Kan man ärva den avlidnes skulder? Även fråga om solidariskt betalningsansvar vid förvaltning av dödsboet
Min frus mamma gick bort 2021, dödsboet bestod av två delägare, min fru och hennes bror. Under 2022 gjordes arvsskifte och en fastighet såldes, på grund av att lagfart tog tid blev inte summan för försäljningen klar innan januari 2023, summan delades 50/50 mellan delägarna och sattes in på respektives bankkonto, detta då dödsboets konton var avslutade. Min fru gick bort i oktober 2023 och nu kommer krav från Skatteverket att dödsboet är skyldig att betala vinstskatt. Det är vår gemensamma son som ärvt ett dödsbo som är utan tillgångar men han ärver en vinstskatt, kan han ärva en skuld då dödsboet inte har några tillgångar efter arvsskiftet? Vad händer om den andra dödsbodelägaren inte betalar?
Lawline svarar
Metod
För att kunna besvara din frågeställning på ett adekvat vis kommer jag inledningsvis redogöra för vad som gäller enligt gällande rätt avseende dödsbo och arvskifte. Därefter kommer jag att besvara den frågeställning som du ställt i det enskilda fallet.
Rättsliga utgångspunkter
Till att börja med kan konstateras att dödsboet utgör en självständig juridisk person som kan ha egna tillgångar och skulder, dvs. dödsboets tillgångar och skulder ska skiljas från dödsbodelägarnas. Att dödsboet utgör en egen juridisk person innebär således att dödsbodelägarna inte svarar för de skulder som dödsboet har.
Vid avvecklingen av ett dödsbo och vid det tillhörande arvsskiftet ska man redogöra för boets samtliga tillgångar och skulder, för att redan subtrahera skulderna från tillgångarna. Det netto som man sedan får ut ska därefter skiftas mellan arvingarna enligt den gällande arvsordningen eller enligt testamente, för det fall sådant finns (notera att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott).
Det ovan anförda innebär således att man inte kan ”ärva en skuld” enligt svensk rätt. Den avlidnes skulder ska regleras inom ramen för dödsboet. Det innebär att, även för det fall det finns en negativ behållning i dödsboet efter att skulderna har subtraherats från tillgångarna, dödsbodelägarna ej behöver svara för denna.
Dödsbodelägarna kan emellertid bli ersättningsskyldiga enligt 18 kap. 6 § Ärvdabalken för sådan skada som de vid boets vård eller förvaltning uppsåtligen eller av vårdslöshet åsamkat någon vars rätt är beroende av utredningen. Om flera dödsbodelägare är ersättningsskyldiga svarar de solidariskt för skadan. Här åsyftas sådana förfaranden som exempelvis att dödsbodelägarna har gjort anspråk på egendom som ska vara föremål för skifte innan man företagit bodelningen. En dödsbodelägarna som exempelvis tar en fastighet i sin besittning innan bodelning och skifte genomförts kan blir skyldig att återbära denna egendom till dödsboet.
Ett annat fall där frågan om skuld aktualiseras, i relation till i synnerhet bostäder i form av fastigheter och bostadsrätter (bostad som innehas med äganderätt), är när det finns en bostad med äganderätt som ärvs och fördelas mellan arvingarna. Det föreligger ingen arvsskatt enligt svensk rätt, men det uppstår inte sällan frågor om eventuell kapitalvinstbeskattning i sammanhanget. Om den avlidne till exempel införskaffade sin bostadsrätt eller fastighet för massvis med år sedan och den sedan ärvs av dödsbodelägarna som i sin tur säljer denna, ska kapitalvinstbeskattning utgå för det fall en vinst har förekommit. Det är inte sällan förekommande att särskilt bostäder med äganderätt som innehafts av den avlidne under en icke obetydlig tid säljs av dödsbodelägarna under sådana förhållanden. Om så är fallet ska vinsten beräknas utifrån anskaffningsutgiften i förhållande till vad bostaden såldes för. Köptes en bostad för 100 000 kr 1980 och sedan säljs för 1 000 000 kr 2025 ska dödsbodelägarna, grovt uppskattat, erlägga kapitalvinstskatt på mellanskillnaden om 900 000 kr. Det innebär inte att dödsbodelägarna ”ärver” denna skatteskuld av den avlidne, utan det rör sig om att de ärver en egendom som innefattar en latent skatt som ska erläggas i samband med att egendomen överlåtes på annan. Om bostaden ej överlåts förekommer inte heller någon kapitalvinstbeskattning.
Bedömningen i förevarande fall
Som inledningsvis konstaterat ärver man inte den avlidnes skulder enligt svensk rätt. Som jag förstår frågeställningen så har följande hänt.
Din sons mormor gick bort 2021. I samband härmed skiftades en fastighet till dins sons mamma tillika din fru och hennes bror med lika andelar. Fastigheten såldes sedan därefter under januari 2023. Din sons mamma tillika din fru gick sedan bort i oktober 2023. Dödsboet efter henne saknar tillgångar.
När skiftet efter mormor genomförts och fastigheten tilldelats mamman, för att sedan säljas, borde en kapitalvinstbeskattning ha genomförts. Om så ej är fallet kvarstår en latent skatteskuld. I samband med att mamman avled i oktober 2023 borde en bodelning ha genomförts med anledning av hennes dödsfall. Om pengarna från fastighetsförsäljningen inte längre fanns kvar och skulderna översteg tillgångarna borde dödsboet ha en negativ behållning. Det innebär emellertid inte att sonen ärver den skatteskuld som åligger dödsboet. Det enda sätt som han kan ”ärva” skulden är för det fall han väljer att göra anspråk på tillgångar som finns i dödsboet innan boet har skiftats. Att säga att man ärver en skuld under sådana förhållanden är emellertid felaktigt, eftersom konsekvensen av ett sådant förfarande är att dödsbodelägarna blir skyldig att återbära egendomen till dödsboet. Om så sker kommer skatteskulden inte att drabba honom i någon vidare utsträckning, mer än att den sannolikt medför att behållningen i boet blir negativ, innebärande att han ej ärver något av sin mamma.
Du har vidare i din frågeställning ställt frågan om vad som händer för det fall den andra dödsbodelägaren inte betalar. Som ovan anfört gäller att om flera dödsbodelägare är ersättningsskyldiga för en skada som åsamkats dödsboet till följd av uppsåt eller vållande svarar de solidariskt för skadan. Med andra ord, om dödsbodelägarna gemensamt varit vållande till att en skatteskuld ej reglerats inom ramen för dödsboets förvaltning, ska de svara för denna skada solidariskt. Att de svarar för skadan solidariskt innebär att borgenären kan kräva den ena dödsbodelägaren på beloppet i sin helhet, även om båda är skyldiga att svara för skadan. Under sådana förhållanden kan den drabbade dödsbodelägaren regressvis kräva den andra dödsbodelägaren på ersättning.
Sammanfattning
Med andra ord, du ärver inga skulder enligt svensk rätt. Däremot kan förfarandet vid förvaltningen av dödsboet medföra att du som dödsbodelägarna kan bli skyldig att återbära egendom till dödsboet. Om dödsbodelägarna tillsammans uppsåtligen eller genomvållande orsakat skadan svarar de solidariskt för denna. Du kan även bli skyldig att svara för sådana skatter m.m. som uppkommer när egendomen har skiftats, t.ex. kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av bostäder med äganderätt, om anskaffningsutgiften understiger försäljningspriset, något som inte är ovanligt förekommande med tanke på den ekonomiska utvecklingen på bostadsmarknaden.
