Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!11 kap 6 § Ärvdabalken (ÄB) tar enligt min bedömning endast sikte på situationen då testamentsgivaren testamenterat till någon som ändå skulle haft arvsrätt efter denne. De som enligt arvsordningen har legal rätt till arv i första hand är den avlidnes bröstarvingar (dvs. barn) enligt 2 kap 1 § ÄB. Är det så att bröstarvingarna avlidit träder deras barn in istället. Finns det varken exempelvis barn eller barnbarn ärver den andra arvsklassen istället enligt 2 kap 2 § ÄB, bestående av den avlidnes föräldrar. Finns det inga föräldrar, träder den avlidnes syskon in istället. Finns heller inga syskon träder syskonbarnen in som arvingar. Att arvingars barn träder in istället för den avlidne arvingen kallas för istadarätt. Det framgår av frågan att du bl.a. har en syster. Hon har alltså arvsrätt före dina syskonbarn enligt arvsordningen. Du bör därför skriva i testamentet att du istället vill att dina syskonbarn ska ärva dig samt i andra hand att deras barn ska ärva dig. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag föreställer mig att din fråga främst rör vilka kostnader som dödsbon kan bära. Dödsbon regleras främst i 18 kap ärvdabalken. Bland de kostnader som dödsbon kan bära hör begravningskostnader (18 kap 3 § ärvdabalken e contrario)Resor till och från begravning har i praxis typiskt sett inte ansetts vara en begravningskostnad (RH 1995:11). Till begravningskostnader har, utöver sådant som uppenbart får anses utgöra begravningskostnader, räknats kostnader för bland annat sorgekläder för sådana allra närmaste som varit beroende av den avlidne för sin försörjning, förtäring i samband med begravningen, gravsten, gravskötsel och dödsannons. Resekostnader har däremot inte brukat anses utgöra begravningskostnad, varesig för man och syskon eller syskons familjer.Vänligen

Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Om vi först utreder själva kallelsen finns det regleringar för vilka som ska bli kallade. Bouppteckning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20:1 ÄB). Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare i dödsboet och samtliga dessa ska kallas till bouppteckningen i god tid (se 18:1 ÄB samt 20:2 ÄB). Har inte alla dödsbodelägare kallats till bouppteckningen ska inte skatteverket registrera bouppteckningen (20:9 3 st ÄB). Så länge testamentet inte vunnit laga kraft ska arvingar som uteslutits genom testamentet fortfarande kallas. Sammanfattningsvis ska ni som bröstarvingar kallas. Ett testamente är giltigt om det är skriftligt och undertecknat av testatorn, samt att två vittnen närvarade vid tillfället, dessa två vittnen måste också ha skrivit under testamentet (10:1 ÄB). Utifrån detta kan man ha i åtanke att er pappas maka därmed inte själv kunnat få honom att skriva ett giltigt testamente, två vittnen måste även ha varit närvarande. Ett giltigt testamente vinner laga kraft om ingen väckt talan mot testamentet från 6 månader efter då arvingarna delgavs testamentet (14:4,5 ÄB). Har testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning och påverkat testamentets innehåll ska det inte gälla (13:2 ÄB) (det ska alltså vara vid tidpunkten för upprättandet). Psykisk störning täcker flera olika situationer, både permanenta sjukdomar och tillfälliga. Detsamma gäller om någon har förmått testator till att upprätta testamente genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning (13:3 ÄB). Anser ni att testamentet är ogiltigt kan ni väcka klandertalan (till domstol) inom 6 månader från att ni fick ta del av testamentet (14:5 ÄB). Bevisbördan (den som måste bevisa något) ligger på den som framställer klander. Som bröstarvinge har ni alltid rätt att få ut er laglott och kan då påkalla en jämkning av testamentet (7:3 ÄB) (även detta inom 6 månader från delgivningen av testamentet). Till skillnad från klandertalan räcker det dock vid en jämkning (för att få ut laglotten) att bröstarvingen tillkännager sitt anspråk till testamentstagaren (vilket då tordes vara er fars maka). Hälften av kvarlåtenskapen har testatorn rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten till er som barn. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott. Laglotten är hälften av det som de hade rätt till enligt lag, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). Sammanfattningsvis; Ni som bröstarvingar ska bli kallade till bouppteckningen. Ni har även rätt till er laglott om ni begär denna genom att påkalla jämkning av testamentet, och kan även klandra testamentet i domstol om ni anser att testamentet inte speglar er fars faktiska vilja. Vidare är det bra att ha i åtanke att er fars tillstånd även måste gå att bevisa av ni som påstår det. Vill du ha mer information eller ytterligare vägledning är du välkommen att kontakta Lawlines jurister på denna länk.Jag hoppas detta var svar på din fråga! Tveka annars inte att höra av dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar

Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Egendomen blir er barns enskilda egendom, om er mamma skriver i ett testamente att den ska vara det (7 kap 2 § 3–4 p äktenskapsbalken). Det är inte tillräckligt att hon säger att den ska vara enskild egendom, utan det måste skrivas i ett testamente.Vänligen,

Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som förskott på arv ska räknas sådant som din far under sin livstid har gett er sina barn, om inte annat har föreskrivits i till exempel ett testamente eller gåvobrev, eller om det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett att det givna inte ska anses utgöra förskott på arv (6 kap 1 § ärvdabalken).Frågan om ett avstående av arv är att betrakta som att ge sina barn någonting har varit ganska omstridd. För att en gåva ska föreligga måste tre kriterier vara uppfyllda: (1) Gåvan ska vara frivillig, (2) det ska finnas en avsikt att det ska vara just en gåva (gåvoavsikt) och (3) det ska ske en förmögenhetsöverföring. Det går knappast att i samtliga fall schablonmässigt betrakta avstående av arv som en gåva, utan avståendet får i många fall sägas sakna ett eller flera av förutsättningarna för att utgöra en gåva.I denna förvissa ganska gamla artikel kan du läsa en mer utförlig analys om problematiken: https://svjt.se/svjt/1998/639

Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen jag kommer att hänvisa till i mitt svar är ärvdabalken (ÄB) som reglerar fördelning av arv och andra arvsrelaterade frågor.Du kan begära jämkning av testamentet för att få ut din laglottUtifrån hur du ställt din fråga uppfattar jag innehållet i testamentet som att din far önskat att särkullbarnen inte ska begära att få ut laglotten. Vad jag menar med laglott kommer jag att förklara nedan. Som barn (bröstarvinge) till din avlidne far erhåller du ett visst skydd från att bli helt arvslös - trots den önskan din far uttryckt i sitt testamente. Som bröstarvinge är du alltid garanterad hälften av den arvslott din far lämnar efter sig. Man kan uttrycka det så, att du har rätt till hälften av det du skulle fått om inte testamente fanns, vilket utgör din laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Det krävs ett agerande från dig för att få ut din laglott. Detta kallas för att göra ett laglottsanspråk, eller att begära jämkning av testamentet och måste göras inom sex månader från att du fick del av testamentet. Som särkullbarn har du rätt att få ut laglotten direkt, och behöver därför inte vänta på din del tills din fars maka avlider (ÄB 7 kap. 3 §). För att begära jämkning ska du meddela testamentstagaren att du kräver din laglott, men praktiskt sker meddelandet ofta i samband med bouppteckningen. Du måste kunna bevisa att du har gjort anspråk på laglotten, och en anteckning om detta kan göras i bouppteckningen. Ett testamente ska delges arvingarnaEtt testamente ska delges arvingarna (ÄB 14 kap. 4 §). Det betyder att du har fått ta del av testamentet och dess innehåll, och ska kvitteras av dig. Testamentet kan sedan godkännas eller klandras. Från och med datumet för delgivningen löper en klanderfrist om 6 månader där du som arvinge har möjlighet att väcka klandertalan, om du anser att testamentet är ogillt (ÄB 14 kap. 5 §). Som ovan nämnt räknas även tidsfristen för ett laglottsanspråk från och med delgivningen.Förskott på arv och bevisbördaGåvor till bröstarvingar från arvlåtaren förutsätts vara förskott på arv om inte något annat framgår som bryter presumtionen (ÄB 6 kap. 1 §). Regeln kan härledas till huvudregeln att arvlåtarens barn ska ta lika lott i arvet (ÄB 2 kap. 1 §). Undantagsvis ska de kontinuerliga insättningarna du nämner inte räknas som ett förskott på arv om de kan härledas till att din far fullgjort sin underhållsskyldighet som förälder (ÄB 6 kap. 2 §). Presumtionen kan brytas genom att gåvobrev uppvisas av gåvomottagaren, eller att denne kan visa att något annat framgick av omständigheterna som tyder på att insättningarna inte utgjorde ett förskott på arv. Du måste på något sätt uppmärksamma att insättningar på dina halvsyskons konton har skett. För dödsbodelägare kan undantag göras från banksekretessen vad gäller kontoutdrag från din fars bank. Du behöver redovisa dina skäl till att begära ut uppgifterna.I bouppteckningen ska det lämnas uppgifter om de gåvor som din far har givit sina arvingar och/eller maka, om du som dödsbodelägare och arvinge med rätt till laglott begär det (ÄB 20 kap. 5 § tredje stycket). Dödsbodelägare är skyldiga att lämna uppgifter till bouppteckningen om detta begärs, vilket kan omfatta uppgifter om de insättningar du nämner i din fråga (ÄB 20 kap. 6 §). En boutredningsman förvaltar dödsboet och gör bouppteckningenEn boutredningsman förordnas av domstolen efter en eller flera dödsbodelägares ansökan. Boutredningsmannens uppgift kan vara att förvalta dödsboet, att göra bouppteckningen, se till att ev. skulder blir betalda eller betalas in till dödsboet (ÄB 19 kap. 1 §). Det blir således boutredningsmannens sak att avgöra om gåvorna ska ses som ett förskott på arvet, men detta beslut kan överklagas. Mina rådJag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp för dig och skapa förståelse för de alternativ du har att tillgå. Min rekommendation är att du vid osäkerhet kontaktar en jurist för mer ingående och kvalificerad hjälp som är anpassat för din specifika situation, med tanke på de ekonomiska och juridiska konsekvenser som uppstår. Exempelvis kan det vara en god idé att låta en jurist titta på och tolka de dokument du nämner i din fråga. Vill du boka en tid med Lawlines jurister kan du göra det via den här länken. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i ärvdabalken(ÄB). Det är möjligt att ändra ett testamenteDu kan ändra ett testamente på flera olika sätt. -Du kan ändra det existerande testamentet. -Du kan återkalla det gamla testamentet och upprätta ett nytt testamente som ser likadant ut förutom att du då tagit bort skrivningen. -Du kan upprätta ett nytt testamente där du anger att ett visst testamentsförordnande i det första testamentet inte gäller och låta båda testamentena gälla samtidigt. Finns formkravNär du ändrar i ett testamenten så gäller samma följdkrav som vid upprättande av ett testamente(10:1 ÄB). Ändringen ska ske skriftligen och bli undertecknad av testator samt två vittnen. Mitt rådMitt råd är att du återkallar det gamla testamentet och upprättar ett nytt eftersom det då blir mindre möjligheter till tolkningssvårigheter. Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Som jag förstår dig så hade din farbror fyra bröder, och en av dessa är din far. Eftersom din farbror inte har några barn så får han ge sin kvarlåtenskap till vem han vill, ingen har rätt till laglott (7:1 Ärvdabalk motsatsvis). SommarstuganDin farbror har rätt att ge bort sin sommarstuga till dig. Han behöver inte skriva i gåvobrevet att gåvan inte är förskott på arv. När man ger en gåva till någon som inte är ens barn så presumeras det att gåvan inte är förskott på arv. Det betyder att om inget annat är sagt ska gåvan inte räknas som förskott på arv (6:1 Ärvdabalk). Det betyder att din farbror inte behöver skriva att gåvan inte är förskott på arv, det blir så ändå, men det skadar inte heller att vara extra tydlig med vad man vill.ArvetOm din farbror inte har skrivit något testamente så kommer arvet att fördelas enligt följande. I första hand ärver barn (2:1 Ärvdabalken), men din farbror har inga barn, i så fall ärver hans föräldrar (2:2 Ärvdabalk), om en av dom inte är i livet delar den levande föräldern och farbroderns syskon på arvet. I så fall får den kvarlevande föräldern 50% av vad farbrodern hade, och syskonen får dela på resterande 50 %, med lika delar vardera. Angående de döda syskonen så träder deras barn istället för sin förälder, och delar då på vad föräldern skulle ha fått. Är båda din farbrors föräldrar döda så fördelas allting jämnt mellan syskonen, och de avlidna syskonens arv tillfaller istället deras barn. TestamenteOm din farbror inte är nöjd med fördelningen som följer av lagen kan han upprätta ett testamente (9:1 Ärvdabalk). Han har då rätt att bestämma vilka han vill ska ärva honom. Bara barn har en ovillkorlig arvsrätt, har man inga barn har man alltså rätt att lämna sin kvarlåtenskap till vem man vill.ÅterbetalningsskyldighetEftersom din farbror inte har några barn har ingen rätt till laglott. Därmed kan ingen invända att gåvan kränker laglotten. Din farbror är fri att skänka bort sin egendom, eller testamentera över den, på vilket sätt han vill. Även om det skulle innebära att något eller alla hans syskon blev arvslösa. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.