Har make till avliden arvinge arvsrätt?

2019-06-10 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |En person avlider. Hon har två barn .Maken avled 1992. Barnen har inga bröstarvingar. Det ena barnet som var gift avled för 10 år sedan.Har hennes make som lever arvsrätt eftersom hustru. Testamente finns ej
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att endast en av arvlåtarens två barn fanns i livet när personen gick bort, varvid din fråga då är om maken till det avlidna barnet har arvsrätt. Nedan hänvisas till Ärvdabalken (ÄB) och dess bestämmelser om arvsrätt. Den legala arvsordningenInom den svenska arvsrätten finns tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen innefattar bröstarvingar - d.v.s den avlidnes barn - och deras barn, barnbarn osv (2:1 ÄB). Den andra arvsklassen innefattar arvlåtarens föräldrar och deras barn, barnbarn osv (2:2 ÄB). Den tredje arvsklassen innefattar arvlåtarens mor- och farföräldrar och deras barn (2:3 ÄB). För att återkoppla till din fråga har med andra ord inte en avliden bröstarvinges make någon arvsrätt enligt bestämmelserna i ÄB. Svaret på din fråga är således nekande - en avliden bröstarvinges make har inte arvsrätt enligt den legala arvsordningen i ÄB. Testamente Arvlåtaren kan, som bekant, sätta den legala arvsordningen åt sidan och testamentera bort sitt arv till vem denne önskar. Då det framgår att det inte finns något testamente, kommer den legala arvsordningen att tillämpas i detta fall. SammanfattningFör att sammanfatta det hela har inte make till avliden bröstarvinge någon arvsrätt. Detta innebär att hela arvet kommer att tillfalla arvlåtarens barn som fortfarande är i livet. Detta med hänvisning till 2:1 ÄB. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Arv från utlandet

2019-05-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en Italiensk flickvän som skall flytta till mig. Hon har ärvt ca 40 miljoner av sin far som var bosatt i Kanada. Hon frågade mig om hon kunde föra över dessa pengar till mitt konto på banken, är detta möjligt att genomföra eller hur skall vi gå tillväga för att detta skall bli möjligt. Vi planerar att gifta oss inom en snar framtid. Hon är Italiensk medborgare i nuläget
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ert fall är det möjligt för din flickvän att överföra pengarna till ditt svenska konto som en utlandsbetalning. Då beloppet överstiger 150 00 kronor är din bank skyldig att lämna in kontrolluppgifter till Skatteverket, enligt 23 kap. 1 § skatteförfarandelagen. Ni ska dock kunna bevisa för banken och Skatteverket att pengarna verkligen kommer från ett arv. Detta kan ni kan göra genom att visa upp en bouppteckning eller annan liknade handling som stödjer er talan. Därutöver är det bra att veta att man sedan 2005 inte betalar skatt på arv i Sverige, enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen.Sammanfattningsvis kan din flickvän föra över pengarna till ditt bankkonto under förutsättning att ni kan styrka att beloppet verkligen kommer från ett arv. Hoppas du fick svar på frågan. Återkom gärna vid fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet när det finns adoptivbarn?

2019-05-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har en syster. Vår biologiska far är gift med en kvinna och han har nu adopterat kvinnans dotter.1. Vad händer om vår far dör? Vem ärver då? Hur ser arvsdelningen ut?2. Om hans kvinna dör. Vem ärver då? 3. Kan det finns fördelar för dom som gjort att de valt att adoptera hans kvinnas dotter? Rent generellt .Mvh
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kan arvsrättens struktur snabbt sammanfattas. Den består av den legala arvsordningen och testamentsrätten. Om en person skriver ett testamente som uppfyller lagens krav fördelas arvet efter det. Finns inget giltigt testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen, dvs. en i lag reglerad fördelning.Jag vet inte om din far har upprättat ett testamente eller om han kommer göra det innan sin död. Därför ger jag dig två svar, ett utifrån varje alternativ. I slutet sammanfattar jag mitt svar kortfattat. För att fastställa vad din far lämnar som sin kvarlåtenskap behöver en bodelning först göras mellan han och sin fru. Som huvudregel innebär det att allt delas lika om inget äktenskapsord ingåtts. Allt din far och hans nuvarande fru äger ska alltså räknas samman och delas på två (7 kap. 1–2 §§ och 11 kap. 1 och 3 §§ äktenskapsbalken).Om din far dör förstOm testamente saknas så fördelas arvet utefter den legala arvsordningen. Då ärver den avlidnes avkomlingar (barn) allt (2 kap. 1 § ärvdabalken). Adoptivbarn likställs med biologiska barn (4 kap. 21 § föräldrabalken). Barnen delar lika på arvet vilket innebär att varje barn få vad din far efterlämnar dividerat med antalet barn han har. Det görs ingen skillnad om barnet är gemensamt med nuvarande fru eller inte. Alla barn behandlas lika. Skillnad kan dock uppkomma när det kommer till när barnet får arvet. Du nämner att din far idag är gift med en kvinna vilket jag tolkar inte vara din mor. Han har (adoptiv)barn med denna kvinna. Då ärver den kvinnan istället för adoptivbarnet. Det får sen sin del av arvet när kvinnan sedan går bort, vilket kallas efterarv (3 kap. 1 § 1 meningen ärvdabalken). Men du och andra barn som din far har med andra än kvinnan ärver direkt (3 kap. 1 § 2 meningen ärvdabalken). Dvs. barn som en person har med sin nuvarande fru får vänta på sitt arv tills frun dör. Om testamente finns kan två situationer aktualiseras. Antingen får alla barn ärva enligt det eller så har allt testamenterats till ett av barnen eller någon annan. Oavsett har din alla barn rätt att ärva en viss del, nämligen sin laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är den del varje barn får ut om inget testamente skrivits, alltså din fars kvarlåtenskap dividerat på antal barn. Har din far t.ex. tre barn blir arvslotten en tredjedel och laglotten blir en sjättedel av din fars kvarlåtenskap. Skulle testamentet göra att något barn får mindre än laglotten kan det begära att testamentet jämkas (7 kap. 3 § ärvdabalken). Det måste barnet göra inom sex månader från att barnet fick reda på att testamentet fanns (7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken). Finns ett testamente måste arvingarna informeras om dess existens (14 kap. 4 § ärvdabalken).Om din fars fru dör förstDå görs som sagt först en bodelning och din far får halva deras totala förmögenhet. Andra halvan ska adoptivbarnet ärva eftersom hon är din fars frus dotter. Men eftersom de är gifta får först din far arvet som sedan ges till dottern när din far går bort, dvs. efterarv. För att räkna ut hur mycket dottern får i efterarv tas kvoten din far fick ärva istället för dottern av allt han fick i bodelningen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dvs. om din far och hans fru ägde 1 miljon vid fruns bortgång gav bodelningen dem 500 000 kr var. Han fick alltså 500 000 kr från bodelningen och 500 000 kr i arv från frun. Det innebär att kvoten är ½, hälften av det han fick skulle egentligen deras gemensamma barn, dottern, ärvt. När din far går bort ska då först hälften av vad han äger gå till den dottern innan resten fördelas lika mellan alla hans barn. Sammanfattningsvis kan sägas att adoptivbarn har samma rätt som biologiska barn. Om inget testamente finns upprättat ärver varje barn sin fars förmögenhet dividerat med antal barn, dvs. de delar lika. Är någon gemensamt barn till faderns nuvarande fru så får detta barn vänta med sitt arv till dess även frun gått bort. Finns testamente fördelas arvet enligt det. Barn har dock alltid rätt att få ut laglotten, dvs. hälften av vad de fått ut om inget testamente funnits. För det behöver de dock begära att testamentet jämkas inom sex månader.Dör hans fru först ärver får han halva deras förmögenhet i bodelning och ärver den andra halvan framför deras gemensamma dotter. Dottern får dock ut det när han dör. Resten fördelas mellan alla dina fars barn. En juridisk konsekvens med adoptionen är att din fars frus dotter ärver honom vilket hon annars inte gjort. En annan är att din far får allt som han och sin fru äger när hon går bort. Hade dottern inte varit deras gemensamma barn så hade hon fått ut sitt arv direkt. Dotterns arv väntar således till dess din far går bort. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Hur kan man som bröstarvinge avsäga sig sitt arv?

2019-05-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om barn avsäger sig förälderarv, hur går det till?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 17 kap. 2 § första stycket ärvdabalken kan man som arvtagare avsäga sig arvsrätten, vilket innebär att arvet fördelas på de övriga arvtagarna. En arvsavsägelse är som utgångspunkt även gällande gentemot arvtagarens avkomlingar. Detta innebär att arvtagarens avkomlingar inte kan träda in i arvtagarens ställe och på så sätt ta del av arvet. Vidare krävs det att arvtagaren är myndig för att arvsavsägelse ska kunna ske (17 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken).En arvsavsägelse kan ske skriftligt hos arvlåtaren. Det kan alltså ske medan arvlåtaren fortfarande är i livet. Ett arvsavstående kan också ske genom att arvtagaren skriftligen godkänner ett upprättat testamente av arvlåtaren där det framgår att arvtagaren som vill avsäga sig arvet inte kommer att ärva någonting av kvarlåtenskapen. Oavsett tidpunkt bör det tydligt framgå att det rör sig om en avsägelse av rätten till arv. Din fråga handlar emellertid om vad som gäller när ett barn vill avsäga sig arv från en förälder. Som bröstarvinge har man alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Som utgångspunkt kan inte en bröstarvinge avsäga sig sin laglott utan att ha fått skälig kompensation för denna enligt 17 kap. 2 § första stycket ärvdabalken. Skälig kompensation kan lämnas ex. genom förskott på arv. Om skälig kompensation inte har getts för avsägelsen eller egendom motsvarande laglotten är avsägelsen inte bindande. Sammanfattningsvis kan en myndig bröstarvinge avsäga sig sitt arv under förutsättning att han/hon skriftligen godkänner ett upprättat testamente till förmån för någon annan eller på annat sätt klargör skriftligen att han/hon vill avsäga sig arvet. Vidare krävs det att bröstarvingen fått skälig kompensation för avsägelsen eller egendom motsvarande laglotten.Vänligen,

Hur fördelas arvet efter x om en arvtagare har avlidit efter x?

2019-06-07 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min mamma dog förra året. Det är bara jag och min bror som är dödsbodelägare. Bodelningen är klar men mamma hade reavinstskatt att betala så vi satte in en större summa på hennes skattekonto. Nu får vi tillbaka pengar på skatten och ska förstås dela dessa också...men min bror dog nyligen. Måste pengarna sättas in på hans konto och vara en del av hans dödsbo, eller kan vi betala ut hans del till fruns konto direkt? Han hade fru och 2 småbarn (3 och 7 år).
Cornelia Hansen |Hej och tack för din fråga!Reglerna som rör din fråga finns i ärvdabalken. Som barn till er mamma klassas ni som bröstarvingar och ska ärva hälften var om ni är de enda dödsbodelägarna (2 kap. 1 § ÄB). En person har enbart rätt att ärva om den levde vid tidpunkten för arvlåtarens dödsfall (arvlåtaren = den avlidne dvs. er mamma) (1 kap. 1 § ÄB). Eftersom din bror är dödsbodelägare och alltså levde då er mamma gick bort har han rätt till arv. Hela hans arv är alltså en tillgång/del av hans förmögenhet och därför ska även det som blev kvar efter skattebetalningen ingå i hans dödsbo. Om barnen är hans enda arvingar, alltså om han inte har testamenterat bort något, kommer hans fru sedan att ärva allt ur dödsboet eftersom efterlevande make ärver före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB).

Gåva och arv

2019-05-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, här kommer en fråga om arv. Det finns fyra bröstarvingar efter en nyligen avliden mamma. Pappan avliden 1993. Hustrun ärvde allt, endast ett särkullbarn fick ut sitt arv efter fadern. Mamman har 2013 givit den enda fastigheten till ena barnet och hans hustru med 50 % vardera och enligt gåvobrevet ska gåvan inte vara förskott på arv. Inget annat finns att ärva utom slitet lösöret i en liten lägenhet. Någon liten summa pengar finns men i stort sett allt går till begravningskostnader. Kan man få gåvan att återgå till dödsboet? De övriga tre bröstarvingarna får ingenting i arv efter sina föräldrar medan ena bröstarvingen får allt. Värdet på fastigheten uppskattas till ca 500 000 kr men värdet har väl ingen betydelse. Tacksam för svar.
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Utgångspunkten är att ägaren fritt får förfoga över sin egendom på det sätt denne önskar, t.ex. genom att testamentera eller ge bort egendomen. Om personen under sin livstid väljer att ge bort egendom finns det alltså som huvudregel inte något man som arvinge kan göra. Det finns dock undantag till denna huvudregel. TestamenteVarje bröstarvinge har rätt till sin laglott. Denna utgör hälften av arvslotten och kan inte inskränkas genom testamente (7 kap 1 § ÄB). Har ett testamente som inskränker laglottsrätten upprättats kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott under förutsättning att det sker inom 6 månader från det att bröstarvingen blivit delgiven testamentet (7 kap 3 § ÄB). Jämkning påkallas genom att man väcker talan i domstol eller genom att man meddelar testamentstagaren om sitt anspråk.GåvaSom tidigare nämnt så kan arvlåtaren under sin livstid ge bort egendom och på så sätt minska bröstarvingarnas arvs- eller laglott. Ibland kan en gåva däremot likställas med ett testamente (7 kap 4 § ÄB). Detta är fallet om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förestående, eller om gåvogivaren behållit den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen.SammanfattningTillräckliga omständigheter framgår inte för att jag ska kunna göra en fullständig bedömning av om gåvan är att likställa med testamente. Om så skulle vara fallet så kan ni påkalla jämkning i testamente och få ut er laglott. Om gåvan inte är att likställa med testamente så är gåvan att anse som vilken gåva som helst och ni skulle då inte ha några möjligheter att påverka arvet. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om inte så är du välkommen att ställa en ny fråga.Vänligen,

Är det möjligt för morfar att skriva ett gåvobrev där jag och min bror erhåller 50 % vardera av lägenheten efter morfars bortgång, eller har mamma, i egenskap av särkullbarn, rätt till någon del av lägenheten?

2019-05-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min morfar funderar på att ge sin lägenhet i gåva efter sin bortgång till mig och min bror (barnbarnen).Hans fru är avliden (vår mormor) men han bor idag sambo med en annan kvinna (ej gifta).Morfar har en dotter (vår mamma) som alltså blir särskullsbarn.Frågan är: är det möjligt för morfar att skriva ett gåvobrev där jag och min bror erhåller 50% vardera av lägenheten efter morfars bortgång, eller har mamma, i egenskap av sälkullsbarn, rätt till någon del av lägenheten?Tack på förhand!
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kort sagt har din mamma rätt till arv efter sin pappa men så länge hon får den del av arvet som hon har rätt till tror jag inte att hon kan kräva specifik egendom. Jag kommer förklara mer ingående hur jag tänker nedan och för att svara på din fråga använder jag mig av ärvdabalken (ÄB). Din mammas rätt till arvEftersom sambor inte ärver varandra och din morfar varken har andra barn eller har skrivit ett testamente är det alltså som regel er mamma som ärver allt (ÄB 2 kap. 1 § första stycket). Er mamma har alltså rätt att ärva sin pappa och han kan inte göra henne arvlös. Det er mamma minst har rätt till arv är hennes laglott och denna motsvarar hälften av hennes arvslott, alltså hälften av er morfars hela arv (ÄB 7 kap. 1 §). Så länge er mamma får ett arv vars värde motsvarar laglotten borde hon inte kunna kräva specifik egendom. Att er mamma kräver ut sin laglott skulle vara aktuellt om er morfar till exempel hade testamenterat all sin egendom till er men den kan även bli aktuell i det fallet som du beskriver. Jag förklarar mer nedan. GåvanFör att ni ska anses ha fått lägenheten i gåva är det bra att er morfar gör detta tydligt i ett gåvobrev (ÄB 6 kap. 1 §). Rimligen borde lägenheten i så fall gå till er som gåva och inte vara en del av er mammas arv senare. Dock blir det problem om lägenheten i själva verket är hela er morfars arv och att er mamma därför inte får ut något. I det här fallet kan det förstärkta laglottsskyddet träda in. Förstärkt laglottsskyddVad händer då om er gåva gör så att det inte finns något arv kvar till er mamma? Då kan det så kallade förstärkta laglottsskyddet bli aktuellt (ÄB 7 kap. 4 § första stycket). Detta innebär att gåvor som har getts i syfte att ordna med arv och som är att likställa med ett testamente ska betraktas på samma sätt som ett testamente som inskränker på er mammas laglott. Dessa blir då ogiltiga i den del som inkräktar på laglotten och ni, som mottagit gåvan, kan behöva återbära en del eller hela värdet för att er mamma ska kunna få sin laglott. Vad som gör att en gåva anses ha getts i "syfte med att ordna med arv" innebär ofta att givaren väntar döden inom en kort tid, till exempel om en är svårt sjuk. Er morfars ålder vid tidpunkten för gåvans överlämnande är också en relevant omständighet. Hur gåvan framstår är alltså olika från fall till fall men i det här fallet låter det som att det förstärkta laglottsskyddet kan vara aktuellt. SammanfattningOm lägenheten är en stor del av er morfars arv kan gåvan till er komma att inkräkta på er mammas laglott. Laglott är alltså vad hon minst kan få i arv eftersom er morfar inte kan göra hennes helt arvlös. Om er gåva går att likställa med ett testamente på grund av de omständigheterna som föregick gåvan, så som er morfars ålder eller om han var sjuk eller liknande, kan detta komma att påverka er gåva. Om er mamma får ett arv som motsvarar hennes laglott kommer detta antagligen inte vara ett problem. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar får du gärna återkomma. Vänligen,

Arvegods som hamnar hos någon icke-arvsberättigad i god tro

2019-05-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej-Jag skriver till dig då både jag, min syster och mamma är väldigt upprörda och otroligt frustrerade. Mamma är 92 och har inte förmågan att kontakta er själv. Glaukomet gör sitt på båda ögonen.Det hela gäller en guldklocka som minadopterade kusin har tagit ur ett dödsbo. Min mammas yngsta bror dog och han ägde en guldklocka med kedja som tillhört släkten i 3 generationer. Efter hans död så fanns inga föräldrar kvar i livet och han hade inga barn. Han var gift men vi har ingen kontakt med hans fru och vet inte om hon ens lever. Mammas äldre bror förvaltade klockan. När mammas äldre bror dog så tog kusinen (adoptiv-sonen) klockan helt utan att nämna det. Han har nu gett den, vad vi vet till hans dotters son. Vi anser att detta är en stöld och att han inte handlat i god tro. Han har även sagt att det varmammas äldsta bror som gav bort den vilket han senare medgav att det var en lögn. Allt detta finns bevarat på Messenger där dialogen har skett Han säger också att den avlidnes fru lever.Detta visar att han känt till arvsrätten men tagit en chans.Då allt detta sker i Finland så har vi väldigt svårt att kontrollera någonting över huvud taget. Det jag har läst om bröstarvingar (samma lag i Finland som Sverige) så ingår inte kusinen alls utan syskonen går före.Denna klocka har då tillhört morfar och hennes farfar och har ett stort affektionsvärde för mamma. Kusinen har till och med gett bort släktkartan eftersom "det inte var hans släkt".
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har uppfattat din fråga rätt så undrar du i första hand vem som har arvsrätt till klockan då inga föräldrar eller efterlevande maka finns kvar i livet.Den legala arvsordningenRegler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:673).Om den yngsta broderns (arvlåtarens) fru finns kvar i livet är det hon som har arvsrätt till klockan om inget annat har föreskrivits i testamente (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Att klockan som tillhörde din mammas yngsta bror, förvaltades av den äldre brodern har inte någon betydelse för arvsrätten. I första hand ärver alltså arvlåtarens efterlevande make (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken) och sedan arvlåtarens barn (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Finns ingen efterlevande make eller barn ärver arvlåtarens föräldrar. Har arvlåtaren inte heller några föräldrar i livet ärver arvlåtarens syskon (2 kapitlet 2 §). Din mamma ärver därmed klockan. Har hon fler syskon ärver hon den tillsammans med dem. Du har alltså helt rätt i att klockan tillhör din mamma. Som jag förstår det nu, befinner sig klockan hos din kusins dotters son. Frågan blir därmed om din kusins dotters son innehar klockan i god tro. GodtrosbedömningenRegler om godtrosförvärv finns i Godtrosförvärvslagen (1986:796) som även är tillämplig vid gåva. Ett godtrsoförvärv innebär att någon i god tro förvärvar lösöre från en annan som saknar behörighet att förfoga över saken i fråga (1 & 2 §§ Godtrosförvärvslagen). För att ett godtrosförvärv ska kunna ske ska förvärvaren ha saken i sin besittning, dvs "hos sig", (något som inte ska tolkas bokstavligt då saken inte fysiskt måste vara hos din kusins son (2 § Godtrosförvärvslagen)). I ditt fall verkar det dock som att kusinens dotters son har klockan och kriteriet är alltså uppfyllt . För att kusinens dotters son ska ha gjort ett godtrosförvärv krävs det även, som det låter på namnet - att han är i god tro vid hela besittningstagandet och inte endast vid avtalstidpunkten (Prop 1985/86:123 s 8). Det är inte heller möjligt att göra ett godtrosförvärv om din kusins son kände till att din kusin inte hade rätt att förfoga över klockan (NJA 1995 s 337). God tro föreligger om det med hänsyn till klockans beskaffenhet, förhållanden då klockan gavs bort och omständigheterna i övrigt inte var så att din kusins dotters son borde ha misstänkt att din kusin saknade rätt att förfoga över klockan (2 § Godtrosförvärvslagen). I förarbetena har det beskrivits att det krävs mer aktsamhet vid förvärv av särskilt värdefull egendom och att det därmed ger upphov till en form av undersökningsplikt avseende överlåtarens rätt att förfoga över lösöret (Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s 68). I din situation får man här ta i beaktning att din kusins dotters son alltså får klockan av hans far. När man får något av en släkting kan man tänka sig att en sådan undersökningsplikt ytterst sällan skulle bli aktuell. SammanfattningHuruvida din kusins dotters son var i god tro eller ej är svårt för mig att bedöma utifrån den information du angivit i din fråga. Att relationen mellan överlåtaren och förvärvaren i detta fall är släktingar, dvs en familjemedlem som man litar på, kan tala både för god och ond tro. Det kan vara så att din kusins son fått reda på att klockan gått i arv, men tror att hans farfar fått den och därmed givit den till honom under dessa villkor. Det kan även vara så att din kusins dotters son har sett er konversation på messenger och låtsats vara i god tro för att få behålla klockan. Vad som har skett och inte kan jag endast spekulera i.Oavsett gäller här de allmänna bevisbördereglerna som innebär att den som påstår något har bevisbördan för detta. För att få tillbaka klockan måste ni kunna bevisa att kusinens dotters son var i ond tro vid besittningstagandet. Beroende på kusinens son ålder, kan det vara ytterligare ett angreppssätt och en faktor att ta hänsyn till vid godtrosbedömningen. Lycka till!Vänliga hälsningar,