Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Regler om hyra finns i 12 kap. jordabalken (JB). Huvudregeln är att ingen får ta över en hyreslägenhet utan hyresvärdens samtycke (12 kap. 32 § JB). I en situation som du beskriver finns det dock undantag från denna huvudregel. Om din maka avlider står du fortfarande på hyresavtalet och ingen överlåtelse av hyresrätten måste ske. Om det istället skulle vara så att du avlider finns det en möjlighet för din maka att överta hyresavtalet som jag ska redogöra för nu. Om den som står på hyresavtalet avliderNär den som står på hyresavtalet avlider inträder den avlidnes dödsbo i avtalet (12 kap. 5 § JB). Det innebär att dödsboet har möjlighet att säga upp avtalet eller överlåta hyresrätten. Om dödsboet överlåter hyresrätten till en närstående krävs inte hyresvärdens samtycke (12 kap. 34 § JB). Hyresnämnden måste däremot lämna sitt tillstånd. Generellt sett brukar hyresnämnden lämna tillstånd om hyresvärden borde kunna nöja sig med förändringen. Sammanfattningsvis kan din maka, om du avlider, överta hyresavtalet om 1. Dödsboet överlåter avtalet på denne och 2. Hyresnämnden godkänner överlåtelsen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Aksinja Rönnlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GeneralfullmaktEn generalfullmakt är en obegränsad fullmakt, en fullmakt utan inskränkningar. En generalfullmakt ger således befogenhet att vidta alla åtgärder som den som ställer ut fullmakten själv för göra. Då den som får fullmakten (fullmäktiges) befogenhet styrs av det som den ger fullmakten (fullmaktsgivaren) kan det bli problematiskt om fullmaktsgivaren förlorar sin rättshandlingsförmåga, t.ex. på grund av en psykisk sjukdom. Då fullmaktsgivaren inte längre har rätt att ingå avtal, förlorar även fullmäktige förmågan att göra det för fullmaktsgivarens räkning (2 kap. avtalslagen).Generalfullmakter kräver inga särskilda formkrav. Om generalfullmakten även ska omfatta avtal om köp, byte eller gåva av fast egendom måste dock fullmakten vara skriftlig för att vara giltig (27 § 2 st. avtalslagen). Jag rekommenderar dock starkt att fullmakter är skriftliga, detta ur rent bevishänseende. FramtidsfullmaktFör att komma tillrätta med problemet att fullmäktige inte längre kan göra något när fullmaktsgivaren förlorat sin rättshandlingsförmåga har en ny fullmaktsform tillkommit; framtidsfullmakten. Fullmakten innebär att fullmaktsgivaren har en möjlighet att bestämma vem som ska ha rätt att fatta beslut åt denne senare i livet, då fullmaktsgivaren inte längre själv har möjlighet. Fullmakten börjar gälla när fullmaktsgivaren tappar sin förmåga att ingå avtal. Det är fullmaktshavaren som bedömmer om framtidsfullmakten har trätt i kraft, förutsatt att det inte står i fullmakten att en prövning istället ska ske i tingsrätt (9 § lagen om framtidsfullmakter). För att framtidsfullmakten ska vara giltig behöver den uppfylla vissa formkrav. Fullmaktsgivaren ska ha fyllt 18 år och ha förmåga att sköta sina angelägenheter (3 § lagen om framtidsfullmakter) Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och underskriven av två vittnen vid samma tillfälle (4 § lagen om framtidsfullmakter). Av framtidsfullmakten ska det även framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar, samt vilka villkor i övrigt som ska gälla (5 § lagen om framtidsfullmakter). SammanfattningVarken generalfullmakten eller framtidsfullmakten måste godkännas av tingsrätten. Däremot finns det en möjlighet att pröva framtidsfullmaktens ikraftträdande i tingsrätt (9 § och 11 § lagen om framtidsfullmakter). En generalfullmakt måste inte bevittnas för att vara giltig. Detta formkrav gäller dock för framtidsfullmakter. En generalfullmakt är i regel mer täckande då den inte har något yttre gräns. Det är dock möjligt att utforma en framtidsfullmakt på liknande sätt. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Elin Rideg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring uppsägningar finns i Lag (1982:80) om anställningsskydd, LASNär en arbetsgivare säger upp en av dennes anställda ska detta ske skriftligen (8 §). Jag vet inte exakt vad du har skrivit under, men förmodligen rör det sig om att din underskrift behövdes då du med den endast meddelar att du delgivits ditt uppsägningsbesked. LAS regler är tvingande till arbetstagarens förmån (2 § 2 st.) och du kan således inte med giltig verkan träffa ett avtal med din chef om att du inte ska kunna tillgripa LAS regler i efterhand.För att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara giltig krävs att den är saklig grundad (7 §). Anser du att din uppsägning skett utan saklig grund har du möjlighet att gå till domstol och få uppsägningen ogiltigförklarad (34 § 1 st.). Uppkommer tvist mellan dig och din arbetsgivare om uppsägningens giltighet består anställningen tills tvisten har avgjorts (34 § 2 st.). Avser du att ogiltigförklara din uppsägning ska du underrätta din arbetsgivare om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde (40 § 1 st.).Du har även möjlighet att kräva skadestånd från din arbetsgivare för den felaktiga uppsägningen, oavsett om du begär din anställning åter eller inte (38 §). I det skriftliga uppsägningsbeskedet du blev delgiven ska arbetsgivaren ange vad du ska iaktta för det fall du vill yrka skadestånd på grund av uppsägningen (8 § 2 st.). Avser du att göra så ska du underrätta din arbetsgivare om det senast fyra månader från det att du blev uppsagd (41 §).Eftersom jag inte vet närmare vad som skett i just ditt fall är mitt råd att du snart kontaktar facket (om du är ansluten till ett sådant) och beskriver din situation närmare. De kan ge konkreta råd i just ditt fall och hjälpa dig driva ärendet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Eftersom du är anställd av arbetsgivaren i 6 månader så har du en tidsbegränsad anställning. Vid tidsbegränsad anställning har arbetsgivare rätt att besluta om att inte förlänga anställningen. Arbetsgivaren behöver, när han lämnar besked om att anställningen inte kommer förlängas, inte heller ange skälen till att anställningen inte förlängs. Eftersom, som jag förstår det, du varit anställd mindre än 12 månader de senaste tre åren hos arbetsgivaren så har denne inte heller skyldighet att en månad i förtid meddela dig om att anställningen inte kommer förlängas, jfr LAS 15 §. Det verkar således tyvärr inte som att arbetsgivaren har gjort/eller kan väntas göra något fel. Hoppas du fått svar på din fråga!

Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga gäller dels hyresgästs skyldighet att visa en hyresrätt, dels om en hyresvärd får lämna ut en hyresgästs telefonnummer. Hyresgästers skyldigheter regleras främst i 12 kap. jordabalken (JB) och reglering kring vad som gäller kring personuppgifter finns i dataskyddsförordningen (GDPR) . Mitt svar kommer således utgå från 12 kap. JB samt GDPR. Om du vill navigera i GDPR på en mer pedagogisk plattform så finns många svar på Datainspektionens hemsida. Har en hyresrätt en skyldighet att visa en lägenhet?En hyresgäst är skyldig att låta lägenheten visas. Detta innebär att hyresgästen är skyldig att låta hyresvärden visa lägenheten för en potentiell ny hyresgäst. Däremot är hyresgästen inte skyldig att själv visa lägenheten (12 kap. 26 § JB). Får en hyresvärd lämna ut en hyresgästs telefonnummer?En hyresgästs telefonnummer utgör en personuppgift (art. 4.1 och art. 5 GDPR). Det finns flera principer för hur en hyresvärd ska behandla personuppgifter som denne insamlat. Bl.a. ska uppgifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till hyresgästen. Vidare ska uppgifterna samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med detta ändamål (art. 5.1 GDPR). Hyresvärden har en ansvarsskyldighet att visa att personuppgifterna behandlas korrekt (art. 5.2 GDPR).Det finns dock undantag för när personuppgifter får lämnas ut. Det som skulle kunna bli aktuellt i ditt fall är att hyresvärden får lämna ut ditt telefonnummer om du samtyckt till detta (art. 6 GDPR). Om hyresvärden begärt samtycke ska det ha skett på ett sätt som är klart och tydligt och så att frågan om samtycke kunde särskiljas från andra frågor i en begriplig och lätt tillgänglig form med klart och tydligt språk. Du har också rätt att ta tillbaka ett samtycke om hyresvärdens behandling av dina personuppgifter (art. 7 GDPR). Jag råder dig att läsa i ditt hyreskontrakt eller övriga kontrakt mellan dig och hyresvärden för att se om du där samtyckt till utlämning av telefonnummer. Om du inte samtyckt till utlämning av telefonnummer eller om förfrågan om samtycke inte framgår på ett tydligt sätt kan det få följder för hyresvärden. Oavsett, eftersom du bett din hyresvärd att inte lämna ut ditt numer men denne fortsatt göra det har hyresvärden brutit mot GDPR. Vilka följder kan det få om en hyresvärd bryter mot GDPR?Om ett bolag, förening, stiftelse eller organisation bryter mot GDPR kan det drabbas av böter och sanktionsavgifter om regelverket inte följs (art. 83 GDPR). Vidare kan privatpersoner kräva skadestånd för felaktigt behandlade personuppgifter (art. 82 GDPR). En sådan skadeståndstalan får föras enligt skadeståndslagen (SkL). Du måste då visa vilken skada som du lidit av att uppgiften lämnades ut. Det finns ännu inte några rättsfall som gör att jag kan svara mer precist på hur mycket skadestånd du kan få om du skulle vinna framgång med din skadeståndstalan, eftersom GDPR är relativt ny. Observera också att du måste betala dina och motpartens rättegångskostnader om du skulle förlora i domstolen. SammanfattningDå det är osäkert om du skulle vinna framgång med en skadeståndstalan råder jag dig att prata med din hyresvärd och berätta att du inte har någon skyldighet att visa lägenheten samt att denne bryter mot GDPR som lämnar ut ditt telefonnummer utan samtycke. Kanske kan ni nå en lösning i samförstånd. Om du vill stämma din hyresvärd och föra en skadeståndstalan mot din hyresvärd måste du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Hur du gör kan du läsa mer om här. Om du enbart vill skicka in tips eller klagomål som eventuellt leder till en tillsyn och sanktionsavgifter (alltså straffavgifter som betalas till staten), gör du det till att Datainspektionen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Sandra Lundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din pappa och hans fd levt ihop som sambos därav är reglerna i Sambolagen (SamboL) tillämpliga.Vad betyder det att vara sambos i lagens mening?Inledningsvis i mitt svar ska jag kort beskriva hur man blir sambos och hur ett samboförhållande upphör. När kvinnan flyttade in och hon och din pappa levde ihop som ett par blev de sambos i lagens mening. (1§ SamboL) Ett samboförhållande upphör dock inte per automatik när man avslutar ett kärleksförhållande utan i lagens mening så upphör det genom att: samborna eller någon av dem ingår äktenskap, samborna flyttar isär eller någon av samborna avlider. Det framgår i din fråga att kvinnan inte vill flytta ut från lägenheten. Detta gör att samboförhållandet inte upphört och kvinnan har därför rätt att bo kvar med din pappa, just nu. Den möjlighet som finns för att förändra situationen är att din pappa ansöker om ett beslut av en bodelningsförättare på att samboförhållandet ska upphöra. (2§ SamboL).Vad har kvinnan för rättigheter? Jag utgår i mitt svar från att din pappa skaffat och flyttat in i lägenheten innan han träffade kvinnan. Tidpunkten för när kontraktet skrevs på och när din pappa flyttade in är viktig i sammanhanget. Om din pappa istället skaffade lägenheten i syfte att flytta i hop med kvinnan blir bedömningen nämligen en annan. När en person flyttar in i en lägenhet innan ett inlett ett förhållande ska lägenheten inte vara med i en eventuell bodelning. Detta gör att din pappa har ensam rätt till lägenheten. Kvinnan har därför inte rätt att kräva att bo kvar när samboförhållandet upphört. (3§ SamboL)I vissa mycket specifika fall kan bostaden ändå tillfalla den andra sambon, alltså kvinnan i det här fallet. Det är i de fall domstolen bedömer att den andra sambon bäst behöver bostaden och att det är skäligt i det specifika fallet. Det är mycket sällsynt men ett exempel på när domstolen kan göra en sådan bedömning är om sambon har små barn eller liknande. (22§ SamboL)Slutkommentar och mitt rådOm kvinnan inte självmant flyttar kan ni inte tvinga henne att flytta ut eftersom hon och din pappa fortfarande är sambos i lagens mening. Slänger ni ut henne med våld kan det utgöra ett brott. Din pappa bör därför ansöka om en bodelningsförättare genom att skicka in en ansökan till sin närmaste tingsrätt. För att få vägledning om vad som ska vara med i en sådan ansökan kan du klicka här. Vägrar kvinnan att flytta ut efter ett beslut om att samboförhållandet upphört så finns det hjälp att söka hos Kronofogden. De kan hjälpa er med att avhysa kvinnan från lägenheten. Mer information om avhysning finner du här.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss!

Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt föräldrabalken 4:6 2st är det okej att din make adopterar dina barn om du samtycker till detta. Ett barn får dock inte adopteras utan samtycke från barnets vårdnadshavare, föräldrabalken 4:8. Eftersom det framgår att du har ensam vårdnad om barnen så behövs alltså inget samtycke från barnens pappa. Barnens pappa ska dock ges tillfälle att yttra sig i ärendet, föräldrabalken 4:18. Eftersom dina barn är under 12 år får adoption genomföras även om samtycke från barnen saknas, jfr föräldrabalken 4:7. Trots detta ska barnens åsikter tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad, föräldrabalken 4:3 2st. För att genomföra adoptionen ska din make lämna in en ansökan till den tingsrätt där dina barn har sin hemvist, föräldrabalken 4:11-12. Han ska dessutom betala en ansökningsavgift. Det finns ett antal saker som ska vara med i ansökan:- Sökandens namn, personnummer, telefonnummer och adress samt eventuellt e-postadress.- Anledningen till adoptionen, uppgifter om någon lovats vederlag för adoptionen eller om det avtalats om bidrag till barnets underhåll.- Uppgifter om efternamnet som barnet ska få eller om det ska behålla det befintlig.- Ansökan ska vara undertecknad av den som vill adoptera.Du kan läsa mer om dessa punkter och vad de innebär på http://www.domstol.se/Familj/Adoption/Nationell-adoption/. Härefter är det upp till domstolen att avgöra om adoptionen är lämplig, föräldrabalken 4:2. Vid bedömningen av om adoptionen är lämplig ska barnets behov av adoption och sökandens lämplighet att adoptera särskilt beaktas. Barnets bästa ges alltid störst vikt vid frågor som rör adoption, föräldrabalken 4:1. Under förutsättning att adoptionen anses vara lämplig och i enlighet med dina barns bästa föreligger således inget hinder för din make att adoptera barnen. Även om barnens biologiska pappa skulle motsäga sig adoptionen kan adoptionen genomföras eftersom hans samtycke inte krävs. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten i den frågan som du ställer är att även en person som hjälper en annan person att begå ett brott (stöld i detta fall) utan att själv begå det, kan dömas till medhjälp av ett brott. Det som är det avgörande är om personen främjat gärningen med råd eller dåd (Brottsbalken 24 kap. 4 §). Det behöver inte vara en aktiv handling som medhjälpspersonen gör, utan även en passiv medveten handling kan innebära brott. Jag ska försöka att illustrera detta nedan med ett verkligt rättsfall från Högsta domstolen för att visa vilka sorters passiva handlingar det kan vara tal om.I NJA 1963 s. 574 ansågs exempelvis en person som hade hållit en kompanjons överrock medan denne misshandlade någon, ha gjort sig skyldig till medhjälp till misshandel.I det fall som du beskriver är ju dock fallet annorlunda, där gör personen verkligen inget annat än att säga till de personer som utför stölden. Enligt min mening kan då inte den person som endast sagt till personerna och sedan gått ut ur butiken, anses ha medverkat på något sätt och därigenom gjort sig skyldig till något brott. Förutsatt att någon bevisning inte kommer fram som visar på att personen ifråga har passivt eller aktivt hjälpt de skyldiga på något sätt, så ska inte personerna dömas för medhjälp. I praktiken bedömer också domstolen hur trovärdig personen är i kombination med andra fakta som framkommer i målet, så ha i åtanke att också sådana saker kan påverka utgången av målet.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,