Särkullbarns rätt till arv

2021-09-18 i Särkullbarn
FRÅGA |A och B är gifta. A har ett särkullbarn och B har ett särkullbarn. A och B-s gemensamma tillgångar är 1 000 000.Inga testamenten eller äktenskapsförord finns.1. Hur fördelas pengarna när A dör?2. Hur fördelas övriga pengar när B sedan dör?3. Hur påverkas detta om A och B testamenterar till sina respektive barn?4. Hur påverkas detta om A och B istället testamenterar till varandra?
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din fråga Jag kommer svara på dina frågor var för sig för att det ska vara lättare att hänga med.Hur fördelas pengarna när A dör? Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när en make avlider (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Utgångspunkten är att vid bodelningen ska först makarnas andelar av boet beräknas, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord ( 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det är kvarlåtenskapen efter den avlidne som arvsreglerna omfattar. Det är den avlidnes arvingar som får ärva kvarlåtenskapen efter den avlidne. Med arvingar menas den avlidnes barn och barnbarn som är de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar som får ärva om även syskonbarnen är döda eller inte finns och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Om det finns särkullbarn som i det här fallet, så har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt såvida den inte avstår från att få sitt arv direkt för att istället få ut sitt arv efter att förälderns efterlevande make dör (3 kap. 1 § Ärvdabalken och 3 kap. 10 § Ärvdabalken). I det här fallet om vi utgår ifrån att det inte finns några skulder eller så så kommer A:s särkullbarn ha rätt att ärva 500.000 kr direkt. Det är alltså A:s andel av giftorättsgodset, det vill säga hälften av 1.000.000 kr, då det som återstår av giftorättsgodset efter att avdrag har gjorts för skulder ska läggas samman och delas lika mellan makarna. Hur fördelas övriga pengar när B sedan dör? Om det är så att A:s särkullbarn valde att få ut sitt arv direkt istället på att vänta tills B dog så kommer bara B:s särkullbarn få ärva efter B:s död. B:s särkullbarn kommer då få ärva all kvarlåtenskap efter B då B:s särkullbarn är B:s arvinge (Se 2 kap. 1 § Ärvdabalken) . 3.Hur påverkas detta om A och B testamenterar till sina respektive barn? I det här fallet kommer det inte påverka något alls. Detta då det är fråga om särkullbarn som dessutom är de enda arvingar efter sina föräldrar och därför har rätt att få ut hela arvet efter sina föräldrar med fri förfoganderätt. Hade varit annorlunda om det hade varit fråga om gemensamma barn. Detta då när det finns gemensamma barn så ärver efterlevande make den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (se 3 kap. 1–2 § Ärvdabalken). Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit. Det som ett testamente hade gjort i ett sådant fall hade varit att det hade gjort det möjligt för de gemensamma barnen att få ut sitt arv direkt istället för efter den efterlevande makens död. Hur påverkas detta om A och B istället testamenterar till varandra? Svårt att säga då jag inte vet vad innehållet skulle vara i testamentet. Men generellt kan sägas att enligt lag så får man inte testamentera bort sina bröstarvingars, det vill säga sina barns laglott. Andra arvingar som till exempel syskon och föräldrar går att göra arvlösa genom testamente. Med laglott menas hälften av andelen av arvet som enligt lag tillkommer bröstarvingen (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om ett testamente kränker bröstarvingarnas laglott kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att utfå laglotten inom sex månader från att de har delgivits testamentet (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Så oavsett om A och B väljer att testamentera till varandra med fri förfoganderätt eller med full äganderätt så har den avlidnes särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt, vilket i det här fallet blir 250.000 kr, det vill säga hälften av vad han eller hon hade haft rätt till enligt lag vilket hade varit 500.000 kr. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Kan mammas särkullbarn ärva pappas egendom?

2021-09-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min mamma och pappa är gifta sedan 45år, utan äktenskapsförord eller testamenteJag är enda gemensamma barnet, men mamma har ett barn till (5 år äldre än mig) från ett tidigare förhållande.för ca 25 år sedan dog min farfar (farmor var då redan död) och pappa fick ärva farfars hus, pappa är enda barnetMin fråga är vad som händer med farfars hus när någon/båda av mina föräldrar dör, hur ärver jag och min halvsyster från min mamma respektive pappa när de går bort? Pappa hävdar att min halvsyster inte ärver farfars hus eftersom det "är hans" och inte ingår i mammas arvslott.Stämmer verkligen det om man inte har äktenskapsförord eller annat skrivet om farfars hus?Blir det någon skillnad vem av min mamma eller pappa som går bort först?Kan ett testamente göra skillnad här, så att inte min halvsyster ärver farfars hus?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Barn ärver som bekant alltid sina föräldrar och brukar kallas bröstarvingar. Förutom att barn har arvsrätt till sina föräldrar har även efterlevande makar arvsrätt. Denna arvsrätt har företräde framför de gemensamma barnens ifall det inte finns testamente. I situationer där det finns barn som endast är bröstarvingar till en av makarna ärver det barnet, som brukar benämnas särkullbarn, enbart sin förälder. Jag kommer i besvarandet av din fråga utgå ifrån två scenarion. Hur arvet fördelas om din mamma, respektive pappa, går bort först. Därefter redovisar jag hur testamente och äktenskapsförord kan påverka utfallet. Ifall din pappa går bort förstSteg 1: När din pappa går bort görs först en bodelning. Syftet med bodelning är att kartlägga din pappas men även din mammas tillgångar och skulder. Den egendom din pappa lämnar efter sig delas in i enskild egendom respektive giftorättsgods. Enkelt uttryckt är giftorättsgods sådan egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalk [ÄktB]). Enskild egendom är i sin tur sådan egendom som enligt gåva, testamente, äktenskapsord eller förmånsrätt ska anses vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Är din farfars hus inte enskild egendom är det därför att betrakta så som giftorättsgods. Giftorättsgodset är det som blir föremål för bodelning med avdrag för skulder (10 kap. 1 § ÄktB). Din mamma och pappas giftorättsgods läggs då samman och delas sedan till hälften. Hälften av huset tillfaller således din mamma efter bodelning. Exempel: Egendom Far: -Hus 150 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr -Skulder 50 000 kr (hänförliga till hus) Egendom mor: -Bil 50 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr Sammanlagt giftorättsgods: (250 000 – 50 000) + 150 000 kr = 350 000 krVar och en får ut bodelning: 350 000 kr / 2 = 175 000 kr Steg 2: Efter bodelning är gjord ska arvet fördelas. Din mammas särkullbarn har inte rätt till arv efter din pappa. Du som bröstarvinge till din pappa har däremot rätt till arv (2 kap. 1 § Ärvdabalk [ÄB]). Emellertid har efterlevande make som huvudregel rätt till arv före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att din mamma ärver både din pappas giftorättsgods likväl hans enskilda egendom. Din mamma ärver således din farfars hus efter din far. Exempel: Mammas arv efter make: 175 000 kr Mammas totala egendom: 350 000 kr Steg 3: I sinom tid går även din mamma bort. Efter din mammas bortgång har både du och ditt halvsyskon rätt till arv. Huvudregeln är att den sist avlidne makens egendom delas på hälften varav efterarv kan delas ut (3 kap. 2 § ÄB). Hälften av din mammas egendom består av arv från din pappa vilket du har ensam arvsrätt till. Genom bodelningen i steg 1 är både du och halvsyskonet arvsberättigade till den del er mamma erhållit vid bodelning. Halvsyskonet ärver således ¼ av huset. Exempel: Mamma totala egendom: 350 000 kr Efterarv från pappa: 350 000 kr / 2 = 175 000 kr Arv efter mamma: 175 000 kr /2 = 87 500 kr Ditt arv: 87 500 kr + 175 000 kr = 262 500 kr Ditt halvsyskons arv: 87 500 kr Ifall din mamma går bort först Steg 1: Precis som i scenariot där din far går bort först görs i scenariot där din mamma går bort först en bodelning. Utgår vi ifrån samma egendomsförhållanden som ovan blir resultatet detsamma. Enligt exemplet får var och en ur bodelning: 350 000 kr / 2 = 175 000 kr. Bodelning kan emellertid jämkas av den sist efterlevande maken (12 kap. 2 § ÄktB). Det innebär att den efterlevande maken begär att få behålla sitt giftorättsgods, vilket innebär att ingen bodelning sker. Regelns syfte är att den efterlevande maken ska kunna skydda sitt giftorättsgods mot den först avlidne makens särkullbarn. Jämkar din pappa bodelningen kan han således förhindra att ditt halvsyskon får ta del av din farfars hus. Exempel: Egendom Far: -Hus 150 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr -Skulder 50 000 kr (hänförliga till hus) Din pappas giftorättsgods: 200 000 kr Egendom mor: -Bil 50 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr Din mammas giftorättsgods: 150 000 kr Din pappas giftorättsgods: 200 000 kr Steg 2: Efter bodelning ska arvet fördelas. Efter din mamma finns två bröstarvingar, du och ditt halvsyskon. Liksom i scenariot där din pappa är den först avlidna maken har den sist efterlevande maken rätt till arv före gemensamma barn. Särkullbarn som ju inte är barn till den sist efterlevande maken har emellertid rätt att få ut sitt arv direkt. Halvsyskonet kan även välja att invänta din fars bortgång innan hen tar ut sitt arv (3 kap. 1 och 9 § ÄB)Arvet efter er mamma: 150 000/ 2 = 75 000 kr Din pappas totala egendom ink. Arv: 75 000 kr + 200 000 kr = 275 000 kr Väljer ditt halvsyskon att vänta ut sitt arv får denne ta motsvarande del i din pappas kvarlåtenskap. Denna "motsvarande del" utgör en kvotdel och beräknas som i följande exempel: 75 000 kr/275 000 kr = 0.27 (27 %).Steg 3: Har ditt halvsyskon tagit ut sin arvslott redan i steg 2 ärver du efter din fars bortgång hela hans totala egendom, även det som är efterarv från din mor. Har ditt halvsyskon inte tagit ut sitt arv så får halvsyskonet tillgodogöra sig efterarvet vid din fars död. Halvsyskonet får då erhålla 27 % av din pappas totala egendom.Hur kan testamente påverka utfallet?Testamente kan påverka utfallet på det sätt att din far testamenterar huset till dig. På så sätt ärver inte din mor huset innan dig. Eftersom huset är giftorättsgods blir emellertid utfallet detsamma… Din mor kommer genom bodelning få halva husets värde vilket sedan kommer bli föremål för arv på det sätt som beskrivs ovan. Din mor kan även välja att testamentera bort den delen av huset hon erhåller genom bodelning till dig. Testamenteringen får emellertid inte kränka ditt halvsyskons laglott, vilket utgör hälften av dennes arvslott. Är inte huset din mors enda tillgång värd pengar så kan en sådan metod fungera bra, annars inte. Hur kan äktenskapsförord påverka utfallet?Äktenskapsförord som innebär att din farfars hus blir din pappas enskilda egendom får verkningar som är mer önskade i ditt fall. Din mamma erhåller således inte halva husets värde vid bodelning eftersom det inte är giftorättsgods. Hon ärver din fars egendom precis som innan om hon avlider först, skillnaden är att ditt efterarv blir större eftersom huset inte delas upp mellan din mamma och pappa. Resultatet blir således att ditt halvsyskon inte tar del av huset. Sammanfattningsvis kommer ditt halvsyskon enligt huvudregeln ärva din farfars hus ifall din pappa går bort först eller om han vid din mammas bortgång inte jämkar bodelningen. Äktenskapsförord som föreskriver att huset är din pappas enskilda egendom är en lösning som får det tryggaste utfallet för din arvsrätt till huset. Däremot innebär ett sådant äktenskapsförord en ekonomisk risk för din mamma eftersom bodelningen får samma utfall vid eventuell skilsmässa. Ett testamente kan upprättas av din mamma som föreskriver att huset ska ärvas av dig och inte halvsyskonet. Ett sådant testamente kan emellertid bestridas av halvsyskonet om testamenteringen kränker dennes laglott. Hoppas att jag kunde besvara dina funderingar! Är något i mitt svar oklart kan du kontakta mig på my.ohman@lawline.se. Hälsningar,

En överblick av den svenska arvsordningen

2021-09-15 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par utan gemensamma barn. Mannen hade en son som gick bort 2020. Mannen gick bort för 13 år sedan. Frun och sonen fick då 50% var av mannens tillgångar. Nu har frun gått bort, vem ärver henne?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar den svenska arvsrätten (och dess ordning). Svaret på din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).För att kunna bestämma vem som kommer ärva frun så ska jag beskriva hur arvsordningen ser ut i Sverige och de särskilda arvsklasser som finns.Hur ser arvsrätten ut i Sverige?Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. För att vara arvsberättigad så måste man alltså tillhöra en av arvsklasserna (se 2 kap. 4 § ÄB).Ifall det inte finns någon som tillhör en av dessa tre arvsklasser, så kommer i stället arvet tillfalla den Allmänna Arvsfonden.Vilka arvsklasser finns?Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB), alltså dennes barn. Om den avlidne hade ett barn som redan har gått bort så ärver i stället dennes barn, vilket alltså är den avlidnes barnbarn. Finns inga arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen.Den andra arvsklassen omfattar i stället den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna redan har gått bort så går dennes arv i stället till deras barn (avlidnes syskon). Om syskonen också har gått bort så går arvet till syskonens barn (den avlidnes syskonbarn), se 2 kap. 2 § ÄB. Om ingen arvsberättigad finns här så går man vidare till den tredje (och sista) arvsklassen.Den tredje arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar. Om dessa har gått bort så ärver i stället far- och morföräldrarnas barn (den avlidnes morbrödrar, mostrar eller farbröder och faster), se 2 kap. 3 § ÄB.Vem kommer ärva frun i ditt scenario?Arvsberättigade är helt enkelt de som ingår i en av arvsklasserna ovan. Ifall du känner till någon som ingår i en av dessa grupper så kommer denna ha rätt till arvet efter frun. Om det finns två släktingar varav den ena ingår i den första arvsklassen och den andra i den andra arvsklassen, så ärver den förstnämnda hela arvet på grund av prioritetsordningen.Det är också möjligt att mannen som gick bort före hustrun kan ha skrivit ett testamente där hon tilldelades viss egendom. Ett sådant testamente kan innehålla en klausul som möjliggör testatorn (mannen som gick bort) att reglera var hans arv till den efterlevande maken (frun i ditt scenario) ska hamna efter hennes bortgång. Jag har inte fått någon information om något sådant testamente, men det är värt att undersöka ifall detta är fallet.Jag kan alltså inte ge dig ett konkret svar då jag inte har någon information om kvinnan hade släktingar som ingår i en av arvsklasserna och som fortfarande är vid liv. Däremot så kan du med hjälp av juridiken som du har fått ta del av ovan utröna om det finns några arvsberättigade efter frun (eller ett testamente).Jag hoppas det här svaret klargjorde situationen för dig,

Vad händer om en make dör och har särkullbarn?

2021-09-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Mina föräldrar, gifta, han med 2 barn sedan tidigare och hon med 1 barn sedan tidigare. (inga gemensamma) Vad gäller i dom två olika fallen beroende på vem som dör först? Om min pappa dör först, ärver hans fru 75% och jag och syrran delar på resterande 25 %? Och sedan när frun dör får hennes dotter 50 % och jag och syrran delar på resterande 50 %?Förklara gärna även vad som händer om hon dör först.
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att det saknas testamente efter både din pappa och hans fru. Man använder sig då av den legala arvsordningen. För att kunna svara på din fråga kommer jag behöva använda mig av äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB). BodelningInledningsvis så kommer en bodelning att ske oberoende av vem som går bort först (9 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen kommer makarnas egendom att fördelas mellan dom (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen kommer deras giftorättsgods att ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som räknas som giftorättsgods är all egendom som inte är enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Vad som utgör enskild egendom går att finna i 7 kap. 2 § ÄktB, men det kan bland annat handla om egendom makarna gjort enskilda genom äktenskapsförord eller som någon av makarna fått i gåva med villkor att det ska utgöra enskild egendom. Exempel: Om det saknas enskild egendom hos din pappa och hans fru, kommer de få dela lika på värdet av all egendom. Om vi utgår ifrån att egendomen har ett värde av 100 000 kronor kommer din pappa genom bodelningen erhålla 50 000 kronor och hans fru 50 000 kronor. Vem kan ärva?För att kunna ärva någon krävs det att man ingår i någon av de tre arvsklasserna. Till den första arvsklassen hör barn till den avlidne, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen kan man finna föräldrar, syskon och syskonbarn till den avlidne (2 kap. 2 § ÄB). Den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder tillhör den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB). Du och din syster tillhör den första arvsklassen till er pappa. Ni ingår däremot inte i er pappas frus arvsklass då ni inte är barn till henne. Samma gäller för er pappas frus dotter, då hon tillhör sin mammas arvsklass men inte er pappas arvsklass. Make och maka har dock en speciell rätt till arv. Om de har gemensamma barn har de rätt till den avlidnes kvarlåtenskap före dessa (3 kap. 1 § ÄB). I ert fall så saknas de gemensamma barn. Eftersom din pappa och hans fru saknar gemensamma barn, men har barn på annat håll, så använder man begreppet särkullbarn. Särkullbarn är barn till ena maken, men inte till den andra. Särkullbarns rätt till laglott Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott direkt (7 kap. 1 § ÄB). Detta skiljer sig från de gemensamma barnen som måste vänta tills den andra maken också har gått bort. Du och din syster kommer därför kunna få ut er laglott direkt efter er pappas bortgång. Samma gäller för fruns barn. Laglotten utgör halva arvslotten. Eftersom du och din syster är de enda barnen till er pappa så har ni rätt till 50 % var av hans kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Er laglott utgör därför 25% var av er pappas kvarlåtenskap (50/2=25). Det återstår då 25% var som du och din syster inte får ut direkt. Dessa kommer istället utgöra efterarv. Med efterarv menas att ni får ut dessa efter det att er pappas fru har gått bort. Efterarvet beräknas med hjälp av kvotdelar. SammanfattningOberoende av vem av din pappa och hans fru som går bort först kommer ni barn enbart kunna ärva av er förälder förutsatt att det saknas testamente. Du och din syster kommer alltså ha rätt till 100% av er pappas egendom. Er pappas egendom utgör däremot 50% av giftorättsgodset. Detsamma gäller för hans frus barn. Eftersom ni är särkullbarn kommer ni att kunna kräva er laglott direkt efter det att er pappa har gått bort, det vill säga 25%.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig!Med vänliga hälsningar,

Kan man ärva av sin fostermoders halvsyster?

2021-09-17 i Arvsordning
FRÅGA |En kvinna avlider och har två halvsystrar. Dessa två har båda gift sej med partner som har egna barn. Kan dessa barn i något läge ärva sina fostermödrars halvsyster.
Mikaela Kronmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av frågan om kvinnan som avlidit har någon ytterligare släkting eller familj som är arvsberättigad. Därav utgår jag från att så inte är fallet. Vidare tolkar jag frågan som så att dessa halvsystrar inte är mödrarna till respektive partners barn.I 2 kap. ärvdabalken (ÄrvdaB) framgår det vilka som har en lagstadgad arvsrätt. Det är i första hand barn till den avlidne (2 kap. 1 § ÄrvdaB). Finns inte sådana ärver i andra hand den avlidnes föräldrar. Eftersom det inte framgår i frågan om kvinnan har levande föräldrar utgår jag från att så inte är fallet. I och med att inga levande föräldrar finns så ärver den avlidnes syskon föräldrarnas lott. Även halvsyskon tar del i föräldrarnas lott (2 kap. 2 § tredje stycket ÄrvdaB). Andra än de som räknas upp i kapitlet har ingen legal arvsrätt (2 kap. 4 § ÄrvdaB). Arvet kommer då att fördelas mellan halvsystrarna och deras partners barn har därför inte rätt till arv.Man kan däremot genom ett testamente fördela arvet på annat sätt än vad som följer av lag. Det är endast barn till den avlidne som man inte kan göra helt arvlösa. Det här innebär att kvinnans halvsyskon kan göras arvlösa genom ett testamente. Partnernas barn kan därför ha rätt att ärva om den avlidne kvinnan har testamenterat arvet till dem. Värt att beakta är dock att det finns vissa formkrav för att testamentet ska vara giltigt, t.ex. skriftligt och bevittnat av två personer (10 kap. 1 § ÄrvdaB).Något som är värt att nämna är att halvsystrarnas partners barn i regel inte kommer ärva halvsystrarna när de avlider. Detta förutsatt att barnen inte är adopterade eller att arvet testamenterats till dem. Om maken till en halvsyster gått bort före halvsystern och barnen till maken valt att avstå sitt arv har dock de rätt att få ut detta arv när halvsystern går bort (3 kap. 9 § ÄrvdaB). Likväl har de rätt att ärva av halvsystern om halvsystern inte har några andra arvsberättigade (3 kap. 8 § ÄrvdaB).Sammanfattningsvis har kvinnans halvsystrars partners barn ingen legal rätt att få ärva av kvinnan om hon inte upprättat ett testamente där det framgår att de ska ärva.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man göra sina egna barn arvlösa?

2021-09-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Har 2 barn från exmaken och vill inte ärva till dem eftersom de valde bo med honom.Vad kan jag göra åt det här? Kan ni vägleda mig, vad krävs?Tacksam för hjälpen.
Beatrice Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Detta handlar om arvsrätt och det regleras i ärvdabalken (ÄB)När du avlider är huvudregeln att det är dina barn som ärver då dessa är bröstarvingar och därmed den första arvsklassen (ÄB 2 kap 1 §, 1 stycket). Dina två barn kommer som utgångpunkt få dela lika på all kvarlåtenskapen efter dig (ÄB 2 kap 1 §, 2 stycket).I Sverige kan man inte göra sina barn helt arvlösa men man kan minska den andel barnet får ut genom exempelvis ett testamente. För att förstå detta är det viktigt att skilja mellan arvslott och laglott.ArvslottDet är de man ursprungligen enligt de vanliga reglerna har rätt att ärva. Så om du har en kvarlåtenskap på 100 000 kr efter din bortgång så är respektives barns arvslott 50 000 kr. Laglott Laglotten är hälften av vad arvslott är. Så om vi använder samma exempel som ovan; så är respektives barns laglott 25 000 kr (ÄB 7 kap 1 §). Laglotten kan man inte enligt svensk lag testamentera bort, utan denna del har dina barn rätt att ärva. Enda sättet som dina barn kan gå miste om sin laglott är om de glömmer att påkalla en jämkning av ett aktuellt testamente efter din bortgång. Det är nämligen så att om du ändå trots dessa regler väljer att testamentera bort hela din kvarlåtenskap till någon annan så måste dina barn jämka inom 6 månader efter att delgivningen av testamentet har skett, för att få ut sin laglott. Om dina barn väljer att inte göra detta/ eller gör det för sent mister dom möjligheten att få ut sin andel (ÄB 7 kap. 3§).SlutsatsDu kan inte göra dina barn helt arvlösa men du kan göra så att de ärver än mindre andel och därmed bara får ut sin laglott. Detta kan som sagts ovan ske genom ett testamente. Jag hoppas de genom det sagda ovan har fått svar på din fråga. Men om du vill ha vidare hjälp genom att exempelvis upprätta ett testamente rekommenderar jag dig att boka en tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar

Ärver barnen eller efterlevande makan enskilda egendomen?

2021-09-14 i Enskild egendom
FRÅGA |Jag är gift och vi har 2 gemensamma barn. Jag har viss enskild egendom via äktenskapsförord. Om jag avlider utan testamente, hur mycket av kvarlåtenskaperna får min fru och hur mycket får mina barn?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arvsfördelning och arvsordning regleras i Ärvdabalken (ÄB).All kvarlåtenskap tillfaller efterlevande makanEnligt arvsordningen är bröstarvingar (barn) första arvtagare (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn delar lika på kvarlåtenskapen, och barnen har alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Om den som går bort är gift, så tillfaller istället kvarlåtenskapen till den efterlevande makan/ maken (3 kap. 1 § ÄB). Om det finns s.k. särkulle barn (barn till den avlidne men som inte är gemensamma med den efterlevande) så har de rätt att få ut sin del istället för att det ska tillfalla efterlevande makan (3 kap. 1 § ÄB). Vad händer med enskild egendom då?Huvudregeln är som nämnt ovan att efterlevande makan får allt, för att de gemensamma barnen senare vid även hennes bortgång ärver allt. Den efterlevande ärver inte egentligen utan tillåts att "sitta kvar i orubbat bo" men med premissen att kvarlåtenskapen som hon får behålla till förmån för barnen endast är med fri förfoganderätt då tanken att barnen ska få ärva det sen.När ett äktenskap upplöses t.ex på grund av att den ena maken dör, ska en bodelning göras (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Allt som inte är enskild egendom eller privata saker räknas som giftorättsgods och ska delas mellan makarna (7 kap. 1 § ÄktB). Den efterlevande maken får sin hälft, och andra hälften + den avlidnes enskilda egendom går till dödsboet. Detta är den avlidnes kvarlåtenskap som kan ärvas. Sammanfattning, Enligt arvsreglerna tillfaller all kvarlåtenskap till den efterlevande maken i fallet att den avlidne är gift. I detta fallet, skulle alltså din fru få behålla din kvarlåtenskap, även din enskilda egendom och få rätt att förfoga över det tills era gemensamma barn ärver allt när hon går bort. Om du vill att barnen ska ärva din enskilda egendom direkt ifall du går bort först, så behöver det förordnas särskilt i ett testamente. En myndig person är fri att testamentera sin egendom hur den vill (9 kap. 1 § ÄB) och ett testamente måste bl.a. vara skriftligt samt bevittnas av två personer för att vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,

Har systrar rätt till efterarv?

2021-09-14 i Efterarv
FRÅGA |I ett barnlöst par dör kvinnan först. All kvarlåtenskap tillfaller mannen genom ett ömsesidigt testamente. Mannen har inga syskon. Föräldrarna är döda. När mannen dör finns, som närmaste anhöriga, två systrar till den avlidna hustrun.Är systrarna arvsberättigade?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga.Din fråga handlar om efterarv. Vem som har rätt till det är personer som ingår i första och andra arvsklassen (3 kap. 2 § ärvdabalken). Till första arvsklassen hör barn till den avlidna. I ditt fall är detta inte aktuellt. I den andra arvsklassen kan man finna föräldrar och syskon till den avlidna. Eftersom det fanns två systrar till den avlidna hustrun faller de in under den andra arvsklassen och har således rätt till efterarv. Eftersom systrarna inte ingår i någon av makens arvsklasser, utan enbart kommer från kvinnan, så kommer de inte kunna ärva från mannen. Däremot har kvarlåtenskapen efter kvinnan tillfallit mannen. Det är alltså en kvotdel från den först avlidna kvinnan som de kommer ha rätt till. Hälften av mannens tillgångar, det vill säga hans kvarlåtenskap, kommer därför att tillfalla den avlidna hustruns systrar. Du nämner dock att de hade upprättat ett testamente där det framgår att all kvarlåtenskap tillfaller mannen. De enda som inte kan göras arvslösa genom testamente är bröstarvingar (7 kap. 1 § ärvdabalken). Syskon till en avliden har inte samma skydd. Beroende av hur testamentet är utformat så kan deras rätt till efterarv ha fallit bort. Det är lite beroende av om man i testamentet har skrivit att de ska ha rätt, eller inte ha rätt, till efterarv.Med vänlig hälsning,