Vem ska betala skatten för bostadsrätten?

2020-06-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min mamma har gått bort och de enda pengarna som kommer att bli kvar efter att alla skulder är betalade är pengar efter försäljning av en bostadsrätt. Jag vet att arvsskatten är avvecklad men behöver jag betala skatt på vinsten jag får efter försäljningen av bostadsrätten då den ökat i värde sedan mina föräldrar köpte den?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dödsbo och dess ansvarReglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter refererad till som ÄB. Här framkommer det att kvarlåtenskapen, dödsboet, förvaltas av dödsbodelägarna. En dödsbodelägare kan utses särskilt alternativt vara efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare. Dödsboet är en juridisk person och ansvarar därmed själv för dess tillgångar och skulder. (18 kap. 1 § ÄB)Vilken beskattning sker?Reglerna om beskattning finner vi i inkomstskattelagen (1999:1229), hädanefter refererad till som IL. Här framkommer det att vinsten efter en bostadsrättsförsäljning beskattas med 22/30. (46 kap. 18 § IL)SammanfattningSom jag tolkar din fråga är det själva dödsboet som sålt bostadsrätten och därmed kommer det vara dödsboet som ska deklarera och betala in reavinstskatten. Skulle det dock vara en arvtagare som ärvt bostadsrätten och därefter sålt den så kommer arvtagaren bli skyldig att betala in reavinstskatten från försäljningen (44 kap. 21 § och 46 kap. 18 § IL).Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny till oss på Lawline!Mvh,

Kan man ärva en förälders skulder?

2020-06-22 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejMin och min brors mamma gick bort nyligen och lämnade efter sig skulder på ca 100 tusen. Det är smålån, mobilabonemang, försäkringar och andra räkningar.Efter begravningen finns det ca 15 tusen kvar i dödsboet. Inga fasta tillgångar. Vad sker med dessa pengar som är kvar? Om det är 10 olika skuldfodringar på diverse olika summor, vilken ska vi då betala?Eller måste vi ens betala någon av dom om vi inte kan betala alla hennes skulder i sin helhet?Tack på förhand. Mvh. Förvirrad
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att dödsboet efter din mamma efter begravningen kommer att ha skulder till olika företag och andra personer på cirka 100 000 kr och att dödsboet efter begravningen kommer att ha tillgångar till ett värde av cirka 15 000 kr.Du kan inte ärva en skuld I Sverige ärver man inte skulder. Det som istället händer är att en konkursförvaltare kommer att ta över skötseln av dödsboet och se till att de företag som din mamma var skyldig pengar får ta del av tillgångarna i dödsboet efter vissa i lag angivna prioriteringsregler. Detta innebär alltså att varken du eller din bror kommer att vara skyldiga att betala din mammas skulder. Dock kommer ni inte heller att ärva något efter henne, då hennes skulder överstiger hennes tillgångar. Hur bör du gå vidare? Det du bör göra nu är att ansöka om att dödsboet ska försättas i konkurs. Till din ansökan bör en bestyrkt kopia av bouppteckningen tillfogas. Om denna har registrerats bör även ett bevis på registreringen tillfogas. Detta framgår av 2 kap. 3 § konkurslagen. Din ansökan ska skickas till tingsrätten i den ort där du har din hemvist, alltså där du bor, enligt 2 kap. 1 § konkurslagen. Vänliga hälsningar,

Kan man begravas i Sverige om man inte är folkbokförd i landet?

2020-06-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, Min pappa bor i ett annat land men har önskat sig bli begravd i Sverige, där jag och alla mina syskon bor.Vi vill också att han ska finnas nära oss. Min Pappa är inte svensk medborgare. Han har varit i Sverige på besök flera gånger och även bott långa perioder i Sverige.Med tanke på att min pappa inte är svensk medborgare, när han lämnar oss kan vi transportera hans urna till Sverige och sedan begrava honom här? Finns det några hinder?Tacksam för svar.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Då din fråga gäller gravsättning är det Begravningslagen (BegravningsL) som är tillämplig.Införande av urna till SverigeNär din pappa avlidit och ni ska föra in urnan i Sverige för gravsättning behöver ni anmäla det till Skatteverket (4 kap. 1 § BegravningsL). Utöver detta behöver ni begära tillstånd för gravsättning hos Polismyndigheten (4 kap. 6 § BegravningsL).Efter att polisen sedan lämnat eventuellt tillstånd som behövs kan Skatteverket utfärda intyg om att urnan får gravsättas (4 kap. 7 § BegravningsL).Inte rätt till kostnadsfri gravplatsVarje folkbokförd person i Sverige har under 25 år efter sin död rätt att utan kostnad få en gravplats inom den ort personen var folkbokförd i (9 kap. 6 § BegravningsL). Detta är p.g.a man som folkbokförd är skyldig att betala en begravningsavgift (9 kap. 1 § BegravningsL).Jag tolkar din fråga som att din pappa inte är folkbokförd i Sverige vilket innebär att han inte har rätt till en kostnadsfri gravplats. Däremot kan du och dina syskon köpa en plats, men då måste ni stå för alla kostnader för gravplats, gravsättning, transporter och begravningsceremoni (9 kap. 6 § BegravningsL). Det är dessutom inte säkert att ni kan välja vilken gravplats ni vill, med anledning av att det inte finns någon skyldighet att tillhandahålla en gravplats för en person som inte är folkbokförd i Sverige (9 kap. 6 § BegravningsL).SammanfattningOm din pappa avlider utomlands och ni syskon sedan vill begrava honom i Sverige behöver ni anmäla detta till Skatteverket och få tillstånd av polismyndigheten. Vad som avgör om din pappa har rätt till gravplats är om han är folkbokförd eller inte i landet. Är han inte folkbokförd kommer ni i familjen själva behöva bekosta gravsättningen, gravplatsen m.m. Dessutom finns ingen skyldighet att tillhandahålla gravplats för någon som inte är folkbokförd i Sverige vilket innebär att exempelvis den kyrkogård ni önskar begrava er pappa på kan neka er gravplats.Med vänliga hälsningar,

Vem bestämmer om gravsättning

2020-06-05 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min make har nyligen avlidit. Han har två vuxna barn. Vi har en fin relation, men jag vill ändå ha klarhet i vem av oss som har rätten att slutligen besluta t ex om gravplats.
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det du funderar över regleras i begravningslagen som du hittar här: begravningslagen. I första hand ska din avlidne makes egen önskan rörande gravsättningen respekteras (5 kap. 1 §). Om din make inte hade någon sådan önskan är det upp till er anhöriga att besluta i frågan. I sådana fall är det såklart att föredra om ni har möjlighet att enas om en gravplats som både du och din makes barn känner er nöjda med. Om ni skulle bli oeniga i frågan kommer 5 kap. 3 § att aktualiseras som innebär att det i sådana fall blir upp till huvudmannen för begravningsverksamheten på aktuell ort att medla mellan er för att komma till en lösning. Om medlingen misslyckas och ni fortfarande inte kan enas kommer frågan om vem som slutligen ska få bestämma gravplats, du eller din makes barn, att beslutas av länsstyrelsen (5 kap. 4 §).Sammanfattningsvis är det i första hand din makes önskan som ska respekteras, i andra hand att ni anhöriga kommer överens, i tredje hand medling och i fjärde och sista hand länsstyrelsen som bestämmer vem som ska få beslutanderätt gällande val av gravplats. Jag hoppas att det gav dig svar på frågan! Om inte så får du gärna kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar

Legala arvsordningen och upprättande av testamente

2020-06-24 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Arv/testamente:Jag har inga barn. Min mor är i livet och jag har även en syster som har 3 barn.Kan jag disponera fritt över min egendom genom ett testamente så att t.ex. min tidigare make/sambo ärver mig eller har min mor/syster/hennes barn någon laglott ?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för den legala arvsordningen, vem som har rätt till laglott samt vad som gäller vid upprättande av testamente.Legal arvsordningNär en person avlider och testamente inte har upprättats, gäller den legala arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsrätten innebär att den avlidnes släktingar delas upp i tre arvsklasser.Den första arvsklassen utgörs av bröstarvingar, vilket innebär att arvlåtarens barn i första hand ärver kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Bröstarvingar ärver lika lott (2 kap. 1 § andra stycket 1 ÄB). Är bröstarvingen avliden träder istället dennes avkomlingar (barn, barnbarn m.m.) i dennes ställe enligt istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket 2 ÄB). Om arvlåtaren inte har en arvinge i första arvsklassen, blir istället den andra arvsklassen aktuell. Enligt andra arvsklassen ärver föräldrarna hälften var av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om någon av föräldrarna har avlidit, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott (2 kap. 2 § andra stycket 1 ÄB). Är syskonet avliden, träder dennes avkomlingar in och ärver istället (2 kap. 2 § andra stycket 2 ÄB). Skulle ena föräldern vara avliden och det heller inte finns något syskon eller avkomlingar till denne, går hela arvet till den förälder som lever (2 kap. 2 § andra stycket 3 ÄB). Slutligen aktualiseras tredje arvsklassen om det varken finns några arvingar i första respektive andra arvsklassen. Tredje arvsklassen innebär att farföräldrar och morföräldrar till arvlåtaren ärver lika lott (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Om en farförälder eller morförälder är avliden, delar den avlidnes barn dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket 1 ÄB).Andra släktingar än de angivna i respektive arvsklass ärver inte efter arvlåtaren (2 kap. 4 § ÄB). Det innebär exempelvis att kusiner inte har någon lagstadgad arvsrätt. Om testamente inte finns upprättat ärver den avlidnes släktingar efter den legala arvsordningen. Vill man förhindra att arvet ska fördelas utifrån arvsklasserna bör man således upprätta ett testamente. Arvet kommer då att fördelas utifrån testamentets innehåll. En bröstarvinge kan dock inte göras arvslös genom testamente i och med att denne har en laglott som är skyddad. LaglottVarje bröstarvinge har en lagstadgad rätt till sin laglott. Laglotten utgör femtio procent av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det är enbart bröstarvingar som är berättigade till laglott. Om laglotten kränks genom testamente kan bröstarvingen alltid påkalla jämkning för att få ut sin del (7 kap. 3 § ÄB).Vad gäller i ditt fall?Föräldrar, syskon och syskonbarn har inte någon laglott. Det är enbart bröstarvingar som har en lagstadgad rätt till laglott och som således alltid har rätt till femtio procent av arvslotten. Eftersom du anger att du inte har några barn, kan du bortse från rättsreglerna kring laglott och testamentera bort all din kvarlåtenskap. Det innebär att du kan upprätta ett testamente med din tidigare make eller sambo som testamentstagare. Din mor och syster (eller systerns barn) kommer i det fallet inte att ärva efter dig, utan istället kommer arvet att fördelas utifrån testamentet. Det är som sagt enbart bröstarvingar som har rätt till laglott och som därmed inte kan bli arvslösa på den grunden.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Styra vem som ärver.

2020-06-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vi är fyra bröstarvingar. I Sverige har alla vi rätt till arv. Kan föräldrarna skriva över eller sälja egendom till en/två av oss så de blir ägare så de andra inte kan ärva denna egendom som tex sommarstuga eller huset de bor i? Kan de på detta sätt skydda tex en sommarstuga så de andra inte kan ärva den?
Jakob Westling |Hej och tack för att du kom till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att du är intresserad över möjligheterna till att styra vart ett arv hamnar.En privat fastighet fungerar som vilken egendom som helst, d.v.s. en ägare kan förfoga över den genom att sälja,ge i gåva, hyra ut etc. Inget i civilrätten stoppar dina föräldrar från att ge över fastigheten principiellt.I arvsrätten hittar vi snarlika regler. Arvsrätten är en del av civilrätten, men utgår från ett annat mål. Här vill man reglera ett arv rättstvist där en vilja inte finns, men när det väl finns en vilja så kommer arvsrätten inte stoppa en. Därav är:Första möjligheten är att i ett testamente ge fastigheten genom arv. Ett testamente skulle försäkra att egendomen går dit föräldrarna vill.Det andra sättet är som du föreslog, d.v.s sälja ge fastigheten i gåva. Här finns en presumtion om förskott på arv enligt 6:1 ÄrvB. Dock ger lagrummet utrymme för att det inte ska ses som förskott genom passagen " om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. ".Hoppas det besvarade din fråga!

Måste jag betala skatt på arv?

2020-06-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om hag fpr arv på 900000 kr efter min mamma i år ska jag då deklarera nästa år samt betala in skatt. Jag ska betala skulder hjälpa pojkarna med varsin peng
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Om jag förstått dig rätt så kommer du få arv efter din mamma. Det framgår inte vilket land din mor bodde i, men om hon bodde i Sverige innebär det att ingen arvsskatt behöver betalas i.o.m att Sverige avskaffade arvskatten år 2005. Detta innebär alltså att du inte kommer behöva deklarera arvet.Svaret blir dock annorlunda om din mor bodde i ett annat land och ifall det landet har arvsskatt. Detta är dock inget som ska deklareras till svenska Skatteverket, utan till myndigheterna i det landet som din mor hade sin hemvist i.Du får gärna komplettera din fråga med mer information, för ett mer precist svar.Med vänlig hälsning,

Kan barnbarn bli arvlösa?

2020-05-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min pappa är död sedan 14 år tillbaka. Jag har 3 stycken syskon och pappa har en syster. Jaga undrar hur det blir när min farmor dör, kommer jag och mina syskon att ärva pappas del som han skulle haft? Kan farmor och pappas syster på något sätt göra oss arvslösa?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!UtgångspunkterJag kommer att utgå ifrån att din farmor inte har upprättat något testamente, att hon inte är gift och att det inte finns något annat som kan påverka arvets fördelning då det inte förekommer något sådant i din fråga. Din faster kommer att ärva halva arvet, du och dina syskon kommer att få dela på andra halvanI första hand ärver den dödes barn kvarlåtenskapen (arvet) och varje barn kommer att ärva lika mycket. Detta innebär att om din far levde skulle han och hans syster ärva hälften var av din farmor (2 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom din far är avliden så ärver du och dina syskon i hans ställe, du och dina syskon kommer att få dela lika på arvet. Detta innebär att ni får varsin lika stor del av det arvs som skulle ha tillfallit din far, ifall han vore vid liv. Arvet kommer alltså att delas mellan er fyra syskon. Detta är utgångspunkten om din farmor inte har upprättat ett testamente och inte är gift. Om något av detta är fallet så kan fördelningen av arvet se olika ut. ArvlösaDin farmor kan i ett testamente skriva att du och dina syskon endast ska ha rätt till laglotten. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att ni inte kommer att bli arvlösa, men ni kommer endast få hälften av det arv som skulle ha tillfallit er far, Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,