Hur påverkas laglotten av ett testamente?

2018-06-25 i Laglott
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller när min mor nu gått bort och har skrivit ett testamente, där det står att jag skall erhålla min laglott och att hennes övriga kvarlåtenskap skall tillfalla min bror!Vad innebär detta?Min far gick bort för knappt två år sedan och jag har väl någon typ av laglott därifrån också? eller?Tacksam för svar.
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Eftersom att din fråga handlar om arv, så är Ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Barn har rätt till lika stora arvsandelar så länge det inte finns ett testamente som inkräktar på ena barnets delSom bröstarvingar, alltså barn, är det du och din bror som ärver era föräldrar. Du och din bror har rätt till två lika stora delar av ditt fars arv, så länge det inte finns något testamente som fördelar det din far lämnat efter sig annorlunda (ÄB 2 kap 1 §). När din far dog så fick du alltså hälften av hans tillgångar på din arvslott. När det finns ett testamente som inkräktar på en arvinges arvslott, så har denne ändå alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (ÄB 7 kap 1 §). Vill man få ut laglotten krävs det dock att man åberopar jämkning av testamentet inom sex månader från det att man tog del av det. Gör man inte detta, så förlorar man rätten till sin laglott (ÄB 7 kap 3 §). Jag förutsätter dock att detta inte var aktuellt när din far dog, eftersom att du isåfall redan hade fått ta del av pengarna och någon information om detta inte framkommer i din fråga. Efterlevande make ärver före gemensamma barnDet finns en regel till förmån för den efterlevande maken som innebär att en förälder ärver de gemensamma barnens arv efter den avlidne föräldern med förtur (ÄB 3 kap 1 §). Detta innebär att din mor ärvde din arvsandel efter din far med förtur, vilket gav dig en rätt att senare få ärva den när din mor gått bort. Värt att nämna är att när man räknar ut arv, så gör man det i andelar. Jag ska dra ett kort exempel: Om dina föräldrar innan en hälftendelning hade en summa på sammanlagt 100 kr, så fick de 50 var när den var klar. Arvslotten efter er far vore då 25 kr var, och andelen 25/100, då man tar arvslotten genom den totala summan i boet. Handlar det om laglott skulle andelen istället vara 12,5/100 eftersom att det vore halva arvslotten. Du är berättigad en arvslott från vardera förälderNu när din mor har dött, så har du och din bror först och främst rätt till arvet efter er far. Då tar man arvsandelen du fick ut efter er far gånger er mors totala tillgångar. Har hon fortfarande 100 kr blir det alltså t.ex. 25/100 x 100 = 25 kr var. Din mor har då 50 kr kvar efter att er fars arv har fördelats ut. Eftersom att hon har testamenterat allt utom din laglott till din bror, har du i det fallet rätt till 12,5 kr och din bror resten på 37,5 kr. Du ska då sammanlagt få 25 + 12,5 = 37,5 kr och din bror 25+37,5 = 62,5 kr. SammanfattningDu har alltså rätt att först och främst få ut arvslotten efter din far. Den ska räknas ut med hjälp av den arvsandel du fick när din far gick bort gick bort mot det din mor har lämnat efter sig nu när hon har avlidit. När det är färdigt så har du har även rätt till din laglott efter din mor. Har du ytterligare funderingar kring ämnet så är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss, men tills vidare hoppas jag att du fick svar på din fråga!

Testamente och god man

2018-06-25 i Testamente
FRÅGA |HejJag har fått ärva en fastighet av min mors avlidne sambo, och i klartext från testamentet står det :Undertecknade _________ och __________ som sammanbor med varandra, förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss, som överlever den andre, skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap.Efter bådas vårt frånfälle skall kvarlåtenskapen tillfalla min sambos son.Nu har det blivit så att min mor har blivit sjuk i både alzheimer och demens, så hon är tvungen att flytta in på ett demensboende.Finns det något jag kan göra för att överta fastigheten redan nu?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar lawline med din fråga.Som jag förstår ditt brev så har din mors sambo dött, din mor lever fortfarande men lider av svår demens. Det låter på dig som att din mor inte längre klarar av att råda över sin egendom själv på grund av demensen. Som anhörig kan du hjälpa en sjuk person med dagliga ekonomiska bestyr utan fullmakt eller liknande, men du kan inte besluta i så stora frågor som huruvida en fastighet ska säljas eller inte. Om sådana beslut ändå behöver tas och din mor inte har möjlighet att göra det på grund av sin sjukdom kan du ansöka om att en god man ska förordnas åt din mor. Kommunen kan hjälpa dig att göra en sådan ansökan och den ska skickas in till tingsrätten. Domstolen tar sedan ställning till om din mor behöver god man eller inte. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Går det att välja vem som ska förvalta barnens arv genom testamente?

2018-06-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag är skild sedan 10 år och har en dotter på 13 år som vi har gemensam vårdnad om. Jag äger och bor i en villa strax utanför Stockholm och undrar vad som skulle hända med den om jag går bort. Jag tror jag har koll på att förmyndarnämnden blir inblandad men undrar om jag kan skriva någon form av testamente om jag skulle vilja ha speciella personer som förmyndare/god man?
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.När du går bort kommer, om du inte testamenterat något, din dotter ärva allt det du äger. Är hon inte myndig blir det automatiskt den andre vårdnadshavaren som får ansvar att förvalta din dotters egendom, fram till hon blir myndig. Har du lån på din fastighet kommer den försäljas på begäran av banken, men om du inte har lån kommer den övergå till att förvaltas till din dotter. När en förvaltare handhar egendom för annan måste detta redovisas till överförmyndarnämnden varje år så de kan kontrollera att barnets tillgångar inte förbrukas utan förvaltas på bästa sätt. Det är bra att veta att en förälder förvaltar barns egendom under skadeståndsansvar, vilket innebär att om föräldern inte gör detta på bästa sätt så kan barnet kräva föräldern på skadestånd när denne är myndig.I ett testamente kan du utse vem du önskar ska förvalta ditt barns arv efter dig, om du av någon anledning känner att detta skulle vara tryggare och bättre för ditt barn. Det bör anges i testamentet vad som ska förvaltas och på vilket vis, samt vilka önskemål du har kring detta. Kontakta jurist om du behöver hjälp med detta. Jag länkar dig till våra tjänster så kan du läsa mer om dem här: LänkDu är naturligtvis välkommen med följdfrågor om jag missat något i din fråga.Lycka till!

Ärver maken alltid en viss del eller kan jag testamentera min kvarlåtenskap till mina syskonbarn?

2018-06-24 i Testamente
FRÅGA |Jag är gift och vi har inga gemensamma barn. Min make har 2 barn från ett tidigare förhållande. Ärver min make alltid en viss del när jag går bort eller kan jag skriva ett testamente och tilldela en del eller hela mitt arv till mina syskonbarn?
Lisette Andersson Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken (ÄB)Som huvudregel ärver makar varandra, det vill säga att din man ärver dina tillgångar när du går bort (3 kap. 1 § ÄB) Om du istället vill att ditt arv ska gå till dina syskonbarn kan du skriva ett testamente och ditt arv kommer då tillfalla dem och inte din make (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente måste upprättas skriftligen och ska bevittnas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB) Om du endast testamenterar en del av din egendom till dina syskonbarn kommer resterande del att gå till din make. Det finns dock en eventuell begränsning. Eftersom ni är gifta ska en bodelning ske när en av er går bort. I en bodelning ingår allt giftorättsgods, vilket kortfattat är allt förutom eventuella egendomar som blivit enskild egendom genom äktenskapsord, arv, gåva eller testamente. Summan av ert gemensamma giftorättsgods kommer sedan att delas lika mellan er. Efterlevande make har då alltid rätt till egendom som motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet. År 2018 är prisbasbeloppet beräknat till 45 500 kronor, vilket innebär att din make då har rätt att få 45 500 x 4 = 182 000 kr. (3 kap. 1 § andra stycket ÄB) Om det som maken får genom bodelningen inklusive eventuell enskild egendom inte uppgår till 182 000 kr, får resterande summa tas av din del. Det utgör då en begränsning i testamentet och din make har då rätt att få egendom så att han kommer upp i detta belopp, resterande kommer sedan tilldelas dina syskonbarn i enlighet med testamentet. Sammanfattningsvis kan du alltså skriva ett testamente och tilldela ditt arv till dina syskonbarn helt eller delvis. Däremot kan testamentet begränsas i viss mån om din make vid bodelningen inte uppnår den summa som han har rätt till enligt lag. Jag hoppas du har fått hjälp med din fråga, hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Vänliga hälsningar,

Hur påverkas fördelningen av arv för bröstarvinge och särkullbarn när särkullbarnet har avstått från sitt arv till förmån för den efterlevande makan?

2018-06-25 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa dog för många år sedan. Han var gift med min mamma och hade ett barn sedan tidigare.Min bror valde att vänta med sitt arv.När min mamma nu gick bort och har gift om sig så kommer han att få ut sin del. Men frågan är hur mycket det är i procent. Är hälften av det min mamma äger mitt och vi delar på hälften av det som var pappas del. Alltså 25 procent av hennes del. Eller är det det som pappa ägde för 20 år sedan?Eller blir vi jämställda som syskon, så att han ärver 50?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom att din fråga handlar om arv så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika. Jag tolkar frågan som att du och din bror var er pappas enda arvingar, samt att du var din mammas enda arvinge när hon gick bort och kommer att svara på frågan därefter. Ni ska ärva två lika stora arvsandelar efter er pappaDu och din bror ska ärva all den egendom som er pappa har lämnat efter sig, eftersom att ni är hans enda "bröstarvingar", d.v.s. barn. Finns det bröstarvingar så är det de som ärver första hand. De ärver dessutom allt det som föräldern lämnat efter sig i lika stora delar så länge det inte finns något testamente som säger något annat (ÄB 2 kap 1 §). För att kunna räkna ut hur många arvsandelar du och din bror ska ärva så måste vi veta vilken summa som totalt fanns i boet när din pappa dog. Man räknar du helt enkelt ut hur stor summa som sammanlagt fanns i boet, innan pengarna delades mellan er pappas sida och din mamma, för att få fram rätt siffra. ExempelOm de tillsammans hade tillgångar på 100 kr, och delade detta lika i en hälftendelning, så innebär det att dina föräldrar fick 50 kr var. Du och din bror ska då alltså få 25 kr var efter er pappa, vilket ger en andel på 25/100 = 25% var, eller 50/100 = 50 % tillsammans. Det är med andra ord inte en bestämd summa med pengar som er pappa lämnar efter sig, utan en viss procentandel som senare får räknas av från det din mamma lämnar efter sig när hon avlider. Din mamma ärver båda arvsandelar med förturUnder förutsättning att dina föräldrar var gifta när er pappa dog, så ärvde din mamma din del med förtur (ÄB 3 kap 1 §). Detta innebär att ditt arv ska räknas ut med hjälp av din arvsandel nu när din mamma har avlidit eftersom att det är först då som du får ta del av ditt arv efter din pappa. Samma regler gäller dock generellt inte för din bror eftersom att han endast var barn till er pappa, och därmed ett s.k. "särkullbarn" i relationen mellan er pappa och din mamma. Din bror har i detta fallet rätt att få ut sin arvsandel när din mamma dör, precis som du. Han har enligt lagen egentligen rätt att få ut sin arvsandel direkt vid er pappas död, men eftersom att han valde att avstå från sitt arv i förmån till din mamma så får han vänta tills det att hon har avlidit (Äb 3 kap 9 §). Din bror har rätt till en arvslott och du har rätt till tvåI och med din mammas bortgång så ska arvet efter er pappa nu räknas av som om hon inte hade varit omgift (ÄB 3 kap 6 §). Man får då se till vad hon hade för tillgångar innan en eventuell bodelning med hennes nya make. Är detta fortfarande 100 kr (50 kr från bodelningen + 50 kr från er) så har ni alltså fortfarande rätt till 25 kr var då 25 kr = 25%, Det är du som ska ärva din mamma, eftersom att du är hennes enda bröstarvinge. Först måste dock en bodelning mellan henne och hennes nya make ske. Du rätt till hennes del av detta direkt, eftersom att du i den relationen klassas som ett särkullbarn. Efterlämnar hon då t.ex. 50 kr, så är det du som har rätt till dessa. Även här får man se till om det kan finnas något testamente som kan ge ett annat resultat. Finns inte det, får du alltså sammanlagt 75 kr (25+50) = 75 %, och din bror 25 kr = 25 %. Bra att vetaDet kan finnas omständigheter som leder till ett annat resultat. Ett exempel på detta är i det fall där det inte finns tillräckligt med pengar i boet för att den efterlevande maken ska komma upp i ett summa på fyra prisbasbelopp, vilket år 2018 blir 182 000 (ÄB 3 kap 1 § andra stycket). Skulle så vara fallet kan pengar komma att tas från ert arv för att kompensera. SammanfattningDu och din bror ärver inte lika stora delar av pengarna, utan du får 75 % och din bror 25% såvida det inte finns något testamente eller någon annan omständighet som tyder på annat. Har du ytterligare funderingar eller vill förtydliga något är du givetvis välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline! Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur fungerar arvskiften med särkullbarn och efterlevande maka?

2018-06-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Jag är ett särkullbarn och min far har gått bort. Vi syskon (alla särkull) undrar därför om arvsreglerna gällande smycken. Fars fru påstår att hans vigselring går till henne eftersom affektionsvärdet ska vara större för henne, är detta juridiskt riktigt? Ärver vi inte det som var fars? Inget testamente fanns så hon ärver inget av honom. Tacksam för svar.
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ärvdabalken är den lag som reglerar arvskiften, och alltså situationen du är i. Enligt 2 kap 1 § ärvdabalken gäller att ni som är barn till er far är de som ärver hans kvarlåtenskap i första hand. Dock finns undantag för detta i 3 kap 1 § ärvdabalken, där det sägs att kvarlåtenskapen ska tillfalla efterlevande make om sådan finns. Dock gäller detta inte om det endast finns särkullbarn. Då har samtliga särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt om dessa inte avstått från detta.Vad det här betyder är alltså att det är som du säger, ni särkullbarn ärver all er fars kvarlåtenskap om inget testamente finns, och har rätt att få ut ert arv direkt. Hoppas mitt svar har hjälpt er!

Efterarvsrätt för gemensamma barn och särkullbarn

2018-06-24 i Efterarv
FRÅGA |Mina föräldrar har gått bort, sist min moder som var 95 år. Vi är två syskon som ska ärva henne. Hon har varit gift en gång innan utan barn på 40 talet som dog i en olycka. Han hade en syster (som ej är i livet? ) och två barn. Har nu hört att det finns något som heter kvot arv. Vad är det som gäller för oss.
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Först vill jag nämna att det finns två sätt att ärva på. Antingen genom testamente eller genom den turordning som är fastslagen i lagen i den s.k ärvdabalken. Eftersom du inte nämner ett testamente i din fråga utgår jag ifrån att du vill ha ett svar om arvsordningen utifrån vad som gäller enligt lag. I din fråga förstår jag det också som att du och ditt syskons pappa hade ytterligare två barn från ett tidigare äktenskap. Det är utifrån denna fakta jag kommer basera mitt svar.Kvotdelar blir aktuellt först när det är fråga om efterarvsrätt, d.v.s den arvsrätt som uppstår när exempelvis en make ärver allt efter sin makes död med fri förfoganderätt. Detta innebär att om din mor var gift med din far så ärver hon allt, till och med det som ni gemensamma barn ska ha, och får göra vad hon vill med det [fri förfoganderätt]. När hon i sin tur avlidit uppstår en efterarvsrätt för er som gemensamma barn då ni ärver båda era föräldrar efter den sista avlidna föräldern. Barn som inte är gemensamma, d.v.s de två barn som din far inte har med din mor är särkullbarn och har både rätt att få ut sina arvsdelar direkt efter din fars död eller vänta och få arvsdelarna efter din mors död: efterarv. Jag kommer förklara lite mer ingående nedan om hur efterarvet kan fungera i din situation.Såhär fungerar det med efterarvsrättSom huvudregel ärver den avlidnes bröstarvingar i första hand, d.v.s du och ditt syskon ärver från er moder med hälften var [2 kap. 1 § ärvdabalken]. Ni har också arvsrätt från er fader men för honom fungerar det lite annorlunda.Eftersom er far avled först och eftersom han har två barn som inte är gemensamma med din moder ärver de sin del direkt eftersom de är s.k särkullbarn. Ibland kan det vara så att särkullbarnen inte kunnat ta ut sin kvotdel för att den avlidnes make [er mor] har behövt deras andel för att få sin andel som hon har rätt till enligt lag, vilket för tillfället är 182 000 kr. Dessa 182 000 kr inkluderar din mors giftorättsgods som hon fick vid bodelningen när er far dog samt er fars enskilda egendom och hans giftorättsgods [hans kvarlåtenskap]. Om det är så att din mors giftorättsgods tillsammans med din fars kvarlåtenskap uppgick till mer än 182 000 kr kan det ändå vara så att särkullbarnen inte tagit ut sin arvsrätt från din far när han gick bort, eftersom de kan välja att "skjuta upp" sin andel och låta din mor få det för tillfället [3 kap. 1 § ärvdabalken]. När din mor nu har gått bort har de i sådana fall rätt till sin kvotdel av hennes kvarlåtenskap som de egentligen skulle fått direkt ur sin fars kvarlåtenskap efter hans död. Det är detta arv som kallas efterarv. Som svar på din fråga: Särkullbarnen har rätt att först få ut den andel de hade rätt att få från din far först och sedan ska du och ditt syskon dela på resten. Observera dock att om särkullbarnen däremot redan fått sin andel när din far dog har de inte rätt till något efterarv från din mor. Hoppas du fick svar på din fråga! Tveka inte att höra av dig om du undrar något mer.med vänlig hälsning,

Måste underskrifter finnas på alla sidorna i ett testamente?

2018-06-23 i Testamente
FRÅGA |Hej. Om ett testamente har flera sidor hur gör man men underskrift och vittnenas underskrift. måste varje sida bevittnas eller räcker det med underskrift och bevittning på sista sidan. Måste det stå att testamentet har flera sidor eller vara ihopnitade.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamente och dess giltighet finns stadgade i Ärvdabalken (ÄB). Vad är formkraven för ett testamente?Lagen uppställer ett antal formkrav för att ett testamente ska vara giltigt. Ett testamente måste enligt huvudregeln först och främst vara skriftligt. Testatorn måste även underteckna handlingen, och testamentet ska bevittnas och undertecknas av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Om dessa kraven inte följs är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Måste underskrifterna från testator och vittnena finnas på alla sidor?Lagen beskriver endast att testamentshandlingen i helhet ska undertecknas av testatorn och vittnena. Det stadgas inget om att det måste finnas underskrifter på samtliga sidor om testamentet är längre än en sida. Om testamentet är på flera sidor bör man i förebyggande syfte fastställa testamentshandlingens längd och samband mellan sidorna. Man kan därför låta både testator och vittnena skriva sin underskrift på samtliga sidor alternativt sidmarkera sidorna i testamentet för att säkerställa att det kommer att tolkas som ett enhetlig och giltigt testamente i framtiden. Även om inget av detta görs kan testamentet fortfarande ses som giltigt, men ur bevissynpunkt underlättar det om man gör det. För att sammanfatta måste alltså inte varje sida undertecknas, det räcker med underskrifter på ett ställe på testamentshandlingen. För att säkerställa att testamentet inte kan tolkas på annat sätt än vad det är skrivet eller blir utsatt för ogiltighetsklander kan man underteckna samtliga sidor eller på något sätt visa att testamentets sidor är sammanhängande genom exempelvis sidmarkering. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar