Finns arvsskatten kvar i Polen?

2018-11-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Finns arvsskatten kvar i Polen?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dessvärre innehar vi på Lawline inte kunskap avseende polsk rätt. Däremot kan jag rekommendera att du kontaktar svenska ambassaden i Polen. Därefter kan du säkert bli rekommenderad en jurist i Polen.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Använda taxeringsvärdet vid gåva av fastighet till barn?

2018-11-06 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Är det ok att använda sig av taxeringsvärde när man ger en gåva till ett av sina 3 barn?På så vis har ett barn fått tillgångar som inte finns med i värdet av egendomen.Taxeringsvärdet 794.000 år 2008.I fastigheten ingår skog på 96 hektar, skogen har nu sålts för avverkning till ett högt pris ca 800.000.Är det fel att be om en redovisning av den avlidnes konton i samband med bouppteckningen när en familjemedlem har haft fullmakt?
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Jag är inte helt säker på om jag tolkar din fråga rätt, men kommer nedan att inleda med en kort sammanfattning. Därefter kommer jag mer ingående beskriva dels huruvida överlåtelsen betraktas som gåva om du mottar betalning motsvarande fastighetens taxeringsvärde (1a), dels vad som gäller kring förskott på arv (1b), samt slutligen vad som gäller kring bouppteckningen (2).Sammanfattningsvis kan sägas följande:(1a) För att överlåtelse ska vara skattefri krävs att den skatterättsligt klassificeras som gåva. Ett viktigt kriterium i denna bedömning är att eventuell betalning understiger (det vill säga inte motsvarar eller är högre än) det fastställda taxeringsvärdet.(1b) Om du ger ett av dina barn fastigheten kommer hen som utgångspunkt anses ha fått förskott på arv motsvarande gåvans värde vid gåvotillfället (här fastighetens marknadsvärde minus eventuell betalning). Detta kan du enkelt ändra på i ett gåvobrev eller testamente.(2) I en bouppteckning ska alla den avlidnes tillgångar och skulder tas upp, inklusive kontoinnehav. Om någon annan skött den avlidnes ekonomi genom en fullmakt är det fullmaktens innehåll som avgör huruvida denne är skyldig att redovisa för någon annan vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits. Det finns dock inget hinder för att ni, oberoende av fullmaktens innehåll, kommer överens om att redovisning ska ske.1. Är det ok att använda sig av taxeringsvärde när man ger en gåva till ett av sina 3 barn?1a) Kommer överlåtelsen betraktas som en gåva skatterättsligt?Frågan huruvida en överlåtelse av fastighet mot ersättning klassificeras som gåva eller köp i inkomstskattelagens mening är av avgörande betydelse för vilka skatterättsliga följder överlåtelsen får (dels för dig i samband med överlåtelsen, dels för mottagaren i samband med en framtida överlåtelse). Utgångspunkten skatterättsligt är nämligen att en överlåtelse i form av gåva kan ske skattefritt medan en avyttring medför skattemässiga konsekvenser (1 kap 6 §, 8 kap 2 § inkomstskattelagen).Hur bedömningen görsFör att en överlåtelse ska klassas som en gåva krävs först och främst att tre kriterier är uppfyllda:1) förmögenhetsöverföring (värde överförs från dig till ditt barn)2) gåvoavsikt (du ska ha för avsikt att utan motprestation öka ditt barns förmögenhet)3) frivillighet (du ska frivilligt ha valt att genomföra transaktionen)I fall där kriterierna ovan är uppfyllda men viss ersättning utgår rör det sig om ett så kallat blandat fång. För fastigheter gäller då den s.k. huvudsaklighetsprincipen, vilken innebär att även om gåvokriterierna ovan är uppfyllda betraktas hela överlåtelsen som ett köp förutsatt att ersättningen motsvarar eller överstiger fastighetens taxeringsvärde (det senast fastställda taxeringsvärdet). Ersättningen behöver inte bestå i pengar utan kan likaväl vara exempelvis övertagande av lån eller mottagande av annan egendom.Bedömning av ditt fallOm du skulle välja att överlåta fastigheten till ett av dina barn i utbyte mot betalning som understiger taxeringsvärdet (och utan ytterligare form av ersättning) kommer överlåtelsen att klassificeras som en gåva ur skatterättslig synvinkel. Detta innebär att du inte kommer beskattas för överlåtelsen – kapitalvinstbeskattningen belastar istället ditt barn om hen så småningom säljer fastigheten med vinst.Värt att notera är dock att så länge betalningen motsvarar minst 85 % av det taxeringsvärde som gällde året innan lagfart för den nya ägaren beviljades kommer stämpelskatt tas ut (4-5 § stämpelskattelagen).Vad gäller taxeringsvärdet vill jag uppmana dig att se till att du har information om det uppdaterade taxeringsvärdet. Taxering av fastigheter sker nämligen var tredje år i form av allmän eller förenklad fastighetstaxering. Eftersom det var allmän fastighetstaxering för lantbruksenheter (exempelvis skogsbruksfastigheter) år 2017 låter det märkligt att ditt senast fastställda taxeringsvärde skulle vara från år 2008. (7-7a § fastighetstaxeringslagen) Är du osäker på vilket taxeringsvärde som gäller rekommenderar jag dig att ringa till Skatteverket och fråga.1b) Kommer fastigheten utgöra förskott på arv?När ett barn får en fastighet från sin förälder kommer den mottagna gåvan som utgångspunkt att betraktas som förskott på arv. Detta gäller så länge det inte framgår av exempelvis ett gåvobrev att du som förälder haft annat syfte (det vill säga skrivit att gåvan inte ska utgöra förskott på arv). (6 kap. 1 § ärvdabalken). Innebörden av att ha fått förskott på arv är att gåvan anses vara just ett förskott på framtida arv, vilket får följden att det återstående framtida arvet kommer bli mindre. Lagens utgångspunkt är nämligen att föräldrar som inte uttryckt annan vilja vill ha rättvis fördelning av arvet mellan sina barn.När det gäller förskottets värde är det egendomens värde vid mottagandet som beaktas (6 kap. 3 § ärvdabalken). Detta innebär alltså att fastighetens verkliga marknadsvärde (minus eventuell betalning från barnet) vid dagen för överlåtelsen (alltså inte det då gällande taxeringsvärdet) ska vara avgörande för gåvans värde rent arvsrättsligt.I ditt fall kommer alltså en gåva av fastigheten till ett av dina barn som utgångspunkt innebära att denne anses ha fått förskott på arv motsvarande fastighetens marknadsvärde. Om du som förälder önskar att gåvan inte ska utgöra förskott på arv är du fri att reglera detta i ett gåvobrev i samband med gåvan. Här kan också vara värt att påpeka att du också har möjlighet att till viss del reglera fördelningen av framtida arv genom att skriva ett testamente.2. Är det fel att be om en redovisning av den avlidnes konton i samband med bouppteckningen när en familjemedlem har haft fullmakt?När någon avlidit ska en bouppteckning upprättas. I denna ska alla den avlidnes tillgångar och skulder tas upp, följaktligen även eventuella kontoinnehav. (20 kap. ärvdabalken)Om någon under den nu avlidnes livstid haft fullmakt att sköta dennes ekonomi är det också fullmaktens innehåll som avgör eventuell rätt redovisningsskyldighet inför eller insyn för andra personer. Står det inget i fullmakten om att personen i fråga är skyldig att redovisa för annan vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits så föreligger heller ingen sådan skyldighet. Med detta sagt finns det inget hinder mot att ni, oberoende av fullmaktens innehåll diskuterar kring oklarheter eller kommer överens om att fullmaktshavaren ska tydliggöra något.Hoppas att du fått svar på dina funderingar. Om jag uppfattat någon av dina frågor fel eller om något känns oklart är du varmt välkommen att höra av dig till mig på malin.gustavsson@lawline.se.Vänliga hälsningar,

Kan skulder gå i arv?

2018-10-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min mamma har dött o vi är särkullebarn ärver vi skulderna till hennes make då t.e.x kontokort med mera?
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om arvsrätt regleras i Ärvdabalken (ÄB), den hittar du här!Jag tolkar din fråga som så att du vill veta om ni kommer ärva er mammas skulder eller inte.Det korta svaret på din fråga är nej, barn ärver inte sina föräldrars skulder. Dock finns det vissa saker ni ska vara uppmärksamma på och vilka de är tänkte jag redogöra för nedan. När er mamma dör så ska hennes skulder betalas med tillgångarna i dödsboet. Det som blir över ska ni som ingår i dödsboet (dödsboets delägare) sedan dela upp mellan er. Finns det inga tillgångar över efter att hennes skulder betalats så behöver ni inte betala skulderna. Skulle ni dela upp tillgångarna mellan er innan dödsboets skulder har betalats så är det viktigt att ni är medvetna om att bodelningen eller själva överlåtelsen av tillgångarna till er kan gå åter. Detta för att täcka de skulder som finns kvar i dödsboet. Dödsbodelägare är solidariskt betalningsansvariga, det innebär att skulle exempelvis någon annan delägare (som t.ex. din syster eller bror) inte kunna betala tillbaka sin andel så kan du bli betalningsskyldig för hela hans eller hennes andel 21 kap. 4 § ÄB.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Förordnande av boutredningsman

2018-10-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejVår mor har gått bort och vi ska nu dela upp lösöret i dödsboet. Vi är 4 syskon, tre av oss har kommit överens om att vi drar lott om lösöret medan en vill ta in en boutredningsman. Lösöret består inte av något högre belopp. Har en person rätt att bestämma att vi skall ta in en boutredningsman när vi övriga tre är överens? Tacksam för svar
Emelie Söderman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att vidta åtgärder för dödsboets förvaltning krävs i princip enighet mellan delägarna. Tingsrätten ska enligt ärvdabalken förordna att egendomen ska avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen, om en av dödsbodelägarna begär det. Samtycke krävs inte från övriga dödsbodelägare (19 kap 1 § ärvdabalken).Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vi får inte tag i alla dödsbodelägare, vad kan vi göra?

2018-11-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller en jordbruksfastighet som ägs av ett dödsbo där en av dödsbodelägarna inte går att få tag på. Stora efterforskningar har gjorts men vederbörande går inte att finna, den sista uppgiften är en adress i USA. Nu behöver dödsboet skiftas eftersom dödsbon inte får äga jordbruksfastighet i mer än 4år. Kan man skifta ett dödsbo utan alla dödsbodelägares godkännande? Om inte, hur går man vidare?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ni arvtagare är alla dödsbodelägare (18 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Som huvudregel gäller att alla dödsbodelägare ska vara överens om åtgärder rörande dödsboets förvaltning. Man kan alltså säga att varje dödsbodelägare har en slags vetorätt. Varje dödsbodelägare kan dock hos tingsrätten ansöka om att en boutredningsman ska överta förvaltningen (19 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen ska då istället för dödsbodelägarna förvalta och företräda boet (19 kap. 11-12 §§ ÄB). En boutredningsman kan dock inte utan skriftligt samtycke från alla dödsbodelägare sälja fast egendom (19 kap. 13 § ÄB). Lämnar inte alla dödsbodelägare sitt samtycke kan boutredningsmannen ansöka om tillstånd hos rätten att få sälja fastigheten. Rätten beviljar tillståndet om inte särskilda skäl talar mot det, tex. att någon dödsbodelägare vill förvärva fastigheten. Enligt lagen (18 kap. 1 § ÄB) kan dödsboet vidta en åtgärd trots att inte alla dödsbodelägare har lämnat sitt samtycke. Det handlar då om situationer där åtgärden anses brådskande och någon dödsbodelägares samtycke inte kan inhämtas. Enligt en kommentar till denna bestämmelse sägs att "åtminstone åtgärder som är nödvändiga för att rädda värden måste få vidtas även mot meddelägares protest". För att ni skulle få sälja fastigheten utan den siste delägarens samtycke måste det alltså röra sig om en försäljning som kan sägas vara _nödvändig _för att rädda ekonomiska värden. Det är alltså ett högt krav ställt till varför man ska få vidta en åtgärd utan alla delägarens samtycke, och det räcker då inte med att det "bara" är en bra, fördelaktig eller smidig affär. Eftersom det kan vara svårt att avgöra när en viss åtgärd kan anses "nödvändig", skulle jag rekommendera er att förordna boutredningsman och genom dennes hjälp försöka komma överens, om ni inte kan göra det på egen hand. Om det inte går att få den siste delägarens samtycke kan ju boutredningsmannen ansöka om tillstånd till försäljningen hos rätten. Skulle rätten inte lämna sitt tillstånd kan till sist följden bli att boutredningsmannen måste skifta ut andelar i fastigheten till alla dödsbodelägare. Om ett sådant skifte sker uppkommer samäganderätt mellan dem som fått del i fastigheten (1 § lag (1904:48) om samäganderätt). Eftersom samäganderätt uppstår kan en av samägarna begära att hela fastigheten ska försäljas på offentlig auktion (6 § lag om samäganderätt). Därigenom blir fastigheten såld, och alla delägare får sin andel i de pengar fastigheten sålts för istället för i själva fastigheten. Det ska dock uppmärksammas att en delägare kan förhindra sådan offentlig auktion om delägaren kan visa synnerliga skäl för att inte sälja fastigheten (6 § lag om samäganderätt).Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

När räknar man ut kvoten för arv?

2018-11-06 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!När sker en kvotdeling i ett arvsskifte, behöver det vara angivet i testamentet att ska fördelas enligt en kvot?Baseras kvotdelningen på kvarlåtenskap när båda är bortgångna, eller vid första makans frånfälle?
Natalie van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först kommer jag reda ut hur arvsrätten och testamente förhåller sig till varandra samt sedan förklara kvotförfarandet. Arv vs. TestamenteOm man inte skriver ett testamente så gäller arvsordningen, och det är inom arvsordningen som kvotdelning främst görs. Jag kommer redogöra för hur nedan men bra att komma ihåg är att det är inom arvsordningen som kvotdelning finns och arvsordning gäller i första hand. Om det däremot finns ett giltigt testamente så ersätter testamentet arvsordningen och man följer testamentet fullt ut. Man kan i sitt testamente reglera hur arvet ska fördelas och även då ange detta i kvoter, t.ex. X ska få 1/3 av Ys kvarlåtenskap (kvarlåtenskap = det Y lämnar kvar efter sin död). Det man ska tänka på när man skriver ett testamente är att det föreligger ett krav på testamentet att vara beräkneligt. Det måste gå att räkna ut vad testamentet avser helt enkelt, men det går absolut att avgöra genom att specificera fördelningen med kvoter. Det måste inte vara angett i kvoter, man får fritt testamentera sin fördelning så länge det är begripligt och att man kan räkna ut fördelningen utifrån testamentets lydelse. Beräkningen av arv enligt kvotMan använder sig av kvot inom arvsrätten när det finns en person som får arvet före arvingarna som då får ställning som efterarvingar. Tänk exempelvis att Kalle är gift med Anna och de har barnet Sara. När Kalle dör så ärver Anna före Sara för att dem är gifta. Det innebär inte att Saras arv försvinner utan det innebär bara att arvet för förvaltas av mamma Anna. Anna får då förvalta arvet, konsumera arvet men inte ge bort eller testamentera bort arvet. I och med att barnet Sara är efterarvinge så kommer hon få ärva sin pappa Kalle när mamma Anna går bort. Arvet från pappa Kalle beräknas genom kvot. Kvotdelen för den avlidnes efterarvingar (Kalle) beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom (det vill säga summan av kvarlåtenskapen och det maken erhöll genom bodelning plus eventuell enskild egendom) kvarlåtenskapen utgör.Om exempelvis den Kalles kvarlåtenskap uppgår till 20 000 kronor och den Annas egendom efter bodelning till 80 000 kronor, blir alltså kvotdelen (20 000/100 000) = 20% = 1/5. Man räknar ut detta vid arvsskiftet efter Kalles död. Kvoten blir så fastställd, men inget arv fördelas. Om man inte gör en kvotdelning kan man försöka göra det i efterhand men det är av självklara bevisskäl betydligt svårare. När Anna dör några år senare uppgår kvarlåtenskapen (det som ska fördelas som arv) till 50 000. Sara får då kvoten 1/5 som arv från pappa Kalle och resterande utgör arvet från mamma Anna. Först nu när Anna dör "realiseras" kvoten i arvsberäkningen. I mitt exempel är kvotförfarandet i princip onödig i och med att både Kalle och Anna har samma arvinge: Sara. Men kvoten får betydelse om det finns flera arvingar eller t.ex. om Anna hade skaffat flera barn efter Kalles död t.ex. Din specifika situationDin fråga rör inga specifika familjeförhållanden så det generella svaret blir därför att kvot kan skrivas in i testamente om man vill. Kvotberäkningen är lagstadgad i arvsordningen när någon ska förvalta ett arv åt en arvinge (efterlevande make åt barnet) och räknas ut vid arvsskiftet av den omkomne och aktualiseras först när den efterlevande maken/makan dör. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Vilket lands arvsrätt ska tillämpas?

2018-10-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hur är det vad gäller arvs rätten om den föräldern är gift och omgift i tex Tyskland vad gäller det då arvs lagar i barns arvsrätt.
Alexander Garin Folkegård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Normalt är det lagen i det land där den avlidne hade hemvist tillämpbar på arvet. Om den avliden hade hemvist i Sverige ska svensk lag tillämpas (ärvdabalken). Om det skulle framgå att den avlidne vid sin död hade närmare anknytning till ett annat land, ska lagen i det landet tillämpas i stället. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Lawline besvarar inte skoluppgifter

2018-10-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Ahmed avlider och efterlämnar tre barn; Sabina, Per och Lisa. Sabina har hela livethaft dålig ekonomi och under en period av två år före sin bortgång har Ahmed givitkontanter till Sabina och för att hjälpa upp hennes ekonomiska ställning. Summan avAhmeds kontanta överföringar till Sabina är 300.000 kr. Ahmeds kvarlåtenskap vidhans frånfälle uppgår till 900.000 kr. Det finns inte något testamente efter Ahmed ochSamtliga barn vill ha så stort arv som möjligt. Hur ska man enligt lagstiftningenfördela kvarlåtenskapen efter Ahmed?
Lovisa Sidén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga liknar en skoluppgift kommer vi inte att besvara den. Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter. Om du inte kan själv besvara den rekommenderar jag dig att ta hjälp av skolkamrater eller försöka hitta svaret med hjälp av kurslitteratur. Du kan också hitta en hel del svar som liknar din fråga bland redan besvarade Lawline-frågor. Om jag har missuppfattat din fråga och frågan inte bygger på en skoluppgift är du välkommen att ställa frågan igen.Hoppas du kan lösa uppgiften! Med vänlig hälsning,