Är skild make ansvarig för dödsbo?

2019-11-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min syster är skild och har ett barn på tolv år med honom. Pappan hon skilde sig ifrån har dött. Är det min syster som är ansvarig för dödsboet? Ska hon ta hand om o städa ur hans bostad? Sälja hans saker? Ordna begravning? Mvh
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllmäntNär en person dör bildas ett dödsbo som tar över personens tillgångar och skulder. Dödsboet är en juridisk person som företräds av dödsbodelägare. Dödsbodelägare är enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Då din syster inte längre var gift med hennes före detta man, är hon inte någon dödsbodelägare såvida pappan inte valt att testamentera bort en del av sitt arv till henne. Deras gemensamma barn är emellertid dödsbodelägare, och eftersom barnet är 12 år har hen ingen möjlighet att själv företräda dödsboet, se 9 kap. 1 § föräldrabalken (FB). Din syster blir då i egenskap av förmyndare enligt 10 kap. 2 § FB skyldig att tillvarata barnets intresse och således företräda barnet i dödsboet. SlutsatsNaturligtvis måste inte din syster själv städa ut hans bostad, sälja hans saker och ordna begravningen, utan tanken är att samtliga dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta den dödes egendom. Den enda situationen där din syster själv kan bli ansvarig är om pappan inte har några andra arvtagare som är dödsbodelägare. I sådana fall skulle hon kunna begära en särskild boutredningsman om hon inte vill/orkar ta hand om dödsboet enligt 19 kap. 1 § ÄB.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet vid laglotter?

2019-11-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min make har avlidit för en tid sedan. Han har två särkullbarn och jag har inga. Vi äger en fastighet tillsammans, men har dessutom inbördes testamente oss emellan och jag har äktenskapsförord så all min egendom är enskild. Hans sammanlagda tillgångar är 400.000 kr när allt är uträknat. . I testamentet står att hans barn enbart skall ärva sina laglotter. Nu undrar jag hur man räknar ut detta, två jurister har givit mig två olika förklaringar, Den ene säger att jag först genom vårt inbördes testamente skall ha hälften av hans tillgångar, dvs 200.000, den andra hälften skall anses vara barnens arvslott, och då de enbart skall ha sina laglotter så får de därmed dela lika på hälften av de 200.000 = 100.000, och får alltså 50.000 kr var. Därmed får jag resten, 100.000 kr till = sammanlagt 300.000 kr i arvet efter honom. Men jurist nr 2 menar att hela hans efterlämnade kapital, dvs 400.000 skall anses vara särkullbarnens arvslott och då ska de således erhålla sina laglotter = hälften av de 400.000 att dela på, vilket blir 100.000 kr vardera. Min del blir då 200.000 kr. Dessa olika sätt att räkna ger ju helt olika summor. Vilket är det rätta?Särkullbarnen har dessutom skrivit på varsitt arvsavstående för 15 år sedan, för att jag, om min make skulle avlida för mig, skulle sitta i orubbat bo och de skulle få sina arv efter det att jag avlidit. Kan de ångra dessa, det var inte vad min make önskade.
David Ekenberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv regleras i Ärvdabalken och Äktenskapsbalken.Bodelning för gifta makarEftersom ni varit gifta så ska först och främst en bodelning göras (ÄktB 9 kap. 1 §). Genom denna delar ni på era gemensamma tillgångar och får hälften var. Eftersom du har enskild egendom, så utgör denna inte s.k. giftorättsgods och ska därför som du säger inte tas med i bodelningen. Jag utgår nu ifrån att du räknar bort din enskilda egendom, att ni har bodelat över resten av er gemensamma egendom, och att det alltså är 400 000 kr som tillfaller din make och det är det beloppet han efterlämnar.Bröstarvingars rätt till laglottSom bröstarvinge har man alltid rätt till åtminstone sin laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Särkullbarn behöver heller inte vänta med att få ut laglotten, utan har som utgångspunkt rätt att få ut denna direkt då deras förälder dör. I ditt fall skriver du att bröstarvingarna har valt att avstå sitt arv till förmån för att du ska få sitta i orubbat bo, vilket alltså är möjligt. I så fall kommer de att få ut sina laglotter för efter det att du avlidit (ÄB 3 kap. 9 §). Vad gäller din fråga om barnen kan ångra sig angående detta så är svaret att nej, man kan inte ändra sitt beslut om arvsavstående. Din makes barn måste helt enkelt vänta med att få ut sitt arv tills dess att du avlidit. Hur fördelas arvet efter din make?Nu till frågan som du säger att du har fått dubbla besked kring. Eftersom din make efterlämnar 400 000 kr, och eftersom ni har kommit överens om att barnen endast ska få sina laglotter, så ska barnen dela på 200 000 kr och därmed får de 100 000 kr var. Din del som du får ut är de kvarstående 200 000 kr. Med andra ord är min bedömning densamma som jurist nr 2 gjort i ditt fall.Anledningen till varför denna bedömning är den korrekta enligt min mening, är eftersom bröstarvingar (barn) alltid har rätt till sina laglotter. För att exemplifiera: om din make hade testamenterat allt till dig, 400 000 kr, skulle jurist nr 1 som du talar om komma fram till att det inte finns något kvar att dela ut till barnen, eftersom du ju i det fallet får allt. Detta är alltså fel, eftersom man har en lagstadgad rätt till laglott.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor! Om något är oklart är du välkommen att kommentera här nedan, så besvarar jag din fråga så snart jag kan.Vänliga hälsningar,

Partiellt arvskifte

2019-11-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Vad betyder partiella arvskifte?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Partiellt arvskifte innebär att endast en del av den avlidnes tillgångar delas ut till dödsbodelägarna. Den andra delen med egendom får ligga kvar i dödsboet. Det finns flera olika situationer då partiellt arvskifte kan bli aktuellt. Till exempel kan partiellt arvskifte användas när det finns obligationer och dödsbodelägarna vill kunna dela på vinsten under några år.Ett partiellt arvskifte kan även bli aktuellt om det personen som gått bort bedrev ett företag. Då kan dödsbodelägarna välja att först upprätta ett arvskifte över de övriga tillgångar som tillhörde den avlidne för att sedan göra ett slutligt arvskifte när företaget blivit avvecklat.Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Gick bouppteckningen efter min pappas sambo rätt till?

2019-11-05 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min pappas sambo gick bort 2015. Hon har en bröstarvinge och 2 särkullbarn. Det fanns ett inbördes testamente mellan min pappa och hans sambo som sa att all kvarlåtenskap skulle tillfalla den efterlevande sambon. Med fri förfoganderätt och betraktas som enskild egendom. Arvet efter pappas sambo och pappa skulle betalas ut när den efterlevande (pappa) var avliden. Enligt testamentet skulle hennes son ärva alla hennes tillgångar och pappas 2 barn skulle ärva alla hans tillgångar när båda var borta. Pappa begärde inte bodelning. Sonen begärde inte jämkning. Vem skulle ha kallats till bouppteckningen efter pappas sambo? Till vem skulle arvet efter pappas sambo betalats ut till? Arvet betalades ut till pappas sambos son. Var det rätt eller fel? Vem ska kallas till pappas bouppteckning? Går det att rätta till om bouppteckningen blev fel när det gäller att det blev fel arvtagare efter pappas sambo? Hur löser man frågan om redan uttaget arv av pappas sambos son?
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vad som gäller när ett inbördes testamente mellan sambor förbisetts i en bouppteckning och om det finns någonting som ni kan göra åt det såhär i efterhand. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB). En bouppteckning ska upprättasDet krav som finns är att en bouppteckning ska upprättas och registreras hos Skatteverket senast 3 månader efter dödsfallet (ÄB 20:1). I bouppteckningen skulle din pappas sambos egendom och skulder antecknats så som de såg ut vid dödsfallet (ÄB 20:4). Eftersom de inte var gifta finns inget krav på att även din pappas egendom skulle antecknats. Hade han begärt bodelning hade dock all egendom han införskaffat för sin och sin sambos gemensamma bruk behövt antecknats i bouppteckningen (ÄB 20:4). Däremot skulle testamentet som din pappa och hans sambo upprättat tagits med i bouppteckningen och registrerats hos Skatteverket (ÄB 20:5). Samtliga dödsbodelägare skulle ha kallats till bouppteckningen, och en make eller sambo till den avlidne ska alltid kallas även om de inte är dödsbodelägare (ÄB 20:2). Om din pappas sambo testamenterade all sin egendom till din pappa, och hennes son inte begärde att testamentet skulle jämkas, så var din pappa den enda dödsbodelägaren i hennes dödsbo. Detta beror på att din pappas sambos son inte har rätt att ta del av sitt arv förrän även din pappa går bort. För att ha rätt att få ut sitt arv direkt hade han behövt jämka testamentet inom 6 månader från att han delgavs testamentet (ÄB 7:3). Testamenten går före den legala arvsordningenAtt upprätta ett testamente är en möjlighet för oss att få till en annan fördelning av vår egendom efter döden än den som anges i lagstiftningen. Enligt den legala arvsordningen har sambor ingen arvsrätt efter varandra, utan måste upprätta testamente om de vill åstadkomma detta. Om inget testamente hade funnits i din pappas fall så hade hans sambos son haft rätt att ärva all sin mammas kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Testamenten går dock före arvsordningen och ska respekteras så långt som möjligt. Det är endast bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare, som har rätt att begära jämkning av testamenten. En bröstarvinge har nämligen alltid, trots testamenten, rätt att få ärva sin laglott direkt. Laglotten utgörs av hälften av den arvslott som bröstarvingen haft rätt till om testamentet inte existerat (ÄB 7:1). Om din pappas sambo hade haft egendom till ett värde om 500 000 kr vid sin död så hade hennes sons laglott utgjort hälften av detta, det vill säga 250 000 kr. Hade testamentet jämkats hade alltså din pappa och sonen fått dela lika på kvarlåtenskapen. Om jag förstått din fråga rätt så begärde inte sonen någon jämkning i testamentet, men ändå skiftades arvet till honom. En testamentstagare har alltid möjlighet att avsäga sig sitt arv, och om din pappa gjorde det så var sambons son rätt mottagare av arvet. Om din pappa däremot inte avsade sig sin arvsrätt enligt testamentet så skulle kvarlåtenskapen ha fördelats till honom i sin helhet. En felaktig bouppteckning kan rättas till i efterhandOm ett fel med bouppteckningen upptäcks så ska en tilläggsbouppteckning förrättas (ÄB 20:10). Ett sådant fel kan vara att dödsbodelägarkretsen är fel eller att ett testamente saknas, vilket verkar vara fallet i bouppteckningen efter din pappas sambo. Tilläggsbouppteckningen måste dock förrättas inom en månad från dess att felet upptäcktes. Skatteverket kan bevilja anstånd med tidsfristen och förlänga den om det finns skäl för detta. Jag vet inte hur det kommer sig att testamentet inte gavs någon betydelse vid bouppteckningen och det efterföljande skiftet, men eftersom det rörde sig om din pappas sambo och deras inbördes testamente så är det troligt att testamentet kan anses ha varit känt redan vid den första bouppteckningen. Det finns därför en risk att fristen på en månad kan anses försutten. Vilka ska kallas till din pappas bouppteckning?Det följande gäller endast om ni lyckas få till en tilläggsbouppteckning och kan se till att arvskiftet går åter och fördelas i enlighet med testamentet.Jag förstår av din fråga att din pappa och hans sambo hade ett inbördes testamente med fri förfoganderätt och inte full äganderätt. Det innebär att den efterlevande får göra i princip vad denne vill med egendomen, men inte testamentera den eller ge bort den hur som helst i avsikt att minska ner den del som den först avlidnes arvingar har rätt att ärva. Enligt testamentet har även ni barn getts rätt till efterarv, det vill säga att ni får ut ert arv när båda samborna avlidit. Efterarvet utgör en kvotdel i kvarlåtenskapen från den sambo som avlider sist, det vill säga din pappa. Hur denna kvotdel beräknas kan bäst beskrivas med ett exempel:Låt säga att din pappas sambos kvarlåtenskap uppgick till ett värde om 500 000 kr. Din pappa fick ärva allt detta enligt testamentet och hade själv egendom till ett värde om 1 000 000 kr. Hans totala egendomsmassa efter arvsskiftet uppgick då till ett värde om 1 500 000 kr. Den kvotdel som sambons son har rätt att ärva ur din pappas kvarlåtenskap när han dör blir i detta fall 500 000 / 1 500 000 = 33 %. Om din har egendom till ett värde om 600 000 kr när han dör har hans sambos son rätt till 600 000 x 0,33 = 200 000 kr i efterarv. Resterande 400 000 kr (2/3 av 6000 000) har du och ditt syskon rätt att ärva lika delar av. Din pappas bröstarvingar, det vill säga du och ditt syskon ska kallas till bouppteckningen när er pappa går bort. Om ni lyckas få till en tilläggsbouppteckning och arvet som skiftades till sambons son återgår, ska även sambons son kallas till din pappas bouppteckning med anledning av sin rätt till efterarv.SammanfattningsvisEftersom din pappa och hans sambo hade upprättat ett inbördes testamente, och hennes son inte begärde någon jämkning av testamentet, så skulle din pappa varit ensam dödsbodelägare i sin sambos dödsbo. Oavsett skulle han som sambo ha kallats till bouppteckningen. Testamentet skulle tagits med i bouppteckningen innan den registrerades hos Skatteverket, och om detta inte gjordes är det ett sådant fel som gör att en tilläggsbouppteckning ska göras. Tilläggsbouppteckningen måste dock förrättas inom en månad från dess att felet upptäcktes. Om testamentet kan anses ha varit känt redan vid bouppteckningen så har tidsfristen sannolikt gått ut eftersom det gått flera år, och då finns det inte så mycket ni kan göra. Din pappas sambos son har dock ingen rätt till efterarv i din pappas kvarlåtenskap när även han går bort, med anledning av att han redan fått ut sin arvslott efter sin mamma. Efterarvet aktualiseras endast om arvsskiftet återgår och kvarlåtenskapen istället fördelas i enlighet med testamentet. Om du önskar att jag förtydligar något i mitt svar kan du kontakta mig genom att skicka ett mail till natalie.accord@lawline.se. Önskar du att komma i kontakt med någon av juristerna på Lawlines juristbyrå kan jag även hjälpa dig med detta. Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Vem ska kallas till bouppteckning?

2019-11-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående bouppteckning, min moster har dött o det fins ett testamente skrivet. I det testamentet står det att min andra moster, hennes 2 barn ,min mamma som oxå är avliden och jag och min syster ska ärva 1/6 del var. Det finns ingen annan uppgiven i testamentet. Det var vi som blev kallade till bouppteckningen och det är klart och har skickats in till skatteverket . Nu hörde skatteverket av sig om att en halvsyster till mina mostrar inte var kallad och det måste hon vara enligt dom trotts att hon inte står med. Stämmer det. Vänligen
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB).Till en bouppteckning ska samtliga dödsbodelägare kallas (20 kap. 1 och 2 §§ ÄB). Det är legala (exempelvis make, barn eller andra släktingar med arvsrätt) och testamentariska (de som tilldelats arv genom testamente) arvingar som utgör dödsbodelägare (18 kap. 1 § ÄB). Skulle det finnas arvingar som gått miste om sitt arv till följd av ett testamente, ska även dessa kallas om testamentet inte redan har vunnit laga kraft. Testamenten vinner laga kraft då det godkänts av arvingarna, eller då testamentet delgivits och ingen av arvingarna har klandrat det inom sex månader.Det stämmer alltså att din mosters halvsyskon också ska vara kallad till bouppteckningen eftersom hon då gått miste om sitt arv genom testamentet. Halvsyskon har tillsammans med helsyskon arvsrätt då föräldrarna till den avlidne gått bort (2 kap. 2 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man avsluta konton i ett dödsbo?

2019-11-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejOm det finns flera banker och konton i ett dödsbo, kan man avsluta några? Så att man har en bank kvar när det är dax för arvskifte, eller går det att göra det ändå?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider får dennes efterlevande make och arvingar (dödsbodelägare) förvalta egendomen som lämnats kvar (18 kap. 1 § ärvdabalken). Syftet är att vårda och bibehålla egendomen för att slutligen överföra den till arvingarna (jfr. NJA 2009 s. 143). I den uppgiften tillkommer en rätt att företräda dödsboet och handla i dess namn (18 kap. 1 § ärvdabalken). Så länge som dödsbodelägarna agerar inom syftet är de därför berättigade att vidta i princip alla åtgärder som den avlidne kunde göra. Att samla banktillgodohavanden på ett konto och avsluta de andra faller inom det syftet. Konton kan ha olika räntesatser och risker kopplade till sig. Om så föreligger kan det vara bra att tänka på till vilket konto som tillgodohavandena samlas på. Generellt tolereras inte mer än en medelstor risk. Att samla banktillgodohavandena på ett konto är inget krav för att kunna skifta boet. Det kan dock göra det lättare för att se hur mycket tillgångar som finns. Det viktiga är att arvingarna får så mycket som de har rätt till. Vilket konto det tas ifrån har ingen betydelse (om inte den avliden genom testamente förordnad något annat).Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Gode män vid bouppteckning

2019-11-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag och min brors mamma har gott bort , när vi gör bouppteckning måste det vara någon godman närvarande och vad är hans syfte i så fall.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan hänvisas till Ärvdabalken (ÄB) och dess regler om bouppteckning. Lagen hittar du https://lagen.nu/1958:637 Enligt 20 kap. 2 § ÄB ska två gode män utses och förrätta bouppteckningen. Svaret på din fråga är således ja, två gode män ska närvara vid bouppteckningen och de ansvarar för att förrätta bouppteckningen. I kommentaren till bestämmelsen anges att syftet med detta är att gode männen ska se till att allt blivit riktigt antecknat i bouppteckningen och att värderingen är riktig. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad kan man göra om man anser att en faktura hamnat på fel make i en bouppteckning?

2019-11-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |A o B är gifta och har 2 barn E o G. A o B skildes. Sedan gifte sig A med L. L inga barn o inga med A. Skrevs äktenskapsförord allt det L äger o förvärvar enskild egendom. (inga värden överhuvudtaget) Testamente: Om A avlider först L allt med full äganderätt. Om L avlider först hennes brorsbarn allt. A får bo kvar 36 mån. Men det står ingenting om vad som sker när L avlider sist. (har man missat eller har hon eget testamente?) L i ålder med As barn. A avled 2019. Särkullbarnen fick förfrågan som de besvarade med att de inte skulle komma på bouppteckningen och att de godkänner testamentet med förbehåll för laglott. Bpt godk Skatteverket sept I bpt : Att samtliga dödsbodelägare var närvarande. Särkullbarnen var inte närvarande. Finns fastighet 50/50 till taxvärde 2633kkr marknadsvärdet torde vara minst 4,000kkr. Lösöre 10kkr 50/50. Verkligt 200kkr Bland skulderna Latent beskattning 56kkr 50/50, Målerifaktura 85kkr 50/50. Målerijobbet beställt när A låg för döden. Kanske inte gjort vid hans bortgång utan förfakturerat. Om fakturan står på L skall den då belasta A i bpt. L kanske får hela rotavdraget. Särkullb ännu inte besked om arvskifte etc. Är det för sent att gå till Tingsrätten och få boutredningsman utsedd? Här finns ju mycket som talar för att särkullbarnen skall luras. Särkullbarnen har inte haft någon kontakt med Pappan och L trots att de försökt.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer besvara frågan utifrån de frågeställningar som jag identifierar i texten. Skulle det vara så att jag missat en frågeställning i texten som du hade velat ha svar på ska du kontakta mig på min mejladress som jag kommer ange nedan. Angående att det inte står vad som händer om L avlider sist i testamentet I testamentet står det att om A avlider först, så ska L ärva allt med full äganderätt. Eftersom det är vad som skett i det här fallet, dvs att A dött före L, så är det den delen av testamentet som blir gällande. Innebörden av att någon av makarna avlider först är också att motparten avlider sist. Dör A först, kommer L alltså avlida sist. Testamentet reglerar således redan den situationen. Ska fakturor som står på frun finnas med i den avlidnes bouppteckning? I bouppteckningen ska det antecknas vilka skulder och tillgångar den avlidne hade på sin dödsdag (20 kap. 4 § ärvdabalken). Om fakturan står på frun, är det som huvudregel inte något som ska stå med på hans skulduppräkning i bouppteckning. Undantaget är däremot om det varit meningen att de gemensamt ska betala fakturan, exempelvis för att den avser gemensam egendom. I det här fallet verkar det röra sig om måleri. Om måleriet avser ett gemensamt hus är det en omständighet som tyder på att det också är något de avsåg att betala gemensamt, men om beställningen skedde i L:s namn när det stod klart att A skulle dö, kan det tyda på motsatsen. Dvs, att det är något som enbart belastar henne. Jag kan däremot inte ge klara besked i den här frågan, eftersom det just handlar om en bedömning.Vad finns det för andra alternativ?Ett alternativ är att överklaga bouppteckningen. Detta kan dock endast göras på den grunden att det finns formella fel i bouppteckningen, och inte fel som rör värderingen eller att en faktura tagits upp på fel make. Vilka formella krav som finns på en bouppteckning går att se i 20 kap. ärvdabalken, men ett exempel är att dödsbodelägare inte kallats till förrättningen. Överklagandefristen är på tre veckor från och med då man fick ta del av bouppteckningen (44 § förvaltningslagen). Här verkar det som att bouppteckningen registrerades i september, men om alla berörda parter inte ha fått se den förrän sedan högst tre veckor tillbaka, är det möjligt att överklaga den. Detta gör man genom att vända sig till Skatteverket.I annat fall finns det en möjlighet att göra en tilläggsbouppteckning. Tilläggsbouppteckning upprättas om det är så att man exempelvis upptäckt en felaktighet i bouppteckningen, som då möjliggör att man kan lägga till en rättelse (20 kap. 10 § ärvdabalken). Att en skuld hänförts till fel make är en omständighet som kan rättas till genom en tilläggsbouppteckning. Men att man anser att egendom värderats felaktigt är dock inte något som normalt sett kan åtgärdas, såvida värderingen inte gått till på ett mycket udda sätt och avviker väldigt mycket från det riktiga värdet. En tilläggsbouppteckning måste förrättas inom en månad från dess att man fått reda på att det finns fel i bouppteckningen. På Skatteverkets hemsida kan man få tillgång till blanketten man ska fylla i för en tilläggsbouppteckning. Har man frågor kring hur den ska fyllas i och hur det går till i övrigt kan man ladda ner broschyren för bouppteckningar. Kort och gott kan man dock säga att en tilläggsbouppteckning går till på samma sätt som en vanlig bouppteckning. Är det för sent att gå till tingsrätten och få boutredningsman utsedd?Om bouppteckningen redan har blivit registrerad så går det inte heller att få en boutredningsman utsedd. En boutredningsman är till för att utreda vad som finns i dödsboet inför en bouppteckning (19 kap. 11 § och 15 § ärvdabalken). Har bouppteckningen redan blivit registrerad, finns det inga uppgifter som denne kan utföra.Det kan dock finnas en möjlighet att få en boutredningsman utsedd för själva tilläggsbouppteckningen. Jag skulle därmed vända mig till tingsrätten och pröva den möjligheten. Kan man göra något för att få till stånd ett arvskifte?Är det så att arvskiftet dröjer allt för länge finns det möjlighet att begära en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). En skiftesman kan se till så att ett arvsskifte sker. Ansökan om detta gör man hos tingsrätten. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!Vänligen,