Är det brottsligt om någon utsätter mig för kränkande tillmälen?

2021-06-17 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Jag är privatperson och har köpt en tjänst, webbproduktion och drift, av ett AB.Jag är inte nöjd med vad jag har fått för pengarna och är i en tvist med säljaren. Säljaren lägger all skuld och ansvar på mig, vilket jag upplever är oerhört orättvist. Jag får inget gehör för någonting utan vad jag än kommer med vrider han tillbaka det mot mig.Nu har detta spårat ur och jag mår inte bra av detta. Hans personangrepp, spydiga kommentarer och nedlåtande attityd gör mig både trött och ledsen.Nu vill jag gå vidare till ARN, vilket jag informerat om (han menar att jag hotas, så även detta vänder han till ett fel som jag gör). Han skriver att "nu blir det skrattfest hos ARN". Jag är riktigt trött på honom och svarar "Trevligt att man kan bjuda på det!"Var dumt av mig att gå ner till hans nivå men han svarar:"Synd att vi skattebetalare får stå för det bara, för vad jag kan se så bidrar du inte direkt till den kassan utan belastar den bara. "Meddelandet fortsätter med andra spydigheter, men detta får mig att känna ett starkt obehag. Han sitter ju på personuppgifter och till saken hör att jag är sjukskriven för PTSD och utmattning. Att jag varit sjukskriven i några år pga psykiska problem är oerhört känslig och personligt.Jag har blivit sårad och nedstämd av detta. Han gör mig illa och han verkar inte ha några gränser. Att säga att jag belastar samhället ekonomiskt gör mer ont än den där dumma tjänsten.Vad gör jag? Jag mår inte bra av detta.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du undrar vad du kan göra åt säljarens beteende. För såvitt jag förstår har du redan bestämt dig för att låta Allmänna reklamationsnämnden pröva tvisten med bolaget varför den delen inte kommer att behandlas nedan. Av ditt ärende följer inte heller någon närmare beskrivning av tvistens innehåll, vilket naturligtvis också gör det svårt att kommentera den. Men glädjande är att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Och skulle det vara så att du önskar att få tips avseende din tvist med bolaget kan vi gå igenom denna i samband med telefonrådgivningen. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är brottsbalken (BrB), vilken är den huvudsakliga strafflagen.Förolämpning, vad gäller?Det måste inledningsvis framhållas att människor tyvärr många gånger kan bete sig riktigt illa utan att det för den skull går att göra någonting åt det rent juridiskt, dvs. det kan ofta vara svårt att kunna konstatera en brottslig gärning. Men utifrån din ärendebeskrivning kan säljaren eventuellt ha gjort sig skyldig till brottet förolämpning eftersom du nämner "personangrepp, spydiga kommentarer och nedlåtande attityd". I 5 kap. 3 § 1 st. BrB sägs att den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter. Och i lagrummets (lagparagrafens) andra stycke uttalas vidare att om brottet är grovt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.Med förolämpning avses en handling som uteslutande är ägnad (menad/åsyftad) att såra någon annans självkänsla, vilket kan bestå i skällsord, nedsättande kommentarer, beskyllningar, föraktfulla gester, förödmjukande imitationer och andra dylika gärningar. Notera dock att brottsoffret måste uppfatta gärningsmannens budskap varför det i lagens mening inte går att förolämpa någon om inte uttalandet eller beteendet riktas direkt mot den person som är tänkt att utsättas för den kränkande gärningen. Ett spridande av negativa uppgifter till tredje man (utomstående personer), utan att den angripne lägger märket till detta, utgör alltså inte en förolämpning, men kan naturligtvis omfattas av andra straffbestämmelser som exempelvis förtal, 5 kap. 1 § BrB. Vid bedömningen av om en gärning utgör en förolämpning tas inte bara hänsyn till den angripnes (din) subjektiva upplevelse utan även faktorer som parternas relation, eventuella tidigare språkbruk och yrken kan beaktas. Det handlar alltså om en i viss mån objektiv betraktelse av händelseförloppet, brottsoffrets egen uppfattning ensamt duger inte alltid för att kunna avgöra vad som egentligen utgör en straffbar gärning (se prop. 2016/17:222 s. 74 f.). På ren svenska innebär detta som sagt att personer inte sällan kan bete sig riktigt illa utan att det får några straffrättsliga konsekvenser. Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2004 s. 331 kan nämnas som exempel på när yrket ibland kan få bäring på rättsliga bedömningen. I det här rättsfallet hade en person i samband med ett polisingripande uttalat skällsord riktade mot poliserna, vilket inte ansågs tillräckligt för att konstituera brottet förolämpning eftersom det hos poliser vid utförande av tjänsteåtgärder av straffprocessuell natur (exempelvis ett frihetsberövande) bör finnas en viss tolerans mot den ilska som personer kan komma att uppvisa vid ingripandesituationer. Men som konsument tillhör du inte någon yrkesgrupp som borde kunna tåla mer. Slutligen ska tilläggas att förolämpning är ett uppsåtligt brott, vilket betyder att det fordras uppsåt (avsikt) hos gärningsmannen. Om denne av misstag eller av oaktsamhet (vårdslöshet) skulle agera i enlighet med lagtexten, men inte har för avsikt att kränka brottsoffret, går vederbörande fri från ansvar. Men det verkar ju inte vara fallet här. Säljaren är kunnig (medveten) om vad denne gör och hans inställning vittnar om att hans avsikt hela tiden verkar har varit att utföra de aktuella handlingarna (de nedsättande kommentarerna).Kan (ska) du göra en polisanmälan?Förolämpning är ett brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett s.k. målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket följer av 5 kap. 5 § 1 st. BrB där det sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden (du) själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning. Sammanfattningsvis kommer du med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv varför det korta svaret på din fråga lyder att du kan göra en polisanmälan, men att den sannolikt inte kommer att resultera i någon åtgärd från Polismyndigheten. Däremot kan du som sagt själv hänskjuta frågan till domstol. Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Vi tar allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig redan imorgon fredag den 18/6 kl 13.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Fullmakt om vårdnad av barn

2021-06-17 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, vi har gemensam vårdnad men den andra förälder bor inte i Sverige och varje gång jag behöver underskrift så skickar jag papper och de två veckor fram och två veckor tillbaka plus att de hände att han inte fyllde rätt nåon gån så var jag tvungen att skicka tillbaka. Min fråga är kan jag ha fullmakt och han är villig och ifall jag vill ansöka om ensam vårdnad hur gå jag tillväga?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill förenkla möjligheten att utöva din roll som vårdnadshavare då den andra föräldern är bosatt utomlands bland annat genom att upprätta en fullmakt alternativt ansöka om ensam vårdnad. Nedan kommer jag att gå igenom de olika alternativen. Regler om vårdnad finns i Föräldrabalken (FB). Vid gemensam vårdnad ska beslut som rör barnet tas av föräldrarna gemensamt (6 kap. 13 § FB). Det innebär att båda föräldrar måste vara överens om större och mer ingripande beslut som exempelvis byte av förskola eller barnets boende. FullmaktEtt alternativ för att förenkla rollen som vårdnadshavare är att föräldern som bor utomlands upprättar en tillfällig fullmakt som ger den andra föräldern befogenhet att ta beslut som rör det gemensamma barnet. Det gör det möjligt för den hemmavarande vårdnadshavaren att skriva under papper som i regel kräver underskrift från båda parter. Att skriva en fullmakt innebär alltså inte att vårdnaden förändras, utan den kommer i sådana fall att fortsättningsvis vara gemensam. I normalfallet krävs inte att det sker en bevittning av fullmakten, men för att säkerställa att fullmakten inte ifrågasätts vid en framtida domstolstvist kan det vara lämpligt med vittnen. Avtal om vårdnadDet finns en möjlighet för båda vårdnadshavare att komma överens och skriva ett avtal om att en förälder ska ha ensam vårdnad. Ett sådant avtal är giltigt om socialnämnden godkänner avtalet enligt 6 kap. 6 § FB. För att få hjälp att upprätta ett avtal kan man ta hjälp av kommunen där man är bosatt. (6 kap. 17 a § FB)Talan om ensam vårdnadEtt alternativ för att få en ändring i vårdnaden, är att väcka talan i domstol för att få ensam vårdnad. (6 kap. 5 § FB) Följden av en ändring i vårdnaden är att du skulle ha möjlighet att själv ta alla beslut som berör barnet utan den andre förälderns samtycke. Vid bedömning av om vårdnaden ska vara ensam fäster rätten särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Det innebär att om ni har långvariga samarbetsproblem som inte är övergående kan det talar för att vårdnaden ska ensam tillkomma en av er. Rätten kommer även att ta hänsyn till vad som är barnets bästa i situationen (6 kap. 2 a § FB).I din situationOm du inte vill att den gemensamma vårdnaden ska upphöra, men förenkla för dig att kunna ta beslut för ert gemensamma barn kan en tillfällig fullmakt vara ett bra alternativ. Skulle du däremot vilja ändra vårdnaden från gemensam till ensam så krävs att du väcker domstolstalan alternativt om ni är överens om att ändra vårdnaden, upprättar ett avtal om vårdnad. En ansökan om ensam vårdnad lämnas till tingsrätten i den ort där barnet bor.Om du vill veta mer om dina möjligheter att utöva vårdnaden ensam eller med hjälp av ett avtal/fullmakt kan du boka tid hos en av våra jurister på Lawline, du kan boka direkt här. Du kan även ta hjälp av din kommun där familjerätten erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal som ett verktyg för att lösa konflikten.Hoppas att ovanstående besvarade din fråga!

Hur lång tid brukar det ta att få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen och hur lång tid brukar det ta innan ärende avgörs?

2021-06-17 i Domstol
FRÅGA |Hur lång tid brukar det ta att få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen och hur lång tid brukar det ta innan ärende avgörs?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) finns i Förvaltningsprocesslagen (FPL). Domstolens huvudsakliga uppgift är att skapa prejudikat som kan få vägledande betydelse för hur liknande fall bedöms i framtiden. För att HFD ska ta upp ett mål till prövning krävs att domstolen meddelar prövningstillstånd enligt 35 § FPL. Det innebär att inte alla mål som överklagas tas upp till prövning i HFD och endast någon enstaka procent av alla mål som inkommer beviljas prövningstillstånd.Målets gång från inkommen till avgjortI samband med målets inkommande till domstolen sker en rättsutredning om prövningstillstånd bör beviljas efter inte. När prövningstillstånd väl är är klart sker en kommunicering i målet som innebär att parterna skriftligen yttrar sig över varandras skrivelser. Det är en justitiesekreterare som ansvarar för kommuniceringen och som även är den som genomför en fördjupad rättsutredning (diskussionsunderlag, doms- och beslutsförslag) som därefter överlämnas till justitieråden i HFD. (se här)Angående frågan om hur lång tid det brukar ta att få prövningstillstånd i HFD och hur lång tid det tar att avgöra ett mål är svaret beroende av målets omfattning och svårighetsgrad, omständigheterna i det enskilda fallet och arbetssituationen på domstolen, se här. HFD:s målsättning är att målen ska avgöras så snart som möjligt men det är tyvärr inte möjligt att ange en bestämd tid.Sammanfattningsvis är det inte möjligt att besvara frågan hur lång tid det kan ta för att få prövningstillstånd och hur lång tid det tar innan ett ärende avgörs. Svaret på frågan är som ovan nämnt beroende av målets omfattning och om man ser till målets gång från inkommen till avgjort påverkas handläggningstiden också av den kommunicering som sker efter meddelat prövningstillstånd.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Fått fel växthus, har man rätt till omleverans?

2021-06-17 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Har beställt ett växthus som jag haft på tomten i ca 3 månader under tiden vi byggt mur som den skall monteras på. Idag gick vi igenom materialet, och de visade sig att vi fått ett annat växthus. Förutsätter att vi har full rätt till byte, kanske även en rabatt? Tror nämligen leverantören kommer vara bråkig... Med vänlig hälsning, Jens
Felicia Ek |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer anta att du är privatperson som beställt växthus från ett företag och därför blir konsumentköplagen, KKöpL tillämplig. Fel i varaJag förstår dig som att du nu efter 3 månader från att ha fått växthuset upptäckt att det var fel. Eftersom du har fått fel växthus än vad du har beställt har du självklart rätt att få omleverans och få rätt växthus, eftersom detta är "fel i vara" enligt lagen. (16 § konsumentköplagen, KKöpL) Det är fel i vara just för att växthuset avviker från avtalet om vad du beställt. Reklamera varan i tidFör att kunna åberopa felet för att få omleverans eller eventuell prisavdrag krävs det av dig som köpare att du reklamerar felet till säljaren inom skälig tid (rimlig tid) efter att du märkt eller borde ha märkt felet.(23 § KKöpL) Enligt 23 § så anses meddelande som lämnats inom 2 månader vara inom skälig tid. Här blir frågan om det eventuellt är för sent för dig att reklamera. Eftersom det gått 3 månader. Men du har ju heller inte upptäckt felet förrän nu. Det som kan vara knepigt är att argumentera emot att du borde ha upptäckt att det var fel växthus tidigare. Eftersom du haft det på tomten i 3 månader utan att kontrollera att det är rätt växthus du fått. Skulle det vara så att du har reklamerat i tid, om du gör det nu på en gång, så har du rätt till omleverans. Om de inte kan leverera rätt växthus så kan du ha rätt till prisavdrag eller häva köpet. (28 § KKöpL) Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Godkänna barns flyttanmälan vid gemensam vårdnad

2021-06-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Mitt barns pappa vill att barnet absolut ska stå skriven hos honom, trots att vi bor lika nära grundskolan som barnet ska börja i om två år, vi har delad vårdnad. Om han skulle vilja flytta om ett tag så måste jag godkänna flytt för barnet via Skatteverket som jag förstår det, men vad händer om jag inte godkänner barnets flytt. Då driver jag det rättsligt? Att barnet ska stå skrivet hos mig för att barnet inte ev ska behöva byta skola/tillhöra en annan skola i framtiden. Kontaktar jag tingsrätt i ett sånt läge?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer om du motsätter dig en ansökan om barnets flytt när ni har gemensam vårdnad. Regler om vårdnad finns i Föräldrabalken (FB) och regler om folkbokföring finns i Folkbokföringslagen (FOL).Allmänt om vårdnadVid gemensam vårdnad ska beslut som rör barnet tas av föräldrarna gemensamt (6 kap. 13 § FB). Det innebär att båda föräldrar måste vara överens om större och mer ingripande beslut men vissa beslut av enklare karaktär kan vårdnadshavaren fatta på egen hand exempelvis som berör den dagliga omsorgen. Barnets folkbokförs anses dock ha en sådan betydelse att båda vårdnadshavarna måste besluta om det gemensamt. Det är viktigt att poängtera att barnets bästa är avgörande i alla beslut som rör vårdnad, även att hänsyn tas till barnets vilja i relation till dess ålder och mognad. (6 kap. 2 a § FB)Barns folkbokföringEn anmälan om barns folkbokföringsadress ska undertecknas av barnets vårdnadshavare, vid gemensam vårdnad ska båda vårdnadshavare underteckna. Barnet får folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda kommer överens om (7 a § FOL). Om endast en av vårdnadshavarna gör en flyttanmälan ska den andra vårdnadshavaren underrättas och ges tillfälle att samtycka till flyttanmälan. Om den andra vårdnadshavaren inte samtycker till flyttanmälan kommer anmälan att avvisas av Skatteverket (30 § FOL). Skatteverket ska därefter utreda vart barnet ska vara folkbokfört och eventuellt folkbokföra barnet utan en anmälan. (se Skatteverkets hemsida)I din situationDu beskriver att ni har gemensam vårdnad vilket innebär att beslut om barnets flytt ska vara gemensam. Det framstår även som att ni är oense om vart barnet ska vara skrivet, hos pappan eller hos dig, vilket innebär att en eventuellt inskickad flyttanmälan kommer att avvisas hos Skatteverket.Mitt råd i denna situation är att vända er till familjerätten i er kommun som erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal och försöker lösa frågan om barnets bosättning på den vägen. Även Skatteverket bör kunna förtydliga situationen om du vänder dig direkt dit. Skulle detta inte vara tillräckligt finns det möjlighet att ansöka om ensam vårdnad hos tingsrätten. Följden av en ändring i vårdnaden är att du själv skulle kunna ta alla beslut som berör barnet utan den andra förälderns samtycke. Det sistnämnda kan däremot bli fråga om en långdragen process som riskerar att leda till ett icke-önskat utfall och som inte är till fördel för barnets bästa.Hoppas att ovanstående besvarade din fråga, om inte är du välkommen att ställa en ny!

Får hundar gå lösa på en tätbebyggd gata i Stockholm?

2021-06-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejHar läst Camilla Steins svar (200528) gällande en fråga om en hund får vara lös i ett tätbebyggt område. Hur gäller då de Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Stockholm (20 § )som styr vad som är tillåtet inom offentliga platser? En gata i ett tätbebyggt område, tex ett villaområde måste väl ända räknas som en offentlig plats? Som jag tolkar den föreskriften kan en person som äger en okopplad hund dömas till penningböter enligt paragrafen 27 §.Tack på förhand!
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Först ämnar jag att redogöra för huvudreglerna, med syfte att sedan förklara hur de allmänna föreskrifterna för Stockholms kommun förhåller sig till detta.HuvudregelnSvaret som du nämnde har redogjort för relevanta bestämmelser som är en essentiell utgångspunkt om man vill finna svar på huruvida hundar får vara lösa på en tätbebyggd gata. Huvudregeln är således att en hundägare måste ha tillsyn över hunden och tillse att den inte orsakar skador eller andra olägenheter (1 § lagen om tillsyn över hundar och katter). Dessutom kan ett föreläggande om att hålla hunden kopplad lämnas av Polismyndigheten, om en enskild hundägare inte har tillräcklig tillsyn över sin hund (se 8 § lagen om tillsyn över hundar och katter).Hur förhåller sig de allmänna föreskrifterna till detta?Som huvudregel gäller det ovanstående som det tidigare svaret redogjorde för. Dock kan kommuner ha allmänna lokala ordningsföreskrifter som går före den allmänt skrivna lagen. Huruvida de allmänna lokala ordningsföreskrifterna som råder i Stockholms kommun är tillämpliga i detta fall ska utredas nedan.Precis som du beskriver i frågans formulering, framgår det av 20 § i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna i Stockholm att hundar ska hållas kopplade på offentliga platser, förutom på hundrastplatser som kommunen har anordnat inom Långholmens klippbad. Om man har en tik som löper, ska den hållas kopplad när den vistas utanför inhägnade områden. För att veta vad som utgör en offentlig plats, kan man söka sig till ordningslagens bestämmelser. Där framgår att exempelvis gator som redovisas som allmän plats i en detaljplan och har upplåtits för ändamålet, ska anses utgöra en offentlig plats (1 kap. 2 § ordningslagen). Därmed gör jag tolkningen att en tätbebyggd gata utgör en offentlig plats, såsom åsyftas i 20 § i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna i Stockholm, och därmed inträder kravet på att hålla hundar kopplade där. Om detta inte respekteras av hundägaren trots att denne var medveten om förbudet eller likgiltig inför att ett sådant förbud skulle kunna finnas, kan penningböter utdömas (27 § i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna i Stockholm). Regler om föreläggande och förverkande finns vidare i ordningslagen.Sammanfattningsvis torde således hundar inte vara lösa på en tätbebyggd gata, eftersom en sådan gata utgör en offentlig plats. Föreskrifterna för Stockholms kommun gäller före bestämmelserna i lagen om tillsyn över hundar och katter, om man befinner sig i Stockholms kommun.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om mitt svar väcker ytterligare funderingar är du mer än välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Delägare av hus vill inte sälja - kan tvångsförsäljning bli aktuellt?

2021-06-17 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Jag var sambo med en man fom 2000 tom 2017. 2009 vi köpte ett hus där vi står som ägare 50/50. Han betalade köpesumman.Han har köpekontraktet och lagfarten. Jag bor i huset sen 2017, då vi separerade, han bodde aldrig i huset.Jag vill ta över huset, erbjöd honom att köpa ut hans del, men han vägrar. Har jag inga rättigheter alls? Kan jag sätta igång en tvångförsäljning?Eventuellt vill jag ge bort min halva till min son, som gåva.För att ge bort min halva, måste jag ha hans medgivande? Vi är ovänner, pratar inte ens med varandra.TackMvh
My Öhman |Hej, Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att äga hus tillsammans med någon kan ibland bli knepigt – inte minst när du är ovän med den du äger huset tillsammans med. Många väljer att genom ett så kallat samäganderättsavtal i förhand bestämma hur ni ska gå till väga ifall då ni vill sälja fastigheten. Finns inte ett sådant avtal ser vi till samäganderättslagen som särskilt reglerar vad ni som tillsammans äger en fastighet har för rättigheter och skyldigheter. Ni båda är inskrivna som ägare i fastighetsregistret vilket enligt huvudregel innebär att ni båda ses som ägare till fastigheten. Kan jag sälja eller ge bort min del av huset?Ifall då du vill sälja eller ge bort huset i dess helhet, alltså båda parternas del av huset, förutsätts i regel båda parters samtycke ( 2 § Lag om samäganderätt). Hela fastigheten kan därför inte ges till din son som gåva. Vill du som ägare emellertid sälja av eller ge bort din del av fastigheten så får du göra det. Ditt ex behöver inte ge sitt medgivande till detta. Notera däremot att ditt ex i sin tur har samma möjligheter att ge bort eller sälja sin del av fastigheten utan ditt samtycke. Har jag rätt att lösa ut den andra ägaren?Precis som ovan förklarat kan du som delägare av huset välja att ge bort eller sälja din del av fastigheten till vem du vill. Det innebär att du som delägare inte har någon som helst förtur till att lösa ut den andra delägaren. Vill inte din ex-sambo sälja sin del av fastigheten till dig är det inte möjligt för dig att tvinga honom. Hur får jag till en tvångsförsäljning?Vill du ändå äga fastigheten själv finns en möjlighet till tvångsförsäljning genom offentlig auktion (6 § Lag om samäganderätt). Ansökan om försäljning på offentlig auktion görs till tingsrätten och kräver inte samtycke från den andra delägaren (se NJA 2000 s. 43). Offentlig auktion innebär att huset auktioneras ut där alla som vill får lägga bud på huset. Nackdelen med offentlig auktion är att priset kan bli väldigt högt eftersom en budgivning lätt skenar iväg. Kommer ni inte överens om att en särskild köpare ska få köpa huset så vinner det högsta budet (12 § 2 stycket Lag om samäganderätt). Vid försäljning på offentlig auktion utser tingsrätten en god man. Den gode mannen har hand om allt det praktiska kring försäljningen och ska se till att ni som äger fastigheten får rätt betalt. Kostnader som rör försäljningen så som arvode till god man och auktionskostnader delas lika mellan er eftersom ni äger huset till lika delar (15 § Lag om samäganderätt).Sammanfattande rådSom alltid är den bästa lösningen att komma överens. Mitt bästa råd är därför att försöka lösa in din ex-sambos ägandeskap. Din ex- sambos kan däremot inte tvingas till att sälja sin del av fastigheten till dig. Han är fri att behålla, sälja eller ge bort sin del av fastigheten. Positivt är att även du har en sådan möjlighet och faktiskt kan ge bort din del av huset till din son. Är sonen er gemensamma kan en idé vara att både du och din ex – sambo ger bort hela huset till sonen för att undvika ytterligare osämja. Går det inte att komma överens kan du ansöka om försäljning på offentlig auktion, oavsett samtycke från din ex- sambo. Som sagt är den stora nackdelen att vem som helst kan lägga bud på huset. Risken med det är att priset kan skena iväg så pass mycket att du inte har råd att köpa tillbaka huset. Det positiva är att du kan få loss pengar till att köpa en ny bostad, som du äger helt själv. Att försäljningen sköts av en god man och inte förutsätter något praktiskt samarbete mellan dig och din ex – sambo är också något jag kan tänka mig är fördelaktigt. Notera återigen att mitt svar förutsätter att det inte finns ett avtal mellan er hur ni ska agera när fastigheten ska säljas. Ett sådant samäganderättsavtal har företräde framför ovan nämnda regler i samäganderättslagen. Hoppas att mitt svar var till hjälp. Önskas ytterligare hjälp från Lawlines kunniga jurister eller om mitt svar på något sätt är oklart får du mer än gärna kontakta mig på my.ohman@lawline.se. Hälsningar,

Ingå avtal via sms

2021-06-17 i Anbud och accept
FRÅGA |Jag fick ett meddelande som löd. Hej tack för ett trevligt samtal gällande vår kampanj avseende ID-Skydd Premium.För att tacka Ja till erbjudandet svarar du på detta SMS med bokstäverna JA. Jag svarade JA för att jag ville ha ett brev hem om information. Jag öppnade inte brevet och nu har jag en bindningstid på ett år jag behöver betala. Är detta lågiskt.
Felicia Ek |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett bindande avtal ska uppstå krävs att den ena parten har givit ett anbud (ex. ett erbjudande) och att den andra parten ger en accept (accepterar erbjudandet). (1 § avtalslagen) Jag kommer anta att du har haft det samtalet som meddelaren syftar till i smset och att sms:et därför inte är ett massutskick. Sms:et som du fick kan då anses vara ett sådant anbud som avses i lagen, där det tydligt stod att genom att svara "Ja" så tackar du ja till deras erbjudande. Att svara "Ja" kan då anses vara en accept. Då har ett bindande avtal ingåtts. Om du inte vill ha denna prenumerationen kan det vara så att du har 14 dagars ångerrätt som konsument på denna årsprenumeration. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,