingen del i arvsprocessen så länge jag o min pappa lever? Och därmed behöver väl inte dessa heller kallas till bouppteckningsförrättningen? Visst räcker det om jag (kommer vara bouppgivare), min pappa samt två oberoende förrättningsmän deltar? Stort tack på förhand!
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring bouppteckning och vem som ska kallas till bouppteckningen hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättningen?De som ska kallas till bouppteckningen är dödsbodelägare, detta kan vara efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). I detta fallet utgör din pappa dödsbodelägare – men även i det fall att han inte var det skulle han som efterlevande make alltid kallas till en bouppteckningsförrättning (20 kap. 2 § första stycket ÄB).Enligt den legala arvsordningen, så tillfaller arvet i första hand den avlidnes bröstarvingar – dvs. dig (2 kap. 1 § ÄB). Dock ärver efterlevande make före gemensamma barn och du får således rätt till efterarv när din pappa avlider, du blir precis som du själv nämner efterarvinge.Så länge du och din pappa fortfarande är i livet, så tillfaller arvet inte den avlidnes syskon enligt den legala arvsordningen. Din mammas syskon utgör således inte dödsbodelägare och behöver inte kallas till bouppteckningen. Det är dock inte olagligt att de närvarar vid en bouppteckning om du och din pappa samtycker till närvaron.För att sammanfatta så har du förstått det hela rätt, det är enbart du och din pappa som ska kallas till bouppteckningen. Som du också nämner krävs det att det finns två kunniga förrättningsmän som utför bouppteckningen och intygar att allt har blivit riktigt antecknat och värderat - dessa får inte vara dödsbodelägare eller efterarvinge.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Skall efterarvingar kallas till bouppteckningen?

2020-06-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min man har avlidit. Vi har inga gemensamma barn. Min mans föräldrar är döda men hans två syskon lever.Skall syskonen kallas till bouppteckningen.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!LagrumArv regleras genom Ärvdabalken (1958:637), som förkortas ÄB. BouppteckningSom du skriver skall man utföra en bouppteckning när någon har avlidit. Om inte en särskild dödsboförvaltning anordnas skall den efterlevande maken/sambon, arvingar och universella testamentstagare gemensamt förvalta den dödes egendom under utredningen av boet (18 kap. 1 § ÄB). Vilka är arvingar?Arvingar delas in i tre arvsklasser.1:a arvsklassen: Bröstarvingar, den avlidnes barn eller om dessa avlidit dess barnbarn (2 kap. 1 § ÄB).2:a arvsklassen: Den avlidnes föräldrar, om en eller båda föräldrarna är döda träder eventuella syskon in. Om syskonen har avlidit kan syskonbarn i vissa fall ärva genom istadarätten (2 kap. 2 § ÄB).3:e arvsklassen: Den avlidnes mor- och farföräldrar, om dessa inte är vid livet är det den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror som ärver (2 kap. 3 § ÄB). För att någon skall få ärva måste alla innan den personen vara avliden enligt ordningen i arvsklasserna. I detta fallet säger du att din avlidne man inte har några barn, det finns därför inga bröstarvingar. Vi går då vidare till 2:a arvsklassen, men hans föräldrar är inte heller i livet. Däremot är hans syskon näst i led till arvet. Eftersom du fortfarande lever och var maka till den avlidne ärver du i första hand egendomen. Syskonen blir därmed efterarvingar i detta fallet. Skall efterarvingar kallas till bouppteckningen?I samband med bouppteckningen skall alltid alla dödsbodelägare och även eventuella efterarvingar kallas till förrättningen, även om de inte får del av arvet förrän den efterlevande makan har avlidit (20 kap. 2 § ÄB). Alltså skall syskonen till din avlidne man kallas till bouppteckningen.Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man få hjälp när arvingar inte kan komma överens?

2020-06-27 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Är bekymrad då min bror och jag ska ta hand om min avlidna mammas hem. Han är inte positivt inställd till mig utan brukar ställa till det ordentligt med att bråka. Vad för hjälp kan jag få då jag behöver stöd.mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan man få för hjälp om arvingarna inte kommer överens?När en person avlider är det arvingarna som ska förvalta och ta hand om dödsboet. De kallas då dödsbodelägare. För att kunna vidta åtgärder i dödsboet krävs att dödsbodelägarna är överens. Om dödsbodelägarna har problem att komma överens och behöver hjälp för att klara av förvaltningen kan man ansöka om att få en boutredningsman (19 kap. 1 § ärvdabalken). Boutredningsmannen tar då över förvaltningen av dödsboet. Hur ansöker man om boutredningsman?Ansökan om boutredningsman görs till tingsrätten där den avlidne hade sin hemvist. Det finns ingen särskild blankett för hur man ansöker om boutredningsman, men Domstolsverket har sammansatt en lista på vilken information och vilka handlingar som ska finnas med i en ansökan. Informationen hittar du här. För att ansöka om boutredningsman måste man betala en avgift till tingsrätten på 900 kr. Utöver det har boutredningsmannen rätt till skälig ersättning för sitt arbete. Som utgångspunkt betalas boutredningsmannens arvode av dödsboets tillgångar, men om det saknas tillräckliga tillgångar får den som ansökt om boutredningsman stå för resterande kostnad. Du kan läsa mer om boutredningsmannens uppdrag här. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer går det bra att ställa en fråga till eller kontakta tingsrätten för mer information om boutredningsmannens konkreta arbete. Med vänliga hälsningar

Fråga om att far gått bort och det finns oro att mor och syskon undandrar egendom från arvet. Hur ska arvets fördelas och vad kan man göra för att se till att allt går rätt till?

2020-07-04 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far gick bort men mor finns kvar , jag har en bror.Hur delas det?, exempelvis huset tror jag stod på min far, men även om det stod på de båda ska det delas med min mor och sen oss syskon eller? Jag vet ju om myntsamlingar och kontanter+andra värden som min bror och mor säkert försöker gömma undan...Det har skrivits ett testamente, men jag vet ej hur det är skrivet.Det stod i Ratsit att han inte var gift? Det tog jag för givet, om det nu har någon betydelse.Vad rekommenderar ni att man ska göra?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först och främst vill jag beklaga din förlust.Din fråga berör i princip endast arvsrätt, och aktualiserar då ärvdabalken (ÄB). Jag förstår din fråga som att du undrar generellt vad du bör göra och tänka på angående din fars arv. Därmed berörs olika arvsrättsliga aspekter, och jag kommer därför att dela upp mitt svar i rubriker som var för sig behandlar olika saker som du bör ha i åtanke, samt vissa konkreta saker du kan eller bör göra.Vad spelar det för roll vad dina föräldrar hade för förhållande?Det kan kort sägas att det har stor betydelse huruvida dina föräldrar var gifta eller inte. Om de inte var gifta ska ingen bodelning ske enligt äktenskapsbalken. Du bör alltså dubbelkolla detta. Det kan du göra genom att kontakta Skatteverket och be om uppgifter ur äktenskapsregistret, vilket du kan göra på denna sida.Det kan kort sägas att om de var gifta ska vanligtvis, om din mor begär det, en bodelning ske där all deras giftorättsgods delas mellan dem, så att din mor får hälften, medan den andra hälften tillhör din fars dödsbo (som vid en skilsmässa). Sedan, när man då har bestämt vad som är din fars egendom, följer man vad som står i hans testamente.Om de nu inte var gifta antar jag att de var sambor. I så fall ska också en bodelning ske om din mor begär det, men då endast av deras samboegendom. Sedan följer man återigen vad som står i din fars testamente.Så vem ska ärva?För att veta vem som ska ärva är det just viktigt att veta dina föräldrars förhållande. Det finns nämligen huvudsakligen tre alternativ, som jag kort ska presentera i det följande.Alternativ ett är att dina föräldrar var gifta och att din far inte hade testamente eller att testamentet inte påverkar arvsordningen. I så fall ärver först din mor, och sedan ärver du och dina syskon när er mor avlidit (ÄB 3:1).Alternativ två är att dina föräldrar var gifta men att testamentet påverkar arvsordningen. I så fall gäller vad som står i testamentet, med undantag för vad jag skriver om laglotten längre ner.Alternativ tre är att dina föräldrar inte var gifta utan endast sambor. I så fall ärver du och dina syskon. Om det finns ett testamente gäller det, med undantag för laglotten.Det är alltså viktigt att veta vad dina föräldrar hade för förhållande, och vad som står i din fars testamente. Dessa två saker är helt avgörande för vad som kommer att hända med din fars egendom. Det är därför mycket viktigt att du tar reda på hur det ligger till med dessa två saker.Vad bör du göra?Jag förstår det som att du är orolig för att allt kanske inte kommer att gå rätt till och att du gärna skulle vilja ha insyn samt kunna ha inflytande över processen. Du har sådana möjligheter i egenskap av att du är bröstarvinge till din far, vilket gör dig till dödsbodelägare. Detta innebär att förvaltningen av din fars dödsbo ska ske av dig, ditt syskon, och antagligen din mor gemensamt. Detta innebär att ingen av er enskilt får företräda dödsboet och företa handlingar för dödsboets räkning, utan att ni alla har givit medgivande. Det kan vara bra att påminna din familj om detta, så att alla är med på vad som gäller.Det finns dock ännu fler regler som ger dig möjlighet till insyn och inflytande, vilket jag ska gå igenom i det följande.Att få se testamentetVad gäller din fars testamente ska detta delges dig (ÄB 14:4). Detta sker i syfte att du som bröstarvinge ska kunna antingen godkänna testamentet, eller eventuellt klandra det. Du ska alltså efter att ha sett testamentet avgöra om du ska godkänna det, eller om det finns anledning för dig att antingen bestrida dess giltighet (t.ex. om du misstänker att det är förfalskat eller förvanskat) (ÄB 13 kap), eller för att kräva ändring av testamentet om den kränker din laglott (ÄB 7 kap). Det är viktigt att komma ihåg att om du väl godkänt det har du i princip ingen möjlighet att ändra dig i efterhand.Angående laglotten kan sägas att om testamentet har som innebörd att det helt eller delvis utesluter dig från arv, kan du kräva att åtminstone fås din laglott. Med laglott menas hälften av det arv du annars skulle fått. Om du exempelvis har ett syskon är era arvslotter hälften var av arvet, medan laglotten är hälften av det (ÄB 7:1). Din laglott är i så fall alltså en fjärdedel av arvet efter din far. Om hans testamente tillerkänner dig mindre än en fjärdedel av hans egendom kan du alltså kräva ändring av testamentet, så att du ska få din laglott som är en fjärdedel (ÄB 7:3).BouppteckningEnligt ärvdabalkens 20 kap ska en bouppteckning upprättas vid ett sammanträde dit alla dödsbodelägare och alltså arvingar ska kallas, inklusive dig. Detta ska ske senast tre månader efter dödsfallet. I bouppteckning ska bland annat all den avlidnes egendom samt testamente och eventuellt äktenskapsförord tas upp (ÄB 20:4-5).Det är Skatteverket som har till uppgift att se till att bouppteckningen upprättas och inlämnas till dem inom föreskriven tid, och de kan förelägga dödsboet vid vite att inom viss tid lämna in bouppteckningen. Skatteverket kan även förordna en viss person att göra detta (ÄB 20:9).Du bör ta reda på när bouppteckningen ska ske och se till att denna blir korrekt upprättad. Vid bouppteckningen kan du få se din fars testamente samt all hans egendom.Om ni inte kan komma överensDet kan hända att du och din mor och bror inte kan komma överens om förvaltningen av dödsboet och fördelningen av arvet. I så fall kan du ansöka om förordnande av en boutredningsman. Detta innebär att du ansöker hos tingsrätten om att de ska förordna en jurist att ta över förvaltningen och utredningen av din fars dödsbo (ÄB 19:1). Detta bör endast göras om det verkligen inte går att komma överens och om du starkt misstänker att din mor och bror till exempel försöker undandra egendom för att minska ditt arv. Det är nämligen kostsamt med en boutredningsman, då denna tar betalt från dödsboets egendom (ÄB 19:19). Om dödsboets egendom inte räcker till är det den som ansökt om förordnandet som får betala det överskjutande beloppet. Om en boutredningsman utses kommer detta alltså att minska din fars arv. Därför kan det ofta räcka att man "hotar" med att ansöka om ett sådant förordnande, för att alla ska vara villiga att åtminstone försöka samarbeta.Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Om du har några följdfrågor kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Bouppteckningar från 70-talet

2020-06-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |bouppteckningar från 70-talet var finns dom
Rahime Duman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bouppteckningar från 70-talet kan du hitta hos Riksarkivets hemsida. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga här på Lawline eller Lawlines kompetenta jurister.Vänligen,

Få ut arv innan bouppteckningen är klar?

2020-06-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Ensam bröstarvinge, bägge föräldrar avlidna 16 april o 1 juni. Bouppteckning blir klar i augusti. Kan jag ta ut förskott på arvet?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är nej, du kan inte få ut pengar i förväg. De moment som ska klargöras är bouppteckning och arvsskiftet innan arvet delas ut. Bouppteckningen ska vara förrättad inom tre månader från dödsfallet och senast en månad efter att bouppteckningen förrättats ska den lämnas in till Skatteverket. Handläggningen hos Skatteverket kan ta några veckor eller flera månader beroende på omständigheterna. Normalt tar det några månader innan arvet kan betalas ut. Det beror på hur komplicerad situationen är och om någon är oense kan det ta ännu längre tid.Sedan kommer man till arvsskiftet vilket är ett förfarande där arvet ska fördelas mellan de som ska ärva. Det är även en handling som är privat och som inte behöver skickas in till någon myndighet, men samtliga dödsbodelägare ska skriva under. Att få samtliga underskrifter kan ta tid om man är många och inte kommer överens. Men i ditt fall verkar du vara ensam dödsbodelägare. Då du är ensam delägare i dödsboet kommer tillgångarna från detta att överföras direkt till dig när bouppteckningen registrerats hos Skatteverket. Det behövs nämligen ingen arvsskifteshandling när det rör sig om ett enmansdödsbo. Dock kan du behöva skriva över vissa tillgångar så de är registrerade på dig, men det är en annan fråga. Svaret på din fråga är alltså att bouppteckningen måste handläggas hos Skatteverket innan några pengar kan betalas ut. Återkom gärna om du har fler frågor!Med vänlig hälsning

Vad händer om ett särkullbarn inte blir kallad till en bouppteckning?

2020-06-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far har avlidit och jag är osäker på om hans fru vet om mig, men han står som min biologiska pappa.Om min fars fru vet om att jag finns och ändå inte uppger mig i bouppteckningen vad händer då när hon skickar in den till skatteverket ? Ser dom att jag finns ?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer regler från Ärvdabalken (ÄB) att tillämpas.Jag uppfattar att din fråga handlar om vad som händer om du som bröstarvinge inte står med i bouppteckningen efter din biologiska pappa. Jag tolkar att din andra fråga är om Skatteverket kan se att du är en bröstarvinge och inte finns med i bouppteckningen. För att besvara din fråga kommer jag därför att gå igenom vilka regler som gäller för ett dödsbo när det finns bröstarvingar utanför arvlåtarens äktenskap. En sådan bröstarvinge från ett tidigare äktenskap eller förhållanden kallas för särkullbarn.InledningEn bröstarvinge är barn till den personen som är avliden (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ärver den efterlevande maken/makan den avlidne före deras gemensamma barn. Om den avlidne har särkullbarn från ett tidigare förhållande eller äktenskap har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet har alltid rätt att få ut sin laglott, som är hälften av arvslotten. I svensk rätt är laglotten skyddad för bröstarvingar, däremot kan den avlidne inskränka arvslotten genom testamente (7 kap. 1 § ÄB). Testamentet får dock inte inskränka på bröstarvingens laglott. Om testamentet inskränker bröstarvingens laglott kan testamentet jämkas. Detta måste göras inom sex månader (7 kap. 3 § ÄB). Ett särkullbarn kan dock avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan och därmed få rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB).Vad händer om ett särkullbarn inte blir kallad till bouppteckningen?Vid en bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas (20 kap. 2 § ÄB). En dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv eller bodelning i det aktuella dödsboet. En dödsbodelägare kan vara en efterlevande make, arvingar till den avlidne och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen av bouppteckningen i god tid. En tumregel är att kallelsen ska komma ca två veckor innan förrättningen (20 kap. 2 § ÄB). Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet om Skatteverket inte har godkänt en längre tid (20 kap. 1 § ÄB). Det är den dödsbodelägare som har egendom i sin vård, en boutredningsman eller testamentsexekutor som ska bestämma tid och ort för bouppteckningen. Dessa personer ska även kalla dödsbodelägarna (20 kap. 2 § ÄB).Ofta begär de som kallar till en bouppteckning ut ett personbevis från Skatteverket innan bouppteckningen. I personbeviset finns alla kända bröstarvingar upptecknade. Om ett särkullbarn inte har blivit kallad till bouppteckningen får inte Skatteverket registrera bouppteckningen (20 kap. 9 § 3 st. ÄB). Detta beror på att kallelserna inte har gått rätt till, då det står i lagen att alla dödsbodelägare ska bli kallade. Om Skatteverket registrerar bouppteckningen ändå, måste Skatteverkets beslut överklagas inom tre veckor. Man kan då begära att en tilläggsbouppteckning ska göras. En sådan tilläggsbouppteckning ska göras inom en månad från att felet upptäcktes (20 kap. 10 § ÄB).SammanfattningEtt särkullbarn har alltid rätt till arv från sin avlidne förälder, även om hen är omgift. I svensk rätt finns ett skydd för laglotten som innebär att en förälder aldrig kan göra sina barn arvlösa genom att testamentera bort laglotten. Ett särkullbarn är en legal arvinge och ska kallas till en bouppteckning. Om en sådan kallelse inte sker, ska Skatteverket inte registrera bouppteckningen. Om Skatteverket registrerar bouppteckningen trots allt, kan registreringen överklagas inom tre veckor. Därefter kan en tilläggsbouppteckning göras inom en månad.RekommendationEn bouppteckning ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet. Därför kan det vara så att bouppteckningen ännu inte har ägt rum. En kallelse till dig ska dock komma två veckor innan förrättningen. Om du har vetskap om vilken begravningsbyrå som hanterade din pappas begravning rekommenderar jag dig att ta kontakt med byrån för att höra om de har hand om bouppteckningen. Det är nämligen vanligt att begravningsbyråer hanterar bouppteckningar och skickar ut kallelser.Skatteverket ska inte registrera bouppteckningen om alla dödsbodelägare inte har kallats. Jag rekommenderar dig därför att kontakta Skatteverket för att höra om en bouppteckning har registrerats. Om bouppteckningen har registrerats ska du inom tre veckor överklaga beslutet om registrering hos Skatteverket. Då kan en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad.Om du behöver mer hjälp är du välkommen att kontakta en av Lawlines jurister för hjälp. Lawlines jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype. Du kan gärna boka tid här.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,