Kan en gåva villkoras som förskott på arv?

2019-11-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag har fått ett Gåvobrev innehållande en summa med pengar.I brevet är det angivet att gåvan skall räknas som förskott på det kommande arvet!Förskott på arvet kan det ses som en gåva?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Vad gäller för förskott på arv?Det är upp till gåvogivaren att i gåvobrevet upprätta villkor för gåvan. Om du har fått gåvan av någon av dina föräldrar så har du också en laglig rätt att ta arv efter dem (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta gäller även i det fall du har annan laglig rätt till arv som nära släkting enligt någon av de andra arvsklasserna i samma kapitel. Om du som mottagare av gåvan har en laglig rätt att taga arv efter gåvogivarens bortgång så kan denne upprätta villkor om att gåvan ska utgöra ett förskott på mottagarens arv (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att denna del vid ett framtida arvskifte kommer att avräknas från dennes andel av arvet. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Efterarvinge (som inte är bröstarvinge) har vanligtvis endast rätt till arv efter den först avlidna maken och inte andra

2019-11-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag har svårt att förstå vad som gäller då min mamma har gått bort.Jag är särkullebarn. Det finns inga gemensamma barn.Om jag som särkullbarn väljer att avstå från mitt arv till förmån för efterlevande make. Så har jag läst att jag som Särkullbarn avstår inte arvet definitivt, utan skjuter på arvet och blir istället efterarvinge likt ett gemensamt barn.Menas detta att jag ärver alla tillgångar som finns vid bortgång av min mammas make. Även det som räknas som hans tillgångar.Eller ärver hans syskon alternativt syskonbarn en del.Kan han testamentera bort hela eller delar av arvet/tillgångar som finns?Är det något speciellt som jag behöver tänka på som jag inte ska missa.
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver kan du som särkullbarn välja att avstå ditt arv och blir då istället efterarvinge till din mamma när hennes make avlider (3 kap 9 § ärvdabalken). Du har då rätt att få ut arv efter din mamma, men blir inte arvinge till hennes make. Vanligtvis är efterarvets storlek hälften av den egendom som finns när den efterlevande maken avlider (3 kap 2 § ärvdabalken). Kvotdelen kan dock vara större eller mindre beroende på hur ägandeförhållandena såg ut mellan makarna. Skulle t.ex. din mamma efter bodelning ha ägt 60 % av egendomen är storleken på ditt efterarv 60 % av egendomen. Resterande del av egendomen är arv efter maken och ska tillfalla hans arvingar, t.ex. syskon. Maken kan dock såklart välja att testamentera bort allt till dig om detta skulle vara hans vilja. Under makens livstid kommer han kunna ge bort/sälja egendom som tillhört din mamma då han har s.k. fri förfoganderätt. Han kommer även kunna testamentera bort egendom som tillhört din mamma så länge detta inte inskränker din rätt till efterarv (3 kap 3 § ärvdabalken). Rätten till efterarv innebär alltså i första hand endast rätten till en viss mängd egendom och inte till specifik egendom. Av den egendom som finns kvar, dvs. inte har getts bort/sålt/testamenterats bort, har du dock rätt att i första hand få erhålla din mammas egendom som arv (3 kap 5 § ärvdabalken). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur kan man göra för att bröstarvingarna ska ärva så lite som möjligt?

2019-11-12 i Laglott
FRÅGA |Min särbo vill att jag ska ärva honom!Han vill inte att hans vuxna barn ska ärva. Men arvslotten kan man inte ta bort. Hur ska han göra för att de ska få så lite som möjligt?
Julia Persson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad din särbo kan göra för att hans vuxna barn ska ärva så lite av honom som möjligt i syfte att du ska ärva honom. Jag utgår från att du och din särbo inte är gifta när jag besvarar frågan.Bröstarvingars arvsrättI ärvdabalken finns de regler som behandlar arvsrätt. Barn kallas även för bröstarvingar och enligt den legala arvsordningen ärver barn sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). I svensk rätt har bröstarvingar en lagstadgad rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). En laglott är hälften av den arvslott som tillfaller bröstarvingarna.Exempel: Person A har en kvarlåtenskap på 100 000 kr. Hen är ogift, har två barn och har inte skrivit ett testamente. Barnens arvslott i det här exemplet är 50 000 kr vardera och laglotterna är således 25 000 kr.I exemplet ovan hade person A kunnat testamentera bort 50 000 kr utan att det hade inskränkt bröstarvingarnas laglotter. Det finns därför en möjlighet att testamentera bort en del av kvarlåtenskapen, men bröstarvingar har en oinskränkt rätt till sin laglott. Bröstarvingar kan med hjälp av en jämkningsregel klandra ett testamente som inskränker deras laglott (7 kap. 3 § ÄB). Det är därför ingen idé att försöka inskränka en bröstarvinges rättigheter genom att testamentera bort t.ex. 80 000 kr enligt förutsättningarna i exemplet ovan.AvslutningsvisÄven om du och din särbo gifter er, har din särbos barn en rätt att få ut sitt arv direkt efter sin pappa. Det hade dock varit annorlunda om barnen hade varit gemensamma och inte så kallade särkullsbarn. Om de hade varit gemensamma hade du ärvt din särbo innan barnen. (3 kap. 1 § ÄB).Jag rekommenderar att din särbo kontaktar en jurist för att upprätta ett testamente till förmån för dig. Din särbo kan testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till dig, men som sagt finns det en stor risk att din särbos bröstarvingar klandrar testamentet och får ut sina laglotter. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en till fråga!Vänligen,

Vad finns det för formkrav på ett testamente?

2019-11-12 i Testamente
FRÅGA |Hej,Hur skriver man ett enkelt testament gällande en privatperson? Dvs finns det några bestämda punkter eller detaljer som måste finnas med i ett så kallat testament som en privatperson skriver på egen hand för att dokumentet skall vara giltigt?Tack!Vänlig hälsning,
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att gå igenom formkraven som lagen ställer upp för att ett testamente ska vara giltigt samt kraven som ställs på testamentsvittnena. Längst ner finns en kortare sammanfattning av vad man bör tänka på när man upprättar ett testamente. Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur ser formkraven ut för ett testamente?För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att man uppfyller vissa formkrav. För det första krävs det att testamentet är skriftligt. För det andra ska testamentet undertecknas av testatorn och bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen som även de ska underteckna testamentet (10 kap. 1 § ÄB). Testamentsvittnena bör även anteckna sina yrken, hemvist och tid för bevittnandet vid sina namnteckningar (10 kap. 2 § ÄB). Vittnena behöver inte känna till innehållet i testamentet, men de ska veta att det är ett testamente de bevittnar och skriver under. De ska se när testatorn skriver under alternativt så ska testatorn bestyrka inför dem att det är hens underskrift. Vittnena måste vara samtidigt närvarande när de bevittnar testamentet. Det finns inget krav på att registrera testamentet någonstans utan kav förvaras där testatorn önskar. Det kan vara viktigt att tänka på att det förvaras på ett ställe som minskar risken för att det försvinner eller att någon förfalskar det.Det finns inga innehållsmässiga punkter som måste finnas med för att ett testamente ska vara giltigt, utan det är upp till testatorn själv vad som ska finnas med och testamentet ska spegla dennes vilja. Lagen uppställer endast formkrav för testamentets giltighet.Vilka kan vara vittnen?För att vara vittne måste man vara myndig och inte lida av en psykisk störning som gör att man saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Varken make, sambo eller släktingar i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag får heller vara testamentsvittne. Inte heller testatorns syskon får vara testamentsvittnen. Man får inte heller vara vittne till ett testamente som innehåller ett förordnande till en själv eller sin make, sambo, syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag. En förmyndare, god man, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare till en person som omnämns i testamentet får inte heller vara vittnen till testamentet. Styrelseledamöter för ett bolag, förening, trossamfund eller stiftelse får inte heller vara vittnen till testamentet om testamentet föreskriver testamentsförordnande till den juridiska person denne företräder (10 kap. 4 § ÄB).Sammanfattning - vad bör jag tänka på?Testamente måste vara skriftligt och undertecknat av testatorn och två samtidigt närvarande vittnen för att vara giltigt. Vittnena behöver inte veta innehållet i testamentet men det är viktigt att de vet att handlingen de bevittnar är ett testamente. Det ställs även krav på vem som får vara vittne. Förenklat kan man säga att varken släktingar eller personer som finns omnämnda i testamentet får lov att vara vittne. I övrigt måste vittnena vara myndiga och inte lida av någon psykisk störning. Testamentet kan förvaras på valfri plats och kräver ingen registrering för att vara giltigt. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärver halvsyskon lika mycket som helsyskon?

2019-11-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hej jag har en fråga Jag har en helbror och han har inga barn och en halvbror om min helbror går bort hur är arvslotten då? Ärver jag och min halvbror lika mycket då.Med vänlig hälsning
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror på hur familjeförhållandena i familjen ser ut, vilken av helbroderns föräldrar som är gemensamma med halvbroderns m.m. Nedan har jag redogjort för det fall att det är pappan som är den gemensamma föräldern för er och er halvbror. Det blir ingen materiell skillnad om den gemensamma föräldern istället är mamman, principen är densamma.Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur ser arvet till syskon ut?Om en person utan bröstarvingar (dvs barn, barnbarn osv) avlider och inte har upprättat något testamente kommer hans kvarlåtenskap att i första hand fördelas på hans föräldrar (2 kap. 2 § ÄB).Kvarlåtenskapen fördelas till föräldrarna i två lika stora delar. Är någon av föräldrarna avliden tar dennes bröstarvingar och delar på förälderns del av arvet. Är båda föräldrarna avlidna fördelas deras respektive del av arvet på deras egna bröstarvingar, dvs till den avlidnes syskon. Det kan således vara både den avlidnes hel- eller halvsyskon. Man ärver bara via sin egen förälder vilket innebär att ett helsyskon ärver via både mamman och pappan medan ett halvsyskon endast ärver från sin förälder. Ärver jag och min halvbror lika mycket?Hur arvet ser ut beror på om den avlidnes föräldrar är i livet eller ej. I första hand kommer din helbrors arv att fördelas på hans föräldrar i två lika stora delar. Är exempelvis mamman i livet men pappan avliden behåller mamman sin del av arvet medan pappans del fördelas på hans bröstarvingar. Om både du och din halvbror är bröstarvingar till din pappa kommer hans del av arvet att fördelas lika mellan er. Är båda föräldrarna avlidna blir situationen annorlunda. Om du och din halvbror är bröstarvingar till din pappa delar ni precis som ovanstående på hans del av arvet. Om även din mamma är avliden fördelas hennes del av arvet till hennes egna bröstarvingar. Eftersom ett halvsyskon endast är bröstarvinge till en av helbroderns föräldrar kommer han endast att ärva från sin förälder. Ett helsyskon ärver via båda sina föräldrar. Är båda föräldrarna avlidna kommer således en helbror att ärva mer än en halvbror eftersom han ärver via båda föräldrarna medan halvbrodern bara ärver via sin egen förälder. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en kommentar här under eller skriva en fråga till. Med vänliga hälsningar

Kan arvet delas till ut till barnen innan föräldern avlider?

2019-11-12 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan arvet/arvslott delas ut till barnen innan föräldern är avliden.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).När du mottar en gåva från din förälder eller ger en gåva till ditt barn ska det som huvudregel ses som ett förskott på arv. Huvudregeln kan frångås genom att det med gåvan medföljer ett gåvobrev där det uttryckligen står att gåvan inte är ett förskott på arv, ÄB 6 kap 1 §. Det enkla svaret blir därför: ja, arvslotten eller delar av den kan delas ut till barnen innan föräldern avlider.Vad blir effekten av förskott på arv?När föräldern avlider kommer en summa motsvarande storleken på gåvan att räknas av arvslotten, ÄB 6 kap 3 §. I och med det kommer alla barn i princip att få lika stora arvslotter oavsett om inte alla fått förskott på arv. Om barnet har fått mer i förskott på arv än vad hen skulle få ut som arvslott kommer barnet trots det inte bli skyldigt att återbära överskottet, ÄB 6 kap 4 §. Detta gäller dock inte om det kvarvarande arvet inte ens skulle täcka övriga arvingars laglott, som är en minsta summa som den avlidne förälderns barn har "rätt" att erhålla som arv. Laglotten motsvarar halva arvslotten, ÄB 7 kap 1 §. Om laglotten inte täcks måste barnet som mottagit gåvan återbära en så stor del av gåvan att laglotten täcks, ÄB 7 kap 4 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Är det lönt att klandra ett arvsskifte där boutredningsmannen felaktigt klassificerat en överföring som gåva?

2019-11-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Under sin livstid skrev min morfar en fullmakt till min syster och hon har med denna överfört en stor summa pengar till sig själv. Inga gåvobrev finns. Boutredningsman har ansett att gåvorna utgör förskott på arv och jag får ärva det som finns kvar i boet. Lite mer än laglotten. Läste om ett rättsfall RH 2014:10. Är det lönt att klandra arvsskiftet?
Julia Persson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar att din inställning till överföringarna inte utgör gåvor överhuvudtaget, och således inte ska betraktas som förskott på arv och avräknas från laglotten. Din fråga är därför om det är lönt att klandra arvsskiftet. Jag kommer först att förklara vad en gåva är, sedan beskriva vad lagen säger om förskott på arv. Sedan kommer jag att gå vidare att förklara dina möjligheter att klandra arvsskiftet.Vad är en gåva?En gåva är en benefik rättshandling. För att det ska betraktas som en gåva ska det ske en förmögenhetsöverföring, gåvogivaren ska ge gåvan frivilligt och ha en gåvoavsikt.Gåvobrev är inte ett måste för lös egendom, men ett gåvobrev kan hjälpa till att styrka att överföringen är en gåva. Mottagaren kan ha bevisbördan för att en överföring utgör en gåva. Detta motiveras utifrån bevissäkringsteorin och att den som tar emot en stor summa pengar har ett intresse av att skaffa bevisning. I rättsfallet RH 2014:10 resonerar hovrätten på liknande sätt och anser att den som har fått en gåva har ett intresse att säkra bevisning och dokumentation på att överföringarna utgör gåvor. Parterna i rättsfallet hade precis som din syster haft tillgång till och disponerat över en nära släktings bankkonto.Förskott på arvI ärvdabalken finns bestämmelser som rör arv. Du och din syster är inte bröstarvingar till er morfar utan arvingar. Det finns ingen presumtion för att gåvor till barnbarn utgör förskott på arv. För att dessa gåvor ska avräknas på arvet måste det vara särskilt föreskrivet av arvlåtaren eller att det utifrån omständigheterna måste ha varit avsett att avräkning ska ske (6 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen har med stor sannolikhet tolkat att överföringarna ska betraktas som gåvor som ska avräknas från din systers arv. Men en förutsättning för att avräkning på arvet ska ske är att överföringarna har varit gåvor.När en gåva betraktas som ett förskott på arv, ska mottagaren inte betala överskottet trots att värdet på gåvan överstiger arvslotten (6 kap. 4 § ÄB). Det innebär att din syster kan ha överfört mer pengar till sig själv än vad som utgjorde hennes arvslott och att hon är inte skyldig att ge tillbaka överskottet till dödsboet. Fullmakt och förskingringDin morfar skrev under sin livstid en fullmakt till din syster och det är med hjälp av den som din syster har fört över pengar till sig själv. Jag har ingen information om vilka befogenheter fullmakten gav din syster. Därför utgår jag ifrån att din syster hjälpte din morfar med ekonomiska spörsmål såsom att betala räkningar. Om det inte är visat att din syster har fått instruktioner av din morfar att överföra en stor summa pengar till sig själv, kan detta betraktas som förskingring (10 kap. 1 § BrB) eller bedrägeri (9 kap. 1 § BrB).Klandra ett arvskifteEn dödsbodelägare kan väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Detta ska ske inom fyra veckor från att den som vill klandra arvskiftet delgavs (17 kap. 8 § 2 st. ÄktB). Rekommendation Det är svårt utan all nödvändig information kunna bedöma om det är värt att klandra arvskiftet. Viktigt att tänka på är att det ska ske inom fyra veckor. Vad jag rekommenderar är att du gör en polisanmälan om du misstänker att det har skett ett brott så som förskingring eller bedrägeri.Att boutredningsmannen har rubricerat överföringen som gåva är utifrån min bedömning felaktigt. Frågan som återstår är om din syster överförde mer pengar till själv än vad som utgjorde hennes arv. Enligt lagen kan hon inte bli återbetalningsskyldig för detta överskott om överföringen betraktas som en gåva. Från det ekonomiska perspektivet är frågan om du är berättigad till mer arv om överföringen inte hade betraktats som gåva.Om överföringen hade betraktas som olovlig och inte som en gåva skulle din syster betalat tillbaka pengarna till dödsboet. Efter återbetalningen skulle arvet sedan ha fördelats. Din syster har inte förverkat sin rätt till arv efter sin morfar även om hon hade dömts för t.ex. förskingring (15 kap. 1 § ÄB). Ur ett ekonomiskt perspektiv kan resultatet detsamma, oavsett om man betraktar överföringen som en gåva eller ej. Men detta under förutsättning att din syster inte förde över mer pengar än vad hon var arvsberättigad till. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss igen!Vänligen,

Äganderätt mellan makar

2019-11-12 i Arvsskifte
FRÅGA |vi Vill upprätta ett avtal att makes egendom övergår till makan om maken dör först. Han äger nu egendomen ensam. Hur går vi till väga så att det blir juridiskt riktigt? Är det ett gåvobrev som ska upprättas. Mvh Pia och Lars Bengtson
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Eftersom ni är gifta, make och maka, så är huvudregeln att all egendom som ägs av maken övergår till makan när han avlider enligt 3:1 ärvdabalken. Är det så att maken äger egendomen själv, tex att det är enskild egendom så övergår även den åt makan men endast med fri förfoganderätt och inte fri äganderätt. Vilket i sin tur begränsar makans rätt att ge bort och testamentera bort egendomen.Vill ni inte att makan ska ärva med endast fri förfoganderätt så kan ni upprätta ett gåvobrev vilket skulle i sin tur ge makan äganderätt till egendomen. Men som sagt är egendomen endast enskild om de uttryckligen säger det i någon typ av värdehandling så som ett äktenskapsförord eller testamente.Hoppas ni fått svar på er fråga!MVH