Anna Holmlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor gällande fastighet regleras i jordabalken. Om ni inte har avtalat om något annat gäller följande bestämmelser. Vid köp av fastighet har köparen har rätt att få med sig viss tillhörande lös egendom. I ditt fall måste man göra en bedömning om stegen anses utgöra byggnadstillbehör och därmed ingå i köpet eller inte (2 kap 2 § JB). Som byggnadstillbehör räknas fast inredning och andra föremål som försetts byggnaden för stadigvarande bruk. En lös stege som är särskilt avsedd för annat än rensning av skorsten, som till exempel trimma häck, borde därför inte utgöra byggnadstillbehör. Speciellt eftersom det redan finns en fast stege som är till för sotning av skorstenen. Detta innebär enligt min bedömning att köparen inte har rätt till den lösa stegen, om ni inte har avtalat om det. Du har alltså rätt att ta med dig stegen. Kan nämna att om du ändå vill få frågan prövad får du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Tingsrätten kan då meddela dom om stegen ska betraktas som byggnadstillbehör eller inte. Värt att veta är dock att processkostnaden i tingsrätten troligtvis lär vara högre än kostnaden för en ny stege. Hoppas du fick svar på din fråga!

Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Vad är problemet? Av din fråga framgår att du har en son som är 18 år och går på gymnasiet, men som inte längre bor med dig. Jag tolkar din fråga som att du undrar huruvida du fortfarande är underhållsskyldig för din son trots att han inte bor med dig längre. Reglerna kring dina skyldigheter som förälder regleras i föräldrabalken (FB). Vad säger lagen? Som förälder har man en underhållsskyldighet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och din ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB). Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år men om barnet går i skolan efter denna tidpunkt är du fortsatt underhållsskyldig, dock som längst till dess barnet fyller 21 år (7 kap. 1 § andra stycket FB). Eftersom din son fortfarande går i gymnasiet så innebär det att du fortsatt är underhållsskyldig för honom. En styvförälder kan också bli underhållsskyldig. Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Vid särskilda skäl så kan underhållsskyldigheten kvarstå även efter barnet flyttat hemifrån (7 kap. 5 § FB). Eftersom du och ditt ex inte längre bor med varandra är han alltså inte underhållsskyldig för din son.Sammanfattning Du är fortfarande underhållsskyldig tills det att din son tar studenten. För information kring din underhållsskyldighet och hur mycket du måste betala kan du läsa mer här. På den sidan kan du även boka in ett webbmöte med en handläggare på Försäkringskassan som kan hjälpa dig eftersom du är i en liten annorlunda situation. Hoppas du fått svar på din fråga!

Adam Novak |Hej!Tack för att du har ställt din fråga till oss på Lawline.Den gällande huvudregeln inom internationell arvsrätt är att lagen som tillämpas ska vara den från landet där den avlidne bodde vid sin död. Den avlidne kan dock i speciella situationer, där den har en koppling till andra länder förordna i testamente att dessa länders regler skall gälla istället. Då kommer en domstol i det andra landet att hantera frågan.I Sverige erkänner vi domarna som sedan meddelas (4 kap 2 § Lagen om arv i internationella situationer).Det finns undantag för att detta dock(4 kap 3 § Lagen om arv i internationella situationer). Avgörandena från utländsk domstol gäller inte i Sverige ifall:...avgörandet har meddelats mot en part som inte har svarat i frågan pga. något annat än att själv ha valt det....avgörandet strider mot ett svenskt avgörande,...avgörandet strider mot ett tidigare meddelat utländskt avgörande som gäller här,...det i Sverige pågår ett förfarande som kan leda till ett motstridigt avgörande, eller...det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att erkänna avgörandet.Om någon av dessa blir aktuell kommer svensk rätt att tillämpas istället. För att marockanska domslut ska verkställas i Sverige behöver ni ansöka om det (4 kap 4 § Lagen om arv i internationella situationer). Det gör ni på Sveriges domstolars hemsida. Hoppas ni har fått svar på era frågor,Med vänlig hälsning,

Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Vad är problemet?Av din fråga framgår att du sålt en bil till en annan privatperson och köparen har därefter kontaktat dig efter två veckor och meddelade att den var sönder. Frågan huruvida du kan bli betalningsskyldig för felen på bilen regleras i köplagen. Vad säger köplagen om det aktuella problemet?Risken för varanOm köparen bär risken för varan innebär det att hen är skyldig att betala även om varan försämras genom en händelse som inte beror på säljaren (12 § köpl). Risken går över på köparen när varan avlämnas enligt avtalet (12 § första stycket köpl). I ditt fall så har alltså risken gått över på köparen i samband med att hen hämtade bilen hos er och tog hand om den (6 § köpl). Om det istället rör sig om ett transportköp, alltså att bilen transporterats till köparen, anses risken ha gått över på hen i samband med att bilen överlämnats till transportören (7 § andra stycket köpl).Fel i varanFrågan om varan är felaktig bedöms efter bilens beskaffenhet i samband med att köparen tog hand om bilen. Säljaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare (21 § första stycket köpl). Det är som huvudregel köparen som måste bevisa att felet förelåg vid riskövergången (alltså när hen hämtade bilen). Köparen måste alltså visa att felen fanns på bilen samtidigt han fick tog hand om den, hen kan inte åberopa fel som uppstått under de två veckorna han själv haft bilen.Köparen får inte åberopa fel som hen borde märkt vid undersökningen av bilen eller om köparen utan godtagbar anledning underlåter att undersöka den trots säljarens uppmaning. Detta gäller dock inte om säljaren handlat i strid mot tro och heder, till exempel om säljaren kände till felet sedan innan (20 § andra stycket köpl). Eftersom köparen inte har sagt vad det är för fel på bilen så är det svårt att göra en bedömning huruvida köparen borde upptäckt felet eller inte.Varan är att anse som felaktig om den avviker från vad köparen har fog att förutsätta (17 § tredje stycket köplagen). Vid denna bedömning kan man till exempel ta hänsyn till pris, årsmodell samt vad det är för typ av fel. Även denna bedömning är svår att göra eftersom säljaren inte meddelat vad för fel som hen har upplevt med bilen.Befintligt skickNågot som också är värt att nämna är om bilen sålts i befintligt skick. Begagnade varor säljs ofta med denna friskrivning och varan är då endast felaktig om du lämnat uppgifter som inte visar sig stämma, att du haft vetskap om felet, men inte upplyst köparen om det eller om varan är i väsentligt sämre skick än vad köparen med hänsyn till pris och andra omständigheter haft fog att förutsätta (19 § köpl). ReklamationKöparen måste reklamera inom skälig tid efter att hen märkt av felet och har rätt att reklamera i två år från det att hen mottog varan (32 § köpl). För att köparen ska kunna kräva att du avhjälper felet (t.ex. betalar reparationen) så måste köparen göra en särskild reklamation om just detta. Detta ska också göras inom skälig tid (35 § köpl).Sammanfattning Om felen fanns på bilen i samband med att köparen hämtade bilen så kan du bli skyldig att betala för reparationen, det är köparen som måste visa att felen fanns då. För att bilen ska anses vara felaktig måste de vara av sådan karaktär att köparen har fog att förutsätta att de inte fanns. Ett tydligt exempel på vad man har fog att förutsätta är att bromsarna fungerar. Det är svårt att göra en exakt bedömning eftersom köparen inte berättat för dig vilka fel som finns. Jag rekommenderar att du invänder mot köparens krav om hen skulle ställa några. Godtar inte köparen detta kan du kontakta oss här för hjälp att gå vidare med ditt ärende.Hoppas du fått svar på din fråga!

Adam Novak |Hej!Tack för att du har valt att ställa din fråga till oss på Lawline.Sammantaget är svaret på din fråga är: Nej, det är förbjudet att neka någon anställning pga. att denna är gravid, eftersom det är diskriminering mot kvinnor.Fallet C-177/88 Dekker från EU-domstolen fastslår att all form av diskriminering mot gravida är också, per definition, direkt diskriminering mot kvinnor. Detta beror på att endast kvinnor kan vara gravida, och att detta är en väsentlig del av att vara kvinna. Förbudet har inte inskränkts i senare domar, vilket gör detta till en av de starkaste prejudikat-reglerna inom EU-rätten.I fallet slogs det vidare fast att de ekonomiska svårigheter som potentiella arbetsgivare upplever pga. gravida anställda inte lever upp till sådan nivå att de kan motivera att gravida prioriteras bort under anställningsurval. Därför tror jag att den ökade administrativa bördan av att anställa en till vikarie efteråt, inte heller motiverar nekad anställning.Ifall denna fråga är ställd på förekommen anledning rekommenderar jag att du tar kontakt med Diskrimineringsombudsmannen, som kan föra talan om detta inför domstol. På så sätt kan du kringå riskerna med kostnader för rättegång, och, ifall bevisningen brister, kostnader för biträde.Jag hoppas att du har fått det svar du sökte.Med vänlig hälsning,

Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Vad är problemet?Av din fråga framgår att du för nio år sedan var med om en olycka och fick ett är på halsen. Jag tolkar din fråga som att du undrar om du fortfarande har rätt att begära ersättning trots att ditt försäkringsbolag sagt att man måste anmäla skadan inom tre år. Reglerna kring preskription av rätten till försäkringsskydd regleras i försäkringsavtalslagen (FAL). Vad säger lagen?Den aktuella lagstiftningenDen som vill ha försäkringsersättning måste väcka talan inom tio år från tidpunkten när det förhållande som enligt försäkringsavtalet berättigar till sådant skydd inträdde (7 kap. 4 § första stycket FAL). Det innebär alltså att man har tio år på sig från det att skadan skedde att söka försäkringsersättning. Den tidigare lagstiftningenDen tidigare lagstiftningen gällde fram tills 1 januari 2015. Den viktigaste skillnaden gentemot dagens regler var en huvudregel om en treårsfrist, som började från det att den ersättningsberättigade fick kännedom om att man kunde ha rätt till ersättning. Det innebar alltså en preskriptionstid på tre år, vilket är den som jag tror försäkringsbolaget informerar om. Den gamla lagstiftningen gäller fortfarande för försäkringsavtal som har ingåtts före den 1 januari 2015 och inte har förnyats efter den dagen. Sammanfattning Beroende på när du tecknat ditt försäkringsavtal så finns det alltså olika preskriptionstider. Har du tecknat avtalet eller om det har förnyats efter 1 januari 2015 så gäller den tioåriga preskriptionstiden och du kan således vända dig till ditt försäkringsbolag för att begära ersättning. Hoppas du fått svar på din fråga!

Felicia Fredin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du i egenskap av arvinge kan tvingas betala dödsboets skulder. Vad gäller för ett dödsbos skulder? När en person avlider ska det ske en bouppteckning. Den ska ske senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § Ärvdabalken, hädanefter ÄB). I en bouppteckning antecknas den avlidnes tillgångar och skulder så som de var vid dödsfallet, genom att ange tillgångarnas värde och skuldernas belopp (20 kap. 4 § ÄB). Därefter utreds om tillgångarna räcker för att betala räkningarna. Ett dödsbo får inte lov att betala några skulder förrän en månad efter bouppteckningen, om det inte är klart att pengarna räcker till alla skulder (21 kap. 1 § ÄB). Det kan därför vara lämpligt att kontakta de mottagare som inväntar en betalning, för att be om uppskov tills det är klarlagt om tillgångarna räcker. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna, kan du sätta dödsboet i konkurs, eftersom ett dödsbo är en juridisk person (2 kap. 3 § konkurslagen). På så sätt kommer en dödsbodelägare aldrig personligen ärva dödsboets skulder. En ansökan om konkurs sker till den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist innan sin död (2 kap. 1 § konkurslagen). Sammanfattningsvis En arvinge kan inte ärva några skulder av den avlidne/av dödsboet. Du kan därmed inte bli skyldig att betala skulderna själv, men du kan behöva betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Skulderna kan däremot påverka arvet till dig eftersom skulderna ska betalas innan utdelning till arvingar sker. Ditt arv kan bli 0 kronor, men det kan inte bli ett negativt värde.Om du vill ha hjälp med att upprätta en bouppteckning kan du anlita en jurist. Här har du möjlighet att boka tid med vår byrå!Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar över om din gode man har rätt att få din post skickad till sig, spärra ditt bankkort och ersätta det, samt att "hota" med att spärra ditt konto. Jag uppfattar det också som att du undrar om du kan göra en fullmakt ogiltig, om du har skrivit på en sådan som ger din gode man rätt att göra dessa saker. Allmänt om god manPrecis som du skriver, finns reglerna om god man i föräldrabalken (FB), närmare bestämt i kap. 11 och 12. Ett godmanskap kan innebära att en god man, precis som det står i ditt papper, bevakar din rätt, förvaltar din egendom och sörjer för din person (FB 11 kap. 4 §). Att bevaka rätt innebär till exempel att ansöka om bidrag, överklaga beslut, ingå avtal eller företräda dig vid en bostadsförsäljning. Att förvalta egendom innebär till exempel att betala räkningar, att göra en budget tillsammans med dig och se till att dina pengar är placerade på ett tryggt sätt. Att sörja för person innebär att din gode man ska se till att dina intressen bevakas, till exempel så att du får den vård och fritid du har rätt till.God mans behörighet till bankkonton Du har fortfarande kvar full förfoganderätt över dina bankkonton även om du har en god man. Om den gode mannen företar någon form av handling för din räkning som får rättslig betydelse, t.ex. säljer egendom, ska du ha gett samtycke till detta. För mer vardagliga handlingar, som exempelvis betalning av räkningar, antas du ha gett samtycke (FB 11 kap 5 §). Vad din gode man har rätt att göra mer i detalj, t.ex. när det gäller att spärra konto och/eller kontokort, kan jag tyvärr inte ge ett tydligt svar på. Det beror lite på vad som står i förordnandet av din gode man. Att spärra kort och konton är nämligen inte rättshandlingar, det krävs därför inte att den gode mannen har ditt samtycke. Jag skulle råda dig att vända dig till överförmyndaren i din kommun och ta reda på vad som gäller i din situation. Överförmyndaren har till uppgift att utöva tillsyn och kontroll över hur bl.a. gode män sköter sina uppdrag. Du kan gå in på din kommuns hemsida och klicka dig vidare till överförmyndarnämnden för att få fram kontaktuppgifter till din överförmyndare.God mans möjlighet att få din post skickad till sig En god man kan begära att få din post skickad till sig, genom att fylla i en blankett om särskild postadress och skicka in till skatteverket. Det innebär att post från statliga myndigheter, kommuner och landsting kommer till din gode man istället för dig. Vanliga brev går fortfarande till dig, om inte din gode man meddelar övriga avsändare att breven ska gå till honom eller henne. Att din gode man anmäler särskild adress, och får din post skickad till sig, kräver dock att du lämnar ditt godkännande. Har du inte gjort detta, kan det vara så att din gode man gjort detta olovligen.Kan du ogiltigförklara en (eventuell) fullmakt? Om du har skrivit under en fullmakt som innebär att du gett samtycke till att din gode man gör något som kräver ditt samtycke, till exempel att få din post skickad till sig, finns det regler i avtalslagen (AvtL) som kan innebära att fullmakten är ogiltig. Jag ska beskriva några situationer som kan innebära att fullmakten är ogiltig.Om du blivit tvingad att skriva under fullmakten, och tvånget utövats med våld eller hot (AvtL 28 §) Även om du blivit tvingad att skriva under fullmakten, utan våld eller hot, men att motparten (den gode mannen) insett att du blivit tvingad till det kan fullmakten vara ogiltig (AvtL 29 §).Om någon avsiktligen vilselett dig till att skriva under fullmakten, t.ex. genom att ge dig felaktig information om vad det är du skriver på eller att undanhålla information från dig, kan fullmakten förklaras ogiltig (AvtL 30 §). Om någon har utnyttjat faktumet att du inte förstår situationen kan fullmakten ogiltigförklaras (AvtL 31 §). Det finns fler regler som kan innebära att en fullmakt är ogiltig, till exempel om omständigheterna när du skrev under fullmakten är sådana att det skulle strida mot tro och heder att fullmakten skulle gälla (AvtL 33 §). Skulle du få reda på att du har skrivit under en fullmakt och har mer frågor om denna kan ogiltigförklaras är du välkommen att höra av dig till oss igen. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,