Vad händer med bostaden om min make avlider?

2019-07-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om min man som gåva ger sin del i bostadsrätten som vi nu äger 50/50. Hur blir det då om jag blir ensam och han har ett barn tidigare. Vi har två barn gemensamt.
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer med bostaden i fall din make dör. Jag tolkar även frågan som att ni äger bostaden 50/50. Din fråga regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB) och i Ärvdabalken (ÄB). Det första som ska ske när någon dör är en bodelning. I bodelningen din och din makes egendom värderas, sammanräknas och sen hälften delas mellan er. Huset kommer ingå i bodelningen och därmed kommer halva huset värde att tillfalla dig och andra halvan din make. Halva huset värde kommer därmed att ingå i din makes kvarlåtenskap som ska fördelas på hans arvingar. Men innan det sker ska en fördelning av alla era egendomar att ske, vilket är där egendomen fördelas, vem som får vad. (7 kap. 1 § och 2 § ÄktB, 10 kap. ÄktB och 11 kap. ÄktB)Gemensamma ägt hus ska tillfalla den maken/makan som bäst behöver huset. Eftersom din make, i denna situationen, är avliden kommer huset troligtvis att tillfalla dig (11 kap. 8 § ÄktB). Dock kommer du behöva avräkna huset värde mot annan egendom eller pengar. För att din makes del i bodelningen/hans kvarlåtenskap inte minskar (11 kap. 8 § ÄktB). Om du får huset i fördelningen av egendom, då troligtvis avräknad på din lott, bör inte huset i säg ingå i kvarlåtenskapen av din make som ska fördelas på hans arvingar. Efter att bodelning och fördelning av egendom har skett ska din makes kvarlåtenskap fördelas på din makes arvingar. Vilka är de två gemensamma barnen och hans barn sen tidigare. De gemensamma barnen kommer inte få ut sitt arv just nu, utan deras andel (1/3 av kvarlåtenskapen) kommer att tillfalla dig med fri förfogande rätt. Eftersom den efterlevande maken ärver före gemensamma barn, de barnen får vänta på efterarv av den första avlidna föräldern (2 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 1§ ÄB). Men gällande särkullbarn så har särkullbarnen rätten att få ut sitt arv direkt när sin förälder dör. Vilket innebär att särkullbarnet har rätt till 1/3 del av kvarlåtenskapen direkt. Om huset inte har tillfallit dig i bodelningen innebär det att 1/3 av halva huset värde ingår i bodelningen, att särkullbarnet då ärver 1/3 av halva huset och du resterande del. Du kan då vara tvungen att lösa ut särkullbarnets andel i huset (och särkullbarnet måste få ut sin andel av arvet i fall barnet begär det). (2 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 1§ ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan jag begära ut min del av arvet efter min pappa medan min mamma fortfarande är vid liv?

2019-07-24 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Det har precis varit bodelning efter min far, min mor lever fortfarande så hon behåller allt och bor kvar i huset som ägdes av min far.Min far hade skrivit testamente där det stod att min syster ärver 3/4 och jag 1/4 den dagen mamma är borta.Jag förstår att det är ok att göra så här men kan jag begära ut min del innan mamma går bort ?Jag är rädd att det kommer att bli mindre eller ingenting kvar.Har jag möjlighet att bestrida det lågt satta värdet på fastigheten ?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag vill börja med att beklaga sorgen! Jag hoppas att jag ska kunna vara till hjälp och reda ut lite frågetecken för dig. För att svara på dina frågor kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). Kort om din pappas testamente och ditt arvPrecis som du skriver kan din far välja att testamentera bort sin egendom som han vill (ÄB 9 kap. 1 §). Dock med undantag för din laglott. Laglotten är 1/2 av din arvslott och skulle därför motsvara 1/4 av arvet (ÄB 7 kap. 1 §). Arvslotten är alltså vad du skulle haft laglig rätt att få i arv utan testamentet. Kan du begära ut din andel av arvet innan din mamma gått bort? Utifrån din fråga så förstår jag dig som så att du är din pappa och mammas gemensamma barn och att de var gifta vid dödsfallet. Detta innebär att du inte kan begära att ärva efter din pappa innan din mamma också gått bort. Istället har du rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Efterarv innebär kort att du har rätt till samma andel ur din mammas arv som du hade från din pappa. När din mamma går bort kommer du alltså både ärva den andelen från din fars arv och efter din mamma. Det finns alltid en risk med efterarv eftersom den efterlevande make, din mamma i det här fallet, har rätt att använda arvet i princip som hon vill under sin livstid. Det finns självklart undantag och det är bland annat att din mamma själv inte får testamentera bort vad hon ärvt efter din pappa och hon får heller inte ge bort stora delar av det (ÄB 3 kap. 3 § första stycket). Har du möjlighet att bestrida det lågt satta värdet på fastigheten? Som jag förstår det har alltså en värdering av fastighetens marknadsvärde gjorts inför bouppteckning efter din pappa. Bouppteckningen ska förrättas tre månader efter dödsfallet och när denna är gjord ska ni som arvingar kallas till en bouppteckningsförrättning. På detta möte skulle du kunna ifrågasätta det lågt satta värdet på bostaden. Bouppteckningen ska lämnas till Skatteverket inom en månad efter bouppteckningsförrättningen (ÄB 20 kap.1-4 §).Om du upptäcker att värderingen är felaktig kan du inom en månad efter det att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket begära att en tilläggsbouppteckning ska upprättas (ÄB 20 kap. 10 §).SammanfattningsvisSom du har skrivit i din fråga har din pappa rätt att testamentera sin egendom som han vill, med undantag för din laglott. Jag tror inte att du har möjlighet att kräva ut din del av arvet innan din mamma gått bort utan du har istället rätt till efterarv. Vill du ifrågasätta värdet på bostaden borde du vidare kunna göra detta på bouppteckningsförrättningen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Funderar du på något annat får du gärna återkomma. Med vänliga hälsningar,

Vad händer när någon dör?

2019-07-10 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |En vän och granne har avlidit, jag har meddelat närmaste släkting, en kusin som väntar sig att jag ska ta hand om det hela, men det har jag varken kunskap eller mandat att göra, jag har bara nycklar till lägenheten. Vad ska jag göra? Vart skickas dödsbeviset?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! När en person avlider ska en läkare lämna ett dödsbevis till Skatteverket. Skatteverket registrerar dödsfallet så snart ett dödsbevis har kommit in från läkare eller sjukhus, eller när Skatteverket har beslutat om dödförklaring.Många av dessa frågor regleras i ärvdabalken (ÄB) som du hittar HÄR. När någon har avlidit ska de som ingår i dödsboet göra en bouppteckning. Det är alltså dödsbodelägarna som ska göra bouppteckningen, se 18 kap. 1 § ÄB. Det innebär att de går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Detta görs inom tre månader från dödsfallet enligt 20 kap. 1 § ÄB. En bouppteckning kan göras privat. Då ska en av de efterlevande som bäst känner till dödsboets egendom utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän. Det är två personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt till att ärva den avlidna. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Skatteverket skickar ett informationsbrev med en förteckning över vilka kontor som handlägger bouppteckningar till dig. Informationsbrevet har ett ärendenummer samt personuppgifter om den avlidna personen.Eftersom du inte är släkt med personen i fråga så betyder det att du inte är en del av dödsboet och heller inte dödsbodelägare. Med andra ord ligger det inga förväntningar på dig att du ska ha någonting med detta att göra även om jag självklart förstår att det är en mycket svår situation. Mitt förslag är att du pratar med fler av dennes släktingar och ser till att dessa blir informerade så att de sedan kan fortsätta/ sätta igång processen. Ett dödsfallsintyg med släktutredning, och övriga intyg i samband med dödsfall, går att få av Skatteverkets folkbokföring när dödsfallet är registrerat. De registrerar dödsfallet så snart de fått ett dödsbevis från en läkare eller ett sjukhus eller efter att det har beslutats om dödförklaring. Läs mer på skatteverkets hemsida HÄR.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Ingår en privatpensionsförsäkring samt en livförsäkring i dödsbo när det finns förmånstagare?

2019-07-04 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om det vid dödsfall enbart finns skulder i form av lån utan säkerhet och inga likvida medel. Men däremot en privat pensionsförsäkring samt livförsäkring, tillfaller pengarna förmånstagarna dvs barnen i det här fallet, eller går pengarna in i dödsboet och betalar skulderna? Med vänlig hälsning
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i försäkringsavtalslagen. Där framgår att om en person förordnat förmånstagare så tillfaller det belopp som ingår i en livförsäkring eller en privat pensionsförsäkring förmånstagaren direkt, dvs. pengarna ingår inte i dödsboet (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Svaret på din fråga blir att barnen får pengarna i deras egenskap av förmånstagare och pengarna kommer alltså inte ingå i dödsboet eller minskas av dödsboets skulder.Med vänlig hälsning,

Går det att upprätta ett testamente där särkullbarn ärver laglotten först sen resterande del?

2019-07-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi är ett sambopar där part 1 har två barn sedan tidigare förhållande och part 2 är barnlös. Part 2 har en bror. Part 2 var tidigare gift, men maken avled 2008 (hade ej heller barn). Maken har dock två syskon.Om part 1, med barn, avlider först vill vi att part 2 ska kunna bo kvar i den gemensamma bostadsrätten (50% var). Vi vill inte heller att part 1:s barn ska få mer än laglotten när part 1 avlider. Men när part 2 går bort vill vi säkerställa att part 1:s barn får ut andra halvan av sin arvslott.Om part 2, barnlös, går bort först vill vi att part 1 ska kunna bo kvar i bostadsrätten och få större delen av arvet efter part 2. Vilken arvsrätt har part 2:s bror? Vilken arvsrätt har syskonen till part 2:s avlidne make?Kan vi skriva testamenten så att ovanstående önskemål uppfylls? Hur ska de i så fall utformas?Hälsningar.
Sofia Wedin |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur arvsrätten ser ut i situationen och om ni kan utfärda ett testamente. Svaret utgår från att ni är sambos, vilket framkommer i frågan. Jag har även valt att besvara frågorna i frågan var för sig. Aktuella bestämmelser finns i Ärvdabalken. För det första kan det påpekas att eftersom ni är sambos ärver inte ni varandra automatiskt i fall någon av er skulle dö utan det krävs ett testamente där det framgår att ni ska ärva varandra. Vilken arvsrätt har part 2:s bror?Part 2:s bror har enligt den legala arvsordningen rätt att ärva sin bror. Syskon ingår i den andra arvsgruppen. I första gruppen ingår barn till den avliden (så kallade bröstarvingar). Finns det därför inget testamente kommer brodern att ärva part 2 genom den legala arvsordningen. Vilket innebär att om det finns ett testamente som tex. säger att part 1 ska ärva kommer testamentet gå före, och part 2:s bror ärver då inget. (2 kap. 1 och 2 § ÄB och 7 kap. ÄB).Det är bara den första arvsklassen (barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv) till den avlidna som inte kan bli arvlösa genom laglotten, resterande arvsklasser har inget sådant skydd. Vilken arvsrätt har syskonen till parts 2 tidigare avlidna make?Syskonen till den avlidna maken till part 2 ingår i den andra arvsklassen och kan därmed ha rätt till efterarv av den avlidna maken (deras syskon). Vilket innebär att syskonen kan ha rätt att få ut arv från syskonet som part 2 var gift med när part 2 avlider. Hur mycket som syskonen har rätt till beror på hur mycket kvarlåtenskap part 2:s make hade när denne dog. Vidare kommer syskonens arvsrätt även att beror på hur om syskonen har fått ut något arv från part 2:s make tidigare eller inte. (2 kap. 2 § och 3 kap. 2 § ÄB).Efterarvet som syskonen eventuellt har rätt till kommer att fördelas innan part 2:s arvingar får ut sitt arv. Hur mycket part 2:s arvingar får ut kommer beror på hur mycket kvarlåtenskap som finns kvar efter det. Barnens till part 1 arvsrätt och laglott?Barnen till part 1 är bröstarvingar till den avliden och är därför de som först ärver enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ÄB). Vidare finns det ett skydd för bröstarvingarna, laglotten, som gör att bröstarvingarna inte kan bli helt arvlösa. Denna laglott har barnen rätt till oavsett om det finns ett testamente där kvarlåtenskapen testamenteras till andra personen än barnen. Om barnen inte får något arv alls eller minder än laglotten på grund av ett testamente kan barnen klandra testamentet för att få ut sin laglott. Men eftersom ni vill att barnen först ska ärva sin laglott inskränker inte ni den rätten genom testamentet, därmed kommer barnen inte kunna klandra det (se 7 kap. ÄB). Arvet bör därför kunna fördelas enligt testamentetGår det att skriva ett testamente som uppfyller kraven?Ja det bör gå att skriva ett testamente som uppfyller kraven ni har gällande bostadsrätten och annat arv. Genom kraven inskränker ni inte heller barnens rätt till sin laglott eller arvslotten, vilket annars hade kunnat innebära att testamentet klandras av barnen. Hur testamentet ska utformas är svårt att besvara i frågan, men vill ni ha hjälp att utforma testamentet kan ni vända er till info@lawline.se för vidare hjälp.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan jag upphäva min adoption och ärva som särkullbarn?

2019-07-22 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag är adopterad av min pappas nya fru. Min pappa har tre biologiska barn inkl mig.Min pappas fru har två biologiska barn och mig. Nu har min pappa gått bort och jag ärver min pappa ihop med mina två systrar. Min del går vidare till pappas fru som jag då ärver när hon går bort.Om jag avbryter min adoption nu ärver jag då min del nu?
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB), den hittar du här!Arvet faller i det ögonblick arvlåtaren (här din pappa) avlider och eftersom du de facto var adopterad av din pappas fru vid denna tidpunkt kan du inte i efterhand på något sätt ändra detta rättsförhållande. Vidare kan en adoption enligt svensk rätt inte upphävas utan vidare. En adoption kan bara upphöra om en ny adoption genomförs. Med andra ord kan du inte agera i egenskap av särkullbarn och utkräva din arvslott enligt 3 kap. 1 § ÄB utan du har i stället rätt till efterarv när din pappas fru avlider enligt 3 kap. 1-2 §§ ÄB.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Den avlidnes tillgångar ska i första hand användas för att betala skulder

2019-07-08 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag undrar hur det blir med bilskulder om ägaren är ett dödsbo. Alltså, en bil har skulder på ca 10 000 kr (parkeringsböter och dylikt.), men den avlidne har inga inkomster att betala dessa med.Går det att få skulderna avskrivna på något sätt eller kommer bilen tas i beslag i ett försök att betala skulden?En ytterligare fråga är hur det skulle bli om jag skulle byta ägare till t.ex. mig själv?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand ska den avlidnes tillgångar användas för att betala den avlidnes skulder och dödsboets skulder. Skulle man ha genomfört en bodelning eller ett arvskifte innan alla kända skulder är betalda ska bodelningen eller skiftet gå åter (21 kap 4 § ärvdabalken). Om egendomen som ska lämnas tillbaka inte finns kvar kan man bli skyldig att betala ersättning för det värde som egendomen hade när den begärdes tillbaka till dödsboet. Skulden ska alltså betalas med de tillgångar som finns i dödsboet. Det finns ingen allmän rätt att få skulden avskriven utan de som man är skyldig pengar kan välja att efterge skulden, men är alltså inte skyldig att göra detta. Som sagts ska alltså tillgångarna i dödsboet i första hand användas för att betala av skulder. Det som sedan finns kvar kan skiftas. Om du skulle vilja bli ägare till bilen går det säkert att komma överens om detta med dödsboet om du också är villig att ta på dig betalningsansvaret för skulderna. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Delgivning av testamente

2019-06-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Är jag ensam dödsboägare? Min nu avlidna svåger var änkeman sedan två år då min syster gick bort. De skrev ett gemensamt testamente om vad som skall gälla när endera makarna gått bort samt om vad sam skall gälla när bägge dött vilket nu är fallet. Enligt testamentet är jag nu ensam slutlig arvtagare. Varken min syster eller svåger har barn. Det finns i släktskapet en bror och en avliden bror änka som bägge betraktades som "non grata" och någom kontakt fanns ej. Måste de kontaktas? De finns givetvis inte med i testamentet .
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om delgivning av testamente finner man i Ärvdabalken (ÄB).Delgivning av testamente ska ske till alla som är arvingar (14 kap 4 § ÄB). Eftersom syskon finns med i arvsordning (2 kap 2 § ÄB) ska de delges (dvs meddelas om) testamentet. Det finns formkrav på hur delgivningen ska ske. Allt detta beror på att ska ha möjligheten att klandra testamentet.Information om klander och vad du ska göra om någon klandrar testamentet finner du på skatteverkets hemsida. Du kan även ställa en ny fråga till oss om du vill ha mer hjälp.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen