Vad händer med skulder efter dödsfall?

2019-01-12 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej min far har avlidit han har en bil som är finansierat via bilfirma,han står ensam på avtalet. vad händer med skulden?min mor lever.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Om dina föräldrar var gifta eller sambos ska en bodelning göras p.g.a. dödsfallet. Där räknas alla skulder bort innan tillgångarna läggs samman och delas mellan dem, sambolagen 13 § och äktenskapsbalken 11:2. Exempelvis om din far har egendom som uppgår till 500 000kr men 200 000kr i skulder har han 300 000kr som ska delas lika mellan dina föräldrar. Likadant ska göras med din mors tillgångar. Var dina föräldrar gifta utgår inget arv till dig och eventuella syskon eftersom din mor fortfarande lever. Var de istället sambos eller separerade ärver ni direkt. Då dras dessutom skulden av från den arvsrätt du och eventuella syskon har. Skulden ska alltså betalas med din fars kvarlåtenskap. Man ärver således inga skulder. Hoppas du fått svar på din fråga!

Efterlevande makes rätt att bo kvar i fastighet, hur gå tillväga?

2018-12-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är gifta och min man har 4 barn (särkull). Vi köpte ett hus tillsammans men jag står som ägare. Vi har 2 lån på huset och vi står båda på dessa lån. Eftersom min man är betydligt äldre än mig är det troligt att han dör tidigare. Jag skulle önska att jag kan bo kvar även efter hans bortgång. Samtidigt skulle jag önska att hans barn skulle få sin arvslott (eftersom de är ca 10 år yngre än mig). Jag funderar på om det är möjligt att jag tar ansvar att betala av det ena lånet och att min man tar det andra. Skulle det kunna skrivas så att när han då avlider dras det lånet av från hans barns rätt till arv som då i huvudsak är värdet på huset. Då skulle jag kunna höja huslånet och därmed ha pengar som hans barn kan få som arv. Det känns tryggare att i dagsläget när jag arbetar kunna återbetala på lånet (även sälja aktier när det är förmånligt) för att ha större säkerhet när jag blir ensam med mycket jag pension (av olika anledningar låg pension). Jätte tacksam för hjälp i hur jag kan tänka och planera i denna fråga.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Eftersom ni är gifta kommer era tillgångar att läggas samman för att sedan delas i lika stora delar, se äktenskapsbalken. Din mans barn kommer sedan ärva hans del, se ärvdabalken. Då du vill bo kvar i huset efter din mans bortgång rekommenderar jag er att skriva ett avtal om detta. Det är svårt för mig att avgöra vad som är bäst i er situation utan mer detaljer kring lån och hur ni tänkt er upplägget. Därför råder jag er att ta kontakt med en jurist som kan hjälpa er på bästa sätt. Ni kan ta kontakt med en jurist här. Hoppas du fått svar på din fråga!

Gåva förskott på arv

2018-12-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min dotter fick en gåva å 400000:- av sin far när han sålde lägenhet. Gåvobevis är utfärdat där gåvan inte ska ses som förskott på arv. Strax därefter avled fadern som inte har andra barn än dottern. I bouppteckningen framkommer att det finns uppskjuten reavinst å 700000:-. I livföräkringar anges dottern som förmånstagare. Inga övriga tillgångar finns i dödsboet. Är min dotter skyldig att inbetala skatten för uppskjuten reavinst? Dvs kan min dotter verkligen ärva faderns skulder?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Ärva skulder Det ska först nämnas att huvudregeln i svensk rätt är att man inte ärver skulder. När en person dör bildas det ett dödsbo 18 kap 1 § ärvdabalken, ärvdabalken. Detta dödsbo hanterar alla skulder och tillgångar, och med de tillgångar som dödsboet har betalas de skulder som finns i dödsboet, 21 kap ärvdabalken, ärvdabalken. Om dödsboet inte har tillräckligt med tillgångar för att täcka dödsboets skulder betyder det att dödsboet troligen kommer att försättas i konkurs. En konkurs kan begäras av dödsboet eller av borgenärerna (i detta fall är det skatteverket), 1 kap 2 § Konkurslagen, 1 kap 2 § konkurslagen. Om det inte finns några tillgångar i dödsboet, så behöver inte din dotter betala skulderna, eftersom man inte ärver skulder. Dessa skulder avskrivs. Gåvan och begreppet återvinningDet är helt riktigt som ni gjort att det är tydligt med att gåvan inte ska räknas som ett förskott på arv. Så långt i detta svar är det så att gåvan som är gjord av hennes pappa är ok. Men dödsboet kan försättas i konkurs, då finns det ett juridisk begrepp inom konkursrätten som heter återvinning. Det betyder att gåvor som gjorts inom en viss tid kan gå åter till konkursboet för att betala den skuld som dödsboet har. Detta framgår i 4 kap 6 § konkurslagen, 4 kap 6 § konkurslagen - som säger att gåvor som gjorts till närstående eller annan (definieras i 4 kap 3 § konkurslagen, 4 kap 3 § konkurslagen) ska gå åter om den gjorts inom ett år från konkursansökan (fristdag 4 kap 2 § konkurslagen, 4 kap 2 § konkurslagen - den dag då ansökan om försättande i konkurs kom in till tingsrätten), likaså ska den gå tillbaka om gåvan fullbordats inom tre år från konkursansökan och om gåvogivaren inte hade tillräckligt med tillgångar för att täcka skulden vid gåvotillfället. Eftersom jag inte har några datum när han gick bort och då gåvan gavs blir det väldigt svårt för mig att svara. Men av det som framgår i din fråga, så har gåvan givits till din dotter ganska strax på dödsfallet. Det som är väldigt troligt är att den gåva som hennes pappa gjorde kommer att återvinnas till konkursboet för att kunna betala en del av skulden. Det betyder inte att din dotter blir tvungen att betala skulden, men tvungen att ge tillbaka den gåva som hon fått av sin pappa. Men som sagt jag vet ju inte heller om dödsboet är försatt i konkurs, mitt svar blir därmed väldigt hypotetiskt.Förmånstagare på försäkringen Din dotter är förmånstagare på livsförsäkringen och det betyder att dödsboet inte kan röra denna. Den kan därmed inte användas för att betala dödsboets skulder, 14 kap 7 § försäkringsavtalslagen, 14 kap 7 § försäkringsavtalslagen. SammanfattningSammanfattningsvis så ärver man inte skulder. Det som kan ske är att den gåvan som din dottern fått kan komma att återvinnas. Men det är inget som jag kan svara på helt, eftersom det finns för få uppgifter om det i denna fråga och eftersom jag inte vet om dödsboet försatts i konkurs. Men om det blir konkurs skulle jag nog säga att det finns en möjlighet att det sker. Allt beror på om gåvan är gjord i förhållande till eventuell ansökan om konkurs. Det som handlar om återvinning är generellt svårt, och paragrafen i 4 kap 6 § konkurslagen är svårläst. Om du har några ytterligare frågor om denna (eller annat), så är det bara att höra av dig, för den är som sagt svår att förstå. Jag hoppas jag har svarat på dina frågor. Om du har ytterligare frågor efter detta när du har mer svar så kan du alltid kontakta våra jurister. Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist.Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Hur säljer vi anhörigs egendom om personen lider av demens?

2018-12-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vår mor är 101 år, har kommit in på demensboende. Hur gör vi för att sälja hennes lägenhet och lösöre? Hon inser inte att hon aldrig kommer hem igen, vill inte sälja.
Hugo Wimby |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! För att få kunna sälja din mors ägodelar när hon är i liv krävs det att du har en giltig fullmakt.FullmaktDet krävs att du får en fullmakt att få sälja hennes egendom och lösöre. För att du ska få en giltig fullmakt måste din mor skriva en fullmakt till dig och samtidigt förstå innebörden och verkställigheten av en fullmakt. I och med att din mor lider av demens är sannolikheten låg att du kommer få en giltigt fullmakt utav henne. TillvägagångssättEftersom hon lider av demens finns det mycket som talar för att din mor inte kan sköta sin ekonomi på egen hand. Då ska man ansöka om en god man, detta gör man genom att kontakta kommunens överförmyndare som kommer ge er vidare hjälp hur detta går till. Vanligtvis brukar en anhörig bli god man för att bevara en persons juridiska och ekonomiska rättigheter. På så sätt kan en god man ge dig en fullmakt att exempelvis sälja din mors egendom. Hoppas du fått svar på din fråga!

Avstående av utländskt arv

2019-01-06 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min farbror som var bosatt och medborgare i Polen dog i somras. Han hade haft i princip ingen egendom bara massa skulder. Enligt polska arvslagen ärvas inte bara tillgångar utan även skulder. Och så har alla farbrors arvingarna i arvsklass 1 och 2 (inklusive mig) avstått från arvet. Nu skulle jag vilja avstå från arvet även på mina omyndiga barns vägnar så att deras framtida liv inte belastas med någons skulder. Bekymret jag har dock stött på är att enligt polska lagen får en föräldrar avstå från arvet på sina barns vägnar bara efter ett särskilt tillstånd som utfärdas av familjedomstolen. Jag, min fru och mina barn bor i Sverige men trots det så är polska arvslagen som gäller i det här fallet som jag förstår.Vilken domstol i Sverige skall jag vända mig till för att få ett sådant tillstånd? Hur ser ut proceduren, hur lång tid kan den ta och hur mycket kan den kosta? Måste jag anlita en advokat? Mvh,
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fall rörande arv efter en avliden i internationella situationer omfattas av EU:s arvsförordning (art 1 arvsförordningen). Förordning har till uppgift att lösa frågor om vilken domstol som är behörig och vilket lands lag som ska tillämpas. Jag har valt att dela in mitt svar i vilken lag som ska tillämpas, vilken domstol som är behörig och när ett avstående från utländskt arv är formellt giltig. För mer konkreta frågor rörande proceduren och kostnader råder jag dig att ta kontakt med en jurist inom området. Vilket lands lag?I din fråga framgår inte att något val av tillämplig lag har gjorts (se art 22 arvsförordningen). Därför utgår mitt svar från huvudregeln i art 21 arvsförordningen som stadgar att den lag som ska vara tillämplig i sin helhet på arvet är lagen i den stat där den avlidne hade hemvist efter sin död. I din fråga pekar omständigheterna på att din farbror hade hemvist i Polen, eftersom han var bosatt och medborgare där. I art 23:1 arvsförordningen anförs att den angivna lagen i art 21 arvsförordningen (polsk lag) ska styra arvet i dess helhet. Och vidare kan man utläsa att den angivna lagen i synnerhet ska reglera avstående av arv enligt art 23:2e arvsförordningen. Sammanfattningsvis är det polsk lag som gäller vid mål rörande avstående av arv, som du redan varit inne på. Vilket lands domstol?I art 3 arvsförordningen stadgas att domstolarna i den medlemsstat där den avlidne hade hemvist vid sin död ska vara behöriga att fatta beslut om arvet i dess helhet. Din farbror som avlidit verkar utifrån din fråga haft hemvist i Polen. Därför är det polsk domstol som har behörighet som huvudregel. Nästa fråga blir om svensk domstol är behörig enligt art 13 arvsförordningen. Denna regel finns för att underlätta för arvingar och testamentstagare med hemvist i en annan medlemsstat än den där arvsärendet handläggs eller kommer att handläggas. Förordningen syftar till att ge alla som är arvsberättigade enligt den lag som är tillämplig på arvet en möjlighet att avge en förklaring om accept av eller avstående från arv, enligt lagen i den medlemsstat där de har sin hemvist, inför en domstol i den medlemsstaten (skäl 32 i arvsförordningen). Således finns möjlighet att avge förklaring inför svensk domstol, eftersom det är där som ni har hemvist. Förklaringar om avstående från arv som eventuellt ska avges inför domstol enligt utländsk rätt kan handläggas av tingsrätt inom ramen för befintliga regler om bevisning för framtida säkerhet i 41 kap. rättegångsbalken. Vissa remissinstanser förordar särskilda regler i detta avseende (se Prop. 2014/15:105 s 46). Formell giltighetEn förklaring om avstående av arv är alltid giltig om den uppfyller kraven i den lag som är tillämplig på arvet enligt art 21 arvsförordningen (art 28:a arvsförordningen). Detta betyder att om förklaring om avstående från arv görs i enlighet med polsk lag så är det formellt giltig till formen. En förklaring av avstående från arv blir dock också formellt giltig om den görs i enlighet med lagen i den stat där den som upprättar förklaringen har sin hemvist (art 28:b arvsförordningen). I detta fall kan alltså förklaringen göras enligt svensk rätt för att bli giltig, eftersom ni har hemvist i Sverige. Eftersom svensk rätt inte ställer krav på att arvsavståenden m.m. ska göras inför domstol, kommer den som har hemvist i Sverige inte att behöva vända sig till svensk domstol, även om utländsk rätt ställer krav på det (se Prop. 2014/15:105 s 47).För fler frågor är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Kommer en gåva till syskon från föräldrar att påverka arvet?

2018-12-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Mina föräldrar ägde en jordbruksfastighet som för ca 25 år sedan överläts på min bror genom s.k. blandat fång. Det skrevs en revers på en ganska låg summa. Reversen har ännu inte lösts in. I gåvobrevet som då skrevs framgick att gården skulle betraktas som enskild egendom och inte utgöra förskott på arv. Vi är bara två syskon. Min bror har inga egna barn. Han sålde gården för ca ett år sedan för ett antal miljoner. Vår pappa har nu gått bort men mamma lever fortfarande. Hur fungerar detta arvsrättsligt? Har jag någon möjlighet till kompensation? Kan försäljningssumman räknas in i laglotten?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur detta fungerar arvsrättsligt, om du på något sätt kan kompensera genom arvet eftersom din bror fick fastigheten i gåva. Frågan regleras därför i Ärvdabalken (ÄB).Det skulle kunna vara talan om förskott på arv eftersom gåvan givits till en bröstarvinge. Vilket innebär att gåvans, fastighetens värde, ska läggas till som ett fiktivt belopp i beräkningen av arvslotten. Arvslotten beräknas då som att fastigheten aldrig givits. Det föreligger en presumtion om att gåvor till bröstarvingar är förskott på arv. För att bryta denna presumtion måste annat föreskrivas i tex. ett gåvobrev där det framkommer att det inte ska röra sig om ett förskott på arv (6 kap. 1 § och 3 § ÄB). Dina föräldrar har skrivit i gåvobrevet att det inte ska ses som ett förskott på arv. Vilket innebär att gåvan inte kommer ses som ett förskott på arv. Därmed ska fastighetens värde inte påverka arvet och helt lämnas utanför beräkningen av arvet. En annan möjlighet för dig att få kompensation eller öka din andel i arvet är om det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt. Det förstärkta laglottsskyddet är ett skydd för att hindra att laglotten minskar ordentligt genom gåvor eller andra handlingar. Skyddet blir tillämpligt i fall tex. gåvan givits under omständigheter som kan likställas med ett testamente eller ett förordnade av sitt arv. Tex. att gåvan givits när gåvogivaren ligger för döden eller när döden. Vidare kan skyddet bli aktuellt i fall gåvan givits med exempelvis nyttjande rätt fram tills gåvogivaren dör. Om det förstärkta laglottskyddet bli tillämpligt ska laglotten (samt arvslotten) beräknas som om gåvan inte givits och gåvans värde läggs till som ett fiktivt belopp (7 kap. 4 § ÄB).I ditt fall verkar det dock inte troligt att det förstärkta laglottskyddet kommer bli aktuellt, eller kommer kunna tillämpas. Fastighetens värde kommer därför inte att påverka arvet här heller. För att besvara din fråga, det är svårt att säga på rak arm om du har rätt till kompensation eller inte. Men det verkar inte som att gåvan kommer att påverka beräkningen på arvet då gåvan inte kan ses som ett förskott på arv och det förstärkta laglottskyddet verkar inte vara aktuellt. Utan arvet kommer troligtvis beräknas utifrån det egendomsförhållandet som föreligger när din pappa avled.Hoppas du fick svar på din fråga!

Särbos rätt att ärva medel på bankkonto

2018-12-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om jag vill öppna ett bankkonto, kan jag då ha en särbo med - förfoganderätt eller dispositionsrätt. Blir det då så att summan på kontot helt tillfaller honom. Jag har inga barn, endast en bror (tänkte på arvsrätten)
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till ärvdabalken, du hittar den här. Precis som för sambos, gäller som huvudregel att särbos inte ärver varandra. För att särbos ska kunna ärva varandra måste det finnas ett testamente som föreskriver att särbon ska få ta del av kvarlåtenskapen. (se kap 2 ärvdabalken, där anges vilka som anses vara arvingar)Om du står som ensam kontoinnehavare kommer din särbo inte att få tillgång till pengarna på kontot om du går bort. Pengarna kommer då att gå till din bror, så länge dina föräldrar inte är i livet. Observera att en dispositionsrätt inte skulle förändra detta eftersom det inte skulle göra din särbo till kontoinnehavare. För att din särbo ska få ta del av pengarna på bankkontot i det fall att du går bort, måste du skriva ett testamente som ger din särbo en sådan rätt. (se 2 kap 2 § ärvdabalken som ger din bror arvsrätt)Du kan i så fall välja om du vill testamentera med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Om din särbo får ärva med full äganderätt får denne göra vad som helst med pengarna som finns på bankkontot. Testamenterar du istället bort pengarna till din särbo med fri förfoganderätt får din särbo inte testamentera bort pengarna eftersom dessa ska ärvas av dina arvingar efter att din särbo avlidit. (se kap 9 och 10 ärvdabalken om de regler som gäller för ett testamentes upprättande)Hoppas du har fått svar på din fråga! Vill du ha ytterligare hjälp med det juridiska kring ett särbo-förhållande är du varmt välkommen att ta kontakt med en av våra jurister på Lawline juristbyrå. Du kan då boka en tid här. Med vänliga hälsningar,

Vad händer med gemensamt ägd villa när ena sambon har gått bort?

2018-12-20 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag och min sambo har 2 gemensamma barn 14 och åtta år. Vi äger 50% var av vår villa. Nu har min sambo gått bort vad händer med villan. Det finns inget testamente eller samboavtal.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det inte finns något testamente överhuvudtaget. All kvarlåtenskap (egendom efter din avlidne sambo) kommer således att fördelas enligt de lagregler som finns på området.Vem ärver sambonEftersom det inte finns någon lagstadgad arvsrätt mellan sambor så ärver man inte varandra om man inte har reglerat saken genom ett testamente. Av ärvdabalkens bestämmelser framgår att det är den avlidnes bröstarvingar (alltså barn) som i första hand ärver denne och då med lika stor del var (2 kap. 2 § ÄB). Era två barn kommer alltså att ärva den hälft av villan som ägdes av din sambo.Underåriga arvingarEftersom era barn är under arton år gamla är de underåriga i lagens mening (9 kap. 1 § Föräldrabalken, FB). De kan då tilldelas en god man av överförmyndarnämnden i er kommun, som tillfälligt företräder deras intressen - alltså vårdar deras rätt i boet vid boutredningen samt vid bodelningen och skiftet eller vid ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo (11 kap. 2 § FB).Angående underåriga som ärver en större summa pengarAngående pengar som ett barn får genom arv görs det skillnad om beloppet överstiger ett så kallat prisbasbelopp, som idag ligger på 45 500 kronor men som höjs med 1000 kronor vid årsskiftet. I fall då arvet är högre än detta belopp är förälders rätt att förvalta barnets pengar begränsat och kontrolleras av överförmyndarnämnden genom kontrollerad förvaltning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,