Kan jag begära återbetalning om jag betalar för mycket underhållsbidrag?

2020-02-20 i Underhåll
FRÅGA |Jag ställer nedanstående fråga som ombud för min son. Han är enligt ett faderskapstest pappa till en flicka född 20070821, men har aldrig träffat henne. I ett tidigt skede fråntogs vårdnaden från mamman. I en dom från tingsrätten 2013 fastställdes barnets mormor till vårdnadshavare. Han betalar underhåll med för närvarande 1723 kr/mån. Mammans årsinkomst ligger på mellan 250 till 300 000 kr/år och hon betalar enligt uppgift inget underhåll. Om vårdnadshavaren får 1723 kr, ska då inte underhållsstödet delas mellan föräldrarna och halvera hans del till 862 kronor? Eller kan det vara så att båda föräldrarna ska betala 1723 kr och att vårdnadshavaren får det dubbla 3446? Om jag har rätt i min teori att utgiften ska halveras, kan man då begära återbetalning från FK. Frågan är även ställd med en begäran om utredning till FK. De skickade inget skriftligt svar men ringde min son och svarade ungefär "god dag yxskaft".
Binh Tran |Hejsan! Aktuell lagstiftning: Föräldrabalk och socialförsäkringsbalken. Båda föräldrarna är underhållsskyldiga gentemot barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § första stycket FB). Med ekonomisk förmåga avses en förälders förvärvsförmåga, vilket ofta inkomsten utgör ett mått på. Underhållskyldigheten fördelas i förhållande till respektive förälders ekonomiska förmåga. En förälder med bättre ekonomisk förmåga betalar därför mer. Det innebär att underhållet mellan er inte nödvändigtvis ska delas lika (7 kap. 1 § tredje stycket FB). Metoden för beräkning Barnets underhållsbehov uppskattas till visst belopp. Beräkning görs av varje förälders nettoinkomst efter skatt. Härifrån dras förbehållsbelopp för förälderns eget och eventuellt för makes eller samboendes underhåll. Restbeloppen representerar de överskottsbelopp som föräldrarna rimligen bör kunna ta i anspråk för underhåll åt barnet. Underhållsbidraget erhålls därefter genom att det belopp som har beräknats för barnets behov fördelas proportionellt mellan föräldrarna efter överskottsbeloppen. Ex: om ett barns behov räknas till 1 000 kronor, och din son har 2000 kr i restbelopp och dotterns mamma har 500 kronor i restbelopp så ska din son betala 800 kronor medan mamman ska betala 200 kronor då din son har ett ett 4 gångers större restbelopp ska han därför betala 4 gånger mer. Du har därmed rätt i din uppskattning att underhållsstöd ska delas mellan föräldrarna men det delas dock proportionellt med beaktande av vad de har kvar av sin nettoinkomst. Kan man begära återbetalning? En begäran om omprövning kan göras enligt 7 kap 10§ FB. På så vis kan domstolen ändra underhållsbidragsbeslutet på grund av ändrade förhållanden, t.ex att mamman har en lön och bör också stå för en del av underhållet. Ytterligare, så kan återbetalning göras om särskilda skäl föranleder detta enligt 2st samma paragraf.Enligt propositionen 1978/79:12 sid 409 så ska återbetalningsskyldighet tillämpas väldigt restriktivt, de skriver följande: "Återbetalningsskyldighet synes i princip böra komma i fråga endast i fall då sådan betalning inte skulle nämnvärt påverka det underhållsberättigade barnets försörjningsläge".Det finns ingen tydlig praxis i när denna bestämmelse tillämpas och det synes inte ha tillämpas ofta alls. Jag skulle emellertid argumentera att det i detta fall kan bli aktuellt eftersom en återbetalning från modern skulle inte påverka barnets försörjning. Vägledande praxis från HD kan emellertid inte hittas som kan tillämpas i ditt fall.Sammanfattning och rekommendationerDet beror på hur mycket hon har i nettoinkomst samt restbelopp som avgör hur mycket hon kommer kunna stå för underhållet till barnet. Emellertid verkar det som att hon ska betala eftersom hon har en inkomst på 250-300k. Jag anser att ni bör begära omprövning av underhållsbidrag samt begära att modern ska bli återbetalningsskyldig för det belopp som inte hon har stått för. Det finns stöd för detta även om paragrafen tillämpas restriktivt i beaktande av barnets försörjning. Jag anser att, eftersom hon inte står för barnets dagliga försörjning så kommer det inte heller påverka barnets försörjning. Därför bör återbetalningsskyldighet bli aktuellt.Finns det några otydligheter så hör av dig till Binh.Tran@lawline.seMed vänliga hälsningar

Ärver barn och barnbarn lika stor del efter den avlidne?

2020-02-20 i Arvsordning
FRÅGA |Vi har 2 barn. De har varsitt barn. Vi har alltså 2 barn och 2 barnbarn. Hur fördelas arvet mellan barn och barnbarn? Får de varsin 1/4 del samtidigt vid arvsskiftet? Eller får enbart barnen var sin 1/2 och barnbarnen sin del när respektive barn avlidit?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Både barn och barnbarn befinner sig i den första arvsklassen; de är bröstarvingar och har alltså först rätt till den avlidnes arv (2 kap. 1 § ÄB). Barn ärver före barnbarnDock finns det även en ordning inom denna arvsklass. Barn till den avlidne har rätt till den avlidnas förmögenhet innan barnbarn. Detta innebär i praktiken att barnen delar på den avlidnes förmögenhet och att ingenting tillfaller barnbarnen. Ett barnbarn kan dock ärva sina mor- eller farföräldrar direkt på två sätt:Den avlidnes barn är bortgånget eller,Den avlidne har skrivit ett testamente som anger att barnbarnet ska ärva direkt.Exempel:X avlider och lämnar efter sig tillgångar på 100 000 kr samt två barn och två barnbarn. Om båda barnen lever delas förmögenheten mellan dem - de får således 50 000 kr var medan barnbarnen inte får något. Om endast ett av barnen har dött, ärver det efterlevande barnet hälften - medan det avlidna barnets barn (d.v.s. ena barnbarnet) ärver den andra hälften istället för föräldern. Om båda barnen är döda är det barnbarnen som träder i deras föräldrar ställe.För att sammanfatta delas förmögenheten inte automatisk i fyra lika stora delar. Utgångspunkten är alltså att den avlidnes barn ärver allt och barnbarnen får ingenting. Denna ordning kan dock ändras genom att man skriver ett testamente.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Hur skriver vi ett samägaravtal?

2020-02-20 i Avtal
FRÅGA |Hur skriver vi ett samägaravtal för bil? Finns det något avtal att utgå ifrån?Med vänlig hälsning
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Det finns inga formkrav i svensk lag på hur avtal ska se ut, men det kan vara bra att ni är så tydliga som möjligt med vad ni vill ska gälla mellan er. Sådant som kan vara värt att reglera i avtalet är exempelvis vem som svarar för lån om ni tagit sådana för att finansiera köpet, om ni har lika rätt att nyttja bilen, eller om ni turas om att nyttja den. Det kan också vara bra om ni skriver under avtalet, för att senare kunna bevisa att ni varit överens om innehållet i avtalet. Det är vanligt att man skriver ut och skriver under två exemplar av ett avtal, så att varje part kan behålla en kopia. På Lawline säljer vi också avtalsmallar som man kan använda för att få hjälp att utforma ett avtal.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Att bedriva näringsverksamhet i bostadsrätt - tillåtet?

2020-02-20 i Bostadsrätt
FRÅGA |Får man bedriva rörelse i bostadsrätt?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag leta lagstöd i bostadsrättslagen. Bostadsrätter ska användas på det sätt som är det avsedda (7 kap. 6 § Bostadsrättslagen). Detta innebär att det användningsområde som var det avtalade vid köpet är det som bostadsrätten ska användas till. Om lägenheten används till något annat än det avsedda ändamålet får föreningen åberopa detta endast om det är av avsevärd betydelse för föreningen själv eller någon i föreningen. Om det felaktiga användandet är av avsevärd betydelse kan bostadsrättsföreningen meddela nyttjanderätten till lägenheten förverkad. Föreningen har i ett sådant scenario rätt att kräva avflyttning av bostadsrättsinnehavaren (7 kap. 18 § tredje punkten Bostadsrättslagen). Om däremot bostadsrättsinnehavaren hinner rätta sitt användande av bostadsrätten innan föreningen har krävt avflyttning, så kan inte utflyttning krävas utifrån de regler som jag redogjorde för i stycket ovan (7 kap. 21 § Bostadsrättslagen). I ett rättsfall hade en bostadsrätt köpts för att användas som butik, men denna användes senare som lokal för en pizzeria istället. Domstolen klargjorde att det ändrade användningsområdet skiljde sig tillräckligt mycket för att nyttjanderätten till bostadsrätten skulle anses förverkad. Domstolen uttalade sig även kring vad som bör gälla när en bostadsrätt har upplåtits med syfte att utgöra en bostad. Domstolen förklarade följande: "Intresset av att ändamålet respekteras får anses vara särskilt påtagligt för en bostadsrättshavare som använder den upplåtna lägenheten som bostad. Detta leder till att en avvikelse i fråga om användningssättet ofta bör anses ha avsevärd betydelse för andra bostadsrättshavare som utnyttjar sina lägenheter för bostadsändamål."Utifrån ovan angivna rättskällor är mitt svar på din fråga att bestämmelsen om att man bara får använda en bostadsrätt på det sätt som avtalats är snävt och alltså bör följas. I synnerhet då det rör sig om en bostadsrätt som ska utgöra bostad. Mindre verksamheter skulle alltså kunna bedrivas om det inte inverkar på föreningen själv eller dess medlemmar, men utifrån rättsläget skulle jag avråda från att avvika från det avtalade användningsområdet i och med dess strikthet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Rådgivning via telefon

2020-02-20 i PUL/GDPR
FRÅGA |HejGår det att kontakta dig via telefon lr liknande!
Emlika Magnusson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lawline erbjuder även juridisk rådgivning via telefon. Du är varmt välkommen att kontakta vår telefonrådgivning på 08-533 300 04. Telefonrådgivningen har öppet måndag-fredag kl. 10.00-16.00. Vänliga hälsningar,

Vem har rätt till bostaden vid separation mellan sambos?

2020-02-20 i Bodelning
FRÅGA |Sambos som flyttar isär, vad gäller?Vi hyr ett hus gemensamt, hon står dock på kontraktet. Vi båda vill bo kvar. Båda har barn från tidigare förhållanden som bor hos oss. Jag själv har nyligen varit uppe i rätten för att få fastlagt att min ena son ska bo hos mig varannan vecka. Om jag måste flytta så innebär det att jag inte kommer kunna ha honom som planerat Jag har skulder hos kronofogden och får inget kontrakt men hon står som sagt på kontraktet. Vad gäller?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhållandet mellan två sambos regleras i sambolagen (SamboL), och det är de relevanta bestämmelserna för din fråga finns.Sambors egendom:I ett samboskap så gäller SamboL automatiskt, om ni inte skrivit ett avtal att den inte ska gälla för er. Enligt SamboL 3 § utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen införskaffats för gemensam användning.När endast ena sambon står på hyreskontraktet:När det gäller en hyresbostad som endast ena sambon står på så har båda lika stor rätt till hyreskontraktet om följande är uppfyllt:- Ni har flyttat in gemensamt i bostaden- Ni folkbokfört er tillsammans på adressen samt- Ni varaktigt har bott i bostaden ihopVid separation mellan sambos:Vid separation ska all samboegendom fördelas lika mellan samborna om någon av parterna begär detta, SamboL 8 §. För att bodelning ska kunna göras efter ett samboförhållande så måste den av er som vill göra en bodelning meddela den andre det senast inom ett år från det att förhållandet upphört. Därefter finns det inget rätt till bodelning. Om det fastställs att hyresbostaden är samboegendom blir frågan vem som har störst behov av bostaden. Detta avgörs efter en helhetsbedömning enligt SamboL 16 §. Faktorer som spelar in för bedömningen är:- Barn som huvudsakligen kommer att bo hos er- Er ålder och hälsa- Hur bostaden ligger i förhållande till er arbetsplats/barnens skola- Er ekonomiska situation- Vilka möjligheter ni har till att hitta nytt boendeSammanfattning:Vid upphörandet av ett samboskap så fördelas samboegendomen lika mellan parterna. Vid beslutet om vem som får överta bostaden så görs en helhetsbedömning om vem av samborna som har störst behov av den. Om ni inte kommer överens hur ni ska dela upp egendomen kan ni ansöka om att tingsrätten ska utse en bodelningsförrättare. Här finns information hur ni ansöker om en bodelningsförrättare.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Fel på leasingbil - vad gäller?

2020-02-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Leasing på företag (kärt ämne när man följer tråden)Leasing av Renault ZOE på vårt företag startdatum 191118. Inom 3 månader inlämnad på verkstad/reparation 3 ggr (totalt ca 4 veckor). Sedan 200115 står bilen hos leasinggivaren/bilförsäljaren. Vi betalar fortsatt leasingavgiften. Vad gäller avseende:1. Garantibil – vi betalar för en produkt som inte levereras.2. Återbetalning av avgifter – vi betalar för en produkt som vi inte kan använda.3. Hävning av köp – vi betalar för en produkt som inte fungerar.Med vänlig hälsning
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag?Ur juridisk synvinkel är leasingavtal en unik typ av avtal som inte tydligt regleras i någon lag. Detta innebär att det råder avtalsfrihet för hur man avtalar om leasing, det är alltså upp till parterna själva att utforma leasingavtalet som de vill. Som utgångspunkt gäller också att det leasingavtal man har utformat är det som ska gälla rent juridiskt. I de fall något inte är reglerat i avtalet kan man tillämpa köplagen (KöpL) analogt, vilket innebär att man använder sig av KöpL bestämmelser trots att lagen egentligen bara är tillämplig på köp av saker. Vad gäller enligt ert avtal?I första hand gäller alltså det som ert företag har avtalat om med leasinggivaren. Om ni har avtalat om vad som gäller ifall bilen inte fungerar, måste repareras eller om det uppstår övriga problem, är det detta som gäller. I första hand gäller alltså det som står i ert avtal.Om ert avtal inte reglerar vad som händer om bilen inte fungerar?Ifall ert avtal inte reglerar vad som gäller om bilen inte fungerar kan man använda sig av KöpL för att se vad som borde gälla i sådana fall. Om bilen är felaktig och felet inte beror på ert företag har ni rätt till avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning, se 30 § KöpL. För att ha rätt till detta måste dock ditt företag reklamera till säljaren inom skälig tid, alltså höra av sig till bilförsäljaren och säga att det är fel på bilen, se KöpL 32 §. I första hand har ni rätt till avhjälpande av felet och i andra hand omleverans, se KöpL 34 §. Eftersom köparen verkar ha försökt avhjälpa felet ett antal gånger har ni antagligen rätt till omleverans i detta fall, alltså en ersättningsbil. Om varken avhjälpande eller omleverans fungerar kan ni ha rätt till antingen prisavdrag eller hävning av leasingen, se KöpL 37 och 39 §§. Min bedömning är att utifrån KöpL har ni i första hand rätt att kräva en ersättningsbil och om det inte kommer på fråga så har ni rätt till antingen prisavdrag eller till hävning av avtalet.Mina rådI första hand bör ni läsa igenom leasingavtalet noga och se om detta är något som regleras i avtalet. Om fel på bilen regleras i ert avtal gäller det som står där. Ifall det inte regleras i ert avtal kan ni hämta vägledning från KöpL och min bedömning är att ni i sådana fall har rätt att i första hand kräva en ersättningsbil och i andra hand kräva prisavdrag eller hävning av avtalet. Jag rekommenderar att ni först noga går igenom avtalet och ser om det reglerar fel på leasingbilen. Sedan rekommenderar jag att ni vänder er till leasinggivaren och säger att ni kräver kompensation eftersom er bil inte fungerar. Förhoppningsvis är företaget tillmötesgående och ni kan komma överens om en lösning tillsammans. Ifall de inte är villiga att ge er kompensation rekommenderar jag att ni skickar ett formellt kravbrev till de, där ni tydligt specificerar era krav på ersättning. Hur ni ska formulera kravbrevet beror på vad som står i ert avtal, antingen kan ni grunda era krav på ert avtal och om fel på bilen inte regleras där kan ni grunda era krav på KöpL. I sista hand kan ni överväga att ta ärendet vidare till domstolen, men i sådana fall rekommenderar jag starkt att ni först rådgör med en jurist som kan hjälpa er att granska ert avtal. Viktigt att komma ihåg är att en domstolstvist kan komma att kosta er pengar och därför rekommenderar jag bara det som en sista utväg. Ifall ni behöver hjälp av en jurist som kan granska ert avtal eller formulera ett kravbrev, kan Lawlines juristbyrå hjälpa er med detta. I sådana fall är det bara att höra av sig till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag omgående med en offert!Hoppas mitt svar har varit till hjälp!Vänliga hälsningar

Andrahandsuthyrning utan tillstånd kan bli problematiskt

2020-02-20 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag hyr en lägenhet i andrahand men är oftast hos min flickvän. Jag funderar på att börja hyra ut min lägenhet på Airbnb för att den ska slippa stå tom. Hur fungerar det? Måste jag fråga hyresvärden om lov? Om jag gör det utan lov, vad är konsekvenserna? Begår jag ett brott? Har läst en del men har inte blivit klokare då det nyss kommit en ny lag.
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag rekommenderar dig att både stämma av med din hyresvärd (förstahandshyresgästen) och förstahandshyresgästens hyresvärd (fastighetsägaren), annars finns det en risk att hyresrätten och hyresavtalet sägs upp till omedelbart upphörande (JB kap. 42 § p. 3).Din hyresvärd (förstahandshyresgästen) har fortfarande kvar sina förpliktelser gentemot sin hyresvärd (fastighetsägaren), se NJA 2014 s. 465. Det innebär rimligen att fastighetsägaren alltid måste lämna sitt samtycke för det fall förstahandshyresgästen eller andrahandshyresgästen vill upplåta hyresrätten (JB 12 kap. 39 § st. 1). Samtycke behövs däremot inte för det fall hyresnämnden skulle lämna sitt tillstånd till uthyrningen (JB 12 kap. 40 §). Jag har dock svårt att se hyresnämnden bevilja det. Möjligen om du kan åberopa beaktansvärda skäl för att du vill hyra ut hyresrätten, till exempel att du vill provbo med din flickvän i hennes bostad. Helst bör det vara någonting ytterligare eftersom det är nog främst tänkt att regeln ska fungera gentemot förstahandshyresgästens underhyresgäst (dig), och inte underhyresgästens underhyresgäst (potentiell hyresgäst 3).Summa summarum: Prata med din hyresvärd och dennes hyresvärd för att undvika problem. Jag gissar på att du inte kommer vinna någon framgång eftersom det blir för rörigt med ännu en hyresgäst.Mvh