Erik Asp |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När krävs underskrift vid gåva?Svaret på din första fråga är beroende av vilken typ av egendom det rör sig om. Gäller det gåva av t.ex. en fastighet eller en bostadsrätt krävs det att formkraven för den typen av gåva är uppfyllda, bl.a. underskrift av både givare och mottagare (se 4 kap. 1 och 29 §§ jordabalken samt 6 kap. 4 § bostadsrättslagen). Gäller det lösöre, t.ex. en TV eller en bil ställs inga formkrav upp för att gåvan ska bli bindande utan gåvan är fullbordad genom att egendomen kommer i gåvotagarens besittning, dvs. överlåtits (jfr gåvolagen och den s.k. traditionsprincipen). Det kan dock ändå vara klokt att upprätta ett gåvobrev när det gäller lösöre eftersom det är ett bra bevis för gåvotagaren men någon underskrift från gåvotagaren krävs alltså inte. Vad krävs för att en gåva inte ska utgöra förskott på arv?Gåvor som arvlåtare ger bröstarvingar under sin livstid presumeras utgöra förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Sådana gåvor ska räknas med när laglotten beräknas (7 kap. 2 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten vilket är det som bröstarvingen hade fått om arvlåtaren inte efterlämnat något testamente (7 kap. 1 § ÄB). Av 6 kap. 1 § ÄB framgår det dock att om annat är föreskrivet är presumtionen om förskott på arv bruten. Det innebär alltså att man kan skriva in i gåvobrevet att gåvan inte ska utgöra förskott på arv och således inte räknas med i beräkningen. Enligt NJA 1941 s. 708 behöver viljeförklaringen om att gåvan inte ska utgöra förskott på arv inte ha någon särskild form. Dock kan det ändå vara bra att vara tydlig med att gåvan inte utgör förskott för att inte väcka några tvivel. Det räcker troligtvis med att skriva in att "gåvan ska inte utgöra förskott på arv" i gåvobrevet. Även om gåvan är tänkt att inte utgöra förskott på arv kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras i vissa fall. Det är ett ytterligare skydd för bröstarvingars rätt till laglott. Det förstärkta laglottsskyddet kan åberopas när en förälder gett bort en gåva som kan likställas med testamente (7 kap. 4 § ÄB). Bestämmelsen tar sikte på dödsbäddsgåvor (dvs. gåvor som föräldern ger precis innan denne går bort) och gåvor som föräldern fortfarande har nytta av tills denne dör (t.ex. en fastighet som denne fortfarande får bo i). Om det skulle röra sig om en sådan gåva kan en bröstarvinge som känner att dennes rätt till laglott har kränkts påkalla jämkning av gåvan. 7 kap. 2 § ÄB blir då ändå tillämplig och gåvans värde läggs till i beräkningen av laglotten (se 7 kap. 4 § första stycket ÄB med hänvisning till 7 kap. 2 § ÄB). SammanfattningsvisUnderskrift av gåvotagare krävs vid gåva av viss egendom (t.ex. fastigheter och bostadsrätter). Gäller gåvan lösöre finns det inte några formkrav som behöver vara uppfyllda för att gåvan ska bli giltig, den blir giltig redan genom överlåtelsen. När det gäller gåvor med syftet att inte utgöra förskott på arv är det av vikt att skriva in i gåvobrevet att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Dock kan sådana gåvor ändå utgöra förskott på arv i det fall gåvan kan likställas med testamente enligt det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta när mönsterskydd inträder om man är anställd hos ett företag. Vi vänder oss till mönstersskyddslagen (MSL) för att finna svar. 5 § MSLSt. 1Mönsterrätt innebär, med de undantag som anges i 7-7 b §§, att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (mönsterhavaren). Förbudet mot utnyttjande omfattar särskilt att tillverka, bjuda ut, marknadsföra, införa till eller utföra från Sverige eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på eller att lagerhålla en sådan produkt för ändamål som nu sagts.St. 2 Mönsterrätten omfattar varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret (skyddsomfång). Vid prövning av mönsterrättens skyddsomfång skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret.St. 1 - ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrättenstår lagen ovan exakt vad som är förbudet.St. 2 – skyddsomfångEnsamrätten ger mönsterhavaren befogenhet att inskrida endast mot sådana utnyttjanden som faller inom det sk skyddsomfånget; ensamrätten "omfattar varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret" s 241MSL 24 § - TidsbegränsningGäller för en period om fem år, som kan förnyas för ytterligare fem år. Den längsta möjligaskyddsperioden är 25 år. För reservdelar är det max 15 år, enligt st. 2.Genom 1 a § MSL à Inget hindrar att en AG kan ha rätt till sina anställdas mönster också när inget uttryckligt avtal om detta har slutits. Inte minst när det gäller särskilt anställda formgivare ligger det nära till hands att i själva anställningsavtalet tolka in en rätt för AG att utan särskilt medgivande av den anställde och normalt utan annan ersättning än den som inryms i dennes löneförmåner tillgodogöra sig resultaten av den anställdes mönsterskapande verksamhet.I vissa fall kan omständigheterna vara så att AT på grund av anställningsförhållandet harrätt att omedelbart inträda i AT:s rätt, men endast under förutsättningen att AG utgersärskild ersättning. Var dock försiktig mer analogier från lagstiftning om AT uppfinningar.Sammanfattning - Sammanfattningsvis går det därför att konstatera att om det går att tolka in att det i din tidigare tjänst fanns en rätt för företaget (Arbetsgivare = AG) att använda mönstret så har du därför ingen rätt till ersättning. Kan man inte tolka in detta i anställningen, så ska du ha ensamrätt till mönstret. Det krävs dock att man ansöker om mönsterskydd för att kunna få ett skydd, som förlängs 5 år i taget. Om du därmed inte har ansökt om mönsterskydd hos patentverket återfinns det inget skydd för dig dessvärre. För en utförligare rättsutredning bör du ta kontakt med våra jurister här på lawline.Hoppas det var svar på ding fråga!

Tova Backman |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Bodelning:När er far gick bort ska det ha gjorts en bodelning mellan honom och hans numera avlida fru. Er fars andel i bodelningen utgjorde kvarlåtenskapen efter honom. Huvudregeln när man är gift är att den efterlevande maken ärver först och att de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills båda föräldrar avlidit (3 kap. 1 § ÄB). Denna regel gäller dock inte när en av makarna har egna barn, särkullsbarn. Dessa har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död (3 kap. 2 § ÄB).Det finns emellertid en möjlighet för särkullbarnet att självmant avstå sin del av arvet till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). Det här innebär inte att särkullbarnet frånsäger sig rätten till sitt arv helt, utan att särkullbarnet istället kommer att få ut sin laglott först när båda makarna har avlidit. Efterlevande maken kommer då att ärva särkullbarnets arvsdel med fri förfoganderätt.Den fria förfoganderätten innebär att hans fru fått lov att spendera arvet efter honom, sälja det, skänka bort det; däremot inte testamentera bort det.Utifrån frågan vet jag inte om du fått ut din del av arvet när din far dog eller om du valt att få ut det vid hans frus frånfälle. Om det är så aktualiseras nästa rubrik.Efterarv:När hans fru nu avlidit har du rätt till efterarv efter din far om du inte tog ut arvet direkt. Det är inte en viss summa som tillfaller er efterarvingar utan en andel. Som huvudregel efterarvingar rätt till hälften av boet efter den efterlevande maken (3 kap. 2 § ÄB). Efter din fars fru avled kommer hennes kvarlåtenskap att tillfalla hennes bröstarvingar, men eftersom hon inte har några barn tillfaller de i första hand hennes föräldrar och i andra hand om de inte finns i liv hennes syskon (2 kap. 2 § stycke 2 ÄB).Sammanfattningsvis:Bodelningen efter din fars död gör att hans och sin frus tillgångar delas lika mellan dom. Hans del av tillgångarna ska helt tillfalla dig som bröstarvinge efter hans död. Den andra delen av tillgångarna går till hans efterlevande fru efter bodelning och den delen kommer hennes syster kunna ärva när hon avlider enligt arvsklassreglerna. Det spelar ingen roll att det var din pappas bil och sparpengar så länge de inte var enskild egendom, isåfall ska de ha plockats ur bodelningen redan vid hans frånfälle.

Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad av barn etc. finner du i föräldrabalken (FB). Jag tolkar din fråga som att pappan till ditt barnbarn har ensam vårdnad över barnet och att din dotter, dvs. mamman till barnet, önskar att detta ändras. Enligt 6 kap. 5 § första stycket FB, så ska rätten besluta om hur vårdnaden för barnet ska se ut om en av föräldrarna vill få ändring i vårdnaden. Det innebär att din dotter kan ansöka om stämning hos tingsrätten och låta dem fatta ett beslut om vem som ska få vårdnaden över barnet eller om den ska vara gemensam. Rätten gör då en bedömning av föräldrarnas förmåga att samarbeta när det gäller frågor som rör deras barn och det som är avgörande i deras bedömning är vad som är bäst för barnet (6 kap. 5 § andra stycket FB och 6 kap. 2a § första stycket FB).Skulle det vara så att föräldrarna kan komma överens om hur vårdnaden ska vara, så kan de skriva ett avtal om vårdnaden. Detta avtal ska då vara skriftligt och godkännas av socialnämnden för att vara giltigt (6 kap. 6 § första stycket FB).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Oscar Rudén |hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Det du beskriver är en åsikt av personen i fråga och inte ett brottsligt uttalande. Om de hade varit ett uttalande om dig som person hade det kunnat röra sig om förtal enligt 5 kap 1 § Brottsbalken eller förolämpning enligt 5 kap Brottsbalken. Dock har alla rätt till en personlig åsikt och rätt att yttra sig kring detta oavsett yrke. Hoppas att du fick svar på din fråga

Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är nyfiken på att veta vad som utgör grov vårdslöshet i trafiken och om det som har hänt dig kan anses utgöra något sådant. Vi kommer att vända oss till Trafikförordningen (TraF) och 1 § Trafikbrottslagen för att besvara frågan.Vårdslöshet i trafiken är straffbelagt enligt 1 § Trafikbrottslagen. Vad som utgör vårdslöshet i trafiken återfinns inte beskrivit i lagen utan svar måste sökas i domslut. Vårdslösheten i trafiken kan vara att man tappar kontrollen över sin bil pga att man röker och pratar i mobiltelefonen (rättsfall RH 2001:19). Samtidigt behöver inte all ouppmärksamhet eller bristande kontroll utgöra vårdslöshet i trafiken. I RH 2001:48 blev en förare friad från att ha kört på en cykel eftersom man inte funnit att han brustit i sin uppmärksamhet på något uppenbart sätt och han hade inte brutit mot någon regel i TraF (Trafikförordningen). När man brutit mot en regel i TraF under omständigheter som kan anses framkalla en trafikolycka, ska man dömas till vårdslöshet i trafiken. NJA 2007 s 3 anger att om en person vidtar de försiktighetsåtgärder som kan anses behövliga men ändå orsakar en trafikolycka eller skada ska detta inte anses vara vårdslöshet i trafiken. RH 2009:34 fälldes en busschaufför för vårdslöshet i trafiken genom att han somnade under bussfärden och körde ned i diket. Han vidtog inga åtgärder för att förhindra detta scenario eftersom uppenbarligen måste ha känt sig trött, varav han kunde fällas. Sammanfattningsvis kan man därför säga att om föraren som körde in i dig har varit uppmärksam och tagit de försiktighetsåtgärder som kan anses behövliga rent generellt i trafiken men ändå orsakar en olycka eller skada av något slag så föreligger det ändå inte vårdslöshet i trafiken. Hoppas att detta var svar på din fråga!

Oscar Rudén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om underhåll finns främst i föräldrabalken (FB). Föräldrars underhållsskyldighetBåda föräldrarna är underhållsskyldiga gentemot barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vid bestämmande av föräldrarnas underhållsskyldighet måste hänsyn bland annat tas till barnets eventuella egna inkomster och tillgångar (7 kap. 1 § första stycket FB). Underhållsskyldigheten gäller fram till dess att barnet fyller 18 år eller senast 21 år om barnet fortfarande går i skolan (7 kap. 1 § andra stycket FB).Föräldrarnas underhållsskyldighet kvarstår även om barnet bor i eget boende. Detta medför att underhållskyldigheten kvarstår för både dig och barnets andra förälder. När barnet inte bor varaktigt hos dig aktualiseras bestämmelser om underhållsbidrag. Om du inte har vårdnaden om er dotter och hon inte bor varaktigt med dig eller om vårdnaden är gemensam men dottern bor varaktigt med mamman, ska du betala underhållsbidrag till dottern för att fullgöra underhållsskyldigheten (7 kap. 2 § första stycket FB). Dock konstateras det då att om båda föräldrarna har gemensamt vårdnadsansvar för barnet men om barnet inte bor hos någon av dem föreligger ingen plikt att utge underhållsbidrag enligt rådande lagstiftning. Sammanfattningsvis så kan man anse att underhållsskyldighet föreligger i ert fall då barnet fortfarande studerar enligt 7 kap 1 § FB, men att något underhållsbidrag enligt lagens mening inte behöver betalas i detta fall, 7 kap 2 § FB. I och med att båda föräldrarna är underhållsskyldiga bör det vara som sådant att man ska prestera utifrån sin förmåga vid försörjningen av barnet. Enligt 7 kap 4 § föräldrabalken anger att man beräknar grund för underhåll genom att utgå från varje förälders ekonomiska inkomst efter skatt. Man gör en sammanslagning av er totala ekonomi efter skatt, varav storleken man har i andel på den totala ekonomin, är så stor procentuell andel av underhållet man ska stå för. Hoppas att de var svar på din fråga!

Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga behandlas i konsumentköplagen (KKöpL). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller. Längst ned i dokumentet finns en sammanfattning av svaret.Köparens betalningsskyldighetHuvudregeln är när någon tidpunkt inte har bestämts för betalningen är köparen skyldig att betala när säljaren kräver det (36 § KKöpL). Köparen har alltså en skyldighet att betala för en vara som denne har köpt. Kan säljaren kräva tillbaka varan?Säljaren har rätt att häva köpet om köparens dröjsmål med betalningen utgör ett väsentligt avtalsbrott. När varan dock har kommit i köparens besittning har säljaren endast rätt att häva köpet om denne har förbehållit sig rätten till hävning (40 § KKöpL).Hur sent kan säljaren skicka en faktura?Säljaren har rätt att kräva betalning från en konsument upp till tre år (2 § andra stycket preskriptionslagen). Det innebär att företaget som du köpt varan av kan komma med fakturan inom ett år och du kommer då fortfarande vara skyldig att betala. Har säljaren kommit med ett betalningskrav, har preskriptionstiden brutits. Det innebär att en ny period av preskriptionstid börjar löpa. Om det däremot har gått tre år utan att företaget har kommit med något betalningskrav så har företaget förlorat rätten att kräva betalning – skulden är preskriberad. SammanfattningDu som köpare har alltid en skyldighet att betala för den köpta varan. Denna skyldighet upphör när det har gått tre år utan att företaget hör av sig till dig med ett betalningskrav. När varan har kommit i din besittning har företaget bara rätt till att häva köpet om företaget har gjort ett förbehåll i köpeavtalet. Utöver dessa så finns det en allmän princip inom avtalsrätten som innebär att avtalsparterna förväntas verka lojalt mot varandra. Jag skulle därför rekommendera dig att höra av dig till företaget så gott du kan. Det finns tyvärr inte något mer som du kan göra åt det. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,