Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make ärver egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men maken får inte testamentera bort den andel som kommer från den först avlidnes kvarlåtenskap. Om efterlevande make genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar efterarvet (3 kap. 3 § ÄB).Rätt till efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassaGemensamma barn och särkullbarn som har avstått sitt arv till förmån för efterlevande make har rätt till efterarv när den sista maken avlider. Efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Detta innebär att efterarvingarna har rätt till en kvotdel som i princip inte tar hänsyn till om förmögenheten ökar eller minskar. Om efterlevande make har konsumerat alla tillgångar och det enbart finns en liten del kvar, ska bröstarvingarna ha en kvotdel av den delen.SammanfattningsvisEfterlevande make ärver den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Denna rätt innebär att efterlevande make blir ägare till samtlig egendom och kan disponera över den efter eget tycke. En begränsning är dock att kvarlåtenskapen inte får testamenteras bort samt att det finns en skyddsregel vad gäller gåvor som väsentligt minskar egendomen.Med vänlig hälsning,

Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar till dig kommer jag att hänvisa till ärvdabalken. Jag kommer att dela upp mitt svar i två frågor.Vilken egendom får testamenteras bort?Genom ett testamente kan man välja hur sin egendom ska fördelas vid sin bortgång (9 kap. 1 § ärvdabalken). Din pappa får därför välja själv hur han vill fördela egendomen i testamentet och han kan testamentera till vem han vill. Det gäller även utomstående.Det finns dock en del av din pappas arv som aldrig kan testamentera bort, det kallas för laglott. Laglotten tillkommer endast bröstarvingar, det vill säga din pappas barn. Andra arvingar kan göras arvslösa genom testamente. Laglotten är hälften av den arvslott som barnet är berättigad till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten beräknas genom att dela din totala egendom på antalet barn som din pappa har (2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Till exempel om din pappa har två barn så blir arvslotten 50% av arvet och laglotten blir 25% av arvet per barn. Det blir då 50% av din pappas egendom kvar som han får fördela hur han vill.Om din pappa skulle testamentera bort mer egendom än hans barns laglotter, kan barnen jämka testamentet för att få ut sina laglotter (7 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken).Vilken möjlighet finns att klandra ett testamente?Om det finns en tillämplig ogiltighetsgrund kan du klandra testamentet hos en tingsrätt. Detta måste göras inom sex månader från att du delgivits testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken).Det finns flera olika ogiltighetsgrunder att klandra ett testamente med. De regleras i 13 kap ärvdabalken. Nedan kommer en redogörelse för de olika grunderna:1. Testamentet är inte upprättat enligt formkraven (13 kap. 1 § ärvdabalken). Om testamentet inte är upprättat enligt de formkrav som ställs upp har du möjlighet att klandra testamentet. De formkrav som krävs är skriftlighet och att två oberoende vittnen ska bevittna din fars underskrift samt skriva under testamentet själva (10 kap. 1 § ärvdabalken).2. Testamentet är upprättat under påverkan av psykisk störning hos testatorn (13 kap. 2 § ärvdabalken). I begreppet psykisk störning ingår till exempel demens.3. Testatorn har blivit tvingad att upprätta testamente eller att någon har förmått testatorn att upprätta testamente genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning (13 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken). För att testatorn ska anses ha blivit tvingad att upprätta testamentet, ska våld eller hot ha använts. För att utnyttjande av testatorns oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning krävs ingen kraftigare påverkan. Det krävs dock påverkan som lett testatorns vilja i viss riktning samt särskild mottaglighet för sådan påverkan hos testatorn.4. Testatorn har blivit svikligen förledd att upprätta testamentet eller svävat i villfarelse angående omständighet som varit avgörande för testatorns vilja att upprätta testamentet (13 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken).Det räcker med en grund är tillämplig för att klandra testamentet. Bevisbördan för att bevisa att ogiltighetsgrunden är tillämplig ligger på den som vill klandra testamentet.SammanfattningOm varje barn får sin laglott, kan din pappa alltså testamentera resterande egendom som han önskar. På så vis kan han testamentera bort bostadsrätten eller annan egendom till sin särbo, så länge som hans barn får egendom som motsvarar laglottens värde. Motsatsvis gäller att din pappa inte kan testamentera bort bostadsrättslägenheten om värdet av den skulle inkräkta på din laglott. Skulle din pappa testamentera bort egendom som inkräktar på din laglott, kan du påkalla jämkning av testamentet. Om det finns en tillämplig ogiltighetsgrund, kan du klandra testamentet.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar så är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänlig hälsning,

Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Äktenskap och bodelning regleras i äktenskapsbalken (ÄktB), och arvsskifte regleras i ärvdabalken (ÄB). Hur mycket har ni rätt till?För att ta reda på hur mycket ni har rätt till krävs det att en del olika aspekter reds ut. Först och främst kan konstateras att ni som är arvsberättigade ärver din pappas kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen består av den egendom han lämnar efter sig. Innan det går att räkna ut hur mycket ni ärver behöver vi alltså veta hur stor egendom din pappa lämnar efter sig, och detta beror på bodelningen efter hans äktenskap. Man kan inte ändra giftorättsgods karaktär i ett testamenteOm jag har förstått din fråga rätt så har din pappa ändrat sin egendom från giftorättsgods till enskild egendom i sitt testamente. Egendoms karaktär inom ett äktenskap kan ändras genom ett äktenskapsförord, inte genom ett testamente (7 kap. 2 § första stycket ÄktB). Står det endast i din pappas testamente att all hans egendom ska betraktas som enskild, gäller därmed inte detta. Det som skulle räknas som giftorättsgods innan han ändrat i testamentet kommer därför att räknas som giftorättsgods. Jämkning på grund av äktenskapets längd vid dödsfallAtt till exempel minska en makes andel av giftorättsgodset beroende på äktenskapets längd kallas att jämka bodelningen. Jämkning på denna grund går dessvärre inte att göra när äktenskapsskillnaden beror på dödsfall, vilket medför att din pappas fru har rätt till lika stor mängd som om det vore ett långvarigt äktenskap (12 kap. 1 § andra stycket ÄktB). Så hur stor är din laglott?För att besvara frågan om din laglott är den alltid hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Varje persons arvslott innefattar din pappas kvarlåtenskap jämnt fördelat över de arvsberättigade, med undantag om det som blir över till din pappas fru överstiger 4 prisbasbelopp (för 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kr) (3 kap. 1 § ÄB). Ett exempel: X avlider med 4 särkullbarn och fru (Q). Kvarlåtenskapen är 100 000 kr. X testamenterar bort all egendom till Q, alla barn begär ut sin laglott. Arvslotten är i detta fall 100 000 / 4 = 25 000 kr. Laglotten är 25 000/ 2 = 12 500 kr. Detta innebär att barnen får 12 500 kr var, och Q får 100 000 - (12 500 x 4) = 50 000. Skulle Q ha egendom värd mindre än 4 st prisbasbelopp (189 200 kr för i år) efter fördelningen (inräknat sin enskilda egendom och vad hon har fått efter bodelningen), ska hon få ut så mycket av kvarlåtenskapen att hon har egendom som uppnår detta. Sedan delas i sådana fall resterande kvarlåtenskap till de 4 särkullbarnen. Ogiltigförklara ett testamenteDet kan vara bra för dig att veta att det går att ogiltigförklara testamente på grund av att det inte upprättades enligt formkraven för ett testamente, om testamentet skrivits under påverkan av psykisk störning eller vid tvång eller liknande. Du beskriver att din pappa ändrade i sitt testamente medan han behandlades med palliativ vård, någonting som skulle kunna medföra exempelvis psykiska störningar (13 kap. ÄB). Om ni skulle vilja få hans senaste testamente ogiltigförklarat måste ni väcka klandertalan inom 6 månader från att ni delgivits testamente (14 kap. 5 § ÄB). Detta gör ni i sådana fall hos Tingsrätten. Skulle du och/ eller dina syskon behöva mer ingående juridisk rådgivning är du varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå. Annars hoppas jag du fick svar på din fråga! Hälsningar,

Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag förstår inte säkert vem den avsedda mottagaren "F" i din fråga avser då vederbörande benämns "barnbarn( F )" trots att du senare anger att det bara finns två barnbarn, benämnda A och B. Jag kommer i mitt svar utgå från att mottagaren är någon annan än du och personen B. Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB). Utredning Enligt 7 kap. 1 § ÄB har bröstarvingar gemensamt rätt att ärva hälften av den totala kvarlåtenskap som arvlåtaren efterlämnar, så kallad laglott. Rätten till laglott aktualiseras dock först vid arvlåtarens bortgång, vilket innebär att egendom som arvlåtaren frånhänt sig innan dess inte omfattas av rätten till laglott. I 6 kap. 1 § ÄB framgår att gåvor som bröstarvingar mottar under arvlåtarens livstid ska betraktas som förskott på arv, och därmed avräknas från vederbörandes arvslotter, om annat inte anges samt att gåvor till andra arvingar än bröstarvingar endast ska betraktas som förskott på arv om detta föreskrivits eller måste antas ha varit avsett då gåvan genomfördes. Det framgår av 17 kap. 2 § ÄB att en arvinge kan avsäga sig rätten till arv genom att godkänna ett testamente eller upprätta en separat handling av denna innebörd. I båda fallen bör dock tydligt framgå att det rör sig om en avsägelse av rätten till arv. En bröstarvinges arvsavsägelse saknar dock verkan avseende vederbörandes laglott om inte skälig ersättning utgått. I ditt nu aktuella fall kan vi konstatera att varken du eller personen B är bröstarvingar till M då detta begrepp endast innefattar barn till henne. Därmed har ni inte heller någon rätt till laglott vid hennes frånfälle. Även om ni skulle haft det, eller om hon har några barn i livet, påverkar detta dock inte hennes möjlighet att skänka bort sin bostadsrätt till den hon vill. Om bostadsrätten skänks till någon av hennes arvingar kan den komma att betraktas som förskott på arv beroende på omständigheterna; detta kan hon dock kontrollera genom att ange att det inte varit hennes avsikt. Med andra ord är det enligt min uppfattning fullt möjligt för M att skänka bostadsrätten till den hon vill oberoende av hennes övriga arvingars inställning till saken. Skulle M vilja att en viss del av hennes kvarlåtenskap ska tillfalla B är det enligt min uppfattning möjligt att såsom du beskrivit låta B avsäga sig sin rätt till arv efter M samtidigt som M skänker en viss summa till B. Skulle B motsätta sig detta finns en mängd andra tänkbara lösningar, exempelvis att M testamenterar motsvarande summa till B och resten av sin kvarlåtenskap till någon annan. HandlingsplanJag har svårt att ge dig en konkret rekommendation utan närmare insyn i fallet. Jag kommer ringa dig imorgon, tisdag den 20/10, 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan regleras i ärvdabalken (ÄB). När föräldern till ett särkullbarn går bort gäller, till skillnad från vad som gäller för de gemensamma barnen, att särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt. Denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). För att besvara frågan antar jag att situationen är sådan att särkullbarnen har avstått arvet till förmån för efterlevande make.Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den. Detta innebär att egendomen både kan minska och öka. Särkullbarnen som har avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken har en efterarvsrätt på den först avlidne maken. Denna rätt är en andelsrätt, vilket innebär att särkullbarnen har rätt till en viss kvotdel av kvarlåtenskapen från den först avlidne maken (3 kap. 2 § första stycket ÄB).Jag ska förklara hur beräkningen går till genom att statuera ett exempel:(1) A och B är gifta. A har två barn sedan tidigare (C och D) och A och B har två gemensamma barn (E och F). A går bort och efterlämnar 1 000 000 kr. Inget testamente finns som reglerar annat(2) C och D har rätt att få ut sin arvslott direkt. De har således rätt till 1/4 var, d.v.s. 250 000 kr, men de kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken B.(3) De gemensamma barnen E och F har inte rätt att få ut sitt arv direkt utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort.(4) Efter arvet från A har nu B en egendom på 3 000 000 kr, varav 1 000 000 kr kommer från A med fri förfoganderätt. Till framtida beräkningar vet vi att arvet från A utgör 1/3 av B:s egendom.(5) När B går bort efterlämnar hen 4 000 000 kr (egendomen har vuxit) och arvet ska fördelas.(6) C och D har en andelsrätt som ger dem rätt till 1/4 var av den egendom som kommer från A, som motsvarar 1/3 av B:s kvarlåtenskap som utgör 4 000 000 kr. C och D har alltså vardera rätt till 1/12 av 4 000 000 kr (1/4 x 1/3 = 1/12).Enligt den ställda frågan framgår att särkullbarnen ska få ut sina laglotter. Laglott och arvslott skiljer sig så att laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om enbart laglott ska fördelas gäller i exemplet istället att C och D har rätt till 1/8 vardera av A:s kvarlåtenskap och ska därmed få 1/24 av B:s kvarlåtenskap.SammanfattningsvisEtt särkullbarn som avstår sitt arv för efterlevande make kommer att få en andelsrätt i den först avlidne makens kvarlåtenskap. När efterlevande make avlider ska alltså en kvotdelsberäkning göras (se exemplet) för att särkullbarnen ska få ut arvet från den först avlidne maken.Med vänlig hälsning,

Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. Lagstiftning i det aktuella falletArvskifte är något som till stor del regleras i Ärvdabalken. Där fastslås det bland annat att arvskiftet ska skrivas under av delägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Det saknas däremot vägledning i ärvdabalken som reglerar dödsbodelägarnas möjlighet att ångra underskriften. Arvskiftet utgör ett avtal, varvid det är möjligt att vända sig till avtalslagen och principer inom avtalsrätten.Möjlighet att ångra underskriftAvtalsrätten bygger på den grundläggande principen pacta sunt servanda. Denna princip kan man enkelt säga står för "avtal ska hållas". Genom att ha skrivit under arvskifteshandlingen har ni som dödsbodelägare godkänt innehållet. Den starka principen pacta sunt servanda talar för att detta avtalet ska hållas och att man inte kan ångra sin underskrift.Du har gett knapert med information kring vad det är i arvskiftet som ni är fundersamma över och vad det är som gör att ni vill ångra er underskrift. Man kan i avtalslagens tredje kapitel finna ogiltighetsgrunder för avtal. Dessa kan helt eller delvis leda till att avtalet blir ogiltigt. På grund av att jag inte vet exakt vad det är som ni finner konstigt i avtalet tänker jag kortfattat presenterar två möjliga ogiltighetsgrunder.Det finns dels en paragraf som skulle kunna ogiltigförklara arvskifteshandlingen om det förelegat svek. För att den däremot ska vara aktuell krävs det att någon avsiktligen har vilselett dig (30 § avtalslagen). Det kan bland annat handla om att du fått felaktiga uppgifter eller att du inte fått information som varit av vikt för dig när du valde att skriva under arvskiftet.En annan paragraf som kan ogiltigförklara arvskifteshandlingen är om någon av er dödsbodelägare har befunnit sig i trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende. Man brukar tala om detta som ocker (31 § avtalslagen). SammanfattningDet kan vara svårt för er att ångra underskriften på det redan ingångna avtalet. Detta på grund av den grundläggande principen pacta sunt servanda. Skulle det däremot vara så att ni alla dödsbodelägare är överens om att något i arvskiftet är konstigt så borde ni gemensamt upprätta ett nytt avtal. Detta då arvskiftet är ett privat avtal mellan er som har rätt att ärva.Jag hoppas att du har fått vägledning och svar på din fråga. Är det något du finner oklart eller funderar på är du alltid välkommen att skicka in en ny fråga. Vill du ha mer ingående juridisk rådgivning skulle jag råda dig att boka tid hos Lawlines juristbyrå.Med vänliga hälsningar,

Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Ärvdabalken är den lag som reglerar frågan om vem som ärver. Dock bara om personen inte skrivit testamente. Om denne har skrivit testamente så går det som står där före, då testamentet ger uttryck för testatorns vilja och därmed ska respekteras. Om testamente finns gäller alltså inte lagen. I vart fall inte till stora delar. Det finns nämligen vissa bestämmelser i ärvdabalken som är tvingande, vilket betyder att de gäller trots testamente. En sådan regel är exempelvis 7 kap. 1, 3 §§ ÄB om bröstarvinges rätt till laglott. Om det i det här fallet finns ett testamente ska det gälla, förutsatt att inga tvingande bestämmelser i Ärvdabalken försöker frångås genom testamentet. I det här fallet ska alltså den som överlever den andra ärva dennes egendom med fri förfoganderätt med undantag från bröstarvingarnas (barnens) laglott. Här ärver alltså kvinnan allt i och med att de inte har några barn. När båda går bort och det inte finns några bröstarvingar som kan ärva torde lagen överta de regler som gäller för arvet efter kvinnan. Vem ärver i det här fallet? Enligt lagen ska en förälder ärva dennes barn om barnet inte har några egna bröstarvingar. I det här fallet ska alltså föräldrarna till den avlidne ärva (2 kap. 2 § Ärvdabalken). Om föräldrarna är döda ska den avlidnes syskon ärva denne (2 kap. 2 st. Ärvdabalken). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du har upprättat ett testamente i Portugal som din advokat i Portugal lämnade in till en portugisisk myndighet. Din fråga är nu om en kopia av ett testamente kan vara giltigt i Sverige. Formkrav för testamenteFör att ett testamente ska vara giltigt i Sverige krävs att testamentet uppfyller de formkrav som ställs upp enligt lagen. För det första så måste ett testamente vara skriftligt (10 kap. 1-2 §§ Ärvdabalken). Testamentet måste även ha undertecknats av den person som vill upprätta ett testamente. Testamentet måste även vara undertecknat av två stycken, samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 4 § Ärvdabalken). Dessa vittnen måste avge en vittnesmening där det anges att de närvarat när testamentet undertecknades av personen som vill upprätta testamentet (10 kap. 2 § Ärvdabalken). Vittnena måste även ange att de är medvetna om att den handling som undertecknas är ett testamente. Om testamentet uppfyller dessa krav så är testamentet giltigt i Sverige. Kopia av testamenteEn kopia som tagits av ett testamente kan vara giltigt så länge det inte finns någon anledning att tro att kopian inte ger uttryck för den yttersta viljan hos personen som upprättat testamentet. Vad kan du göra nu?Om du vill upprätta ett nytt testamente så kan du vända dig till Lawlines jurister för att få hjälp med detta. Du kan då boka en tid med en jurist via Lawlines hemsida (https://www.lawline.se/boka) för ytterligare vägledning. Om du har några ytterligare frågor är du varm välkommen att återkomma till oss! Med vänliga hälsningar