Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är undrar om du trots att du är bosatt utomlands har rätt att ärva din förälder som har sin hemvist i Sverige. I artikel 21.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 framgår huvudregeln att de arvsbestämmelser som ska tillämpas är de som gäller i det land där arvlåtaren hade sin hemvist vid bortgången. Förutsatt att arvlåtaren hade sin sista hemvist i Sverige är det därmed de svenska arvsreglerna som ska följas. Att du som arvinge inte är bosatt i Sverige får ingen betydelse utan arvet ska fördelas enligt de svenska arvsreglerna. De svenska bestämmelserna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens barn det som ärver i första hand. Om arvlåtaren är gift ärver den efterlevande maken de gemensamma barnens arvslotter med fri förfoganderätt medan du som särkullbarn kan välja på att antingen få ut din arvslott direkt alternativt avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få ut ett efterarv när hen går bort (se 3 kap. 1 § och 9 § ÄB). Om din förälder har upprättat ett testamente har du som barn även rätt påkalla jämkning för att få ut din laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten dvs hälften av det arv som skulle tillfallit dig om testamentet inte fanns (se 7 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Soroosh Parsa |Arvslott = 100 % av din fars kvarlåtenskap. Laglott = 50 % av din fars kvarlåtenskap.Boets nettotillgångar = din fars och hans makas samlade förmögenhet.Skiftestillgångar = din fars samlade förmögenhet.Dubbelkolla så att skiftestillgångarna inte innefattar några skulder. Undersök också om dödsboet har haft kostnader som dras av från skiftestillgångarna, t.ex. kostnader för förvaltning och jurist. Om inga skulder finns så ska din laglott uppgå till hälften av hans förmögenhet, dvs. 1,25 MSEK. Vem som får vad bestäms av dödsbodelägarna, vilka verkar vara du och din fars fru. Om inget framgår av testamente, så har ni inte rätt till specifik egendom; ni har rätt till ett visst värde. Ni får själva föreslå fördelning. Hör gärna av dig till mig enligt kontaktuppgifter nedan om du upptäcker att 0,7 MSEK fortfarande inte stämmer efter eventuella avdrag.Soroosh Parsa / soroosh.parsa@lawline.se

Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva din avlidna frus föräldrar när de avlider, alltså vem som ärver dina barns mormor och morfar. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Arvlåtarens barn är de som i första hand ärver arvlåtaren när denne avlider (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på den kvarlåtenskap som arvlånaren efterlämnar sig. I ditt fall innebär detta att din fru och din frus bror är de primära arvingarna efter deras föräldrar och att de kommer dela lika på föräldrarnas kvarlåtenskap. Eftersom din fru dock har avlidit, finns en regel som säger att barnen till den avlidne träder i den avlidnes ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta innebär att din frus bror har rätt till sin halva av arvet, medan dina barn "tar över" din frus halva och får dela lika på denna. Detta är den arvsordning som följer av lagstiftningen. Om det finns ett giltigt upprättat testamente kan arvlåtarna särskilt förordnat över sin egendom i ett sådant, vilket kan innebära att arvet ska tillfalla någon annan. Omyndiga barn har som huvudregel inte möjlighet att själv råda över sin egendom (9 kap. 1 § föräldrabalken - FB). Som vårdnadshavare till dina barn är du barnets förmyndare (10 kap. 2 § andra stycket FB). Detta innebär att du bestämmer hur tillgångar som står under deras förvaltning ska användas eller placeras (13 kap. 1 § FB). Du får alltså ansvar att förvalta dina barns arv fram tills de blir myndiga. Alla förmyndare står under överförmyndarnämnden tillsyn (16 kap 1 § FB), vilket innebär att man därmed kan kontrollera att en förmyndare inte utnyttjar barnens tillgångar.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsordningen i svensk rätt regleras i 2 kap. ärvdabalken. I din farbrors fall gäller 2 kap. 2 § ärvdabalken, som stadgar vad som gäller när det inte finns några avkomlingar som kan ärva den avlidne. I första hand ärver då arvlåtarens föräldrar, men det är förstås inte möjligt i din farbrors fall eftersom de redan är avlidna. I lagtexten står det så här om sådana situationer:Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott.Eftersom båda föräldrarna är avlidna, så delar syskonen på hela arvet. Syskonen ärver en fjärdedel var eftersom de är fyra. De avlidna brödernas barn delar i sin tur lika på brödernas arvslotter. Hur stor andel syskonbarnen ärver beror alltså på hur många de är. Om exempelvis en av bröderna hade ett barn och den andre hade två, så ärver det ensamma barnet en fjärdedel och de andra två en åttondel var.Kort sammanfattat ärver alltså både systrarna och de avlidna brödernas barn. Varje syskon ärver en fjärdedel och syskonbarnen delar sin avlidne fars arvslott lika mellan sig.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ärver den egendom som du testamenterat med full äganderätt till din son ifall han dör före sin sambo och deras gemensamma barn. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Utfallet i denna fråga beror till stor del på om din son själv kan ta emot den testamenterade egendomen eller inte. Ett scenario är att din son (dvs testamentstagaren) lever vid din (testatorns) bortgång samt vid bouppteckningen och därigenom kan ta emot den testamenterade egendomen men sedan dör och efterlämnar sambo och gemensamma barn. Utgångpunkten enligt 2 kap. 1 § ÄB är att din sons barn i första hand ärver hans kvarlåtenskap. Sambos ärver inte varandra förutom i de fall då de upprättat testamenten som anger detta. Du nämner i din fråga att din son och hans sambo upprättat både samboavtal och testamente. Vad som står i din sons testamente blir avgörande för vem som kommer ärva hans kvarlåtenskap. Är det så att han förordnat hela sin kvarlåtenskap till sin sambo har hon rätt att ta emot egendomen. Att du i ditt testamente angett att egendomen ska vara enskild egendom påverkar inte din sons rätt att i sin tur testamentera bort den till t.ex. sin sambo. Däremot blir enskild egendom relevant i en eventuell bodelning mellan din son och hans sambo. I sådana fall kommer egendomen inte ingå i bodelningen (se 4 och 8 §§ Sambolagen). Om det är så att din son testamenterat sin egendom till sin sambo finns det dock en möjlighet för deras barn att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (se 7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgörs av hälften av det arv som skulle tillfallit barnet om din sons testamente inte funnits (7 kap. 1 § ÄB). I de fall din son går bort innan bouppteckningen efter din bortgång kan inte din son ta emot testamentet som du önskade utan då ska det istället ske en tolkning av ditt testamente. I första hand är det din vilja som ska försöka utrönas (se 11 kap. 2 § ÄB). Vidare finns det en specialbestämmelse som anger att testamentstagarens avkomlingar har rätt att ärva istället för den avliden testamentstagaren om det är så att dessa även skulle haft rätt till arvet om det inte funnits ett testamente (se 11 kap. 6 § ÄB). Eftersom dina barnbarn skulle haft rätt att ärva dig istället för deras pappa om det inte fanns ett testamente omfattas de av specialregeln. Förutsatt att det inte finns något i ditt testamente som anger annat än att detta skulle vara din vilja kommer dina barnbarn ärva istället för din son. Om du vill göra det tydligt vad som ska ske i händelse av att din son inte kan ta emot den testamenterade egendomen kan du förklara detta i ditt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra kort för vad förskottsarv innebär och sedan för hur du ska gå tillväga för att ge dina barn sina förskottsarv. FörskottsarvTanken bakom förskottsarv är att göra det så rättvist som möjligt mellan bröstarvingarna. I det fall att du ger dina barn pengar eller annan egendom i gåva, kommer det att räknas som förskottsarv. Det innebär att de kommer behöva räkna av det den dagen din kvarlåtenskap ska fördelas. För att det inte ska räknas av måste du uttryckligen skriva att gåvan inte ska ses som ett förskott på arvet. (6 kap 1 § ärvdabalken, här)Om du ger lika mycket till alla barn, kommer det inte att i praktiken påverka en eventuell fördelning av kvarlåtenskapen. Då har alla barn fått lika mycket, dvs det blir som om ingen fått någon gåva alls. Om du däremot ger barnen olika summor, blir avräkningen en mer aktuell fråga när kvarlåtenskapen ska fördelas. Då kommer den summan du gett i gåva räknas av respektive barns arv från dig. Detta för att det till slut ska bli så rättvist som möjligt mellan dina barn. Skriv gåvobrevFör att ge barnen ett förskottsarv, behöver du bara skriva ett gåvobrev till varje barn där du förklarar att du vill ge en specifik summa i gåva. Rent juridiskt sett behöver du inte skriva att det är ett förskottsarv, men det kan vara klokt att göra det för att vara så tydlig som möjligt. Vill du att det ena barnet ska använda pengarna till att lösa sina lån, kan du ange det som ett villkor i gåvobrevet. Då visar du att du endast ger bort pengarna om de går till att betala av lånen. För att gåvobreven ska vara giltiga krävs det att vissa uppgifter finns med. - Ditt och mottagarens namn, personnummer och adress- En beskrivning av gåvan, dvs hur mycket pengar du ger i gåva. - En överlåtelseförklaring, dvs en kort mening om att du vill överlåta pengarna till mottagaren. - Eventuella villkor, dvs villkoret att pengarna bara får gå till att betala av lån. - Din och mottagarens underskrift samt ort och datum för underskrifterna. SammanfattningDet du ger till dina barn i gåva kommer automatiskt att ses som förskottsarv. Värdet av gåvan kommer att räknas av från deras arv den dagen din kvarlåtenskap ska fördelas. För att dina barn ska få pengarna är det tillräckligt att du skriver varsitt gåvobrev till dem där du förklarar vad det är du vill ge dem. Var noga med att de ovan nämnda uppgifterna fins med i gåvobreven. Vill du ha hjälp med att upprätta dem är du varmt välkommen att ta hjälp av Lawline Juristbyrå. Här kan du läsa mer om vad byrån gör och boka tid. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Natalie van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag vet inte om jag ska tolka frågan så att den avlidne har ett skuldebrev , och då en fordran på sina arvingar, eller om arvingarna har ett skuldebrev där den avlidne har en skuld. Jag kommer därför redogöra för båda scenariorna, hur det påverkar bouppteckningen.Alla tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen av den avlidne (20 kap. 4 § Ärvdabalken). Om arvingar hade en skuld till den avlidne kommer den beräknas med i bouppteckningen som en tillgång och på så sätt påverka bouppteckningen med en ökning som innebär att mer tillgångar blir föremål för arvsfördelning. Om det är den avlidne som har en skuld till arvingen kommer den skulden dras av i bouppteckningen. Man kommer alltså räkna ihop alla tillgångar, minus alla skulderna (inkl. skuldebrevet) och resultatet kommer vara föremål för arvsfördelning. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom flera olika länder är inblandade i ditt fall, så hör din fråga till den internationella successionsrätten (arvsrätten). För att avgöra om du får ärva eller inte måste vi först slå fast vilket lands lag som ska tillämpas på ditt fall. Är det svenska arvslagar eller belgiska arvslagar som ska tillämpas?Inom EU används den så kallade successionsförordningen (förordning nr 650/2012) för att avgöra vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. I huvudregel gäller att lagen i det land som den avlidne hade sin hemvist vid sin död ska tillämpas (art. 21.1), men denna huvudregel kan frångås i två fall: Om den avlidne är medborgare i ett annat land och har uttryckt i ett testamente eller liknande förordnande att det landets lag ska tillämpas (art. 22), eller om det undantagsvis framgår av omständigheterna att den avlidne vid sin död hade uppenbart närmare anknytning till ett annat land (art. 21.2).Enligt huvudregeln ska alltså belgisk lag tillämpas, eftersom din far bodde i Belgien vid dödstillfället. Såvida inte din far har valt svensk lag i sitt testamente eller ett annat förordnande, så är det osannolikt att den huvudregeln kan brytas. Kravet på att det ska vara uppenbart att han hade närmare anknytning till Sverige är nämligen högt ställt. Om både han, hans fru och hans barn bodde i Belgien, så är hans anknytning dit så pass stark att det är ytterst osannolikt att han skulle kunna anses ha närmare anknytning till Sverige. Troligtvis ska alltså belgisk lag tillämpas.Jag känner dessvärre inte till innehållet i belgisk successionsrätt. Om belgisk lag är tillämplig bör du därför söka hjälp av en belgisk jurist inriktad på familjerätt.Om svensk lag är tillämplig, exempelvis om din far har skrivit det i sitt testamente, så ska arvet delas lika mellan hans barn, såvida inte hans testamente föreskriver något annat (2 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom du är ett särkullbarn har du rätt att få hela din andel av arvet direkt (dina halvsyskon ärver inte förrän hustrun också har avlidit) (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om din far har testamenterat bort din del av arvet, så har du rätt att påkalla jämkning av testamentet för att få ut halva arvslotten (7 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,