Kan mina syskon sälja vår gemensamma egendom trots att jag inte vill?

2019-04-24 i Samägandeavtal
FRÅGA |Kan mina syskon sälja våran gemensamma hus fast jag inte vill sälja?!
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om samäganderätt (samäganderättslagen) blir tillämplig då två eller flera personer äger exempelvis en fastighet tillsammans (1 § samäganderättslagen).Utgångspunkten är att samtliga delägare måste samtycka för att den gemensamt ägda egendomen ska säljas (2 § samäganderättslagen). Dock om det krävs nödvändiga och brådskande åtgärder krävs inte samtliga delägares samtycke. Därutöver kan en delägare vända sig till tingsrätten om att den samägda egendomen ska utbjudas på offentlig auktion. Detta förutsätter att denna möjlighet inte avtalats bort delägarna emellan. Det krävs då att du kan visa att synnerliga skäl föreligger för att anstånd ska meddelas (6 § samäganderättslagen). Annars kan dina syskon sälja fastigheten trots att du motsätter dig det. Synnerliga skäl föreligger bland annat om det är lågkonjunktur och det därav inte skulle vara möjligt att få ut ett rimligt pris för egendomen. Om offentlig auktion skulle bli aktuell kan delägarna avtala om ett minimipris som försäljning av egendomen inte får understiga (9 § samäganderättslagen). Om ni på något sätt kommer överens är en rekommendation är att ni istället vänder er till en fastighetsmäklare för att öka chansen till bättre ekonomiskt resultat av försäljningen. Övrig information om försäljning av samägd egendomOm ni kan visa på hur stora andelar ni står som ägare i egendomen kommer köpeskillingen att fördelas utefter detta. Ni kan visa på andelarna exempelvis genom en lägenhetsförteckning eller köpekontrakt. Om ni inte kan visa på andelarna kommer köpeskillingen fördelas lika mellan antalet delägare. Sammanfattningsvis, krävs det som utgångspunkt samtliga delägares samtycke för att sälja samägd egendom. Dock kan en delägare vända sig till tingsrätten för att sälja egendomen genom en offentlig auktion. Kan du visa på att synnerliga skäl föreligger kan du i så fall hindra att egendomens säljs på detta sätt. Hoppas mitt svar var behjälpligt. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Uppsägningstid visstidsanställning

2019-04-24 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |HejMin dotter arbetar med visstidsanställning med slutdatum i juni. Hennes tjänstgör sk Traineetjänst. Inget ansvar eller vikariat. Har 2 veckors betalt semester. Kan hin säga upp sig innan? Och hur blir det med semestern?
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den här typen av frågor regleras i Lagen om anställningsskydd.En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inget annat avtalats (4 § andra stycket LAS). Som huvudregel går en visstidsanställning alltså inte att säga upp/avsluta i förtid eftersom en visstidsanställning redan har ett förutbestämt slutdatum. Man kan däremot avtala om en uppsägningstid i anställningsavtalet så min rekommendation är att börja med att titta där.Det som kan göras om det inte avtalats om i anställningsavtalet är att försöka komma överens med arbetsgivaren om att avsluta anställningen i förtid men uppsägningen måste då vara ömsesidig, det finns inte möjlighet att ensidigt säga upp anställningsavtalet i förtid. Semestern har hon rätt till under tiden hon omfattas av anställningsavtalet.Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, om inte så är du välkommen att ställa en ny fråga så besvaras den så snabbt som möjligt.Vänligen,

Testamente mellan sambor: särkullbarns laglott och efterlevande make

2019-04-24 i Sambo
FRÅGA |Min sambo och jag fick 1998 skrivet ett testamente som säger att "Den av oss, som överlever den andre, skall få all den avlidnes egendom inkl" den fastighet jag och min sambo förvärvat tillsammans "med fri förfoganderätt. Efter den sist avlidnes död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan våra gemensamma arvingar i lika delar". Gäller detta testamente idag så att bara våra gemensamma barn får ärva oss? Min sambo har ett barn från ett tidigare förhållande som min sambo vill ska hållas utanför allt arv om så är möjligt. Vilken blir den eventuella skillnaden om jag dör före min sambo resp om min sambo dör först?
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om det här hittar du i ärvdabalken (ÄB). Är testamentet fortfarande gällande och gäller det i så fall endast för gemensamma arvingar?Så länge testamentet uppfyller formkraven (skriftligt och bevittnat av två vittnen) samt inte har återkallats genom förstörande av testamentet eller motsvarande viljeuttryck så är det fortfarande gällande (10 kap. 1 och 5 §§ ÄB). Enligt ordalydelsen gäller testamentet enbart era gemensamma arvingar och omfattar således inte särkullbarnet från det tidigare förhållandet.Vad gäller för särkullbarnet (barnet från det tidigare förhållandet)?En bröstarvinge (ett barn) kan inte göras helt arvlös utan har alltid rätt till sin så kallade laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, dvs. den del som hade tillkommit särkullbarnet om testamentet inte hade upprättats och fördelning alltså hade skett enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). För att särkullbarnet ska kunna få ut sin laglott krävs dock att denne påkallar jämkning i testamentet inom 6 månader (7 kap. 3 § ÄB).Vilken blir den eventuella skillnaden beroende på vem av er som avlider först?Skulle din sambo avlida först kan det få följden att hennes särkullbarn påkallar jämkning av testamentet så att hen får ut sin laglott direkt, vilket minskar den egendomsmassa som skulle ha utgått till dig enligt testamentet. Utan mer information om egendomsförhållandena är det tyvärr svårt att säga exakt hur det t.ex. skulle kunna påverka fastigheten. Skulle däremot du avlida först kan särkullbarnet få ut sin laglott först när din sambo avlider och tar då del av arvet efter din sambo men inte efterarvet efter dig.Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor. Ta också gärna kontakt med oss här om ni skulle vilja ha hjälp med någon ändring av testamentet. Med vänlig hälsning,

Vad innebär regressrätt och hur använder jag den?

2019-04-24 i Fordringar
FRÅGA |Hej jag står som borgenär till en faktura för ett företag om i sin tur har såld en faktura till X. Nu har denna faktura gått till kronofogden och jag står som betalningsnsvarig. Min fråga till er är. Vad är regressrätt och kan jag använda mig av den. Och hur går jag till vägen men den ?
Alice Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regressrätt är en rätt för dig som borgensman att kräva tillbaka en utbetalning från den som egentligen borde stått för denna, dvs. låntagaren. Denna utnyttjas genom att du framställer ett krav på återbetalning till den som egentligen var betalningsskyldig för lånet. Sker inte betalning frivilligt kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden för att få hjälp att driva in skulden. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Dement persons möjlighet att ge bort pengar och förvaltares möjligheter att investera i aktier

2019-04-24 i God man & förvaltare
FRÅGA |Får en person som bor på ett demensboende ge bort pengar?Får en person som sköter en demenspersons ekonomi köpa aktier för den dementa personens pengar?
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om det här hittar du dels i lag (1924:323) och dels i föräldrabalken (FB). Får någon med demens ge bort pengar?Huvudregeln är att varje person har att bestämma över sin egendom. Här finns emellertid demens hos gåvogivaren, vilket kan påverka den förmågan. Avtal, här i form av ett gåvoavtal, som sluts under påverkan av demens (avtalsrättsligt en form av psykisk störning) är ogiltigt och kan alltså ogiltigförklaras så att prestationerna (pengagåvan) återgår (lag 1924:323). Observera dock att gåvan inte automatiskt är ogiltig bara genom sin existens utan att en ogiltigförklaring måste ske för att få den att återgå. Kan en person som sköter demenspersons ekonomi köpa aktier för den dementes pengar?Eftersom du skriver att det finns någon som sköter demenspersonens ekonomi utgår jag från att personen i fråga har fått en god man eller förvaltare förordnad för att hjälpa till med förvaltningen av demenspersonens ekonomi. God man/förvaltare har att förvalta huvudmannens egendom på ett så bra sätt som möjligt, vilket kan innebära placeringar med skälig avkastning för att få egendomen att växa (12 kap. 2–4 §§ FB). Vad gäller just köp av aktier krävs dock överförmyndarens samtycke (14 kap. 6 § FB).Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor. Med vänlig hälsning,

Jag har arbetstillstånd men önskar jobba för annat företag än som anges i beslutet - får jag det?

2019-04-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej och tack for dina service. Jag tänkte bara fråga om jag har en arbetstillstånd som personlig assistent och jag vill jobba som vikarie på en företag som medicinsk teknik konsult, får jag göra det ? och kan man arbeta på deltid på två företag som har olika inriktning ?
Cornelia Isacson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetstillstånd regleras i 6 kapitlet utlänningslagen (UtlL). Arbetstillstånd ges för en viss tid och får avse visst arbete och förenas med villkor (6 kap 1 § UtlL). I ditt arbetstillstånd finns angivet hos vilken arbetsgivare och för vilket yrke som ditt arbetstillstånd gäller. Under två år är arbetstillståndet knutet till en specifik arbetsgivare eller till ett visst yrke (6 kap 2 a § tredje stycket UtlL). Om du har arbetat mindre än 24 månader hos nuvarande arbetsgivare eller för det yrke som står i beslutet, är det inte möjligt att byta arbetsgivare eller arbetsuppgifter. I så fall behöver du ansöka om nytt arbetstillstånd. Det finns dock en möjlighet att byta arbetsgivare om längre än 24 månader har passerat och förlängning beviljats av Migrationsverket (6 kap. 5 § UtlL). Då krävs det inte ny ansökan om arbetstillstånd. Observera att detta enbart gäller om du byter arbetsgivare och inte om du byter yrke. Av frågan tolkar jag att du önskar förändring både avseende arbetsgivare och yrke. Det ställs krav på att ny ansökan om arbetstillstånd ska lämnas in. Mer information om detta kan du läsa om på migrationsverkets hemsida.Hoppas mitt svar var behjälpligt. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar, Cornelia Isacson

Mitt ansvar för att ha klippt en gemensamt ägd häck med grannen utan att be om tillåtelse

2019-04-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Grannen och jag har för ca 15 år sedan satt en gemensam häck i tomtgränsen, merparten av träden står på hans sida. Nu har jag utan att kontakta honom klippt häcken då den var vildvuxen enligt min uppfattning ej klippt på ca 5 år. Jag har klippt buskar som stod på hans sida samt tagit bort någon buske. Jag har klippt på såväl min som hans sida. Han anser att jag klippt för mycket samt att jag borde frågat honom.Mitt förslag är att han kompenseras genom att få hela ägandet av häcken (så slipper jag den också). Han vill inte det, han vill jag ska ersätta ett ännu odefinierat värde.Hela häcken kostade ca 5 000 kr för ca 15 år sedan, vi betalade hälften var.Hur agera? Vad kan mitt ansvar bli? Jag har stått på min fastighet och klippt.
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det äger ni häcken gemensamt, men likväl står delar av häcken på vardera tomt som ni äger själva. Den delen av häcken som är på din tomt har du förfoganderätt över och den delen av häcken som är på din grannes tomt har han förfoganderätt över. Det finns dock vissa regler i jordabalken som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan grannar berörande deras användning av sin egen fastighet.Skyldigheter en granne har berörande sin fastighetI jordabalken (JB) stadgas att grannar ska använda sin fastighet på ett sådant sätt att skälig hänsyn visas till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Om en rot eller en gren från din grannes tomt tränger in på din tomt, får du ta bort det endast om det medför olägenhet för dig. Om borttagandet av en rot eller en gren däremot skulle befaras medföra skada av betydelse för din granne ska hen först uppmanas om att själv ta bort den (3 kap. 2 § JB). Enligt förarbeten till bestämmelsen framgår att även buskar innefattas i orden "rot eller gren". Frågan en bör ställa sig är om din klippning av häcken och borttagandet av busken uppfyller kriteriet "medföra skada av betydelse för din granne". Av den information jag fått av dig kan jag tyvärr inte ge ett solklart svar på det, men exempelvis kan skada av betydelse vara om du klippt stora hål genom häcken. I ett fall för några år sedan ansågs en granne ha lidit skada av betydelse eftersom den andre grannen hade klippt ner en del av häcken. Främst ansågs det vara skada av betydelse för att den drabbade redan tidigare sagt att hen ville sköta sin sida av häcken helt själv och att hen också ville förhindra för stor insyn på sin tomt.Under förutsättning att antingen din fastighet eller din grannes fastighet är tredimensionell (har en fastighet under marken som exempelvis ett garage eller en fastighet över marken som exempelvis en ägarlägenhet i ett bostadshus) kan det vara så att din granne har en skyldighet att se till att häcken underhålls. Denna skyldighet har han om hans underhållning av häcken är så pass bristfällig att det finns risk för att en inte obetydlig skada drabbar din del av häcken. I förarbeten till bestämmelsen har man inte sagt annat än att risken för skada ska vara betydande. Om det varit så att häcken drabbats av en sjukdom hade det kunnat ses som något som innebär en inte obetydlig skada och som hade givit dig rätt att klippa häcken för att du inte skulle drabbas av någon skada. Om så hade varit fallet hade din granne fått ersätta dig eftersom han haft skyldighet att ta sköta sin del av häcken. Om det bara är så att häcken är vildvuxen utan att innebära någon direkt skada för dig är det lite trixigare.Om det skulle vara så att varken du eller din granne har en tredimensionell fastighet finns det även en allmän skyldighet för både dig och din granne att falla tillbaka på, som innebär att ni vid användande av häcken inte stör omgivningen på ett sådant sätt som försämrar bostadsmiljön på ett sätt som inte skäligen bör tålas samt se till att vidta åtgärder för att bevara ett gott skick på häcken (3 kap. 11 § JB). Vanligtvis tillämpas denna bestämmelse på situationer där en av grannarna har högljudd musik, eldar på tomten eller kör runt med maskiner som stör. I ditt fall skulle bestämmelsen kunna användas till din fördel om grannens användning av häcken kan anses försämra bostadsmiljön på ett sätt som inte skäligen bör tålas. Att häcken är vildvuxen är vanligtvis något som skäligen får anses tålas. Berörande skyldigheten att se till att häcken ska vara i gott skick har du däremot kanske lite större chans. Det är dock svårt att säga eftersom omständigheterna i det enskilda fallet påverkar så pass mycket.Så sammanfattningsvis: * Du har haft tillåtelse att fixa delen av häcken som står på din tomt. * Beroende på om ditt borttagande av busken och klippningen av häcken på din grannes sida kan befaras ha medfört betydande skada för honom eller inte, har du antingen vidtagit en åtgärd som du inte hade fått utan att bereda din granne tillfälle att åtgärda det först. Om borttagandet medfört betydande skada för din granne kan det vara så att du kan få betala någon ekonomisk ersättning, om han lidit någon skada som kan uppmätas rent ekonomiskt. * Genom att du klippt häck och tagit bort buskar som inte är på din tomt kan du ha begått ett brott mot hemfriden och riskerar därmed att få betala böter (4 kap. 6 § BrB). I sådana fall måste din granne ange brottet till en åklagare, alternativt att åklagaren anser det vara påkallat ur allmän synpunkt att ta upp fallet för att det ska kunna tas upp i domstol. Vad som bör påpekas är dock att du INTE begått ett brott om det varit så att antingen du eller din granne har en tredimensionell fastighet och din grannes skötsel av häcken varit så pass bristfällig att delar av din häck skadats. Då har han haft en skyldighet att sköta sin del av häcken och du ska bli ersatt om du drabbats av någon skada för att han inte klippt sin häck, exv om någon del av hans häck varit drabbad av en sjukdom som nu spridit sig. * Om varken du eller din granne har en tredimensionell fastighet har ni ändå en allmän skyldighet enligt 3 kap. 11 § att se till att häcken inte orsakar störning i omgivningen som inte skäligen kan tålas. Ni ska även se till att häcken hålls i gott skick. Eventuellt skulle du kunna ha något att påpeka här.Vad kan du göra?Som du märker är det många bedömningsfrågor som ska iakttas och mycket som varierar från fall till fall. Rent generellt ska domstol användas som sista utväg när parterna inte kan komma överens på något annat sätt eftersom en domstolsprocess medför kostnader där du kan behöva betala för exempelvis ombud, rättegång, resor mm. Det är därför bättre om du och grannen löser tvisten sinsemellan och kanske når någon typ av kompromiss även om han nu inte ville äga hela häcken själv. Beroende på om din klippning av häcken ansetts vara befogad enligt 3 kap. 2 §, 3 kap. 11 § (häcken har varit misskött och grannen har varit bristfällig i sin skötsel på ett sätt att du lidit skada) kan du antingen gå fri från ansvar eller få betala böter. Om du nu skulle behöva betala någon ersättning skulle summan rimligtvis inte bli särskilt stor med tanke på att hela häcken kostade 5000 kr för 15 år sedan. Jag hoppas ni når fram till en lösning utan att behöva gå till domstol. Stort lycka till!Ha en fin dag och hör gärna av dig till mig på min mejl om du har några frågor.Med vänliga hälsningar,

Måste alla dödsbodelägarna vara närvarande vid arvsskiftet?

2019-04-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi skall göra arvskifte i släkten, måste alla dödsbodelägarna vara närvarande eller kan vissa lämna fullmakt?
Cornelia Isacson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsskifte regleras i 23 kapitlet ärvdabalken (ÄB).Arvsskifte handlar om att fördela den avlidnes tillgångar mellan flera dödsbodelägare. Det handlar om att samtliga dödsbodelägarna ingår ett privat avtal. Detta avtal kommer inte att behöva meddelas till myndigheter. Av avtalet (arvsskifteshandlingen) ska framgår vem av arvingarna och testamentstagarna som egendomen ska tillskiftas. Handlingen ska vara skriftlig och undertecknas av samtliga dödsbodelägare (4 § ÄB). Därutöver ställs inga särskilda krav på innehållet i avtalet. Det ställs heller inga vittneskrav vid undertecknande. Dock kan jag rekommendera att ni ändå har vittnen vid undertecknandet för att undvika eventuella framtida konflikter. Förslagsvis kan handlingen sändas från dödsbodelägarna efter undertecknandet och sändas därefter. Om det finns en omyndig person bland delägarna ska denne företrädas av en förmyndare eller god man. I sådana fall ska överförmyndaren skriva under handlingen. Detta regleras i 15 kapitlet föräldrabalken. Bouppteckningen tillsammans med arvsskifteshandlingen är de handlingar som behövs för att kunna verkställa en egentlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskaper och utgör bevis över att dödsbodelägarna är överens om vem som ska få vad av egendomen. Sammanfattningsvis, det ska upprättas en arvsskifteshandling. På grund av dess karaktär som privat avtal mellan dödsbodelägarna är det få krav som ställs på handlingen. Det ställs inga särskilda krav i lag på att dödsbodelägarna ska närvara vid just arvsskiftet. De krav som ställs på avtalet är enbart att det ska vara skriftligt och att samtliga dödsbodelägarna ska underteckna detta. Det ställs inga krav på vittnen vid undertecknandet. Dock kan jag rekommendera att ni ändå har vittnen vid undertecknandet för att undvika eventuella framtida konflikter. Hoppas mitt svar varit till vägledning. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar, Cornelia Isacson