Hur mycket ärver särkullbarn – exempel

2021-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min man gick bort och han har en son( vi är gift).Vi har till gång för 600000 kr(Fastighet och bilar).jag har betalat fakturar och begravning kosnad från min egna pengar 100000kr. Särkullbarn vill ha bara pengar vid arvskifte, Hur mycket kommer jag att betala till honom?Är det 250000kr eller 200000kr?mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad ett särkullbarn på din avlidnes make sida ärver då ni make har gått bort. Jag förstår förutsättningarna som att de enda arvsberättigade är du och särkullbarnet samt att du och din bortgångne make hade gemensamma tillgångar uppgående till 600 000 kr (giftorättsgods) och att begravningskostnaderna uppgick till 100 000. Därutöver finns inga äktenskapsförord eller testamenten. Det korta svaret på din fråga är att särkullbarnet då kommer att ärva 250 000 kr. I det följande kommer jag redogöra mer i detalj för hur man beräknar fram särkullbarnets arvslott. Reglerna om bodelning och arv finner du i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB). Vad ärver särkullbarn?När en make dör upplöses äktenskapet och makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset kommer då att delas lika mellan makarna efter det att avräkning för eventuella skulder har gjorts (11 kap. 3 § ÄktB). Begravningskostnaderna för den avlidne räknas som en skuld hos denne.I ditt beskrivna scenario innebär det alltså 600 000 kr minskat med 100 000 (skulder för begravningskostnad) ska delas lika mellan dig och din make. Således blir det 500 000 delat i två vilket resulterar i att bodelningen ger er 250 000 kr var.Huvudregeln är sedan att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (d.v.s. dig), men som särkullbarn till den bortgångne arvlåtaren har man dock rätt att utfå sin arvslott redan vid den första makens bortgång. (3 kap. 1 § första stycket ÄB)Det är denna rättighet din bortgångne mans son utnyttjar i ditt beskrivna fall.Den arvslott som särkullbarnet genom denna rättighet kan utkräva är din avlidne mans halva från bodelning delat på antalet arvsberättigade. (2 kap. 1 § ÄB)Som du har beskrivit scenariot har ni inga gemensamma barn, något testamente eller liknande, vilket innebär att särkullbarnet är den enda arvsberättigade som din man efterlämnade och således ärver din makes särkullbarn hela hans kvarlåtenskap. Med andra ord får du ingenting utav din makes halva från bodelningen utan hans kvarlåtenskap går oavkortat till hans särkullbarn (d.v.s. 250 000 kr).För mer information om särkullbarns arvsrätt, samt efterlevande makes rättigheter, har jag skrivit mer om det här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arv efter förälder om ett barn avlidit?

2021-04-23 i Arvsskifte
FRÅGA |A och B var gifta och fick barn 1 och 2. A gifter om sig med C. A och C får barn 3 och 4. B avlider. Barn 1 avlider. C avlider. Nu till huvudfrågan. När A avlider så ska ju alla fyra barnen ärva. Dock är barn 1 avlidet sedan tidigare. Ska barn 2 få barn 1s del av arvet - Då dessa var hel-syskon? Dvs arvet delas upp i FYRA delar ......eller ska arvet delas upp i TRE delar - dvs de barn som NU lever?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur arv efter en förälder ska fördelas mellan hel- och halvsyskon då ett av syskonen avlidit. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer fortsättningsvis utgå från att A inte upprättat något testamente.Om den som avlidit inte upprättat ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott.Om en arvtagare har dött ska dennes barn träda i dess ställe enligt något som kallas istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det framgår inte av din fråga om barn 1 under sin livstid fick barn, men om så är fallet är det barnen som ska ärva barn 1:s arvslott. Istadarätten tillkommer endast arvingar i rakt nedstigande led, det vill säga barn, barnbarn och så vidare. Har barn 1 inga egna barn eller barnbarn kommer arvet istället fördelas mellan barn 1:s syskon. Det har då ingen betydelse huruvida syskonen är hel- eller halvsyskon i förhållande till barn 1 då de alla är A:s bröstarvingar. Barn 2, 3 och 4 kommer alltså dela lika på kvarlåtenskapen och deras arvslott blir en tredjedel var.Värt att nämna är även att barn 3 och 4 innan arvet efter A fördelas har rätt till efterarv efter C, eftersom C vid sin bortgång var gift med A och efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). A:s kvarlåtenskap som ska fördelas mellan hans tre bröstarvingar 2, 3 och 4 är alltså vad som kvarstår efter att efterarvet efter C fördelats mellan barn 3 och 4.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Har halvsyskon rätt till lika stort arv som helsyskon? Vem förvaltar dödsboet? När bör man kontakta skiftesman?

2021-04-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej, min mamma dog och bouppteckningen skall göras, jag är närmast anhörig i sverige, har tre halvsyskon, lillebror utomlands och två äldre som bröt kontakten med mamma för 20 år sen, nu dyker de upp och ska ha en del av pengarna.Testamente fanns ej men min fråga är, är det ok av dem att göra så?Sen har min lillebror varit jätteansvarslös m huvudkontot o vill ha ytterligare konstiga utlägg betalda från fondsparkontot som jag verkligen inte vill gå med på, bör jag kontakta en skifteman?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har rätt till arv?Om jag har tolkat det rätt så har du och dina tre halvsyskon samma mamma och det finns ingen make eller liknande med i bilden. Ni fyra barn är då din mammas s.k. bröstarvingar och har rätt till lika stor "lott" vardera av er mammas arv, 2 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Dvs, det är korrekt att även dina tre halvsyskon ska ha samma del av arvet som du. Förvaltning av dödsboet Dödsboet är en juridisk person och enligt 18 kap 3 § ÄB får boet endast ådra sig skulder för begravning och bouppteckning etc, andra skulder boet ådrar sig är inte gällande förutom om tredje man är i god tro. Dödsbodelägare (dvs. du eller din syskon) kan enligt 18 kap 6 § ÄB bli ersättningsskyldiga för uppsåtligt eller vårdslöst orsakade skador på boets vård eller förvaltning. Om ni dödsbodelägare inte kan komma överens eller sköta boet ordentligt till bouppteckningen kan någon av er dödsbodelägare begära en särskild boutredningsman enl. 19 kap 1 § ÄB. Dvs, det kan vara så att din lillebror kan bli ersättningsskyldig om han t.ex. tagit ut pengar från din mammas konto under dödsboets utredning. Det finns även möjlighet för dig att begära en boutredningsman.Bouppteckning, arvskifte samt skiftesmanEfter att en person har avlidit ska dödsboet först göra en bouppteckning, för att därefter skifta boet, vilket kallas arvskifte. En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket senast en månad därefter, 20 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen är listan över tillgångar och skulder som din mamma hade på dödsdagen, 20 kap 4 § ÄB. När bouppteckningen är klar kan arvskiftet ske. Arvskiftet förrättas av er arvingar, 23 kap 1 § ÄB. Det är vid arvskiftet som din mammas kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan er arvingar. På en begäran av en delägare, t.ex. dig själv, ska rätten utse någon att vara skiftesman, 23 kap 5 § ÄB. Arvode och ersättning till skiftesmannen betalas av dödsboet. Dvs, det är möjligt för dig, att hos tingsrätten, begära att en skiftesman ska skifta din mammas bo. Om du således tror att ni inte kommer kunna komma överens på ett bra sätt kan det vara en idé att begära en skiftesman, däremot kommer kostnaderna för denne att betalas ur din mammas dödsbo. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Mvh

Har särkullbarn rätt att få ut sin del av arvet direkt?

2021-04-22 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Vi är 5 syskon, två helsyskon och ett halvsyskon på mammas sida och två halvsyskon på pappans sida. Mamma och pappa är gifta sedan 40 år tillbaka. Om pappan dör, tillfaller alla deras tillgångar mamma eller kommer halvsyskon på pappas sida få rätt till sin del av arvet?När sedan mamman dör, har halvsyskon på pappas sida ändå rätt till arvet?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att det inte finns något testamente som påverkar arvet och därför kommer jag i mitt svar att utgå från den legala arvsordningen, det vill säga vad som framgår av lagen.Den legala arvsordningenUtgångspunkten är arvet delas lika mellan den avlidnas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är den avlidnes barn. Men om den avlidne var gift så ska arvet istället tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att maken har rätt att förfoga över tillgångarna under sin livstid, men kan inte testamentera bort tillgångarna. Detta innebär att barnens arv kommer tillfalla den efterlevande maken, men att de får ut sin del av arvet efter den första föräldern när den andra föräldern dör. Om det finns särkullbarn till den avlidne så har de dock rätt att få ut sin del av arvet direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn är barn till den avlidne men som inte är barn till den efterlevande maken. Särkullbarnen har även rätt att välja att deras del av arvet tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt. I så fall får särkullbarnen ut sin del av arvet när den efterlevande maken dör (3 kap. 9 § ÄB).Hur fördelas arvet i ditt fall?När pappan dör så kommer arvet att delas lika mellan de två helsyskonen och halvsyskonen på pappans sida. Helsyskonen kommer dock inte att få ut sitt arv direkt. Det kommer istället tillfalla mamman med fri förfoganderätt. Halvsyskonen på pappans sida har rätt att få ut arvet direkt, men kan också välja att låta deras del av arvet tillfalla mamman med fri förfoganderätt. Helsyskonen kommer då att få ut sin del av arvet från pappan efter mammans död. Detta gäller även för halvsyskonen om de skulle välja att avstå sitt arv till förmån för mamman. Halvsyskonet på mammans sida kommer inte ärva någonting vid pappans död.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Särkullbarns arvsrätt till förälder som har sambo

2021-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min mamma är sambo med en man som har 4 barn från ett tidigare förhållande. Tillsammans äger mamma och hennes man ett hus ihop. De äger 50-50. Mamma säger att om det händer henne ngt går hennes del ( alltså 50% av husets värde) till mig och händer det honom något så får hans 4 barn dela på hans hälft. Nu menar hennes man att detta inte är rättvist utan att de också ska ha del av hennes 50. Detta tycker jag och hon låter konstigt. Är det inte så att jag ärver min förälder och de ärver deras?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagregler när det gäller arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det blir således hit jag hänvisar svaret främst. Jag kommer börja med att titta på hur man ärver och vem som ärver för att sedan gå in på sambors arvsrätt. Slutligen tar jag upp möjligheten till testamente innan en avslutande sammanfattning.Hur blir arvet? Du har helt rätt i att man ärver genom "blodsband". Bröstarvingar ärver i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Är du ensamt barn är du enda bröstarvingen och ärver således allt från din mor om det händer henne något. Sambors arvsrätt Sambor har ingen arvsrätt. Äkta makar har en viss arvsrätt, men även om de är äkta makar har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott direkt om den önskar. (3 kap. 1 § ÄB). Du kan alltså få ut ditt arv direkt om det händer din mor något. TestamenteDet främsta undantaget från det jag sagt ovan är om din mor testamenterar bort en del av sin egendom till sin sambo eller hans barn. Hon kan dock som mest testamentera bort hälften av sitt arv till de andra barnen eller sin sambo – den andra hälften utgör nämligen din laglott och denna kan din mor inte testamentera bort (7 kap. 1 § ÄB). I praktiken är det såklart möjligt för din mor att testamentera bort mer än hälften och därmed "kränka din laglott", men det krävs i så fall att du inte klandrar hennes testamente utan "accepterar" att din laglott kränks (7 kap. 3 § ÄB). Sammanfattning Vi kan alltså sammanfatta det hela genom att säga att om inget testamente skrivs ärver du ensamt din mor. Hennes sambo eller hennes sambo ärver enbart om din mor skriver något testamente. Genom testamente kan hon som mest testamentera bort hälften av arvet till sin sambo eller sin sambos barn. Endast om du accepterar att hon testamenterar bort mer kan ett större arv tillfalla din mors sambo eller dennes barn. Jag hoppas du fått ett tydligt svar på din fråga och att din situation löser sig! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Ärvs laglotten med fri förfoganderätt eller full äganderätt?

2021-04-23 i Laglott
FRÅGA |Ett barn har som huvudregel rätt att få ut 100 % av den avlidne föräldern, detta kallas arvslotten. Om den avlidne föräldern med ett testamente skänker bort delar eller allt av sitt arv så kan barnet begära laglotten. Laglotten är hälften av det barnet skulle fått utan ett testamente, således 50 %.Ärvs laglotten med fri förfoganderätt eller full äganderätt?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om testamenteExakt som du skriver så kan en arvlåtare genom ett testamente, ensidigt åsidosätta den legala arvsordningen. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas i enlighet med testators vilja, såsom den kommit till uttryck i testamentet. Huvudregeln är att testators vilja, ska följas och respekteras i möjligaste mån, 11 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Som du också skriver har en bröstarvinge rätt att begära laglotten om testatorn testamenterat bort sitt arv till någon/några andra. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap 1 § ÄB. För att få ut laglotten måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet, 7 kap 3 § ÄB. Fri förfoganderätt eller full äganderätt?Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt är att om man ärver något med fri förfoganderätt får man inte testamentera bort denna egendom. I det scenario som du beskriver, tolkar jag det som att det i testamentet inte står någonting om bröstarvinges rätt till ev. arv/laglott. I det fallet att bröstarvinge då jämkar ett testamente, får denne full äganderätt till laglotten. Det kan ju dock vara så att den efterlevande maken är testamentstagaren. Om då bröstarvingen är makarnas gemensamma barn innebär bröstarvinges jämkning av laglotten inte att denne får ut laglotten direkt utan isåfall får barnet rätt till efterarv efter den efterlevande makens/förälderns död istället. Den efterlevande maken ärver då bröstarvinges laglott med fri förfoganderätt. Efterarvet som bröstarvingen senare får vid den förälders död, ärvs med full äganderätt. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh

Kan man ge bort gåva när man har arv med fri förfoganderätt?

2021-04-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag har fått ett arv efter min avlidne make som jag enl testamente får förfoga fritt över. Vi har inga gemensamma barn. Hans barn har fått sina laglotter. Nu är min fråga; får jag ge bort en större summa pengar till mina barn? Jag har fri dispositionsrätt på mitt arv, men får ju inte testamentera bort en större del. Vad räknas som större del? Kan jag ge bort lite i taget? Eller räknas det som förskott på arvet efter mig? Tacksam för svar.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Vad innebär fri dispositionsrätt?När man erhåller arv med fri förfoganderätt är huvudregeln att man får använda pengarna som man vill, men det finns ett par begränsningar. För det första är det inte tillåtet att testamentera bort egendomen (3:2 ÄB). För det andra får man inte skänka bort stora delar av egendomen i gåva (3:3 ÄB). Om arvet minskar väsentligt kan efterarvingarna kräva ersättning för detta från den efterlevande maken som förfogar över arvet. Det finns inget exakt belopp eller procentsats som arvet ska ha minskat för att efterarvingarna ska ha rätt att kräva ersättning, men normalt sett ska egendomen ha minskat med i vart fall en fjärdedel. Om den efterlevande maken ger bort gåvor som uppgår till mer än en fjärdedel av arvet anses det förmodligen vara en väsentlig minskning som kan leda till ersättningsskyldighet till efterarvingarna.När räknas gåvor som förskott på arv?När ett barn får en gåva antas det vara ett förskott på arv, man brukar säga att det föreligger en presumtion för att gåvan är ett förskott på arvet (6:1 ÄB). Det finns ingen regel som anger vilket värde gåvan ska ha, men vardagliga gåvor av mindre värde anses inte utgöra förskott på arv (6:2 st 2 ÄB). Alla gåvor som inte är "vardagsgåvor" antas alltså vara ett förskott på arv. Om mottagaren får en gåva som anses vara ett förskott på arvet kommer denne att få sitt framtida arv minskat med värdet på det givna förskottet (6:3 ÄB). Vill man undvika detta finns det möjlighet att upprätta ett s.k. gåvobrev där givaren kan skriva att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arvet. Isåfall kommer en avräkning från mottagarens arv inte att ske.SammanfattningEftersom du har arvet med fri förfoganderätt får du inte testamentera bort egendomen. Du får heller inte ge bort gåvor som medför att arvet minskar med mer än en fjärdedel, isåfall kan efterarvingarna begära ersättning för värdeminskningen. När du ger gåvor till dina barn så kommer det antas vara förskott på arv om det inte är vardagliga gåvor av mindre värde. Även om du ger lite i taget så kan det alltså betraktas som förskott på arv. Om du inte vill att gåvorna ska utgöra förskott på arvet kan du skriva detta i ett gåvobrev. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Räknas pengagåva till barn som förskott på arv?

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Jag och min nu avlidne make upprättade ett inbördes testamente. Vi har 2 barn vardera, inga gemensamma. Min makes barn ärvde sina resp laglotter och jag resten med fri dispositionsrätt. Min makes 2 barn ärver således mig när jag avlider. Min fråga är, kan jag ge bort en större pengagåva till mina 2 barn eller räknas det som förskott på arv och minskar således deras del av arvet när jag avlider?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Vad innebär fri förfoganderätt?När man erhåller arv med fri förfoganderätt är huvudregeln att man får använda pengarna som man vill, men det finns några begränsningar. En av dessa är att man inte får göra så att det sker en väsentlig minskning av egendomen, t.ex. genom att ge bort en gåva (3:3 ÄB). Om egendomens värde minskar med en stor summa kan efterarvingarna kräva ersättning för detta från den efterlevande maken som förfogat över arvet. Det finns inget exakt belopp eller en viss procentsats som arvet ska ha minskat för att efterarvingarna ska ha rätt att kräva ersättning, men normalt sett ska egendomen ha minskat med i vart fall en fjärdedel. Om den efterlevande maken ger bort gåvor som uppgår till mer än en fjärdedel av arvet anses det förmodligen vara en väsentlig minskning som kan leda till ersättningsskyldighet till efterarvingarna.När räknas en gåva som förskott på arv?När ett barn får en gåva antas det vara ett förskott på arv, man brukar säga att det föreligger en presumtion för att gåvan är ett förskott på arvet (6:1 ÄB). Det finns ingen regel som anger vilket värde gåvan ska ha, men vardagliga gåvor av mindre värde anses inte utgöra förskott på arv (6:2 st 2 ÄB). Alla gåvor som inte är "vardagsgåvor" antas alltså vara ett förskott på arv. Om mottagaren får en gåva som anses vara ett förskott på arvet kommer denne att få sitt framtida arv minskat med värdet på det givna förskottet (6:3 ÄB). Vill man undvika detta finns det möjlighet att upprätta ett s.k. gåvobrev där givaren kan skriva att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arvet. Isåfall kommer en avräkning från mottagarens arv inte att ske.SammanfattningEftersom du har arvet från din avlidne make med fri förfoganderätt och hans barn har rätt till efterarv när du avlider, får du inte ge bort gåvor som innebär att arvet minskar med mer än en fjärdedel. Om arvet minskar väsentligt kan hans barn kräva ersättning för detta. Gåvor som du ger till dina barn kommer antas vara förskott på arv vilket innebär att deras framtida arv kommer att minska med motsvarande värde. Om du inte vill att gåvorna ska utgöra förskott på arv, kan du upprätta ett gåvobrev som anger detta. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!