Har syskonbarn rätt till arv?

2020-01-19 i Arvsordning
FRÅGA |Min mor dog nyligen, hon var inte gift, men hade två bröstarvingar - min syster och jag. Dessutom har min mor en systerdotter. Har systerdottern rätt till någon del av arvet? Testamente finns ej.
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga När det inte finns något testamente med i bilden så är det enligt den legala arvsordningen som din mors kvarlåtenskap ska fördelas. Vem som ärver bestäms i ärvdabalken.Det finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen innefattar arvåtalens bröstarvingar. En bröstarvinge är arvlånarens biologiska eller adopterade barn. I detta fallet är du och din syster bröstarvingar till er mor. (2 kap. 1 § ÄB) Den andra arvsklassen innefattar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Din mors syskonbarn faller in i denna arvsklass. (2 kap. 2 § ÄB). Det finns även en tredje arvsklass men den är inte relevant i det här sammanhanget (2 kap. 3 § ÄB). De i andra arvsklassen har inte rätt att ärva om det finns någon bröstarvinge vid livMan utgår från parantelsprincipen när man fördelar arv. Parantelsprincipen innebär att så länge det finns någon levande i en högre prioriterad arvsklass så ärver ingen från en lägre prioriterad arvsklass. Första arvsklassen är den högst prioriterade arvsklassen, sedan kommer andra arvsklassen och sist den tredje arvsklassen. I detta fallet innebär det att du och din syster ärver allt, och att din mors syskonbarn inte är berättigad något arv alls eftersom att hon tillhör andra arvsklassen. Du och din syster delar lika på arvetArvet fördelas sedan efter stipulargrundsatsen. Stipulargrundsatsen innebär att alla grenar delar lika på arvet. Du och din syster är varsin gren och ärver således hälften var. Hoppas att du har fått svar på diin fråga!

Laglott och testamente

2020-01-19 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har startat ett företag tillsammans. Vi vill ärva varandras andel om någon av oss går bort, men han har barn från en tidigare relation. I dagsläget äger jag 100% av aktierna, men jag planerar att överlåta 50% till honom. Är det möjligt att ärva varandras andel i bolaget trots särkullbarn? Hur skulle ni råda oss att göra i detta läge?
Jakob Westling |Hej och tack för du valt Lawline med din fråga!Som Sambos måste ni upprätta ett testamente för att ni ska kunna ärva. Ni har full förfogelse över pengarna/aktier och du har rätt till att tilldela din sambo alla aktier vid ditt dödsfall, 9:1 ÄB Dock har vi i Sverige en s.k laglottsregel. Det innebär att barn alltid har rätt till 50% av sitt arv 7:1 ÄB. Denna regel skulle kunna hindra er ide om att din sambo kommer överta alla aktier ifall det inte finns annan egendom som kan täcka laglotten. Denna regel gäller såklart endast om du har ett barn som kan ärva.

Går det att göra ett barn arvslös?

2020-01-19 i Testamente
FRÅGA |Om en avliden har ett hus som säljs för 700.000 kr. Det finns två barn varav den ena inte varit i kontakt med den avlidna på 40år. Hur mycket har det frånvarande barnet "rätt" till och kan man skriva ett testamente så att det barnet får så lite som lagligt möjligt enligt den avlidnas önskan ?
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till en början ska sägas att huvudregeln i svensk rätt är att barnen till en avliden ärver en lika stor del vardera av kvarlåtenskapen, det som kalls för arvslott. Om testamente finns kan fördelningen av kvarlåtenskapen däremot ske annorlunda. Barnen till den avlidna utgör s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, se 2 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Om kvarlåtenskapen uppgår till 700 000kr efter den avlidna innebär det att laglotten är 700 000/2 = 350 000 kr. Laglotten på 350 000 kr ska delas lika mellan syskonen, vilket innebär att vardera barn erhåller 175 000 kr. Det frånvarande barnet har alltså rätt att få minst 175 000 kr efter föräldern. Det andra barnet har också rätt att få ut minst 175 000 kr. Det 350 000 kr som återstår när barnen fått ut sina laglotter kan testamenteras bort, exempelvis till det icke frånvarande barnet, som då får mer än det frånvarande barnet.Jag vill påpeka att testamentet måste vara upprättat innan dödsfallet inträffar, då testamenten är strikt personliga och inte får upprättas av annan än den som ska testamentera bort sin egendom. Dessutom ska testamentet upprättas skriftligen med två vittnen närvarande, se 10 kap. 1 § ÄB. Om testamente inte finns upprättat i samband med dödsfallet innebär det alltså att barnen ärver lika stor del av kvarlåtenskapen, dvs. 350 000 kr var. Hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh

Vad händer om den efterlevande maken väljer att avstå arvet?​

2020-01-17 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, En familj bestående av ett gift par med två gemensamma barn. Om en av makarna går bort ärver den andra maken/makan den avlidnas egendom med fri förfoganderätt.Vad händer om den den avlidna väljer att skriftligen avstå från sitt arv, vem ärver då?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB).Precis som du skriver i din fråga så är utgångspunkten att makar ärver varandra (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Makarnas gemensamma bröstarvingar har då rätt att få ut arvet i form av ett efterarv först när den efterlevande maken har gått bort (2 kap. 1 § samt 3 kap. 2 § ÄB).Vad händer om den efterlevande maken väljer att avstå arvet? Detta är utgångspunkten men det finns även förutsättningar som kan göra att arvskiftet förändras. En av dessa är om den efterlevande maken väljer att avstå från arvet. Att göra ett arvsavstående finns inte reglerat i lagen men innebär att man avstår arvet till förmån för sina egna arvingar. Eftersom den efterlevande maken i detta fallet har gemensamma barn med den avlidne så har de en lagstadgad rätt till arv (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om den efterlevande maken väljer att avstå arvet kommer makarnas gemensamma barn att få ut denna andel direkt och inte i form av ett efterarv. Vad händer om den efterlevande maken väljer att avsäga sig arvet?Utöver ett arvsavstående så är det också möjligt att avsäga sig arvet (17 kap. 2 § ÄB). Om en make väljer att avsäga sig sin rätt till arv så ska detta göras skriftligt innan arvlåtaren går bort och kan inte göras i efterhand vid arvskiftet. Skulle en av makarna välja att avsäga sig arvet så kommer makarnas gemensamma barn att få ut sitt arv direkt då de står näst på tur i arvsordningen som bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I övriga fall när en arvinge avsäger sig sin rätt till arv så klipps även dennes bröstarvingars rätt till arv. I detta fallet blir det dock annorlunda eftersom bröstarvingarna ärver den avlidne maken. Det faktum att den efterlevande maken valt att avsäga sig arvet får alltså ingen betydelse för deras rätt att få ut arvet i detta fallet. SammanfattningOm den efterlevande maken väljer att avstå eller avsäga sig sin rätt till arv så kommer parets gemensamma barn att få ut sitt arv direkt. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,

Har ett äktenskapsförord företräde framför ett testamente?

2020-01-19 i Enskild egendom
FRÅGA |HejVi undrar om ett äktenskapsförord är starkare än ett testamente.? Tex kommer min frus besparingar att ingå i dödsboets behållning vid mitt frånfälle?Hälsningar M
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bodelning sker innan arvsskifteNär det kommer till testamenten och äktenskapsförord, och vilket av dessa som har företräde framför det andra, så finns det en bestämmelse i 23 kap. 1 § 2 st ärvdabalken som säger att bodelning ska ske innan arvsskifte äger rum. Enskild egendom ingår inte i bodelningenI bodelningen ska allt giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB), vilket innebär att all egendom som är enskild egendom är undantagen från bodelningen. Vad som är enskild egendom framkommer i 7 kap. 2 § ÄktB, här listas bland annat egendom som är förklarad som enskild enligt äktenskapsförord (7 kap 2 § 1p ÄktB). Detta innebär att om man har ett äktenskapsförord som säger att all eller viss egendom ska vara enskild så är den undantagen från bodelningen. Skulle till exempel din frus besparingar vara enskild egendom enligt ert äktenskapsförord så kommer dem inte att vara en del av dödsboets behållning vid ditt frånfälle. Du kan testamentera din enskilda egendom och delar av ert giftorättsgodsDet som kommer att ingå i dödsboets behållning efter ditt frånfälle kommer således att vara din enskilda egendom samt hälften av ert giftorättsgods (11 kap. 3 § ÄktB) och eventuell täckning för skulder (11 kap. 6 § ÄktB). Det kan även hävda att den efterlevande makan väljer att bodelning inte ska ske, och då behåller ni ert giftorättsgods som det var fördelat sedan innan (12 kap. 2 § ÄB). All egendom som ska ingå i dödsboets behållning efter ditt frånfälle kan du testamentera fritt över så länge det inte finns något efterarv med i bilden, och så länge eventuella bröstarvingar får sin laglott. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Giftorättsgods eller arvskifte?

2020-01-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min mor (A) har nyligen avlidit och jag förbereder nu bouppteckningen.Jag har i samband med detta erhållit från Skatteverket bouppteckning från min mors avlidne man (B), avliden (2013). Boupptekningsman för detta dödsbo var en av han söner (särkullbarn). Mellan A och B finns ett äktenskapsförord om enskild egendom men inget testamente. Bouppteckningen och arvskiftet visar att A inte fick ärva någonting från B trots att de var gifta. Min fråga är: Gäller ett äktenskapsförord vid dödsfall, de var gifta? Är det inte bara ett testamente som kan reglera ett arvskifte?Kan man ogiltigförklara ett arvskifte som är från 2013? Till saken hör att min mor för att kunna få bo kvar i sitt hem blev hon tvungen att skriva på ett skuldebrev på 350 tkr som pantsattes i fastigheten. Denna skuld skall nu betalas och jag känner mej väldigt arg om det skall betalas ut pengar som egentligen inte tillhör B:s arvingar.
Jakob Westling |Hej och tack att du kommer till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar dels över äktenskapsförordets roll vid dödsfall och om det är möjligt att ogiltigförklara ett arvskifte Äktenskapsförord:Enligt 9:1 äktB så ska en bouppteckning när äktenskapet upplöses. Svensk rätt särskiljer mellan bouppteckning och arvsskifte. Som du säger är arvet det enda uttrycket för en avliden person att bestämma över sin egendom, men bouppteckningen vilket inkluderar äktenskapsförord är förbestämmelse till arvskiftet.Kort sagt innebär det att man gör bouppteckning för att veta vad man senare kan ge i arv. Det innebär att äktenskapsförordet fortfarande gäller då avtalet bara reglerar vem som äger vad makarna emellan. Frågan då, om någon ärver den andra är en helt annan och regleras av testamente, men vid brist av testamente gäller reglerna i Äb.Enligt 3:1 Äb ska en efterlevande make ärva arvlåtaren, med undantag om särkullsbarn är involverade, för då ärver barnen direkt. Till frågan om ogiltigt testamente, så gäller 14:5 ÄB, vilket föreskriver att talan för ogiltighet måste ske inom 6 månader från det att man blivit delgiven testamentet.Men av din fråga så antyds det att de inte hade något testamente, utan äktenskapsförord som du vill göra ogiltigt.Tyvärr är det endast makarna emellan som kan jämka giftorättsgods, och den rättigheten sträcker sig inte förbi dom. Hoppas det besvarade din fråga!

Hur mycket har min styvfars barnbarn rätt till i arv om jag enligt testamente ska få allt?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Min styvfar sedan 1953 gick bort i maj 2019…hans fru min mamma dog 1995. Jag lät honom bo i villan och tog inte ut mitt arv efter mamma. Hon ägde villan hon köpte 1958. Jag fick en revers på huset. Dom skrev testamente 1984 där jag står som universalarvinge. Min styvfar hade en son som misskötte sig och dom hade ingen kontakt. Sonen dog 1995. Sonen hade tydligen en dotter som jag aldrig hört talas om. ,men styvfar har träffat henne några gånger när hon var liten. Hon föddes 1973…Trots styvfar hade en son som levde när han skrev testamente och ett barnbarn ville han och mamma att Jag skulle ärva allt eller mina barn om jag inte fanns mer. Sonen och barnbarnet är inte svenskar och bor och bodde i mellan Europa.Min fråga är: hur stor% andel skall hon ärva. Har hört 25%, men när det finns testamenterat till någon annan blir det bara 12.5%Känns konstigt när man aldrig sett eller hört detta.Huset som var mammas gick över till styvfar först efter mammas död 1995. Tacksamt för ett svar´
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt i svaret är att du är enda barn till din mamma och att din styvfar endast har ett barn (den avlidne sonen) och att sonen i sin tur bara har ett barn (dottern).När någon avlider ska vederbörandes kvarlåtenskap i första hand fördelas enligt den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar. Finns det flera barn ärver de lika stor del. Är bröstarvinge avliden ärver vederbörandes barn sin avlidne förälders del. Har den avlidne föräldern flera barn delar de på andelen. Detta kallas för istadarätten, ett barn träder i sin avlidne förälders ställe (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Finns det ett testamente som är till nackdel för bröstarvinge har vederbörande alltid rätt till sin laglott. Det är inte möjligt att göra ett barn arvlöst. Laglotten är hälften av arvslotten (det som skulle ärvts utan testamente) (7 kap. 1 § ÄB). För utfående av laglotten måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att han fick del av testamentet. Sker så inte, har arvingen förlorat sin talan och har inte längre rätt till laglotten (7 kap. 3 § ÄB).Eftersom du avstod ditt arv till förmån för din styvfar har du som utgångspunkt rätt till hälften av kvarlåtenskapen i arv efter din mamma (3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften som är kvarlåtenskapen efter din styvfar skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. Eftersom sonen är avliden går arvsrätten vidare till hans dotter. Nu finns det dock ett testamente enligt vilket du ärver allt; dock har din styvfars barnbarn rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten.För att exemplifiera det:Antag att det i boet efter din styvfar finns tillgångar om 800.000 kronor. Hälften (400.000 kronor) ska tillfalla dig då det är hänförligt till arvet efter din mamma. Den andra hälften skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. I och med sonens frånfälle ska det egentligen gå till sonens dotter. Eftersom det finns ett testamente som ger dig allt, kan barnbarnet påkalla jämkning av testamentet. Arvslotten i exemplet är 400.000 kronor. Hälften av detta är laglotten, innebärande att hon har rätt till 200.000 kronor. Det krävs dock att hon påkallar jämkning av testamentet senast sex månader efter att hon tagit del av testamentet. Sker inte så har hon förlorat sin talan och allt kommer att gå till dig efter vad testamentet stadgar.För det fall att det blir tvistigt eller du behöver en jurist som går igenom testamentet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig vidare. Våra jurister har god erfarenhet av arv, testamente och tvister därom. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När kan arv utmätas för arvtagarens skulder?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Hej, undrar följande:Om en person får ett arv, o har skulder hos tex kronofogdmydigheten, kan då denna instans gå in o ta sitt belopp från arvstagarens konto?Går det att sätta sitt ev arv på en annans konto vid bouppteckningen?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis att redogöra för om arvet är utmätningsbart för att sedan tipsa er om vad man kan göra för att undgå utmätning.Kan arvet utmätas?I fråga om arvet är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Rätten till arv infaller vid arvlåtarens död (1 kap 1 § ÄB) och rätten till testamente infaller när man accepterar testamentet (14 kap 4 § ÄB). Det är vid dessa tidpunkter som arvet tas upp som rättighet hos arvingen och kan utmätas. När man är skuldsatt och det finns risk för utmätning av till exempel arv är det utsökningsbalken (1981:774) som är tillämplig lag. Egendom får utmätas för betalning av obetald skuld (4 kap 1 § UB). All egendom kan utmätas av annat inte framgår av lag eller särskild föreskrift (4 kap 2 § UB). Kronofogden har möjlighet att ta arvet i anspråk genom att begära utmätning, om arvet utgör ett ekonomiskt värde som arvtagaren har hemma hos sig eller förfogar över och presumeras vara ägare till (4 kap 17 § UB). Även ett arv som utgörs av pengar kan utmätas.Under vilka förutsättningar kan arvet inte utmätas?För att arvet ska kunna utmätas krävs emellertid att arvet är överlåtbart. Om arvet är oöverlåtbart kan det inte utmätas (5 kap 5 § UB). Arvet görs oöverlåtbart genom föreskrift om detta i testamente. Detta får till följd att arvtagarens får den ärvda egendomen och att borgenärer som arvtagaren är skuldsatt till inte kan göra anspråk på arvet.Sammanfattningsvis är arvet utmätningsbart från och med att arvet tillfaller arvingen vid arvlåtarens död. Det är därför inte effektivt att sätta över arv på annans konto vid bouppteckningen. Finns föreskrift om att arvet är oöverlåtbart i testamente och arvet tillfaller testamentstagare genom godkännande av testamente kan arvet inte utmätas. Jag skulle därför råda er till att se över möjligheten till att upprätta och taga testamente.Hoppas att jag besvarade din fråga!