Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om du och din syrra som arvingar är skyldiga till att betala er pappas skulder nu när han har gått bort.AllmäntOm den avlidne står själv på alla lån/skulder och hen senare avlider ska skulderna lösas mot tillgångarna i dödsboet. Är skulden högre än dödsboets tillgångar kommer resterande skuldbelopp att skrivas av. Inom svensk rätt råder nämligen en princip om att skulder inte ska ärvas, såvida man inte har gemensamma lån/skulder - dessa ansvarar man solidariskt för. Detta gäller även om den avlidne har efterlevande arvingar och make/maka. Finns det skulder kvar som inte har täckts av tillgångarna i dödsboet blir inte arvingarna/efterlevande maken betalningsskyldiga för skulden.Du, som arvinge, kan däremot påverkas på så sätt att du inte får något arv från din pappa eftersom en förutsättning till att få ut sitt arv är att det faktiskt finns något att ärva. Den avlidnes tillgångar måste därmed täcka hens skulder för att det ska bli något kvar till arvingarna. Om det däremot är så att tillgångarna har hunnit fördelas till arvingarna innan skulderna är betalade är man skyldig att betala tillbaka det som krävs för att skulderna ska täckas.Ditt fallNär en person avlider bildas ett dödsbo med dennes tillgångar och skulder, och detta dödsbo är en självständig juridisk person. I normala fall sköts ett dödsbo genom att skulderna betalas (vanligtvis löpande räkningar) via den avlidnes bankkonto, och kvittona behålls för redovisning till dess att dödsboet slutligen avvecklats. Har detta inte redan gjorts för din far, ska det skötas och betalningen av dessa ska hanteras av hans dödsbo. Din syster och du ska således inte ärva hans skulder, bara hans tillgångar (om det finns några). Är det emellertid så att ni redan har ärvt din pappa och att detta precis dykt upp är ni skyldiga att lösa skulderna med det ni ärvts (inte mer än så – alltså ej med egna tillgångar).Hoppas att du har fått svar på din fråga! Hör av dig annars.Vänligen,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att enklast besvara din fråga kan man säga att den som ärver egendom utan att det finns någon som är berättigad till efterarv ärver med fulläganderätt. Det vill säga, att om det exempelvis finns efterarvsberättigade bröstarvingar ärvs den del av egendomen som inte tillkommer den efterlevande genom arv med fri förfoganderätt.

Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar hur du ska göra för att dina två barn ska få sommarstället om du avlider före din pappa. Bestämmelser om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).RepresentationsrättOm du avlider före din pappa uppstår frågan om vem som ska ärva sommarstället som har testamenterats till dig. Som utgångspunkt ska din pappas vilja vara styrande för vad som ska ske (11 kap. 1 § ÄB). Men skulle det vara så att din pappa inte har uttryckt något om vem han vill ska få sommarstället istället för dig finns en presumtionsregel som bestämmer vad som gäller. Enligt den presumtionsregeln är det dina barn som ska få det som har testamenterats till dig i ditt ställe om du avlider före din pappa (11 kap. 6 § ÄB).SlutsatsOm din pappa inte uttryckligen sagt något annat om sommarstället blir det automatiskt dina barn som får sommarstället istället för dig. Det betyder att du inte behöver göra något för att dina barn ska få sommarstället.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Enligt sambolagen ärver sambor inte varandra. För att sambor ska kunna ärva varandra krävs det att ett testamente upprättas till förmån för varandra. För att upprätta ett testamente krävs det att reglerna enligt ärvdabalken är uppfyllda (9 och 10 kap. ÄB). Om det inte finns ett testamente upprättat och du inte är gift, kommer ditt barn (din bröstarvinge) att ärva dig. Detta följer av arvsföljden som stadgas i ärvdabalken (2 kap. 1 § ÄB). Är du intresserad av en djupare beskrivning av den legala arvsföljden i förhållande till reglerna om testamente kan du gärna ställa en ny fråga om det! Om du avlider och du och din partner är sambor, ska en bodelning förrättas mellan er samboegendom (ifall din sambo begär det) innan arvsskiftet äger rum (23 kap. 1 § ÄB och 8 § SamboL). Det innebär att värdet av samboegendomen ska delas lika mellan din sambo och dig (ditt dödsbo). Om du inte tänkt gifta dig med din sambo och inte vill att en bodelning ska göras finns det möjlighet att avtala om detta (9 § SamboL). I det fall du skulle gifta dig med din sambo framgår det av ärvdabalken att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Det finns emellertid ett undantag för särkullbarn, alltså då ett barn är barn till den avlidne maken men inte till den efterlevande, som i din situation. Särkullbarn har nämligen rätt till sitt arv framför den efterlevande maken, om inte särkullbarnet avstår från att omedelbart få ut arvet (3 kap. 1 och 9 § ÄB). Om du inte vill att din kvarlåtenskap ska tillfalla den efterlevande maken har du möjlighet att upprätta ett testamente och testamentera all din kvarlåtenskap till ditt barn. Det finns emellertid en begränsning som innebär att en efterlevande make har rätt att få egendom (så långt kvarlåtenskapen räcker) till ett värde om minst fyra prisbasbelopp (basbeloppsregeln) efter bodelning i samband med dödsfall (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Med andra ord betyder detta att om den efterlevande makens egendom totalt inte uppnår detta värde har maken rätt att få kvarlåtenskap som motsvarar det saknade värdet från den avlidne. Ett testamente som inkräktar på denna rätt är utan verkan. Basbeloppsregeln gäller således även mot särkullbarn. Särkullbarnet har efterarvsrätt om barnet inte får ut sin arvslott på grund av basbeloppsregeln.Svar på din frågaOm du och din partner är sambor innebär det att ni inte ärver varandra. Det är alltså ditt barn som kommer att ärva dig om du skulle avlida. Innan arvsskiftet äger rum kommer en bodelning att ske avseende din och din sambos sambogendom, där värdet av egendomen delas lika mellan er. I det fall du och din blivande sambo gifter er framgår det enligt lag att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt eller vänta tills dess att den efterlevande maken avlider. Genom ett testamente kan du dock ändra på detta och ange att ditt barn ska ärva allt. Till denna möjlighet finns emellertid en begränsning till förmån för den efterlevande maken, som innebär att den efterlevande maken har rätt att få egendom till ett så stort värde som motsvarar fyra prisbasbelopp. Bortsett från begränsningen kan du testamentera allt till ditt barn och skulle ditt barn inte få ut sin arvslott på grund av basbeloppsregeln har ditt barn rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Erik Asp |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att bröstarvingar, dvs. barn till arvlåtaren, alltid har rätt till sin laglott (2 kap. 1 § ÄB samt 7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgör halva arvslotten vilket är det som tillfaller arvtagaren i det fall något testamente inte har upprättats. Eftersom ett särkullbarn är bröstarvinge till en av makarna i ett äktenskap har barnet alltså alltid rätt att få ut sin laglott efter sin förälders död. När någon av makarna i ett äktenskap avlider så är huvudregeln att hela kvarlåtenskapen går till den efterlevande maken (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). Makarnas gemensamma barn har då inte rätt att få ut sitt arv förrän även den efterlevande föräldern avlider. När det gäller särkullbarn är regleringen annorlunda. Särkullbarn behöver inte vänta på att även sin förälders efterlevande make avlider för att få ut sin laglott utan har rätt att få ut den direkt efter sin förälders bortgång (3 kap. 1 § första stycket andra meningen ÄB).TestamenteEftersom hälften av arvslotten utgör laglott har alltså föräldern motsatsvis möjlighet att testamentera bort den andra halvan av sin kvarlåtenskap utan att det kränker rätten till laglott. I det fall ett testamente kränker rätten till laglott (t.ex. om en förälder till ett särkullbarn testamenterar bort hela sin kvarlåtenskap till sin nya make) har barnet möjlighet att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Tidsfristen för att påkalla jämkning av testamente är sex månader från det att arvtagaren (i detta fall särkullbarnet) delgivits testamentet av testamentstagaren (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB samt 14 kap. 4 § ÄB). Om dock arvtagaren väljer att inte påkalla jämkning av testamentet går denne då miste om sin rätt till laglott från den föräldern och riskerar då att bli arvlös.ÄktenskapsförordGenom ett äktenskapsförord kan makarna bestämma att deras egendom ska vara enskild egendom eller giftorättsgods (7 kap. 3 § ÄktB). Vilken typ av egendom makarna äger har betydelse vid bodelning. Bodelning ska göras när ett äktenskap upplöses och vid dödsfall ska det göras före arvskiftet (se 9 kap. 1 § ÄktB samt 23 kap. 1 § ÄB). I en bodelning ska enbart makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Makarnas giftorättsgods minus deras skulder läggs sedan samman och delas lika (11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Makarna kan därför genom ett äktenskapsförord bestämma att den ena makens egendom ska vara enskild och den andres enbart vara giftorättsgods. Vid likadelningen kommer således den ena maken (den med enbart giftorättsgods) att bli av med halva sin egendom medan den andre kommer att ha kvar sin eftersom den utgör enskild egendom. På så sätt skulle man då kunna göra ett särkullbarns laglott mindre.Förstärkta laglottsskyddetEtt ytterligare skydd för rätten till laglott är det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Det kan aktualiseras om en förälder ger bort hela eller delar av sin totala egendom innan denne dör (t.ex. till efterlevande make som inte är förälder till särkullbarnet). Det handlar om gåvor från arvlåtaren som kan likställas med testamente, t.ex. dödsbäddsgåvor eller gåvor som föräldern fortfarande har nytta av tills denne avlider (se 7 kap. 4 § ÄB). Har en sådan gåva givits kan arvtagaren påkalla jämkning av gåvan och gåvans värde kan då läggas till i beräkningen av laglotten. Talan ska väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Enligt NJA 1985 s. 414 kan även överföring av egendom genom bodelning (se ovan) omfattas av bestämmelsen.SammanfattningsvisSom svar på din fråga har alltså bröstarvingar (inkluderat särkullbarn) alltid rätt till sin laglott efter sin förälders bortgång. Att göra ett särkullbarn arvlös är därför svårt. Det finns likväl möjligheter för föräldern att minska laglotten på olika sätt. Dock finns som sagt ytterligare skydd för rätten till laglott i form av det förstärkta laglottsskyddet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att hänvisa till Ärvdabalken (ÄB), som innehåller lagar om arvsrätt, och Föräldrabalken (FB), som bland annat innehåller lagar om adoption. I 4 kap 21 § FB stadgas att den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Detta innebär att de juridiska släktbanden till den biologiska familjen helt upphör och ersätts av adoptivfamiljen. Det finns alltså ingen arvsrätt mellan er syskon och er bortadopterade syster. Hon ärver alltså inte efter er, och ni ärver inte efter henne. Hon ärver och ärvs istället av sin adoptivfamilj. Detsamma gäller för hennes barn som nu träder i hennes ställe. Ni fyra syskon ärver varandra (om era föräldrar inte är i livet, och ni inte har andra arvingar), till lika del mellan de kvarvarande syskonen, enligt 2 kap 2 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!

Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis är Ärvdabalk (1958:637) tillämplig lag i fråga om arv och testamenten. Ärvdabalken förkortas ÄB.Vad är formkraven för testamenten?Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska testamenten upprättas inför två vittnen. Testator (den som skriver testamentet) ska skriva under handlingen i vittnenas närvaro. Dessa ska också skriva under testamentet. De behöver inte veta vad testamentet innehåller i fråga om förordnanden, men de måste veta att det är ett testamente de bevittnar. Vittnena får inte gynnas av förordnandet. Utöver detta finns det inga krav på registrering eller dylikt. Hur görs ändringar i ett testamente?Trots att du inte tagit upp det i din fråga vill jag belysa hur ändringar i ett testamente görs, eftersom det eventuellt kan vara av betydelse. Om omständigheterna såsom du känner till dem gör denna del irrelevant så kan du helt enkelt bortse från denna del av svaret. Enligt 10 kap 6 § ÄB sker en ändring på samma sätt som för utfärdandet av ett "första" testamente, innebärande att formkraven måste uppfyllas på nytt för att tillägg eller andra ändringar ska vara giltiga. Om personen däremot på grund av sjukdom eller annat nödfall inte kan förmå sig att upprätta ett testamente enligt formkraven så kan det godkännas trots det, förutsatt att personen inte tre månader efter utfärdandet av det så kallade nödtestamentet haft möjlighet att utfärda ett testamente enligt formkraven, se 10 kap 3 § ÄB. Ett sådant nödtestamente kan antingen vara muntligt inför två vittnen (dessa personer behöver inte vara samma personer som bevittnat det första testamentet) eller ett så kallat holografiskt testamente som är ett obevittnat testamente som är egenhändigt upprättat och undertecknat. Sammanfattningsvis så verkar tillägget till testamentet så som du beskrivit det eventuellt inte ha tillkommit på rätt sätt, men eftersom bedömningen kommer utgå främst från huruvida tillägget bevittnats, är skriftligt och vad det säger utöver vad du beskrivit i din fråga så får den bedömningen bero på, men utgångspunkten är att tillägg måste ske enligt formkraven. Observera att en ändring inte måste tas upp i samma testamentshandling, en separat skrivelse som tydligt betecknas som tillägg är giltigt förutsatt att formkraven eller villkoren för nödtestamenten är uppfyllda, detsamma gäller om tillägget avgivits muntligt inom ramen för nödtestamenten. Har barnbarn rätt att ärva även utan testamente?Om arvlåtaren exempelvis testamenterar bort hela sin egendom till en mottagare utanför familjen så har bröstarvingar (barn) enligt 7 kap 1 § ÄB rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Om barnbarnens föräldrar är avlidna träder barnbarnen in i sina föräldrars ställe och ärver deras lott, se 2 kap 1 § 2 stycket ÄB. Exempel: A går bort och har testamenterat bort sin egendom till välgörenhet. Men eftersom A har ett barn så har barnet i kraft av sin laglott rätt till hälften av egendomen innan den skiftas ut till välgörenhet - förutsatt att barnet påkallar jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB. Om barnen är avlidna så träder deras barn in i sina föräldrars ställe, se 2 kap 1 § 2 stycket ÄB. Detta innebär att barnbarnen har rätt till (och om de är flera delar de lika på) sin förälders laglott - och inget testamente behövs eftersom laglotten inte går att testamentera bort förutsatt att jämkning påkallas. I detta avseende kan barn (bröstarvingar) således inte göras arvslösa enligt svensk arvsrätt. För att barnbarn ska kunna ärva "direkt" krävs det alltså ett giltigt testamente, men barnen har först rätt till sin laglott. Makes arvsrättObservera att om person A var gift med person B så ärver först person B sin avlidne make, se 3 kap 1 § ÄB, och de gemensamma barnen har då efterarvsrätt som tillfaller dem först när den efterlevande makens arv i sin tur ska skiftas. Gemensamma barn (och barnbarn) får således lämna företräde till den efterlevande maken - med undantag för särkullbarn som kan få ut in laglott direkt. En efterlevande make har dessutom rätt att ur den avlidne makens kvarlåtenskap erhålla ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet (145 584 kronor) innan den testamenterade egendomen skiftas, förutsatt att egendomen räcker till - detta inkluderar dock även vad den efterlevande maken erhållit genom bodelning och vad denne har i enskild egendom, se 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Jag hoppas att detta besvarar din fråga och att jag inte varit otydlig. Om vissa förklaringar går utanför dina omständigheter ber jag dig att bortse från dem, jag har försökt vara så omfattande jag kan utifrån underlaget i din fråga. Om någonting är oklart eller om du har flera frågor är du varmt välkommen att ställa dem.

Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga vill du veta om det är det finns några juridiska problem med innehållet i ditt testamente. Du har enbart enskild egendom, har testamenterat till dina söner och till din fru.Allmänt om upprättande av testamenteTestamentet fyller en viktig funktion och är speciell på så sätt att det kan sägas uttrycka en människas sista önskan i livet. I ett testamente kan testator testamentera till vem som helst och vad som helst (av dennes egendom såklart). Det är emellertid en komplex rättshandling och är således bäst att kontakta en jurist när detta skrivs!Ett testamente är den enda handlingen som gör det möjligt att komma undan de arvsbestämmelser som finns i ärvdabalken. Det kan låta frestande, men det är inte möjligt att göra bröstarvingar (dvs barn, barnbarn osv) arvlösa med hjälp av ett testamente. Dessa har alltid rätt till sina laglotter, som tillsammans utgör halva arvslotten (dvs hälften av kvarlåtenskapen – all den avlidnes tillgångar minus skulder).För att testamentet ska vara giltigt måste det vara skriftligt, underskrivas av testatorn och bevittnas av två personer. Som huvudregel ska testator vara myndig! De som bevittnar testamentet får själva inte omfattas av testamentet, det är emellertid inte nödvändigt att de känner till testamentets innehåll. Ett testamente gäller omedelbart efter att det upprättats enligt lagens bestämmelser och ska inte registreras någonstans.Det går även att återkalla ett testamente och detta kan göras genom att testamentet förstörs, ett nytt skrivs eller genom att testatorn tydligt anger att innehållet inte längre gäller. Det går även att göra tillägg till testamentet men då måste lagens formkrav följas, se ovan. Ett testamente som är giltigt går inte att ändra i eftersom ett nytt testamente måste skrivas. Se 10 kap ÄB.Innan ett testamente kan läggas till grund för arvskifte måste det vinna laga kraft. Om testamentet är formellt ogiltigt eller inkräktar på bröstarvingars rätt till laglott kan testamentet jämkas, 7 kap 3 §.Ditt fallEtt problem som kan uppstå i ditt fall är att det som du testamenterat till dina barn inte uppnå deras laglott. Detta kan leda till att de väljer att jämka testamentet. Av information du lämnade framgår det inte exakt hur testamentet ser ut men några saker som är viktiga att tänka på är att uppfylla formkraven, dvs krav på skriftlighet och vittnen osv. Vidare är det viktig att vara väldigt tydligt så att komplikationer inte uppstå vid tolkningen sen.Som sagt är testamente ganska komplicerad, jag råder därför dig att kontakta en jurist. Denne kan läsa testamentet och ger dig ett tydligare svar och hjälpa till med formuleringen osv. Detta kan du även göra här https://lawline.se/Vänligen,