Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningTyvärr blir det väldigt svårt att ge ett heltäckande svar på din fråga utifrån den information som delgivits oss i frågeställningen. Genom att titta på den aktuella hovrättsdomen hade vi eventuellt kunnat förklara hur domstolen resonerat i dess dömande. Vid tvister som den du beskriver handlar det inte enkom om att ha rätt utan även om att få rätt. Distinktionen mellan att ha rätt och få rätt handlar om vad man som part kan bevisa om det åläggs en bevisbörda.I det fall du beskriver förefaller det som att din vän (särkullbarn till den avlidne maken) anser sig ha, som du beskriver det, "dold andelsrätt" i fastigheten. Min tolkning är att du med det åsyftar s.k. "dold samäganderätt". Utgångspunkten för att dold samäganderätt ska uppkomma är att (1) egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk, (2) den som inte utåt agerar som avtalspart ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid förvärvet och (3) det ska ha förelegat en gemensam partsavsikt om gemensamt ägande. Dold samäganderätt aktualiseras i regel främst mellan sambor eller makar varvid den ena maken utåt sett står för t.ex. en fastighet.Huruvida dold samäganderätt kan uppkomma även efter förvärvet är omstritt. I doktrinen har framförts uppfattningen att det redan av den dolda samäganderättens obligationsrättsliga natur måste följa att en sådan rätt kan uppstå på vilket stadium som helst och att ett samäganderättsanspråk grundat på ekonomiska bidrag i tiden efter förvärvet också kan vara välgrundat ur rimlighetssynpunkt (jfr Walin, Samäganderätt, s. 63 ff med hänvisningar). I doktrinen har även det motsatta framförts; dvs. att en dold samäganderätt inte kan uppkomma efter förvärvstidpunkten (se bl.a. Brattström, JT 2011/12, s. 313).Som anfört ovan aktualiseras samäganderätt i regel mellan sambor eller makar. Tyvärr kan jag inte ge vidare besked om riktigheten i de resonemang som framförts avseende särkullbarnets rätt till (andel av) fastigheten utan det får hänvisas till de skäl domstolen redovisat i domen. Som redogjort för inledningsvis finns det en distinktion mellan att ha rätt och att få rätt.Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. När det kommer till frågor om arv är det ärvdabalken (1958:637) som tillämpas. I mitt svar har jag utgått ifrån att din mormor inte heller är i livet, då detta inte angavs i frågan. Detta eftersom fördelningen av arvet får ett helt annat utfall än det som redovisas nedan.Vem ärver?Den avlidnes barn är de närmsta arvingarna och kallas, precis som du angett, för bröstarvingar (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Dessa utgör den första arvsklassen i den legala arvsordningen. Eftersom den avlidne inte hade några barn går man vidare till nästa arvsklass. Om den avlidne inte har några barn tar föräldrarna hälften av arvet (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Jag har inte fått något angivet om den avlidnes föräldrar och således utgår jag ifrån att de inte är vid liv. I sådana fall är det syskonen till den avlidne som träder in i föräldrarnas ställe (2 kap. 2 § andra stycket första meningen ärvdabalken). Detta kallas för istadarätt. Det betyder att din morbror och din mor träder in i din mormors ställe som legala arvingar. Dock har du angivit att din mor inte längre är vid liv. I detta fall så har du och dina syskon istadarätt med avseende till er mor och träder in i hennes ställe (2 kap. 2 § andra stycket andra meningen ärvdabalken). Detta betyder alltså att ni delar lika på hennes andel av arvet. Din morbrors andel av arvet är därför 50 % och resterande 50 % delas lika mellan dig och dina syskon. Exempel på hur arvsfördelningen kan komma att se ut i ditt fallOm vi exempelvis antar att din mormors brors kvarlåtenskap beräknas till 120 000 kr blir arvsfördelningen enligt följande- Din morbrors andel: 50 % - Du och dina syskons andel: 50 % - Morbrorn får ut 60 000 kr. - Du och dina syskon delar på 60 000 kr och får därmed 20 000 kr vardera. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att "pappan" och "mamman" i din fråga är gifta eftersom du skriver att de har ett äktenskapsförord. Jag kommer därför utgå ifrån det i mitt fortsatta svar.Ett äktenskapsförord får bara verkan vid en bodelning och påverkar inte arvet. När pappan går bort görs en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår pappan och mammans giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som pappan och mamman har är giftorättsgods om den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan göras enskild genom exempelvis ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det innebär för din fråga att värdet av aktierna inte kommer räknas med i bodelningen. Allt annan egendom som inte är enskild kommer räknas samman och sedan delas lika mellan pappan och mamman (11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Den delen pappan får från bodelningen kommer tillsammans med hans enskilda egendom, d.v.s. aktierna, att utgöra arvslotten efter honom. Om både sonen och dottern är mamman och pappans gemensamma barn så är det mamman som kommer ärva pappans tillgångar. Pappan kan skriva ett testamente för att påverka hur mycket mamman ärver, men den så kallade basbeloppsregeln innebär att mamman har rätt att ärva egendom som tillsammans med det hon behöll ur bodelningen uppgår till ett värde av fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § ÄB). Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Det innebär att mamman totalt efter bodelning och arvsfördelning (så långt egendomen räcker) har rätt att behålla 189 200 kr.Det finns också ytterligare en regel som skyddar barnens arvsrätt. Den kallas för laglottsregeln och innebär att pappan inte kan testamentera bort mer än hälften av sina tillgångar till någon annan. Barnen har alltid rätt att få ut hälften av kvarlåtenskapen i arv (7 kap. 1 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Vad ingår i bröstarvingens arv?I egenskap av barn till den avlidne är du också bröstarvinge och har därmed en lagstadgad rätt till arvet (2 kap. 1 § ÄB). Som ensam arvinge kommer du att få ärva hela kvarlåtenskapen om inget testamente har upprättats. Detta innebär att du ärver alla tillgångar som tillhört din förälder och som särkullbarn har du också rätt att få ut hela arvet direkt om du önskar detta om din förälder var gift vid sin bortgång (3 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Vid frågor om arv är det ärvdabalken (1958:637) som tillämpas. Jag har tolkat det som att du undrar över vem som kommer ärva dig i det fall då din fru och ditt barn inte är vid liv för att ärva dig. I svaret som redovisas nedan har jag utgått ifrån att de personer som du nämnt i frågan (mor, far och bror) lever vid din eventuella bortgång. Detta eftersom arvsfördelningen annars kan komma att se ut på ett annat sätt. Vem ärver?Bröstarvingar (den avlidnes barn) utgör den första arvsklassen i den legala arvsordningen (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Eftersom vi utgår ifrån att ditt barn inte är vid liv då du går bort går vi vidare till nästa arvsklass. I den andra arvsklassen ärver den avlidnes föräldrar kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Detta betyder att din mor och far ärver hälften var av din kvarlåtenskap. Eftersom varje arvsklass är uttömmande behöver vi inte gå in till nästa arvsklass. I de fall då du inte har några levande arvingar vid din eventuella bortgång.I din fråga har du angivit att du inte vill att din kvarlåtenskap ska tillfalla Allmänna Arvsfonden. Detta kommer enbart ifråga när du inte har några levande arvingar vid tiden då du avlider (5 kap. 1 § ärvdabalken). Skulle det vara så att du inte har några levande arvingar vid din eventuella bortgång kan du fortfarande se till så att din kvarlåtenskap inte hamnar hos Allmänna Arvsfonden. Detta kan du göra genom att upprätta ett testamente. Då kan du bestämma att din kvarlåtenskap istället ska tillfalla exempelvis en nära vän, en förening som du anser är av stort värde för dig (eller liknande) för det fall då du inte har någon levande arvinge vid din eventuella bortgång. Regler om testamentes upprättande och giltighet finner du i 9–10 kap. ärvdabalken. Om du behöver ytterligare hjälp i ett sådant ärende rekommenderar jag dig starkt att du bokar tid med en av våra duktiga jurister på Lawline. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Jag är osäker på om du menar att makarna har skrivit ett testamente där dottern ska ärva allt, eller om de har givit bort all sin egendom till henne i gåva. Därför ska jag nedan besvara båda dessa fråga.Tillämpliga lagrumFör att besvara din fråga måste vi använda oss av Ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser.Barnbarnen har arvsrätt i sonens ställeNär makarna dör lyder lagen att det är deras barn (bröstarvingar) som ska dela lika på arvet. Om något av barnen är avlidet ska dennes barn träda in i sin förälders ställe, vilket innebär att de tre barnbarnen har rätt till sonens arv, 2 kap. 1 § ÄB.Om inget testamente finns ska alltså dottern få hälften och de tre barnbarnen dela på den andra häften av arvet efter makarna. Barnbarnens rätt till laglott vid ett eventuellt testamenteOm det däremot finns ett testamente måste man förhålla sig till detta, såvida inte testamentet kränker något av barnens (eller barnbarnens) rätt till laglott. Om testamentet exempelvis skulle säga att dottern ensamt ska ärva allting har barnbarnen rätt att påkalla jämkning inom sex månader från delgivandet av testamentet för att få ta del av sin laglott. Laglotten består av halva arvet som makarna lämnar efter sig, vilket innebär barnbarnens laglott är häften av denna laglott, medan den andra hälften av laglotten är dotterns laglott. Detta innebär alltså att ett testamente i detta fall där makarna väljer att fördela sitt arv till dottern, endast kan innefatta 75 % av deras totala kvarlåtenskap. De övriga 25 % tillhör barnbarnen såsom laglott om de påkallar jämkning, 7 kap. 1-3 §§ ÄB.Barnbarnens rätt till laglott om dottern har fått kvarlåtenskapen i gåva/förskott på arvOm det istället är så att makarna har gett bort all sin egendom till dottern skulle det innebära att det inte finns något arv kvar till barnbarnen. Detta skulle räknas som ett förskott på arvet till dottern alternativt gåva, 6 kap. 1 § ÄB. Barnbarnen har även här en skyddad rätt till sin laglott, vilket innebär att det som dottern har fått i gåva ska räknas samman med kvarlåtenskapen för att kunna fastställa hur stor laglotten blir. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet för att betala ut deras laglott kan de begära att få ut denna genom att väcka talan i den domstol som makarna tillhörde genom sin hemvist. Detta måste göras inom ett år från bouppteckningens avslutande. Gåvan (eller gåvorna) som dottern erhållit kommer då att återföras till dödsboet i den utsträckning som behövs för att kunna betala ut barnbarnens laglott på 25 % av den totala kvarlåtenskapen (gåvor inräknade), 7 kap. 4 § ÄB.SammanfattningSammanfattningsvis har barnbarnen rätt till att ärva makarna i sonens ställe. Detta innebär att de har rätt till sin laglott, det vill säga 25 % av den totala kvarlåtenskapen. Har makarna kränkt denna laglott genom antingen testamente eller gåva till dottern kan de påkalla antingen jämkning vid testamente eller talan i domstol för att få ut sin laglott. Detta måste göras inom sex månader efter delgivande av testamente respektive ett år efter bouppteckningen avslutats. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp i ärendet är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom din son inte har några barn är det du och din sons pappa som ärver hälften var av din sons tillgångar (2 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Om din sons pappa är död kommer din sons bror ärva hans del (2 kap. 2 § 2 stycket ÄB).Om inget skriftligt testamente finns så kan inte din sons sambo ärva hans tillgångar, eftersom sambor inte ärver varandra. Dock kan sambon begära att en bodelning görs av samboegendomen (8 § SamboL). Samboegendomen är sambornas gemensamma bostad och bohag, om de införskaffats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Om den ena sambon exempelvis köpt en soffa innan hen flyttade ihop med sin sambo räknas den inte som samboegendom. Bodelningen går till så att värdet av samboegendomen räknas samman (12 § SamboL). Varje sambo får sedan göra avdrag för att täcka sina skulder (13 § SamboL). Det som sedan återstår efter skulderna dragits av delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Den "halvan" som din son får ut efter bodelningen utgör arvslotten, det vill säga den delen ni ärver. Arvslotten kan inte din brors sambo göra något anspråk på.SlutsatsDu har rätt att ärva hälften av din sons arvslott. Den andra hälften ärvs av din sons pappa om han är i livet, annars ärver din sons bror den delen.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Du och din bror är din mammas närmaste arvingar, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Om din bror avlider innan din mammas död, och han inte har några barn, kommer du ärva hela din mammas kvarlåtenskap. Ett dödsbo kan inte ärva (1 kap. 1 § ÄB). Om din bror däremot har en son när han går bort så kommer hans son ärva hälften av din mammas kvarlåtenskap, och du kommer ärva den andra hälften (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Detta är under förutsättning att din mamma inte skrivit ett testamente som fördelar kvarlåtenskapen på något annat sätt.Hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,