Kostnader för att klandra testamente

2019-06-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, vi är 3 syskon och ska dela upp de pengar vår bortgångna mor har på sitt sparkonto. I mors testamente ger hon syskon 1 och 2 arvet och utesluter syskon 3, Ett av de två vittne som skriver under testamentet nämns i testamentet och får ta hand om en av de tre katterna mor efterlämnar detta är det ända detta vittne får. I boupptäckningen under övriga upplysningar antecknas det att syskon 1 och 2 är arvingar enl testamente, denna bouptäckning är godkänd och stämplad och inte överklagad av syskon nr 3. Nu när fördelningsblanketten ska skrivas under av syskon nr 3 vägrar hon detta då hon inte får lika mycket, hon får den laglotten som hon har rätt till som är 1/6 del i detta fallet av de pengar mor efterlämnade på sina konton. I testamentet framgår ochså anledning till varför syskon nr 3 inte ska ta del av arvet. Nu vill syskon nr 3 dra detta vidare till en bouptäckningsman och vidare till rätten, i detta fall som tur är handlar det inte om enorma summor utan ca 100 000:- som ska fördelas. Min fråga är hur betalas denna överklagan, överklagan kommer inte godkännas från syskon nr 1 och 2 utan detta görs enskilt av syskon nr 3 i egen regi. Kan man överhuvud taget överklaga något som redan är godkänt av skattemyndigheten och bouptäckningen klar och ej överklagad inom 3 veckor? Vem betalar om syskon nr 3 får fel?
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om rättegångskostnader finner man i Rättegångsbalken (RB).Kostnader för civilrättsliga processer brukar betalas av den part som förlorar (18 kap 1 § RB). Var part kan yrka ersättning för sina rättegångskostnader vilket sedan avgörs av domaren. Om den parten som vinner agerat på så vis att processen blivit dyrare kan de bli tvungna att så för de tillkomna kostnaderna. Det kan även hända om domaren inte dömer klart till någons fördel att domaren låter var part så för sina kostnaderna.I ditt fall är det alltså troligt att syskon nr 3 får betala alla rättegångskostnader om denne förlorar.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer med mina aktier när jag dör?

2019-06-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag äger en hel del aktier vad händer när jag dör
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De aktier du äger kommer att överföras till ditt dödsbo vid dödsfall. Det innebär att om du är gift är det din make som ärver dig. Om du är ogift och har barn är det dina barn som ärver dig. Detta kan du delvis ändra genom ett testamente, om du önskar det. Men dina barn har alltid rätt till sin laglott d.v.s. hälften av vad de annars skulle ha ärvt.Det är arvingarna som gör arvsskiftet och vem eller vilka som ska ha aktierna om inte dödsboet har sålt dem. Om de inte kan komma överens kan tingsrätten utse en skiftesman som gör arvskiftet. Du kan också påverka vem som får aktierna genom att testamentera bort dem, tänk dock på att dina eventuella barn har rätt till sin laglott och kan begära att testamentet ska jämkas.Om du inte har några arvingar och det inte finns något testamente, innebär det att dödsboet saknar förmånstagare. I sådant fall utses en god man av Kammarkollegiet som avvecklas dödsboet och tillgångarna tillfaller sedan Allmänna Arvsfonden.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad innebär en arvsavsägelse i Finland?

2019-06-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Om min far har avsagt ett arv från Finland för många år sedan, vad händer med detta nu när han gått bort? Bosatt i Sverige.Mvh
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med det arv din far avsagt sig nu när han gått bort. I mitt svar utgår jag ifrån att den person som far skulle ärvt ifrån fortfarande är i livet och är bosatt i Finland. De finska arvsreglerna är ganska lika de svenska arvsreglerna, men några undantag. Dessutom har de arvsskatt i Finland, vilket avskaffats i Sverige. Reglerna kring detta finns i den Finska Ärvdabalken (FÄB) och den Finska Lagen om skatt på arv och gåva (ArvsskatteL).Vem träder i din fars ställe? En effektiv arvsavsägelse i Finland innebär att de personer med istadarätt ärver efter arvlåtaren istället. De personer som har istadarätt är de som skulle ärvt efter arvlåtaren om din far avlidit före arvlåtarens död. Jag utgår ifrån så är fallet, eftersom din far gått bort, vilket gör att hans avsägelse inte gör någon skillnad mot vad som hade hänt ändå nu när han gått bort. Detta skiljer sig lite från de svenska reglerna, för i Sverige så innebär en arvsavsägelse som utgångspunkt att även avsägarens arvingar skärs av från möjligheten att ärva.I första ledet är det din fars bröstarvingar, det vill säga du och dina syskon, som träder in i er fars ställe efter hans avsägelse (FÄB 2:1). Kan du göra en arvsavsägelse? Du kan avsäga ditt arv om du inte vill ha någon del av det. Detta ska göras skriftligen till arvlåtaren, det vill säga den person du har rätt att ärva (FÄB 17:1). Det går även att göra en arvsavsägelse efter arvlåtarens död, viket också ska göras skriftligen och innan du haft hand om någonting i dödsboet efter den du har rätt att ärva från (FÄB 17:2 a). Hur påverkar en arvsavsägelse arvsskatten?I Finland kan en avsägelse av arv skattemässigt vara effektiv eller ineffektiv. Du gör en effektiv arvsavsägelse om du aldrig befattat dig med arvet och om avsägelsen gjordes utan villkor, exempelvis villkor om att en viss person ska få motta arvet i ditt ställe. Då slipper du även att betala arvsskatt, eftersom skattskyldigheten går över till den som ärver istället. Arv beskattas nämligen alltid så länge arvlåtaren (den som efterlämnar sig arvet) eller arvtagaren (den som mottar arvet) är bosatta i Finland då arvlåtaren avlider (Arvsskattelagen 4-5 §§). Har du några barn så kommer de att träda i ditt ställe, och om du inte har egna barn så ärver dina eventuella syskon och deras barn din del av arvet.Om du vill avsäga dig arvet kan det från skattemässiga hänseenden vara en god idé att göra avsägelsen så snart som möjligt, så slipper du eventuella felaktiga skattebeslut som sedan måste överklagas.Med detta hoppas jag att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Skulder avskrivs eller täcks av tillgångar vid dödsfall

2019-06-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om en person som avlider har skulder hos kronofogden, "ärvs" då de skulderna av efterlevande?
Robin Badili |Kan man ärva skulder vid dödsfall?I Sverige har vi en lag som säger att man inte kan ärva skulder. Om personen som avlidit hade skulder så kan alltså inte du som ärver personen bli skyldig att betala. Det är tillgångarna i dödsboet som ska täcka dessa kostnader. De skulder som inte kan betalas med tillgångarna i dödsboet avskrivs.Sammanfattningsvis behöver du alltså inte oroa dig över att den dödes skulder ärvs av de efterlevande då dessa täcks av tillgångarna i dödsboet eller annars avskrivs.Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vänligen,

Har halvsyskon rätt att få delar av huset i arv?

2019-06-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min pappa fick ett hus i i gåva av sin pappa.Min mamma och pappa är gifta. Pappa är ensam ägare till huset.Pappa gick bort, vi han ej göra bouppteckning innan mamma gick bort.Pappa har 4 barn, mamma har 2 barn till. Har våra halvsyskon på mammas sida rätt till arv efter huset som va en gåva till pappa?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om dina halvsyskon på din mammas sida har rätt till arv efter huset. Om husets värde ska ingå i arvet till dina halvsyskon på din mamma sida. Frågan regleras därför i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Om husets värde eller delar av det ska ingå i arvet som halvsyskonen har rätt till att bero på om huset är enskild egendom eller giftorättsgods. När någon dör ska en bodelning/bouppteckning mellan makarna upprättas. Egendom som ingår i bodelningen ska värderas och sen delas på hälften mellan makarna (9 kap. 1 § ÄktB,10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Delen som varje make får och eventuell enskild egendom maken/makan har, är maken/makans kvarlåtenskap som ska fördelas på arvingarna. Det är bara egendom som är giftorättsgods som ska ingå i bodelningen och delas på hälften mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som inte klassificeras som enskild egendom. Enskild egendom är egendom som tex. har gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord eller som ena maken/makan har fått som gåva med villkoret att det ska vara just enskild egendom (7 kap. 1 § och 2 § ÄktB). Beroende på om huset är enskild egendom eller giftorättsgods kommer därför ha betydelse på om dina halvsyskon har rätt till en del av värdet på huset eller inte. Om huset är giftorättsgods kommer huset att ingå i bodelningen som ska ske. Hälften av värdet på huset kommer då att tillfalla din mamma och ingå i hennes kvarlåtenskap som ska delas lika mellan er sex barn (2 kap. 1 § ÄB). Därmed kommer delar av huset värde att ingå i det arv som dina halvsyskon ska få. (Det innebär inte att halvsyskonen behöver få delar av huset, utan halvsyskonen kan då ut annat arv/egendom från mamma som motsvarar värdet som halvsyskonen skulle få av huset). Om huset inte skulle vara giftorättsgods, utan enskild egendom, kommer huset inte att ingå i bodelningen. Därmed kommer inte hälften av husets värde att tillfalla din mamma i bodelningen. Hela värdet av huset kommer då ingå i din pappas kvarlåtenskap och bara fördelas på din fars fyra barn. Dina halvsyskon kommer då inte ha rätt till arv efter huset. Så beroende på hur din far har fått huset i gåva med villkor om att det ska vara enskild egendom eller inte kommer påverka om huset ska ingå i bodelningen eller inte. Därmed också påverka om delar av husets värde kommer ingå i det arv som dina halvsyskon ska få ut av din mamma. Om husets givits med villkoret att det ska vara enskild egendom kommer huset i sin helhet att tillfalla din far och bara ingå i hans kvarlåtenskap som ska fördelas på din fars fyra barn. Om huset inte är enskild egendom kan en del av värdet av huset ingå i det arv som halvsyskonen ska få av sin mor. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!

Vad innebär att ärva med full äganderätt?

2019-06-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga om en formulering i mina föräldrars inbördes testamente.I testamentet står: "Undertecknade äkta makar, x och y, förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss som överlever den andre skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag för den avlidnes särkullbarns laglott.Därvid skall våra gemensamma bröstarvingar på sin lott äga rätt att erhålla fastigheten Glemminge 140:2."Frågan gäller den juridiska betydelsen av begreppet "äganderätt" i sammanhanget.Min mamma dog för länge sedan, och fastigheten nämnd i testamentet är också såld. Bröstarvingen är jag som skriver detta. Nu har min pappa börjat oroa sig för att han lever upp vad han kallar för mitt morsarv. Jag tolkar testamentet som att han får göra vad han vill med mammas kvarlåtenskap, och om det inte finns några pengar kvar när han dör så är det inte mer med det. Så, går det att utläsa från testamentet ifall pappa är skyldig att låta mig ärva någonting. Ett morsarv, alltså.Tack på förhand, och hoppas att det framgår vad jag menar.
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kort svara på din fråga så tolkar jag testamentet på samma sätt som du gör. Jag förklarar lite mer ingående hur jag tänker nedan. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB).Laglott och efterarvSom bröstarvingar till er mamma har ni minst rätt till er laglott i arv. Detta innebär att föräldrar inte med avsikt kan göra sina barn helt arvlösa (ÄB 7 kap. 1 §). Skillnaden mellan särkullbarnet och dig som gemensamt barn är att du inte har samma möjlighet som särkullbarnet att kräva ut arvet direkt. Istället var det din pappa som ärvde sin fru och du fick rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 1 § första stycket). Efterarv innebär förenklat att du har rätt till en andel ur din pappas kvarlåtenskap som arv efter din mamma, eller morsarvet som du kallar det. Det finns dock en risk med efterarv. Så länge din pappa inte avsiktligen har minskat på sin kvarlåtenskap för att du inte ska få ärva så finns det förmodligen ingen ersättning att få (ÄB 3 kap. 3 §). Anledningen till att särkullbarn har rätt att kräva ut sin laglott med en gång beror på att det ska fungera som säkerhet då den person som ärver inte är biologisk förälder till särkullbarnet.Vad betyder full äganderätt?I det här fallet är motsatsen till äganderätt, eller full äganderätt som en också kan säga, fri förfoganderätt. Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den personen som ärver får spendera egendom precis som hen vill under sin livstid, men det finns vissa undantag. Till exempel är det inte tillåtet att skänka bort en stor del av egendomen eller skriva ett testamente angående just den egendomen. Detta beror på att arvet efter den först avlidne makan/maken ska fördelas till dennes arvingar när även den som ärvt med fri förfoganderätt gått bort (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Att ärva med full äganderätt innebär istället att den som mottar arvet inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Har du ärvt egendom med full äganderätt får du alltså både ge bort och testamentera bort den. Vad innebär det här för dig? Att din pappa har ärvt med full äganderätt innebär alltså att han får göra vad han vill med kvarlåtenskapen. Du har dock rätt till efterarv efter din mamma eftersom en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott. Eftersom det har gått lång tid så skulle jag säga att det är rimligt att din pappa levt upp pengarna som han fått efter sin fru. Därför skulle jag heller inte säga att din pappa har någon skyldighet att se till så att du får ut arvet efter din mamma. Om din pappas kvarlåtenskap inte är tillräcklig för att du ska få ut ditt morsarv finns det troligtvis inte så mycket att göra åt saken. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Har du fler funderingar eller om du vill att jag ska förtydliga något får du gärna återkomma. Med vänliga hälsningar,

Kan arvtagare bli återbetalningsskyldig för skuld pga. tidigare felaktig utbetalning till arvlåtaren?

2019-06-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag har hand om ett oskiftat dödsbo efter mina föräldrar.Upptäckte nu att ett stort belopp kronor troligtvis utbetalats helt felaktigt till förälder år 2012.Vad säger lagen om det,måste jag som arvinge då ev betala tillbaka till företaget som ev betalat ut pengar? ( det har gått ca sju år efter transaktionen ) .Ärver jag den här ev skulden?Eller ärver det oskiftade dödsboet den ev skulden? Eller är det så att döda personers bank transaktioner avskrives ? Tacksam för svar.
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Utgångspunkter för svaretJag inleder med att besvara vad som gäller angående skulder i dödsboende. Sedan övergår jag till att redogöra för omständigheterna kring huruvida den troligen felaktiga utbetalningen utgör en skuld. Vad gäller angående skulder i dödsbo - kan en skuld ärvas?Skulder försvinner inte genom den skuldbelagdes frånfälle och som huvudregel råder att skulder i dödsboet ska betalas innan arvet skiftas. Om arvskifte sker innan samtliga skulder, inkluderat tidigare okända sådana, har betalats så går arvskiftet åter i den omfattning som motsvarar skulden inklusive ränta. (se 21 kap. 4 § ärvdabalken). Skulder kan inte ärvas och om skulden är större än arvet betalas hela arvet åter, men inte ett större belopp. Kan en skuld föreligga i detta fall, om en felaktig utbetalning har skett?En felaktig utbetalning ska som huvudregel återbetalas av mottagaren, vilket baseras i fundamentala tankar om bäst rätt till egendomen. Explicita regler saknas och istället har principer härom fastslagits i praxis av Högsta domstolen (se exempelvis NJA 1933 s. 25, NJA 2011 s. 739 och NJA 1942 s. 101 mfl.). Innebörden av återbetalningskrav är att mottagaren har en skuld gentemot givaren motsvarande det felaktigt utbetalda beloppet. Undantagsvis och mycket restriktivt råder att mottagaren har rätt att behålla det felaktigt utbetalda beloppet. Detta är fallet förutsatt att vissa kumulativa rekvisit uppfylls. För det första ska beloppet vara förvärvat i god tro, vilket innebär att mottagaren inte borde ha insett att utbetalningen var felaktig. Bedömningen av om god tro föreligger sker objektivt utifrån vad mottagaren "borde" ha insett och inte vad denne faktiskt insåg. För det andra ska mottagaren ha fått pengarna i sin besittning; om utbetalaren uppmärksammar om felaktigheten innan mottagaren har möjlighet att förfoga över beloppet måste det således återbetalas. För det tredje och sista måste mottagaren ha inrättat sig efter betalningen. Att inrätta sig efter betalningen kan bland annat innebära att beloppet har konsumerats (se NJA 2011 s. 739) eller att återbetalning skulle vara oskäligt med hänsyn till omsättningens/marknadens säkerhet av hänsyn till att betalningsmottagaren måste kunna uppleva viss tillit till utbetalningen (jfr NJA 1991 s. 3 I och II). Av hänsyn till beloppets storlek kan svårligen hävdas att god tro har förelegat hos den mottagande föräldern i det fall utbetalningen var felaktig. Preskription inträder först 10 år efter betalningen, varvid rätt att göra återbetalning gällande fortfarande rådet (jfr 2 § preskriptionslagen). Mitt råd till digOm återbetalning ännu inte gjorts gällande kan antas att risken är relativt liten att återbetalningskrav framförs framöver. Ett råd för att vara skyddad mot återbetalning är att göra en ansökan om kallelse på okända borgenärer enligt lagen om kallelse på okända borgenärer (hädanefter förkortad LKOB). Ansökan härom görs hos Kronofogdemyndigheten (4 § LKOB). En okänd borgenär som inte anmäler sin fordran inom den tid som anges vid "kallelsen" förlorar sin rätt till återbetalning (6 § LKOB). SammanfattningSkulder ärvs inte men en obetald skuld i dödsboet kan medföra återbetalningsskyldighet upp till det ärvda beloppet. Det är inte säkert men däremot mycket sannolikt att en felaktig utbetalning innebär en skuld i form av återbetalningsskyldighet hos mottagaren. En fordran preskriberas efter 10 år eller tidigare om kallelse på okända borgenärer sker och dessa inte ger sig tillkänna. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Vem företräder barn i dödsbo och vad sker med skulder?

2019-06-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, mitt barns pappa har avlidit. Nu undrar jag vem som tar beslut om obduktion, begravning o sådana saker. Vi kommer överens iofs men det kan vara bra att veta vilket det juridiska är.Han har två söner, en som är 25 år och en som är 13. Jag är mamma till den som är 13. Kan jag som företrädare till 13åringen föra hans talan och önskemål?? Han har även 2 bröder. I boet finns mycket skulder och inga tillgångar. Blir vi skyldiga något??
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vad gäller företrädaren för det underåriga barnet, ska överförmyndaren i kommunen förordna en god man att vårda barnets rätt i boet (11 kap. 1-2 § FB). Avseende skulden i boet, kan dödsbodelägare inte ärva skulder inom svensk rätt. Vad som istället sker är att de skulder som tillhör dödsboet betalas med eventuella tillgångar som finns i dödsboet. Kostnader för begravning och bouppteckning har företräde framför andra skulder. I detta fall har du beskrivit att det endast finns skulder i dödsboet. I sådant fall avskrivs skulden och fordringsägaren kan då inte ta vidare målet till kronofogden.Allt gott,