Arvsskatt om arvtagaren bor utomlands?

2019-11-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, Vi bor i Sverige och vår son , svensk medborgare bor i Tyskalnd ( ingen anknytning till Sverige)Betalar han arvskatt enligt svensk lagstiftning?
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar er fråga som att ni undrar om er son behöver betala arvsskatt om han skulle ärva till exempel en släkting i Sverige. Angående vilka lagregler som gälla vid ett arv, tar man hänsyn till var arvslåtaren har sin hemvist vid sin död. Det land där den avlidne har sin hemvist när denne dör, är det land vars regler ska tillämpas (art. 21 EU:s arvsförordning).Om arvstagaren (den som ärver) bor i Tyskland, spelar det således ingen roll. TIll exempel: Om din son ärver efter att en i Sverige bosatt släkting avlider, är det därmed svensk lagstiftning som tillämpas. Sverige har ingen arvsskatt och din son kommer då inte behöva betala någon skatt. Om den avlidne däremot har sin hemvist i Tyskland, tillämpas tysk lagstiftning. Med vänliga hälsningar,

Sälja fastighet utan alla dödsbodelägares samtycke?

2019-11-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vid ett arvstviste mellan 4 syskon vill ett barnbarn köpa huset som finns i dödsboet. Måste alla bröstarvingar godkänna detta köp eller räcker det med majoriteten. Jag som frågar vill att det ska ut till mäklare för att få ut bästa möjliga pris. Med vänlig hälsning, undrande
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Jag har tolkat din fråga som att det är fyra syskon som utgör dödsboet, där ett barnbarn vill köpa fastigheten. Gällande om alla bröstarvingar måste godkänna att barnbarnet vill köpa huset finns regler om det i ärvdabalken. Som huvudregel ska dödsbodelägare (vilket i detta fall de 4 syskonen tordes vara) vara överens om alla förvaltningsåtgärder som rör dödsboet. Dödsbodelägare har dock rätt att hos tingsrätten ansöka om att en boutredningsman ska ta över förvaltningen av dödsboet (19:1 ÄB). Utredningsmannen kan dock inte sälja fastigheten utan alla dödsbodelägares samtycke (19:13 ÄB). Om de inte lämnar sitt samtycke kan boutredningsmannen ansöka om tillstånd i domstol att sälja den. Domstolen kommer då se till omständigheterna för att göra sin bedömning, försäljning lär godkännas om inte det finns särskilda skäl (särskilda skäl kan vara att någon av dödsbodelägarna istället vill köpa fastigheten). Det bör poängteras att genom att gå till domstol uppstår även rättegångskostnader, vilket medför att det är att föredra att lösa det er sinsemellan. För att få sälja fastigheten måste även bouppteckningen varit färdig, vidare ska dödsbodelägarna ansöka om och få beviljat lagfart för fastigheten innan försäljning. Därefter kan en mäklare kontaktas för att klargöra marknadsvärdet. Dödsboet står som lagfaren ägaren fram till att den nya ägaren beviljas lagfart vid köpet. När fastigheten då säljs ska samtliga dödsbodelägare skriva under överlåtelsen där de som överlåtare benämns som ett dödsbo. För mer frågor kring detta kan du kontakta lantmäteriet, du kan även läsa mer på deras hemsida här. Du har även möjligheten att boka tid med någon av Lawlines jurister här. Sammanfattningsvis krävs alla dödsbodelägares samtycke för att fastigheten ska säljas.Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar

Kan jag utesluta min halvbror från att ärva mig?

2019-11-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har inga barn, men en systerÄven en halvbror finns, som jag och min syster inte har, eller har haft någon kontakt med, så honom känner vi inteHur ska jag gå tillväga för att utesluta honom frå n att ärva mig?Går det till att börja med?Vill att min systers och hennes barn ska ärva migVad göra?Hälsningar
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Om jag har förstått dig rätt så undrar du följande:- Kan du utesluta din halvbror från att ärva dig?- Hur ska du isåfall gå tillväga för att utesluta honom? Då du inte nämner någon make eller sambo utgår jag från att du inte har någon sådan. Jag nämner detta eftersom ett parförhållande annars skulle kunna få betydelse för fördelningen av ditt arv.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar, som innehåller regler om arv och testamenten. Du kan utesluta din halvbror från arvDet korta svaret på din första fråga är ja – du kan utesluta din halvbror från att ärva dig. Jag kommer nu att beskriva vilken arvsrätt han har enligt lag och hur du kan göra för att utesluta honom från arvet till förmån för din syster och hennes barn.Den legala arvsordningen gäller om det inte finns något testamenteDina syskon har rätt att ärva dig enligt den legala arvsordningen, som består av de lagregler som gäller för arv när en avliden person inte har skrivit något testamente (2 kap. ÄB). Din syster och din halvbror har lika stor rätt till arvet efter dig om du avlider (2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB).Dina föräldrars rätt till arv efter dig går dock före dina syskons arvsrätt (2 kap. 2 § första och andra stycket ÄB). Tre möjliga scenarionDu har inte nämnt om dina föräldrar fortfarande finns i livet. Därför utgår jag från tre möjliga scenarion, som var för sig påverkar hur arvsrätten efter dig ser ut:- Scenario 1: Båda dina föräldrar lever.- Scenario 2: En av dina föräldrar lever.- Scenario 3: Båda dina föräldrar är döda. För att ge dig ett så heltäckande svar som möjligt kommer jag att beskriva vad som gäller i varje scenario. Scenario 1: Båda dina föräldrar leverDina föräldrars arvsrätt går först i denna situation enligt den legala arvsordningen. De delar lika på arvet efter dig (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär i sin tur att din halvbror inte har någon legal arvsrätt (2 kap. 2 § andra stycket, första meningen samt tredje stycket, första meningen ÄB). Han är därmed utesluten från att ärva dig.För att din syster ensam ska kunna ärva dig krävs ett testamente, där du anger att du vill att hon ärver allt du efterlämnar. Testamentet medför att den legala arvsordningen läggs åt sidan till förmån för din önskan om hur arvet ska fördelas. Med andra ord får dina föräldrar då inte någon rätt att ärva dig.Du kan själv bestämma om även din systers barn ska få möjlighet att ärva dig genom testamentet.Scenario 2: En av dina föräldrar leverDen förälder som är i livet ärver hälften av det du efterlämnar, medan dina två syskon får dela på den andra hälften av arvet (2 kap. 2 § första stycket samt andra stycket, första meningen och tredje stycket, första meningen ÄB).I detta fall får alltså din halvbror rätt till en fjärdedel av ditt arv enligt den legala arvsordningen.För att din syster ensam ska kunna ärva dig krävs även här ett testamente. Precis som jag har skrivit under scenario 1 så bestämmer du då själv hur arvet ska fördelas. Du kan alltså välja att låta din syster få ensam arvsrätt, eller så inkluderar du även hennes barn i testamentet.Testamentet medför att din halvbror utesluts från att ärva dig.Scenario 3: Båda dina föräldrar är dödaSom utgångspunkt ärver dina syskon allt du efterlämnar och delar lika på det (2 kap. 2 § andra stycket, första meningen samt tredje stycket, första meningen ÄB).Din halvbror får alltså rätt till hälften av arvet enligt den legala arvsordningen.Liksom i de andra två fallen behöver du skriva ett testamente för att se till att din syster ensam får ärva dig, alternativt att även hennes barn får del av arvet. Då utesluts samtidigt din halvbror från att ärva dig. Testamentet behöver uppfylla lagens formkravDet är alltså genom ett testamente som du kan se till att din halvbror utesluts från att ärva dig.För att vara giltigt behöver testamentet uppfylla lagens formkrav (10 kap. 1 § ÄB). Du behöver därför tänka på följande:- Testamentet ska vara skriftligt.- Du ska underteckna det.- Två vittnen ska samtidigt vara närvarande när du undertecknar testamentet eller när du talar om för dem att du har undertecknat det.- Vittnena ska också underteckna testamentet. Vittnena ska vara över 15 år gamla och sakna sådana psykiska besvär som gör att de inte förstår vad bevittnandet innebär (10 kap. 4 § första stycket ÄB). Dina nära släktingar får inte lov att vara vittnen (10 kap. 4 § första och andra stycket ÄB).Rätten till arv enligt testamentet går automatiskt över till din systers barn om hon dörJag har under varje scenario nämnt att du kan välja att testamentera allt du efterlämnar till din syster, alternativt även välja att testamentera egendom till hennes barn. Det kan vara bra att veta att din systers barn automatiskt får rätt att träda i din systers ställe om hon har dött när utdelningen enligt ditt testamente blir aktuell (11 kap. 6 § ÄB). Rätten till arv enligt ditt testamente går alltså över till hennes barn om hon dör. För säkerhets skull vill jag dock råda dig att uttryckligen skriva i testamentet att du vill att din systers barn ska få ärva dig i hennes ställe om hon dör, förutsatt att det är vad du vill. Det beror på att det kan uppstå konflikter kring tolkningen av ditt testamente när du har dött. Tolkningen ska utgå från vad som tros ha varit din sista vilja (11 kap. 1 § första stycket ÄB). Då är det bra om du har formulerat testamentet så tydligt som möjligt, så att behovet av tolkning minskar. SammanfattningFör att avslutningsvis svara på dina två frågor:- Ja, du kan utesluta din halvbror från att ärva dig. Han har annars som utgångspunkt rätt att ärva dig om en eller båda dina föräldrar är döda. Det följer av den legala arvsordningen.- Du behöver skriva ett testamente för att se till att din halvbror utesluts från arvet. Du bestämmer själv om din syster ska få ensam arvsrätt eller om du även vill inkludera hennes barn i testamentet. Barnen kommer dock att få rätt att ärva dig i din systers ställe om hon dör. Förutsatt att du vill att barnen ärver dig i den situationen är det bra om du uttryckligen skriver det i ditt testamente, så att risken för konflikter kring tolkningen minskar. Vid intresse kan juristerna på Lawlines juristbyrå hjälpa dig att skriva testamentet enligt dina önskemål. Du kan boka en tid hos dem via vår hemsida eller kontakta dem via mail på info@lawline.se. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Lösa ut syskon ur det gemensamma arvet

2019-11-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Detta gäller dödsbo.Jag och min syster har kommit överens om att bilen i dödsboet är värd 100 000 kr.Äger vi då 50/50 i bilen. Om jag vill lösa ut henne, kostar det mig 50 000kr av hennes del .Eller räknar man då att jag får 100 000 kr på arvet i denna fråga och hon ska då ha 100 000kr i kontanter.
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom jag inte känner till alla omständigheter i er situation, så kommer min utgångspunkt vara att det endast är bilen som du och din syster har ärvt och skall dela på. När det kommer till arv och hur man skall dela upp tillgångarna, så är utgångspunkten att arvet skall delas lika mellan syskonen, om det inte finns ett testamente (2 kap 1§ ärvdabalken).Handlar det istället om att det finns ett testamente så skall viljan i testamentet efterföljas. Då det i ert fall verkar klart att ni har lika stor äganderätt till bilen (50% var), och eftersom ni gemensamt kommit fram till att bilen är värd 100 000 kronor är det också de omständigheter som jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Om du vill ha full äganderätt för bilen som kostar 100 000 kronor, när din del är 50% (50 000 kronor), så måste du köpa ut din syster för 50 000 kronor. Just för att ni skall få ut 50% av arvet var, vilket är det som ni är berättigade till. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för er. Har du fler frågor så hör gärna av dig till oss på Lawline igen! Allt gott,

Kan jag avsäga mig arv från mina tyska föräldrar?

2019-11-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kom till Sverige 1958 från Berlin, har bott här sedan dess. Kan jag avskriva mig från att ärva mina biologiska föräldrar som bor i Tyskland?Misstänker starkt att det bara finns skulder att ärva då de missbrukat hela sitt liv.
Emil Bengtsson |Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Arvsregler i TysklandI Sverige ärver man inte skulder men i ditt fall så är det de tyska arvsreglerna som kommer gälla. Den juridiska rådgivning på Lawline fokuserar på svensk rätt samt EU-rätt vilket innebär att jag inte kommer kunna ge dig ett komplett svar. Min bedömning är att du har möjlighet att avsäga dig arvet och således inte blir ansvarig för dödsboets skulder. Du måste dock avstå från arvet inom föreskriven frist, sex veckor efter det att du fått kännedom om arvet och grunden för din ställning som arvtagare. Du kan läsa mer här, men jag rekommenderar dig att du vänder dig till en tysk jurist eller den tyska ambassaden för att säkerställa att du får ett komplett juridiskt svar. Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan vi sälja fastigheten i ett oskiftat dödsbo utan alla dödsbodelägares godkännande?

2019-11-24 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är delägare i en fastighet, utan hus, som tillhör min morfars dödsbo. Från början var det min mor och hennes syskon som var dödsbodelägare. Nu lever ingen av dem utan det är deras barn, änklingar o.s.v som är dödsbodelägare. Fastigheten har ett lågt taxeringsvärde ca 50.000:- Det är jag som får information från Skatteverket samt betalar fastighetsskatt. Som det är nu vill vi bara sälja tomten d.v.s de som jag har fått tag i.. Hur går vi till väga? Jag har inte koll på hur många dödsbodelägare vi är sammanlagt. Jag har inte kontakt med alla och vissa vet jag inte var de finns. Kan vi sälja fastigheten utan att alla dödsbodelägare är inblandade? Hur går vi tillväga? Tacksam för hjälp då detta enbart är ett huvudbry för oss.
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om det finns något sätt du kan få till en försäljning av en fastighet du ärvt utan att inhämta alla delägarnas samtycke. Jag tolkar din situation som att din morfars dödsbo är oskiftat och att hans egna arvingar idag är avlidna, vilket gjort att du och din mammas syskons arvingar idag har hand om fastigheten. I mitt svar kommer jag att utgå ifrån att en bouppteckning för länge sedan redan upprättats efter din morfar.De regler som är relevanta för din fråga hittar du främst i Ärvdabalken (ÄB).Vem är dödsbodelägare?Dödsbodelägare är arvingar och universella testamentstagare (ÄB 18:1). I ärvdabalken finns en regel som säger att dödsbodelägarnas egna arvingar inte automatiskt blir dödsbodelägare i det fall de ursprungliga dödsbodelägarna avlider innan boet skiftats (ÄB 18:1 3 st). Detta skulle då innebära att du inte är dödsbodelägare i din morfars dödsbo. Arvingarnas, det vill säga din mors och hennes syskons, andelar blev därför tillgångar i form av dödsboandelar i deras egna dödsbon. Jag utgår ifrån att du menar att du är dödsbodelägare i din morfars dödsbo, eftersom din mamma var det innan sin död och du har rätt att ärva henne. Vad som händer om dödsboet efter din mamma och hennes syskon är avslutade och arven skiftats har jag inte lyckats hitta något klart svar på. En möjlighet för en arvinge till en dödsbodelägare, det vill säga du, att själv bli dödsbodelägare är dock om dödsbodelägaren överlåter sin andel genom ett arvsavstående. Enligt skatterättslig praxis så träder då den person som övertar andelen in som en ny dödsbodelägare. Det framstår därmed inte som orimligt att det är vad som sker även när en andel i ett dödsbo övergår genom arv.I ärvdabalken finns regler om vad som gäller om det finns okända arvingar eller om de är kända men befinner sig på okänd ort. Överförmyndaren ska bland annat utse en god man om det finns okända arvingar eller om arvingarna är kända men befinner sig på okänd ort (Föräldrabalken 11:3). Alla dessa regler gäller dock när dödsbodelägarna ska kallas till bouppteckningen och jag tror därför inte de är relevanta för er situation (ÄB 16 kap). Arv kan preskriberas om arvingar tar för lång tid att höra av sig efter en kallelse, men jag kan inte se att denna regel skulle kunna appliceras på ert fall om samtliga dödsbodelägare var närvarande vid din morfars bouppteckning.Krävs alla dödsbodelägares samtycke för en försäljning?Under boets utredning ska dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna gemensamt (ÄB 18:1). Samtliga dödsbodelägare är delägare till egendomen i dödsboet innan arvet skiftats. Alla dödsbodelägares samtycke krävs därför för att sälja fastigheten, om det inte kan anses vara en akut åtgärd. Det verkar dock inte vara så i ditt fall, vilket innebär att huvudregeln står sig.Det finns två vägar som ni kan ta för att få till en försäljning av fastigheten:1. Dödsboet säljer fastigheten. Innan en fastighet kan säljas av ett dödsbo måste dödsboet ansöka om och beviljas lagfart. Samtliga dödsbodelägare måste sedan underteckna köpe- eller gåvohandlingen.2. Om ni först skiftar boet och sedan säljer fastigheten. Alternativt kan arvet först skiftas. Om arvet skiftas kan ni göra alla dödsbodelägare till samägare av fastigheten och därefter sälja den. I detta fall blir Lag om samäganderätt tillämplig, och enligt denna kan en samägare tvinga fram en försäljning av fastigheten om inte alla kan komma överens (6 §). Alla dödsbodelägare ska dock skriva under skifteshandlingen (ÄB 23:4).Eftersom båda dessa alternativ kräver samtliga dödsbodelägarens underskrifter är de dock inga direkta alternativ om du vill försöka undvika att behöva ta reda på vilka alla dödsbodelägare är och vart de befinner sig.Kan en boutredningsman hjälpa till?Ytterligare ett alternativ är att ni vänder er till tingsrätten och begär en boutredningsman (ÄB 19 kap). Boutredningsmannens roll är att försöka få till ett skifte och få dödsbodelägarna att enas. Om detta inte är möjligt kan boutredningsmannen själv fatta ett beslut om hur egendomen ska fördelas (ÄB 19:1). Dödsboet måste dock stå för boutredningsmannens arvode.När det kommer till fastighetsförsäljning så finns dessutom vissa begränsningar. Alla dödsbodelägares underskrifter behövs för att boutredningsmannen ska få sälja en fastighet, men om det inte är möjligt att inhämta alla underskrifter kan domstolen tillåta en försäljning om det finns starka skäl som talar för detta. Eftersom det rör sig om en fastighet utan bostad eller verksamhet (antar jag) så borde det dock inte vara en omöjlighet att få ett sådant beslut.Sammanfattning och rådEftersom din morfars dödsbo varit oskiftat så pass länge att alla hans arvingar hunnit avlida så har ni hamnat i en juridiskt komplex situation. Rent tekniskt sett är arvingar till dödsbodelägarna inte dödsbodelägare ens om de ursprungliga dödsbodelägarna avlidit, utan det är arvingarnas dödsbon som är dödsbodelägare. Som jag nämnde så har jag inte lyckats få någon klarhet i vad som gäller om dödsbodelägarnas dödsbon skiftats, men en möjlighet är att ni nu betraktas som dödsbodelägare i din morfars dödsbo med anledning av detta.Det finns inget enkelt sätt att komma runt de krav som finns på att samtliga dödsbodelägare måste vara involverade. För att dödsboet ska kunna sälja fastigheten krävs det att alla delägare är överens och kan underteckna köpehandlingen, och för att skifta boet för att sedan kunna sälja krävs också alla dödsbodelägares underskrifter. Ni skulle kunna ansöka om att få en boutredningsman tillförordnad som kan hjälpa er med utredningen. En boutredningsman kan dessutom ansöka hos domstolen om att få sälja en fastighet även utan alla dödsbodelägares samtycke. Att anlita en boutredningsman kan dock vara kostsamt och arvodet är något dödsboet behöver stå för.Jag skulle dock ändå rekommendera dig att åtminstone kontakta en jurist för att få hjälp med hur du kan bära dig åt för att få till en försäljning. En stor fördel med detta är att en jurist kan sätta sig in i din specifika situation och alla turer med arv i flera generationer som förekommit. Dessutom kan de ha praktisk erfarenhet av hur sådana här situationer kan hanteras. Om du skulle vara intresserad av att anlita en av Lawlines jurister kan du skicka ett mail till mig på natalie.accord@lawline.se så vidarebefordrar jag din förfrågan. Du kan även kontakta mig om du vill att jag förtydligar något i mitt svar.Med detta hoppas jag att du fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Preskription av arv

2019-11-20 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min far dog 1999 och vi är 4 barn. Idag fick jag reda på att min fars far dvs min farfar dog 2002. Vi blev inte kallad till någon bouppteckning däremot blev min fars tvillingbror det. Har det gått fel till? Om ja, finns det något vi kan göra åt det nu så långt efter? Tack på förhand! Mvh
Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag förstår att det du i nuläget är intresserad av är om du har något rätt till arv. Legala arvsordningen: Enligt den legala arvsordningen ärver i första hand den avlidnes avkomlingar (barn). Av 2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (ÄB) följer att om avkomlingen är död, träder dennes avkomlingar i dennes ställe. Enligt den legala arvsordningen ska alltså du och dina eventuella syskon (barn till din far) ha blivit kallade till bouppteckningen. Eftersom att du tillhör den första arvsklassen hade du åtminstone rätt att få din laglott, vilket följer av 7:1 ÄB (halva arvslotten) och om inget testamente fanns hade du rätt att ta lika lott som din fars tvillingbror. Har du förlorat din rätt att ta arv på grund av den långa tid som passerat? Tyvärr är det så att preskriptionstiden är 10 år från det att din rätt till arv inträdde alltså dödsdagen för din farfar, vilket följer av 16 kap 4 § ÄB och således har du inte rätt att taga arv. Oavsett om något har gått fel till vid kallelsen är rätten förlorad. Med vänlig hälsning,

Vem bestämmer var avliden skall begravas, maka eller avlidens syskon?

2019-11-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vem bestämmer var avliden skall begravas, maka eller avlidens syskon?
Cornelia Isacson |Hej,Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Var är problemet?Frågan är vem av de anhöriga som bestämmer begravningsplats, den avlidnes maka eller syskon.UtredningTillämplig lag är begravningslagen.I första hand är det den avlidnes vilja som avgör bland annat var denne önskas begravas, om denne har meddelat sin vilja till närstående (5 kap. 1 § begravningslagen). I andra hand är det upp till anhöriga eller närstående att gemensamt avgöra bland annat var den avlidne ska begravas. I vissa fall finns det familjegravar, en begravningsplats där andra släktingar är begravda eller en minneslund eller begravningsplats i närheten av hemmet. Utgångspunkten är alltså att de anhöriga och närstående ska komma överens om vad den avlidna ska begravas.Om de anhöriga ej kan komma överens ska huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där den avlidne var folkbokförd medla mellan parterna (5 kap. 3 § 1 st begravningslagen). Tanken är då att parterna ska komma överens genom medlaren och en eventuell överenskommelse fastställs av medlaren. Om överenskommelse ej nås ska medlaren hänskjuta tvisten till länsstyrelsen för avgörande (5 kap. 3 § 2 st begravningslagen). Lässtyrelsen tar in synpunkter från respektive part och grundat på det kommer länsstyrelsen avgöra vem av parterna som får bestämma gravsättningen eller eventuell kremering (5 kap. 4 § 1 st begravningslagen). Inför sitt avgörande kommer länsstyrelsen bland annat ta hänsyn till den avlidnes önskemål och parternas personliga förhållande till den den avlidna (5 kap. 4 § 2 st begravningslagen). Sammanfattningsvis, utgångspunkten är att det är den avlidnes vilja som avgör gravsättning. I andra hand är det anhöriga som ska komma överens. Det finns möjlighet att låta huvudmannen för begravningsverksamheten agera medlare mellan parterna. Om in överenskommelse nås kan tvisten hänskjutas till länsstyrelsen för att avgöra frågan om gravsättning.Hoppas mitt svar har varit till hjälp. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,