Husägare och barnens arv?

2020-07-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min Fru är full ägare till huset vi bor i samt lånen på det!Om jag går bort hur blir det då med arven till våra barn? Är det endast det jag äger eller påverkar det också mun frus hus? Hälsningar,Jan
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken betydelse har det att ena maken står som ägare?Eftersom huset är er gemensamma bostad, saknar det betydelse att enbart din fru står som ägare. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Som enskild egendom räknas sådan egendom som till följd av ett äktenskapsförord har gjorts enskild. Skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom är att, då ett äktenskap upplöses antingen genom en skilsmässa eller dödsfall så behålles den enskilda egendomen odelad, medan giftorättsgodset delas lika mellan makarna. Påverkas barnens arv? Skulle en av makarna avlida, ärver den andra maken före gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om du skulle avlida kommer först och främst en bodelning att genomföras för att få fram din totala kvarlåtenskap, se 9 kap. 1 § ÄktB. Därefter kommer din fru att ärva all din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (Alltså att egendomen får spenderas av din make men den får inte testamenteras bort eller ges bort i gåva). När din make sedermera avlider så har era gemensamma barn rätt till efterarv efter den först avlidna maken och därefter arv från din kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis saknar det betydelse att huset ägs av din fru. Detta under förutsättningen att det inte är hennes enskilda egendom. Avseende arvet, kommer den efterlevande maken att först ärva med full förfoganderätt. Först när den efterlevande maken avlider kommer barnen ha rätt till efterarv från den först avlidne maken. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Ärver en förälder sitt barn även om de inte haft någon kontakt?

2020-07-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min svägerska dotter, 24 år, dog i förra veckan. Hennes pappa drog för 10 år sedan, mamman har haft ensam vårdnad och de har inte haft någon som helst kontakt sedan dess. Kommer han ändå ärva henne eller går det komma runt det på nåt sätt? Han har inte avsagt sig förmyndarskapet.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Pappan kommer att ärva dotternDin fråga besvaras av Ärvdabalken (ÄB) och Föräldrabalken (FB). När en person dör är det i första hand ens barn som ärver (1 kap. 1 § ÄB). Barnen tillhör första arvsklassen och ärver allt efter personen som gått bort (2 kap. 1 § ÄB). Finns det däremot inte några barn till den avlidne är det föräldrarna som står på tur, den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). Det enda möjliga sättet att hindra att en förälder ärver efter ens bortgång är att upprätta ett testamente vilket man kan göra när man fyllt 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Tyvärr går detta inte att göra efter att personen har avlidit och om båda föräldrarna finns i livet kommer arvet att delas mellan dem. Enda möjlighet att undkomma detta är om pappan avsagt sig föräldraskapet, vilket i princip bara går att göra om det går att visa att någon annan person är pappa till barnet. Detta kan han göra även om barnet avlidit (3 kap. 1 § FB). Däremot så finns det ingen möjlighet för kvarlevande att väcka liknande talan. SammanfattningEn förälders rätt till arv bestäms efter föräldraskap, inte förmyndarskap eller vårdnad. Om det inte din svägerskas dotter upprättade ett testamente som anger att pappan utesluts från arv finns det tyvärr ingen möjlighet att hindra hans rätt till arv. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra för att sitta kvar i orubbat bo vid makes bortgång när det finns särkullbarn?

2020-07-02 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är gift med en man som har ett barn sedan tidigare och som bor hos oss på halvtid. Vi har också en gemensam son. Vad händer med vårt gemensamma hus om min man skulle gå bort? Kan jag och vår gemensamma son bo kvar eller är jag skyldig min makes första son att köpa ut honom? Finns det något man kan skriva som gör att jag och min son har rätt att bo kvar i huset? Vad ska man i så fall skriva?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om det finns något sätt att fixa så att du (och er gemensamma son) får behålla och bo kvar i den gemensamma bostaden vid din makes eventuella bortgång – detta kallas även att få sitta kan i orubbat bo. Reglerna om arv hittar vi Ärvdabalken (ÄB).Egendom vid makes bortgångHuvudregeln är att särkullbarn ärver den avlidne direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Den avlidnes särkullbarn kommer alltså ärva den avlidnes del av egendomen – och du får köpa ut dem om du önskar att ha egendomen själv. Det finns olika sätt som en efterlevande make skulle kunna sitta kvar i ett s.k. orubbat bo – dock finns det ingen garanti.Arvsavstående till förmån för den efterlevande makenEtt sätt för att den efterlevande maken att få ärva den avlidne makens kvarlåtenskap och därigenom sitta kvar i orubbat bo, kräver att särkullbarnen till den avlidne avstår sina arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Barnen som har avstått från sitt arv får således rätt till efterarv när efterlevande maken avlider på samma sätt som gemensamma barn får.TestamenteDin make kan även skriva ett testamente där han anger att i det fall han avlider före dig, så ska den efterlevande maken få sitta kvar i orubbat bo fram tills den dag då denne avlider – detta innebär att den efterlevande maken får behålla det gemensamma boet efter makens bortgång med fri förfoganderätt och att den avlidnes särkullbarn först ärver egendomen när den efterlevande maken avlider.Man kan själv upprätta ett testamente, det är dock viktigt att tänka på att det finns vissa formkrav som måste följas för att testamentet ska anses vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB):1. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn2. Två vittnen måste samtidigt närvara vid undertecknandet – dessa får inte vara under 15 år och inte vara släkt eller arvtagare (10 kap. 4 § ÄB)Utöver ovannämnda formkrav är det viktigt att man skriver så tydligt som möjligt vad man vill åstadkomma för att man skall få igenom sin vilja i testamentet – detta för att undvika eventuella oklarheter.Det är dock viktigt att notera att särkullbarnen till den avlidne alltid har rätt att få ut sin laglott som utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om testamentet inskränker denna så kan man bli tvungen att betala ut den del av laglotten som saknas (7 kap. 3 § ÄB) – detta blir dock fortfarande ett mindre belopp än om du skulle köpa ut hälften bostaden.SammanfattningDet går som du kan se av mitt svar tyvärr inte att säkerställa till 100 procent att den efterlevande maken får sitta kvar i orubbat bo, eftersom att särkullbarn alltid har rätt att få ut sin laglott direkt. Det är upp till barnet självt att välja om man vill avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, eller om man vill godkänna ett testamente och inte begära ut laglotten.Eftersom att det kan vara svårt att skriva testamente själv så har ni alltid möjligheten att boka en tid med någon av våra duktiga jurister för att få hjälp med att utforma testamentet, så att du är säker på att det blir juridiskt korrekt och får den verkan ni faktiskt har tänkt er.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vad händer då dödsboets tillgångar inte täcker begravningskostnaderna?

2020-06-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min sambos far gick bort 2017. I dödsboet fanns inte tillräckligt med pengar till begravningen. Vid samtal med begravningsbyrån avråddes han att söka hjälp från kommunen, då dessa ej hade täckt hela kostnaden ändå. Nu har min sambo betalat i nästan tre år på begravningskostnaderna från sin egen inkomst (det fanns alltså inget arv), men är det verkligen rätt? Kan begravningsbyrån kräva honom på skulden för begravningen?
Elise Sohlberg |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att skulder inte kan ärvas:Om den avlidnes skulder är större än tillgångarna, måste skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet avskrivas. Huvudregeln är alltså att den avlidnes arvingar inte ärver dödsboets skulder, men det finns dock skulder som inte kan avskrivas, vilket bland annat är begravningskostnader. Ansöka om bistånd hos socialtjänsten:Om dödsboets tillgångar inte täcker begravningskostnaderna kan man ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten i kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Det är dödsboets tillgångar på dödsdagen som avgör storleken på det ekonomiska biståndet. Anhörigas önskemål kring begravningen bör respekteras om kostnaderna är skäliga. Kommunen kan ge bidrag som motsvarar en enkel men värdig begravning, i vilket det brukar ingå dödsannons, gravsten, transport till gravplats, blomsterarrangemang samt enklare förtäring till en mindre krets anhöriga. Vad som avses med en värdig begravning varierar dock mellan olika kommuner.Enligt socialstyrelsens rekommendation kan bistånd ges med maximalt 50 procent av ett basbelopp (ett halvt basbelopp motsvarar 22 400 kr för år 2017). Men som sagt varierar det från kommun till kommun vad som anses vara en värdig begravning.Kostnaden för begravningen ska alltså vara skälig och motsvara en värdig begravning. Om man beställt en begravning som är dyrare än det belopp socialtjänsten kan medge kan man själv bli skyldig att stå för dessa kostnader.Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis tillhör begravningskostnader skulder som inte kan avskrivas. Då dödsboets tillgångar i ditt fall inte täcker begravningskostnaderna råder jag dig att kontakta socialtjänsten i din kommun och se om ni kan ansöka om bistånd i efterhand. Hur mycket bistånd du kan få är upp till kommunen att avgöra. Om du skulle få avslag på ekonomiskt bistånd kan du överklaga till förvaltningsrätten.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag ärva min makes skulder på hans enskilda egendom?

2020-07-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Ärver jag min makes skulder på hans enskilda egendom (fritidshus) om han går bort först? Vi har särkullsbarn. I den enskilda egendomen finns inskrivet att jag ska disponera den, betala och sköta den.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan inte ärva annans skulderEnligt svensk lag ärver man inte någon annans skulder. Även om ni är makar så ska ni "svara för era egna skulder" vilket innebär att ni själva är ansvariga för personliga skulder (äktenskapsbalken 1 kap. 3 §). För det fall spelar det alltså ingen roll att det står inskrivet att du ska betala, sköta och disponera över fritidshuset eftersom du oavsett inte kan ärva skulderna för denna. Vad händer med skulderna?Skulder som finns kvar efter någons död ska betalas mot tillgångar i dödsboet. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna så kan antingen skulderna skrivas av eller så kan dödsboet försättas i konkurs. Oavsett blir det alltså ingen som kommer att ärva skulderna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gåvor och testamente - generellt

2020-07-05 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Stämmer det att min mamma kan ge bort sin bostadsrätt till min bror och mig i gåva för att vi på så sätt ska slippa arvsskatten?Kan jag äga en bostadsrätt även om jag äger ett hus?Eller kan hon ge bort den till sina barnbarn fast de inte är 18 år?Och hur fungerar det om hon har lån på den? Hon önskar bo kvar tills hon blir gammal.Tack på förhand
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att svara på dina frågor kommer jag dela upp dem i olika rubriker och behandla dem var för sig. Din fråga regleras i lite olika rättsområden så vi tar det efterhand i svaret.Stämmer det att min mamma kan ge bort sin bostadsrätt till min bror och mig i gåva för att på så sätt slippa arvsskatt?Denna frågan besvaras enklast genom att konstatera att arvsskatten är avskaffad sedan en tid tillbaka. Ni betalar alltså ingen skatt på den egendomen ni ärver. Däremot är ni skyldiga att betala reavinstskatt på fastigheten när ni väl säljer den, det följer av att man träder i gåvogivarens skattemässiga situation när man mottar gåvor såsom fastigheter. Ni kommer alltså ha samma omkostnadsbelopp som er mor har vilket skatten beräknas utefter vid försäljning. Kan jag äga en bostadsrätt även om jag äger ett hus? Ja det kan du. Kan hon ge bort den till sina barnbarn fast de inte är 18 år?Hon är fri att ge den till vem hon vill. Det finns inget krav att man måste vara över 18 år för att få äga ett hus. Däremot kan det vara besvärande då minderåriga (barn under 18 år) inte kan ingå avtal eller företa sig andra juridiska förpliktelser med bindande verkan (9 kapitlet. 1 § föräldrabalken). Det innebär praktiskt taget att det inte är särskilt lämpligt att barn övertar fastigheter då fastighetsägande kan kräva att man måste ingå avtal eller liknande. Hur fungerar det om det finns lån på fastigheten?Om man har lån på sin fastighet så övertar ofta den nya ägaren betalningsansvaret för dessa. Det lämpligaste är att rådgöra med sin långivare och inhämtar deras samtycke till övertaget. Hon önskar bo kvar tills hon blir gammalDetta är en särskild omständighet du tar upp i din fråga då det kan krävas att en gåva av denna karaktären meddelas i ett testamente. Om det är så att er mor önskar att ge bort huset vid hennes bortgång så ska detta meddelas genom ett testamente. Om du behöver ytterliggare hjälp med dina frågor så är du varmt välkommen att kontakta oss här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din frågor,MVH

Vad händer med uppskov vid försäljning av bostad om man avlider?

2020-06-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Uppskjuten flyttskatt - vad händer med den om man avlider - ärvs den?mvh
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumMed uppskjuten flyttskatt förstår jag det som att du talar om uppskov vid försäljning av bostad, alltså att man väntar med att betala vinstskatten och istället betalar lite varje år. Uppskov hanteras i Inkomstskattelagen (1999:1229) som förkortas IL. Vad händer med uppskovet om man avlider?Uppskovsbeloppet är en slags skatteskuld. Huvudregeln i Sverige är att man inte kan ärva någons skulder. Dock betyder inte det att skulden försvinner när man avlider. När någon dör skall ett dödsbo upprättas, denna betalar skatt för den dödes och även för dödsboets inkomster som om personen fortfarande levde (4 kap. 1 § IL). Om fastigheten överlåtesFastigheten som har uppskovet knutet till sig kan dock överlåtas genom arv, testamente och bodelning. Isåfall så skall fastigheten beskattas. Undantag från detta är bland annat om bostaden genom arv eller testamente övergår till maka, make, sambo eller hemmavarande barn som är yngre än 18 år (47 kap. 11 § IL). I dessa fallen kommer uppskovsbeloppet istället att överföras till den nya ägaren av fastigheten. SammanfattningUppskovet kan alltså ärvas i vissa fall men huvudregeln i Sverige är att man inte kan ärva en skuld. Vill du veta mer om uppskov och vad som händer om man säljer eller överlämnar huset med uppskov kan du läsa om detta på Skatteverkets hemsida: https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterochbostad/forsaljningavbostad/uppskov/narersattningsbostadensaljsellerovergartillnyagare.4.15532c7b1442f256baeb107.htmlHoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förmånstagarförordnande och dödsbo

2020-06-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej !Min syster har dött.Hon var gift med två barn.Ett särkullebarn en dotter.Han får ut många försäkringar nu !Ska det ingå i dödsboet ?Så min systerdotter kan få del av allapengar eller tillfaller allt till styvpappan ?Hon bor på Irland, kan inte flyga hit, kan jag vara ett ombud till dotternMvh
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Försäkringar där det framgår vem som ska vara förmånstagare vid den försäkrades död ingår inte i dödsboets behållning (se exempelvis 14 kap. 7 § 1 stycket Försäkringsavtalslagen (FAL)). Det framgår av förmånstagarförordnande vem som är förmånstagare. Ofta är det make/maka. Försäkringar utan förmånstagarförordnande kan dock i ingå dödsboet. Det finns när det gäller personförsäkringar som omfattas av Försäkringsavtalslagen möjligheter att begära jämkning av ett förmånstagarförordnande om resultatet av det skulle leda till att det är oskäligt mot bröstarvingen, det vill säga dottern i detta fall (14 kap. 7 § 2 stycket FAL).Vanligtvis är det jurister som agerar ombud, men det finns inget som hindrar att du är ombud för din systerdotter. Det regleras i Rättegångsbalken (RB) 12 kap. 1 §. Det krävs dock att du är lämplig för uppdraget (12 kap. 2 § RB).Då jag inte vet exakt vad det rör sig om för försäkringar är det svårt att vara mer specifik än så här. Hoppas du ändå fick svar på din fråga.