Finns det en tidsgräns för uppehåll av rättegång?

2021-11-30 i Domstol
FRÅGA |Jag är misstänkt och åtalad för grovt rattfylleri och olovlig körning, händelsen ska ha inträffat i september 2020. Jag hade en rättegång i maj 2021 men den blev avbruten då dom behövde komplettera förundersökningen. Sedan det har jag inget hört om när eller om det blir nån mer rättegång. Och det börjar bli väldigt jobbigt att gå och vänta och undra. Finns de nån tidsgräns för hur lång tid det får ta? Samt så är jag jägare och mina vapen har dom tagit i beslag. Så i skrivande stund har det gått 1 år 3 månader ca.
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevanta bestämmelser för din fråga finns i rättegångsbalken (RB). En huvudförhandlingen ska ställas in om part vill anföra nytt viktigt skäl eller åberopa nytt bevis (46:2 p. 5 RB). För att det ska kunna ske måste det antas att förhandlingen enligt 46:11 st 3 RB kan fortsätta senare utan att ny huvudförhandling behöver hållas och att en uppdelning inte är olämplig med hänsyn till målets beskaffenhet (46:3 RB). Enligt svensk rätt ska en huvudförhandling genomföras utan onödiga uppehåll, den så kallade koncentrationsprincipen. Men om särskilda skäl uppstår får uppehåll göras undantagsvis. Ny huvudförhandling ska hållas om uppehåll i förhandlingen gjorts i sådan omfattning att syftet med en sammanhållen huvudförhandling väsentligen gått förlorat. Om den tilltalade är häktad får ett uppehåll inte göras längre än en vecka om det inte föreligger särskilda omständigheter (46:11 RB).Sammanfattningsvis, jag kan inte hitta en tidsgräns för hur länge ett uppehåll för huvudförhandling får vara om den tilltalade inte är häktad. Enligt min bedömning har det gått så pass lång tid från rättegången i maj 2021 att den kommer att behöva tas om. En huvudförhandling ska enligt koncetrationsprincipen göras utan onödiga uppehåll, i ditt fall har rätten godkänt ett uppehåll för en komplettering av förundersökning men en huvudförhandling har inte upptagits inom en skälig tid. För att du ska få en rätt bedömning av ditt mål i enlighet med rätten till rättvis rättegång (2:11 regeringsformen och art 6 EKMR) bör domstolen rimligtvis ta om huvudförhandlingen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Uteblivna fälgar vid köp av bil m.m.

2021-11-30 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Jag köpte en bil för 3 månader sedan. Vi skrev blockets köpavtal för bilaffär och det skulle ingå 3 uppsättningar fälgar med däck enligt avtalet och vad som var överenskommet. Fälgarna var annonserade och med på bild i annonsen. Jag fick enbart två uppsättningar vid leverans och en förklaring om att den sista uppsättningen är på däckhotell och att jag ska få dem så fort han hämtat ut dem. Han har under kontinuerlig kontakt hävdat att han ska hämta fälgarna. Jag har varit tålamodig och gett honom tid, över 3 månader. Nu vägrar han att ge mig dem och han vill heller inte kompensera mig för dem. Fälgarna har ett värde på ca 25.000 kr. Vad kan jag göra?
Tim Axell |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är ett köp av lös egendom mellan två privatpersoner, alltså är köplagen tillämplig (1 § KöpL, jfr även 4-5 § KöpL).Du och säljaren kom fram till att tre uppsättningar fälgar med däck skulle ingå i bilköpet. Eftersom att en uppsättning fälgar inte följde med är "varan" (bilen och de tre uppsättningarna fälgar med däck) felaktig (17 § första och tredje stycket KöpL). Detta fel leder till att du kan få rätt att kräva vissa påföljder, såsom avhjälpande, omleverans, prisavdrag, hävning och skadestånd (30 § KöpL). Detta är dock under förutsättning att du inom skälig tid har reklamerat felet (32 § KöpL), vilket du ju har gjort.Du kan kräva avhjälpande, vilket i praktiken innebär att säljaren tvingas leverera fälgarna (34 § KöpL). Detta förutsätter dock att du lämnat meddelande om detta i samband med den tidigare nämnda reklamationen eller inom skälig tid därefter, vilket det inte är säkert att du har gjort (35 § KöpL). Eftersom han vägrar ge dig fälgarna samt med beaktande av meddelandekravet ovan kan det dock bli svårt att kräva avhjälpande i praktiken och mitt förslag är därför att du istället kräver prisavdrag (37 § KöpL). Detta innebär att du kräver ett avdrag på priset motsvarande skillnaden mellan det du fick och vad du skulle få, alltså ett prisavdrag motsvarande priset för en uppsättning fälgar (38 § KöpL).Hoppas att du har fått ett svar på din fråga!Vänligen,

Fel på katt

2021-11-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej, jag och min familj har precis köpt en ny kattunge. Och vi märkte nu (2 veckor efter vi fick hem den) att den har öronskabb. Vilket säljaren av katten inte alls informerade oss om. Så jag undrar helt enkelt bara ifall detta är olagligt, med tanke på att vi inte blev informerade om sjukdomen som katten hade innan vi köpte den?
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på frågan beror lite på om ni köpte katten från en uppfödare (näringsidkare) eller en privatperson. Om ni köpte katten från en uppfödare blir konsumentköplagen tillämplig, och om ni köpte den från en privatperson blir köplagen tillämplig. Jag kommer i mitt svar utgå från att katten är köpt från en uppfödare. KonsumentköplagenEftersom katten såldes av en näringsidkare (uppfödare) blir Konsumentköplagen (1990:932) (KköpL) tillämplig se 1 § . Enligt 16 § KKöpL ska "varan" (alltså katten)i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet. "Varan" ska anses felaktig om den avviker från vad köparen kunnat förutsätta. Med andra fanns förutsättningen att hunden skulle vara frisk, därav kan sjukdomen räknas som ett "fel" i "varan". Enligt 20 a § ska ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art. Eftersom det endast gått 5 månader så blir detta inget problem. Avvikelser från lagenKonsumentköplagen är "tvingande" till konsumentens fördel. Detta betyder att en näringsidkaren inte kan avtala bort detta. Påföljder av fel i varaOm varan (katten) är felaktig får köparen enligt 23, 24 och 26-29 §§ kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet. (22 §). Detta gäller i just den ordningen, säljaren har alltså rätt att först erbjuda avhjälpande, om detta inte är möjligt- erbjuda omleverans (alltså en annan katt) osv. Vad kan ni nu göra?Sammanfattningvis ska alltså öronskabbet räknas som ett "fel" på katten, och ni kan därför i första hand kräva säljaren på avhjälpande (vilket exempel kan vara veterinärkostnader mm) Hoppas du fick svar på er fråga! Med vänlig hälsning

Åtgärder att genomföra om delägare till fastighet inte kommer överens

2021-11-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Min mamma och hennes bror äger ett torp tillsammans, där de äger 50% var. Torpet har de fått i gåva sv sin mor, och det är taxerat till 800 000:-. Jag är ensambarn, men min morbror har två söner, varav den ena med familj är de som i huvudsak utnyttjar torpet, men de betalar i dagsläget inget för dess skötsel. Både mamma och jag bor långt ifrån torpet, och har inte möjlighet (eller önskemål) om att utnyttja det på samma sätt som tidigare. Hon har önskemål att hennes bror och brorson (med familj) ska ta över hennes andel. Detta tog hon upp med sin bror redan i augusti 2020, men ännu har inget hänt mer än prat. Hur ska vi gå tillväga för att få det här gjort? Hur sköter man det här rent praktiskt? Vem gör vad? Och hur räknar man ut summan mamma har rätt till? Hon är i stort behov av pengarna, och vill få det gjort fortast möjligt, och vill samtidigt att allt ska gå rätt till.
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag använda reglerna i Samäganderättslagen.I sådana här situationer önskar man såklart först att syskonen kan komma överens. Utifrån din fråga tolkar jag det dock som att din mamma och hennes bror inte har lyckats komma fram till ett gemensamt beslut kring torpet. Därför skulle ett alternativ vara att din mamma säljer stugan och på så sätt får ut hennes del av torpets värde.När två eller fler personer gemensamt äger en fastighet så är tanken att beslut fattas tillsammans och i samförstånd (2 § första stycket samäganderättslagen). Om det inte föreligger förutsättningar för delägarna att komma överens finns det en möjlighet att vända sig till tingsrätten där fastigheten är belägen. Tingsrätten kan då utse en förvaltare som har i uppgift att medla mellan delägarna samt besluta i frågor som rör fastigheten under denna period (3 § första stycket samäganderättslagen).Om samarbetssvårigheter finns kvar efter medlingsförsök av förvaltaren går det att framtvinga en försäljning av fastigheten (6 § första stycket samäganderättslagen). Detta förutsätter dock att din mamma och morbror inte har avtalat om något annat. En offentlig auktion kommer hållas så fort som möjligt (10 § första stycket samäganderättslagen).Angående beloppet din mamma har rätt till är det svårt för mig att ge en exakt siffra då jag inte vet alla omständigheter. Men utifrån frågan tolkar jag det som att din mamma äger 50 % av torpet. I så fall borde det betyda att hon har rätt till halva värdet av torpet så beroende på vad torpet säljs för kan beloppet variera. Om din mamma och hennes bror lyckas komma överens om att han ska köpa ut din mamma borde hon har rätt till halva taxeringsvärdet (så 800 000/2= 400 000). Detta kan såklart ändras beroende på vad som sker i framtiden.SammanfattningMin rekommendation till dig är därför att börja med att ansöka om en förvaltare i tingsrätten. Förhoppningsvis kan förvaltaren hjälpa att medla mellan din mamma och morbror. I så fall är förmodligen den bästa och snabbaste lösningen att din morbror går med på att köpa din mammas andel i torpet. Om detta inte går kan ni som sista utväg tillsammans med förvaltaren framtvinga en försäljning av torpet.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

En fråga om möjlighet till ensam vårdnad

2021-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag har ensam vårdnad för mina två barn och jag är gravid nu fråga samma pappa men han bor inte här i Sverige jag undrar hur ska vi göra om faderskap jag vill behålla ensam vårdnad annars finns något papper som han kan skriva på så jag kan ta ansvar själv..?!Vi är inte gifta .. Kan vi söka på faderskap efter ett år eller med måste när barnen kommer.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Föräldrabalken (FB). Av den information du ger mig tolkar jag det som att du inte är gift. Om föräldrarna till ett barn inte är gifta med varandra vid barnets födsel så blir mamman automatiskt ensam vårdnadshavare till barnet, 6:3 FB. Detta innebär att du kommer få ensam vårdnad till barnet utan att behöva skicka in något papper eller liknande. För att vårdnaden ska kunna bli gemensam krävs att ni som föräldrar gifter er, ansöker om gemensam vårdnad vid domstol eller skickar in en anmälan till skatteverket, 6:3 FB och 6:4 FB. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och stort grattis till graviditeten! Mvh,

Spärrat bankkonto, vad gör jag?

2021-11-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Min sambos konto har spärrats av sin bank, hur går hon tillväga för att komma åt sina pengar, har ju inget bankid för det är ju också borttaget.
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du inte uppger anledningen till att din sambos bankkonto spärrats kommer mitt svar vara mer generellt. Banker kan frusa konton om de misstänker att kontot använts på ett olagligt sätt.AllmäntIfall en bank har anledning att ifrågasätta någons transaktioner eller insättningar så har de skyldighet att frysa kundens konto. Detta regleras främst i Penningtvättslagen som infördes i syfte att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagen är baserad på ett EU-direktiv som ställer väldigt höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. Banken har därför rätt att frysa bankkonton om det finns skäl att misstänka att egendom har blivit föremål för penningtvätt eller är avsedd för finansiering av terrorism, 4 kap. 11 § penningtvättslagen. Förfarandet brukar gå till så att banken först ställer frågor till kontoinnehavaren, och om innehavaren inte svarar tillfredsställande eller inte svarar alls så har banken skyldighet att frysa kontot tillsvidare.Penningtvätt?Penningtvätt definieras som tillgångar (såväl pengar som annan egendom) som härrör från brott eller brottslig verksamhet, 1 kap. 6 § penningtvättslagen.Finansiering av terrorism?Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism, 1 kap. 7 § penningtvättslagen.Mitt råd till din samboBanker har numera en skyldighet att ingripa när det kommer till misstänkt aktivitet, även om det dessvärre leder till olägenhet för dig som kund. Huruvida frysningen av din sambos konto var korrekt eller inte kan jag inte avgöra men banker har ett relativt stort handlingsutrymme när misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism väcks. Jag rekommenderar att din sambo samarbetar med banken genom att tillhandahålla all relevant information som krävs. Först och främst bör din sambo ta kontakt med klagomålsansvarig på banken. Den klagomålsansvariga har till uppgift att bedöma om banken har fattat felaktiga beslut, så om den klagomålsansvariga bedömer att så är fallet kan banken fatta ett nytt beslut i frågan. Om banken ändå vägrar att samarbeta så kan din sambo anmäla händelsen till Finansinspektion som utövar tillsyn över Sveriges banker. Din sambo kan även anmäla incidenten till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARNs beslut är vägledande men inte juridiskt bindande.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Tolkning av rekvisitet synnerliga skäl i lagen om fastställande av könsidentitet

2021-11-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej Lawline! Jag undrar vad lagen om fastställande av könstillhörighet specifikt §4a innebär."Om sökanden inte har fyllt tjugotre år får tillstånd ges endast om det finns synnerliga skäl."Min flickvän blev nekad att avlägnsa sina könskörtlar just pga detta och undrar vad det "synerliga skäl innebär. Även om det finns praxis om vad just synnerliga skäl innebär
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt förarbeten till lagen (Proposition 1992/93:197) står det att: "Enligt kastreringslagen är åldersgränsen för de aktuella ingreppen i princip 23 år. Undantag kan dock göras om det finns synnerliga skäl. Motsvarande regler bör gälla för tillstånd enligt lagen om fastställande av könstillhörighet. Synnerliga skäl att medge tillstånd före 23 års ålder kan t.ex. vara att den sökande kan befaras få allvarliga psykiska problem om han eller hon tvingas vänta flera år innan ingreppet kan utföras."Enligt uttalande till lagrådsremiss "Om sökanden inte har fyllt 23 år får tillstånd till avlägsnande av köns- körtlarna endast ges om det finns synnerliga skäl. Enligt uppgift från Rättsliga rådet har det dock utvecklats en praxis där tillstånd ges redan när personen i fråga har fyllt 18 år." Jag kunde personligen inte hitta någon specifik praxis på området, men enligt uttalandet har det givits tillstånd om personen har fyllt 18 år. Däremot finns anledningen till åldersgränsen också uttryckt i lagrådsremissen "Kirurgiska ingrepp i könsorganen kan vara mer eller mindre ingripande och mer eller mindre svåra att överblicka konsekvenserna av. Ingreppen är ofta irreversibla och får ofta konsekvenser för fertiliteten. Kirurgiska ingrepp som innebär att könskörtlar (testiklar eller äggstockar) avlägsnas leder ofrånkomligen till sterilitet. Sådana ingrepp kallas kastrering. Exempel på andra kirurgiska ingrepp som leder till att fortplantningsförmågan varaktigt upphävs är sterilisering. Sterilisering innebär att ägg- ledare eller sädesledare klipps av. Förutsättningarna för att genomföra sterilisering regleras i steriliseringslagen (1975:580)."För att svara på din fråga så innebär synnerliga skäl alltså exempel att sökanden kan få allvarliga psykiska problem om personen behöver vänta en längre tid. Hoppas du fick vägledning i din fråga,med vänlig hälsning

Antal timmar i månaden vid heltidsarbete

2021-11-30 i Övrigt
FRÅGA |Jag är fast anställd på heltid som hovmästare/ servitris på en restaurang. Min chef säger att jag ska jobba 173h / månad. Jag tror det ej stämmer. Är en fast heltidstjänst inom restaurang 160 h eller 173 h.
Tim Axell |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du ska som huvudregel inte jobba mer än 40 timmar i veckan när du arbetar heltid (5 § första stycket arbetstidslagen). Om man multiplicerar 40 med 4, med utångspunkten att varje månad är uppdelad i 4 veckor, så hamnar man på 160 timmar per månad. Dock är en månad inte exakt 4 veckor lång, vilket innebär att din arbetsgivare kan kräva att du jobbar mer än 160 timmar per månad beroende på hur många arbetsdagar det är i en viss månad. Om du genomgående arbetar mer än 40 timmar i veckan strider dock detta rimligtvis mot arbetstidslagen och du bör då kontakta facket och/eller prata med din arbetsgivare.Hoppas att du känner att du har fått ett svar på din fråga!Vänligen,