Räknas ens civilstånd fortfarande som "gift" när man ansökt om skilsmässa och har betänketid?

2020-12-04 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Räknas ens civilstånd fortfarande som "gift" när man ansökt om skilsmässa och har betänketid?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår av 5:1 Äktenskapsbalk (1987:230) (ÄktB) att makarna i vissa fall ska förordnas en betänketid innan de kan skilja sig. Enligt 5:1 och 5:2 ÄktB är dessa fall då det finns minst ett hemmaboende barn under 16 år, när båda makarna begär betänketid samt om makarna inte är överens om att skiljas.Betänketiden är minst 6 månader och högst 12 månader. Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om äktenskapsskillnad fallit, 5:3 ÄktB.Under betänketiden har äktenskapsskillnad ännu inte trätt i kraft, vilket innebär att makarna fortfarande är gifta.Med vänliga hälsningar,

Beslag - Förverkande - Olovlig körning - Vad gäller?

2020-12-04 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej lawline! Jag blev stannad av polisen med min a-traktor. Det var en rutinkontroll där även personbilar kollades med laser och jag stannades, dock så lasrade dem aldrig mig. Men dem stannade mig och tog a-traktorn i beslag för att polisen uppskattade att den gick för fort.Nu har det gått cirka två månader och jag har fått tillbaka bilen. Dock så har dem plockat bort växellådan och har den fortfarande i beslag då dem misstänker att det är ryckspärr på den. Dem sa till mig att dem skulle behålla trimdelar och det verkar som att jag inte kommer få tillbaka växellådan.När man registreringsbesiktar en a-traktor så plomberar man så att den inte ska gå att ändra. Man får inte bryta plomberingen, gör man det gör man något olagligt och man måste då göra en ny registreringsbesiktning. Jag har inte byggt min a-traktor utan sparat länge för att köpa den och när jag provkörde den så gick den lagligt och plomberingen såg okej ut. Jag kan inte kolla om någon har brutit plomberingen, gjort en olaglig ryckspärr och sedan plomberat igen och vet alltså inte och får alltså enligt lag inte öppna plomberingen och kolla detta. Kan verkligen polisen skylla på mig om det skulle finnas en dold spärr som tidigare ägare använt, men inte jag. Jag är medveten om att a-traktorer räknas som bilar om dem går för fort osv och att det blir olovlig körning osv. Men kan dem verkligen ta min växellåda? Hur ska man kunna köpa en begagnad a-traktor om man kan bli beskyld för att tidigare ägare varit olagliga?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Vid färd in din a-traktor (nedan kallad traktor) blev du stoppad av polisen i en rutinkontroll. Någon hastighetsöverträdelse bekräftades aldrig, däremot misstänkte patrullen att du hade kört för fort. Huruvida så verkligen var fallet förtäljer inte din ärendebeskrivning, men traktorn togs i vart fall i beslag. Den har du nu, efter två månader, fått tillbaka, dock utan växellåda eftersom denna fortfarande finns i beslag hos polisen. Du undrar därför om polisen kan fortsätta att hålla din växellåda i beslag. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Rättegångsbalken (RB).Lagen om vissa trafikbrott (trafikbrottslagen, TBL).Lagen om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. Beslaget av växellådan, vad gäller?I 27 kap. 1 § 1 st. RB sägs bland annat att föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag. Det uppställs inget krav på brottets svårhet varför beslag som tvångsmedel kan användas vid alla typer av brott, till och med vid bagatellartade överträdelser som endast kan leda till penningböter. Men ett beslag förutsätter misstanke om ett konkret brott, vilket i lagtexten uttrycks med beviskravet "skäligen kan antas", en misstankegrad som är tämligen låg varför det inte krävs särskilt mycket för att ett beslag ska aktualiseras. I förarbetena uttalas att beviskravet är uppfyllt när det finns konkreta omständigheter som med viss styrka tyder på att föremålet är av den beskaffenhet som lagstiftningen kräver (SOU 1995:47 s. 357 f.).Såvitt jag förstår är du misstänkt för ett trafikbrott och utifrån den information som du har lämnat enligt ovan torde brottet olovlig körning ligga närmast till hands. Beslag kan delas in i tre olika grupper, vilka är utredningsbeslag, förverkandebeslag och återställandebeslag. De två förstnämnda varianterna utgör förmodligen grunden till varför du inte får tillbaka växellådan. Utredningsbeslag syftar till att säkerställa föremål som kan vara av värde för utredningen och därmed skäligen kan antas ha betydelse för densamma. Förverkandebeslag görs i syfte att säkerställa ett framtida förverkande när en sådan talan, en förverkandetalan, kan komma att föras av åklagare i en senare domstolsprocess och då enligt reglerna i 36 kap. BrB eller annan lagstiftning. Och min bedömning är som sagt att både typerna är den troliga förklaringen till att polisen fortfarande håller på din växellåda.Och kan egendomen (växellådan) komma att förverkas?När det gäller förverkande kan följande anföras. Enligt 36 kap. 3 § 1 p. BrB får förverkande beslutas i fråga om föremål som på grind av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning. Här krävs det således inte att någon brottslig gärning är förövad utan endast att det aktuella objektet (växellådan) kan befaras leda till en sådan. Brottet olovlig körning regleras i trafikbrottslagen (3 §) och hänförs därför till den så kallade specialstraffrätten (brottsbeskrivningar som inte är upptagna i brottsbalken sorterar under specialstraffrätten). Bestämmelsen i 36 kap. 3 § BrB täcker dock alla slags brott, även de brott som står att finna utanför brottsbalken, alltså på det specialstraffrättsliga området. Det ska vidare noteras att den befarade brottsligheten inte behöver vara av någon allvarlig art utan det räcker att föremålet på grund av sin särskilda beskaffenhet kan befaras komma till brottslig användning. Det nu sagda har även kommit till uttryck i rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) där Högsta domstolen i ett fall förklarade delar av en mopedmotor förverkade eftersom dessa hade ändrats så att mopeden kunde framföras i otillåten hastighet, se NJA 1958 s. 57. I ditt fall torde risken för fortsatt olovlig körning genom den manipulerade växellådan utgöra ett möjligt och legitimt skäl till ett förverkande. Märk väl att om du mot förmodan inte skulle vara misstänkt för brott kan växellådan ändå komma att förverkas enligt lagen om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis lyder det korta svaret på din faktiska fråga att polisen äger rätt att ta din växellåda i beslag. Slutligen ska något också sägas om den straffrättsliga bedömningen. Att den tidigare ägaren eventuellt är den som i själva verket har svarat för den trimmade växellådan får enligt min mening inte någon bäring på ditt personliga straffansvar. Om du var helt ovetandes om detta går det naturligtvis att argumentera för att du saknade uppsåt (avsikt) till det inträffade och därmed inte borde fällas till ansvar (växellådan kan dock ändå förverkas). Enligt 3 § 1 st. TBL är olovlig körning ett uppsåtligt brott, vilket innebär att om uppsåt inte kan bevisas ska det leda till en friande dom. Och det ankommer på åklagaren att bevisa att uppsåtet är styrkt och täcker alla brottsrekvisit.När det gäller uppsåtsdelen kan det mycket kort och översiktligt sägas ungefär följande. Du eftersträvade eventuellt inte den relevanta följden (den olovliga körningen) och saknade därmed ett så kallat avsiktsuppsåt. Däremot kanske du insåg vad ditt agerande skulle leda till varför det möjligen kan tala för att du istället hade ett så kallat insiktsuppsåt (du var praktiskt taget säker på att ditt handlande skulle orsaka den relevanta följden; den olovliga körningen). Om du, som polisen misstänkte, faktiskt körde för fort måste du i vart fall ha insett risken för brottet olovlig körning, vilket tyder på att du i så fall också var likgiltig inför riskens förverkligande (omständigheterna utgjorde helt enkelt inte tillräckligt starka skäl för dig att avstå från traktorkörningen) varför detta kan innebära att du hade ett så kallat likgiltighetsuppsåt till det inträffade.Märk väl att det är inte bara uppsåt som kan leda till straffansvar. I 3 § 2 st. TBL kriminaliseras även oaktsamhet (vårdslöshet, slarv), brottet saknar dock en särskild beteckning men kan rendera i böter.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du (eller din vän) önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig (er) vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du (ni) behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig däremot inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan du gå kvar i din nuvarande gymnasieskola trots att din familj flyttar till ett annat län?

2020-12-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Min son går första året på ett gymnasium där vi idag är folkbokförda. Eventuellt kommer vi flytta till ett annat län där gymnasium finns ,kan han ändå gå kvar där han är idag? Det är pendlingsavstånd och elever söker till denna skola från orten vi nu ev flyttar till. Han vill vara kvar i sin nuvarande skola.
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om gymnasiet finns bland annat i skollagen 16 kap. En elev som har påbörjar en utbildning på gymnasiet har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet på det gymnasiet (skollagen 16 kap. 37 §). Elevens rätt att fullfölja utbildningen gäller även om eleven flyttar till en annan kommun under utbildningen. Din son kan alltså gå kvar på det gymnasium där han går idag, trots att ni eventuellt kommer flytta till ett annat län.Om det nu skulle vara så att ni flyttar och att din son ändrar sig och faktiskt vill byta gymnasium till den kommunen som ni har flyttat till, så har din son rätt att fullfölja sin utbildning inom den kommunen (skollagen 16 kap. 49 §). Detta förutsätter dock att den kommunen erbjuder den utbildningen som din son har påbörjat, men utifrån det som du har skrivit så verkar det finnas gymnasium som erbjuder den utbildningen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

​Har jag rätt att ångra en fullgjord tjänst?

2020-12-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Har jag rätt att ångra en fullgjord tjänst?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag är tillämplig?I svensk lagstiftning är tjänster ett område som är relativt oreglerat och bygger mycket på domstolspraxis. Därför kommer jag i mitt svar för enkelhetens skull utgå från att du har agerat i egenskap av privatperson och köpt tjänsten av en näringsidkare. Konsumenttjänstlagen (KtjL) blir på så vis tillämplig. Vad krävs för att ha rätt att häva en tjänst?Det krävs att det föreligger ett fel i tjänsten för att du ska kunna häva ett köp av en tjänst och få ersättning. För att bedöma huruvida ett fel föreligger är utgångspunkten att en tjänst ska utföras fackmannamässigt (4 § KtjL). Med detta menas att näringsidkaren (företaget) ska utföra tjänsten på ett fackmässigt sätt och att hen med tillbörlig omsorg ska tillvarata konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det krävs och är möjligt. För att avgöra vad som är fackmässigt får man se till vilken bransch som det handlar om samt vilken kvalitet som kan förväntas på tjänsten. Vad som utöver detta räknas som fel i tjänsten anges i 9 § KtjL. Här anges även att ett fel kan föreligga om det avviker från det man har avtalat (9 § 3 punkten KtjL).Om man kan konstatera att det föreligger ett fel kan påföljder göras gällande (16 § KtjL). Här anges att man kan ha rätt att hålla inne betalning, få felet avhjälp, göra avdrag på priset, häva avtalet och i vissa fall kräva skadestånd. Som jag tolkar din fråga är det hävning som är det intressanta. För att ha rätt att häva krävs det att syftet med tjänste i huvudsak är förfelat och att näringsidkaren insett eller borde insett detta (21 § 2 stycket KtjL). Det ställs alltså högre krav för hävning än övriga påföljder.Här bör även nämnas att reklamation måste ske inom en viss tid för att du ska kunna åberopa fel och göra påföljder gällande. En reklamation anses alltid vara i tid om du meddelat näringsidkaren inom skälig tid från det att du märkt felet eller borde ha märkt felet (17-18 §§ KtjL).Kan jag häva en tjänst trots att den är fullgjord?Om tjänsten är fullgjord har näringsidkaren rätt att få tillbaka det material som hen har tillhandahållit. Det innebär alltså att du måste ersätta det material om det inte kan återlämnas till näringsidkaren. Emellertid högst med ett belopp som motsvarar vad du skulle ha betalat för det och det ska anses skäligt (23 § KtjL). Här krävs det en individuell bedömning kring förutsättningarna i det specifika fallet. Sammanfattning Generellt sätt har du rätt att häva en fullgjord tjänst under förutsättning att det föreligger ett fel och förutsättningarna för hävning är uppfyllda. Observera att det krävs att reklamation sker i tid för att överhuvudtaget ha rätt att göra påföljder gällande. Med vänliga hälsningar,

När gallras en LOB från vapenregistret och vägtrafikregistret?

2020-12-04 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hur lång tid tar det innan en LOB gallras från vapenregistret och hos transportstyrelsen? I.o.m att jag vill i framtiden kunna skaffa vapenlicens.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 § Lag (1976) om omhändertagande av berusade personer m.m. framgår det att den som anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller för någon annan får omhändertas av en polisman.Hur länge är det synligt i vägtrafikregistret?När ett omhändertagande enligt lagen om berusade personer (LOB) sker ska Polismyndigheten anmäla detta till Transportstyrelsen, om identiteten är fastställd (7 kap. 9 § 3 p. Körkortsförordning). En anteckning görs i vägtrafikregistret och kan bland annat påverka körkortstillstånd. En sådan uppgift är kvar i Transportstyrelsens vägtrafikregister i 3 år (Vägtrafikdataförordning, Bilaga 2.2).Hur länge är det synligt i vapenregistret?När en LOB sker ska polismyndigheten även skicka en rapport till vapenregistret. Den som har omhändertagits enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB), bör normalt inte ges tillstånd att inneha vapen förrän två år förflutit från dagen för det senaste omhändertagandet.Med vänliga hälsningar,

Kan vi säga upp vår hyresgäst eller erbjuda henne en flyttpeng?

2020-12-04 i Hyresrätt
FRÅGA |i vår bostadsrättsförening finns en hyreslägenhet kvar sedan ombildandet. Hon har vid flera tillfällen betett sig märkligt och vi vill vräka henne, om det går. Första tillfället var för några år sedan, då vi upptäckte att det kom främmande personer till huset och tvättade i vår gemensamma tvättstuga. Det visade sig då att hon hade startat upp ett tvätteri där hon tog betalt av personer som fick boka in tid för att komma och tvätta. Hon fick en varning och verksamheten upphörde. Vid nästa tillfälle upptäcktes att hon hade hyrt ut lägenheten via AirBnb till flera personer och upprepade gånger. Även då fick hon en varning .Hennes våldsamme son har flyttat till henne och det har dragit till sig personer som har konflikt med honom om pengar och är allmänt hotfulla när de kommer till huset. Häromkvällen kastade någon in en stor sten genom hennes sovrumsfönster, polisanmält. Sonen har misshandlat henne vid två tillfällen och är anmäld o hämtad av polis för detta. Vi övriga i huset känner att det är en hotfull situation även för oss . Vi vet genom Skatteverket att hon har beslut om skuldsanering och att den går ut efter två år våren 2021. Hon har inte gjort en enda avbetalning på skulden trots att hon haft inkomst av arbete. Vi har inte längre förtroende för henne som hyresgäst och vill att hon flyttar. Vi ser två vägar- att vi vräker henne med stöd i de händelser jag beskrivit ovan. Kan vi det?- att vi erbjuder henne en flyttpeng om 150000 kr för att hon ska flytta självmant. Kan det gå?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det är personen hyresgäst och ni är hyresvärd, varför bestämmelser i hyreslagen (12 kap. jordabalken) reglerar vilka möjligheter ni har att säga upp henne. Er fråga är om ni kan värka hyresgästen för att hon (1) för några år sedan lät folk tvätta i er tvättstuga (men upphörde efter en varning), (2) hyrde ut lägenheten utan styrelsens tillåtelse; även i detta fall fick hon en varning och upphörde med beteendet, (3) hennes son har flyttat in till henne; sonen är våldsam, har misshandlat hyresgästen och drar till sig hotfulla personer samt (4) ni vet att hon har dålig privatekonomi och inte betalar på sin skuldsanering.Att vräka hyresgästen på grund av att hon för några år sedan lät folk tvätta i tvättstugan är inte möjligt. Dels har det gått så lång tid, dels rättade hyresgästen sig efter rättelse. När det gäller olovlig andrahandsuthyrning utgör det grund för förverkande (12 kap. 42 § p3 JB). Hyreslagen ändrades den 1 oktober 2019. Innan lagändringen krävdes det att hyresgästen varnades med uppmaning att rätta sig. Endast om rättelse inte skedde fick hyresvärden säga upp hyresgästen. Sedan ändringen krävs det inte längre varning och rättelseuppmaning. Däremot krävs det att avtalet sägs upp inom sex månader från det att hyresvärden fick vetskap om förhållandet, dock senast sex månader efter att det upphörde (12 kap. 43 § andra stycket JB). Det finns således en risk att det gått för lång tid sedan den olovliga uthyrningen. Eftersom ni gav hyresgästen en varning kan det tänkas att det till och med skedde innan den 1 oktober 2019.Enligt 12 kap. 41 § JB får hyresgästen i regel lov att ha en inneboende utan hyresvärdens medgivande. Hyresgästen får däremot inte inrymma personer i lägenheten om det kan medföra men för hyresvärden. Om så sker ska hyresgästen uppmanas att rätta sig. Det är först om ingen bättring efter rättelse sker som hyresgästen kan sägas upp (12 kap. 43 § p7 JB). I praxis kan nämnas ett mål där hyresgästens son hade varit på besök och då misshandlat en granne. Domstolen ansåg att hyresgästen inte kunde förutse misshandeln och hyresrätten kunde därmed inte anses förverkas (Svea hovrätt, avd. 16, dom 1996-05-09, DT 32). I ett annat fall hade en hyresgäst oprovocerat i trappuppgången tilldelat en person på tillfälligt besök hos en granne flera knytnävsslag i ansiktet. Tingsrätten bedömde att straffvärdet av en sådan gärning i varje fall motsvarade någon månads fängelse. Angreppet ansågs utgöra en så allvarlig störning i grannens boende att hyresrätten förverkats och att värden hade rätt att säga upp avtalet. Hovrätten fastställde tingsrättens dom (RH 1999:57 I). Tyvärr kan jag inte ge något exakt svar om huruvida ni kan säga upp hyresgästen på grund av hennes son. Det ska dock sägas att kravet är ganska högt ställt och hyresgästen kan sannolikt inte hjälpa varken att hon blivit misshandlad av sin son eller den skadegörelse som skedde av hennes lägenhet varför min bedömning är att det är tveksamt om ni kan säga upp henne på den grunden. Att hyresgästen har dålig privatekonomi och inte betalar enligt sin betalningsplan för skuldsanering utgör inte grund för uppsägning. Det är endast om hyresgästen inte betalar hyran som uppsägning av rent ekonomiska skäl kan aktualiseras (jfr 12 kap. 41 § p1 JB).Att erbjuda hyresgästen en flyttpeng är fullt lagligt och en möjlighet om ni kommer överens om det. Ett erbjudande om flyttpeng innebär att ni ingår en överenskommelse med hyresgästen om att den avsäger sig sitt kontrakt. Som framgår av ordalydelsen rör det sig om en överenskommelse varför ni måste vara eniga. Det är helt upp till hyresgästen om den vill välja att godta den flyttpeng ni erbjuder och avsäga sig kontraktet. Vägrar hyresgästen att godkänna det ni erbjuder har hon rätt att bo kvar, om ni inte har något annat skäl till uppsägning av lägenheten.Sammanfattningsvis förefaller det inte som att ni kan säga upp hyresgästens kontrakt utifrån det du beskrivit. Den olovliga tvätteriverksamheten och andrahandsuthyrningen ligger så långt bak i tiden att det inte är skäl för uppsägning. När det gäller hennes inneboende son kan det argumenteras för att det kan utgöra men för er som hyresvärd. Däremot är kravet högt ställt och man kan likväl argumentera kring att det inte är störningar som är till tillräckligt men för er. Rent allmänt har hyresvärden ett starkt skydd. Att hyresgästen har dålig ekonomi och skuldsanering är inte grund för uppsägning. Ni kan erbjuda hyresgästen en flyttpeng, däremot är det upp till hyresgästen om hon vill acceptera den eller ej. En flyttpeng är en överenskommelse ni måste nå; dvs. ett avtal om att ni betalar en viss summa för att hon ska gå med på att avsäga sig kontraktet.Om ni behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Han vägrar låta mig ha barnen. Vad ska jag göra?

2020-12-03 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och min man skilde oss för drygt tv år sedan.Efter detta har han varit mycket elak och försöker skada mig på alla sätt han kan.För snart 5 veckor sedan gjorde han en anmälan på min bonusson för att han gett sin lillasyster (min dotter på 9 år) en godnatt puss då han läst saga för henne. Detta blev världens pådrag och jag är nu inne på 5 veckan utan mina barn trots att vi har gemensam vårdnad och har överenskommelse om varannan vecka.Polisförhörd är gjorda och förundersökningen är nedlaggd. Men jag får ändå inte tillbaka mina barn tjejer på 9 och 14 år.Socialen säger att jag och min exman måste komma överens att de inte har några mandat.Men att vi har gemensam vårdnad och att vi har samma rätt till våra barn båda två.Imorgon har socielaen kallat till ett möte mellan oss.Jag undrar har han rätt att ta barnen från mig spärra mina och mina vänner telefon nr så de inte kan ringa mig eller jag till dom. Då förundersökningen mot min bonusson är nerlaggd. Jag har tom sagt att jag kan flytta med mina barn till mina föräldrar om de känns tryggare under en tid. Men han vägrar låta mig ha barnen. Vad ska jag göra?
Geske Lovmand Hvid |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att detta är en väldigt jobbig situation och jag ska givetvis hjälpa dig med att utreda situationens rättsliga aspekter, samt ge dig konkreta råd kring hur du kan se till att barnen kommer hem på "dina veckor". Föräldrabalken (FB) är tillämplig lag. Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta vad du kan göra för att dina barn ska få komma hem till dig på dina veckor. Det framgår inte hur ni har kommit överens om växelvist boende, detta kan man antigen komma överens om genom avtal eller genom dom eller beslut. Det påverkar dock inte svaret, utan det viktigaste är att ni tidigare har kommit överens om att det är barnens bästa att bo växelvis, hos båda föräldrar, samt att ni vill ha gemensam vårdnad. Dom, beslut och avtal kan verkställas Ni har en överenskoms att barnen ska bo växelvis och denna överenskoms kan verkställas. Verkställighet regleras i 21 kap. föräldrabalken.Vid verkställighet ska barnets bästa komma i främsta rummet. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. Verkställighet av en dom eller ett beslut om vårdnad, boende, umgänge eller överlämnande av barn söks i tingsrätten där barnet har sitt hemvist (21 kap., 1 §, FB). Barnen är 9 och 14 år. Deras vilja bör därmed beaktas (21 kap., 5 §, FB).Ibland ska rätten vägra verkställighet, om det är uppenbart oförenligt med barnets bästa att verkställa en överenskommelse om umgänge (21 kap., 6 §, FB). Utifrån informationen i frågan är detta inte aktuellt här. Att få en puss från en bonusbror är inget som ska påverka bedömningen. Däremot kan det ju vara bra att prata med barnen om hur de ser på detta. Men barnen har förfarande rätt till en nära och god kontakt till dig, och därför finns inget hinder mot att verkställa överenskommelsen om växelvist boende. Barnets bästa är alltid i centrum när man ska ta beslut som rör barnet, och utgångspunkten är att barnets bästa är en nära och god kontakt med båda föräldrar (se nedan). Hämtning kan bli aktuelltDet finns olika åtgärder som kan vidtas för att säkra att barnen kommer hem till dig. Om du vänder dig till domstolen och yrkar på verkställighet, kan rätten uppdra åt en ledamot eller suppleant i socialnämnden eller en tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet (barnens pappa) frivilligt ska fullgöra vad som åligger honom (21 kap., 2 §, FB). I ditt fall innebär detta att en person ska försöka att få barnens pappa att lämna barnen till dig, enligt överenskommelsen. Rätten kan även besluta att barnen hämtas genom Polismyndighetens försorg. Hämtning ska endast ske om det är nödvändigt och barnen inte kommer att lida allvarlig skada. Domstolen kan även utdöma ett vite som barnens pappa blir skyldig att betala, för varje dag när barnen eventuellt inte lämnas hos dig enligt överenskommelsen (21 kap., 3 §, FB).Barnets bästaSlutligen tänkte jag förklara lite mer om barnets bästa ur ett rättsligt perspektiv. Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. I bedömningen av vad som är bäst för barnet ska man beakta barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar (6 kap., 2 a §, FB). När en förälder vägrar att låta barnen se den andra förälder kan detta utgöra umgängessabotage. Umgängessabotage är mycket allvarlig och oftast är det oförenligt med barnets bästa. Den som bäst tillgodoser ett samarbete har större chans att få ensam vårdnad i en eventuell tvist om vårdnaden (6 kap., 5 §, 2 stycket, FB). Jag förstår att ni inte tvister om vårdnaden, men jag tycker ändå att det är bra att veta hur barnets bästa ska förstås ur ett svenskt juridiskt perspektiv. Det är helt enkelt viktigt att man gör allt man kan för att samarbete kring barnen.Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Måste jag betala en vara som till slut anländer trots att köpet har hävts på grund av dröjsmål?

2020-12-03 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag beställde kläder över nätet och valde att använda faktura som betalning och paketet skulle levereras till ett postombud. Stod att paketet var påväg men det kom aldrig fram. Kontaktar affären och även posten som meddelar att paketet kommit bort på och fakturan hävs. Såhär mer än en månad senare dyker paketet upp, jag har hämtat ut det och nu undrar jag vad jag har för skyldighet kring betalning av paketet?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?Ett köp har ingåtts mellan dig och ett företag avseende varorna. Konsumentköplagen (KkL) är tillämplig då jag utgår från att du agerat i egenskap av privatperson gentemot ett företaget. Frågan är vad som gäller när du har hävt ett köp på grund av dröjsmål från säljarens sida men sedan levereras paketet. Alltså om du har någon skyldighet att betala för dessa varor. Vad gäller vid hävning på grund av dröjsmål?Det verkar som om att anledningen till att paketet inte har lämnats beror på säljaren eller ett förhållande på dennes sida, alltså har ett dröjsmål av varans avlämnande uppkommit. Med dröjsmål menas att varan antingen har levererats för sent eller att den inte har levererats alls och att det inte beror på köparen eller något förhållande på köparens sida (9 § KkL). På grund av detta har du som köpare rätt att göra påföljder gällande (10 § KkL). I ditt fall har du hävt köpet enligt 13 § KkL. Behöver jag betala för en vara som anländer efter att jag hävt köpet?Om ett köp hävs, bortfaller säljarens skyldighet att överlämna varan och köparens skyldighet att betala köpesumman. Det här innebär att om en vara till slut levereras efter att ett köp har hävts har du inte en skyldighet att betala för varan (43 § KkL). Med vänliga hälsningar,