Isabelle Sewelén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelserna om provanställning återfinns i lagen om anställningsskydd (LAS). Du undrar om tiden du varit sjukskriven ska räknas in i din provanställning eller om det som kvarstår av din provanställning "aktiveras" när du återgår till arbete. Du nämner i din fråga att du hade arbetat i 1,5 månad innan du blev sjukskriven, och att du varit sjukskriven i nästan ett år. Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har kvar 4,5 månader på din provanställning eller om du är tillsvidareanställd. I mitt svar kommer jag ta upp de bestämmelser som relevanta i ditt fall. Provanställning - vad säger lagen?En provanställning får som längst pågå i sex månader (6 § första stycket LAS). Efter provanställningens upphörande övergår anställningen automatiskt till en fast anställning (6 § andra stycket LAS). Om du och din arbetsgivare inte tidigare avtalat att andra regler ska gälla under din provanställning, har både arbetsgivaren och arbetstagaren rätt att under pågående provanställning avbryta prövotiden i förtid (6 § tredje stycket LAS).Arbetsgivaren är dock skyldig att senast två veckor innan prövotidens utgång underrätta arbetstagaren om att anställningen inte kommer övergå till en i tillsvidareanställning. Arbetsgivaren har däremot ingen skyldighet att uppge skälen för sitt beslut till arbetstagaren. Detsamma gäller om arbetsgivaren vill avbryta i provanställningen i förtid (31 § LAS).Om jag har provanställning och insjuknar en längre tid, räknas tiden jag varit sjuk i min provanställning?En provanställning fortsätter även om man blir sjuk. Provanställningen räknar tiden man varit anställd hos arbetsgivaren. Under tiden du är sjuk är du ju fortfarande anställd och den perioden räknas alltså in i den totala tiden som man tittar på vid provanställningar.I ditt fall bör din provanställning ha övergått till fast tjänst i och med att perioden du varit sjuk har "överlappat" provperioden på sex månader.Viktigt att tillägga är att bestämmelsen om provanställning är semidispositiv (6§ LAS). Vilket innebär att det kan finnas andra, avvikande regler i ett kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Då ska de reglerna i kollektivavtalet gå före bestämmelsen i lagen. Eftersom att lagen inte har några bestämmelser för de fall en provanställd blir sjukskriven under prövotiden, och om arbetsgiven då har rätt att förlänga prövotiden eller inte, brukar det vanligen finnas reglerat i kollektivavtal.Råd till digJag skulle råda dig kontakta din arbetsgivare innan du återgår till arbete för att se vad som gäller i just ditt fall: om du har fått en fast anställning - tillsvidareanställning, eller om du först behöver arbeta kvarstående tid av din provperiod.Om din arbetsgivare är fackligt ansluten och har kollektivavtal med ett fackförbund borde du - oavsett om du är medlem eller inte, även rådfråga med den lokala fackföreningen för att få mer ingående svar om vad som gäller på just din arbetsplats. Däremot kan du inte, om du inte medlem i facket, få hjälp i kontakterna med arbetsgivaren, utan endast få rådgivning.Ofta står det på anställningsavtal om det finns ett kollektivavtal, om du inte finner någon sådan information skulle jag råda dig kontakta arbetsgivaren och fråga.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i föräldrabalken (FB). Som utgångspunkt så har du och din man som gifta en gemensam vårdnad om era barn (6 kap. 3 § första stycket FB). Om det skulle vara så att du avlider före din man eller tvärtom så kommer den efterlevande av er istället att få ensam vårdnad (6 kap. 9 § första stycket FB). Kan du och din man besluta om vem som ska få vårdnaden?Det är tingsrätten som utser en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare om du och din man båda avlider (6 kap. 9 § första stycket FB ). I beslutet så kommer de att se till det alternativ som är mest förenat med era barns bästa (6 kap. 2a § FB). Principen om barnets bästa kommer från barnkonventionen och innebär att det som anses vara bäst för era barn alltid kommer vara avgörande för beslut som behandlar frågan om vårdnad, boende och umgänge. När tingsrätten i frågan om vårdnad ser till era barns bästa så tar de hänsyn till vad som får anses lämpligt utifrån deras ålder och utveckling samt vilken personlig anknytning de har med den tilltänkta vårdnadshavaren.Om du och din man innan er bortgång har uttryckt en vilja om vem eller vilka som ska förordnas som vårdnadshavare ska tingsrätten i beslutet ta hänsyn till detta om det också anses vara förenligt med barnens bästa. Detta innebär att domstolen kan bortse från önskemålet i de undantagsfall som den person som önskas anses vara olämplig som vårdnadshavare (6 kap. 10a § fjärde stycket FB). Hur kan ni gå tillväga för att uttrycka er vilja?Du och din man kan prata direkt med den eller de som ni önskar ska få vårdnaden om era barn vid händelse av eran bortgång men det behöver också vara väl känt att detta var er vilja för att detta ska beaktas av tingsrätten. Jag skulle därför rekommendera dig att du eller din man upprättar ett testamente där du, han eller ni båda skriver ned vem eller vilka som ni önskar ska förordnas som vårdnadshavare för att ni på detta sätt ska kunna vara säkra på att eran önskan inte förbises. Tänk på att det finns vissa formkrav som behöver vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. SammanfattningDu och din man kan genom testamente uttrycka eran vilja om vem eller vilka som ni önskar ska förordnas som vårdnadshavare vid händelse av eran bortgång. Domstolen kommer att ta hänsyn till er vilja så länge den också är förenlig med era barns bästa. För att ett testamente ska utgöra en giltig handling så krävs det att vissa formkrav är uppfyllda. Om du vill ha hjälp med att upprätta ett formenligt testamente kan jag rekommendera dig att vända dig till Lawlines juristbyrå. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att svara på dina två frågor kommer jag att gå in i brottsbalken(BrB).Vad krävs för att få sitta i fängelse vid stöldbrott? Har jag förstått dig rätt så undrar du i din första fråga vilken grad(ringa, normal eller grov) av stöld som krävs för att påföljden av 8 månaders fängelse ska leda till att man faktiskt får sitta tiden inne på en anstalt. Vanlig stöld leder till fängelse i högst två år, BrB 8:1. Ringa stöld leder till böter eller fängelse i högst sex månader, BrB 8:2. Grov stöld leder till fängelse i lägst sex månader och högst sex år, 8:4. Som du noterar så är det alltså vanlig stöld och grov stöld som har 8 månaders fängelse på straffskalan.För att man faktiskt ska få sitta i fängelse i praktiken, och inte bara dömas till fängelse på pappret är utgångspunkten att man ska dömas till minst ett år i fängelse, eller att det ska röra sig om ett särskilt allvarligt brott, ett så kallat "artbrott". Stöldbrotten som brukar benämnas tillgreppsbrott räknas normalt inte som ett artbrott(Det finns ett fåtal undantag, som i t.ex NJA 2009 s.559 berörande en fickstöld). Rätten ska dessutom beakta att att den dömde inte tidigare gjort sig skyldig till något brott, BrB 30:4. Eftersom kvinnan är förstagångsförbrytare, stöld som huvudregel inte är ett artbrott, och då straffet är under ett år så är min bedömning att hon kommer att slippa fängelse, och istället troligen få villkorlig dom, BrB 30:7. Kan man slippa fängelse om man behöver amma sitt spädbarn? Eftersom min bedömning är att fängelse inte är aktuellt för kvinnan ifråga så svarar jag på denna fråga rent generellt för de fall som man faktiskt döms till att avtjäna sitt straff i en fängelseanstalt. Det finns inget generellt undantag för kvinnor som behöver amma sina barn att få slippa fängelse. Den som sitter i fängelse och har ett spädbarn kan få ha barnet i fängelse om det anses vara det bästa för barnet(Kriminalvården). Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Binh Tran |Hejsan! Tack för att du vänder dig till oss här på Lawline.Aktuell lag: ÄktenskapsbalkenÄr egendomen något du måste dela med din man?Äktenskapsbalken 7 kapitel 1§ stadgar följande. Allt är giftorättsgods så länge det inte är enskild egendom. Att en egendom är giftorättsgods innebär att du och din ex-man ska dela på egendomen lika. Om det är enskild egendom så behåller du egendom för dig själv. Vad är då enskild egendom?I äktenskapsbalken 7 kapitel 2§ finns en lista på vad enskild egendom kan vara. Vad som är mest aktuellt för dig, eftersom du ärvde huset, är punkt 4 som stadgar att "egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda".Det måste därmed stå explicit i ett testamente att du och dina bröder ärver huset och att det ska vara din enskilda egendom. Det är viktigt att det ska stå skrivet just "enskild egendom". Om så är fallet så behöver du inte köpa ut din ex-man. Det kan även vara så att fastigheten uppfyller något annat på listan, jag har emellertid inte omständigheter nog att bedöma detta så jag rekommenderar att du läser igenom listan.Om det är giftorättsgodsSom ovan nämnt så är giftorättsgods egendom som inte är enskild egendom. Så allt annat som inte uppfyller listan i äktenskapsbalken 7 kapitlet 2§ är giftorättsgods. I sådana fall så måste ni komma överens om att köpa ut honom ur din andel av huset eller kompensera honom genom att ge honom någon annan egendom. Beakta att du, i dessa fall, bör be honom skriva under ett dokument där han försäkrar att hans andel av huset nu har betalats. Jämkning? Det finns emellertid en möjlighet till jämkning enligt äktenskapsbalken 12kap 1§. Jämkning kan göras om det exempelvis har varit ett väldigt kort giftermål (mindre än fem år) och att du det senaste, under giftermålet, har ärvt en betydande egendom. Det finns ett fall i Högsta domstolen där ett par hade varit gifta i from 1986 till 1991. En av makarnas fader hade avlidit 1987 och givit denne ett betydande arv. Detta arv fick alltså jämkas. Om du vill läsa fallet så klicka här. Om du inte vill läsa hela domen så kan du läsa högsta domstolens beslut längst ner under "HD" och "DOMSLUT". Jag hoppas jag har kunnat vara till hjälp. Med vänliga hälsningar.

Binh Tran |Hejsan! Tack för att du vänder dig till Lawline.Aktuell lagstiftningJuridiska tjänster till konsumenter är något som inte finns en exakt specifik lagstiftning för, det närmsta som kan komma för reglering av juridiska tjänster är lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som uppkom efter ett EU-direktiv, denna lag förkortas fortsättningsvis som "AvtlK". Viss vägledning kan vi också finna i advokatsamfundets riktlinjer om hur advokater ska uppföra sig, avtalslagen och konsumentombudsmannens uttalanden. Ha i åtanke att denna fråga har inte direkt avgjorts i lagtext eller domstol så vitt jag har kunnat finna vilket gör att det är mycket av mina egna argument som kommer att belysas.Avtalsvillkor enligt AVTLKEnligt AvtlK 11 § så ska avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling behandlas under 36 § avtalslagen.Vad innebär då "föremål för individuell förhandling"? Det innebär att du på något sätt ska ha kunnat påverka villkoren. Det ska aldrig ses som individuell förhandling om det har varit utarbetat i förväg och du inte har haft möjlighet att kunna förhandla fram villkoren (ungefär som ett standardavtal, se proposition 1994/95:17 sida 35).I AvtlK 12§ så har byrån bevisbördan för att villkoret har varit föremål för individuell förhandling. AvtlK 10§ är en princip inom avtalstolkning där om ett villkor inte anser har varit under individuell förhandling, så ska villkoret tolkas till konsumentens fördel. Det är alltså byrån som har bevisbördan för om "resekostnadsvillkoret" har varit föremål för individuell förhandling vilket är svårt i sig att bevisa samt att om de inte kan bevisa detta så ska villkoret tolkas till din fördel under 36§ avtalslagen.Oskäligt avtalsvillkor enligt 36§ avtalslagen?Paragrafen är en generalklausul, en sorts slasktratt som är till för att fånga upp alla avtalsvillkor som under omständigheterna kan anses vara orimliga. Det stadgas även att man ska särskilt beakta behovet av skydd för parterna involverade. Då du anses som en konsument är detta en fördel för dig. Är villkoret orimligt/oskäligt? Att betala resekostnader i sig är inte orimligt utan det används i stor omfattning när klienten befinner sig långt ifrån. Emellertid innebär detta att resekostnaderna även måste vara skäliga i sig. Det finns andra alternativ som skulle vara av mindre ekonomisk inverkan för dig som de hade kunnat använda sig av. Det finns en allmän skyldighet att vid tjänster att använda sig ansvarigt och rättvist med klientens medel, vilket inte har skett i detta fall.Fortsättningsvis är advokater skyldiga att iaktta god advokatsed som kommer till uttryck i 8 kap. 4 § 1 st. rättegångsbalken. Standarden för vad som anses vara "god advokatsed" har utvecklats inom advokatkåren och regleras främst genom de etiska principerna i Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed (VRGA). Den viktigaste principen är lojalitetsplikten, det vill säga att advokaten ska tillvarata klientens intressen (1 § VRGA).Mer specifikt sig att en advokat, innan de anlitar en sakkunnig för ett specifikt arbete, upplysa klienten om kostnaderna dessförinnan och låta klienten bestämma huruvida uppdraget är värt kostnaden, läs sida 44. Det är en etisk vägledning för advokater att konsultera och även tillvarata ta klientens ekonomiska intressen. SammanfattningsvisAvtalslagen 36§ om jämkning av oskäliga avtal bör därför vara tillämplig. Det verkar som att du inte har fått en möjlighet att förhandla fram villkoret, ytterligare så har de bevisbördan på att du faktiskt har fått chansen. Att villkoret i sig inte är oskäligt då det är vanligt att klienten betala resekostnader, men det är inte vanligt klienten betalar extraordinära kostnader som denne inte har fått information om tidigare. Det strider även mot advokatsed att uppträda sig på detta vis. Jag rekommenderarJag tycker att du inte ska betala fakturan utan att du ska först och främst skriva ett mejl till dem om att du inte har fått information om att resekostnader innebär privatflyg samt att de hade kunnat använda sig av billiga transportmetoder som tåg eller vanligt flyg. Du bör även fråga om anledningen till varför de använde sig av privatflyg. Sedan bör du kontakta konsumentombudsmannen (hemsidan). Om du behöver hjälp med vidare handläggning så rekommenderar jag att du hör av dig till Lawlines jurister som kan hjälpa dig med vidare utredning av ärendet, klicka här. Jag hoppas jag har kunnat varit till hjälp. Med vänliga hälsningar.

Jesper Eng |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Renommésnyltning kan bara bli aktuellt när det är fråga är om varumärken (eller andra kännetecken vid marknadsföring, som inte är relevant här). Frasen "Nobody puts baby in a corner" (eller er fras) finns inte i patent- och registreringsverkets varumärkesdatabas, vare sig som svensk varumärke, EU-varumärke eller internationellt varumärke. Det kan alltså inte vara varumärkesintrång och därför inte renommésnyltning. I övrigt är Dirty Dancing antagligen skyddad av upphovsrätt enligt 1 § upphovsrättslagen, men inte heller i sådana fall kan ni stöta på några problem. Enligt 2 § samma lag innebär upphovsrätt en ensamrätt till att bl.a. framställa exemplar av verket, oavsett om detta sker delvis. Det är däremot otänkbart att betrakta en – dessutom omskriven – fras ur en film som en partiell exemplarframställning. Frågor om exempelvis bristande god marknadsföringssed enligt 5 § marknadsföringslagen vore ett så långsökt koncept att det inte ens är värt att ta upp. I och med detta är alla immaterial- och marknadsrättsliga hinder för er banner och er frågetävling undanröjda och det är således fritt fram att göra som ni planerat.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga, och lycka till!

Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Denna typ av frågor regleras av semesterlagen (SemL). Arbetstagaren har rätt till semesterförmåner enligt lagen (1 § SemL). Vid en anställning som avses pågå i högst tre månader får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning (5 § SemL). Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret (16b § SemL).Sammanfattningsvis innebär ovanstående att du har rätt till semesterersättning i det fall du inte har rätt till semesterledighet. Semesterersättningen specificeras vanligtvis på lönespecifikationen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör dina möjligheter att avsäga dig ett arv från din mor. Regler om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Arvsavsägelse och arvsavstående Det är möjligt att som arvinge avsäga sig rätten till ett arv. Man kan avsäga sig hela arvet, en viss del av arvet eller viss specifik egendom. En arvsavsägelse innebär att hela din arvsgren förlorar rätten till arv, det vill säga dina arvingar kan inte istället för dig göra anspråk på arvet från din mor. Den del som egentligen skulle tillfallit dig kommer istället fördelas mellan din mors övriga arvingar. Väljer du istället att avstå sin din till arv kommer arvet från din mor istället att tillfalla dina arvingar. Arvsavsägelse före eller efter dödsfallet Vill du avsäga dig din arvsrätt före din mors bortgång, ska en sådan arvsavsägelse göras i ett skriftligt avtal med din mor (17 kap. 2 § ÄB). Eftersom du är bröstarvinge till din mor, gäller arvsavsägelsen av den del av arvet som utgör din laglott bara om du har fått skälig ersättning för din laglott. Din laglott motsvarar hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Vad som utgör skälig ersättning ska bedömas med hänsyn till förhållandena då arvsavsägelsen görs. Vad som utgör skälig ersättning får bedömas i relation till värdet på den laglott du annars hade haft rätt till. Om ersättningen väsentligen understiger det värde din laglott har vid tiden för när du sluter avtal med din mor om arvsavsägelsen, kommer ersättningen inte anses vara skälig. Du bör kunna hävda att de kontanter du har fått av din mor under de senaste 15 åren utgör sådan ersättning för laglotten som krävs för att din arvsavsägelse ska gälla även din laglott. Men eftersom jag inte vet hur stor laglott du har rätt till och hur mycket kontanter du har fått av din mor kan jag tyvärr inte säga om de kontanter du fått av din mor räcker för att du ska anses ha fått skälig ersättning. Vill du avsäga dig din arvsrätt efter din mors bortgång finns det däremot inget krav på att du ska ha fått skälig ersättning för laglotten. Om du avsäger dig din rätt till arvet innan eller senast vid bouppteckningsförrättningen kommer du inte heller att antecknas som dödsbodelägare. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar