Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga framgår inte om din moster har upprättat testamente eller äktenskapsförord. Det jag skriver gäller därför endast under förutsättning att det inte finns något testamente eller äktenskapsförord som kan påverka reglerna om arv. Frågan besvaras med regler som finns i ärvdabalken (ÄB). Hur fördelas arvet när din moster avlider? Du skriver att din mosters make lever. På grund av detta ska först en bodelning genomföras. Bodelningen innebär att all egendom som ägdes av din moster och hennes man läggs ihop och delas i två lika stora delar. Hälften av makarnas egendom utgör arvet efter din moster. Efter bodelningen kommer din mosters make att tilldelas hela arvet enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det är alltså först när han avlider som du får ta del av arvet efter din moster. Hur fördelas arvet när din mosters make avlider? När din mosters make avlider så kommer 50 % av hans totala egendom enligt 3 kap. 2 § ÄB att tillfalla dig som arv efter din moster. Resterande 50 % fördelas mellan hans syskon som alltså ärver 25 % var. Syskonbarnen ärver ingenting i dagsläget. De kommer istället få ta del av arvet när deras föräldrar går bort. Sammanfattningsvis 1. När din moster avlider blir hennes make tilldelad hela arvet. 2. När din mosters make avlider blir du tilldelad 50 % av hans egendom som arv efter din moster. Resterande 50 % fördelas mellan hans syskon. Hoppas du fick svar på din fråga!

Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ni först ärver huset och säljer det själva behöver ni inte bekymra er om andra arvtagare och resten av dödsboet kan avvecklas innan försäljningen är slutförd. Vad gäller skatt och andra avgifter gör det ingen skillnad om ni gör försäljningen genom dödsboet eller privat.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring dessa frågor återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB). Huvudregel angående egendomAv 7 kap. 1 § ÄktB följer att makarnas egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Detta innebär att om inte egendom blivit enskild genom föreskrift i gåva, testamente eller äktenskapsförord så ska makarna dela på all egendom som tillhör någon av dem. I ert fall innebär det alltså att det inte spelar någon roll om du eller din man står på allt då ni inte har äktenskapsförord och jag antar att din man inte fått något av de sakerna genom gåva eller testamente där det föreskrivs från gåvogivaren/testatorn att egendomen ska vara enskild. Vid ett eventuellt dödsfall Det framgår inte av din fråga vad ni skrivit i testamentet, jag blir därför lite osäker på om det är så att ni vill att ni ska kunna ärva varandra eller inte. Jag kommer därför redogöra för båda varianterna. Till att börja med sker en bodelning vid ett eventuellt dödsfall. När all egendom är giftorättsgods delas makarnas egendom på två. Ett förenklat exempel är att det rör sig om en summa på 2 miljoner där vardera make från bodelningen får ut 1 miljon var. När bodelningen skett är de dags att fördela arvet från den avlidne maken. Huvudregeln enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken(ÄB) är att efterlevande make ärver all kvarlåtenskap från den avlidne maken. Om det dock finns särkullbarn som det gör i er situation så har barnen som då kallas bröstarvingar rätt till sitt fulla arv. Detta innebär alltså att den av er som efterlever den andre har rätt till hälften av allt ni båda äger. Resterande får barnen ut, OM barnen inte väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande. Då får barnen ut sitt arv från sin förälder först när dennes efterlevande make går bort. Om ni i ert testamente har skrivit att ni vill att efterlevande make ska få bo i orubbat bo eller något liknande så ger det visst skydd men inte fullt. Ett särkullbarn har nämligen enligt 7 kap. 3 § ÄB alltid rätt att begära jämkning av ett testamente som inskränker på dennes laglott (laglotten är hälften av arvslotten, dvs. hälften av vad barnet skulle fått ut om denne fick ut arvet direkt). Om ett av barnen väljer att göra det innebär det att de barnet bara kan få ut hälften av vad den skulle få om ett testamente inte fanns.Exempel är om din make skulle dö före dig. Hans kvarlåtenskap efter bodelning skulle vara 1 miljon (enligt exemplet ovan) och detta skulle då innebära att hans 3 barns arvslott skulle vara 1 miljon/3 = ca 333 333kr. Om de väljer att begära jämkning av de testamentet som omfattar den efterlevande makens rätt till arv så skulle de barnet eller barnen endast få ut 333 333/2 = 166 666,5 kr som då är laglotten. Om det istället står i ert testamente att ni inte ska ärva varandra så gäller att särkullbarnen får ut arvet direkt.Vänligen,

Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken.Är ni alla bröstarvingar?Barn till den avlidne är bröstarvingar vilket innebär att alla fyra barn till er mamma är hennes bröstarvingar (2 kap 1 § ärvdabalken).Hur mycket ska X få?Om er mamma inte hade skrivit ett testamente skulle arvet delas lika mellan alla fyra barn. Fyra barn som ärver lika efter sina föräldrar har alltså varsin arvslott om 25 %. Arvslotten kan dock minskas genom ett testamente. Bröstarvingar har dock en ovillkorlig rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten vilket innebär att er laglott är 12,5 % av arvet. Ni barn har alltså en lagstadgat rätt att få ut 12,5 % var av arvet efter er mamma.Eftersom er mamma har skrivit i testamentet att X ska erhålla sin laglott tolkar jag det som att hon endast vill att X ska erhålla sin laglott (12,5 % av arvet). När hon sedan skriver att resterande kvarlåtenskap ska tillfalla bröstarvingarna XX, XY och XXY och fördelas enligt lag tolkar jag det som att hon vill att XX, XY och XXY ska dela lika på resterande kvarlåtenskap.Fördelningen av arvet blir då följande:X = 12,5 %XX = ca 29 %XY = ca 29 %XXY = ca 29 %Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fredrik Wållberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna som reglerar arv finns bl.a. i ärvdabalken. Den avlidnes barn är närmaste arvingar och kallas bröstarvingar (2 kap. 1 §). En arvslott är den andel av kvarlåtenskapen som tillkommer en arvinge i det fall inget annat bestäms genom testamente. Bröstarvingar har mellan sig lika stor arvslott. Det som kallas laglott utgör sedan hälften av den arvslott som en bröstarvinge har (7 kap. 1 §). Det vill säga att utan testamente skulle din sambos barn fått hälften var av kvarlåtenskapen efter din sambo. Hälften av denna arvslott är sedan det som kallas för laglott, i ditt fall ¼ var för din sambos barn. Din sambos barn borde då få ut ¼ var av 61.260 kr som laglott efter din sambo.Jag hoppas det besvarade din fråga. Är det något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga!

Matilde Kyrö |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av 7 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) framgår att endast bröstarvingar till den avlidne har rätt till sin "laglott". Har din farbror valt att testamentera bort alla sina tillgångar har du alltså inte rätt till något arv.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning

Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar ärvdabalken (ÄB).Av ÄB 9:1 framgår att den som fyllt 18 år får förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente. Detta innebär att om ett testamente upprättas som uppfyller alla formkraven i ÄB 10 kap är det testamentet som ska gälla istället för den lagstadgade arvsordningen.Detta innebär att din frus faster kan testamentera bort hela sitt arv till valfri fysisk eller juridisk person som inte är din fru.De enda som kan ändra ett testamentes verkan är barn till den avlidne. Dessa har rätt till den så kallade laglotten, som utgör halva arvet.Eftersom din fru inte är sin fasters barn har hon tyvärr ingen möjlighet att få testamentet ändrat, så länge som testamentet är giltigt.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte att fråga igen eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om ert särkullsbarn har rätt till arv tillsammans med sina halvsyskon om barnet inte kräver ut sin arvslott vid sin fars död. I mitt svar utgår jag ifrån att du och fadern är gifta. Regler om arv finns i ärvdabalken.Särkullsbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider och behöver inte vänta tills styvföräldern dött (3 kap 1 § ärvdabalken). Barnet kan dock avstå från sin rätt till förmån för styvföräldern. Om barnet avstår sin rätt får särkullsbarnet istället rätt till efterarv när styvföräldern avlidit.Svaret på din fråga är alltså ja. Om särkullsbarnet avstår sin rätt till arv när fadern avlider till förmån för dig så får särkullsbarnet istället ut arvet efter sin far den dag du avlider.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,