Vad händer när någon dör?

2019-07-10 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |En vän och granne har avlidit, jag har meddelat närmaste släkting, en kusin som väntar sig att jag ska ta hand om det hela, men det har jag varken kunskap eller mandat att göra, jag har bara nycklar till lägenheten. Vad ska jag göra? Vart skickas dödsbeviset?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! När en person avlider ska en läkare lämna ett dödsbevis till Skatteverket. Skatteverket registrerar dödsfallet så snart ett dödsbevis har kommit in från läkare eller sjukhus, eller när Skatteverket har beslutat om dödförklaring.Många av dessa frågor regleras i ärvdabalken (ÄB) som du hittar HÄR. När någon har avlidit ska de som ingår i dödsboet göra en bouppteckning. Det är alltså dödsbodelägarna som ska göra bouppteckningen, se 18 kap. 1 § ÄB. Det innebär att de går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Detta görs inom tre månader från dödsfallet enligt 20 kap. 1 § ÄB. En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av de efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän. Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt till att ärva den avlidna. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Skatteverket skickar ett informationsbrev med en förteckning över vilka kontor som handlägger bouppteckningar till dig. Informationsbrevet har ett ärendenummer samt personuppgifter om den avlidna personen.Eftersom du inte är släkt med personen i fråga så betyder det att du inte är en del av dödsboet och heller inte dödsbodelägare. Med andra ord ligger det inga förväntningar på dig att du ska ha någonting med detta att göra även om jag självklart förstår att det är en mycket svår situation. Mitt förslag är att du pratar med fler av dennes släktingar och ser till att dessa blir informerade så att de sedan kan fortsätta/ sätta igång processen. Ett dödsfallsintyg med släktutredning, och övriga intyg i samband med dödsfall, går att få av Skatteverkets folkbokföring när dödsfallet är registrerat. De registrerar dödsfallet så snart de fått ett dödsbevis från en läkare eller ett sjukhus eller efter att det har beslutats om dödförklaring. Läs mer på skatteverkets hemsida HÄR.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Ingår en privatpensionsförsäkring samt en livförsäkring i dödsbo när det finns förmånstagare?

2019-07-04 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om det vid dödsfall enbart finns skulder i form av lån utan säkerhet och inga likvida medel. Men däremot en privat pensionsförsäkring samt livförsäkring, tillfaller pengarna förmånstagarna dvs barnen i det här fallet, eller går pengarna in i dödsboet och betalar skulderna? Med vänlig hälsning
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i försäkringsavtalslagen. Där framgår att om en person förordnat förmånstagare så tillfaller det belopp som ingår i en livförsäkring eller en privat pensionsförsäkring förmånstagaren direkt, dvs. pengarna ingår inte i dödsboet (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Svaret på din fråga blir att barnen får pengarna i deras egenskap av förmånstagare och pengarna kommer alltså inte ingå i dödsboet eller minskas av dödsboets skulder.Med vänlig hälsning,

Kostnader för att klandra testamente

2019-06-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, vi är 3 syskon och ska dela upp de pengar vår bortgångna mor har på sitt sparkonto. I mors testamente ger hon syskon 1 och 2 arvet och utesluter syskon 3, Ett av de två vittne som skriver under testamentet nämns i testamentet och får ta hand om en av de tre katterna mor efterlämnar detta är det ända detta vittne får. I boupptäckningen under övriga upplysningar antecknas det att syskon 1 och 2 är arvingar enl testamente, denna bouptäckning är godkänd och stämplad och inte överklagad av syskon nr 3. Nu när fördelningsblanketten ska skrivas under av syskon nr 3 vägrar hon detta då hon inte får lika mycket, hon får den laglotten som hon har rätt till som är 1/6 del i detta fallet av de pengar mor efterlämnade på sina konton. I testamentet framgår ochså anledning till varför syskon nr 3 inte ska ta del av arvet. Nu vill syskon nr 3 dra detta vidare till en bouptäckningsman och vidare till rätten, i detta fall som tur är handlar det inte om enorma summor utan ca 100 000:- som ska fördelas. Min fråga är hur betalas denna överklagan, överklagan kommer inte godkännas från syskon nr 1 och 2 utan detta görs enskilt av syskon nr 3 i egen regi. Kan man överhuvud taget överklaga något som redan är godkänt av skattemyndigheten och bouptäckningen klar och ej överklagad inom 3 veckor? Vem betalar om syskon nr 3 får fel?
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om rättegångskostnader finner man i Rättegångsbalken (RB).Kostnader för civilrättsliga processer brukar betalas av den part som förlorar (18 kap 1 § RB). Var part kan yrka ersättning för sina rättegångskostnader vilket sedan avgörs av domaren. Om den parten som vinner agerat på så vis att processen blivit dyrare kan de bli tvungna att så för de tillkomna kostnaderna. Det kan även hända om domaren inte dömer klart till någons fördel att domaren låter var part så för sina kostnaderna.I ditt fall är det alltså troligt att syskon nr 3 får betala alla rättegångskostnader om denne förlorar.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer med mina aktier när jag dör?

2019-06-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag äger en hel del aktier vad händer när jag dör
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De aktier du äger kommer att överföras till ditt dödsbo vid dödsfall. Det innebär att om du är gift är det din make som ärver dig. Om du är ogift och har barn är det dina barn som ärver dig. Detta kan du delvis ändra genom ett testamente, om du önskar det. Men dina barn har alltid rätt till sin laglott d.v.s. hälften av vad de annars skulle ha ärvt.Det är arvingarna som gör arvsskiftet och vem eller vilka som ska ha aktierna om inte dödsboet har sålt dem. Om de inte kan komma överens kan tingsrätten utse en skiftesman som gör arvskiftet. Du kan också påverka vem som får aktierna genom att testamentera bort dem, tänk dock på att dina eventuella barn har rätt till sin laglott och kan begära att testamentet ska jämkas.Om du inte har några arvingar och det inte finns något testamente, innebär det att dödsboet saknar förmånstagare. I sådant fall utses en god man av Kammarkollegiet som avvecklas dödsboet och tillgångarna tillfaller sedan Allmänna Arvsfonden.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Den avlidnes tillgångar ska i första hand användas för att betala skulder

2019-07-08 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag undrar hur det blir med bilskulder om ägaren är ett dödsbo. Alltså, en bil har skulder på ca 10 000 kr (parkeringsböter och dylikt.), men den avlidne har inga inkomster att betala dessa med.Går det att få skulderna avskrivna på något sätt eller kommer bilen tas i beslag i ett försök att betala skulden?En ytterligare fråga är hur det skulle bli om jag skulle byta ägare till t.ex. mig själv?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand ska den avlidnes tillgångar användas för att betala den avlidnes skulder och dödsboets skulder. Skulle man ha genomfört en bodelning eller ett arvskifte innan alla kända skulder är betalda ska bodelningen eller skiftet gå åter (21 kap 4 § ärvdabalken). Om egendomen som ska lämnas tillbaka inte finns kvar kan man bli skyldig att betala ersättning för det värde som egendomen hade när den begärdes tillbaka till dödsboet. Skulden ska alltså betalas med de tillgångar som finns i dödsboet. Det finns ingen allmän rätt att få skulden avskriven utan de som man är skyldig pengar kan välja att efterge skulden, men är alltså inte skyldig att göra detta. Som sagts ska alltså tillgångarna i dödsboet i första hand användas för att betala av skulder. Det som sedan finns kvar kan skiftas. Om du skulle vilja bli ägare till bilen går det säkert att komma överens om detta med dödsboet om du också är villig att ta på dig betalningsansvaret för skulderna. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Delgivning av testamente

2019-06-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Är jag ensam dödsboägare? Min nu avlidna svåger var änkeman sedan två år då min syster gick bort. De skrev ett gemensamt testamente om vad som skall gälla när endera makarna gått bort samt om vad sam skall gälla när bägge dött vilket nu är fallet. Enligt testamentet är jag nu ensam slutlig arvtagare. Varken min syster eller svåger har barn. Det finns i släktskapet en bror och en avliden bror änka som bägge betraktades som "non grata" och någom kontakt fanns ej. Måste de kontaktas? De finns givetvis inte med i testamentet .
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om delgivning av testamente finner man i Ärvdabalken (ÄB).Delgivning av testamente ska ske till alla som är arvingar (14 kap 4 § ÄB). Eftersom syskon finns med i arvsordning (2 kap 2 § ÄB) ska de delges (dvs meddelas om) testamentet. Det finns formkrav på hur delgivningen ska ske. Allt detta beror på att ska ha möjligheten att klandra testamentet.Information om klander och vad du ska göra om någon klandrar testamentet finner du på skatteverkets hemsida. Du kan även ställa en ny fråga till oss om du vill ha mer hjälp.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen

Har halvsyskon rätt att få delar av huset i arv?

2019-06-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min pappa fick ett hus i i gåva av sin pappa.Min mamma och pappa är gifta. Pappa är ensam ägare till huset.Pappa gick bort, vi han ej göra bouppteckning innan mamma gick bort.Pappa har 4 barn, mamma har 2 barn till. Har våra halvsyskon på mammas sida rätt till arv efter huset som va en gåva till pappa?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om dina halvsyskon på din mammas sida har rätt till arv efter huset. Om husets värde ska ingå i arvet till dina halvsyskon på din mamma sida. Frågan regleras därför i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Om husets värde eller delar av det ska ingå i arvet som halvsyskonen har rätt till att bero på om huset är enskild egendom eller giftorättsgods. När någon dör ska en bodelning/bouppteckning mellan makarna upprättas. Egendom som ingår i bodelningen ska värderas och sen delas på hälften mellan makarna (9 kap. 1 § ÄktB,10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Delen som varje make får och eventuell enskild egendom maken/makan har, är maken/makans kvarlåtenskap som ska fördelas på arvingarna. Det är bara egendom som är giftorättsgods som ska ingå i bodelningen och delas på hälften mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som inte klassificeras som enskild egendom. Enskild egendom är egendom som tex. har gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord eller som ena maken/makan har fått som gåva med villkoret att det ska vara just enskild egendom (7 kap. 1 § och 2 § ÄktB). Beroende på om huset är enskild egendom eller giftorättsgods kommer därför ha betydelse på om dina halvsyskon har rätt till en del av värdet på huset eller inte. Om huset är giftorättsgods kommer huset att ingå i bodelningen som ska ske. Hälften av värdet på huset kommer då att tillfalla din mamma och ingå i hennes kvarlåtenskap som ska delas lika mellan er sex barn (2 kap. 1 § ÄB). Därmed kommer delar av huset värde att ingå i det arv som dina halvsyskon ska få. (Det innebär inte att halvsyskonen behöver få delar av huset, utan halvsyskonen kan då ut annat arv/egendom från mamma som motsvarar värdet som halvsyskonen skulle få av huset). Om huset inte skulle vara giftorättsgods, utan enskild egendom, kommer huset inte att ingå i bodelningen. Därmed kommer inte hälften av husets värde att tillfalla din mamma i bodelningen. Hela värdet av huset kommer då ingå i din pappas kvarlåtenskap och bara fördelas på din fars fyra barn. Dina halvsyskon kommer då inte ha rätt till arv efter huset. Så beroende på hur din far har fått huset i gåva med villkor om att det ska vara enskild egendom eller inte kommer påverka om huset ska ingå i bodelningen eller inte. Därmed också påverka om delar av husets värde kommer ingå i det arv som dina halvsyskon ska få ut av din mamma. Om husets givits med villkoret att det ska vara enskild egendom kommer huset i sin helhet att tillfalla din far och bara ingå i hans kvarlåtenskap som ska fördelas på din fars fyra barn. Om huset inte är enskild egendom kan en del av värdet av huset ingå i det arv som halvsyskonen ska få av sin mor. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!

Vad innebär att ärva med full äganderätt?

2019-06-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga om en formulering i mina föräldrars inbördes testamente.I testamentet står: "Undertecknade äkta makar, x och y, förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss som överlever den andre skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag för den avlidnes särkullbarns laglott.Därvid skall våra gemensamma bröstarvingar på sin lott äga rätt att erhålla fastigheten Glemminge 140:2."Frågan gäller den juridiska betydelsen av begreppet "äganderätt" i sammanhanget.Min mamma dog för länge sedan, och fastigheten nämnd i testamentet är också såld. Bröstarvingen är jag som skriver detta. Nu har min pappa börjat oroa sig för att han lever upp vad han kallar för mitt morsarv. Jag tolkar testamentet som att han får göra vad han vill med mammas kvarlåtenskap, och om det inte finns några pengar kvar när han dör så är det inte mer med det. Så, går det att utläsa från testamentet ifall pappa är skyldig att låta mig ärva någonting. Ett morsarv, alltså.Tack på förhand, och hoppas att det framgår vad jag menar.
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kort svara på din fråga så tolkar jag testamentet på samma sätt som du gör. Jag förklarar lite mer ingående hur jag tänker nedan. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB).Laglott och efterarvSom bröstarvingar till er mamma har ni minst rätt till er laglott i arv. Detta innebär att föräldrar inte med avsikt kan göra sina barn helt arvlösa (ÄB 7 kap. 1 §). Skillnaden mellan särkullbarnet och dig som gemensamt barn är att du inte har samma möjlighet som särkullbarnet att kräva ut arvet direkt. Istället var det din pappa som ärvde sin fru och du fick rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 1 § första stycket). Efterarv innebär förenklat att du har rätt till en andel ur din pappas kvarlåtenskap som arv efter din mamma, eller morsarvet som du kallar det. Det finns dock en risk med efterarv. Så länge din pappa inte avsiktligen har minskat på sin kvarlåtenskap för att du inte ska få ärva så finns det förmodligen ingen ersättning att få (ÄB 3 kap. 3 §). Anledningen till att särkullbarn har rätt att kräva ut sin laglott med en gång beror på att det ska fungera som säkerhet då den person som ärver inte är biologisk förälder till särkullbarnet.Vad betyder full äganderätt?I det här fallet är motsatsen till äganderätt, eller full äganderätt som en också kan säga, fri förfoganderätt. Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den personen som ärver får spendera egendom precis som hen vill under sin livstid, men det finns vissa undantag. Till exempel är det inte tillåtet att skänka bort en stor del av egendomen eller skriva ett testamente angående just den egendomen. Detta beror på att arvet efter den först avlidne makan/maken ska fördelas till dennes arvingar när även den som ärvt med fri förfoganderätt gått bort (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Att ärva med full äganderätt innebär istället att den som mottar arvet inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Har du ärvt egendom med full äganderätt får du alltså både ge bort och testamentera bort den. Vad innebär det här för dig? Att din pappa har ärvt med full äganderätt innebär alltså att han får göra vad han vill med kvarlåtenskapen. Du har dock rätt till efterarv efter din mamma eftersom en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott. Eftersom det har gått lång tid så skulle jag säga att det är rimligt att din pappa levt upp pengarna som han fått efter sin fru. Därför skulle jag heller inte säga att din pappa har någon skyldighet att se till så att du får ut arvet efter din mamma. Om din pappas kvarlåtenskap inte är tillräcklig för att du ska få ut ditt morsarv finns det troligtvis inte så mycket att göra åt saken. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Har du fler funderingar eller om du vill att jag ska förtydliga något får du gärna återkomma. Med vänliga hälsningar,