Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om narkotikabrott finns i Narkotikastrafflagen (NSL).I 1 § NSL stadgas att den som 1. överlåter narkotika, 2. framställer narkotika som är avsedd för missbruk, 3. förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte, 4. anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk, 5. bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel, eller 6. innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms för narkotikabrott om gärningen sker uppsåtligen. Det ovan nämnda innebär att narkotikabrott ska begås med uppsåt, dvs. det krävs kännedom om de faktiska omständigheterna. För att ett brottslig gärning ska ha anses begåtts krävs det således att din son varit medveten om att det funnits kokain på pakethållaren på kompisens cykel. Det förutsätter vidare att hans gärning uppfyller någon av de ovanstående punkterna från 1-6. I de fall det förutsättningarna för straffansvar föreligger, kan narkotikabrott av normalgrad dömas till fängelse i högst tre år. Ringa narkotikabrott döms enligt 2 § NSL till böter eller fängelse i högst sex månader. Det är svårt att avgöra hur straffpåföljden kan vara i detta enbart utifrån den angivna bakgrundsinformationen. Utgångspunkten för straffvärdet utifrån narkotikans art (kokain) och mängd (0.75 g) är vanligen att 1 gram kokain leder till cirka 1 månads fängelse. Det finns dock utrymme att ta hänsyn till förmildrande omständigheter för ringa narkotikabrott, och påföljdsvalet kan vara högt individualiserat. Återigen är det dock värt att uppmärksamma att narkotikabrott förutsätter uppsåt och i ert fall kan straffansvar falla bort om din son inte hade uppsåt till brottet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag använda mig av köplagen (KöpL).Vara såld i befintligt skickNär klausulen "i befintligt skick" används så vill säljaren begränsa sitt ansvar endast till att avlämna varan till köparen i det faktiska tillstånd den befinner sig i. Avlämnandet sker alltså av varan "som den är". Friskrivningen i sig är alltså till för att sänka köparens förväntningar, så att du som köpare vet att den säljs i det skick som den är. Klausulen "i befintligt skick" fritar dock inte säljaren från allt ansvar för varans skick, i detta fall för husbilens skick. Undersökning av husbilen före köpetDet ska dock först poängteras att du som köpare inte får åberopa fel som du måste antas ha känt till vid köpet (KöpL 20 §). Om du undersökte husbilen före köpet får du inte åberopa fel som du borde ha märkt vid undersökningen. Eftersom du dock skriver att det rör sig om ett dolt fel, så visste du troligtvis inte om felet vid köpet och du hade inte kunnat upptäcka felet vid en eventuell undersökning. Därmed får du åberopa felet angående att duschen i husbilen har frusit sönder.Felaktig vara såld i befintligt skickÄven om husbilen har sålts i befintligt skick så ska den anses vara felaktig under vissa omständigheter (KöpL 19 §). Du hade kunnat argumentera att husbilen är i väsentligt sämre skick än vad man med hänsyn till priset och övriga omständigheter med fog kunde förutsätta (KöpL 19 § första stycket 3 p.). Notera dock att det husbilen ska vara i väsentligt sämre skick. Du hade kunnat framföra att man som köpare förväntar sig att duschen ska fungera i en husbil eftersom man åker bort på långa resor och då behöver man tillgång till dusch osv. Priset på husbilen är väldigt betydelsefull för att avgöra om köparen med fog kunde förutsätta felet. Högsta domstolen har framfört att vid ett förvärv av en husbil i befintligt skick som hade betydande fuktskador ansågs vara i väsentligt sämre skick än vad köparen med fog kunder förutsätta med särskild hänsyn till värdet på husbilen (se NJA 1996 s. 598).Det är dock inte möjligt för mig att avgöra om husbilen som du har köpt ska anses vara felaktig, eftersom jag inte har några uppgifter på hur mycket du köpte husbilen för. Om du köpte husbilen billigt så tyder detta på att du inte kan kräva ansvar för bristen med att duschen har frusit sönder. Då har säljaren inget ansvar för den frusna duschen och då får du tyvärr stå för bristen själv. Vad kan du som köpare kräva för ansvar om varan anses felaktig?Om du når framgång med att husbilen är felaktig pga. att husbilen är i ett väsentligt sämre skick än vad köpare med fog kan förutsätta i koppling till priset, så kan du kräva prisavdrag eller häva köpet (30 § KöpL). Detta kan även krävas i kombination med skadestånd. Primärt ska dock avhjälpande ske och då får säljaren åtgärda den frusna duschen (34 § KöpL). Du får bara häva köpet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för dig och att säljaren insåg eller borde ha insett det. Rätten att häva bortfaller i regel om du som köpare inte inom skälig tid efter att du märkt eller borde ha märkt felet meddelar säljaren om att du tänker häva köpet (39 § KöpL).SammanfattningGenom att husbilen säljs i befintligt skick så begränsar säljaren sitt ansvar för varan till det faktiska tillstånd som den befinner sig i. Säljaren kan dock inte friskriva sig från allt ansvar. Du hade kunnat argumentera att husbilen är i väsentligt sämre skick än vad köpare med hänsyn till priset och övriga omständigheter med fog kunde förutsätta. T.ex. för att en frusen dusch är ett sådant fel som innebär att husbilen är i väsentligt sämre skick eftersom det försämrar upplevelsen med att ha en husbil osv. Priset har dock en väldigt stor betydelse och jag kan inte avgöra utifrån omständigheterna om säljaren är ansvarig för den frusna duschen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om mannen som du har lånat ut pengar till är skyldig att betala ränta, till följd av att ni slutit ett avtal där ränta ingår i lånevillkoren.Din fråga regleras i avtalslagen (AvtL)Anbud och accept krävs för att ett avtal ska vara giltigt?Huvudregeln är att ett avtal ingås och blir bindande för parterna genom anbud och accept (AvtL 1 § första stycket). Anbud och accept innebär i praktiken att parterna lämnar varsin viljeförklaring. När viljeförklaringarna överensstämmer med varandra har ett avtal ingåtts. Huvudregeln är att det inte finns några särskilda formkrav som måste vara uppfyllda för att ett avtal ska vara juridiskt giltigt (AvtL 1 § tredje stycket). Ett avtal är på grund av detta giltigt oavsett om det är muntligt eller skriftligt. Ett avtal ska tolkas utifrån den gemensamma partsavsikten?Utgångspunkten när ett avtal ska tolkas är att fastställa den gemensamma partsavsikten som parterna försökt förklara genom lydelsen i ett avtal. Den gemensamma partsavsikten är det som parterna har haft för avsikt att sluta avtal om. Om det är omöjligt att avgöra någon gemensam partsavsikt kan olika tolkningsmetoder användas. Utgångspunkten är att tolka avtalet efter sin ordalydelse.Vad innebär detta för dig?Ränta ska betalas om det är avtalat mellan dig och mannen i ett skriftligt eller muntligt avtal att ränta ska betalas på lånet så är. Det som är överenskommet i ett juridiskt giltigt avtal gäller för parterna i avtalet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om köparen till en av dig (som privatperson) såld vara kan ångra sig efter köpet. Anledningen till att köparen vill ångra sig förstår jag det som är p.g.a. att varan har "gått sönder" (blivit kantstött) och att de menar att det beror på att varans dåliga kvalitet. I ditt beskrivna scenario är det huvudsakligen köplagen (KöpL) som blir aktuell. Det är en dispositiv lag, vilket innebär att den kan frångås genom avtal. Det är alltså först och främst erat träffade avtal som reglerar vad som händer i en situation som den du har beskrivit. Om erat avtal emellertid inte reglerar det inträffade scenariot (d.v.s. om köparen har någon eventuell ångerrätt) fyller köplagen ut "luckorna" i avtalet. Eftersom jag inte har tillgång till erat avtal kommer jag i det följande utgå från vad som gäller enligt köplagens regler. Om ni inte har kommit överens om vad som händer om köparen vill ångra köpet är det alltså följande som gäller:Köparen har generellt sett ingen ångerrättOm varan skulle anses som felaktig i köplagens mening kan köparen exempelvis häva köpet (d.v.s. lämna tillbaka varan och få tillbaka pengarna) eller kräva prisavdrag. Denna rätt för köparen gäller dock endast om felet inte beror på köparen själv. (30 § KöpL)Frågan är således vad som utgör ett fel i köplagens mening och, om fel föreligger, om det beror på dig eller på köparen själv. Utgångspunkten är som sagt vad du och köparen har avtalat om. Om du således har sagt att soffan är av viss kvalitet som inte blir kantstött och den sedan ändå blir det, skulle alltså fel anses föreligga. (17 § 1 st. KöpL)Om ni däremot inte har avtalat om någon specifik kvalitet i avtalet ska varan vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används. Så länge det är en "riktig" soffa som du har sålt innebär detta inget problem för dig i ditt beskrivna scenario. (17 § 2 st. KöpL)När man säljer begagnade varor sker det ofta med ett förbehåll om att varan är just begagnad. Det innebär att den säljs i vad man kallar för "befintligt skick" och du gör som säljare således inget anspråk på att varan ska vara fabriksny. Vid försäljning av begagnade varor på detta sätt ska vara ändå:1. stämma överens med vad du som säljare har sagt om varan,2. varan får inte heller vara bristfällig på ett så betydande sätt att köparen med verkligen kunde räkna med att du som säljare borde ha upplyst köparen om det,3. slutligen får varan inte vara i mycket sämre skick än vad köparen med hänsyn till exempelvis varans pris kunde förutsätta. (19 § 1 st. KöpL)Vad gäller i ditt fallUtifrån den information du lämnat i ditt beskrivna scenario har köparen alltså inga möjligheter att ångra köpet (genom att häva det eller kräva prisavdrag) så länge samtliga av de tre förutsättningarna här ovan är uppfyllda. Att soffan är kantstött har jag väldigt svårt att se ska gå att koppla till någon av de tre punkterna på ett sätt som innebär att det anses föreligga ett fel i varan. Om du däremot har sagt att det inte finns några som helst märken på soffan skulle ett fel kunna anses föreligga. Som du har beskrivit det fanns emellertid inte defekten när du sålde soffan utan den har orsakats av köparen själv under ett senare skede. Det innebär således att felet beror på köparen själv och så länge du inte har marknadsfört det som en soffa som omöjligt kan bli kantstött kan köparen i ditt beskrivna scenario alltså inte ångra köpet på den grunden.Avslutningsvis kan rent allmänt sägas att det är relativt svårt att ångra sitt köp om man har köpt något av en privatperson. För att man ska få ångra sig i det fallet krävs som sagt att det föreligger ett fel i varan. Om man däremot köper något från ett företag har man ett mer långtgående skydd som konsument vilket innebär en mer vidsträckt ångerrätt. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Elias Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår i besvarandet av frågan från att du med makemedgivande syftar på det samtycke makar kan ge till varandra i enlighet med 7 kap 5 § äktenskapsbalken.Enligt förarbetena till bestämmelsen uppställs inte något krav på att detta samtycke ska bevittnas, se prop 1986/87:1 s 137.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Med vänlig hälsning

Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om skulder som tillhör en avliden person ska betalas av dödsboet. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) Den avlidnes tillgångar och skulder måste fastställas i en bouppteckningVid ett dödsfall måste en bouppteckning upprättas (20 kap 1 § ÄB). I bouppteckningen ska antecknas vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade vid tidpunkten för sin död (20 kap. 4 § ÄB). Skulder som tillkommit efter dödsfallet ska alltså inte tas upp i bouppteckningen. Dödsboet äger den avlidnes egendom innan arvskifteNär en person dör övergår skulder och tillgångar som tillhörde den avlidne personen till ett dödsbo. Ett dödsbo är en egen juridisk person. När en bouppteckning har upprättats ska den avlidnes skulder betalas. Eftersom dödsboet äger den avlidnes tillgångar och skulder ska dödsboet betala skulderna. Borgenärer som har haft en fordran på den avlidne får istället en fordran i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala skulderna kan dödsboet begära att sättas i konkurs (2 kap. 3 § andra stycket konkurslagen) Vad innebär detta för digDet är dödsboets tillgångar som används för att betala de skulder som den avlidne hade vid tidpunkten för sin död.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan bli ersättningsskyldig för att toalettstolen i din hyreslägenhet har fått en spricka som har uppstått på grund av ålder.För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av jordabalken (JB) 12 kap., som även brukar kallas för hyreslagen.Hyresgästens ansvar under hyrestidenSom hyresgäst har du en skyldighet att väl vårda lägenheten under tiden som du hyr lägenheten (JB 12 kap. 24 §). Som hyresgäst ska du även ersätta all skada som uppkommer genom ditt eget vållande, vårdslöshet eller försummelse, eller av någon som tillhör ditt hushåll eller av någon som hälsar på hos dig. Detta innebär att du som hyresgäst måste vara vårdslös för att bli skadeståndsskyldig, vilket innebär att hyresgästen inte svarar för skador som orsakats genom ren olyckshändelse. Till vårdplikten hör t.ex. att iaktta viss aktsamhet och rengöring. Vårdplikten innebär att hyresgästen har en skyldighet att handla på ett sådant sätt att det inte uppkommer större slitage än vanligt vid användandet av lägenheten samt undvika att det uppstår risker för skador. Vanligt slitage som uppstår med tiden är inget som hyresgästen måste ersätta.Eftersom du skriver att skadan, dvs. sprickan i toalettstolen har uppstått på grund av ålder så har du inte vållat skadan eller varit vårdslös. Min bedömning är därmed att du inte ska bli ersättningsskyldig, eftersom du inte hade kunnat förhindra att sprickan i toalettstolen uppkom då du skriver att skadan skedde pga. ålder. Bevisfråga om hur sprickan har uppståttDäremot kommer möjligtvis din hyresvärd argumentera att du har varit vårdslös och att sprickan inte alls har uppstått genom ålder. Huvudregeln är dock att hyresvärden ska bevisa att hyresgästen har vållat skadan (se NJA 1987 s. 668). Högsta domstolen har dock även uttalat att skada som typiskt sett uppkommer genom ovarsamhet får antas ha vållats av hyresgästen, såvida det inte framkommer omständigheter som tyder på att skadan kan ha uppkommit på annat sätt ( NJA 1975 s. 657). Sprickor i t.ex. toalettstolar eller handfat kan vara sådana skador som ganska ofta vållas av hyresgästerna. Du bör därmed framföra dina argument om att det verkligen är pga. ålder som toalettstolen har spruckit. Detta kan du göra genom att t.ex. ta reda på hur gammal toalettstolen är och att det är vanligt att gamla toalettstolar spricker.SammanfattningSom hyresgäst är du skyldig att väl vårda lägenheten och du ska även ersätta skador som uppkommer i lägenheten genom vållande, vårdslöshet eller försummelse. Om sprickan har uppstått pga. ålder blir du därmed inte ersättningsskyldig eftersom du inte hade kunnat göra något för att förhindra skadan. Däremot kan det bli en bevisfråga om hur skadan uppstod och du måste leta fram bevisning som visar på att det faktiskt är åldern som är anledningen till skadan, och att du alltså inte har orsakat sprickan.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Elias Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Situationen du beskriver regleras i lag om straff för särskilda trafikbrott.Om du uppsåtligen drar en husvagn som kräver BE eller B96 när du enbart har B-behörighet gör du dig skyldig till olovlig körning, vilket framgår av 3 § lag om straff för särskilda trafikbrott.Straffet i normalfallet är dagsböter. Har överträdelser likt denna skett upprepade gånger eller om en enskild olovlig körning är att ses som grov kan straffet bli fängelse i upp till sex månader. Fängelsestraff kan även bli aktuellt om personen tidigare fått sitt körkort återkallat, vilket du inte har fått.Du riskerar även att få ditt körkort återkallat i enlighet med 5 kap 3 § 4p körkortslagen.Jag avråder dig därför från att överskrida din B-behörighet genom att dra en husvagn som väger 280kg för mycket.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Med vänlig hälsning