Louise Bergstrand |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om adoption finns i föräldrabalkens (FB) 4:e kapitel.Jag kommer först gå igenom vilka förutsättningar som krävs för att adoptera och vad en adoption innebär. Sedan går jag igenom vad din styvpappa behöver göra för att kunna adoptera er. Er mamma och styvpappa måste vara gifta för att er styvpappa ska kunna adoptera erDet är bara gifta personer som kan adoptera, FB 4 kap 4 §. Det innebär att er mamma och styvpappa måste vara gifta för att din styvpappa ska kunna adoptera er. Tingsrätten gör en bedömning om det är lämpligt att en adoption genomförs, FB 4 kap 6 §. Vid vuxenadoption krävs det att den sökande (som ska adoptera) har uppfostrat den vuxne eller att det finns en särskild anledning med hänsyn till personliga förhållanden. Eftersom du och din syster har växt upp med, och levt större delen av ert liv med er styvpappa så är min bedömning att kommer anses som lämpligt att han adopterar er. När en adoption genomförs innebär det att din biologiska pappa inte längre är din rättsliga föräldrar, FB 4 kap 8 §. Detta eftersom en person bara kan ha två föräldrar i juridisk mening.Ni ansöker om adoption genom att er styvpappa skickar in en ansökan till tingsrättenFör att din styvpappa ska kunna adoptera dig och din syster behöver han skicka in en ansökan till den tingsrätt där han har sin hemvist, FB 4 kap 9 §. Han har sin hemvist där han var folkbokförd i november 2017. Här kan ni se vilken tingsrätt som tillhör den domsaga där er styvpappa är folkbokförd.I ansökan ska han ange:Sina personuppgifter.Varför han vill adoptera er. Exempelvis att han under större delen av era liv har agerat som pappa för er.Sin underskrift.Det finns mer information om vad ni behöver göra och hur en adoption går till här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, lycka till!Med vänliga hälsningar,

Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Vilka som ska anses vara sambor anges i 1 § sambolagen. Det framgår i paragrafen att två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll är sambor. Av naturliga skäl kan det vara svårt att påvisa att dessa rekvisit föreligger, varför det finns en presumtionsregel som säger att man ska utgå ifrån att samboskap föreligger om båda personerna är folkbokförda på samma adress och har varit detta under en längre tid (se prop.1986/87:1 s. 253).Kronofogden har alltså presumerat att ni är sambor. Om du har ett skriftligt hyreskontrakt med din inneboende, är mitt råd att du vänder dig till Kronofogden med detta för att på så sätt bryta presumtionen att ni är sambor. Detta gjordes för att bryta presumtionen i rättsfallet RH 1996:11, där frågan var om en person skulle anses vara inneboende eller samboende.Du hittar kontaktuppgifter till Kronofogden här. Lycka till och hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor eller andra oklarheter.Med vänliga hälsningar,

Johannes Hammarling |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Tillämpliga lagarDin fråga handlar både om studieledighet och om fastställande av sjukdomsgrundande inkomst (SGI). Dessa frågor behandlas bland annat i studieledighetslagen (STudIL) och socialförsäkringsbalken (SFB).StudieledighetenMin tolkning av din fråga är att du vill avbryta din studieledighet för att extrajobba med något mer relevant för din utbildning.Det framgår inte av din fråga om du frågat din arbetsgivare om du kan ta en ny anställning och samtidigt behålla din studieledighet. Med ett godkännande från din nuvarande arbetsgivare innehåller studieledighetslagen inget hinder mot att du tar en anställning hos en annan arbetsgivare. Jag rekommenderar därför att du pratar med din nuvarande arbetsgivare och frågar om du kan behålla din studieledighet samtidigt som du extrajobbar på ett annat företag. I så fall hade du behållt tryggheten att återgå till det arbetet du är studieledig ifrån samtidigt som du får yrkeserfarenhet inom din utbildnings område! Jag bör också tillägga att om din arbetsgivare inte godkänner att du extrajobbar hos en annan arbetsgivare riskerar du att bli uppsagd om du ändå väljer att tacka ja till det nya jobbet.Hur påverkas min SGI om jag avbryter min studieledighet?Om du vid studier tar lån från CSN utgör studierna en så kallad SGI-skyddad tid vilket innebär att du behåller din SGI från när du jobbade heltid (26:9 och 26:11 SFB). Jag tolkar av din fråga att du tar lån från CSN och att du därmed är skyddad. För att ha en SGI-skyddad tid krävs inte att du är studieledig från din tidigare anställning utan din SGI är vilande oavsett. Det spelar av den anledningen ingen roll om du avbryter din studieledighet. Samtidigt som du har din SGI vilande kommer du att få en så kallad studietids-SGI under tiden du bedriver studier (26:19 SFB). Denna kommer som en vanlig SGI baseras på dina arbetsinkomster under året, t.ex. från sommar och extrajobb. Det är endast om du avbryter dina studier som du kan ta ut din vilande SGI. Det betyder att din gamla SGI behålls även om du väljer att ta ett extrajobb.SammanfattningEnligt min personliga uppfattning av situationen så spelar det inte så stor roll om du tar det nya jobbet. I bästa fall tackar din arbetsgivare ja till att du tar det och du behåller du tryggheten att återgå till den gamla anställningen. Om din arbetsgivare tackar nej kan du avbryta din studieledighet och samtidigt behålla din SGI. Du har som sagt i så fall inte möjligheten att genom studieledighetslagen återgå till anställningen men som jag tolkar det verkar det inte vara din avsikt efter studierna. Hoppas du fick svar på din fråga!

Frida Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över vad som kommer att hända med huset och ditt arv efter din mor ifall din far genomgår en skilsmässa med hans nya fru.I mitt svar utgår jag från att dina föräldrar tidigare var gifta och att ditt arv därför först har tillfallit din far.Bodelning/arvsdelning efter din morNär din mor gick bort skedde först en bodelning där din mor och din far delade lika på deras egendom, bland annat huset. Din fars del blev därefter hans egendom, medan din mors del fick gå i arv. Då du är den arvingen som arvet tillfaller i första hand så är det därför ställt till dig, förutsatt att din mor inte hade några fler barn. (2 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken) Då din mor var gift med din far så tillföll arvet först honom, med fri förfoganderätt. (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken) Fri förfoganderätt innebär att din far har rätt att göra nästan vad som helst med arvet, förutom att testamentera bort det. Då detta arv egentligen skulle ha gått till dig om dina föräldrar inte var gifta, så har du istället rätt till efterarv. Det innebär att du får arvet efter din mor först när din far går bort. (3 kap. 2 § ärvdabalken)Det vanligaste vid en bodelning är att de två personerna delar lika på allt. Det kan däremot vara så att någon av parterna har enskild egendom, vilket inte ska ingå i bodelningen, och leder då till att personerna får procentuellt olika mycket av all egendom. Detta har betydelse då den procentuella delen, av all egendom mellan din mor och din far, som utgör din mors del också är den kvotdel som utgör din mors arv. För att förtydliga så menar jag att om dina föräldrar delade lika på allt så utgör din mors del 50% av all egendomen. Om det istället var enskild egendom inblandad så kanske din mors del utgör exempelvis 65% av all egendom. Det innebär i så fall att 65% också är den kvotdel som utgör din mors arv. (se 3 kap. 2 § sista stycket ärvdabalken) Om vi utgår från att så är fallet så betyder det att när din far dör så ska du först få 65% av hans egendom, som arv efter din mor. Om du dessutom är din fars enda barn kommer hans egendom, alltså de resterande 35%, också att tillfalla dig genom arv. Du har tyvärr ingen rätt att få ut din mors arv förrän din far också går bort. Då får du båda deras arv. Din far och hans frus eventuella skilsmässaOm din far och hans fru skiljer sig så kommer en bodelning att ske. (9 kap. 1 § äktenskapsbalken) Det innebär att deras egendom ska läggas samman och sedan delas lika på. I det här fallet där din far har ärvt ett arv efter din mor, med fri förfoganderätt och som sedan ska tillfalla dig, så undantas det från bodelningen. Den kvotdel av din fars egendom som utgör din mors arv, som jag talade om ovan, kommer därför inte att tas med i bodelningen. (3 kap. 6 § 2 st. ärvdabalken) Resterande av hans egendom kommer ingå i deras bodelning.Vad som händer med huset är svårt att direkt svara på då man vid en bodelning tar hänsyn till värdet av all egendom som ska ingå. Om man bara skulle titta på huset och bortse från all annan egendom så kan man från start se det som att din mor och din far delade lika på värdet av huset vid deras bodelning. Ena delen tillföll din far och blev hans egendom, medan den andra delen tillföll din mor och blev en del av hennes arv. Då din mors arv inte ska ingå i bodelningen med din fars nya fru, så undantas hälften av värdet för huset från den bodelningen. Det innebär att endast den andra hälften av värdet på huset kommer ingå i bodelningen mellan din far och hans nya fru. Då de vid bodelningen ska dela lika på värdet som ingår så innebär det att din fars nya fru får rätt till hälften av det värdet, och alltså en fjärdedel av det hela värdet på huset. Däremot är det som jag nämnt ovan en hel del annan egendom som också är med i bodelningen och påverkar detta. Det viktigaste i en bodelning är inte att man delar lika på varje egendom, utan att man får ut egendom av lika mycket värde. Vid en bodelning ska varje part, i den mån det går, först ta den egendom som tillhör dem. Det innebär att din far har "förtur" till huset, då det är hans egendom. Din far har dessutom rätt till värdet av minst ¾ av huset och det är därför också troligast att han får behålla det, om det inte finns särskilda omständigheter som talar för att hon borde få bo kvar där. (11 kap. 7-8 §§ äktenskapsbalken) Din far kan förmodligen behålla huset och får då antingen köpa ut henne för den ca fjärdedelen, eller så får hon ta annan egendom som finns med i bodelningen som utgör det värdet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Alexia Kavaleff |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lagen om förvaltning av samfälligheter. Sammanfattat kan ni i er samfällighetsförening förbjuda fågelmatning inom er samfällighet däremot kan ni antagligen inte förbjuda fågelmatningen på kommunens område eftersom det är kommunens angelägenhet.Förbjuda fågelmatning i föreningens stadgar.En samfällighetsförening ska vid förvaltningen av föreningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen ska även beaktas i skälig omfattning (19 §). En medlem ska följa de regler som finns i stadgarna för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom samfälligheten (19 a §). Av allmänna principer följer även att en samfällighetsförening får ställa upp regler i stadgarna för hur en samfällighetsförening ska nyttjas. Förbud mot fågelmatning är alltså något som ni skulle föra in i er förenings stadgar och det är uppenbart inte i era medlemmars bästa att ni har problem med råttor. Om det finns medlemmar som mot förmodan absolut vill mata fåglar ska deras intresse endast beaktas i skälig omfattning (19 §). Dvs. beroende på hur stort ert problem med råttor är kommer antagligen förbudet att ges företräde framför fågelmatning. Hovrätten har i ett mål fastställt att fågelmatning kan anses som åsidosättande av sin skyldighet att bevara sundhet, ordning och gott skick i en bostadsrättsförening pga. risken med skadedjur. Det borde alltså inte vara något problem att införa ett fågelmatningsförbud i er förenings stadgar.Ändring av föreningens stadgar sker vid omröstning och fordrar minst två tredjedelar av de angivna rösterna (52 §). Förbudet kommer enbart att gälla inom er samfällighet och inte i övriga om det finns sådana, det måste varje enskild samfällighet rösta om.Ni kan även anses ha en viss skyldighet att ta itu med rått-problemet. Ägare och nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa (9 Kap 9 § Miljöbalken).Ta kontakt med kommunen.Vad gäller kommunen kan ni inte förbjuda fågelmatning på kommunens mark. Detta är dock ett problem som ni kan ta upp med kommunen. Det finns en del kommuner som tagit upp denna problematik själv, t.ex. här. Det borde alltså inte vara ett problem att ta upp det med kommunen.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Jessica Konduk |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du ska kunna vräka din andrahandshyresgäst som innehar hyresrätt till följd av anställning i ditt företag. Det framstår som att du har ingått ett hyresavtal enligt 12 kap 1 § jordabalken (JB). I bestämmelsen framgår att kapitlet avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.Ni har alltså ingått ett anställningsavtal med ett hyresavtal kopplat till tjänsten och då blir jordabalkens 12 kap tillämpligt. Detta innebär att vanliga regler om uppsägning enlig 12 kap 3 – 4 §§ JB måste iakttas. Hyresavtalet måste sägas upp för att upphöra att gälla om de inte gäller för bestämd tid eller om annat har avtalats. Enligt huvudregeln upphör avtal på bestämd tid att gälla vid avtalstidens slut såvida annat ej avtalats, dvs. avtalet innehåller en förlängningsklausul. Även om uppsägning inte behöver ske kan avtalet övergå till att bli ett tillsvidareavtal om inte värden anmodar hyresgästen att flytta.Om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet eller, i ett fall som avses i 3 § tredje stycket 2, anmodat hyresgästen att flytta, har hyresgästen rätt till förlängning av avtalet, utom när någon av punkterna i 12 kap 46 § JB är uppfyllda. I ert fall är det främst punkt 8 - 10 som blir aktuella. Dessa bestämmelser berör hyresavtal kopplade till tjänst och om hyresförhållandets fortgående strider mot god sed. Min bedömning i ditt fall är att hyresgästen inte har rätt till förlängning av hyresavtalet då avtalet är kopplat till anställning som har upphört. Om något kollektivavtal omfattar er arbetsplats kan särskilda regler gälla, dessa återfinns i så fall i det aktuella kollektivavtalet. Hyresavtal kan även upphöra i förtid om en så kallad förverkandegrund föreligger. I detta fall verkar det som att din hyresgäst inte har betalt hyresavgiften på flera månader vilket är en grund för förverkande enligt 12 kap. 42 § 1 stycket 1 p. JB. Paragrafen föreskriver att om hyresgästen dröjer med att betala hyran mer än en vecka efter förfallodagen är hyresrätten förverkad. Hyresgästen har chans för rättelse enligt 12 kap. 43 § 1 stycket JB genom att denne betalar innan du som hyresvärd har sagt upp avtalet. Formkrav för uppsägning Du nämner inte hur du har sagt upp hyresgästen från bostaden men det bör göra det skriftligen till dennes folkbokföringsadress, helst med rekommenderat brev för då räknas personen som delgiven(förutom vid förverkande eller tvist om hyresvillkor).Säger hyresvärden upp ett bostadshyresavtal bör hyresvärden, om inte hyresgästen saknar rätt till förlängning enligt 12 kap 45 § första stycket 1–3 JB, i uppsägningen ange orsaken till att avtalet skall upphöra. Om personen vägrar flytta efter att uppsägningstiden löpt ut kan du vända dig till kronofogden för att få hjälp med avhysning. Du nämner dock att personen inte har betalat någon hyra sedan anställningen upphörde om jag tolkar dig rätt, i så fall är hyresrätten förverkad enligt 12 kap 42 1 punkten § JB. Hyresgästens främsta skyldighet är att betala hyra därför kan hyresrätten förverkas om man inte betalar hyran i tid. Sägs avtalet upp på grund av förverkande, har hyresvärden rätt till skadestånd enligt sista stycket i bestämmelsen ovan och En ansökan hos domstol med yrkande att hyresförhållandet ska upphöra eller att hyresgäst ska avhysas gäller som uppsägning när delgivning skett i behörig ordning. Detsamma gäller en ansökan enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning om att hyresgäst skall avhysas enligt 12 kap 8 § 6 stycket JB.Hur man vräker hyresgästenFör att få din hyresgäst avhysta (vräkt) kan du ansöka om en exekutionstitel hos Kronofogden om hyresgästen inte frivilligt har lämnat bostaden. Observera att du ska ha underrättat din hyresgäst att denne inte har betalt sina hyresavgifter och du ska skriftligen ha meddelat socialnämnden i hyresgästens kommun om avhysningen innan du ansöker om avhysning hos Kronofogden. Det är Kronofogden som är behörig att avhysa en person vilket följer av 1 § lag om betalningsföreläggande och handräckning. Du ska begära handräckning hos Kronofogden via en blankett som finns på Kronofogdemyndighetens hemsida. Sedan när du får beslut om avhysning hjälper Kronofogden dig med avhysningen. Verkställandet av avhysning följer 16 kap. utsökningsbalkens reglering om Kronofogden beviljar din ansökan. Mer information angående avhysning finner du på Kronofogdemyndighetens hemsida SvarDu får inte själv fysiskt vräka personen, (det kan vara brottsligt) utan du ska vända dig till Kronofogdemyndigheten. Det framstår som att hyresgästen inte har rätt till förkänging av hyresavtalet vid uppsägning men om denne inte har betalat hyra har du rätt att få hyresgästen avhyst på grund av förverkande snabbare än den lagenliga uppsägningstiden på tre månader alternativt er avtalade uppsägningstid.Du ska ha underrättat din hyresgäst om att denne inte har betalt sina hyresavgifter innan du ansöker om avhysning hos Kronofogden. Förutom detta ska du skriftligen ha meddelat socialnämnden i hyresgästens kommun, att denne kommer avhysas innan du ansöker om avhysning hos KronofogdenDu kan även efter att ha skickat betalningskrav på hyresskulderna till hyresgästen, ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten för de förfallna skulderna. RekommendationJag rekommenderar att du kontaktar Kronofogdemyndigheten. Om du vill anlita en av våra jurister eller om något är oklart i mitt svar kan du mejla mig. jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar informationen i din fråga som att personen både hört av sig till din arbetsgivare OCH publicerat ett inlägg om dig på sin facebooksida. Vad säger lagen? I Brottsbalken (BrB) 5 kap. finns bestämmelser om förtal och förolämpning. Av dessa två brott är förtal det som bäst passar in på omständigheterna i din fråga. Detta eftersom förolämpning tar sikte på uttalanden riktade direkt mot en person. I ditt fall har någon uttalat sig om dig i meddelanden riktade till andra. Enligt 5 kap. 1 § BrB gör man sig skyldig till förtal om man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller om man lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta någon för andras missaktning. Den som lämnat sådan uppgift kan dock undgå straffrättsligt ansvar om det framkommer av omständigheterna att det var försvarligt att uttala som man gjort och att uppgiften var sanningsenlig. Bedömningen i ditt fall Det är svårt att utan mer information om vad personen påstått om dig dra några säkra slutsatser, men av det som framkommer kan sägas att det är möjligt att det som uttalats och skrivits på facebookprofilen kan utgöra förtal. Om personen till exempel utpekat dig som rasist och det uppenbarligen inte finns belägg för ett sådant påstående är det troligt att han gjort sig skyldig till förtal, då det av allmänheten uppfattas som klandervärt att vara rasist. Värt att notera i sammanhanget är att huvudregeln är att förtal inte tas upp av åklagare eller polis, istället får målsägande driva frågan i domstol i ett så kallat enskilt åtal. Detta kan vara både tidskrävande och kosta mycket pengar. Undantag kan göras om det kan anses påkallat från allmän synpunkt. Inget talar för att så är fallet här. Det här framkommer i 5 kap. 5 § BrB. Jag hoppas att du härmed fått svar på din fråga! Skulle det vara något mer är du välkommen att återkomma med fler frågor. Med vänlig hälsning,

Natasha Fathifard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vill börja med att säga att jag beklagar sorgen!Jag tolkar din fråga som att din mor fortfarande vill bo kvar i lägenheten, så mitt svar kommer att utgå från detta.Hyra av lägenhet regleras i 12 kap Jordabalken.Enligt 12 kap 5 § 2 st i Jordabalken nämns att om makar eller sambor hyr en lägenhet tillsammans och den ena dör, tillfaller den avlidnes rätt dödsboet och efterlevande maken/sambo.Dödsboet är den avlidne personens skulder och tillgångar. Det är dödsboets delägare (främst make/maka, sambo, andra arvingar ) som som beslutar gemensamt över dessa skulder och tillgångar.Hade endast din far stått på kontraktet hade hyresvärden behövt acceptera överlåtelsen till din mor samt göra en skälighetsprövning. Eftersom de båda stod på kontraktet tillsammans, behöver inte hyresvärden göra någon skälighetsprövning på din mor och kan alltså inte bli nekad.Vid samboskap krävs dock att samboförhållandet varat i minst tre år för att efterlevande sambo ska kunna överta lägenheten.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,