Livförsäkringspengar utbetalda till dödsboet istället för till förmånstagarna

2019-03-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Min far hade en livförsäkring i ett av de större livförsäkringsbolagen knuten till Sverige´s största bank.När han gick bort skickades en förfrågan ut till en av förmånstagarna om uppgifter på hur pengarna skulle betalas ut ( Bank, kontonummer m.m.) till samtliga 3 barn och förmånstagare med 1/3 var.Då utbetalningen dröjde kontaktade jag efter några månader försäkringsbolaget och fick svaret att pengarna betalts ut och ingick i dödsboets tillgångar.När jag åtskilliga gånger försökt få reda på orsaken hänvisades till sekretess och att information inte fick lämnas, fortsatte att ringa, kopplades runt till olika handläggare, fick motstridiga uppgifter, några verkade inte ta så allvarligt på sekretessen - ett riktigt svar fick jag aldrig - men kunde ana att det var något som inte riktigt stämde och "mörkades".För det första - varför begärdes uppgifter om utbetalnings-sätt när pengarna sedan betaldes ut till dödsboet ?Förmånstagarna till livförsäkringen behöver ju inte vara de samma som dödsbodelägarna ?Kan två av förmånstagarna begära detta utan den tredjes samtycke och utan att denne får information om att så skett, förrän förfrågan görs till försäkringsbolaget ?Har en av förmånstagarna rätt att begära en omedelbar utbetalning av den tredjedel som tillhör denne ?Dödsboet är efter snart två år inte skiftat trots att boutredningsman förordnades omgående.Har dödsboförvaltaren rätt att hålla inne livförsäkringspengarna till arvskifte genomförs ? Orimligt i så fall !
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörmånstagarförordnandeHuvudregeln när det gäller hur livförsäkringar och liknande betalas ut beror på om det i försäkringsavtalet finns ett förmånstagarförordnande eller inte. Finns förmånstagare ska försäkringsbeloppet inte tilldelas dödsboet, utan tilldelas förmånstagarna (se 14 kap 7 § 1 st Försäkringsavtalslagen (FAL)). Om förmånstagarförordnande saknas betalas däremot livförsäkringsbeloppet ut till dödsboet.Eftersom att försäkringsbolaget begärt kontouppgifter från förmånstagarna i ditt fall, vilket är standardprocedur om försäkringen är tecknad med förmånstagarförordnande, är det enligt min bedömning antagligen på grund av att det faktiskt finns ett förmånstagarförordnande. Och pengarna ska alltså i så fall betalas ut till förmånstagarnas konton.Ifall ett förmånstagarförordnande finns behöver man inte heller begära utbetalning utan det sker automatiskt så fort försäkringsbolaget mottagit förmånstagarens kontouppgifter. DödsboförvaltareEn dödsboförvaltare har rätt till att förvalta över egendom och tillgångar som tillhör dödsboet. Men eftersom livförsäkringspengarna oftast inte tillhör dödsboet har förvaltaren ingen rätt att hålla de inne om de tillhör förmånstagaren.Min rekommendation är att du i första hand försöker få reda på om livförsäkringen var tecknad med ett förmånstagarförordnande eller inte genom att kontakta försäkringsbolaget. Om det visar sig att ett sådant har förelegat rekommenderar jag att du kontaktar en jurist, det kan du göra här.Hoppas du fått svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Kan jag genom gåva göra mitt biologiska barn arvlös?

2019-03-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan en far ge bort sin halva del i huset till ett särkullebarn så hans biologiska dotter mister arvet
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att du ger bort halva delen av huset till särkullbarnet. Gåvan kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, eftersom gåvan kan ses som förskott på arv och kan därför komma att aktualisera bestämmelser i samband med din bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Bröstarvingar har alltså alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Det förstärkta laglottskyddetEftersom bröstarvingar enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB, innebär det att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om gåvan av fastigheten, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapens ska fördelas.Ditt biologiska barns arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som du genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett eventuellt testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver huset när inga släktingar finns?

2019-03-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! För några årsedan så bodde det en man i ett hus i våran lilla by, han hade ingen familj eller släkt, jag undrar: vem äger huset nu? Iomed att han nu är död? Är intresserad av att köpa huset men vet inte vem man kan ringa? Tack för förhand mvh
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!När någon dör ärver i första hand personens barn (2 kap 1 § Ärvdabalk), i andra hand föräldrar och syskon (2 kap 2 § ärvdabalk), och i tredje hand mor och farföräldrar (2 kap 3 § Ärvdabalk), förutsatt att personen inte är gift. Om personen inte har några släktingar som har arvsrätt, och inte är gift, så går arvet till allmänna arvsfonden (5 kap 1 § Ärvdabalk). Allmänna arvsfonden brukar sälja fastigheter som dom ärver, och använda pengar till ett gott ändamål. Du kan kontakta allmänna arvsfonden och fråga hur dom har gjort i dethär fallet. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Bröstarvingars andel av arv efter skrivning av testamente

2019-03-10 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min första fru är avliden och jag är nu omgift. Vi har 3 barn var från våra tidigare äktenskap och har äktenskapsförord. Jag har skrivit testamente till min nuvarande fru att hon ska ärva den del av mitt arv som är disponibel efter bröstarvingarnas laglott samt den del som utgörs av deras morsarv. Hur mycket får min fru ärva i procent räknat?
Carl Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du vill veta vad din nuvarande fru kan ärva när barnens rätt till arv efter dig och deras mor räknats bort. För att svara på den här frågan får vi analysera situationen utifrån reglerna i Ärvdabalken (ÄB), som reglerar frågor kring arv. I första hand är det barnen till den avlidna som ärver, de så kallade bröstarvingarna. Dessa delar lika på arvet om inte annat testamenterats (2 kap. 1 § ÄB). Däremot gäller att om den ena föräldern överlevt den andre, ska den efterlevande ärva bröstarvingarnas del i den först avlidna (3 kap. 1 § ÄB). Detta arv sker med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande får göra vad den vill med tillgångarna efter den först avlidne förutom att testamentera bort dem vid sin död. När den efterlevande gått bort får barnen ärva både den först avlidna och den senare avlidna. Var andelen annan än 50/50 vid bodelningen efter den först avlidnes död, ska den andelen gälla efter den efterlevandes bortgång vid utdelningen av arv (3 kap. 2 § ÄB). I ditt fall saknar jag information kring hur stor andel som var din respektive din första frus vid bodelningen efter din första frus bortgång. För enkelhetens skull utgår vi från att ni utgjorde 50 % var av era totala tillgångar och att dessa omfattade 120 000 kr, samt att värdet var samma vid bodelningen efter din första frus bortgång som efter din bortgång. Dina tre barn skulle således ha rätt till 60 000 kr från deras mor att dela på, då bröstarvingarna har rätt att ärva den först avlidne efter den senare avlidnas bortgång. Vad gäller din del av arvet, önskar du att barnen enbart ska få sin laglott. Detta innebär att barnen har rätt till hälften av dina andel av de totala tillgångarna efter din bortgång. Barnen får alltså dela på hälften av din del i kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Av dina 60 000 kr som finns kvar då morsarvet har delats ut, ska alltså barnen få 30 000 kr att dela på. Detta innebär att barnen totalt fått 90 000 av 120 000 (60 000 från deras mor plus 30 000 ifrån dig), vilket resulterar i 75 % av kvarlåtenskapen efter din bortgång. Din nya fru har alltså rätt till 25 % av vad du går i god för vid din bortgång. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man ärva skulder om arvlåtaren kommer från Polen?

2019-03-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag har en undran eftersom jag är rädd att min barn ska få ärva skulder av sin polska mormor som nyligen har gått bort.Bakgrund. Jag är svensk medborgare (enbart). Min fru är både polsk medborgare och svensk medborgare. Vi är gifta och har två barn tillsammans, båda barnen har svenskt medborgarskap. Min fru och jag har aldrig aktivt gjort/ansökt om att barnen ska få dubbelt medborgarskap. Kan det vara så att våra barn trots detta ändå har fått polskt medborgarskap?Finns det något i svensk lag som skyddar våra barn från att ärva skulder från sin polska mormor?Tacksam för svar!
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall dina barn kan under några omständigheter ärva skulder från sin mormor. Arv inom EUEnligt svensk lag så kan man inte ärva skulder men eftersom din svärmor kommer från Polen, som är ett land inom EU så tillämpas EU-rättsliga regler. Det här är alltså en fråga som regleras inom EU, och tillämpliga regler hittar du i EU:s Arvsförordning.Huvudregeln Enligt Artikel 21 i förordningen är det lagen i det land där den avlidne hade sin hemvist vid tidpunkten för sin död som är tillämplig. Enligt artikel 22 kan personen genom ett testamente välja lagen i ett annat land, om personen är medborgare där. Det är alltså polsk lag som ska tillämpas i ert fall, förutsatt att din svärmor var bosatt i Polen vid sin död och det inte fanns ett testamente som uttryckte att ett annat lands lag är tillämplig. Det verkar som att man enligt Polsk lag kan ärva skulder, så jag råder er att kontakta antingen en polsk advokatbyrå eller en byrå i Sverige specialiserad på internationell arvsrätt för att reda ut den här frågan. Ibland kan man välja att till exempel avstå sitt arv och de skulder som medkommer. Polskt medborgarskapAngående din fråga om dina barn automatiskt kan ha fått polskt medborgarskap så är svaret ja. Polen tillämpar enligt sin ambassad regeln att man förvärvar medborgarskap i polen om en förälder har polskt medborgarskap, oavsett var man är född. Jag råder er därför även att kontakta till exempel polska ambassaden i Sverige för fler frågor kring förpliktelser p.g.a. medborgarskap och hur man upphäver det. Deras hemsida hittar du här.Jag hoppas du fick lite vägledning i dina frågor!Mvh,

Måste livförsäkringspengar användas för att betala av dödsboets skulder?

2019-03-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan försäkringskassan kräva återbetalning från dödsbo där det endast finns skulder?Vem ska betala det? Den avlidnes son (2 år) fick ett engångsbelopp från spv där pappan var försäkrad. Men ska sonen stå för pappans skuld och betala från sin försäkring ( sonen får inte ut beloppet förns han fyllt 18)Det gäller ett bostadsbidrag som ska återbetalas och dödsboet har fått brev om återbetalning likaså barnets mor (som lever) ska också betala tillbaka. fadern och modern bodde inte ihop senaste året när fadern dog men bodde ihop det året som återbetalningen gäller.borde inte sonens försäkring enkom vara hans?tacksam för svar
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Oavsett hur dödsboets tillgångar ser ut kan fordringsägare kräva återbetalning från dödsboet. I sådana fall där det inte finns några tillgångar att betala av skulderna i dödsboet så avskrivs skulderna i sin helhet. I Sverige är det alltså inte möjligt att ärva skulder. Jag tolkar utifrån det du beskrivit att engångsbeloppet med största sannolikhet varit något av följande; efterlevandepension, ett återbetalningsskydd eller en tjänstegrupplivförsäkring då dessa är den typ av ersättningar som SPV betalar ut till försäkringsägares förmånstagare (i detta fall sonen) vid dödsfall.Samtliga av dessa utbetalningar kommer med ett så kallat efterlevandeskydd. Detta innebär att pengarna är skyddade enligt 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen. I den paragrafen står att pengar som ska betalas ut till en förmånstagare som kan härledas ur en försäkring inte ska ingå i dödsboet. Sonens pengar behöver alltså inte användas för att betala av dödsboets skulder. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Hur man räknar när man drar av skuld på arv

2019-03-12 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag och mina 2 helsyskon har fått ärva från vår mors dödsbo (pappa bortgången sedan 10 år tillbaka).Villan är såld och i arvskiftet som jag håller på att upprätta finns enbart tillgångarna på mammas bankkonton som ska fördelas mellan oss 3 syskon.Jag och min syster har varsin skuld till dödsboet som ska avräknas/dras av på vår arvslott enligt mammas önskan.Hur ska detta tas upp i arvskiftet så att det blir korrekt? Min skuld är 18000 kr och min systers är 41500 kr. Tänker jag fel ang fördelningen: jag 1/3 minus 18000 kr, min syster 1/3 minus 41500 kr, min bror 1/3 plus 59500 kr.Min fråga är alltså hur formulerar jag fördelningen så att det blir korrekt?
Siri Olsson |Hej tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så är den egentligen en ren matematisk fråga! Men jag kan hjälpa dig med det också. Vidare tolkar jag din fråga som att det som att mellanskillnaden av vad du får respektive din bror i pengar borde vara 18 000, eftersom det är din skuld. Alltså din bror borde i slutändan få 18 000 kr mer än dig. Ja du tänker felSåsom du har räknat blir däremot mellanskillnaden av vad du respektive din bror får 18 000 + 59 500 = 77 500 kr! Din bror får alltså 77 500 kr mer än dig fast du bara hade en skuld på 18 000 kr. Detta blir en orättvis fördelning av arvet!UträkningEnklast för att räkna är att först slå samman dödsboet belopp, det som finns på ditt mammas bankkonton, med era skulder. Det gör vi för att era skulder till dödsboet blir som ett tillägg som gör dödsboet mera värt, och alltså ska fördelas mellan alla ni syskon. Pengarna på din mammas bankkonto = xDu och din systers skulder = 18 000 + 41 500 = 59 500 kr.Totala summan = x + 59 500.Av det beloppet ska ni få en tredjedel vardera alltså, vilket vi kan kalla Y.Y = 1/3(x + 59 500) » 1/3x + 19 833,33 kr.Sedan när det är uträknat blir det lätt att räkna ut vad ni bör få vardera. Eftersom att du har en skuld på 18 000 kr dras det av från vad du får ut. Likaså görs för din syster.Vad ni får utDu får ut = Y – 18 000 kr = 1/3x + 1 833,33 kr.Din syster får ut = Y – 41 500 kr = 1/3x – 21 666,66 kr.Din bror får ut = Y = 1/3x + 19 833,33 kr.Som nu kan se får din bror alltså bara ut 18 000 kr mer än dig! Hoppas du fick svar på din fråga och att du förstår mina uträkningar.Med vänlig hälsning!

Tillfaller ett skuldebrev ett dödsbo och vad kan man göra om gäldenären inte betalar i tid?

2019-02-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min Sambos mamma avled nyligen.Det upptäcktes i samband med detta ett skuldebrev som ingen kände till.Det visar sig att hon lånat ut en betydande summa pengar till en privatperson.Skuledbrevet är i detta fall en handskriven lapp där det står vilket belopp som lånats ut och ett datum som skulden ska vara betald, det finns inget skrivet om att eventuell ränta ska utfalla. Det är även underskrivet av båda parter.Min fråga är:a) Är denna typ av skuldebrev juridiskt gällande?b) Tillfaller skulden dödsboet?c) Vad kan man vidta för åtgärder om skulden inte betalas i tid och är det möjligt att utkräva någon form av ränta?Hoppas på återkoppling.
David Gardell |Hej!Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline! Eftersom du har formulerat så tydliga frågor så har jag valt att kopiera in dem i mitt svar och besvara dem nedan. a) Är denna typ av skuldebrev juridiskt gällande?Ja, det finns inget formkrav på hur skuldebrev ska vara utformade och eftersom det är undertecknat av båda parter så är det juridiskt gällande. b) Tillfaller skulden dödsboet?Ja, denna skuld tillfaller dödsboet eftersom skuldebrevet räknas som en tillgång. Den kommer att tillfalla dödsboet vid förfallodagen. c) Vad kan man vidta för åtgärder om skulden inte betalas i tid och är det möjligt att utkräva någon form av ränta?När det kommer till räntan så har ni rätt att kräva ut dröjsmålsränta om personen inte betalar på förfallodagen, 6 § skuldebrevslagen jämte 3 § räntelagen. Den räntesats som ni har rätt att kräva ut är riksbankens referensränta + 8 procentenheter, 6 § räntelagen. Med andra ord skulle ni ha rätt till -0,50 + 8 = 7,5 procent i ränta. Ur en juridisk synpunkt så kommer ni att kunna stämma denna person i tingsrätten för att få ut era pengar, om hen inte skulle betala i tid. Jag rekommenderar dock att först skicka påminnelse både innan och efter förfallodagen, där ni nämner att ni kommer att kräva ut dröjsmålsränta om personen inte betalar i tid.Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,