Kan jag förordna om särskild förvaltning i mitt testamente?

2020-04-02 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag skulle vilja upprätta ett testamente där jag lämnar min egendom och fastighet till mina döttrar som är 10 och 12 år gamla, men under tiden de är inte myndiga skulle jag vilja att min bror och min mor förvaltar min egendom och fastighet i väntan på att barnen blir myndiga. Kan man göra så? Vad ska jag skriva?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Ja, det är möjligt att upprätta ett testamente med önskemål om särskilda förvaltareDet är möjligt att upprätta ett testamente där du lämnar din egendom och fastighet till dina döttrar, medan din mor och bror är s.k. särskilda förvaltare tills dina barn blir myndiga. Barn som är under 18 år får inte förvalta sin egen egendom enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken. I regel ska egendomen förvaltas av förmyndaren (vårdnadshavaren är förmyndare som huvudregel) enligt 10 kap. 2 § föräldrabalken. Den andra föräldern förvaltar över egendomen ifall den andra föräldern avlidit, 6 kap. 9 § föräldrabalken. Enligt 12 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken gäller inte ovanstående information ifall den omyndiga förvärvat egendom genom testamente med villkor om att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren (särskild förvaltare).Vad som är nödvändigt att ha med i ett testamenteDe formkrav som ställs på ett testamente är att det ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen, 10 kap. 1 § ärvdabalken. Alltså ska vittnena vara på plats och närvara samtidigt som testatorn undertecknar testamentet. Vittnena måste enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken vara över 15 år, inte vara psykiskt störda, inte vara släkt med testatorn eller ha ett eget intresse av testamentet. Vittnena måste dessutom vara medvetna om att de bevittnar ett testamente, men själva innehållet behöver de dock inte känna till.Gällande den särskilda förvaltningen ska du skriva i testamentet vem eller vilka som ska vara särskilda förvaltare (din bror och mor), samt när du vill att den särskilda förvaltningen ska upphöra (när barnen blir myndiga). Om du har eventuella villkor på förvaltningen kan du också skriva ned dessa.I övrigt bör testamentet innehålla uppgifter om vem som är testator, vilka som ska ärva och hur stor del de ska ärva. Man kan också skriva hur arvet får förfogas. Ett arv kan förfogas antingen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, medan fri förfoganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Testamentet kan också innehålla information om ifall arvet ska utgöra enskild egendom, dvs. att arvet inte omfattas av en bodelning ifall den som ärvt skulle skilja sig eller separera. Slutligen behövs det underskrifter från testatorn och de två vittnena, samt datum för undertecknandet.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Hur går jag tillväga för att kontrollera om förskott på arv delats ut? - Begära ut kontoutdrag från en avliden persons konto

2020-04-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,För drygt 10 år sedan gick min pappa (som då var gift med min mamma bort). 2 år senare fick min mamma en allvarlig stroke, som innebar att hon flera år senare fick en god man (även om det behövts redan från början).Under tidsperioden mellan att mamma fick en stroke och en god man utsågs skötte min bror mamma ekonomi (på eget bevåg).Nu har även min mamma gått bort och god man ger mig insikt i ekonomin som den såg ut när denne tog över finanserna. Jag skulle nu vilja ha inblick i hur finanserna för mamma sett ut från att hon fick en stroke tills god man utsågs. Anledningen är alltås att verifiera att allt gått rätt till och att t.ex. inga "förtida arv" delats ut.Är detta möjligt? Och i så fall - hur går man till väga? Kan banken hjälpa till?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ja, det finns möjlighet att få en inblick i din mammas finanser genom att begära ut ett kontoutdrag för din mammas konto. Du kan då ta del av de transaktioner som har gjorts. Nedan kommer jag förklara hur du ska gå tillväga och vad som kan krävas för att du ska få begära ut uppgifterna. Jag kommer att hänvisa till relevanta bestämmelser i lag om bank- och finansieringsärenden och ärvdabalken.Som huvudregel är uppgifterna sekretessbelagdaBanken lämnar inte ut kontoutdrag som gäller transaktioner för tiden före att personen avled. Det beror på att uppgifterna är skyddade i enlighet med banksekretessen, lag om bank- och finansieringsrörelser 1 kap. 10 §. Uppgifterna kan lämnas ut om det finns godtagbara skälUndantag till huvudregeln om sekretess, är att uppgifterna får lov att lämnas ut. Om det finns ett behov av att ta del av uppgifterna, som framstår som befogat. Det krävs godtagbara skäl för att banken ska tillåta att uppgifterna lämnas ut. Godtagbara skäl kan vara, såsom du beskriver i din fråga, att få underlag i utredning om förskott på arv har delats ut. Ett godtagbart skäl kan också vara att se om den avlidnes medel har använts på ett olämpligt sätt av någon som har haft hand om personens ekonomi. Exempelvis lämnar banken ut kontouppgifter till polisen, om de behövs som underlag i en brottsutredning, lag om bank- och finansieringsrörelser 1 kap. 11 §. Ett exempel på när det kan bli aktuellt är om det finns misstanke att den som har haft hand om kontot har gjort sig skyldig till förskringring. Banken gör en prövning i det enskilda fallet, och avgör då om godtagbara skäl föreligger.Vem är behörig att begära ut ett kontoutdrag? Dödsbodelägare ska företräda dödsboet gemensamt, vilket följer av ärvdabalken 18 kap. 1 §. Därför krävs det att samtliga dödsbodelägare lämnar sitt samtycke till att uppgifterna ska begäras ut.Det är möjligt att lämna varandra fullmakt att företräda dödsboet enskilt. Fullmakten bör vara skriftlig och signeras av samtliga dödsbodelägare. Saknas en skriftlig fullmakt är det svårt för banken att avgöra om samtycke faktiskt har lämnats från samtliga dödsbodelägare. Hur går man tillväga rent praktiskt? För att begära ut kontouppgifterna gör dödsbodelägarna en skriftlig framställan. I framställan ska anges skälet till att uppgifterna begärs ut och varför det finns ett behov av att ta del av uppgifterna. Vilken tidsperiod som avses bör specificeras. På banken visar dödsbodelägarna upp ett dödsfallsintyg, som går att beställa hos skatteverket av dödsbodelägare. Om det finns en upprättad bouppteckning fungerar den för att legitimera dig som dödsbodelägare. Då krävs inte ett dödsfallsintyg. Banken gör som ovan nämnt en prövning av om godtagbara skäl föreligger utifrån framställan som gjorts. Finns godtagbara skäl så hävs sekretessen, varav kontoutdrag kan lämnas ut. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Tveka inte att ställa en ny fråga till oss på Lawline, om du har fler funderingar. För garanterat svar rekommenderar vi att du använder dig av vår expresstjänst. Vänligen,

Kan man upprätta ett testamente som gör att arv undantas från en bröstarvinge?

2020-04-01 i Laglott
FRÅGA |HejVi är gifta föräldrar till två gemensamma barn var av den ena sonen har en CP-skada och utvecklingsstörning och har därför en godman (en av oss föräldrar och senare är vår önska att hans bror ska ta över denna uppgift). Vi vill nu upprätta testamente där sonen med funktionshinder ska undantas i så stor utsträckning som möjligt från arvet efter oss. Är detta möjligt, hur ska vi formulera oss?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagEftersom din fråga berör arvsrätt så är ärvadabalken, härefter förkortad som ÄB, tillämplig. Vem/vilka ärver er? Precis som ni verkar veta innebär den legala arvsordningen att era gemensamma barn kommer att ärva lika efter er båda eftersom de är era bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, och i deras samtidiga närvaro ska testatorn underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift, och därefter ska vittnena bestyrka handlingen med sina namn (10 kap. 1 § ÄB). Det är möjligt att testamentera bort all sin egendom, men en bröstarvinge har alltid rätt till sin så kallade laglott, vilken utgörs av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer honom eller henne (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär i ert fall, om ni har två barn, att en fjärdedel av arvet efter er tillkommer er son. Det krävs dock att bröstarvingen påkallar jämkning i testamentet inom sex månader från det att denne fick del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Förskott på arv och förstärkt laglottsskyddDet finns en möjlighet att ge bort egendom till en bröstarvinge medan man fortfarande är i livet, utan att detta ska räknas till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som har gett gåvan ska fördelas. I praktiken går det till så att värdet av gåvan vid gåvotillfället adderas till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Därefter räknas barnens arvslotter fram. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet att kompensera för gåvan, får de övriga bröstarvingarna nöja sig med att dela på det som finns i boet. Gåvotagaren har alltså ingen skyldighet att ge tillbaka del av gåvan eller värdet av gåvan för att kompensera sina syskon fullt ut (6:1 – 4 ÄB).Är man osäker på hur den avlidne föräldern tänkte när han eller hon gav gåvan ska den ses som förskott på arv (6:1 ÄB). Om man som förälder inte vill att gåvan ska betraktas som förskottsarv måste man alltså uttryckligen förklara detta, vanligtvis i ett gåvobrev. Det är alltså möjligt för en förälder att i ett gåvobrev ange att gåvan som barnet ska få inte ska ses som ett förtida arv och således inte heller beaktas vid ett arvskifte. Det finns dock en begränsning av ovanstående, och det är det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ÄB). Det förstärkta laglottsskyddet blir tillämpligt om en förälder ger egendom till någon (i ert fall ert andra barn) under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till sitt syfte är att likställa med arv genom testamente. Regeln finns för att förhindra att arvlåtaren kringgår laglottsreglerna genom att ge bort sin egendom innan bortgång istället för att testamentera den. Vid beräkningen av laglotten ska då värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen (7 kap. 4 § ÄB). Detta är ett komplext område med mycket praxis, men det handlar i synnerhet om fall då gåvogivaren väntar döden inom en relativt kort tid och/eller kan väntas behålla nyttan av egendomen fram till dennes bortgång, exempelvis genom att denne får bo kvar på fastigheten. SammanfattningDet är möjligt att testamentera bort all sin egendom. Dock har ens bröstarvingar alltid rätt till sin så kallade laglott, vilket utgörs av hälften av den arvslott som de enligt lag har rätt till. Det går att ge gåvor utan att de ska räknas som förskott på arv, och på så vis justera sin kvarlåtenskap. Man bör dock vara observant på att det under vissa förhållanden kan betraktas som förskott på arv. Är detta något ni funderar på rekommenderar jag er därför att boka tid med en av våra jurister på https://lawline.se/contact. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan jag bli skyldig att betala dödsbos skulder?

2020-03-31 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far gick bort 2018 och dödsboet hade inga tillgångar men däremot skulder hos Kronofogden. Det blev således en dödsboanmälan.Ett år senare gick min farmor bort. Då pappa var hennes enda barn (och var avliden) ärvde jag hennes tillgångar.Kan Kronofogden kräva att jag betalar skulder i pappas dödsbo med detta arv?Tacksam för svar!MvhSara
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt din fråga har det valts att göra en dödsboanmälan, som då ersätter bouppteckningen (20 kap. 2 § Ärvdabalken).Enligt 1 kap. 1 § Ärvdabalken kan endast den som lever vid arvlåtarens död ta del av arvet. Då din far gått bort finns det ingen möjlighet i ditt fall att han skulle ta del av arvet och att den summan på så sätt skulle ha hamnat i hans dödsbo.Som huvudregel gäller också att man inte ärver skulder. Du kan alltså aldrig bli skyldig att betala din fars skuld. De pengarna som du ärvt är dina – och kronofogden kan alltså inte ta de pengarna och tvinga dig till att betala. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Kan en vän ärva något?

2020-04-01 i Arvsordning
FRÅGA |Om en kvinna avlider och har en hjärtevän, samt två barn och barnbarn. Naturligtvis går arvet till barn och barnbarn enligt första arvsklassen, men går något av de 20 miljoner kr kvinnan lämnat efter sig eller hennes egna lägenhet som hon bott i, till hjärtevännen (som för övrigt inte bott med kvinnan eller har gemensam egendom med). Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar förutsätter jag att hjärtevännen inte är förälder till den avlidna kvinnans barn. Vem ärver?Det är precis som du skriver att den avlidna kvinnans egendom tillfaller arvingarna i den första arvsklassen i enlighet med den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ÄB). I arvet ingår all kvinnans egendom, dvs både bostad, banktillgångar och fysisk egendom m.m. Om man vill frångå den legala arvsordningen krävs att man upprättar ett testamente där man föreskriver vilken egendom som ska tillfalla vem. Om kvinnan inte upprättat något testamente kommer arvet att fördelas till hennes arvingar i första arvsklassen enligt den legala arvsordningen och hennes hjärtevän ärver ingenting. Om kvinnan upprättat ett giltigt testamente med sin hjärtevän som mottagare kan hjärtevännen ärva vad som kvinnan föreskrivit ska tillfalla honom. SammanfattningFör att någon annan än de legala arvingarna ska ha rätt att ärva krävs att den avlidne upprättat ett giltigt testamente. Om personen i fråga inte har gjort det fördelas arvet endast enligt den legala arvsordningen. Utan testamente kommer således kvinnans hjärtevän inte att ärva något från henne. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Får en syster till en testamentstagare vara vittne i testamente?

2020-04-01 i Testamente
FRÅGA |Får en syster till en testamentstagare vara vittne i testamentet?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagEftersom din fråga berör testamentsrätt så är ärvadabalken, härefter förkortad som ÄB, tillämplig. Får en syster till en testamentstagare vara vittne i testamentet? Detta regleras i 10 kap. 4 § ÄB och de som inte får vara vittnen delas upp i två grupper. I den första gruppen uppräknas vissa personer som inte får vittna på grund av deras person eller på grund av deras förhållande till testatorn, det vill säga den som testamenterar något. Dessa är: 1.Den som är under 15 år.2.Den som, på grund av en psykisk sjukdom, inte förstår betydelsen av vittnesbekräftelsen.3.Testatorns (den som skrivit testamentet) make/maka.4.Testatorns sambo.5.Någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap till testatorn.6.Testatorns svåger.7.Testatorns syskon.Den andra gruppen handlar om att man inte får bevittna testamentet om det gäller till förmån för en själv eller vissa andra närstående. Om ett testamente gäller till förmån för någon som man står i följande förhållande till, får man inte bevittna testamentet:1.En make eller sambo.2. Ett syskon3. En som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag,4. Inte heller får den som är framtidsfullmakthavare, förmyndare, god man eller förvaltare till den som är testamentstagare får vittna.5. Inte heller ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse får bevittna ett testamente som gäller till förmån för den juridiska person som hen företräder.Sammanfattning Kort sagt får inte ett syskon till en testamentstagare vara vittne i ett testamente. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Går det att välja vilken egendom man ärver?

2020-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Särkullbarns rätt till krav på fördelning av laglott?Jag och min avlidne man är gifta samt har ett testamente där det står,..som vår yttersta vilja och testamente att den som överlever den andre skall ärva den avlidnes egendom med fri förfoganderätt.Vi äger huset tillsammans men en skogsbit samt aktier står på min man.Han har två barn tidigare och vi har ett gemensamt.Kan hans barn kräva i vilken form de vill ha ut sin laglott t.ex i aktier eller skogen?Kan de kräva en försäljning av huset resp. Skogen?Tacksam för svar!
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott direkt när deras förälder avlider. Laglotten är skyddad genom lag och kan inte testamenteras bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom din man har tre barn delas hans kvarlåtenskap på tre. Du som efterlevande maka ärver innan ert gemensamma barn, medans särkullbarnen kan få ut sitt arv direkt. Om din man genom ett testamente har inskränkt särkullbarnens arvsrätt till att enbart avse laglotten, ska särkullbarnen få ut en sjättedel var. Särkullbarnens laglott motsvarar således en sjättedel var av marknadsvärdet vid bouppteckningen av din mans kvarlåtenskap. Oavsett om ni är överens om hur tillgångarna ska fördelas kan särkullbarnen kräva att viss egendom ska säljas om deras laglott kränks. Varje delägare har rätt att ur kvarlåtenskapen få en del av varje slags egendom (23 kap. 3 § ärvdabalken). Om ni inte kan komma överens om vem som ska ärva vad kan man ärva med samäganderätt. Är samägande inte ett önskvärt alternativ kan en skiftesman utses genom tingsrätten som hjälper till att fördela egendomen mellan er (23 kap. 5 § ärvdabalken). Kan inte skiftesmannen få er att komma överens om hur egendomen ska fördelas kan skiftesmannen besluta detta själv genom ett tvångsskifte. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Föräldrar får under sin livstid sälja/ge bort sin egendom

2020-03-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, min sambos pappa är död sedan länge. Nu har även hans farmor avlidit och vi fick nu reda på att hon 1999 sålde sin sommarstuga till min sambos faster och hennes barn utan att vi fick reda på något. Kan man verkligen göra så? Borde inte min sambo ha rätt till sin avlidna pappas del?Med vänlig hälsning,
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under sin livstid har man rätt att göra vad man vill med sina tillgångar. Man har rätt att sälja dem eller ge bort dem till vem man vill. Det finns ingen lag här som säger att man måste behandla sina barn lika. Har man däremot gett bort egendom till ett av sina barn under sin livstid kan detta komma att räknas som ett förskott på arv (6 kap 1 § ärvdabalken). Ifall man har gett en gåva till sitt barn presumeras detta vara ett förskott på arv om inget annat framkommer. Du skriver dock att farmor sålde sin sommarstuga till ett av sina barn och barnbarn. Ifall de har betalat för sommarstugan och t.ex. tagit över eventuella lån är det troligtvis alltså inte frågan om ett förskott på arv. Här beror det alltså på hur omständigheterna vid överlåtelsen såg ut. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar