Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din dotters mamma kan tvinga dig till umgänge med din dotter. Barn har rätt till umgänge med båda föräldrarnaBarn har som huvudregel en rätt till umgänge med förälder som de inte bor tillsammans med (6 kap 15 § föräldrabalken). Utgångspunkten är alltså att barnet har behov av båda föräldrarna, även om dessa inte bor tillsammans. Umgängesbedömningen ska dock alltid göras utifrån vad som är bäst för barnet. Detta innebär därför att det inte alltid är bäst för barnet att umgås med den förälder som det inte bor tillsammans med. I ditt fall kan din motvilja utgöra en sådan situation, då det finns en avsaknad av ömsesidig vilja till umgänge.Umgängesvägran Om du inte längre vill umgås med din dotter kallas det för "umgängesvägran", vilket innebär att du som umgängesföräldern hindrar eller begränsar din dotters möjligheter att träffa dig. Vad som kan utläsas av förarbetena är att det inte lämpligt eller möjligt att tvinga en förälder att umgås med sitt barn. Har ett umgänge bestämts men umgängesföräldern upprepande gånger inte fullföljer sitt åtagande, bör ett upphörande av umgängesrätten övervägas så att barnet inte ska känna sig sviket (se SOU 2005:43 s.170).Är det möjligt att tvinga dig till umgänge med barnet?I praktiken kan du som umgängesförälder inte tvingas till att umgås med ditt barn. Även om barnet har en rätt att umgås med båda föräldrarna och även om det bästa för barnet är en god kontakt med båda, kan detta i praktiken bli svårt att fullfölja om den ena föräldern inte vill ha ett umgänge. Vill du helt sluta träffa ditt barn kan du därför i praktiken göra det och mamman har ingen laglig rätt att tvinga dig till umgänge. Umgängesvägran är heller inte sanktionerad, vilket betyder att du inte kan straffas för detta om du väljer att bryta kontakten med din dotter.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h, klicka här- Boka tid med en jurist, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Isac Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett fullständigt förvaltarskap innefattar både bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person, jfr 12:2 föräldrabalken (FB). Att bevaka huvudmannens rätt kan innebära att se till att denne får vårdinsatser eller bidrag, att förvalta egendom innebär att ta hand om ekonomiska angelägenheter och sörja för person innebär bland annat frågor om huvudmannens vård och fritid. En person som har förvaltare förlorar sin rättshandlingsförmåga förutom i vissa undantagsfall. Förvaltaruppdraget ska vara flexibelt och anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall (jfr 11:7 st. 2 FB). Den enskilde ska inte fråntas sin rättshandlingsförmåga i vidare utsträckning än vad som är befogat i det enskilda fallet. Den som har förvaltare förlorar alltså sin rättshandlingsförmåga, men blir inte omyndigförklarad. Huvudmannen har därför kvar vissa rättigheter som att rösta i allmänna val, ingå anställningsavtal, gifta sig, skriva testamente etc. En huvudman som har förvaltare förlorar vidare inte sina rättigheter enligt deklarationen om mänskliga rättigheter. En huvudman som har förvaltare kan trots sin förlorade rättshandlingsförmåga själv besluta i frågor av mycket privat natur. Valet att bilda familj är en rättighet och fråga som är av utpräglat personlig karaktär. Detta är alltså något som huvudmannen själv bestämmer fullt ut. Din pojkväns förvaltare har alltså ingen bestämmanderätt över ert beslut att skaffa barn och kan inte hindra er från detta. Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Martin Rosén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder offentlighetsprincipen och det är något som stadgas i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF). I 2 kap. 1 § TF framgår det att varje svensk har rätt att ta del av allmänna handlingar. En ansökningshandling, som vanligtvis är framställd i skrift, utgör en handling om den förvaras hos myndigheten, 2 kap. 3 § TF. Huruvida den anses vara allmän avgörs i förevarande fall om den anses inkommen enligt 2 kap. 6 § TF, det vill säga en behörig befattningshavare tillhanda. Således blir ansökningshandlingarna offentliga när de kan anses finnas inom "myndighetens väggar". Det råder alltså ingen tvivel om att ansökningshandlingarna i ditt fall utgör allmänna handlingar. När det gäller utfående av handlingen har du rätt att utan avgift läsa den på plats, 2 kap. 12 § TF. Vill du även ha kopia så har du rätt till det enligt 2 kap. 13 § TF. Värt att nämna är att myndigheten har rätt att ta ut avgift om den önskade kopian är tio sidor eller mer, 16 § avgiftsförordningen. Denna avgift brukar vara ungefär 2 kr per sida. JO har i flertalet fall riktat sin kritik mot myndigheter som missköter sig när det gäller utlämnandet av allmänna handlingar. I JO:s praxis har någon eller några enstaka dagar ansetts okej att vänta. En myndighet, som i ditt fall är den kommunala skolan, har dessutom en serviceskyldighet enligt 4-5 §§ förvaltningslagen. Det innebär bl.a. att de måste vara anträffbara på telefon minst två timmar per dag och att frågor från enskilda ska besvaras "så snart som möjligt" – alltså vad som kan anses skäligt. Sammanfattningsvis så har skolan en skyldighet att behandla det du begär. Detta ska ske så snart som möjligt och när du väl begärt det har de ungefär två dagar på sig att ge dig möjlighet att ta del av ansökningshandlingarna. Självfallet kan du JO-anmäla om det tar väldigt lång tid, men värt att nämna är att JO får många liknande ärenden och att just ditt tas upp inte är säkert. JO riktar endast kritik och inget mer. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Alex Hallström |Hej, Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga! Gränsen för en arbetstagares arbetsskyldighetArbetsskyldighet är en svår fråga att hantera med tanke på att det knappt finns någon rättslig reglering på området. Nästan all vägledning finns att hämta i praxis och sedvänja på de olika arbetsområdena. Arbetsgivaren är väldigt fri att inom sin verksamhet omplacera sina arbetstagare, något som bl.a. kan ses i målet AD 1996 nr 113. Där sa arbetsdomstolen att "En för ett anställningsförhållande grundläggande princip är att arbetstagaren ställer sin arbetskraft till arbetsgivarens förfogande och att arbetsgivaren är skyldig att till arbetstagaren utge lön och annan ersättning för arbetet". Detta uttalande har sedermera tolkats väldigt fritt, vilket har inneburit att arbetsgivaren idag har en närmast oinskränkt rätt att omplacera inom sin verksamhet. Omplaceringsrätten sammanfaller med en arbetstagares arbetsskyldighet. Då lagstiftning på området saknas styrs denna skyldighet framförallt av tre saker, nämligen: * Anställningsavtalet* Kollektivavtalet* Praxis från arbetsdomstolenHuruvida någon reglering gällande var du är arbetsskyldig har skett i just ditt anställningsavtal kan jag inte svara på, men det verkar inte vara fallet. Likaså kan jag inte svara på om det finns någon reglering i eventuellt kollektivavtal som kan gälla på arbetsplatsen, då jag inte vet om din arbetsgivare är bunden av ett kollektivavtal. Vi får därför söka vägledning i praxis på området. Arbetsdomstolen har dessvärre stadgat att man är arbetsskyldig på alla orter som ligger inom ett "bekvämt pendlingsavstånd". Detta ska tolkas som relativt långt, ca 4 h pendling (2 h enkelresa) om dagen. Då jag inte vet hur trafiksituationen ser ut i ditt område kan jag inte svara på huruvida 6 mil tar längre tid än 2 h enkel resa, men detta borde inte vara fallet.Vad kan du göra? Det du eventuellt skulle kunna hävda för att undvika en omplacering då din pendlingstid inte verkar överstiga 4 h är att det föreligger en familjesituation som hindrar pendling i sådan utsträckning. Jag vet inte hur din situation ser ut, men familjesituationer har tidigare godkänts för att undgå en omplacering som annars skulle hamna inom arbetsskyldigheten. Jag skulle även rekommendera dig att kontakta facket, som möjligen kan ha kunskap gällande specifik sedvana inom just din bransch. Jag hoppas det var svar på din fråga! Vänligen,

Johanna Lindström |(English translation below)Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som får bli god man finns i 11 kap. föräldrabalken. Enligt lagen får den som är rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig blir god man. Ett ytterligare krav som ställs på en god man är att denne inte själv har en förvaltare (11 kap. 12 § första och tredje stycket). Det finns alltså inget krav i lagen på att den som är god man måste prata svenska, men en lämplighetsprövning görs av överförmyndarförvaltningen i varje enskilt fall. Beslutet som överförmyndarförvaltningen fattar går att överklaga i domstol, som då prövar om beslutet att neka dig som god man är riktigt eller om tvärtemot ska få vara god man till din sambo.Det kan finnas andra möjligheter för er att tillgå, exempelvis kan din sambo upprätta en framtidsfullmakt med dig som fullmaktshavare. Enligt lagen om framtidsfullmakter kan en sådan fullmakt innebära att fullmaktshavaren har rätt att sköta både personliga och ekonomiska angelägenheter åt fullmaktsgivaren om denne på grund av sjukdom inte längre kan sköta samma angelägenheter själv (1 & 2 §§). För att det ska vara möjligt att upprätta en framtidsfullmakt krävs dock att din sambo i dagsläget är i ett sådant friskt tillstånd att han anses kunna utfärda fullmakten.En ytterligare möjlighet för dig att få sköta din sambos angelägenheter är den så kallade anhörigbehörigheten som regleras i 17 kap. föräldrabalken. Vad anhörigbehörighet innebär är att bland annat en sambo är behörig att ta hand om sin sambos ekonomiska angelägenheter om sambon insjuknar och inte själv kan göra det (1 §). Skillnaden mellan anhörigbehörighet och godmanskap är anhörigbehörigheten inte sträcker sig lika långt som godmanskapet. Medan en god man får hantera såväl ekonomiska som personliga och juridiska angelägenheter får en anhörig endast ta hand om ordinära ekonomiska angelägenheter, exempelvis att betala räkningar eller skattedeklarera.Jag skulle råda er att först och främst fundera över vilket behov av hjälp din sambo har. Om det främst handlar om hjälp att sköta den dagliga livsföringen (betala räkningar etc.) har du som anhörig behörighet att hantera sådana angelägenheter den dag din sambo på grund av sjukdom inte kan göra det. Om din sambo är tillräckligt frisk i dagsläget kan han upprätta en framtidsfullmakt med dig som fullmaktshavare, som säger att du har rätt att sköta om hans angelägenheter när han inte längre kan göra det. Om din sambo däremot behöver hjälp med såväl ekonomiska som personliga och juridiska angelägenheter och därför behöver en god man finns möjligheten att överklaga överförmyndarförvaltningens beslut i domstol.Hoppas du fick svar på din fråga, om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!________________________________Hi!Thank you for turning to Lawline with your question!The legal requirements for a god man are found in 11 Ch. föräldrabalken. According to the law, he or she who is upright, experienced and otherwise suitable can become a god man. Another legal requirement for a god man is that he cannot have a god man himself (11 Ch. 12 §). Thus, there is no legal requirement demanding that a god man must speak Swedish, however överförmyndarförvaltningen (the authorities) assesses the suitability in every individual case. The assessment made by the authorities can be appeal against in court. The court then investigates whether or not the decision to not allow you as a god man is correct. If the court finds it incorrect you are allowed to become god man for your sambo.There are other possibilities for you to be able to handle your sambo's issues, for example he can establish a framtidsfullmakt (a power of attorney for the future) with you as his agent. According to lagen om framtidsfullmakter a framtidsfullmakt means that the agent is entitled to handle both personal and financial affairs of the grantor (your sambo) if the grantor due to illness cannot handle the same affairs himself (1 & 2 §§). For it to be possible to establish a framtidsfullmakt your sambo needs to be considered healthy enough to make such a decision.Another possibility for you to be able to handle your sambo's issues is the so called anhörigbehörigheten (relative competence) regulated in 17 Ch. föräldrabalken. What anhörigbehörighet means is that a sambo as a relative has the legal competence to take care of his or her sambo's financial affairs if the sambo cannot handle them himself (1 §). The difference between anhörigbehörighet and godmanskap is that anhörigbehörighet entitles the relative to take care of ordinary financial affairs, such as paying bills and taxes, whereas a god man can handle both financial, personal and legal issues.My advice is that you first of all consider what type of help your sambo needs. If he mainly needs help with ordinary financial affairs the anhörigbehörighet will entitle you to handle these matters. If your sambo is healthy enough he can establish a framtidsfullmakt with you listed as his agent. If however your sambo needs help taking care of both financial, personal and legal affairs and therefore needs a god man you have the possibility to appeal against the assessment made by the authorities.I hope you got the answer to your question, if you have further questions you are welcome to contact Lawline again!Sincerely,

Alex Hallström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillämplig lagDå det här rör ett fall där en person hyr ut sin lägenhet i andra hand regleras situationen av Lag om uthyrning av egen bostad. Precis som du nämner är lagen tvingande till hyresgästens fördel, vilket stadgas i 2§. Vidare stadgas i 3§ att man som hyresgäst har möjlighet att frånträda vid månadsskiftet som kommer tidigast en månad efter meddelandet om uppsägning. SlutsatsDu kan bortse från den avtalade klausulen då den är till nackdel för dig som hyresgäst och istället utgå från lagen. Då man kan frånträda lägenheten vid det närmsta månadsskiftet (tidigast en månad efter besked om uppsägning) innebär detta att om du t.ex. säger upp hyresavtalet den 15 augusti upphör det att gälla den 30 september. Hoppas det var svar på din fråga! Vänligen,

marika lampers |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du och din make är gifta kommer äktenskapsbalken (ÄktB) bli tillämplig. Du skriver att du önskar ta ut skilsmässa, vilket gör att 5 kap. ÄktB blir tillämpligt. Som jag förstår det är det för närvarande enbart du som vill skiljas (även om du kan tänka dig att din make kommer skriva under). Om din make inte vill skilja sig så blir 5 kap. 2 § ÄktB tillämplig. Enligt denna bestämmelse har du enbart rätt att skilja dig efter betänketid. Av 5 kap. 3 § ÄktB framgår det att betänketiden i en sådan situation inleds när ena makens yrkande om skilsmässa delges den andra maken. Betänketiden ska då löpa under minst 6 månader innan dom kan meddelas. Skulle det istället vara så att ni båda är överens om skilsmässan, kan betänketiden undvikas enligt 5 kap. 1 § ÄktB. Av denna bestämmelse framgår det att betänketid enbart gäller om någon av er önskar detta, eller om ni har barn under 16 år (vilket inte är fallet). Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att ni inte måste ha betänketid. Men detta förutsätter att ni båda är ense om att ni ska skilja er, och att ingen av er då begär betänketid. Skulle din make inte vilja skilja sig så blir det däremot betänketid. Av 5 kap. 3 ÄktB framgår det när denna inleds. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, tveka inte att höra av dig till oss om du har ytterligare funderingar!Med vänlig hälsning,

Martin Rosén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamente återfinns i ärvdabalken (ÄB). Som du nämner, så uppfyller testamentet du beskriver inte formkraven. Dels måste de två vittnena vara samtidigt närvarande, och även vara medvetna om att det är ett testamente som bevittnas, 10 kap. 1 § ÄB. Att testatorns mormor bevittnat testamentet är inte heller okej, 10 kap. 4 § ÄB. När ett testamente inte uppfyller formkraven som återfinns i 10 kap. så är det också ogiltigt, 13 kap. 1 § ÄB. När det gäller klander är det för sent. Enligt 14 kap. 5 § ÄB så har en arvinge sex månader på sig att klandra efter det denne erhållit testamentet enligt 14 kap. 4 § ÄB. Sammanfattningsvis så finns det tyvärr ingenting din vän kan göra då det är för sent att klandra testamentet nu. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,