Särkullbarns arvsrätt

2019-05-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej här kommer en fundering. Min mor har avlidit och efterlämnat sin make, mig som är hennes dotter från ett tidigare äktenskap samt min son. Dessutom efterlämnar hon sin egen mor och två bröder. Hennes make är mycket förmögen har en hel del värdefulla tavlor om ca 200 000 kr som han ärvt av släktingar. Han har dessutom ytterligare tillgångar om ca 400 000 kr. Min mor däremot ägde inte så mycket, men efterlämnar omkring 100 000 kr i tillgångar. Paret saknar skulder. Kan ni förklara för mig vem som kommer att ärva efter min mamma och om hennes make har någon möjlighet att påverka arvets storlek?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make avlider upprättas en bodelning. Den del som då tillfaller den avlidne maken kommer som huvudregel den efterlevande maken ärva enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Den efterlevande maken ärver i första hand före gemensamma bröstarvingar (barn), som sedermera istället kommer ha rätt till efterarv när den efterlevande maken dör enligt 3 kap. 2 § ÄB. Märk dock att du är ett så kallat särkullbarn, eftersom du är din mors dotter från ett tidigare förhållande. Detta är av stor vikt på grund av att makes arvsrätt i 3 kap. 1 § ÄB bara omfattar gemensamma barns arvslotter, med andra ord inte särkullbarns. Du kommer alltså ha rätt att ärva efter din mor nu direkt. Du kan välja att avstå ditt arv till fördel för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § ÄB, och därigenom istället ha rätt till efterarv när denne dör. Detta är inget du måste göra, och det framgår inte av frågan att du gjort så heller. Vidare verkar du vara din mammas enda barn och är således den enda arvingen i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB).Slutsats: Du har rätt att ärva efter din mor. Din mamma verkar heller inte ha några andra barn så du borde dessutom ha rätt till hela hennes kvarlåtenskap. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Kan en adoptivförälder ta bort en bröstarvinge från arvet, genom testamente?

2019-05-24 i Laglott
FRÅGA |hejJag är en svensk medborgare sedan liten och blev adopterad som liten när min mor gifte sig med en svensk. Idag är min mor skild från honom. Kan min adoptivfar ta bort mig från arvet genom testamente?
Mathilda Ekdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Regler om adoption finns i 4 kap. föräldrabalken (FB). Enligt 4 kap. 21 § FB ska den som adopteras anses som adoptivföräldrarnas barn och kopplingen till de biologiska föräldrarna upphör i och med adoptionen. Som adoptivbarn har man rätt att ärva efter sina adoptivföräldrar, man betraktas som en bröstarvinge, det vill säga barn, till den avlidne. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) ärver bröstarvingarna den avlidna. Enligt 3 kap. 1 § ska arvet tillfalla den avlidnes efterlevande make eller maka, men du skriver att din mor och din adoptivfar har skilt sig, och därför blir den bestämmelsen inte aktuell i detta fall. Du skriver ingenting om att din adoptivfar vidtagit några åtgärder för att adoptionen ska upphävas, förutom att dina föräldrar skilt sig. Om adoptionen inte har upphävts, t.ex. genom att du adopterats av någon annan, betraktas du som bröstarvinge och har därmed rätt att ärva din adoptivfar. Om han, rent hypotetiskt, skulle testamentera bort hela sitt arv, har du fortfarande en rätt till hälften av arvet, vilket utgör din laglott. Detta stadgas i 7 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Måste jämkning av testamente ske inom en viss tid?

2019-05-24 i Laglott
FRÅGA |Hej. jag har läst att lagen säger , att en bröstarvinge alltid har rätt att få ut sin laglott när ena föräldren avlider oavsett vad deras gemensamma testamente säger. Men man ska påkalla jämkning av testamentet inom en viss tid .Stämmer detta?
Elina Bergstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger har bröstarvingar rätt att få ut sin laglott när en förälder avlider, oavsett vad testamentet säger. För att få ut sin laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, enligt 7 kap. 3 § 1 st Ärvdabalken.Laglotten är den del som en bröstarvinge har rätt att ärva och utgör hälften av ens arvslott, 7 kap. 1 § Ärvdabalken.Vad som menas med att påkalla jämkning av testamentet, är att man säger till testamentstagarna att man vill ha ut sin laglott. Jämkningen av ett testamente måste göras inom sex månader från att man blivit delgiven testamentet, 7 kap. 3 § 3 st och 14 kap. Ärvdabalken. Om jämkningen framförs efter sex månader från att bröstarvingen blivit delgiven testamentet, är testamentet gällande trots att det kränker bröstarvingens laglott.En delgivning av testamentet sker genom att testamentet överlämnas till arvingen, 14 kap. 4 § Ärvdabalken. Om det är två arvingar som ska delges, räcker det att en av dem delges för att tiden på 6 månader ska börja gälla, 14 kap. 4 § 3 st. Ärvdabalken.En slutanmärkning som kan göras är att bröstarvingar bara kan få ut sin laglott direkt om de är särkullsbarn till den avlidne. Om den avlidnes efterlevande make är förälder till bröstarvingarna, har denne förmånsrätt och då kommer bröstarvingarna få ut sitt arv efter båda föräldrarna när den efterlevande maken också dött, se 3 kap. 1 § ÄrvdabalkenHoppas att detta besvarade din fråga!

Kan mitt halvsyskon krångla till testamentet efter arvsskiftet?

2019-05-22 i Testamente
FRÅGA |Hej.Fråga angående testamente.Jag har ett halvsyskon på mammas sida.Mamma äger en fastighet (och tillhörande lösöre) som hon i ett testamente skrivit skall tillfalla mig.Testamentet är upprättat på en auktoriserad advokatbyrå.Kan mitt halvsyskon på nåt vis "krångla" till det vid eventuellt dödsfall av våran mor.Kan hon kräva nåt av den fastigheten eller är allt ok?Tacksam för svar.MVHXXX
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Reglerna om arv och testamente finns i ärvdabalken. Utgångspunkten inom arvsrätten är att man får testamentera till vem man vill förutsatt att man inte kringgår laglotten. LaglottHuvudregeln är att bröstarvingar (barn i rakt nerstigande ledd) alltid har rätt till sin laglott, 7:1 § ÄB. Laglotten bestäms genom att man delar kvarlåtenskapen i två lika stora delar. Ena delen får testamenteras till vem som helst och den andra delen (laglotten) ska delas lika mellan bröstarvingarna i lika stora delar. Om det skulle vara så att hela kvarlåtenskapen testamenteras bort och laglotten åsidosätts måste bröstarvingen kräva sin rätt genom att jämka testamentet, 7:3§ ÄB.EfterarvPågrund av laglottsskyddet kan man inte göra sina barn arvslösa utan samtycke. Särkullbarn (barn i tidigare äktenskap) har alltid rätt att välja om de vill få ut sitt arv direkt vid ett arvsskifte eller vänta till efter att den andre maken avlider. Särkullbarn som väntar med att ta ut sitt arv får en s.k. efterarvsrätt.En annan fråga som berättar mer om efterarv finner du (här).Svar på din frågaSom jag ser det efter hur du formulerat din fråga så finns det inget som tyder på att ditt halvsyskon kan kringgå testamentet. Det enda scenariot där testamentet skulle kunna bli ogiltigt är om laglotten skulle kringgås. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vänligen,

Kan den avlidna ta bort sina barn genom testamente?

2019-05-24 i Laglott
FRÅGA |Hur fungerar det om tre bröstarvingar finns men så har den bortgångne testamenterat något, en del eller allt till utomstående. Vad gäller här?
Mathilda Ekdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad som gäller kring arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB). Barn till den avlidne betraktas enligt 2 kap. 1 § ÄB som bröstarvingar. Dessa utgör den första arvsklassen, som alltså är de som först och främst ärver den avlidne. Som bröstarvinge har man en lagstadgad rätt att få ut sin så kallade laglott, det vill säga hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB. I situationen du beskriver finns tre bröstarvingar och dessa har tillsammans rätt till minst hälften av kvarlåtenskapen, det vill säga det arv som skulle gått till barnen om inget testamente hade upprättats. Dessa har rätt till en tredjedel var av laglotten. Om det skrivs ett testamente som ändå undantar barnen deras arvsrätt, så kan de enligt 7 kap. 3 § ÄB påkalla jämkning för att få ut sin laglott. Som svar på din fråga kan den avlidna testamentera bort en del av sin kvarlåtenskap, men maximalt hälften av den. Resten är bröstarvingarna berättigade. Hoppas att detta besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vem ärver av min far? Halvsyskon? Adoptivbarn?Särkullbarn?

2019-05-24 i Arvsordning
FRÅGA |Min far var gift med en kvinna som hade fyra barn från tidigare förhållanden, varav ett var bortadopterat år 1966. Kvinnan skrev över alla sina tillgångar på min far innan hon avled och min far adopterade samtidigt ett av hennes barn. Således är jag, min bror och min adopterade syster bröstarvingar till min far?! Nu har min adopterade syster avlidit, vem ärver hennes del när min far inte finns längre? Blir det då hennes syskon som inte har någon släktrelation till min far? Kan detta undvikas genom ett testamente?? Tacksam för snabbt svar.Med vänlig hälsning, Marie stenström
Sean Persson |Hej och tack för att du ställer din fråga till lawline!När det gäller arvsfrågor så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). När det gäller arvingar så är arvsordningen såhär. När din fars fru avled så delades hennes arv upp mellan gemensamma barn, hennes egna barn och din far. (3 kap. 1§ ÄB och 2 kap. 1§ ÄB) Detta betyder att när hon avled, om inte barnen ansågs vara gemensamma barn, alltså adopterade gemensamt så har de redan fått sin arvsrätt. Nu när din adoptivsyster har avlidit så antar jag att hon inte har några egna bröstarvingar (2 kap. 1§ ÄB), för i det fallet skulle de ärva henne. Har hon inte det så kommer arvet istället gå till din far (2 kap. 2§ ÄB). När en bröstarvinge dör utan egna bröstarvingar så ska dennes arv delas upp på dennes föräldrar, hälften till varje. Har 1 av föräldrarna gått bort, som i detta fall så ska dennes del delas upp mellan den avlidnes syskon(2 kap. 2§ ÄB och Istadarätten). Detta betyder att halva din systers arv ska ha delats upp mellan alla hennes syskon och din far får andra hälften. Skulle din far senare avlida så ska hans arv delas upp på hans bröstarvingar(2 kap. 1§ ÄB). Det betyder att det kommer delas upp på dig och din bror, skulle er adoptivsyster ha haft arvingar så skulle det också ha delats upp på dem men så är inte fallet nu. Sammanfattningsvis, det är du och din bror som ärver er far. Ett testamente skulle också fungera om det känns osäkert, så om det är en möjlighet är ett testamente det jag skulle föreslå.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ärver man av sin moster om denne är barnlös?

2019-05-23 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag min avlidna moster - hon är barnlös
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Det korta svaret är att det beror på. Det beror på om andra släktingar som är närmare hennes i den legala arvsordningar är vid liv.Om ens bröstarvingar (barn och barnbarn) är döda ärver i första hand föräldrarna (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalk). Om båda föräldrarna är döda ärver deras barn (alltså din mosters syskon), och är deras barn (syskonen) döda ärver deras barn (2 kap. 2 § andra stycket ärvdabalk). Är din mosters föräldrar inte vid livet ärver din mosters syskon. Alla syskon ärver lika stor del. Är det så att din mor är död ärver du hennes del.

Vad menas med en gren vid arvsuppdelning?

2019-05-22 i Arvsordning
FRÅGA |Vad menas med en gren vid arvsuppdelning? Är den döde moderns två barn en gren eller är barnen varsin gren? Barnen ska ärva en moster som dött.Mvh
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!I enlighet med stirpalgrundsatsen "Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess arvingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott" (2 kap. 2 § andra strycket ärvdabalk) ska varje gren ärva lika mycket om arvlåtarens barn är döda. Det beror på sammanhanget vad som anses vara en gren. Om man ärver av sin moster betyder det att mostern inte har några bröstarvingar (barn/barnbarn) i livet och att mosterns föräldrar är döda. Det betyder att syskon får ärva och är syskonet/en döda träder deras arvingar in i enlighet med istadarätten. Det betyder att syskonens arvingar, alltså de två barnen du beskriver i detta fall, utgör en och samma gren och inte två grenar eftersom de träder i sin mors ställe. Dör ens egna föräldrar utgör dock barnen varsin gren. Det beror alltså på sammanhanget vad som utgör en gren.