Jämkning av förmånstagarförordnande

2021-02-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min pappa dog i okt 2020, han dog i alzheimers som han vart diagnostiserad med 2013. Han va sambo/särbo med en kvinna fram till och med 2011-2012, han har således skrivit henne som förmånstagare för sin livförsäkring. Dom har alltså inte haft någon kontakt alls sedan 2012. Vi har lämnat in och bestridit detta till Skandia, så dom har betalat pengarna till länsstyrelsen i väntan på förlikning eller dom. Min fråga är hur går jag vidare? Om vi går vidare, har vi någon chans att vinna? Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår ifrån att frågan rör en privat individuell livförsäkring. Privata individuella livförsäkringar regleras av Försäkringsavtalslagen (FAL). I 14 kap. FAL finns det regler om förmånstagarförordnande. Det finns tolkningsregler där det t. ex framgår att om han inte skrivit namnet på personen utan endast skrivit sambo i förordnandet, så ska det tolkas som den person som han sammanbor med vid sin död (14 kap. 6 § FAL).Det finns också regler om jämkning (14 kap. 7 § FAL). Jämkning innebär att förordnandet helt eller delvis tillfaller den som begärt jämkning. Bröstarvingar, det vill säga barn har rätt att begära jämkning.Enligt paragrafen ska jämkning ske om det vore oskäligt att inte jämka. Vid prövningen av detta skall särskilt beaktas skälen till förordnandet och de ekonomiska förhållandena hos de olika parterna. I de så kallade förarbetet till lagen (1986/87:86 s 102-106) står det att det ska göras en helhetsbedömning från fall till fall när man avgör om jämkning ska göras eller inte. Något som ändå nämns är det kan ligga nära till hands med jämkning om den som tagit livförsäkringen ingått ett samboförhållande med en ny person som inte är förälder till dennes barn och det förhållandet varat bara en kort tid och barnen har haft anledning att räkna med att försäkringen skulle gälla till förmån för dem. I 14 kap. 7 § 4 st. FAL framgår att den som vill begära jämkning ska väcka talan mot förmånstagaren inom ett år efter bouppteckning. Sammanfattningsvis är det alltså svårt att bedöma chanserna för er att vinna, då jämkning avgörs från fall till fall.

Vem får bevittna ett gåvobrev?

2021-02-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min bror o jag är i testamente arvtagare efter en äldre släkting som ej har några barn. Vår släkting var gammal o sjuklig, bla blind. Ca 2 månader före hens död skrevs ett gåvobrev på hens bostadsrätt till förmån för min bror. Vår släkting var boende på ett åldringshem o fick sin medicinering där. Gåvobrevet bevittnades av min brors flickvän. Är det lagligt att en så nära "vän" till gåvomottagaren får bevittna gåvobrevet? Dessutom fick ingen besöka åldringshemmet pga coronan. så vännen kan inte ha sett att vår blinda släkting skriva under gåvobrevet. Har jag någon möjlighet att överklaga "gåvan"?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! Jag förstår din fråga som att du vill veta vad kravet är för att giltigt gåvobrev ska ha kommit till stånd och vad du har för möjligheter att överklaga när detta inte är giltig.Allmänt om gåvobrevFast egendom, får endast ges bort i gåva om ett gåvobrev upprättats. Är givaren dessutom gift eller sambo krävs även samtycke från givarens partner. Ett gåvobrev måste undertecknas av gåvogivaren och gåvotagaren. Den behöver i regel inte bevittnas förutom för fast egendom.Gåvobrev behöva ibland registreras hos myndigheter, detta är när det till exempel rör sig om sig om att ge bort en fastighet. Lagfart behöver ändras! Den som tagit emot gåvan ska då skicka gåvobrevet till Lantmäteriet tillsammans med en ansökan för att ändra lagfarten.Gäller gåvobrevet en bostadsrätt måste det tydligt framgå vilken bostadsrättsförening och lägenhetsnummer brevet avser. Gåvotagaren behöver dessutom ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen eftersom ett beviljande av medlemskap krävs för att gåvan ska bli giltig.Tillbaka till bevittnandet Lagen som aktualiseras i detta fall är lagen med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar. Enligt nämnda lag får inte någon under 15 år vara vittne och inte heller den som pga psykisk störning saknar insikt om betydelsen av bekräftelsen. Gåvotagaren och gåvogivaren får inte heller vara vittne. Av den givna informationen och rättsläget kring gåvobrev, är din brors flickvän inte hindrad från att vittna gåvobrevet. Det framgår inte hur ni är besläktad med gåvogivaren. Är ni bröstarvingar, dvs barn eller barnbarn till den avlidne, finns det en möjlighet att klandra gåvan eftersom gåvor till bröstarvingar ses som förskott på arv. Se nedan. Gåvobrev som testamenteGåvobrev till bröstarvingar, och enbart de, ses i första hand som förskott på arv. Det innebär att värdet av gåvan ska räknas av från det framtida arvet (det finns dock en möjlighet att slippa detta genom att ange att gåva inte ska betraktas som ett förskott på arv i gåvobrevet). Detta leder till att gåvotagaren kan under vissa omständigheter bli ersättningsskyldig för den delen av gåvans värde som skulle blivit arv till den andra bröstarvingen. Det kan avse situationer som t.ex. när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd. I dessa situationer likställs gåvan med ett testamente och en arvlåtare får inte testamentera bort en bröstarvinges laglott vilket är hälften av arvslotten. För att ersättningsskyldigheten ska inträda krävs emellertid att den bröstarvinge som inte fått bostadsrätten väcker talan inom ett år från bouppteckningens avslutande.I.om. att gåvobrev likställs med testamente finns det då möjlighet att klandra det inom sex månader (tidskriften börjar löpa den man blivit delgiven). Om man har godkänt testamentet och signerat det förlorar man som regel sin rätt att klandra det. För att klandertalan ska nå framgång måste en av ogiltighetsgrunderna bli aktuell dvs: formkrav är ej uppfylld; testator var påverkad av en tillfällig eller permanent psykisk störning vid upprättandet eller att testator har utsatts för obehörig påverkan eller upprättat testamentet under motivvillfarelse.Är du bröstarvinge kan det vara aktuell eftersom din släkt var gammal, sjuk och blind som du säger.SlutligenDet finns inget som hindra din brors flickvän från att vara vittne vid upprättande av gåvobrevet. Är du bröstarvinge och det gåvan inkräkta din laglott kan du klandra det och ta upp ogiltighetsgrund nummer två.Hoppas att detta var till hjälp! Vänligen,

Arvsskatt i Schweiz

2021-02-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min syster både schweizisk o svensk medborgare boende i schweiz ärver mig i sverige.Vad betalar hon i skatt.Ps. Vet redan att arvsskatten är fri i sverige.Tack på förhand
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi kan tyvärr inte svara på frågor angående utlandsrätt, men jag kan rekommendera dig att höra av dig till den Schweiziska ambassaden i Stockholm så kommer de att kunna hjälpa dig med information om arvsskatt i Schweiz.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Vem bestämmer om begravningen?

2021-02-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vem har företräde vid dödsfall sambo eller den avlidnes dotter, syskon till den avlider. Frågan gäller vid utformning av begravning.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om personen som avlidit inte angett själv hur denne önskar ha sin begravning kan andra anhöriga få bestämma. Personen kan ha angett sina önskningar till närstående eller exempelvis fyllt i ett arkiv som begravningsbyråer kan ha. När personen inte bestämt något/allt så går bestämmanderätten till de närstående/anhöriga. Detta blir ibland problematiskt då flera familjemedlemmar eller andra nära anhöriga anser sig ha rätten till att bestämma eller sköta begravningen. Om de levt gemensamt länge ihop som sambor, pekar det i riktningen att den personen får företräde. Men det är inte alltid säkert. Det ska i regel vara den/de som var den avlidne närmast och de som visste hur personen ville ha det. Det bästa är om de anhöriga kan komma överens och samarbeta. Om sambon inte är dödsbodelägare talar det emot att denne ska få företräde.Om de anhöriga till den avlidne inte kan komma överens om kremering ska ske eller komma överens om gravsättningen, ska i första hand huvudmannen för begravningsverksamheten på folkbokföringsorten försöka medla mellan parterna, se 5 kap 3 § begravningslagen. Om de inte kan komma överens hänskjuts frågan till länsstyrelsen som då ska göra en prövning, 5 kap 4 §. Det undersöks vem som stod personen närmast, hur de personliga förhållandena såg ut och länsstyrelsen undersöker hur den avlidne skulle föredragit. Synpunkter inhämtas från samtliga parter som får uttrycka sin vilja.Vem som har rätt att bestämma är svårt att säga utan närmare information. Som sagt kan ett längre samboförhållande tala för att denne borde få företräde, men om sambon inte är dödsbodelägare talar det istället för att annan familj ska få företräde om de önskar det. Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om länsstyrelsen tar ett beslut som går emot en går det att överklagas till den förvaltningsrätt som har domsrätt.Det förekommer en del tvister kring begravningar och gravsättningar. Det som främst ska avgöra är vad den avlidne hade velat. Om detta går att visa på något sätt kommer det gälla i första hand. Det bästa är om man kan komma överens. Jag kan råda er att ta hjälp av någon lokal begravningsbyrå om ni önskar och få råd.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning

Ska man dela på ena makens arv vid bodelning?

2021-02-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min far är omgift med en kvinna som inte har ej heller kan få egna barn. Han kommer nu att ärva pengar och kommer att investera dessa pengar i ett hus där de ska bo i. Min fråga är kort och gott vad som händer med dessa pengar i ett scenario då min far går bort före sin nya fru samt vad som händer om hon går bort före honom! Hon har som sagt inga egna barn men hon har två yngre syskon.
Madelen Henriksson |Hej, tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga är beroende av om arvet är villkorat eller inte. För att kunna svara på din fråga kommer vi behöva använda oss av äktenskapsbalken (förkortat ÄktB). Enskild egendom eller giftorättsgods?Det som delas lika mellan makar vid en bodelning är giftorättsgods. Den enskilda egendomen undantas från en bodelning. All egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det går att finna en lista i äktenskapsbalken där det som anses utgöra enskild egendom räknas upp. Där framgår det att egendom som genom testamente med ett villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda är enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Avgörande för din fråga är därför om arvet är villkorat eller inte. Om arvet som din far kommer köpa fastigheten med inte har ett villkor där det framgår att det ska vara hans enskilda egendom så kommer bostaden utgöra giftorättsgods. Detta förutsatt att din far och hans respektive inte upprättar exempelvis ett äktenskapsförord. Vad sker när din far respektive hans fru går bort?När ena maken dör räknas äktenskapet som upplöst (1 kap. 5 § ÄktB). När ett äktenskap är upplöst ska en bodelning ske där egendomen fördelas lika mellan makarna (9 kap. 1 § ÄktB). Som jag tidigare nämnt så är det giftorättsgodset som delas lika mellan makarna. Den enskilda egendomen undantas från bodelningen. Oberoende av om det är din far eller hans maka som går bort först så kommer giftorättsgodset att delas lika mellan dem. Om din far köper huset genom arv som är villkorat kan huset anses träda istället för pengarna och bli hans enskilda egendom. Eftersom enskild egendom undantas från bodelningen så kommer detta tillfalla din fars arvingar. Kort sagt så kommer arvet vara med i en framtida bodelning om det inte finns ett villkor i ett testamente. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig. Har du någon annan fundering är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga! Vänliga hälsningar,

Fråga om efterarv, kvotdelsberäkning samt rätten att taga arv

2021-02-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min far avled i dec 2020. Hans maka avled före honom I sept 2015. De hade inga gemensamma barn. Makan hade en dotter som avled 2018. Dottern var gift och hade ett barn. Min fråga är vem som ärver min far. Dotterns barn eller hennes make.
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När din fars maka avled ärvde alltså din far makans kvarlåtenskap. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB). Eftersom det inte finns några gemensamma barn blir den frågan inte aktuell här. Så jag förstår frågan är du och din fars makas barn (avliden 2018) båda särkullbarn.ArvingeEn arvinge är en person som enligt lag ärver en avliden person. En arvinge kan vara en efterlevande make/registrerad partner samt den avlidnes släktingar som delas in i tre arvsklasser (2 kap. ÄB).Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make (din far) ärvde makans kvarlåtenskap, kvarlåtenskapen blev en andel av din fars totala egendom. Denna andel ärvde din far med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att din far hade rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att han inte fick testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka.Det framgår inte av frågan om makans dotter avstod sin rätt till arv till förmån för efterlevande make (din far). Om hon gjorde det har dotterns barn rätt att få ut sitt efterarv efter att din far har gått bort. Om dottern däremot fick ut sitt arv när modern gick bort finns det inget arv kvar att hämta. Dotterns barn har rätt till arvet eftersom hon är arvinge till makan, dotterns make är inte arvinge till makan och har därmed inte rätt till något arv.Du ärver din fars kvarlåtenskapDin fars makas barn är inte en arvinge till din far, eftersom det är ett särkullbarn och ej ett gemensamt barn. Detta innebär att du är berättigad arvet från din far. Om det däremot är så som ovan, att din fars makas dotter avstod arvet till förmån för din far, är dotterns barn berättigad efterarv från makan.KvotdelsberäkningenVid en situation där makans dotter har avstått arvet till förmån för din far ska dotterns barn få ut efterarvet vid din faders bortgång. Här ska man göra en kvotdelsberäkning för att räkna ut hur stor del av din fars kvarlåtenskap som utgör makans kvarlåtenskap, och hur stor del som utgör sin fars kvarlåtenskap. Se exemplet nedan på hur en sådan beräkning kan gå till.ExempelNär makan gick bort efterlämnade hon en egendom på två miljoner kronor. Din far hade vid denna tidpunkt en egendom på en miljon kronor. Eftersom din far ärvde makans kvarlåtenskap fick han en total egendom på tre miljoner kronor (varav två miljoner från makan).Kvoten ser därmed ut så att 2/3 av din faders egendom härstammar från makans kvarlåtenskap. Vid din faders bortgång kommer därmed du ha rätt till arvet från din far, vilket utgör 1/3 av hans kvarlåtenskap, medan dotterns barn har rätt till 2/3 av kvarlåtenskapen som härstammar från makan. Detta gäller givetvis inte om det finns ett testamente som stadgar annat.Med vänlig hälsning,

Kostnader för begravning

2021-02-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Har fått en faktura på begravningskostnad på ca 20.000kr måste jag betala den med egna medel? Dödsboet har tillgångar.
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begravningskostnader ska läggas som en skuld i dödsboet. Dödsboet bekostar de delar av begravningen som inte täcks av begravningsavgifter och eventuellt medlemskap i Svenska kyrkan eller annat trossamfund. Huvudregeln är alltså att det är dödsboet som ska stå för de kostnaderna för begravningen och inte du. Begravningskostnader brukar ha företräde framför andra skulder, vilket betyder att dessa ska betalas först. Skulle det vara så att tillgångarna i dödsboet inte räcker för begravningskostnaderna går det att ansöka om ekonomisk hjälp hos kommunen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man hindra någon från att gå på en begravning?

2021-02-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Bort adopterad - 60 talet. Bra kontakt med fosterföräldrar mellan biologisk mamma under alla år. Varje vecka dom senasta 10 år sedan min biologiska mor varit sjuk,har jag haft kontakt. Nu gick mamma bort. Vet ja inte är arvsberättigad. Men nu ställdes en dödsannons ut utan mitt namn! Dessutom kar mina "mostrar" förbjudit mej deltaga på min biologiska mammas begravning!! Varför vet jag inte. Har inte kriminell bakgrund. Inget i belastningsregistret. Försökt kontakta för varför!? Men inget svar! Kan dessa människor förbjuda mej att ta farväl på ett respektfullt sätt i kyrkan/kapell?? Tacksam för snarst svar.
Lisa Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar din situation. Om begravningen är kyrklig, alltså hålls i en kyrka eller i ett kapell, kan man aldrig förbjuda någon att komma dit. Det är inte tillåtet att låsa dörrarna exempelvis eller att stoppa någon från att komma in. Om man håller en privat eller borgerlig begravning på en annan plats har man dock rätt att hålla begravningen privat och då bestämma vilka som får komma.Svaret på din fråga beror alltså på om det är en kyrklig begravning eller inte. Om så är fallet kan personerna inte stoppa dig från att delta. Om de annonserat om begravningen och angett en tid talar även det för att folk får komma. Om du redan nu vet att begravningen kommer hållas i en kyrka/kapell kan ingen hindra dig från att delta.Om du har fler frågor får du gärna återkomma!Med vänlig hälsning