Preskription av arv

2019-11-20 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min far dog 1999 och vi är 4 barn. Idag fick jag reda på att min fars far dvs min farfar dog 2002. Vi blev inte kallad till någon bouppteckning däremot blev min fars tvillingbror det. Har det gått fel till? Om ja, finns det något vi kan göra åt det nu så långt efter? Tack på förhand! Mvh
Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag förstår att det du i nuläget är intresserad av är om du har något rätt till arv. Legala arvsordningen: Enligt den legala arvsordningen ärver i första hand den avlidnes avkomlingar (barn). Av 2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (ÄB) följer att om avkomlingen är död, träder dennes avkomlingar i dennes ställe. Enligt den legala arvsordningen ska alltså du och dina eventuella syskon (barn till din far) ha blivit kallade till bouppteckningen. Eftersom att du tillhör den första arvsklassen hade du åtminstone rätt att få din laglott, vilket följer av 7:1 ÄB (halva arvslotten) och om inget testamente fanns hade du rätt att ta lika lott som din fars tvillingbror. Har du förlorat din rätt att ta arv på grund av den långa tid som passerat? Tyvärr är det så att preskriptionstiden är 10 år från det att din rätt till arv inträdde alltså dödsdagen för din farfar, vilket följer av 16 kap 4 § ÄB och således har du inte rätt att taga arv. Oavsett om något har gått fel till vid kallelsen är rätten förlorad. Med vänlig hälsning,

Vem bestämmer var avliden skall begravas, maka eller avlidens syskon?

2019-11-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vem bestämmer var avliden skall begravas, maka eller avlidens syskon?
Cornelia Isacson |Hej,Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Var är problemet?Frågan är vem av de anhöriga som bestämmer begravningsplats, den avlidnes maka eller syskon.UtredningTillämplig lag är begravningslagen.I första hand är det den avlidnes vilja som avgör bland annat var denne önskas begravas, om denne har meddelat sin vilja till närstående (5 kap. 1 § begravningslagen). I andra hand är det upp till anhöriga eller närstående att gemensamt avgöra bland annat var den avlidne ska begravas. I vissa fall finns det familjegravar, en begravningsplats där andra släktingar är begravda eller en minneslund eller begravningsplats i närheten av hemmet. Utgångspunkten är alltså att de anhöriga och närstående ska komma överens om vad den avlidna ska begravas.Om de anhöriga ej kan komma överens ska huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där den avlidne var folkbokförd medla mellan parterna (5 kap. 3 § 1 st begravningslagen). Tanken är då att parterna ska komma överens genom medlaren och en eventuell överenskommelse fastställs av medlaren. Om överenskommelse ej nås ska medlaren hänskjuta tvisten till länsstyrelsen för avgörande (5 kap. 3 § 2 st begravningslagen). Lässtyrelsen tar in synpunkter från respektive part och grundat på det kommer länsstyrelsen avgöra vem av parterna som får bestämma gravsättningen eller eventuell kremering (5 kap. 4 § 1 st begravningslagen). Inför sitt avgörande kommer länsstyrelsen bland annat ta hänsyn till den avlidnes önskemål och parternas personliga förhållande till den den avlidna (5 kap. 4 § 2 st begravningslagen). Sammanfattningsvis, utgångspunkten är att det är den avlidnes vilja som avgör gravsättning. I andra hand är det anhöriga som ska komma överens. Det finns möjlighet att låta huvudmannen för begravningsverksamheten agera medlare mellan parterna. Om in överenskommelse nås kan tvisten hänskjutas till länsstyrelsen för att avgöra frågan om gravsättning.Hoppas mitt svar har varit till hjälp. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Hur kan jag ta reda på om testamente eller äktenskapsförord finns?

2019-11-04 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej min pappa har gift sig för tredje gången och jag är ensamt barn. De tidigare äktenskapen så fick fruarna ett mindre boende och lite pensionspengar godtyckligt från min pappa. När man frågar honom nu så vill han inte prata om det men säger att ett testamente är skrivet så att var och en av min far och hans fru ska ha med sig det ut ur boet som de hade med sig in i boet. Hon hade absolut ingenting, knappt kläder. Hon sa uttryckligen att hon inte ville jobba och han lät henne sluta jobba vid ca 47 års ålder. Hon har alltså inte dragit in några pengar till hushållet på hela tiden ( ca 12år ) . Det rör sig om mycket pengar kanske 150 miljoner kronor. Hon är otroligt otrevlig mot hela min familj så jag vill verkligen inte att hon ska ärva en enda krona. Hade hon varit annorlunda så jade jag kunnat tänka mig vara generös med boende och pension så småningom. Hon är bara några år äldre än jag , jag är 49 år. Problemet är hur kollar jag om han verkligen har nåt testamente utan att han får reda på det och blir arg. Det sista jag vill är när han går bort är att hamna i bråk med hans nuvarande fru, hennes barn och släkt som tar över min pappas egendom mer och mer?!
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du vill veta hur du kan ta reda på om din pappa har upprättat ett testamente eller annan handling som medför att hans egendom inte ska delas lika med hans nuvarande fru. Din fråga regleras delvis i äktenskapsbalken (ÄktB). Testamenten kräver ingen registrering och kan därför inte uppvisas utan testators vilja. Vill din pappa inte visa testamentet kan du alltså inte ta reda på om ett sådant finns eller vad som skulle stå i ett eventuellt testamente. Det är dock i ett äktenskapsförord de kan reglera att, så som du beskrev, det de ska ha med sig ut ur boet är det som de hade med sig in i boet. Det kallas för att göra egendomen enskild. Äktenskapsförord är ett avtal som skrivs mellan makar om vad som ska vara enskild egendom i äktenskapet (7 kap. 2 § 1 stycket 1 punkten ÄktB). Detta har betydelse vid en bodelning för att avgöra vilken egendom som ska räknas som giftorättsgods och delas lika mellan makarna, och vilken egendom som är enskild och därmed inte ska delas lika (7 kap. 1 § och 7 kap. 3 § ÄktB).Äktenskapsförord måste däremot, jämfört med testamente, registreras hos Skatteverket för att vara giltiga. Ett registrerat äktenskapsförord är en offentlig handling, vilket innebär att du kan begära ut handlingen. Vill du ta reda på om ett eventuellt äktenskapsförord finns mellan din pappa och hans nuvarande fru kan du beställa uppgifterna ur äktenskapsregistret på Skatteverkets hemsida. Hoppas att du fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur gör man när en fastighet tillhörande ett dödsbo inte kan säljas för att betala av dödsboets skulder?

2019-10-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Min får dog i augusti och vi är 3 barn som typ ärver. Det finns ett hus med taxeringsvärde 113 000 och ligger i en liten by i Norrland. Skulder finns för sammanlagt 156 000 men inga skulder på huset. I denna by står hälften av alla hus tomma och är knappt säljbara. Pappas hus är i dåligt skick och väldigt inrökt från cigarettrök. Finns inga andra tillgångar. Fordringsägare har mellan 6000-30000 som krav att vi ska betala. Hur gör man när huset inte går att sälja? Blir helt förstörd av detta. Mvh dotter
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den dödes skulder överförs inte till de efterlevande. Det finns alltså ingen skyldighet för någon av er att betala skulder som er far hade när han levde, utan skulderna ska betalas med hjälp av de medel som finns i boet. Finns det inga medel i boet får fordringsägarna helt enkelt avskriva skulderna. Vad de kan begära för att göra detta kan dels vara att få se bouppteckningen, men också möjligtvis att se bevis på att de tillgångar som finns i boet verkligen är värdelösa. Exempelvis kan en värderingsman få värdera fastigheten enligt marknadsvärde för att det ska anses utrett att boet inte kan betala av nånting.Svaret på din fråga är alltså helt enkelt att fordringsägare inte har något annat val än att avskriva skulder som inte går att betala genom de tillgångar som finns i dödsboet. För att göra detta kan de dock behöva bevis på att det verkligen stämmer. Ta således kontakt med fordringsägarna och förklara situationen, och se vad de begär för underlag på detta.Vänligen,

Lösa ut syskon ur det gemensamma arvet

2019-11-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Detta gäller dödsbo.Jag och min syster har kommit överens om att bilen i dödsboet är värd 100 000 kr.Äger vi då 50/50 i bilen. Om jag vill lösa ut henne, kostar det mig 50 000kr av hennes del .Eller räknar man då att jag får 100 000 kr på arvet i denna fråga och hon ska då ha 100 000kr i kontanter.
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom jag inte känner till alla omständigheter i er situation, så kommer min utgångspunkt vara att det endast är bilen som du och din syster har ärvt och skall dela på. När det kommer till arv och hur man skall dela upp tillgångarna, så är utgångspunkten att arvet skall delas lika mellan syskonen, om det inte finns ett testamente (2 kap 1§ ärvdabalken).Handlar det istället om att det finns ett testamente så skall viljan i testamentet efterföljas. Då det i ert fall verkar klart att ni har lika stor äganderätt till bilen (50% var), och eftersom ni gemensamt kommit fram till att bilen är värd 100 000 kronor är det också de omständigheter som jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Om du vill ha full äganderätt för bilen som kostar 100 000 kronor, när din del är 50% (50 000 kronor), så måste du köpa ut din syster för 50 000 kronor. Just för att ni skall få ut 50% av arvet var, vilket är det som ni är berättigade till. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för er. Har du fler frågor så hör gärna av dig till oss på Lawline igen! Allt gott,

Nigeriabrev

2019-11-12 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag fick för några dagar sedan ett mejl från [borttaget], advokat från London. Han äger [borttaget]. Ni kan googla på honom.Han skriver att han har en avliden klient som dog (år 2008) utan överlevande familjemedlem. Han letar en arvtagare till hans kvarvarande pengar. Han har inte funnit några familjemedlemmar och eftersom jag heter [borttaget] och hans klient heter [borttaget] undrar han om jag kan överta hans pengar. Den brittiska arvslagen tillåter varje bank att konfiskera den avlidnes fond. Nu vill han rekommendera mig som arvinge.Vad tror ni, är detta lagligt och sant. Vågar jag gå med på detta.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är ett uppenbart bedrägeriförsök. För det första sysslar inte advokaten ifråga med internationell arvsrätt, utan med helt andra saker. För det andra delar du och den påstått avlidne inget mer än ett efternamn. Hur enbart den omständigheten ska grunda engelsk arvsrätt är ett stort mysterium. Till det kommer frågan om varför man skulle bemöda sig med att kontakta en potentiell arvinge i Sverige när man lika gärna kan hitta en engelsman med samma efternamn. Hela saken är så absurd att frågan om lagligheten i förfarandet inte är värd någon uppmärksamhet. Om du vill kan du alltid ta kontakt med en engelsk jurist som kan reda ut det hela, men jag hävdar med emfas att det vore slöseri med tid.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Måste jag betala arvsskatt i Sverige?

2019-11-01 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej jag ska ärva 9 millioner engelska pund från england frå en arvsfondMåste jag betala arvsskatt i sverige
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i inkomstskattelagen (IL). Enligt svensk skattelagstiftning finns det inte någon skyldighet att betala skatt på pengar som har ärvts (8 kap. 2 § IL).Eftersom arvlåtaren dock bodde i England blir även engelsk lagstiftning tillämplig. Min rådgivning till dig är att undersöker vilka arvsskattregler som gäller där. Det kan du göra exempelvis genom att kontakta Skatteverket eller en jurist som arbetar med engelsk skatterätt. Finns det en skyldighet att betala skatt på arv i England betalar du endast där, och inte i Sverige.Hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att vända dig till oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med restskatt för en avliden utan pengar i dödsboet?

2019-10-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min fostermor avled 23 aug. Har nu fått en restskatt på 3600 kr och jag undrar nu om den måste betalas.Dödsboets konto är noll kr eftersom alla besparingar gick åt till begravningen.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om dödsbo finns i ärvdabalken (ÄB). Utifrån din fråga utgår jag ifrån att något arvskifte inte skett, och ingen ärvt några pengar. Om så ändå är fallet kommer pengar behöva betalas tillbaka för att betala av skatteskulden (21 kap 4 § ÄB).Måste du betala skulden?Det går att läsa på Skatteverkets hemsida att en skatteskuld som inte kan täckas av pengarna i dödsboet inte behöver betalas med dödsbodelägarnas egna pengar. Skulden restförs då istället till Kronofogden och skrivs av efter fem år.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,