Kan efterlevande makes arvsrätt testamenteras bort?

2019-09-18 i Make
FRÅGA |Vår faster tidigare änka nu nyligen gift, inget äktenskapsförord skrivet.Hon har inga barn eller nära släktingar förutom oss hennes tidigare makes brors barn.Vår faster dör och samband med bouppteckningen framkommer ett testamente som varit inlämnat på begravningsbyrån. I testamentet framgår det att vår "faster" testamenterar all sin kvarlåtenskap till mig och min syster.Vad händer nu gör testamentet hennes man arvslös? Har han rätt till hälftendelning? trots testamentets ordalydelse?Eller gäller basbeloppsregeln?Frågan gäller om efterlevande makes arvsrätt kan testamenteras bort?
Jenny Viberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB) och regler om äktenskap i äktenskapsbalken (ÄktB). Eftersom du undrar vad som kommer att hända nu efter att din faster har avlidit kommer jag kort att beskriva vad som händer när en gift person avlider. Sedan kommer jag att svara på din fråga om efterlevande makes arvsrätt kan testamenteras bort.När en gift person avlider ska en bodelning görasNär en gift person avlider räknas äktenskapet som upplöst och en bodelning ska göras (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska din faster och hennes mans giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är i princip all den egendom som din faster och hennes man äger. Undantaget är egendom som ingått i ett äktenskapsförord. Eftersom din faster och hennes man inte har skrivit ett äktenskapsord så antar jag att all deras egendom är giftorättsgods och därför ska ingå i bodelningen. Om din faster och hennes man haft skulder kommer dessa att ingå i bodelningen och räknas av (11 kap. 2 § ÄktB).Efter bodelningen görs en hälftendelningEfter bodelningen och eventuell skuldavräkning kommer en hälftendelning att göras. Egendomen som ingått i bodelningen delas då lika mellan din faster och hennes man (11 kap. 3 § ÄktB). Den egendom som är din faster del efter hälftendelningen utgör kvarlåtenskapen efter henne. Den delen är också det som utgör arvet efter din faster.Din fasters man har rätt att ärva din faster trots testamenteEftersom din faster var gift när hon avled, så ärver hennes man henne (3 kap. 1 § ÄB). Hennes man har rätt att ärva en så stor del efter din faster att det uppgår till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet. Denna rätt som en make har går inte att testamentera bort (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Dock vägs värdet av den del som din fasters man fick efter bodelningen in i detta. Det innebär att om din fasters man fick en så pass stor del efter bodelningen att det täcker fyra gånger prisbasbeloppet, så ärver du och din dotter enligt testamentet.SammanfattningEn efterlevande makes arvsrätt kan inte testamenteras bort. Din fasters man har rätt att ärva egendom efter din faster till ett värde motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet. Men du och din dotter ärver enligt testamentet, om din fasters man äger egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet efter att bodelningen har gjorts.Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till våra mer erfarna jurister på Lawline.

Sålt egendom innan bouppteckningen

2019-09-18 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |har blivit kallad till en bouppteckning där jag vet att de sålt av allt lösöre, hur ska jag agera? Tacksam för svar
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline! När en person dör bildas ett dödsbo. Tillgångar och skulder ska utredas sedan kan en bouppteckning upprättas. I bouppteckningen ska samtliga tillgångar och skulder antecknas såsom de var vid dödsfallet och endast dödsboet får förfoga över egendomen. Att sälja egendom innan bouppteckningen är färdig är definitivt inte ok. Man vill kartlägga allt, se till att de som har rätt till betalning/arv får det samt att ingen egendom undandragits. Dödsboet äger egendomen, inte arvingarna. I ditt fall påstår du att detta har skett innan bouppteckningen blivit klar, detta kan alltså i värsta fall leda till straffansvar. Bouppteckningen ska undertecknas på heder och samvete att uppgifterna stämmer och att inget utelämnats 20:6 2 st ÄB. Om egendom avyttrats och bouppteckningen skickas in till skatteverket för registrering skulle det i värsta fall kunna bli fråga om bedrägeri och förskingring. Men arvingarna/delägarna kan förpliktas återbära egendomen eller ersätta värdet 18:6 ÄB, 22:1 2 st ÄB. Du borde absolut anmäla detta om personerna inte för tillbaka egendomen eller ersätter egendomens värde. Detta kan ju även bli problematiskt om allt redan är sålt till olika personer. Ofta är en jurist inblandad när det är många dödsbodelägare, kan råda dig att först prata med denne om så är fallet eller kontakta en jurist på plats. En polisanmälan kan bli nödvändig. Med vänlig hälsning

Hur ärver särkullbarn?

2019-09-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man avled i våras och vi har inga gemensamma barn men min man har 2 pojkar. Tiisammans äger v i e fastighet som nu skall säljas. Vad har hans barn rätt till när fastigheten är såld?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) och eventuellt testamente. Eftersom det inte framgår av frågan att något testamente finns kommer jag i mitt svar utgå från att det inte finns något testamente. Bröstarvingar ärver i första handBröstarvingar är den avlidnes barn och barnbarn, och det är dessa som ska ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). När den avlidne är gift ska maken få de gemensamma barnens arvslott med fri förfoganderätt och barnen har sedan rätt till efterarv efter den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider (3 kap. 1 § och 3 kap. 2 § ÄB). Särkullbarn, barn som endast är barn till den ena maken, har däremot rätt att få ut sin arvslott direkt när den första maken avlider (3 kap. 1 § ÄB). Din mans söner är särkullbarn och har rätt att få ut sin arvslott direkt. I din fråga framgår inte att det finns några andra arvingar, vilket betyder att de ska ärva din man med ½ var. De kan endast ärva din mans egendom, och eftersom han äger halva huset har de arvsrätt till hälften av huset. Det innebär att de kommer få halva summan vid en eventuell försäljning som de sedan kommer få dela på. BasbeloppsregelnOm efterlevande make efter bodelning inte har egendom motsvarande fyra prisbasbelopp (186 000 kr) ska denne ur kvarlåtenskapen erhålla ett belopp så att den får 186 000 kr (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det belopp efterlevande make erhåller ur kvarlåtenskapen har arvingarna efter den avlidne maken sedan efterarvsrätt till (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att om du efter bodelning inte har egendom motsvarande 186 000 kr kommer du få ett belopp efter din avlidna make så du kommer upp i 186 000 kr. SammanfattningDin makes söner kommer ha rätt till halva summan vid en försäljning av huset eftersom de är bröstarvingar till din make och dessutom särkullbarn som har rätt att få ut sin arvslott direkt. Du har dock rätt att få ut pengar ut boet så din totala egendom motsvarar 186 000 kr. Hoppas detta var till hjälp för dig! Har du fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här.

Min mamma har fått egendom testamenterad till sig – får jag arvsrätt i hennes ställe om hon dör?

2019-09-15 i Testamente
FRÅGA |Hej!En fråga som rör testamente när min mor och moster går bort i framtiden!Min moster (som är i livet) har ingen make och inga barn, men hon har flera syskon och syskonbarn - och hon har testamenterar allt till min mamma! Men vad händer om min mamma dör före min moster?Går min moster arv, som hon testamenterat till min mamma, automatiskt till mig när moster senare dör - eller måste/bör man skriva ett nytt testamente? Anledning till frågan är - Finns det en "risk" att de andra syskonen och syskonbarnen kan få del av arvet?Tacksam för hjälp!Med vänlig hälsning
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar följande, mot bakgrund av att din moster har testamenterat all sin egendom till din mamma:- Om din mamma dör före din moster - har du då rätt att ärva din moster i din mammas ställe, trots att du inte står med i din mosters testamente?- Finns det någon risk för att din mosters övriga syskon och syskonbarn får del av arvet i en sådan situation? Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), som innehåller regler om arv och testamenten.Du har rätt att ärva din moster i din mammas ställeSvaret på din första fråga är ja - du har rätt att ärva din moster i din mammas ställe, om din mamma dör före din moster. Rätten till arv går nämligen över från din mamma till dig och dina eventuella syskon (11 kap. 6 § ÄB). Detta beror på att du och dina eventuella syskon redan har arvsrätt efter din moster enligt den legala arvsordningen. Det är den turordning för arvsrätt som gäller i Sverige, om en avliden person inte har skrivit något testamente. Förutsatt att din moster varken har några barn eller sina föräldrar i livet, har hennes syskon arvsrätt enligt lag (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Enligt turordningen får du då arvsrätt i din mammas ställe, om hon är död. Din arvsrätt enligt den legala arvsordningen medför alltså att du får träda i din mammas ställe gällande testamentet (11 kap. 6 § ÄB). I övrigt är den legala arvsordningen inte relevant, eftersom din mosters testamente gäller istället för den.Krävs att din moster inte har skrivit vad som ska hända om din mamma dörEn viktig förutsättning för din rätt att ärva är att din moster inte har skrivit något i testamentet om vem som ska ärva henne ifall din mamma dör. Om din moster exempelvis har skrivit att hon isåfall vill att ett annat syskon ska ärva all egendom, så gäller hennes önskan. Då får du tyvärr inte någon rätt till arv.Det finns en risk för att testamentet klandrasDet som jag har beskrivits hittills ger dig i princip rätt att ärva din moster om din mamma dör före henne. Det finns dock fortfarande risk för att din arvsrätt äventyras om din mosters testamente blir klandrat för att vara ogiltigt (14 kap. 5 § ÄB).Som jag nämnde tidigare är det din mosters syskon som har rätt att ärva henne enligt den legala arvsordningen. Om någon av dem dör går arvsrätten över till deras barn, din mosters syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Det gör att de har rätt att väcka talan i domstol om att ogiltigförklara testamentet, om de anser att det finns grund för det. De bör inte kunna angripa din rätt att träda i din mammas ställe för arvsrätt enligt testamentet. Däremot skulle de exempelvis kunna påstå att din moster påverkades till att testamentera all sin egendom till din mamma (13 kap. 3 § ÄB). I värsta fall skulle en domstol då kunna besluta att din mosters testamente är ogiltigt.Ogiltigheten medför isåfall att den legala arvsordningen kommer att gälla istället för testamentet. Svaret på din andra fråga är därför ja – om testamentet ogiltigförklaras får din mosters syskon och syskonbarn del av arvet efter din moster. Ett nytt testamente skulle minska risken för konflikter kring din arvsrättFör att undvika konflikter kring din rätt att träda i din mammas ställe, hade det varit bra om din moster skrev ett nytt testamente. En förutsättning är förstås att din moster själv vill att du ska ärva henne om din mamma dör.I det nya testamentet bör det tydligt framgå att din moster vill att du ärver henne i andra hand. I övrigt behöver testamentet uppfylla lagens formkrav (10 kap. 1 § ÄB):- Testamentet ska vara skriftligt.- Din moster ska underteckna det.- Två vittnen ska samtidigt vara närvarande din moster undertecknar testamentet eller när hon talar om för dem att hon har undertecknat det.- Vittnena ska också underteckna testamentet. Vittnena ska vara över 15 år gamla och sakna sådana psykiska besvär som gör att de inte förstår vad bevittnandet innebär (10 kap. 4 § första stycket ÄB). Din mosters nära släktingar får inte lov att vara vittnen (10 kap. 4 § första och andra stycket ÄB).Det nya testamentet stärker din arvsrättNär din moster förtydligar sitt testamente på det här sättet minskar risken för konflikter om tolkningen av testamentet efter hennes död. Även om du i princip redan har en laglig rätt att ärva din moster i din mammas ställe, medför alltså det nya testamentet att din arvsrätt stärks. I slutänden är det nämligen din mosters förmodade vilja som styr hur hennes testamente ska tolkas (11 kap. 1 § första stycket ÄB). Om hon redan har skrivit vad hon vill, lär det inte behövas några spekulationer kring det.SammanfattningSammanfattningsvis gäller alltså det följande:- Du har rätt att ärva din moster i din mammas ställe, trots att du inte står med i din mosters testamente. En förutsättning för det är dock att din moster inte har skrivit i testamentet att hon vill att någon annan ärver henne om din mamma dör.- Det finns risk för att din mosters övriga syskon och syskonbarn får del av arvet om de väcker talan i domstol om att testamentet är ogiltigt. Därför är det bäst att din moster skriver ett nytt testamente, där hon är tydlig med att hon vill att du ärver henne i andra hand. Det stärker din rätt till att ärva henne om din mamma dör. Om du eller ni behöver mer ingående juridisk hjälp går det alltid bra att skicka ett mail till info@lawline.se, ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 eller boka en tid hos våra duktiga jurister via hemsidan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Avsäga sig arv

2019-09-18 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej kan barnen avsäga sitt arv. O ge det till ett av sina syskon
Emilia Skantsi Flood |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är möjligt att avstå från sitt arv, det kan ske antingen genom sk arvsavsägelse som sker före dess att arvlåtaren har avlidit, 17 kap 2 § ärvdabalken (ÄB) eller sk arvsavstående som sker efter att arvlåtaren har avlidit. Om en arvinge avsäger sig sitt arv går det till den som står näst på tur dvs till den som avstått arvets barn (om den har några). Om det är tänkt att arvet istället ska gå till ett syskon kan det om arvlåtaren fortfarande är kvar i livet och det är dennes vilja ske genom testamente som godkänns av den/de arvingar som avsäger sig sin rätt, 17 kap 2 § ÄB. Hoppas det besvarade din fråga!Vänlig hälsning

Kan man som bröstarvinge avsäga sig rätten till arv?

2019-09-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan jag som bröstarvinge avsäga mig mitt arv i samband med bouppteckningen? Jag läser i era tidigare svar i ämnet att det endast kan ske om skälig ersättning tidigare har utgått, vad menas mer precist med det och hur styrks det? Kan jag t.ex. vid bouppteckningen hänvisa till att jag löpande under de senaste >15 åren har tagit emot kontanter av min mor (min far dog för >25 år sedan) och att den andre bröstarvingen (min bror) inte har gjort det alls? Räcker det? Behöver den kontanta ersättningen motsvara min arvslott?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör dina möjligheter att avsäga dig ett arv från din mor. Regler om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Arvsavsägelse och arvsavstående Det är möjligt att som arvinge avsäga sig rätten till ett arv. Man kan avsäga sig hela arvet, en viss del av arvet eller viss specifik egendom. En arvsavsägelse innebär att hela din arvsgren förlorar rätten till arv, det vill säga dina arvingar kan inte istället för dig göra anspråk på arvet från din mor. Den del som egentligen skulle tillfallit dig kommer istället fördelas mellan din mors övriga arvingar. Väljer du istället att avstå sin din till arv kommer arvet från din mor istället att tillfalla dina arvingar. Arvsavsägelse före eller efter dödsfallet Vill du avsäga dig din arvsrätt före din mors bortgång, ska en sådan arvsavsägelse göras i ett skriftligt avtal med din mor (17 kap. 2 § ÄB). Eftersom du är bröstarvinge till din mor, gäller arvsavsägelsen av den del av arvet som utgör din laglott bara om du har fått skälig ersättning för din laglott. Din laglott motsvarar hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Vad som utgör skälig ersättning ska bedömas med hänsyn till förhållandena då arvsavsägelsen görs. Vad som utgör skälig ersättning får bedömas i relation till värdet på den laglott du annars hade haft rätt till. Om ersättningen väsentligen understiger det värde din laglott har vid tiden för när du sluter avtal med din mor om arvsavsägelsen, kommer ersättningen inte anses vara skälig. Du bör kunna hävda att de kontanter du har fått av din mor under de senaste 15 åren utgör sådan ersättning för laglotten som krävs för att din arvsavsägelse ska gälla även din laglott. Men eftersom jag inte vet hur stor laglott du har rätt till och hur mycket kontanter du har fått av din mor kan jag tyvärr inte säga om de kontanter du fått av din mor räcker för att du ska anses ha fått skälig ersättning. Vill du avsäga dig din arvsrätt efter din mors bortgång finns det däremot inget krav på att du ska ha fått skälig ersättning för laglotten. Om du avsäger dig din rätt till arvet innan eller senast vid bouppteckningsförrättningen kommer du inte heller att antecknas som dödsbodelägare. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Vem ärver min mors man?

2019-09-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag och min syster är är särkullsbarn. Vår mors man har inga egna barn. Vår mor och hennes man har en del kapital och ett sommarhus som har ett högt värde. Om vår mor dör först har vi rätt till vår del av arvet och hennes make behåller sin del. Men vad händer sen när maken dör? Ärver hans syskon och syskonbarn honom? Måste han testamentera till mig och min syster om han vill att vi ska ärva? Vad händer om vår mors man dör först? Har vår mor då rätt till hela arvet efter honom som jag och min syster sen ärver efter henne när hon dör? MvhAnna
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar hur du och din syster samt din mor kan ärva din mors man. För att kunna hitta svaret på din fråga behöver vi gå in i Ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag börja med att beskriva vem som får ärva enligt arvsordningen för att sedan redovisa hur ni kan ärva er mors man. Slutligen kommer jag även ge dig råd. Vem får ärva:Den som är först i arvsordningen ärver er mors man, om det inte finns något testamente. Eftersom han inte har några egna barn kommer hans föräldrar och syskon ärva honom, vilket du också uppmärksammar i din fråga (2 kap 2§ ÄB). Detta kommer ske oavsett om maken dör innan eller efter er mor. Arvsordning:I Ärvdabalken är arvtagarna uppräknade i 2:a kapitlet. Vilket är:1. Barnen,2. Föräldrar, syskon och syskonbarn, 3. Far- och morföräldrar. 4. Allmänna arvsfonden. Denna ordningen är en turordning på vilka som får ärva efter den avlidne, ordningen som kallas för arvsordning. Här följer ett exempel på hur arvsordningen används: När er mors man avlider så skall först och främst hans egna barn ärva honom. Men då han inte har några egna barn, skall istället föräldrar, syskon och syskonbarn ärva. Om inte dessa hade varit vid livet, så skall arvet gå till den avlidnes mor och farföräldrar. Finns ingen av dessa vid liv, så kommer arvet efter den avlidne att gå till den allmänna arvsfonden. Arvsordningen följs dock endast om er mors man inte har skrivit något testamente. Hur ärver er mor hennes man om han dör först?Er mor kommer inte per automatik få arv ifrån hennes man, med hänsyn till arvsordningen.Hon blir däremot berättigad hennes mans kvarlåtenskap om han testamenterar denna till henne. Undantag: Eftersom din mor är gift med hennes man finns det ett undantag från det ovannämnda. Om er mor får ut mindre än 186 000 kronor vid bodelningen efter hennes avlidne man kommer hon vara berättigad till arv. Hon har nämligen alltid rätt till 186 000 kronor vid en bodelning eftersom hon har varit gift med den avlidne (3 kap 1§ 2 stycket ÄB). Hur kan du och din syster ärva er mors man?Ni är inte er mors mans egna barn vilket innebär att ni inte har någon arvsrätt genom arvsordningen. Det enda sättet som ni kan ärva honom är om han testamenterar bort sina tillgångar till er. Mina råd Om er mors man vill att ni skall ärva honom så måste han skriva ett testamente. Var noga med att han uppfyller alla formkrav så att testamentet blir giltigt och att testamentet är tydligt utformat för att förhindra konflikter inom familjen. Jag hoppas att jag har gett dig svar på din fråga och att det löser sig för er! Du är varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Hur snart efter ett dödsfall måste ett arvskifte av en lantbruksfastighet göras?

2019-09-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur snart efter ett dödsfall måste ett arvskifte av en lantbruksfastighet göras? Dödsfallet skedde i juli 2016.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ingår en lantbruksfastighet i ett dödsbo ska boet ha avvecklat fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade (18 kap. 7 § första stycket ärvdabalken). Utgången av det kalenderår som dödsfallet inträffade är 31 december 2016. Senast 31 december 2020 måste därför arvskiftet göras. Länsstyrelsen kontrollerar att avvecklingen skett inom föreskriven tid. Om dödsboet inte fullgör sin skyldighet inom den tidsperioden får Länsstyrelsen vid vite förelägga dödsboet att fullgöra skyldigheten (18 kap. 7 § första stycket ärvdabalken)Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,