Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du undrar vad som gäller när en delägare avlider. När någon köper en sak tillsammans med en annan så blir denne samägare till den saken. Det innebär att de egentligen bara äger en andel av saken (1 § samäganderättslagen). Det är köpekontraktet som ligger till grund för äganderätten till andelarna. Alla samägare måste vara överens när man vidtar vissa åtgärder med sen samägda saken, till exempel säljer denna (2 § samäganderättslagen). När någon avlider ingår dennes egendom i dennes dödsbo. För samägda saker innebär det att det bara är andelen i saken som ingår.I ditt fall innebär det att grannens arvtagare ärver grannens andel, medan din sambo har kvar sin andel. Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du hör av dig till Lawline! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Vad händer när en person går bort?Om du skulle gå bort så kommer dina anhöriga att underrättas om detta av exempelvis sjukhuset. Vid händelse av att en person går bort så kommer dennes tillgångar att omvandlas till ett dödsbo som sedan som huvudregel ska förvaltas av den avlidnes arvingar (18 kap. 1 § ÄB). Eftersom det i detta fallet är din bror och din syster som är dina arvingar så kommer det också att vara dem som förväntas förvalta dödsboet (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Din bror och din syster kommer alltså att få ett ansvar för att se till så att kvarlåtenskapen förvaltas korrekt innan arvskiftet samt ordna med begravning med mera. Om det skulle vara så att din bror eller syster inte kan förvalta dödsboet finns dock möjligheten att ansöka hos tingsrätten om en boutredningsman som då istället ansvarar för förvaltningen (19 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn – också kallade bröstarvingar – ärver först (2 kap. 1 § ÄB). Dock framgår det av uppgiften att den avlidne inte har några barn, viket innebär att vi får gå vidare och titta på den andra arvsklassen.Finns det inga bröstarvingar, så ärver den avlidnes föräldrar den avlidnes förmögenhet – är dessa inte i livet, ärver den avlidnes syskon den efterlämnade förmögenheten (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Eftersom att det av din fråga framgår att inte heller syskonen är i livet, så träder deras barn i deras ställe (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Hur arvet fördelas mellan er beror på hur många barn varje syskon till den avlidne hade eftersom att syskonen delar lika på förmögenheten. Jag förklarar med ett exempel:X avlider och efterlämnar en förmögenhet på 100.000 kr samt 5 syskonbarn med 2 olika föräldrar. Eftersom att syskonbarnen träder i deras föräldrars ställe, så kommer varje syskonbarn dela på den del som skulle ha tillfallit deras förälder – dvs. 50.000 kr till vardera av den avlidnes 2 syskon.Om syskon 1 skulle ha 2 barn och syskon 2 har 3 barn blir fördelningen därmed:- Barnen till syskon 1 som är 2 får ett arv på 50.000 / 2 = 25.000 kr vardera- Barnen till syskon 2 som är 3 får ett arv på 50.000 / 3 = ca 16.666 kr varderaOm syskon 1 istället skulle ha 4 barn, och syskon 2 har 1 barn blir fördelningen:- Barnen till syskon 1 som är 4 får ett arv på 50.000 / 4 = 12.500 kr vardera- Barnet till syskon 2 som är det enda barnen får ut hela den del som skulle tillfallit dennes förälders – dvs. 50.000 kr.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om skilsmässa blir äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig. Får du sälja egendomen?Efter att ni väckt talan om skilsmässa har ni båda en redovisningsplikt, se 9 kap. 3 § ÄktB. Denna plikt innebär att du är skyldig att redovisa allt du gör med din eller din makes egendom. Du är även skyldig att kunna visa upp kvitton på detta. Förutsatt att du äger stugan får du alltså sälja den, men du är skyldig att redovisa detta och kunna visa upp kvitto på försäljningen. ÖvrigtÄven om du fått gåvan i arv kan den vara giftorättsgods. Ifall den är giftorättsgods kommer din make ha rätt till hälften av pengarna efter försäljningen. Om stugan är giftorättsgods eller inte beror på vad som stod i testamentet från dina föräldrar och syster (om det finns ett sådant) och vad som står i ert äktenskapsförord (om ni har det). Svar: Ja förutsatt att du äger stugan har du rätt att sälja den. Du är dock skyldig att redovisa detta genom att visa upp ett kvitto på försäljningen och det är möjligt att din man har rätt till hälften av pengarna. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du skulle ha ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till mig på axel.bellander@lawline.se.Vänliga hälsningar

Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som gäller vårdnad av barn regleras i 6 kap. föräldrabalken (FB).Om du avlider när du har ensam vårdnad om ett barn, framkommer det av lagen att rätten ska på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern (din dotters biologiska far) eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, se 6 kap. 9 § 2 st FB. Om det är lämpligt eller inte att utse den andra föräldern till vårdnadshavare avgörs genom en bedömning av vad som är "barnets bästa", jfr 6 kap. 2a § FB. Om din dotterns biologiska far inte skulle anses vara lämplig som vårdnadshavare utses en vårdnadshavare som är lämplig och som kan ge barnet "omvårdnad, trygghet och en god fostran", se 6 kap. 10 a § 1 st FB. Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem har gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt, se 6 kap. 10 a § 4 st FB. Denna bestämmelse avser dock fallet att båda föräldrarna har avlidit när vårdnadshavare ska förordnas. Om din dotters biologiska far inte anses lämplig i enlighet med den ovan nämnda bedömningen som ska göras enligt 6 kap. 9 § 2 st FB och vårdnadshavare därmed ska förordnas, bör din vilja dock kunna beaktas av domstolen när vårdnadsfrågan ska avgöras. Vad kan du göra?Du kan inte testamentera bort vårdnaden till någon utan det är upp till rätten att avgöra vad som är det bästa för barnet. Men i bedömningen kommer hänsyn att tas till dina önskemål. Mitt råd till dig är att skriva ner ditt önskemål i ett testamente, även om testamentet i den delen som avser vem som ska få vårdnaden om din dotter när du går bort inte är bindande, är det bra att dina önskemål finns nedtecknade på ett sätt att det är enkelt att ta del av dem när vårdnadsfrågan ska avgöras, att skriva en notering i ett testamente kan därför vara smart. Men som sagt är det barnets bästa som är avgörande för vem som får vårdnaden, så om domstolen t.ex. skulle finna att dotterns biologiska far är lämplig som vårdnadshavare, spelar det ingen roll att du föreskrivit i ett testamente att du vill att din man ska få vårdnaden om din dotter. Mvh

Aras Tofek |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur värderas en bostadsrätt vid arvskifte?Vid en bouppteckning inför ett arvskifte ska tillgångarna som ska ingå i dödsboet värderas till det värde de hade vid den avlidnes bortgång, vilket framkommer av 20 kap. 4 § 1 st. Ärvdabalken. Bostadsrätter ska värderas till marknadsvärdet, vilket alltså kommer att bli det värde ni säljer lägenhet för. Detta står visserligen inte uttryckligen i lagtexten, men går att utläsa av ett antal domar från Högsta domstolen. Om ni däremot väljer att inte sälja bostadsrätten, utan en specifik arvinge istället tar över den, ska bostadsrätten istället värderas till det värde den har på bostadsmarknaden dagen för skiftet. Marknadsvärdet är inte detsamma som nettovärdetDet är även viktigt att notera att marknadsvärdet sällan är den summa som dödsboet kommer att ta upp inför arvskiftet. Vid försäljning av en bostadsrätt ska försäljningslikviden minskas med:- Mäklaravgifter,- Lån, och- Skatter.Om bostadsrätten istället ska tas över ska ett nettovärde beräknas. Detta görs på följande sätt:Bostadsrättens uppskattade marknadsvärde minskat med:- En fiktiv mäklaravgift- De eventuella lån som arvingen övertar- Latent vinstskatt, och- Skatt på eventuellt uppskovsbelopp.Vänliga hälsningar,

Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga såhär: Du undrar vad som händer med någons egendom om personen inte har skrivit testamente. Du undrar också vem som tar hand om dödsboet om det inte finns anhöriga som vill eller kan ta hand om boet.Vad händer med den dödes egendom om han eller hon inte skrivit testamente?Den dödes egendom kommer fördelas enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). Det finns tre arvsklasser. Arvsklass 1 är den dödes barn (2 kap. 1 § ÄB). Arvsklass 2 är den dödes föräldrar, syskon eller syskons barn (2 kap. 2 § ÄB). Arvsklass 3 är den dödes mor - och farföräldrar och barn till dessa (2 kap. 3 § ÄB). Arvsklass 1 ärver i första hand. Arvsklass 2 ärver om det inte finns någon person i arvsklass 1. Arvsklass 3 ärver om det finns finns någon person i arvsklass 2. Arvet efter den döde går till allmänna arvsfonden, om det inte finns några arvingar överhuvudtaget (5 kap. 1 § ÄB).Vem tar hand om dödsboet om det inte finns anhöriga som vill eller kan ta hand om boet?Arvingar till den döde är som utgångspunkt dödsbodelägare (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Arvingarna kan dock ansöka om att boet ska förvaltas av boutredningsman (19 kap. 1 § första stycket ÄB). Boutredningmannen tar över ansvaret för dödsboet. Ansökan om detta görs hos tingsrätten.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Vänligen,

Rahime Duman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara på din fråga kommer Konkurslagen att bli aktuell! Dödsbodelägare kan inte bli betalningsskyldig Om det skulle vara så att tillgångarna i dödsboet inte räcker för att täcka skulderna är det möjligt att ansöka om att dödsboet försätts i konkurs. Dödsboet är en självständig juridisk person. En juridisk person kan ha skulder och tillgångar. Genom att dödsboet försätts i konkurs avslutas dödsboet och det innebär att du som dödsbodelägare inte blir betalningsskyldig.Tingsrätten bestämmer om dödsboet ska försättas i konkurs För att kunna försätta dödsboet i konkurs ska du som dödsbodelägare göra en skriftlig ansökan till Tingsrätten och det skriftliga dokumentet ska vara undertecknad av dig och samtliga dödsbodelägare, 2 kap. 1 § första stycket Konkurslag. Tingsrätten kräver även att bouppteckning efter den döde ska bifogas i samband med ansökan om att försätta dödsboet i konkurs. Om bouppteckningen har registrerats kräver tingsrätten även bevis, 2 kap. 3 § andra stycket Konkurslag. Tingsrätten prövar ärendet genast om samtliga dödsbodelägare är delaktiga, men om inte alla dödsbodelägare är delaktiga gör tingsrätten prövningen vid en förhandling, 2 kap. 14 § Konkurslag.Återbetalningsskyldighet för dödsbodelägareDock, om det skulle vara så att ni har hunnit dela upp tillgångarna mellan er (arvsskifte) och det visar sig sedan att bostadsförsäljningen inte täckte alla skulder, ska ni lämna tillbaka så mycket till dödsboet att det täcker de skulder som finns. Sammanfattningsvis innebär det att du som dödsbodelägare är inte betalningsskyldig om tillgångarna i ett dödsbo inte räcker för att täcka skulderna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Är det något ytterligare som du undrar kan Lawlines bästa jurister hjälpa dig! Vänligen,