Din fråga verkar inte har kommit med

2020-10-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej
André Blomquist |Hej och för att du vänder dig till LawlineDet verkar som att din fråga inte kommit med. Du är varmt välkommen att skicka in din fråga igen.

När blir en visstidsanställning en fast anställning?

2020-10-26 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Min syster har jobbat som butiksmedarbetare på en affär sedan 2016, hon har ingen fast anställning utan hon går på timmar men är tillsvidareanställd. Har hon rätt att få en fast anställning?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder till till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om anställningsformer finner vi i lag (1982:80) om anställningsskydd, hädanefter kallad LAS. Här framkommer det att det finns tre former för tidsbegränsade anställningar (5 § LAS);allmän visstidsanställningvikariatsäsongsarbeteEn timanställning är således inte en egen anställningsform utan kan falla in under allmän visstidsanställning. En allmän visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning om någon av de två följande fallen är aktuella. Det första fallet är ifall den anställde haft en allmän visstidsanställning som under en femårsperiod överstiger den sammanlagda tiden på 2 år. Det andra fallet är ifall den anställde har haft fler efter varandra följande visstidsanställningar och dessa tillsammans under en femårsperiod överstiger 2 år. En visstidsanställning ska anses ha följt på en annan om den påbörjas inom 6 månader från det att den förra avslutades. Om någon av dessa situationer är aktuella ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning där det inte finns ett slutdatum. (5a § LAS och 4 § LAS) Tillsvidareanställning brukar även kallas för fast anställning. Finns en rätt till högre sysselsättningsgrad?Du säger i din fråga att din syster har en tillsvidareanställning varav jag tolkar det som att frågan handlar om huruvida hon har rätt till att istället för att gå på timmar ha en heltidstjänst på 40 timmar i veckan. Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och det finns således ingen lag som tvingar en arbetsgivare att låta en anställd gå upp i tid ifall det inte finns något behov för detta. Däremot har en deltidsanställd som anmält till arbetsgivaren att denne vill gå upp i tid företräde till det under vissa förutsättningar. (25a § LAS) SammanfattningEn visstidsanställning ska om vissa villkor är uppfyllda övergå till en tillsvidareanställning, även kallat för fast anställning. Det finns inte en skyldighet för en arbetsgivare att erbjuda fler timmar till en anställd. Dock kan en deltidsanställd under vissa förutsättningar ha företräde till att få gå upp i tid. Jag hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline! Mvh,

Ansökan om god man

2020-10-26 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej .På grund av att jag har gjort misstag med min ekonomi och haft skulder så har nu min bror tagit hand om min del av vårt arv efter vår mamma .Jag undrar nu om jag kan få ansöka om god man som tar hand om mitt konto / eventuella pengar som finns och se till att jag får hjälp med räkningar hushålls pengar m.m.Jag får hela tiden på hopp och tjat om min ekonomi från min bror och jag mår dåligt av detta och vill inte ha min bror längre som styr och bestämmer över mina pengar från arvet ( 50%)med vänlig hälsning .Lilla syster
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har förstått din fråga, som att du undrar om du själv kan ansöka om en god man som hjälper dig med din ekonomi. För att besvara på din fråga kommer jag att använda mig av föräldrabalken (FB). Enligt 11 kap. 4 § FB ska en god man tilldelas till den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja sin person. Det ska finnas ett behov av god man och den som tilldelas en god man ska samtycka till detta. När någon blir tilldelad en god man, så förlorar denne inte sin rättshandlingsförmåga. Detta innebär, att den som tilldelats en god man fortfarande kan utföra bindande handlingar, t.ex sälja sin bil, teckna abonnemang och så vidare. Av 11 kap. 5 § FB framgår det vad en god man får göra. I normala fall behöver en god man ha samtycke från sin huvudman för den rättshandling som den gode mannen utför åt sin huvudman. Ett samtycke behövs däremot inte alltid, om rättshandlingen är inom ramen för sedvanligt daglig hushållning och inom sitt förordnande. Sedvanlig daglig hushållning är t.ex sådant som vardagliga inköp, såsom köp av kläder och mat, men det kan även ibland röra sig om hyresbetalning eller annat liknande. En god man ska handla är inom ramen för godmanskapets förordnade. Som jag skrivit ovan, kan ett uppdrag om god man omfatta tre olika delar, bevaka huvudmannens rätt, förvalta huvudmannens egendom eller sörja för huvudmannens person. Vidare är en god mans uppgifter helt beroende av förhållandena i det enskilda fallet. Ansökan om god man:Av 11 kap. 15 § FB framgår det att en person som fyllt 16 år kan själv ansöka om en god man. Nära anhöriga till en person kan även ansöka om god man till den som behöver hjälp, exempelvis en make, en sambo, syskon och barn. Även överförmyndarnämnden i en kommun kan ansöka om god man till en person som behöver hjälp.En person kan ansöka om en god man hos överförmyndarnämnden eller direkt hos tingsrätten. Väljer man att ansöka direkt hos tingsrätten, ska ansökan skickas till tingsrätten i den kommun man är folkbokförd. Många väljer däremot, att vända sig till kommunens överförmyndare. Detta beror på att man hos överförmyndarnämnden kan få hjälp med sin ansökan, och med att skicka de handlingar som tingsrätten som behöver. Om du väljer att vända dig till överförmyndarnämnden, så kommer du först att behöva göra en ansökan. Din ansökan kommer därefter att skickas till tingsrätten. Överförmyndarnämnden kommer även att utreda behovet om god man, de kommer sedan att lämna ett yttrande till tingsrätten. Slutligen kommer tingsrätten att besluta om godmanskap ska beviljas eller inte. En ansökan om god man är helt kostnadsfri. Handläggningen vid tingsrätten:Tingsrätten kommer att besluta om godmanskap ska beviljas eller inte. Processen är vanligtvis skriftlig. Detta innebär att man som sökanden inte behöver komma till tingsrätten på förhandling. Om det är någon information som saknas, så kommer tingsrätten begära att uppgiften kompletteras.Slutsats:Ja, du kan själv ansöka om en god man för att han eller hon ska hjälpa dig med din ekonomi. För att göra din ansökan vänder du dig antingen till överförmyndarnämnden i din kommun och där du kommer att få mer hjälp. Alternativt, skickar du din ansökan tillsammans med övriga uppgifter direkt till tingsrätten i din kommun.Vänligen

Vad kan jag göra när kunden vägrar betala fakturan?

2020-10-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag driver en städfirma, på deltid numera, och gjorde ett städarbete för en kund i somras. Från början kallades uppdraget veckostäd, detta blev senare höststäd och slutligen flyttstäd. Allt enligt kunden. Under vägs, från juni till augusti 2020, avbröts mina arbetspass av en det ena än det andra; kunden skulle till frissan, kunden bråkade med sin make mm. Droppen blev när kunden bokat in två heldagarspass i augusti och inte är hemma när jag anländer. Svarar ej heller i telefonen eller på sms, alltså avbokar ej städpassen. Då skickar jag en slutfaktura och får till svar att fakturan ej accepteras. Jag skickar påminnelser och krav på betalning, men får inga svar. Till slut kommer det ett brev från kunden, där hon själv gjort upp en faktura. Bl a skriver hon att hon varit bortrest de två förbokade dagarna, vilka hon ej avbokat. Jag har nogsamt noterat alla arbetstimmar inklusive de två ej avbokade arbetsdagarna och fakturerat därefter. Nu har hon skickat en betalning som inte ens är hälften av det belopp hon skulle betalat, dessutom efter RUT-avdrag. Vad kan jag göra???
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån det du berättar i din fråga tvistas det mellan dig och en kund avseende hur mycket kunden ska betala för den städning hon beställt. Eftersom du bedriver en städfirma (näringsidkare) och tjänsten är beställd av en privatperson (konsument) är det konsumenttjänstlagens bestämmelser som reglerar vad som gäller er emellan. Som jag förstår det utifrån hur du beskrivit det har konsumenten inte avbeställt tjänsten, varför det inte är aktuellt att avhandla. Det handlar istället om bristande medverkan från kundens sida. En näringsidkare har rätt att ställa in arbetet om det följer av avtalet att konsumenten ska medverka till tjänstens utförande och konsumenten inte i rätt tid lämnar sådan medverkan som utgör en väsentlig förutsättning för utförandet. Ställer näringsidkaren in arbetet har den rätt till ersättning för kostnader och andra förluster som åsamkar honom, om inte konsumenten visar att dröjsmålet ej beror på försummelse på hans sida (45 § konsumenttjänstlagen). I lagkommentarerna till bestämmelsen anges som exempel på situationer där regeln kan bli tillämplig när näringsidkaren måste in i konsumentens bostad för att få tillgång till det föremål som tjänsten avser eller att tjänsten ska utföras i eller på konsumentens bostad. Så är fallet i det du beskriver med; för att ha möjlighet att städa kundens bostad måste du bli insläppt. Har så inte skett för att kunden varit bortrest föreligger det bristande medverkan från kundens sida och du har rätt till ersättning för kostnader och förluster detta åsamkar dig.Nu förstår jag det som att kunden bestritt fakturan och betalat till viss del efter vad hon tycker att är "lagom". För att du ska få betalt utifrån vad du kräver kan det därför behövas att du stämmer henne till domstol. I domstol kommer att utgås från vad du kan bevisa; då är det exempelvis bra om du kan förebringa bevisning om att ni bokat in ett visst datum för städning men att kunden inte var hemma, eller att du varit tvungen att avbryta tjänsten på grund av kunden.Innan du stämmer kunden kan det vara en god idé att skicka ett kravbrev med hur mycket du kräver (dvs. vad som är kvar efter det som redan betalts) och varför. För det ändamålet kan en av våra jurister vara behjälpliga. För det fall att kunden ändå vägrar att betala kan juristen vara behjälplig med att lämna in en stämningsansökan till domstol och företräda dig. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller underhåll av officialservitut, kan man förordna bortforsling av annans egendom på sin egna mark och får man sätta upp en bom på sin mark som omfattas av officialservitut?

2020-10-26 i Servitut
FRÅGA |Vår granne har en officialservitut över vår mark till dennes fastighet.Den väg vi båda använder idag har inte den rätta sträckningen enligt servitutet.Nu vill grannen ändra sträckningen så att den följer servitutet.Vår fråga; vem måste röja hinder som tex schakta bort jordhögar, riva liten byggnad på denna gräsbeklädda mark och vem bekostar detta och anläggandet av vägen. Till saken hör att dessa hinder fanns på fastigheten när vi köpte den. Och vad som intressant är, dessa hinder skapades av grannen för 15-20 år sedan, trots att han visste att sträckningen på hans servitut gick där.Och får vi sätta upp en vägbom/grind som grannen får nyckel till och som han måste öppna och stänga vid passage då vi inte vill ha obehörig trafik på denna baksida av vår fastighet.?Vänligen
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ansvarar för att underhålla den vägen som officialservitutet avser, samt om det kan få betydelse att det är din granne som slängt bråtet på vägen för 15-20 år sedan. Vidare undrar du om ni får sätta upp en vägbom för att förhindra obehörig trafik. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vem som bär ansvaret för att underhålla den väg som omfattas av servitutet. Vidare ska jag redogöra för under vilka förutsättningar du får sätta upp en vägbom. Din fråga regleras i jordabalken (JB) och fastighetsbildningslagen (FBL). Vem svarar för underhåll av vägen?Huvudregeln är att det är fastighetsägaren (härskande fastighet) som svarar för underhåll och drift för dennes mark. Ett servitutsavtal kan vara behäftat med en underhållsplikt för nyttjaren (jfr 14 kap. 1 § JB, 7 kap. 1 § 2 st FBL). Således blir det avgörande vad som framkommer av ert avtal. Om du kan visa på att det är din grannes egendom som befinner sig på marken ansvarar han isåfall för bortforsling, beroende på hur tillmötesgående din granne är bör inte det vara något problem. Annars måste du kunna visa på att det är din granne som placerat hindrena där och därefter söka verkställighet hos kronofogden. Får du sätta upp en bom?Som utgångspunkt får inte den härskande fastigheten förhindra att servitutet fyller sitt ändamål. I ditt fall, som avser en väg, ska väga vara fri att passera för nyttjande fastighet. Däremot så godtas hinder i form av bomar om åtgärden skäligen bör tålas (jfr NJA 2018 s 200). Om nyttjande fastighet erhåller en nyckel anses inte ingreppet förhindra servitutets ändamål. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning via telefon. Jag kommer därför ringa dig klockan 13.30 imorgon (2020-10-27). Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på förhand andre.blomquist@lawline.se Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Ångerrätt i butik

2020-10-26 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag har köpt en brudklänning i butik.Inte måttbeställd eller något utan va inne och provade och en fick följa med hem. Det är idag 7 dagar sedan.Ringer och frågade om jag fick returnera den men nej det fick jag inte. Har jag inte 14 dagar enl kkl?Med vänlig hälsning, Sandra
Sonja Najim |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När du väljer att handla i butik, så har du som konsument ingen rätt att ångra köpet. Däremot är det väldigt vanligt att många butiker erbjuder öppet köp, vilket innebär att du kan lämna tillbaka varan och få dina pengar tillbaka. Varje butik bestämmer själva sina regler, så öppet köp och bytesrätt är helt frivilligt för en butik att erbjuda. Detta kan innebära att vissa butiker erbjuder exempelvis 30 dagars öppet köp, medan andra butiker inte erbjuder något öppet köp alls. Om du inte blivit erbjuden något öppet köp, så kan du tyvärr inte lämna tillbaka klänningen. Men om du däremot, skulle handlat klänningen från nätet då skulle du som konsument alltid ha en ångerrätt på 14 dagar. Slutsats:Eftersom du har handlat klänningen i butik så har du ingen rätt att ångra köpet. Det framgår inte heller att butiken erbjudit dig något öppet köp. Mot bakgrund av detta kan du tyvärr inte lämna tillbaka klänningen.

Kan min makes särkullbarn kräva något från mig?

2020-10-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make är avliden.det finns säkullebarn. Vi köpe fadtighet 50/50 2015 gav min make mej sin del gåvobrev, skulle inte räknas som förskott på arv. Jag har lagfart. Jag har större ek tillgång. Kan särkullebarnen begära något av mina tillgångar.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För din fråga är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämpliga lagar. Vad sker när ett äktenskap upplöses?När ett äktenskap upplöses genom antingen dödsfall eller skilsmässa är huvudregeln att en bodelning ska genomföras. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods slås samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgods definieras motsatsvis till det som inte utgör enskild egendom. Utgångspunkten blir således att all egendom utgör giftorättsgods. Makarna själva kan avtala om att viss egendom ska utgöra enskild egendom istället för giftorättsgods genom att upprätta ett äktenskapsförord. Egendom som ena maken fått genom gåva, arv eller testamente kan också utgöra enskild egendom om egendomen är villkorad till att utgöra enskild egendom (7 kap. 1-2 § och 10 kap. 1 § ÄktB). Hur går en bodelning till?I bodelningen läggs allt makarnas giftorättsgods samman och delas lika mellan dem. Eftersom allt som inte gjorts till enskild egendom utgör giftorättsgods kan således både hus och banktillgodohavanden ingå i bodelningen förutsatt att de inte gjorts till enskild egendom. Det som den avlidna maken får i bodelningen + eventuell enskild egendom utgör dennes kvarlåtenskap och är det som ska fördelas till arvingarna genom arv. När ett äktenskap upplöses pga. dödsfall kan dock den efterlevande maken begära att vardera make ska behålla sitt giftorättsgods istället för att genomföra en bodelning. Då delas ingen egendom mellan makarna och det vardera make äger består till fullo (12 kap. 2 § ÄktB). Vem ärver vad?Som ovan nämnt utgörs den avlidnes kvarlåtenskap av vad denne erhöll i bodelningen tillsammans med dennes eventuella enskilda egendom. Om den avlidne inte upprättat något testamente kommer arvet att fördelas enligt den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är det bröstarvingarna, dvs barn, som är närmsta arvingar. Varje bröstarvinge tar lika stor del av arvet. Om din make inte upprättat något testamente kommer hans särkullbarn att dela lika på hans kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB).Din makes särkullbarn har dock ingen arvsrätt efter dig eftersom ni inte har biologiska band. Det som kan påverka särkullbarnens arv efter sin förälder och din egendom är vad som ingår i bodelningen. Eftersom både din och din makes egendom läggs samman och delas lika i bodelningen kan en del av din egendom bli en del av din makes kvarlåtenskap genom likadelningen. Om du har mer giftorättsgods än din make föranleder en likadelning vid bodelning att du får ge egendom till din makes sida. På så sätt kommer särkullbarnen att få tillgång till egendom från dig eftersom det blir en del av deras förälders kvarlåtenskap. Dock så har de ingen rätt att ärva något från dig när du avlider. Du kan också åberopa att vardera make ska behålla sitt giftorättsgods och att bodelning därmed inte ska genomföras. På så sätt behåller du all din egendom och din make all sin egendom och särkullbarnen ärver allt som din make ägde. Jag hoppas du fått vägledning i din fråga! Behöver du ytterligare rådgivning råder jag dig att vända dig till Lawlines juristbyrå här. Med vänliga hälsningar

Vad krävs för att EU medborgares familj ska få flytta till Sverige?

2020-10-26 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej Lawline, Hoppas ni kan hjälpa mig med en fråga eftersom Migrationsverket inte är så tydlig.Min fru och jag flyttade till Sverige på EU-reglerna för 3.5 år sedan. Vi är gift, har köpt hus, har fått en dotter i Sverige och planerar bo här i många år. Jag är dansk medborgare och min fru är filippinsk medborgare.Min frus mamma bor fortfarande i Filippinerne och hon är ökonomiskt avhängig av att vi skickar pengar varje månad. Hon är inte gift med min frus pappa och de bor inte tillsammans. Det är jätte dyrt att betala båda mat och hus i Filippinerna så vi hoppas att hon får flytta till Sverige och bo tillsammans med os i vårt hus. Det känns heller inte så bra att hennes mamma bor helt ensam och att ingen kan kolla om hon har det gott. Hennes mamma har endast min fru eftersom hon är det enda barnet.Är det möjligt för min frus mamma att flytta till Sverige och bo tillsammans med os via EU reglerna eller Sveriges egna regler?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att uppehållstillstånd krävs:För att din frus mamma ska få flytta till Sverige krävs som huvudregel att hon har uppehållstillstånd här. Det går i undantagsfall att få uppehållstillstånd för att flytta till en familjemedlem i Sverige som inte är dennes make, maka eller sambo. Här räknas alltså er situation in, nämligen att personen som söker uppehållstillstånd är förälder till ett vuxet barn som bor i Sverige. Det som krävs för att din frus mamma ska få uppehållstillstånd är för det första att din fru har permanent uppehållstillstånd i Sverige. För det andra ska din fru och hennes mamma kunna visa att de har bott tillsammans omedelbart innan din fru flyttade till Sverige och att de redan i hemlandet var socialt och känslomässigt beroende av varandra, och att det därför är svårt för dem att leva åtskilda. I regel är det inte möjligt att få uppehållstillstånd om ansökan görs efter lång tid eller om beroendet mellan din frus mamma och din fru har uppstått efter att din fru flyttade till Sverige.EU medborgare kan ansöka om upphållskort istället:Om du är nordisk medborgare och din familj är medborgare i ett land utanför EU och ni ska bo i Sverige i mer än tre månader kan din familj ansöka om uppehållskort. Eftersom du är dansk medborgare blir detta tillämpligt i ditt fall. Uppehållsrätten är beroende av att du själv har uppehållsrätt genom arbete, studier, som egen företagare eller att du lever på en pension eller har tillräckliga medel för er försörjning. Din familj kommer att behöva lämna in dokument från dig som visar hur du uppfyller uppehållsrätten.Som familjemedlemmar räknas bland annat dina eller din partners föräldrar som är ekonomiskt beroende av er. Detta innebär alltså att din frus mamma räknas som din familjemedlem och kan ansöka om uppehållskort eftersom du är nordisk medborgare. Hur ansöker din frus mamma om uppehållskort?Din frus mamma ska fylla i blanketten Ansökan om uppehållskort, nummer 144011, och skicka eller lämna in den till någon av Migrationsverkets tillståndsenheter. Det kostar ingenting att ansöka om uppehållskort. Din frus mamma ska skicka med kopior av de sidor i hennes pass som visar personuppgifter, foto, namnteckning, passnummer, utfärdandeland, giltighetstid och om de har tillstånd att bo i andra länder än deras hemland samt dokument som visar hur hon är beroende av dig och på vilket sätt ni är släkt. Din frus mamma behöver också skicka med dokument som visar hur du uppfyller uppehållsrätten. Vilka papper ifrån dig som hon behöver skicka med beror på vad du har för sysselsättning.Hur länge gäller uppehållskortet?Kortet gäller så länge du och din familj bor i Sverige och du uppfyller kraven för uppehållsrätt. När ni har bott i Sverige i fem år och du har haft uppehållsrätt under hela perioden har ni permanent uppehållsrätt.Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är huvudregeln att uppehållstillstånd krävs. För att din frus mamma ska få uppehållstillstånd måste din fru ha permanent uppehållstillstånd och ni måste kunna visa att din fru och hennes mamma bott tillsammans innan hon flyttade till Sverige. Dessutom är det i regel inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd på dessa grunder om lång tid förflutit sedan din fru flyttade till Sverige. Uppehållstillstånd krävs dock inte för familjemedlemmar till nordiska medborgare. Eftersom du är dansk medborgare kan dina familjemedlemmar istället för uppehållstillstånd ansöka om uppehållskort. Din frus mamma räknas som din familjemedlem om hon är ekonomiskt beroende av er, vilket hon verkar vara. Det som krävs för att din frus mamma ska beviljas uppehållskort är att du har uppehållsrätt genom arbete eller dylikt och därmed har tillräckliga medel för er försörjning. Jag rekommenderar alltså att din frus mamma ansöker om uppehållskort. Du kan läsa mer om hur ansökan ska gå till här. Du kan även ladda ner ansökningsblanketten både på svenska och engelska. Har du fler frågor eller vill ha ytterligare hjälp med ditt ärende är du självklart varmt välkommen att höra av dig på nytt genom någon av våra tjänster! Du kan också nå mig direkt på elise.sohlberg@lawline.se. Jag rekommenderar dock att du, om du har ytterligare frågor, kontaktar Migrationsverket för att få hjälp med ansökan. Migrationsverket har en serviceskyldighet som innebär att de är skyldiga att besvara dina frågor och hjälpa dig med ditt ärende.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,