Kan min avlidne partners son avstå arv om sekundoförordnande?

2020-08-04 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min partner (särbo) genom många har nyligen gått bort. Jag är betydligt yngre än han var. Han har (genom advokat) i sitt testamente bestämt att hans fritidshus ska tillfalla mig med fri förfoganderätt. Detta inskränker inte min partners sons laglott. Jag vill gärna behålla huset, men eftersom det är gammalt och ständigt måste underhållas kommer jag troligen med tiden att lägga ner mer än vad som jag nu ska få, och det kommer således knappast att finnas mycket kvar åt mina egna barn ur tidigare äktenskap - om jag inte låter huset förfalla.Min partners son och jag har tills vidare samarbetat bra om allt, och han har sagt att han vill försöka hitta en lösning. Vi önskar båda vårda minnet av min partner/hans far, vilket bl.a. är möjligt genom att bevara huset. Han inser dessutom förmodligen att han ekonomiskt inte vinner något på att jag tvingas sälja. Han verkar dock inte ha kommit långt med saken, varför jag nu vänder mig till er med följande fråga:Finns det möjlighet för min partners son att avstå från sitt eller hans barns krav på huset vid min bortgång? (Han har fru och två barn). Eller är jag tvungen att - mot min önskan - sälja, i fall jag vill undvika att mina egna pengar ska gå till min partners son och barnbarn i stället för till mina egna?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du erhållit ett fritidshus i arv från din särbo. Arvet har erhållits med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten ger dig en rätt att använda huset, sälja det, till och med skänka bort det. Däremot innebär den fria förfoganderätten att du inte har rätt att testamentera bort det till någon annan. Då du kommer att vara tvungen att underhålla huset för att ha möjlighet att behålla det undrar du om din partners son kan avstå från sitt eller hans barns rätt att ärva fritidshuset vid din bortgång. Inom arvsrätten skiljer man på arvsavsägelse, arvsavstående och arvsöverlåtelse. Din partners son kunde innan hans far avled gjort en arvsavsägelse. En arvsavsägelse ska göras i ett skriftligt avtal med arvlåtaren (17 kap. 2 § ÄB). En arvinge som på det sättet avsagt sig sin rätt till arv är inte längre dödsbodelägare. Arvingen som avsäger sig arvet kan inte bestämma vem som ska gå in i hens ställe. Den del av kvarlåtenskapen som skulle ha tillfallit arvingen fördelas då som om arvingen avlidit före arvlåtaren. Avsägelsen gäller även arvingens avkomlingar. I ditt och din partners fall är det av förklarliga skäl inte möjligt då avsägelsen inte skett innan han avled. Det finns vissa möjligheter till arvsavsägelse även efter dödsfallet. Denna möjlighet är inte lagstadgad och skulle oavsett innebära att arvet fördelas till nästa som är arvsberättigad.Ett arvsavstående görs i regel när en arvtagare vill föra över hela eller delar av sitt arv till sina egna legala arvingar. Arvsavstående var "populärt" förr i tiden, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades. Genom ett arvsavstående kunde arvet fördelas på fler personer och därmed leda till sänkt arvsskatt totalt sett. Om din partners son skulle göra ett arvsavstående skulle det innebära att hans barn ärver direkt istället. Skulle din partners barn avstå arvet skulle det innebära att det istället kommer att tillfalla hans barn, inte dina. Det finns även en möjlighet till arvsöverlåtelse. Din partners barn har rätt att förfoga över sitt arv och kan överlåta arvet till vem han vill. Alltså kan han när han ska ta emot arvet själv bestämma om han ska överlåta arvet till någon (t.ex. dina barn). Även om detta är en möjlighet tycker jag du bör ha i åtanke att trots att du litar på din partners barn och att han säger sig ha för avsikt att göra en arvsöverlåtelse den dag du avlider, kan du inte vara säker på att så verkligen sker. Ni kan inte avtala i förväg om att han ska överlåta sitt arv till t.ex. dina barn.Den fria förfoganderätten ger, som redogjort för inledningsvis, dig en rätt att göra det mesta med det du ärvt; förutom att testamentera bort det. Ett alternativ för dig skulle i sådana fall vara att sälja fritidshuset. Jag är fullt medveten om att det inte är din önskan, då du vill behålla fritidshuset för att vårda minnet av din partner. Däremot är det ett alternativ för att se till att dina egna barn erhåller så mycket som möjligt vid ditt frånfälle. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig på onsdag, den 5 augusti, klockan 10.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så bokar vi in en annan tid. Då vi fört viss korrespondens och kommit överens om samtal via Skype, eftersom du har utländskt telefonnummer, föreslår jag att du sänder mig ditt Skype-ID per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan Kronofogden utmäta arv?

2020-08-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan kronofogden utmäta arv
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utmätning regleras i Utsökningsbalken (UB). Kronofogden har rätt att utmäta egendom, med undantag om det finns någon annan bestämmelse i ovan nämnda lag eller särskild föreskrift (4 kap. 2 § UB). Detta innebär som huvudregel att arv också kan utmätas, precis som annan egendom. Dock finns det ett undantag i 5 kap. 5 § UB, som säger att egendom som enligt föreskrift vid gåva eller i testamente inte får överlåtas, får heller inte utmätas. Detta innebär att om t.ex den du ärver från upprättar i sitt testamente att arvet inte får överlåtas, får arvet heller inte utmätas och Kronofogden kan därmed inte få tillgång till det. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag få ut mitt arv i förskott?

2020-08-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa äger en tomt, vi är 3 syskon. Kan jag lyfta mitt arv i förskott?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du och dina syskon är så kallade bröstarvingar, ni ska dela lika på arvet efter din far om inget annat föreskrivs i testamente (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Möjligheten att få ut arvet i förskott finns om din pappa beslutar om det. Du kan alltså inte kräva att få ut ditt arv i förskott. Huvudregeln är att det som ges till en bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska betraktas som förskott på arv om inget annat framkommer genom exempelvis gåvobrev (6 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Skulle din far ge dig tomten skulle det sedan få räknas av från din arvslott i framtiden (6 kapitlet 5 § Ärvdabalken). Hoppas att du har fått svar på din fråga, har du en följdfråga är du varmt välkommen att ställa den. Hälsningar,

Vad gäller vid förskott på arv? Kan mina släktingar kräva pengar för en gåva jag mottagit?

2020-08-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag fick min Fars bostadsrätt 2011 och det står att det är engåva ,inte ett förskott av arv. Min far gick boer 2019 i april och nu vill min syster ha del i den. Jaghar total renoverat den, eftersom den var väldigt herslitene,sKan mina släktingar ko.ma och säga idag att dom ska ha pengar för den
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förskott på arvOm förskott på arv stadgas att det endast är en presumtion, se 6 kap. 1 § Ärvdabalken.Förskott på arv är vad en arvinge ska räkna av vid ett arvskifte. En gåva kommer som presumtion räknas vara ett förskott på arv om den som erhåller gåvan är en bröstarvinge till gåvogivaren.Om fadern uttryckligen har skrivit att det inte är ett förskott på arv kommer det inte räknas av. Har din fader inte uttryckligen angett att gåvan inte ska räknas som förskott på arv kommer det presumeras vara ett förskott på ditt arv. Detta innebär då att, värdet av gåvan skall avräknas från din del av arvet efter fadern.Det innebär dock inte att du måste betala någonting till dina syskon eller släktingar. Den som har fått ett förskott på arv är inte återbetalningsskyldig, se 6 kap. 4 § Ärvdabalken.Din syster (och övriga släktingar) har, eftersom du som bröstarvinge har erhållit en gåva utan att det uttryckligen angivits något annat, rätt att åberopa reglerna om förskott på arv. Dock är du som gåvomottagare inte återbetalningsskyldig för gåvan. Det enda det innebär är att du måste avstå den delen av kvarlåtenskapen vid arvskiftet.Med vänliga hälsningar!

Har jag rätt till hälften av min frus arv?

2020-08-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |har jag som gift rätt till hälften av min frus arv på 4000000 kronor
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar utgår jag från att det inte finns något äktenskapsförord mellan er. Detta eftersom jag inte fått någon information om det.Tillämplig lag är äktenskapsbalken (ÄktB).Varje make råder över sin egendomVar och en äger sin egen egendom, även vid äktenskap (1 kap. 3 § ÄktB). Din och din frus egendom är således åtskilda. Det att ni är tillsammans betyder inte att era egendomar även är den andres. Du har alltså ingen rätt till hennes arv i nuläget. Detta oaktat att hon förstås kan skänka hälften av sitt arv till dig om hon så önskar.Du kan ha rätt till hennes egendom vid bodelningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas respektive egendom delas upp mellan varandra, vilket kallas bodelning (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det är då som makarnas egendom delas. Notera, som ovan nämnt, att fram till bodelningen är er respektive egendom er egen. Frågan uppstår då huruvida du har rätt till hälften av din frus arv vid en bodelning. Här blir det avgörande hur arvet sett ut.Vid ingående av ett äktenskap erhåller makarna en så kallad giftorätt. Detta ska inte förknippas med äganderätt. Giftorätt är en rätt till hälften av sin makes egendom vid bodelningen. Att egendom är giftorättsgods innebär alltså att du som make har ett latent anspråk på hälften av giftorättsgodset vid bodelningen. Rättigheten uppstår således först vid bodelningen (11 kap. 3 § ÄktB). All giftorättsgods ingår i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Värdet av all er giftorättsgods adderas och fördelas lika mellan er. Notera emellertid att enskild egendom inte är giftorättsgods och ingår således inte i bodelningen. För att egendom ska vara enskild ska detta särskilt framkomma. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Din frus arv kan utgöra enskild egendom och kommer, om så är fallet, inte att ingå i en framtida bodelning. Arvet är enskild egendom om det framkommer av ett testamente att arvet ska utgöra enskild egendom (7 kap. 2 § första stycket, tredje punkten ÄktB). Hur det ser ut i ditt fallDet här betyder att om det inte finns något testamente som nämner att arvet ska vara enskild egendom kommer arvet att ingå i en framtida bodelning, vilket betyder att du kommer att ha rätt till hälften av din frus egendom vid en eventuell bodelning.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vem ärver enligt arvsordningen?

2020-08-03 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver sonen om han dör? Det finns mor kvar + 5 farbröder och 1 morbror.
My Öhman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår ifrån att det inte finns ett giltigt testamente. Finns ett testamente går detta före de bestämmelser om arvsrätt som finns i lag. Med undantag för arvlåtarens barn som enligt lag alltid har rätt till en del av sitt arv. Det korta svaret på din fråga är att modern ensamt skulle ärva sonen såvida det inte finns några barn, barnbarn, far eller syskon. Vem ärver enligt arvsordningen?Arvsordningen består av tre klasser, ordningen reglerar vem som ska få ärva den avlidne och i vilken ordning. Finns någon som kan ärva inom en arvsklass går inte arvet vidare till nästa arvsklass. Första arvsklassen består av den avlidnes barn. Är barnet inte vid liv ärver istället dennes barn, vilket då blir den avlidnes barnbarn. Finns inga arvingar i den första arvsklassen går vi vidare till den andra arvsklassen (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar. Är någon utav föräldrarna inte vid liv går arvet istället till deras barn, den avlidnes syskon. Är syskonen i sin tur döda går arvet till deras barn, den avlidnes syskonbarn. Finns ingen arvinge i den andra arvsklassen går vi vidare till den tredje arvsklassen (2 kapitlet 2 § Ärvdabalken). Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar. Är dessa inte vid liv ärver istället deras barn, den avlidnes mostrar/morbröder eller fastrar/farbröder (2 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Längre än till tredje arvsklassen sträcker sig inte arvsordningen, vilket innebär att kusiner inte kan ärva med arvsordningen som grund (2 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Hur ser det ut i ditt fall?Som förklarat ovan måste en arvsklass vara uttömd för att arvet ska vandra vidare till nästa arvsklass. Finns modern i livet men inga syskon så får modern därmed hela sonens arv om fadern inte längre lever. Farbröder och morbröder blir endast aktuella som arvtagare om det inte finns någon arvinge i första eller andra arvsklassen. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Hälsningar,

Arv vid samägande av fritidshus

2020-08-02 i Arvsordning
FRÅGA |Två syskon äger ett fritidshus tillsammans. Det ena syskonet är gift och har 4 barn, det andra syskonet är ogift. Vad händer om det ogifta syskonet avlider, och deras föräldrar är i livet. Ärver föräldrarna enligt arvsordningen de 50% som det avlida syskonet ägde. Eller ärver det andra syskonet i egenskap av delägare?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om det ogifta syskonet inte har några bröstarvingar, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn etc. kommer dennes kvarlåtenskap att gå till dennes föräldrar, vilket framgår av 2 kap. 2 § ärvdabalken. Detta gäller all kvarlåtenskap som inte har testamenterats bort, även fritidshuset, oavsett om det finns objekt som denne inte är ensam ägare till. Fritidshuset ägs endast till 50 % av den avlidne. Detta innebär att arvtagarna, alltså den avlidnes föräldrar, endast kommer att ärva 50 % av äganderätten till fritidshuset. Föräldrarna ärver med lika rätt till egendomen, vilket betyder att de kommer att äga vardera 25 % av fritidshuset. Vänliga Hälsningar,

Vad innebär marknadsvärde? När ska kvarlåtenskapen värderas till marknadsvärdet?

2020-08-01 i Arvsskifte
FRÅGA |Vid ett arvskifte ingår en enskild firma (aktiebolag). Vad jag förstår ska den tas upp till sitt marknadsvärde. Vad innebär det? Om ägaren till firman har ett ersättningsavtal med ett landsting och etableringen med ersättningsavtal kan säljas vidare och säljs för minst 500 000. Påverkar det värderingen av firman? eller hur görs värderingen?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ska ingå i arvskiftet?Vid ett arvskifte ska kvarlåtenskapen efter arvlåtaren fördelas enligt Ärvdabalken. Alla tillgångar som den avlidne har vid dödstillfället skall ingå i kvarlåtenskapen och fördelas till de rättmätiga arvingarna vid arvskiftet.I ovan stadgat fall har arvlåtaren en enskild firma i kvarlåtenskapen.Vad innebär marknadsvärdet, och när skall värderingen göras?Hur en värdering av kvarlåtenskap skall göras anges inte i någon författning. Arvingarna kan själva i samspråk med varandra bestämma på vilket sätt de vill värdera den egendom som ska skiftas. I många fall värderas dock egendomen som du skriver till dess marknadsvärde.Marknadsvärdet av egendom innebär det värde som egendomen har på marknaden vid en viss given tidpunkt.Vanligtvis görs marknadsvärdet av egendomen vid bouppteckningen. Huruvida avtalet och försäljningen påverkar värdet av den enskilda firman beror helt på när värderingen av egendomen görs, här finns det inte några fasta regler. Värderingen av egendomen görs själva av arvingarna, vid ett lämpligt tillfälle.Med vänliga hälsningar!