Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Böter - straffrättslig delNär en person har avlidit brukar målet avvisas, varför en påföljd såsom böter inte kan bli aktuell (se t. ex NJA 1988 s 51). Därför kan inte heller dödsboet tvingas betala någon böter.Skadestånd - civilrättslig delAnnorlunda ligger det till med skadestånd, som är ett civilrättsligt anspråk frikopplat från det straffrättsliga ansvaret. Dödsboet svarar för den dödes skulder (10 kap. 10 § handelsbalk). Alltså kommer kvarlåtenskap från dödsboet att gå till att betala skulder, som t. ex skadeståndet. Det kan dock understrykas att skulderna inte "ärvs" - om kvarlåtenskapen i dödsboet inte räcker till för att betala skadeståndet blir inte dödsbodelägarna skyldiga att betala.

Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först att redogöra för bestämmelserna kring vem som ärver först och sedan förklara hur arvet kommer fördelas ifall det rör sig om 1 000 000 kr. På slutet kommer jag skriva en kortare sammanfattning av mitt svar på din fråga. Eftersom din fråga handlar om ett arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem ärver först?Både du och din syster är bröstarvingar till din far vilket innebär att ni har rätt att få ut varsin laglott, se ÄB 7 kap. 1 §. Laglotten utgör hälften av vad ni hade fått om det inte hade funnits något testamente, se ÄB 7 kap. 1 § och 2 kap 1 §. Efter att ni båda fått ut varsin laglott fördelas resten av arvet utifrån er fars testamente. Kom ihåg att om det inte står inskrivet i testamentet att du och din syster ska få varsin laglott så måste ni påkalla jämkning i testamentet för att få ut er laglott, se ÄB 7 kap. 3 §. Jämkningen måste göras inom 6 månader från att ni delgavs testamentet, se ÄB 7 kap. 3 § 3 st. Hur fördelas arvet om det rör sig om 1 000 000 kr?Om arvet är på 1 000 000 kr har du och din syster rätt till varsin laglott, d.v.s. 250 000 kr (1/4) var. Efter att du och din syster fått 250 000 kr ska din fars sambo få 50 000 kr i enlighet med testamentet. Sedan ska resterande summa delas upp mellan dina två barn vilket då blir 225 000 kr till vardera barn. SammanfattningDu och din syster har båda rätt till varsin laglott vilket är en 1/4 av arvet, förutsatt att er far inte hade fler barn. Kom dock ihåg att ni kan behöva påkalla jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Om arvet är på 1 000 000 kr kommer alltså du och din syster få 250 000 kr var. Sedan kommer din fars sambo få 50 000 och dina två barn 225 000 kr var. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har övriga frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar

Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är ett testamente skrivet på vanligt papper giltigt?Enligt 10 kapitlet 1 § ärvdabalken framgår att testamentet ska upprättas skriftligen och att detta ska bevittnas av två personer. Det bör alltså var tillåtet att du själv skriver ett testamente på ett vanligt papper. Det som kan vara viktigt att ha i beaktning är framförallt detta:* Vittnena ska närvara samtidigt när de bevittnar testamentet, 10 kapitlet 1 § ärvdabalken. * Bevittningen ska ske i nära anslutning till att testatorn signerat testamentet, 10 kapitlet 1 § ärvdabalken. * Vittnena ska vara medvetna om att det är ett testamente de bevittnar, men testatorn kan själv avgöra om denne vill att de ska få veta innehållet eller ej, 10 kapitlet 1 § ärvdabalken. * Vittnena bör anteckna sina yrken och hemvist vid sina namn, 10 kapitlet 2 § ärvdabalken. * Vittnena bör även anteckna tiden då de signerade, men även andra omständigheter som kan komma att vara av betydelse för testamentets giltighet (exempelvis om testatorn är märkbart alkoholpåverkad o.s.v.), 10 kapitlet 2 § ärvdabalken. * Vittnena måste vara över 15 år och de får inte ha en psykisk störning som påverkar dess insikt av bevittning av testamente, 10 kapitlet 4 § ärvdabalken. Läs gärna mer i ärvdabalken för att inte missa något viktigt som kan vara gällande i din särskilda situation.Vänliga hälsningar

Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser beträffande förvaltning av ett dödsbo regleras i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att ingen förvaltare har utsetts, utan att det är dödsbodelägarna som har hand om dödsboet. Enligt ÄB 18 kap 1 § gäller då att dödsbodelägarna gemensamt förvaltar dödsboet, vilket i princip kräver att alla åtgärder som vidtas ska ske efter ett gemensamt beslut. I brådskande fall kan ändå en delägare själv företa en åtgärd, utan att inhämta övriga delägares samtycke. Omhändertagandet av egendomen innebär att dödsbodelägarna ska verka för att egendomen i så hög utsträckning som möjligt bevaras oförändrad och i vart fall inte minskar i värde. Utbytet av värmepannan skulle kunna anses falla inom ramen för ett tillåtet förfarande, speciellt om det kan antas uppstå vidare skada ifall värmepannan inte byts ut. Det kan då även finnas en skyldighet att byta ut denna, eftersom underlåtenhet att ta hand om egendom kan leda till skadeståndsansvar gentemot dödsboet ÄB 18 kap. 6 §. Förvaltningen av dödsbo avser just ett övertagande av ansvaret för den avlidnes tillgångar och skulder. Därmed ska kostnaden för värmepannan i första hand betalas med dödsboets tillgångar. I annat fall kan regressvis en dödsbodelägare få betalning av dödsboet eller de andra delägarna, om avhjälpandet sker för att undvika skadeståndsskyldighet, eftersom alla dödsbodelägare är solidariskt ansvariga. Vänligen,

Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Formkrav För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att handlingen är skriftlig och har undertecknats av testator. När testatorn (personen som upprättat testamentet) skriver under handlingen ska två vittnen närvara. Vittnena ska underteckna handlingen. Vittnena ska veta om att det är ett testamente de bevittnar men de måste inte veta vad som står i handlingen, 10:1 Ärvdabalk (1958:637) (ÄB). Legal arvsordningAtt upprätta ett testamente innebär att man sätter den legala arvsordningen ur spel, med andra ord kommer inte de kvarvarande tillgångarna att fördelas inom arvsklasserna (arvsklasserna består av bröstarvingar, föräldrar, syskon, syskonbarn samt mor- och farföräldrar), 2:1-3 §§ ÄB.Det finns vissa begränsningar vad gäller rätten att testamentera egendom. Bröstarvingar (den avlidne personens barn) har alltid rätt till en viss del av de kvarvarande tillgångarna. Den delen kallas för laglott, 7:1 ÄB. Sammanfattningsvis Om testamentet ni upprättat uppfyller de krav som nämns i det första stycket (se rubriken Formkrav) kan ni testamentera hela er egendom till vem ni vill (i det här fallet till två syskonbarn) eftersom ni inte har några barn. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man behöver inte upprätta ett spanskt testamente. Från och med 17 augusti 2015 gäller Europeiska Arvsförordningen, vari stadgas att nationalitetsprincipen inte längre är tillämplig. Istället tillämpar man lagen i landet, i vilket den avlidne var bosatt. I det fall den avlidne var svensk medborgare vid dödsfallet och hade hemvist i Sverige, avgörs frågan i ärvdabalken. Enligt svensk arvsordning ska tillgångarna, oberoende av i vilket land de befinner sig, ärvas av efterlevande maka/make och bröstarvingarna. I avsaknad av bröstarvingar är det den avlidnes föräldrar som ärver och i avsaknad av dem är det nästa led, alltså syskonen, osv.Däremot kan ett testamente upprättat i Spanien förmodligen underlätta processen vid bodelning, men det är alltså inte nödvändigt.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tänker utgå från att lägenheten är en bostadsrätt eller andelslägenhet, att du och din bror är de enda barnen din far har, att ni också har samma mor samt att det inte finns något testamente som kan påverka. Jag tänker också dela in frågan i två olika scenarier; vad som gäller om era föräldrar inte är gifta vid er fars bortgång respektive om de är det. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Vad gäller om era föräldrar inte är gifta när din far går bort?De som i första hand ska ärva är bröstarvingarna, dvs släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). Barnen taga lika lott, vilket innebär att varje barn ska få lika mycket. (2 kap 1§ ÄB)Du och din bror har rätt till 50% var av kvarlåtenskapen efter er far (allt han lämnar efter sig). Hur ni sedan väljer att fördela detta mellan er vid arvskiftet är upp till er. Det råder avtalsfrihet och om ni vill får ni avtala om att den ena ska äga mer än den andre istället för 50% var. Om du och din bror kommer överens om det kan du få ärva hela lägenheten, eller så kan du få bo kvar även om din bror äger en del av lägenheten, det finns flera olika möjligheter och är som sagt helt och hållet upp till er.Vad gäller om era föräldrar är gifta när din far går bort?När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken (er mor) behålla hela kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. När den efterlevande maken (er mor) också går bort, får den först avlidne makens (er fars) arvingar rätt till efterarv. (3 kap 1§ ÄB)Detta innebär i praktiken att om era föräldrar är gifta, får er mor fritt förfoga över allt som er far lämnar efter sig och arvet efter båda era föräldrar fördelas först när er mor också har gått bort. Din mor kommer i sådana fall få fri förfoganderätt över lägenheten och det är upp till henne om du får bo kvar.SammanfattningsvisOm era föräldrar inte är gifta när er far går bort, får du och din bror dela på allt. Utgångspunkten är 50% var av allt er far lämnar efter sig, men ni får själva fördela allting som ni vill.Om era föräldrar är gifta när er far går bort, får er mor behålla allting som han lämnar efter sig med fri förfoganderätt och det blir upp till henne om du får bo kvar i lägenheten eller inte.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till ärvdabalkens regler, du hittar dem här.Fördelning av arv utan testamenteNär det inte finns något testamente kommer kvarlåtenskapen att fördelas i enlighet med den s.k. legala arvsordningen. Denna föreskriver att när en förälder dör har dennes barn rätt att ärva hela kvarlåtenskapen. Barnen har rätt till lika stor del var. Om det exempelvis är 3 barn som ska dela på egendomen, ärver de 1/3 var. Särkullbarnen till den efterlevande har dock inte arvsrätt efter den avlidne. (se 2 kap 1 § ärvdabalken)Hade ni inte haft ett testamente beror fördelningen av arvet på om ni är gifta eller inte. Om ni är gifta kommer den efterlevande maken att ärva kvarlåtenskapen före ert gemensamma barn. Ert gemensamma barn får då efterarvsrätt, vilket innebär att han/hon ärver sin förälder först när även den andra föräldern har avlidit. Den avlidnes särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Särkullbarnen kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande. De får då efterarvsrätt på samma sätt som ert gemensamt barn. (se 3 kap 1 § ärvdabalken) Är ni inte gifta, kommer den avlidnes kvarlåtenskap att fördelas så som är beskrivet i första stycket. Den avlidnes barn delar alltså lika på hela kvarlåtenskapen. Detta eftersom sambos och särbos inte ärver varandra. Fördelning av arv med testamenteI och med att ni har ett testamente sätter ni den legala arvsordningen ur spel. Den efterlevande ska enligt ert testamente få sitta kvar i orubbat bo. Detta innebär att den efterlevande får behålla all egendom med s.k. fri förfoganderätt. Den efterlevande får då göra vad denne vill med denna egendom, förutom att testamentera bort den. Barn till den avlidne har dock alltid rätt till sin laglott. Detta trots ert testamente. Den avlidnes särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt. Ert gemensamma barn får dock inte ut sin laglott från den först avlidne föräldern förrän även den andra föräldern har avlidit. Observera att varje barn måste påkalla jämkning av testamentet efter att den första av er har avlidit för att kunna få ut sin laglott. I och med att den efterlevande ärver med fri förfogande rätt har den först avlidnes särkullbarn och ert gemensamma barn efterarvsrätt. Precis som när den efterlevande maken har fått ärva sin make i det fall att det inte fanns ett testamente (se ovan). Barnen får alltså rätt till sitt arv efter sin förälder först efter att den efterlevande också har avlidit. Plockade särkullbarnen ut sin laglott redan när deras förälder avled, ska denna räknas av deras efterarv. SammanfattningUtan testamente kommer kvarlåtenskapen att fördelas lika mellan den avlidnes barn. Är ni gifta kommer istället den efterlevande maken få hela kvarlåtenskapen. Ert gemensamma barn och de eventuella särkullbarn som väljer att avstå sitt arv får i sådana fall efterarvsrätt. Med anledning av ert testamente kommer du att ärva hela kvarlåtenskapen. Den stora skillnaden blir att ert gemensamma barn och alla den avlidnes särkullbarn får efterarvsrätt till den avlidnes kvarlåtenskap. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vill du ha ytterligare hjälp med ert testamente är du varmt välkommen att kontakta Lawline Juristbyrå. Med vänliga hälsningar,