Vilka rättigheter har man om en annan bolagsman vill säga upp sig?

2021-10-20 i Uppsägning
FRÅGA |HejJag driver ett handelsbolag med en annan person. Personen vill att vi stänger ner handelsbolaget men jag vill fortsätta driva bolaget. Vilka rättigheter har jag om jag vill behålla bolaget.
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis blir lagen om handelsbolag och enkla bolag (1980:1102) (HBL) tillämplig på din fråga. Lagen är dispositiv, det vill säga, om ni har avtalat annat i ert bolagsavtal ska den bestämmelsen gälla. För att driva ett handelsbolag behöver det finnas flera bolagsmän (1:1 HBL). Du kan således inte driva handelsbolaget ensam. Uppsägning av bolagsavtalet Jag förutsätter att ert bolagsavtal gäller på obestämd tid, eftersom det inte nämns i frågan när det isåfall skulle ta slut. Om ni inte har avtalat om hur länge ert avtal ska gälla, så kan någon av er bolagsmän när som helst säga upp bolagsavtalet (2 kap. 24 § andra stycket HBL). Om en uppsägning sker, och bolagsmännens antal går ned till en, så ska bolaget likvideras, det vill säga upplösas, inom sex månader om antalet bolagsmän fortfarande är en (2 kap. 28 § HBL). Utträde ur bolaget Om det finns samtycke från dig kan personen utträda ur avtalet, och denna personen löses normalt sett ut (2 kap. 29 §). Den som utträder ansvarar för de skulder som fanns under dennes tid. Den utträdande parten ansvarar inte för förbindelser bolaget ingår efter avgången, om bolagets avtalsparter kände till eller borde ha känt till att bolagsmannen avgått (2 kap. 22 andra meningen HBL). Slutsats Eftersom det verkar som ni endast är två bolagsmän så skulle det uppstå problematik om den andra bolagsmannen vill avgå. Det behövs två bolagsmän för att driva ett handelsbolag. Därför har du sex månader på dig att hitta en ny bolagsman innan bolaget upplöses. Dina rättigheter är således att du kan fortsätta driva handelsbolaget, men det förutsätter att du hittar minst en till person som kan ersätta den föregående bolagsmannen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och lycka till!

Uppsägning av lokalhyra - Vad gäller?

2021-10-20 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej Jag hyr ett rum/lokal i en frisör salong och har hyrt där i ca 3 år av ägarna av salongen (de hyr lokalen av sin hyresvärd) De har två rum som de hyr ut varav ett av rummet hyrs ut till mig. Nu har de muntligt sagt upp mig för att de vill göra något annat (ej beskrivit vad) i rummet som jag hyr och de har sagt att jag har en månad på mig att flytta ut. Vi har inget skriftligt avtal mellan oss och inget specifikt uttalat muntligt om tex uppsägningstid osv. När jag hyrde rummet så bestämde de bara kostnad för hyra och jag har betalat hyran varje månad i tid och aldrig har några konflikter med dem. Har jag som hyresgäst inga rättigheter? Kan de bara slänga ut mig sådär på en månad? Vad är viktigt för mig att tänka på i denna processen? Visst behöver de lämna en skriftlig uppsägning för att den ska vara giltig? Vad behöver den innehålla? Går det bra via mail eller sms? Även kikat på att man har en viss rätt till besittningsrätt om man hyrt en lokal under en längre period, gäller detta mig också? Vilka lagar gäller här för mig som hyresgäst? Vill veta om de har rätt att göra såhär mot mig eller om jag kan kräva längre uppsägningstid. Med vänlig hälsning,
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är jordabalken (JB).I 12 kap. 2 § 1 st. JB sägs att hyresavtal ska upprättas skriftligen, om hyresgästen eller hyresvärden begär det. Det innebär att det i grunden inte föreligger några formkrav för den här typen av avtal varför er muntliga överenskommelse är giltig, dvs. utgör ett rättsligt bindande hyresavtal. Såvitt jag kan bedöma är det också fråga om ett avtal på obestämd tid, alltså ett tillsvidareavtal, och sådana avtal ska sägas upp för att upphöra att gälla, 12 kap. 3 § 1 st. JB. Din hyresvärd kan således säga upp dig, men du är berättigad till en betydligt längre uppsägningstid än en månad. I 12 kap. 4 § 1 st. 2 p. JB anges att hyresavtal som gäller för obestämd tid kan, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen, när avtalet avser en lokal, vilket är fallet här.När det sedan gäller formerna för uppsägningen och vad den ska innehålla kan följande anföras. En uppsägning ska vidare vara skriftlig, om hyresförhållandet har varat längre än tre månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker, 12 kap. 8 § 1 st. JB. Uppsägning per e-post har i hovrättspraxis ansetts uppfylla kravet på skriftlighet. Brukligt är dock att uppsägningsbeslutet överlämnas fysiskt till den som är behörig att motta handlingar för hyresgästens räkning. När hyresvärden vill säga upp avtalet ska denne därutöver i uppsägningen underrätta hyresgästen om de villkor som hyresvärden kräver för att förlänga hyresförhållandet eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning, 12 kap. 58 § 1 st. JB.Gällande besittningsrätten kan sägas att till skillnad från bostadshyresgäster har den som hyr en lokal endast ett indirekt besittningsskydd, vilket innebär att lokalhyresgästen i vissa fall kan få ersättning av hyresvärden för den ekonomiska förlust som eventuellt uppstår för hyresgästen när hyresförhållandet upphör. Det förutsätter dock att inte någon av grunderna i 12 kap. 57 § JB kan åberopas av hyresvärden och i det här fallet kan möjligen fjärde punkten bli aktuell. Där uttalas att du som hyresgäst har rätt till ersättning enligt 58 b § om inte hyresvärden har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet. Det finns inget generellt svar på vad som anses utgöra "befogad anledning" utan här görs istället en intresseavvägning mellan parterna och en bedömning i varje enskilt fall. Faktorer som kan påverka är dina möjligheter att hitta ny lokal, hur länge du har använt den nuvarande lokalen och om dess läge är avgörande för din näringsverksamhet. Exempel från rättspraxis när här bestämmelsen har tillämpats är Högsta domstolens (HD) avgöranden NJA 2011 s. 27 och NJA 2013 s. 1112.Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningUtan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning. Men sammanfattningsvis och utifrån din ärendebeskrivning kan det konstateras att det finns krav på formen för och innehållet i uppsägningen. Huruvida du är berättigad till ersättning låter jag däremot vara osagt. Oaktat en eventuell ersättning har du under alla omständigheter ändå rätt till en nio månader lång uppsägningstid, vilken naturligtvis syftar till att ge dig skäligt rådrum för att kunna hitta en ny lokal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vem ärver?

2021-10-19 i Arvsordning
FRÅGA |Vem ärver min morbror? Han har inga egna barn, min mor är död, hans fru är död, men hon har två syskonbarn. Ärver dom hälften av hans kapital och bostadsrätt?
Ludwig Karlsson |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan rör vem som har rätt att ärva, vilket regleras i Ärvdabalken (förkortat ÄB). Den arvsordning som ställs upp i lagen (den legala arvsordningen) är inte helt okomplicerad. Jag kommer därför att först förklara vad som gäller generellt, för att sedan förtydliga vad som gäller i ditt fall.Vem har arvsrätt?Den "legala arvsordningen" delar upp arvtagare i tre olika arvsklasser. Om det finns någon eller några vid liv i en tidigare arvsklass, utesluter det arvsrätt för någon i en senare arvsklass. I den första arvsklassen ingår arvlåtarens avkomlingar – alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn (och så vidare). Det är dock först om ett barn till arvlåtaren inte finns vid liv som dennes egna barn (alltså arvlåtarens barnbarn) får ta del av arvet. Barnbarnen får då dela upp arvet som deras egen förälder skulle fått mellan sig. Detta kallas att varje "gren" får lika stor lott (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen står arvlåtarens föräldrar först på tur. Om någon förälder är avliden, går dennes arvsrätt vidare till förälderns avkomlingar, det vill säga arvlåtarens hel- eller halvsyskon. Halvsyskon ärver dock bara genom den gemensamma föräldern, och får därför inte lika stort arv som helsyskon. Helsyskonen tar ju över arvsrätten efter båda de gemensamma föräldrarna. Om syskonen är avlidna, men det finns syskonbarn, så tar dessa över arvsrätten efter sina föräldrar. Det sker på samma sätt som i första arvsklassen, genom att varje gren tar lika stor lott (2 kap. 2 § ÄB).I den tredje arvsklassen har arvlåtarens mor- och farföräldrar bäst rätt till arvet. Om några mor- eller farföräldrar inte finns, så träder deras barn in i stället. Detta blir alltså arvlåtarens mor- och farbröder, mostrar och fastrar. Också här ska varje gren ta lika stor lott (2 kap. 3 § ÄB). Den legala arvsordningen sträcker sig dock inte längre än så här. Kusiner, kusinbarn och andra släktingar har därför ingen arvsrätt (2 kap. 4 § ÄB).Makar har en särskild arvsrättOm en arvlåtare var gift vid dödsfallet, finns det särskilda regler om "makes arvsrätt". Arvlåtarens make har nämligen rätt att få ut arvet före i princip alla andra i den legala arvsordningen, men med begränsad äganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det heter att makar ärver med "fri förfoganderätt". Den fria förfoganderätten innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över arvet genom att till exempel förändra, sälja, byta ut, och pantsätta det. Den egendom som man innehar med fri förfoganderätt får man dock inte testamentera bort (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Anledningen till denna begränsning är att bland annat syskon, föräldrar och barn till den först avlidne får "efterarvsrätt" till arvet som vid den först avlidne makens död fördelas till den andre maken.I ditt fall kan syskonbarnen ha rätt till efterarvEfterarvsrätten innebär att arvingar till den först avlidne maken (från den första och andra arvsklassen) har rätt att få ut en del av kvarlåtenskapen efter den sist avlidne maken som efterarv. Detta trots att de inte har någon arvsrätt efter den sist avlidne maken. Efterarvsrätten har att göra med att den som avlider sist innehar vissa av sina tillgångar med fri förfoganderätt; det är denna del som ska utgå i efterarv (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Eftersom din morbror hade en fru, har han med största sannolikhet ärvt hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Hennes syskonbarn har då rätt att få ut den del av morbrorns kvarlåtenskap som motsvarar vad han fick ut av sin fru. Vem ärver din morbror? När din morbror avlider är du som syskonbarn till honom hans enda arvinge. All egendom som din morbror äger och lämnar efter sig, kommer du därför att få ärva. Den del av hans tillgångar som han har ärvt av sin fru, innehar han dock inte med full äganderätt. Denna andel innehar han i stället med fri förfoganderätt, vilket ska ärvas hans avlidna frus två syskonbarn i efterarv. Vi kan hjälpa digBeräkningen av hur stor del av din morbrors kvarlåtenskap som ska utgå i efterarv till fruns syskonbarn är något krånglig. Jag rekommenderar dig därför att ta hjälp av våra jurister när det blir aktuellt. Du kan boka en tid med någon utav dem direkt på http://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Kan egna eller en avliden makes syskon göras arvlösa?

2021-10-19 i Efterarv
FRÅGA |Min moster gick precis bort och hennes man gick bort för flera år sedan.De var gifta och har inga egna barn. Hennes avlidne man har en nu levande bror och hon själv en nu levande syster.Hon har skrivit ett testamente där ingen av ovanstående skall få ta del av arvet. Testamentet är skrivit av jurister och jag undrar om man kan göra så?
Ludwig Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan avser om man genom testamente kan göra sina egna eller sin avlidne makes syskon arvlösa. Jag ska göra mitt yttersta för att besvara detta på ett tydligt sätt i det följande. Regler om testamente och hur arv ska fördelas finns i Ärvdabalken, som brukar förkortas ÄB. Vem ärver din moster?Om något testamente inte upprättas ska arvet fördelas enligt lagens ordning - den så kallade "legala arvsordningen". I första hand är det då en arvlåtares barn som har rätt till arvet (2 kap. 1 § ÄB) och, om några sådana inte finns, i andra hand arvlåtarens föräldrar (2 kap. 2 § första stycket ÄB). I din fråga saknas det information om din moster hade någon förälder i livet, men jag kommer anta att så inte är fallet sett till omständigheterna. I tredje hand, då någon förälder inte finns i livet, är det syskonen till arvlåtaren som ärver (2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Arvet efter din mosters man skulle enligt denna huvudordning alltså tillfalla hans bror, och arvet efter din moster skulle tillfallit hennes syster, samt barn till eventuellt avlidna syskon. Om ett av två syskon är avlidet till exempel, men det avlidna syskonet har barn i livet, så tar barnen över det avlidna syskonets arv. Makes arvsrätt Om en arvlåtare var gift vid dödsfallet, finns det särskilda bestämmelser om makes arvsrätt. Arvlåtarens make har nämligen rätt att få ut arvet före i princip alla andra i den legala arvsordningen, men med begränsad äganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Det heter att makar ärver med "fri förfoganderätt". Den fria förfoganderätten innebär som ordalaget antyder, att den efterlevande maken fritt får förfoga över arvet men utan att egentligen ha full äganderätt till det. Detta är alltså en rätt att till exempel förändra, sälja, byta ut, och pantsätta kvarlåtenskapen, men med begränsningen att man inte får testamentera bort det (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Anledningen till denna begränsning är att bland annat syskon, föräldrar och barn till den först avlidne får "efterarvsrätt" till arvet som vid den först avlidne makens död fördelas till den andre maken. Broderns rätt till efterarvEfterarvsrätten innebär alltså att, om det vid den sist avlidne makens död finns arvingar i livet efter den först avlidna, så ska dessa ha ut en del av kvarlåtenskapen såsom efterarv. I ditt fall har din mosters mans bror alltså, vid mosterns bortgång, rätt att i efterarv få det din moster fick ärva av sin man. Denna andel av mosterns totala tillgångar har hon inte fått råda över genom testamente. Beräkningen av hur stor andel brodern i fallet har rätt till ur mosterns kvarlåtenskap är något komplicerad. Andelen utgår enligt huvudregeln från hur stor del av mosterns totala tillgångar som utgjordes av arvet efter maken precis efter utdelningen (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Jag tror att detta enklast kan förklaras genom ett exempel:Vi tänker oss att din moster vid makens bortgång ägde tillgångar till ett värde av 200.000 kr, och maken tillgångar till ett värde av 100.000 kr. Mostern ärver därmed 100.000 kr av maken, enligt regeln om makes arvsrätt. Hon skulle då inneha 1/3 av sina totala tillgångar med fri förfoganderätt, och 2/3 med full äganderätt. När arvet sedan ska fördelas efter mosterns bortgång, är det dessa andelssatser som efterarvet beräknas utifrån. Brodern till mosterns make skulle då få ärva 1/3 av mosterns kvarlåtenskap, medan hon fritt kan testamentera bort de övriga 2/3. Andelarna är alltså desamma, även om värdet av mosterns totala tillgångar ökat eller minskat något efter makens död. Kan systern eller brodern bli arvlösa?Som jag nu förklarat kan alltså din moster inte testamentera bort den andel av hennes tillgångar som brodern har efterarvsrätt till. Däremot kan hon ha gjort sin egen syster arvlös, då det inte finns något egentligt hinder mot detta. Var och en har som huvudregel rätt att fritt testamentera bort sina tillgångar och på så vis sätta den legala arvsordningen ur spel, så länge inget annat sägs i lagen. Systern i ditt fall träffas dock inte av något undantag, och kan därför göras arvlös efter mostern. SammanfattningSammanfattningsvis kan alltså mosterns egen syster göras arvlös genom testamente. Brodern till hennes avlidne make däremot, har rätt till efterarv efter sin bror ur mosterns kvarlåtenskap. Jag rekommenderar att han vänder sig till någon av våra jurister om han vill ha hjälp att få ut sitt efterarv. Eventuellt kan hela testamentet förklaras ogiltigt. Om detta är fallet skulle även den del av mosterns kvarlåtenskap som hon ägde med full äganderätt fördelas enligt den legala arvsordningen. Det går bra att boka en tid direkt på http://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Gåva eller lån?

2021-10-20 i Skuld
FRÅGA |Hej,efter ett ca 5-årigt särboförhållande gick vi isär.Jag har under dessa 5 år köpt byggmaterial och saker till hennes fastighet,bl a badtunna och braskamin.Till ett värde stort värde, jag har vid ett flertal tillfällen krävt mina pengar tillbaka.Det jag har som bevis är kontoutdrag från min bank för inköp på diverse byggvaruhus .Har jag någon chans att få tillbaka mina pengar genom domstol?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huruvida ett anspråk i tingsrätt kommer att vinna framgång eller är inte alltid lätt att förutspå. Särskilt när jag vid besvarandet av din fråga saknar tillgång till samtliga omständigheter. Baserat på de omständigheter som framkommer i din fråga är min bedömning att du har relativt goda möjligheter att vinna framgång vid en eventuell tvist. Gåvotagaren har bevisbörda när en överföring är ostridigDet är inte en helt ovanlig situation att den som mottagit en överföring påstår att överföringen var en gåva som inte ska återbetalas. I tidigare rättsfall har det bedömts att den som påstår att överföringen varit en gåva har bevisbördan för sitt påstående (NJA 2014 s. 364). I ditt fall skulle det innebära att din f.d. särbo är den som måste bevisa att dina inköp utgör gåvor. Det förutsätter att du i första hand kan bevisa att en överföring har skett. För sambos föreligger omvänd bevisbördaDu skriver att ni har varit särbos men jag vill ändå uppmärksamma om omvänd bevisbörda föreligger vid samboförhållanden. I tidigare rättsfall där sambo lagt ned tid och pengar på sambons fastighet var det sambon som behövde bevisa att de ekonomiska tillskotten utgjorde lån (NJA 2019 s. 23). Domstolen motiverade i fallet sitt beslut med att sambor i viss utsträckning har gemensam ekonomi och att syftet med ekonomiska investeringar i den andra sambons egendom är att de gemensamt får nytta av investeringen. Emellertid har jag svårt att tro att en omvänd bevisbörda skulle uppstå vid särboförhållanden eftersom särbos saknar den ekonomiska förankring som sambos vanligen har. Dessutom har du till skillnad från omständigheterna i rättsfallet inte levt i den bostad vari de ekonomiska investeringarna gjorts, varpå du inte kan haft samma avsikt att gemensamt nytta investeringen. Sammanfattningsvis är det din särbo som måste bevisa att investeringarna i hennes fastighet utgör gåva och inte lån. Däremot har du bevisbörda för att visa att det skett sådana överföringar från dig till din särbo. Jag råder dig att i första hand förklara rättsläget för din f.d. särbo och få henne att betala utan inblandning av myndigheteter. I andra hand råder jag dig att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Bestrider din f.d. särbo betalningsföreläggandet kan du väcka talan vid tingsrätt.Hoppas att mitt svar har kunnat vara till hjälp. Lycka till!Hälsningar,

Får ett företag lägga ut ett foto på en person utan samtycke?

2021-10-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får ett företag ljuga och säga att jag arbetar för dem och lägga ut foto på mig?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett företag får inte använda ditt namn eller en bild på dig i marknadsföringssyfte utan ditt samtycke (1 § lag (1978:800) om namn och bild i reklam). Med marknadsföring menas en näringsidkares handlande före, under eller efter leverans av produkter som syftar till att främja säljandet. Med produkter avses både varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter (3 § punkt sex och åtta marknadsföringslagen). Lagen innehåller en specialstraffrättsbestämmelse som innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot lagen begår en brottslig handling med påföljden böter (2 § lagen om namn och bild i reklam). Oavsett eventuellt straffansvar har du alltid rätt till en skälig ersättning för att företaget har nyttjat ditt namn och bilden på dig. Dessutom har du rätt till skadestånd om du kan visa att du har lidit skada, såvida gärningen begicks med uppsåt eller grov oaktsamhet (3 § första stycket lagen om namn och bild i reklam). Här tar man inte bara hänsyn ekonomisk skada utan även till ditt lidande och andra omständigheter som publiceringen har medfört. I Högsta domstolens mål NJA 1999 s. 749 som gällde en känd komiker, dömdes en ansvarig utgivare på en tidskrift till dagsböter och företaget blev skyldig att betala både skälig ersättning/vederlag och därutöver skadestånd för lidande m.m. Detta för att man utan komikerns samtycke hade publicerat en bild på komikern som utgjorde en framställning av utpräglat kommersiell natur.Denna lag gäller dock inte enbart kända personer utan omfattar alla identifierbara personer. Den skäliga ersättningen torde dock bli lägre om du inte är en känd person. Men den behöver inte bli obetydligt liten för den delen.Med vänliga hälsningar,

Allmänt om arvsskifte

2021-10-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Vilka är dödsbodelägare i ett dödsbo då testamente finns? Efterlevande är särkullebarn, syskon och syskonbarn. Enligt testamentet ärver särkullbarnen samt syskonbarnen - ej syskonen! Vad gäller:Innan bouppteckningen - vem/vilka är då dödsbodelägare och ska handha dödsboet?Vid bouppteckningen - vilka ska kallas och vem/vilka ska ha tagit fram uppgifter om tillgångar och skulder? Samt vem skrives in som dödsbodelägare i bouppteckningen? Endast de som ärver enligt testamentet eller även syskonen? Arvskiftet: vilka ska kallas, vilka ska närvara? I vårt fall är det, med bouppteckningsmannens goda minne (och rekommendation) syskonen som "håller i taktpinnen" - de som alltså inte finns medtagna i testamentet. Om det är fel förfaringssätt som skett - vad kan/bör/ska man göra?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar om arvskiftet i allmänhet och lite om syskonens roll och situation i synnerhet. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vad som gäller för syskonen samt översiktligt redogöra för hur arvskiftet går till. Din fråga reglera i ärvdabalk (ÄB). Arvskifte i allmänhet De som automatiskt får ansvar för dödsboet är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Innan ett testamente har förklarats giltigt så är alla arvingar dödsbodelägare (18 kap. 1 § 3 st ÄB). Det innebär att syskonen till den avlidne träder in som förvaltar fram tills testamentet anses verkställbart. Den som får ansvar enligt denna paragrafen heter bouppgivare. Den som är bouppgivare ska även utse två förrättningsmän som ska intyga att allt har gått rätt till. Dessa får inte vara arvtagare till den avlidne. De anhöriga till den avlidne kan även anlita en jurist eller begravningsbyrå för att förvalta dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). Det heter man överlåter förvaltningen till boutredningsman. Den som har hand om förvaltningen ska utreda egendomsförhållandena för den avlidne. Det innebär en kartläggning av skulder och tillgångar, samt eventuellt säga upp avtal och i allmänhet avveckla dödsboet. Bouppgivaren eller boutredningsmannen ska upprätta bouppteckningen. Bouppteckningen är i princip en förteckning över egendomsförhållandena för den avlidne dagen de gick bort (20 kap. 4 § ÄB). Där ska även tas upp vem som är arvinge samt om någon tillhör en arvsklass men inte får något arv ska detta också tas med (20 kap. 3 § ÄB). Angående arvskiftetArvskiftet förrättas av arvingar och universella testamentstagare (23 kap. 1 § ÄB). Över arvskiftet ska en handling upprättas som undertecknas av delägarna (23 kap. 4 § ÄB). Syskonen behöver alltså inte närvara med mindre de har utsetts till förrättningsman. Slutsats Det finns inte utrymme här för att i detalj redogöra för hur själva utredningen för bouppteckningen går till. I allmänhet kan det sägas att det går att upprätta en bouppteckning som privatperson men även att överlåta uppdraget till en jurist. Syskonen som inte är arvtagare har enbart en roll som dödsbodelägare fram tills testamentet är "stående" dvs giltigt. Därefter behöver de inte delta men det finns inget hinder för det. Vid arvskiftet ska dödsbodelägarna delta och underteckna skiftet. Om du behöver mer resurser erbjuder skatteverket bra information. https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/narenanhorigdor/arv.4.3528414214b3f875805caf.html https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/narenanhorigdor/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html https://www.skatteverket.se/download/18.109dcbe71721adafd25806d/1598428814844/bouppteckning-skv461-utgava08.pdf Du har beställt tjänsten med telefonuppföljning och jag kommer således ringa dig imorgon, Onsdag (10/20) klockan 14:00. Om inte den tiden fungerar får du gärna kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så bestämmer vi en ny tid. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Hur kan huset undantas från att bli samboegendom?

2021-10-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag ska köpa hus och har en särbo, min särbo kommer att flytta till huset med mig. Jag är ensam låntagare och nu vill jag inte att min särbo ska kunna kräva hälften av huset vid eventuell separation då vi blir sambos i huset.Hur gör jag, vad behöver skrivas för avtal när det gäller sådant?Mvh orolig blivande husägare.
Ludwig Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sambors ekonomiska förhållanden regleras i sambolagen. Först när du och din särbo flyttar ihop betraktas ni enligt denna lag som sambor, under förutsättning att det blir ert fasta boende, och att ni lever där i ett parförhållande med gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Vad händer med huset när ni ingår samboförhållande?Att bli sambor innebär inte att man förlorar något av det man äger. Allt man äger innan samboförhållandet är man fortsatt ägare till också om förhållandet upphör. Gemensamt bohag (saker i hemmet såsom möbler, tavlor och köksredskap) och den gemensamma bostaden kan dock bli samboegendom, om det införskaffas för gemensam användning (3 § sambolagen). Att någonting blir samboegendom innebär att man ska dela lika på det vid en separation, om någon av samborna begär det. Likadelningen sker då genom en så kallad bodelning (8 § sambolagen). Eftersom du köper huset för att bo där tillsammans med din blivande sambo, blir därför huset samboegendom. Du förblir då ensam ägare till huset, men din sambo kommer ha en underliggande rätt till halva husets värde om ert förhållande skulle upphöra. Det går dock att göra undantag från de regler jag nu beskrivit, genom att teckna ett avtal. Ni bör skriva ett samboavtalI ett skriftligt avtal (samboavtal) kan du och din sambo komma överens om att huset inte ska ingå i en eventuell bodelning. Jag rekommenderar att ni gör detta redan innan ni flyttar ihop, såsom blivande sambor. I ett samboavtal kan man också (om man vill) avtala om att det inte ska ske någon bodelning alls. Kraven för ett samboavtal ska vara giltigt är att det upprättas skriftligen, och att båda (de blivande) samborna undertecknar det (9 § sambolagen). I avtalet ska det vidare framgå tydligt vilken egendom ni vill undanta från bodelning, samt att båda samtycker till det. Vi kan hjälpa dig!Vill du vara säker på att huset blir skyddat genom samboavtalet hjälper vi på Lawline dig gärna med att skriva det. Antingen så kan du göra det via vår avtalstjänst på http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Du kan också låta någon av våra jurister göra det mot ett fastpris, gå då in på https://lawline.se/fixed_price. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, och önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,