Paula Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga! Bestämmelserna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Allmänt om förskott på arv Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor ska avräknas från arvet gäller dock endast om ni inte uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske. Mot bakgrund av uppgifterna i er fråga, verkar det alltså inte aktuellt i ert situation. Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv. SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckts att en avräkning inte ska ske. Vidare ska varken sedvanliga gåvor eller kostnader som en förälder lagt ner för att fullgöra sin underhållsskyldighet, avräknas från arvet.Det sagda innebär, att de kostnader ni lagt ner på era barn, presumeras utgöra förskott på arv, med undantag för de situationerna jag ovan beskrivit. Hoppas ni fick svar på eran fråga!Med vänliga hälsningar,

Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Eftersom er fråga tar sikte på testamente och arvsfördelning är det Ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig. När man upprättar ett testamente är det viktigt att känna till att det finns vissa personer man inte kan utesluta helt från arvet. Dessa personer kallas för bröstarvingar. Bröstarvingarna har alltid rätt att utfå sin laglott, även i fall då det finns ett testamente. Man kan alltså inte kränka bröstarvingarnas rätt till laglotten (7 kap 5 § ÄB). Det framgår dock av 2 kap 1 § ÄB att det är arvlåtarens avkomlingar som räknas som bröstarvingar. Ni skriver i er fråga att ni inte har några barn vilket innebär att ni saknar bröstarvingar, och eftersom era syskon inte räknas som bröstarvingar går det bra att upprätta testamentet till förmån för era syskonbarn.Några nya arvsregler som skulle begränsa er rätt att låta era syskonbarn ärva er genom upprättande av testamente är ingenting jag känner till. Jag undrar därför om det kan vara så att ni syftar på den legala arvsordningen, dvs. den ordning som arvet fördelas då det inte finns något testamente. Då gäller nämligen att era syskonbarn har s.k. istadarätt för sina föräldrar (2 kap 2 § ÄB). Det betyder att era syskonbarn endast kan ärva er om era syskon avlidit. På så sätt kan man alltså inte hoppa över sina syskon enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen gäller alltså bara när det inte finns något testamente. Det finns därför inga hinder mot att hoppa över era syskon om ni upprättar ett testamente till förmån för era syskonbarn. Vänligen,

Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du vill skriva ett testamente genom vilket, om du går bort, din maka blir av med sin egendom som är giftorättsgods. Regler om makars egendom finns i Äktenskapsbalken (ÄktB) samt om arv och testamente i Ärvdabalken (ÄB). I bodelningen delar ni lika på giftorättsgodset och du kan bara skriva testamente om din halva Om du går bort ska en bodelning göras för dig och din maka (ÄktB 9 kap. 1 §). I bodelningen ska bara giftorättsgods ingå så i det första steget betyder detta att din och din makas egendom som är giftorättsgods ska läggas ihop (ÄktB 10 kap. 1 §). All egendom ni båda, och var och en, äger som inte är enskild egendom är giftorättsgods (ÄktB 7 kap. 1 §). Egendom kan bara bli enskild om detta skrivits i ett äktenskapsförord mellan er alternativt i ett gåvobrev eller testamente till den av er som äger egendomen (ÄktB 7 kap. 2 §). I nästa steg ska det sammanlagda giftorättsgodset delas lika mellan er två (ÄktB 11 kap. 1-3 §). Din maka får 50 % av värdet och du får 50 %. Din makas halva blir hennes egna, denna har du inte på något sätt rätt att bestämma över. Din halva är kvarlåtenskapen efter dig, tillsammans med din eventuella enskilda egendom. Kvarlåtenskapen är alltså det dina arvingar ska ärva efter dig. Det är endast denna kvarlåtenskap du kan bestämma över i ett testamente.Du kan förhindra att din maka ärver din halva genom att skriva ett testamenteOm du har barn har dessa rätt att ärva din kvarlåtenskap/egendom. Om barnen är din och din makas gemensamma kommer hon att ärva din egendom när du går bort (ÄB 3 kap. 1 §). När också din maka gått bort kommer barnen få egendomen efter dig (ÄB 3 kap. 2 §). Även om du inte har några barn ärver din maka enligt lagen på detta sätt innan dina arvingar. För att förhindra att din maka ärver såhär kan du skriva ett testamente. Du skriver i så fall helt enkelt att du inte vill att din maka ska ärva utan att dina arvingar ska ärva direkt vid din bortgång med full äganderätt. I så fall får dina barn eller dina andra arvingar all din egendom direkt när du går bort och din maka behåller endast hennes halva i bodelningen.Vill du ha hjälp med att skriva ett testamente är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawlines juristbyrå för vidare hjälp. SammanfattningDu kan inte direkt skriva ett testamente som fråntar din maka sitt giftorättsgods. Det du kan göra är att förhindra att hon ärver din egendom från dig.- I en bodelning delas allt giftorättsgods upp lika mellan dig och din maka. - Du kan inte skriva ett testamente om din makas del av giftorättsgodset. Denna del bestämmer endast hon över. - Du bestämmer däremot över din del av giftorättsgodset och kan förhindra att din maka ärver efter dig genom ett testamente.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörmånstagarförordnandeHuvudregeln när det gäller hur livförsäkringar och liknande betalas ut beror på om det i försäkringsavtalet finns ett förmånstagarförordnande eller inte. Finns förmånstagare ska försäkringsbeloppet inte tilldelas dödsboet, utan tilldelas förmånstagarna (se 14 kap 7 § 1 st Försäkringsavtalslagen (FAL)). Om förmånstagarförordnande saknas betalas däremot livförsäkringsbeloppet ut till dödsboet.Eftersom att försäkringsbolaget begärt kontouppgifter från förmånstagarna i ditt fall, vilket är standardprocedur om försäkringen är tecknad med förmånstagarförordnande, är det enligt min bedömning antagligen på grund av att det faktiskt finns ett förmånstagarförordnande. Och pengarna ska alltså i så fall betalas ut till förmånstagarnas konton.Ifall ett förmånstagarförordnande finns behöver man inte heller begära utbetalning utan det sker automatiskt så fort försäkringsbolaget mottagit förmånstagarens kontouppgifter. DödsboförvaltareEn dödsboförvaltare har rätt till att förvalta över egendom och tillgångar som tillhör dödsboet. Men eftersom livförsäkringspengarna oftast inte tillhör dödsboet har förvaltaren ingen rätt att hålla de inne om de tillhör förmånstagaren.Min rekommendation är att du i första hand försöker få reda på om livförsäkringen var tecknad med ett förmånstagarförordnande eller inte genom att kontakta försäkringsbolaget. Om det visar sig att ett sådant har förelegat rekommenderar jag att du kontaktar en jurist, det kan du göra här.Hoppas du fått svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår från att frågan ska besvaras enligt den legala arvsordningen, och att det inte finns testamente med i bilden. Jag tolkar din fråga som att det är sex arvingar, tre syskon och tre syskonbarn, är det korrekt? Du skriver att den avlidne var ogift, så jag går inte in på makes arvsrätt. Det framgår inte om den avlidne hade någon sambo, så jag utgår från att så inte var fallet. Jag kommer att gå igenom generella råd vid situationer då dödsbodelägarna är oense, därefter kommer jag att gå igenom möjligheten att begära boutredningsman samt vad som gäller avseende bouppteckning och värdering av dödsboets tillgångar och skulder. Sedan kommer jag att gå igenom arvskifte samt möjligheten att utse en skiftesman. Avslutningsvis kommer jag att gå igenom vad som gäller vid tvångsförsäljning av fastigheten samt ge råd om vad du kan göra nu. Friskrivning gällande de skatterättsliga frågorna Jag ber om ursäkt på förhand att jag inte kommer att kunna ge ett uttömmande svar rörande vilka skatterättsliga konsekvenser det blir vid de olika alternativen, det är två terminer sedan jag läste skatterätt, och skattelagstiftningen ändras kontinuerligt. Då de skatterättsliga följderna kan orsaka stora konsekvenser för de inblandades ekonomi vill jag inte ge något felaktigt råd. Generella råd om dödsbodelägare är oenseSom huvudregel ska samtliga dödsbodelägare vara överens om samtliga förvaltningsåtgärder rörande dödsboet, varför det kan bli problematiskt och orsaka inlåsningseffekter om dödsbodelägarna är oense. Av Ärvdabalken 18 kan 1 § st 1 (här) framgår att dödsbodelägare kan vidta brådskande åtgärder utan samtliga dödsbodelägares godkännande, men detta är ett undantag från huvudregeln. Kan dödsbodelägarna inte komma överens om vad som ska hända med dödsboets tillgångar finns möjlighet för någon av dödsbodelägarna att begära boutredningsman och/eller skiftesman hos Tingsrätten. En boutredningsman eller skiftesman får ersättning från dödsboets tillgångar, så kan dödsbodelägarna inte komma överens blir det mindre tillgångar att ärva. Möjlighet att utse en boutredningsmanOm dödsbodelägarna har svårt att komma överens kan någon av dödsbodelägarna begära hos Tingsrätten att Tingsrätten ska utse en boutredningsman. Tingsrätten kan utse någon av dödsbodelägarna alternativt någon annan lämplig person som boutredningsman, se Ärvdabalken 19 kap 3 § (här). Om det är ett större dödsbo utses ofta en advokat till boutredningsman. Boutredningsmannen ansvarar för dödsboets förvaltning. Han eller hon företräder dödsboet istället för dödsbodelägarna. Som huvudregel får inte en boutredningsman sälja fast egendom som tillhör dödsboet utan dödsbodelägarnas skriftliga samtycke, se Ärvdabalken 19 kap 13 § (här). BouppteckningVid ett dödsfall ska dödsbodelägarna eller boutredningsmannen utreda vilka tillgångar och skulder den avlidne hade. Normalt ska en bouppteckning upprättas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska ges in till Skatteverket. Det framgår inte av din fråga om bouppteckning har skett. Värdering av skulder och tillgångarDen dödes skulder och tillgångar ska framgå av bouppteckningen. Dessa ska värderas som de var vid dödstillfället, se Ärvdabalken 20 kap 4 § st 1 (här). Värdet på fastigheten som tillhör dödsboet är därmed det värde fastigheten hade då ägaren avled. BodelningEfter bouppteckning ska bodelning ske. Om den döde var gift eller sambo ska man avskilja vilken egendom efterlevande make eller sambo har anspråk på. (Jag går inte in på makes arvsrätt, och inte heller på vad en efterlevande sambo kan göra anspråk på (sambor har inte arvsrätt).) Som huvudregel ska dödsboets skulder betalas innan dödsboets tillgångar ska delas ut (arvskifte), se Ärvdabalken 23 kap 2 § (här). ArvskifteEfter bouppteckning och bodelning ska arvskifte ske. Arvskifte innebär fördelningen av egendom till respektive arvinge (och testamentstagare, om det är aktuellt). Som huvudregel ska arvskifte genomföras av arvingar och testamentstagare. Möjlighet att utse skiftesman Är dödsbodelägarna oeniga om arvskiftet finns det möjlighet för dödsbodelägarna att begära att Tingsrätten utser en skiftesman, se Ärvdabalken 23 kap 5 § (här). Om dödsboet redan förvaltas av en boutredningsman kan vanligen samma person även vara skiftesman. Skiftesmannens uppgift är att försöka ena dödsbodelägarna. Om detta inte lyckas kan skiftesmannen bestämma hur egendom från dödsboet ska fördelas, vilket är tvångsskifte. Är någon av dödsbodelägarna missnöjd med skiftesmannens beslut kan dödsbodelägaren klandra skiftesmannens beslut och begära att en domstol överprövar beslutet. Vad gäller vid tvångsförsäljning av fastigheten?Samäganderättslagen Som läget verkar se ut nu är ni sex dödsbodelägare (tre syskon och tre syskonbarn) som äger fastigheten gemensamt. Då aktualiseras Samäganderättslagen (här). Då har varje delägare lika stor andel, om inte annat visas, jfr. Samäganderättslagen 1 § (här). En delägare kan begära att den samägda egendomen ska säljas på offentlig auktion för gemensam räkning. Ansökan lämnas in till tingsrätten. Övriga delägare kan normalt inte förhindra att en auktion genomförs, det undantaget som kan finnas är om det finns synnerliga skäl, se 6 § Samäganderättslagen (här). Det finns möjlighet att begära att det ska fastställas ett minimipris, vilket innebär att fastigheten inte får säljas för ett lägre pris, se Samäganderättslagen 9 § (här). Lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheterDu nämner att fastigheten är en skogsfastighet. Fastigheten synes ägas av sex dödsbodelägare. Det framgår inte av din fråga om fastigheten är registrerad som en jordbruksfastighet. Om den är det gäller Lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter (här). Det är viktigt att veta vilken klassificering fastigheten har, för om det är en jordbruksfastighet gäller Lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter istället för 2–6 §§ i Samäganderättslagen, se Lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter 1 § (här). Då ska delägarna i fastigheten utse en ställföreträdare, se Lag (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter 2 § (här). Vad du kan göra nuOm det är aktuellt att ansöka om boutredningsman alternativt skiftesman ska man ansöka om det hos Tingsrätten som hör till den ort där den avlidne var bosatt. Tingsrätten kan också besvara frågor gällande boutredningsman och skiftesman. Vid frågor om bouppteckningen rekommenderar jag att du kontaktar Skatteverket. Om du behöver mer rådgivning rekommenderar jag att du bokar en tid hos Lawlines juristbyrå. Om du vill ha en tid med någon av Lawlines jurister kan du maila mig och tala om det, så vidarebefordrar jag det. Har du någon mer fråga i ärendet kan du maila mig på jenny.hedin@lawline.se så svarar jag så fort jag har möjlighet. Vänligen,

Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och allmänna avtalsrättsliga regler.Kortfattat kan sägas att nej, avtal som dödsboet har upphör generellt inte att gälla för att arvskifte sker under avtalstiden.Inledningsvis kan sägas att du som enda dödsbodelägare har rätt att företräda dödsboet och att ingå avtal för dess räkning (18:1 ÄB). Detta innebär alltså att avtal du ingått för dödsboets räkning gäller mellan dödsboet och den utomstående personen.Frågan uppstår då vad som händer med dessa avtal när arvskifte sker.Till att börja med kan det finnas flera olika typer av avtal. Gemensamt för dem brukar dock vara att avtalsparten måste utföra någon typ av prestation eller tillhandahålla någonting. I det följande ska jag behandla de olika typerna av avtalen som du nämnt (köpeavtal och arrende). Sedan kommer jag att sammanfatta vad som generellt gäller för alla typer av avtal med dödsbon.KöpeavtalVad gäller denna typen av avtal är det generellt inte komplicerat. Ett köpeavtal innebär att köparen ska tillhandahålla någonting mot ersättning i pengar. I detta fall är det alltså dödsboet som ska prestera den egendom du säljer, i utbyte mot betalning. Det problem som skulle kunna uppstå är om du både skulle sälja en viss egendom och utföra ett arvskifte beträffande samma egendom innan den presterats, så att det alltså finns två anspråk på egendomen.Det kan då kort sägas att köpeavtalet kommer att gå före arvskiftet. Köpeavtalet upphör inte att gälla därför att arvskifte skett, och dödsboet är således fortfarande skyldigt att prestera egendomen. Detta innebär att i sista hand att, om egendomen av någon anledning inte skulle finnas kvar i dödsboet, dödsboet istället blir skadeståndsskyldigt enligt vanliga köprättsliga regler.I och med detta kan dessutom sägas att skulder som dödsboet har, inklusive eventuella skadeståndsskulder på grund av kontraktsbrott, ska betalas innan arvskiftet. Detta följer av 21:4 ÄB som stadgar just att alla dödsboets skulder ska betalas innan arvskiftet, och att arvskiftet annars ska gå åter så att skulderna kan betalas av.Sammanfattningsvis är det alltså inte något särskilt som i dessa situationer gäller för dödsbon. Köpeavtalet ska följas av båda parter och annars kan den avtalsbrytande parten bli skadeståndsskyldig. Det kan dock vara bra att komma ihåg att du inte bör utföra arvskiftet innan du utfört alla köpeavtal som ingåtts och betalat alla dödsboets skulder.ArrendeVad gäller arrendeavtal skiljer de sig från köpeavtal särskilt på den punkten att de innebär att någon annan får nyttja egendom som dödsboet fortfarande äger. Det som händer om du ingår ett arrendeavtal angående viss fastighet med en utomstående person, kommer detta arrendeavtal fortfarande att gälla när väl fastigheten har skiftats. Detta innebär att om du ärver fastigheten, kommer arrendeavtalet fortfarande att gälla. Det kan ses som att fastigheten är belastad med en nyttjanderätt (arrendeavtalet) och att detta måste godtas av den som nu ska ärva fastigheten.SammanfattningHuvudregeln är alltså att alla avtals om ingåtts mellan dödsboet och utomstående fortsätter att gälla, även om arvskifte skulle ske under tiden eller innan avtalet presterats från dödsboets sida.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utgångspunkten om du utfärdat ett testamente är att det gäller även för det fall att du träffar någon och/eller gifter sig. Det undantag som må vara aktuellt är att om du gifter dig och sedermera avlider så har den efterlevande maken rätt att enligt den s.k. basbeloppsregeln få ut fyra prisbasbelopp (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken). Basbeloppsregeln går före testamente. Även om du skulle få barn kan det inverka på testamentet; testamentet är i sig giltigt, men efterlevande barn har rätt till sin laglott, vilken är hälften av dess arvslott.Vänligen,

Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Utgångspunkten är att värdet på egendom beräknas vid arvsskiftet, och detta gäller i regel även för aktier. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Vänligen,