Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fastigheten som finns på adressen som du angett ägs av en bostadsrättsförening. Du kan gå in på denna hemsida https://www.allabrf.se och söka på adressen så kommer namnet på bostadsrättsföreningen upp.Jag misstänker att du ställer denna fråga eftersom du eller någon du känner köpt en bostadsrätt på adressen och undrar varför du eller personen inte står som ägare på lägenheten. Jag kommer därför förklara själva konceptet med bostadsrätter.Att man har en lägenhet med bostadsrätt är vanligt i Sverige. I vardagligt tal brukar man säga att man köper en lägenhet. Konstruktionen med bostadsrätter innebär dock att man köper en del av bostadsrättsföreningen och att denna del är förenad med en nyttjanderätt till en lägenhet som bostadsrättsföreningen äger (egentligen äger bostadsrättsföreningen själva fastigheten som innefattar byggnaderna på fastigheten, däri inbegripet lägenheterna). Alltså köper man ett medlemskap till bostadsrättsföreningen och detta medlemskap är förenat med en nyttjanderätt till en lägenhet. Därför står det inte att du eller någon annan person äger lägenheten trots att du eller personen köpt bostadsrätten.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom hur man kan gå tillväga för att söka efter en person, och ge råd om vad du kan göra nu. Hur gör man för att söka efter en person? Skatteverket registrerar personuppgifter i Folkbokföringsregistret. Jag skulle rekommendera att du ringer till Skatteverket och frågar om de har uppgifter om var personen ifråga bor. Om det finns flera i Sverige med samma för- och efternamn är det bra om du har några andra uppgifter, exempelvis vilket år personen är född. Du skriver att du misstänker att personen har skyddat boende. Som huvudregel får Skatteverket lämna ut uppgifter om var en person är folkbokförd, men om personen har skyddade personuppgifter kan det vara så att Skatteverket inte får lämna ut några uppgifter. På Skatteverkets hemsida (länk här) kan du läsa mer om skyddade personuppgifter. Här finns en länk till Skatteverkets hemsida med kontaktuppgifter till Skatteverket. Vad du kan göra nuJag skulle rekommendera att du ringer till Skatteverket och frågar var personen är folkbokförd, men om personen har skyddade personuppgifter kan det hända att Skatteverket inte får lämna ut de uppgifterna. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Isabelle Sewelén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt dina uppgifter i frågan kommer du att ha en sammanlagd inkomst om 480.000 kr (390.000+90.000). Vidare tolkar jag att det rör inkomster som intjänar i år. I mitt svar till dig kommer jag behandla de bestämmelser som är aktuella i ditt fall och som regleras i inkomstskattelagen (IL) samt skatteförfarandelagen (SFL).Kommunal och statlig inkomstskattEftersom din inkomst överstiger det så kallade grundavdraget ska du betala kommunal inkomstskatt (65 kap. 3 § IL). Hur stor den kommunala skatten blir beror på vilken kommun du var bosatt i den 1 november 2019. För inkomster som intjänas under år 2020 gäller att det ska betalas en statlig inkomstskatt med 20 procent på inkomster som överstiger 509.300 kr (65 kap. 5 § IL). Då din samlade inkomst understiger gränsen för när statlig inkomstskatt tas ut blir det inte aktuellt med någon statlig skatt för din del. Detta förutsätter att du inte har annan inkomst som inkomst av näringsverksamhet eller hobby som du inte nämner i frågan. Jag utgår i mitt svar från att du endast har vanlig lön.Skatteavdrag - vid dubbla löneinkomster Eftersom du har två löneutbetalare finns det en risk att de båda gör skatteavdrag enligt tabell var för sig. Det innebär i så fall bl.a. att grundavdraget felaktigt beräknas två gånger. Det medför att det preliminära skatteavdraget blir för lågt och att du riskerar att få betala tillbaka pengar till Skatteverket.Den löneutbetalare som betalar ut den lägre inkomsten (90.000 kr) är skyldig att göra skatteavdrag med 30 procent, dvs. inte enligt tabell (11 kap. 20 § SFL). Chansen är dock stor att denne gör skatteavdrag enligt tabell om du inte har upplyst om att du har en annan huvudsaklig inkomst.Rekommendation till digDu bör alltså kontakta din huvudsakliga löneutbetalare och be denne göra ett så kallat förhöjt skatteavdrag. Den som betalar ut din huvudsakliga inkomst, dvs. den som betalar ut den största lönen, är skyldig att göra ett förhöjt skatteavdrag om du begär det (11 kap. 22 § SFL). I vart fall bör du kontakta den löneutbetalare som betalar ut den lägre inkomsten att göra ett rakt skatteavdrag på 30 procent eller högre. Du kan räkna ut hur stor din inkomstskatt blir på Skatteverkets hemsida på följande länk: här.Om du tycker att det är krångligt att räkna ut din inkomstskatt kan du kontakta Skatteverket och be dem räkna ut din inkomstskatt. Skatteverket kan då fatta ett beslut om preliminärskatt som din huvudsaklige löneutbetalare ska göra. Information och möjlighet att ansöka finner du på denna länk: här.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur fungerar den legala arvsordningen?Den legala arvsordningen tillämpas för det fall den avlidne inte upprättat något testamente. Enligt den legala arvsordningen delas den avlidnes släktingar in i tre parenteler. I den första parentelen finns den avlidnes bröstarvingar, dvs barn eller barnbarn. I den andra parentelen finns den avlidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. I den tredje parentelen finns den avlidnes mor- och farföräldrar. För att den släktingar i den andra parentelen ska få ärva krävs att den första parentelen är uttömd, dvs att det inte finns några bröstarvingar som kan ärva den avlidne (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns några bröstarvingar tar den avlidnes föräldrar hälften var av arvet. Är föräldrarna avlidna delar den avlidnes syskon på deras respektive delar av arvet. Halvsyskon har lika arvsrätt som helsyskon, men är bara arvsberättigade av den delen som tillfallit deras förälder. Eftersom arvet som utgångspunkt delas upp på föräldrarna även om dessa är avlidna ärver ett helsyskon via båda föräldrarna pga sina biologiska band medan ett halvsyskon endast ärver via den del som tillfallit dennes biologiska förälder (2 kap. 2 § ÄB). Ett förtydligande exempel:FörutsättningarPerson A avlider utan bröstarvingar och testamente. A:s totala kvarlåtenskap uppgår till 200.000 kr. A:s föräldrar B och C är sedan tidigare avlidna. B och C har utöver barnet A även barnet D tillsammans vilket innebär att A och D är helsyskon. C har sedan tidigare barnet E som således är halvsyskon med A. ArvsfördelningEnligt den legala arvsordningen ska A:s kvarlåtenskap fördelas på hens föräldrar med hälften vardera. Det innebär att B och C får 100.000 kr vardera. Eftersom B och C är avlidna går deras respektive delar av arvet vidare till deras barn, dvs A:s hel- och halvsyskon. Eftersom förälder B bara har barnet D (utöver A) ärver D hela B:s andel av arvet på 100.000 kr. Förälder C har två barn kvar i livet; D och E. D och E får därför dela på C:s del av arvet och får således 50.000 kr vardera. Det innebär att D totalt får ärva 150.000 kr (100.000 + 50.000) och E får ärva 50.000 kr. Halvsyskon har alltså arvsrätt precis som helsyskon men ärver bara sin egen biologiska förälders andel av arvet. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om det är lagligt att någon annan spelar in ett samtal med dig utan att du vet om det. Det brott som aktualiseras av din fråga är i första hand olovlig avlyssning, som finns beskrivet i 4 kap. 9 a § brottsbalken (BrB). Vad krävs för att inspelningen ska vara "olovlig"?Utgångspunkten är att det är olagligt att spela in privata samtal om de som deltar i samtalet inte har vetskap om att en inspelning sker. För att det ska vara olagligt krävs det dessutom att den som spelar in inte själv deltar i samtalet. Detta medför motsatsvis att det är fullt tillåtet att spela in samtal som man själv deltar i. Det krävs alltså inte att den andra samtalsparten har vetskap om att samtalet spelas in, så länge personen som spelar in själv deltar i dialogen. Eftersom det inte framgår av din fråga om personen som har spelat in har deltagit i samtalet eller inte kan jag däremot tyvärr inte svara på om inspelningen är tillåten i just ditt fall. Om inspelningen sprids kan andra brott aktualiseras Avslutningsvis vill jag också upplysa dig om att andra brott kan aktualiseras om inspelningen sprids vidare, även om själva inspelningen möjligen inte är olaglig. I sådana fall är det alltså istället spridningen som är olaglig. Detta skulle kunna bli aktuellt om inspelningen innehåller känslig information om dig. Om inspelningen till exempel utpekar dig som brottslig eller klandervärd kan brottet förtal aktualiseras (5 kap. 1 § BrB).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du fått ett kravbrev från ett inkassobolag angående en skuld som du trott var betald sedan 2018 och undrar hur det är möjligt att vänta så länge med den typen av kravbrev. Vad säger lagen? Det är möjligt att som långivare förlora rätten att kräva ut sin skuld. Så kan ske om skulden preskriberas. Detta regleras huvudsakligen i preskriptionslagen (PreskL). Som utgångspunkt är preskriptionstiden för en skuld i sverige tio år, detta framgår av 2 § PreskL. För vissa typer av skulder som konsumenter har till näringsidkare gäller dock en preskriptionstid på tre år. Ett exempel på en sådan fordran är om man som privatperson köper en vara eller tjänst av ett företag för sitt eget privata bruk på avbetalning. Att preskriptionstiden är tio eller tre åt betyder inte att den som lånat ut pengar alltid förlorar rätten att få skulden betald efter den tiden. Det är möjligt att göra preskriptionsavbrott vilket får till följd att tiden så att säga börjar om från noll. Preskriptionsavbrott kan göras på flera sätt, till exempel genom att skicka ett kravbrev till den som är skyldig pengar (5 § PreskL). Bedömning i ditt fall och sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså sägas att den som lånat ut pengar i oftast kan flera år med att kräva betalning för skulden, så länge preskriptionstiden inte gått ut. Om långivaren skickar kravbrev precis innan preskriptionstiden löper ut börjar en ny preskriptionstid att löpa från och med det. Det framgår inte av din fråga vad det rör sig om för slags skuld, så jag kan inte uttala mig om vad preskriptionstiden är i ditt fall, men om den inte löpt ut är kravbrevet antagligen att se som ett preskriptionsavbrott vilket innebär att preskriptionstiden (på antingen tio eller tre år beroende på vilken sorts skuld det är) börjar om från början. Så länge preskriptionstiden inte gått ut när Kredinor skickade kravbrevet är det alltså möjligt för dem att skicka det så här två år senare. Det ska dock sägas att du inte utan vidare bör betala baserat på kravbrevet om du anser att du redan betalat av skulden eftersom du då inte är skyldiga dem några pengar. Om så är fallet bör du bestrida kravbrevet. Frågan om det överhuvudtaget finns någon skuld kan då komma att prövas av domstol och det är i så fall till din fördel om du har något som kan användas för att bevisa att du redan betalat den skulden. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa.

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses ska det genomföras en bodelning där makarnas giftorättsgods ska ingå. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan göras till enskild på olika sätt. Om inget görs är egendomen giftorättsgods och kommer ingå i bodelningen vid skilsmässan. Egendom kan göras till enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord, eller om den ena maken fått egendom i gåva, arv eller testamente med villkoret att det ska vara den makens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Ett arv kommer utgöra giftorättsgods och ingå i bodelningen vid en skilsmässa om det inte finns äktenskapsförord som stadgar annat eller om arvlåtaren inte villkorat arvet. Om arvlåtaren däremot har villkorat arvet och angett att det ska utgöra arvtagarens enskilda egendom kommer arvet inte ingå i bodelningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI aktiebolagslagen (ABL) finns bestämmelser avseende aktieägares rätt till insyn i fåmansaktiebolag. I ett aktiebolag med höst tio aktieägare gäller att varje aktieägare och ombud eller biträde som denne anlitar ska ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som ska behandlas vid bolagsstämma. Om det kan ske utan oskäliga kostnader eller besvär ska styrelse och VD dessutom på begäran hjälpa aktieägaren med den utredning som behövs för ändamålet och tillhandahålla behövliga kopior. Skyldigheten gäller inte om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet (7 kap. 36 § ABL). Bestämmelsen innebär att en aktieägare i ett fåmansbolag ska kunna ta del av böcker och räkenskaper men även andra handlingar, t.ex. korrespondens, protokoll, rapporter, analyser avtal m.m. (SOU 1978:66 s. 200). En aktieägare som anser att bolagsledningen utan rätt hindrar honom från att utöva insyn i bolaget kan föra talan inför domstol med yrkande om att han ska beredas tillfälle att ta del av berörda handlingar. Aktieägaren kan i samband med detta begära att domstolen förpliktigar bolagsledningen att tillhandahålla handlingarna vid äventyr av vite (prop. 1997/98:99 s. 118).Då det i ditt fall rör sig om ett fåmansaktiebolag och suppleanten är en av två aktieägare har han en långtgående rätt till insyn i bolaget. Utgångspunkten är att han har rätt till insyn för att kunna bedöma bolagets ställning och resultat, eller inför bolagsstämman. I ditt fall kan jag tyvärr inte göra någon bedömning av om det suppleanten begär ut är sådant som faller inom insynsrätten; insynsrätten i fåmansaktiebolag är däremot långtgående och är tänkt att efterlikna den transparens som finns i ett handelsbolag. Varken lag eller praxis ger någon ledning för vad som är att anse som "oskälig kostnad eller besvär" utan det får avgöras i det enskilda fallet.Om du anser att det finns skäl att hindra suppleanten/aktieägaren insyn i bolaget bör du vara uppmärksam om att han kan vända sig till domstol med yrkande om att du mot vite ska förpliktigas att lämna ut de handlingar som begärs. Om så sker, eller om du önskar hjälp i kontakten med vederbörande, kan en av våra jurister hjälpa dig vidare. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,