Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför börja med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara dina frågor utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat din fråga och din situation Jag uppfattar det som att du funderar på att tacka ja till en anställning som kundtjänstmedarbetare för ett bemanningsföretag. Jag uppfattar det också som att du, i huvudsak, kommer tjänstgöra för en aktör som bemanningsföretaget har avtal med. Jag uppfattar det som att du muntligen, över telefon, har blivit informerad om en del av de anställningsvillkor som kommer gälla för dig ifall du tackar ja till anställningen. Din anställning kommer börja som en provanställning. Jag förstår det som att du under provanställningen kommer genomgå en utbildning som bekostas av bemanningsföretaget och som bemanningsföretaget anser är nödvändig för att du ska ha tillräcklig kunskap för att kunna arbeta hos dem. Över telefon fick du veta att ifall du väljer att avsluta din anställning inom tre månader kommer du stå i skuld till bemanningsföretaget på en summa som motsvarar en månadslön. Bemanningsföretaget anser sig ha rätt till denna fordran med anledning av att fordran svarar mot de kostnader bemanningsföretaget haft med att utbilda dig. Du vet ännu inte vilket kollektivavtal som gäller för dig. Utifrån ovanstående förutsättningar är din fråga: Kan bemanningsföretaget (företaget) kräva att du ska ersätta företaget med en månadslön ifall du slutar din anställning inom tre månader med hänsyn till utbildningen?Angående anställningsvillkor generellt och kollektivavtal särskiltTvingande regler (regler som inte går att avtala bort), till en arbetstagares förmån finns bl.a. i lagen om anställningsskydd (LAS) och arbetsmiljölagen (AML). I Sverige är dock mycket inom arbetsrätten förhandlingsbart. Under vilka villkor du kan vara tvungen att arbeta beror till mångt och mycket vad du kommer överens om med din arbetsgivare i ditt enskilda anställningsavtal. Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal framgår vilka regler som gäller för dig och din anställning efter en läsning av ditt individuella anställningsavtal i kombination med en läsning av det kollektivavtal din arbetsgivare är bunden av. Reglerna i kollektivavtalen har förhandlats fram efter diskussioner mellan representanter från arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer/arbetstagare. Det innebär att är en arbetsgivare på en arbetsplats kollektivavtalsbunden har arbetsgivaren ofta rättvisa anställningsvillkor med t.ex. övertidsersättning, ser till att pensionsspara åt dig, friskvårdsbidrag m.m. Finns inget kollektivavtal på din arbetsplats måste du själv avtala med din arbetsgivare om att du ska ha rätt till sådana förmåner jag nämnde ovan. Har du inte rätt till t.ex. friskvårdbidrag enligt ditt enskilda anställningsavtal och din arbetsgivare inte är kollektivavtalsbunden faller denna förmån bort för dig. Jag kan inte heller säga vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats eller om din arbetsgivare över huvud taget är kollektivavtalsbunden. Är det så att din arbetsgivare inte är kollektivavtalsbunden och du i ditt enskilda anställningsavtal har mycket stränga villkor – kan dessa villkor ogiltigförklaras med stöd av 36 § avtalslagen. Även om det kollektivavtal som är standard för "kundtjänstmedarbetare" inte gäller på din arbetsplats kan individuella villkor i ditt anställningsavtal mildras eller förklaras ogiltiga ifall de leder till en orimlig arbetssituation för dig i förhållande till under vilka villkor andra, i en liknande situation som dig fast med kollektivavtal, arbetar. Jag uppfattar det som att ni är en ideell förening som har ett nyttjandeavtal med kommunen som innebär att ni får använda en av kommunens fastigheter för att bedriva någon form av flygverksamhet. Reglerna för arrendeavtal ser lite olika ut beroende på vilken typ av arrende det är fråga om. Du har rätt att få lön för ditt arbete och arbetsgivaren har en skyldighet att se till så att arbetstagaren har den kompetens som behövs för att arbeta Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt, men har du börjat arbeta ska arbetsgivaren lämna dig skriftlig information om alla väsentliga villkor gällande din anställning inom en månad från det att du började arbeta, se 6 c § LAS. Jag skulle rekommendera dig att begära dessa villkor skriftligen redan nu så du vet vad du eventuellt tackar ja till. De villkor du har rätt att få skriftligen är bl.a. vilken lön du ska få och när lönen ska betalas ut. Du ska aldrig behöva jobba gratis – så till vida det inte rör sig om ideellt arbete. Det framgår redan av bestämmelser i vår grundlag d.v.s. I Sverige accepteras inte slavarbete. Enligt 3 kap. 3 § AML har arbetsgivaren en skyldighet att se till så att arbetstagarna har den utbildning som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Rätt man ska vara på rätt plats och har arbetsgivaren anställt någon för att ansvara över en viss tjänst som endast kan utföras ordentligt efter viss utbildning, är det arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla denna utbildning. Generellt hindrar inte lagen att arbetsgivaren och den anställde i det enskilda anställningsavtalet kommer överens om att arbetsgivaren får kräva arbetstagaren på en viss summa ifall den anställde avslutar sin anställning inom viss tid. I ditt fall tolkar jag dock villkoret som oskäligt med hänsyn till att arbetsgivaren har en skyldighet att se till så att personalen är kompetent för de uppgifter som arbetet kräver. Utbildningen måste du genomföra för att kunna sköta ditt arbete. Mitt råd Om jag var du och skulle ha fått det anställningserbjudande som du fått skulle jag: -Be om att få ett utkast på mitt eventuella framtida anställningsavtal -I anställningsavtalet skulle jag se om arbetsgivaren hänvisat till något kollektivavtal -Om arbetsgivaren är kollektivavtalsbunden skulle jag läsa vilka rättigheter jag har enligt kollektivavtalet som jag kunde fylla ut mitt individuella anställningsavtal med -Om arbetsgivaren inte är kollektivavtalsbunden skulle jag än mer noga granska mitt individuella anställningsavtal och se så att arbetsgivaren t.ex. pensionssparar åt mig, betalar övertidsersättning (om det är vanligt för branschen) -Vad som är vanligt för branschen skulle jag försöka ta reda på genom att läsa in mig på vad som står i branschens kollektivavtal d.v.s. de som gäller för kundtjänstmedarbetare. Kollektivavtal går ofta att hitta på arbetstagarorganisationers hemsidor. -Jag skulle försöka förhandla bort villkoret om att jag, ifall jag avslutar min anställning inom tre månader, måste stå utan lön en månad p.g.a. utbildningskostnader för företaget. Utifrån arbetsgivarens skyldighet att se till så personalen har den utbildning som krävs för arbetet (3 kap. 3 § AML), min generella rätt till lön: att inte behöva jobba gratis (slavarbete) och utifrån 36 § avtalslagen d.v.s. att villkoret är oskäligt utifrån omständigheterna och ändå inte kommer erkännas rättslig giltighet ifall en tvist om fordran angående utbildningen skulle tas upp i domstol. Jag vill uppmärksamma dig på att det inte är säkert att en domstol skulle ogiltigförklara villkoret om att du är skyldig att betala arbetsgivaren för utbildningen. Har du skrivit på ett anställningsavtal med ett sådant villkor kan det vara giltigt. Jag vet för lite i om din situation för att med säkerhet kunna uttala mig i saken. Hur som helst råder jag dig att inte tacka ja eller skriva på ett anställningsavtal med ett sådant villkor. Försök istället förhandla bort villkoret och argumentera utifrån de rättsliga grunder jag angett ovan. Det kanske kan få din arbetsgivare att backa från villkoren. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vi undanber oss att besvara ytterligare frågor via mail. Skulle det vara så att jag helt missuppfattat din fråga får du självklart höra av dig till: vega.schortz@lawline.se Med vänlig hälsning,

Zuzu Rabi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag vill börja med att säga att du troligtvis inte kommer bli dömd för brottet överhuvudtaget mot bakgrund till de ovannämnda omständigheterna. Det är inte ovanligt att man missar att scanna en påse rucola värd 21 kr under ett besök där man köper varor för 300 kr. Jag kommer till en början redogöra för vad som utgör en brottslig gärning, vilka krav som ställs på ringa stöld och avslutas med en sammanfattning och tillämpning på fallet. Vad är en brottslig gärning? I enlighet med 1 kap. 2 § BrB, är en gärning brottslig endast om den sker uppsåtligen, om det inte är föreskrivet något annat. Vad det betyder är att för att någon ska kunna dömas till ett brott får handlingen inte vara en olyckshändelse, om det inte står i den specifika lagen.Ringa stöldBrottet det eventuellt kan vara fråga om i ditt fall är ringa stöld på grund av det ringa värdet och att det skedde i en butiksmiljö. Bestämmelsen avseende ringa stöld finns i 8 kap. 2§ BrB men hänvisar i sin tur till stöldparagrafen i 8 kap. 1§ BrB. För att kunna dömas för ringa stöld måste 5 rekvisit (krav) vara uppfyllda: - Olovligen- Tagit- Vad annan tillhör- Med uppsåt att tillägna sig det- Och det har inneburit skada för föremålets ägareTillämpning på fallet; Det huvudsakliga syftet med ringa stöld är att man vid tidpunkten för tagandet med uppsåt tar något utan att betala för att behålla det. Det var inte syftet med att du tog det. Du hade helt enkelt bara glömt att skanna en vara. Dina handlingar gör du alltså i tron att du har skannat dem. Du saknar med andra ord uppsåt till ett tillägnande. Detta gör att om polisen skulle fortsätta förundersökningen och om en åklagare väljer att väcka åtal så kommer domstolen komma fram till att du inte har uppsåt och då kommer de frikänna dig. Men min bedömning är att åklagaren inte ens kommer att väcka åtal eftersom att de vet att det inte är hållbart och skulle inte leda till fällande dom.Jag hoppas jag svarat på vad du undrade efter, om du har några funderingar så lämna en kommentar här nedan så svara jag på det så fort som möjligt.Vänligen,

Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner man i Ärvdabalken (ÄB).Jag tänkte börja med att förklara termerna som du undrade över och sedan ta ett exempel med siffror.Den avlidnes barn är bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Detta ger dem viss särskilda rättigheter, en av dessa är deras rätt till laglott (7 kap 1 § ÄB). När någon avlider görs en bodelning om den avlidne var gift (där all parets egendom fördelas mellan dem), när bodelningen är gjort kan man konstatera vilken egendom som är den avlidnes. All den avlidnes egendom samlas i vad som kallas ett dödsbo. Alla tillgångarna i dödsboet ska sedan fördelas mellan arvingarna. Här kommer bröstarvingarnas laglott in. Det innebär att hälften av alla tillgångar som finns i dödsboet läggs åt sidan och ska fördelas jämnt mellan bröstarvingarna. Om personen som avlidit varit gift finns det två typer av bröstarvingar. Gemensamma barn och barn till endast den avlidne, även kallat särkullsbarn. Särkullsbarnen har rätt att få ut sin laglott så fort deras förälder avlider. De gemensamma barnen måste dock vänta eftersom den efterlevande maken ärver allt övrigt med vad som kalla fri förfoganderätt (3 kap 1 § ÄB). Det innebär att den efterlevande maken får göra vad vederbörande vill med arvet medan denne lever, men när den dör ärver den förste makens arvingar, där ibland de gemensamma barnen.I ditt fall innebär detta att ni ska först göra en bodelning för att konstatera hur mycket tillgångar som var och en har. Sedan ska din mans barn från det tidigare äktenskapet ska ärva hälften av hans tillgångar. Den resterande biten ärver du med fri förfogande rätt, vilket innebär att du kan göra vad du vill med tillgångarna men när du avlider är det din mans arvingar som ärver vad som är kvar.I mitt exempel utgår jag från att din man avlider först.Först ska en bodelning göras. Där konstateras alla era tillgångar som fördelas sedan enligt reglerna i Äktenskapsbalken. Anta att ni efter bodelningen har 80 var, dvs din mans dödsbo kommer att ha värdet 80. Hälften av detta ska hans barn dela på dvs 80/2 = 40. Detta ska sedan delas jämnt mellan barnen dvs 40/4=10 vart barn får 10. Kvarvarande 40 ärver du, men när du sedan avlider ska din mans barn ärva motsvarande andel av dina tillgångar. I detta exemplet blir det 1/3 eftersom du hade 80 från bodelning får ytterligare 40 genom arvet. (80 + 40 = 120 och 40/120 = 1/3, din mans barn ärver alltså 1/3 av dina tillgångar). Resterande 2/3 av dina tillgångar ärver dina arvingar.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Caroline Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad innebär försörjningskravet?Du måste då visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster så som exempelvis lön. Hur mycket inkomst man måste få för att uppfylla kravet beror på hur stor familjen är, men om man utgår från att ni två sammanbor utan barn är normalbeloppet 7952 kronor för ett sammanlevande par efter avdragen boendekostnad. För att ge detta ett exempel: Om din boendekostnad är 5000 kr, betyder det att inkomsten måste vara 7952 kr + 5000 kr. Du måste alltså utgå från att du har tillräckligt stor inkomst för er båda två.Det nämns även att en tillräcklig förmögenhet kan täcka försörjningskravet. Dock finns det inte tydliga riktlinjer för hur mycket förmögenhet man ska ha och det är därför svårt att göra en tydlig avvägning om din förmögenhet täcker kravet eller ej. Detta är en bedömning som görs i det enskilda fallet.Hur mycket förmögenhet måste man ha för att uppnå försörjningskravet? Vad som är tillräcklig förmögenhet är något som bedöms i det enskilda fallet. Det finns dock ett rättsfall i MIG 2017:8 där ett äldre par inte uppfyllde försörjningskravet trots att de drygt hade 2 miljoner kronor i förmögenhet, hyresintäkter och en liten pension. Dock bör det observeras att detta handlar om just deras förhållande. I deras fall hade de ej visat exempelvis hur mycket skulder de hade eller hur deras övriga ekonomiska förhållanden såg ut. Det är helt enkelt en individuell bedömning om hur mycket förmögenhet man måste ha för att uppnå kravet och jag kan därför inte svara på den frågan.Det som är kravet är alltså att det antingen ska vara arbetsrelaterade inkomster eller att du ska ha en tillräcklig förmögenhet. Det räcker alltså inte att redovisa annan inkomst så som arv. Det finns inte heller någon reglering som tillåter borgensman. För att uppnå försörjningskravet krävs att de arbetsrelaterade inkomsterna ökar. Jag hoppas det gav svar på din fråga.

Marcus Ljungberg |Hej!Tack för att du vänder till Lawline, jag ska göra allt för att hjälpa dig på bästa möjliga sätt!Dilemmat du pratar om kring anskaffningsvärdet handlar ju om när den som tagit över fastigheten säljer den och eventuellt får betala reavinstskatt/kapitalvinstskatt, det är samma sak men benämns på olika sätt.När det gäller skattemässiga frågeställningar får vi vända oss till inkomstskattelagen (IL). När man säljer en fastighet ska denna kapitalvinstbeskattas, IL 42: 1 och 44:3. Denna skatt räknar man ut genom att ta priset vid försäljningen av villan minus vad den man ärver av köpte villan för, samt vissa utgifter för att förbättra fastigheten, IL 44:13 och 44:14. Den summa som är kvar då är den som ska kapitalvinstbeskattas med 22 procent, IL 45:33 och 65:7. För att se vilka förbättringsutgifter man kan räkna med kan du kolla på Skatteverkets hemsida.Att man har betalat för att lösa ut sina syskon, eller andra arvingar, kan denna summa alltså inte räknas med för att det belopp som ska kapitalvinstbeskattas ska minska. Anledningen till detta är att det inte skattemässigt sätt ses som en försäljning/avyttring när man löser ut sina syskon vid ett arvskifte. Anskaffningsvärdet påverkas alltså inte. Den summan påverkas endast av vad den tidigare köparen köpte fastigheten för samt vissa förbättringsutgifter. Det man istället brukar göra, men det är inte ett måste, är att man brukar be en eller flera utomstående mäklare värdera fastigheten. Då kan man ta det förväntade försäljningspriset minus anskaffningsvärdet och eventuella förbättringsutgifter och på så sätt få fram vad en eventuell reavinstskatt kan landa på. Sedan är det vanligt att man delar på denna framtida reavinstskatt, men det är inget lagkrav på det utan det bestämmer arvingarna sinsemellan. Men det är mycket vanligt att man delar på reavinsten. Annars får den som tar över fastigheten en mindre del av arvet då det indirekt blir att den som tar över fastigheten får skatta för det.Sammanfattning:Den som "köper ut" de andra arvingarna kan alltså inte lägga till den summan till anskaffningsvärdet och därmed minska det belopp som ska reavinstbeskattas. Däremot är det vanligt att arvingarna delar på en framtida reavinstskatt och räknar in det redan när man kommer överens om att köpa ut någon.Med vänliga hälsningar,

Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om uppskov finner man i Inkomstskattelagen (IL).För att kunna få uppskov måste man förvärva en ersättningsbostad (47 kap 5 § IL). Eftersom du tänker flytta in i huset du ärvt anses det som en ersättningsbostad. Frågan blir då om ett arv räknas som ett förvärv i detta fallet. Generellt brukar förvärv kräva någon form av motprestation, ofta en betalning för att det ska anses som att man förvärvat huset. Det kan vara svårt att avgöra hur stor ersättningen ska ha varit, men om du ensamt ärvt huset kommer det inte att kunna ses som en ersättningsbostad och du kommer därför inte kunna få uppskov.För att sammanfatta kan man säga att om du ärvt huset själv kommer du inte kunna få uppskov, men du har ärvt en del av huset och köpt ut de andra delägarna kanske du kan få uppskov.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förutsätter att din hyresgäst har ett förstahandskontrakt enligt den s.k. "hyreslagen", jordabalken (JB) 12 kap och alltså inte enligt lagen om uthyrning av privat bostad.Hyresavtal på bestämd tid måste sägas upp för att hyresavtalet ska upphöra enligt 3 § hyreslagen. För tidsbestämda avtal gäller däremot att de upphör när hyrestiden enligt avtalet, går ut. Har hyresförhållandet vara längre än 9 månader är huvudregeln att det måste sägas upp för att upphöra. Uppsägningstiden för hyresavtal på obestämd tid är tre månader om inte längre uppsägningstid har avtalat, enligt 4 § hyreslagen. Om hyresförhållandet har varat längre än 3 månader vid den tidpunkt då uppsägningen sker, ska den vara skriftlig enligt 8 § hyreslagen. Uppsägningen bör innehålla orsaken till uppsägningen. Orsaken måste vara sådan att den bryter hyresgästens besittningsskydd om hyresgästen har detta eftersom utgångspunkten är att hyresgästen har rätt till förlängning. Besittningsbrytande grunder för uppsägning av förstahandshyresgäst återfinns i 46 § hyreslagen;"om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet eller, i ett fall som avses i 3 § tredje stycket 2, anmodat hyresgästen att flytta, har hyresgästen rätt till förlängning av avtalet, utom närhyresrätten är förverkad utan att hyresvärden har sagt upp avtalet att upphöra i förtid,hyresgästen i annat fall har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen inte bör förlängas,huset ska rivas och det inte är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,huset ska genomgå en större ombyggnad och det inte är uppenbart att hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för genomförandet av ombyggnaden samt det inte är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,lägenheten inte vidare ska användas som bostad och det inte är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,avtalet avser en lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus eller inom en ägarlägenhetsfastighet och upplåtelsen inte ingår i en affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet samt upplåtaren har sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,avtalet avser en lägenhet som upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt och lägenheten fortfarande innehas med sådan rätt samt bostadsrättshavaren har sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,hyresförhållandet beror av en anställning i statlig eller kommunal verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av en anställning inom lantbruket eller av en annan anställning, om den är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga över lägenheten för upplåtelse åt anställningens innehavare, samt anställningen har upphört,hyresförhållandet beror av en annan anställning än som avses i 8 och som upphört och det inte är oskäligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt, om hyresförhållandet har varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl för att upplösa hyresförhållandet, ellerdet i annat fall inte strider mot god sed i hyresförhållanden eller av någon annan anledning är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.Om hyresvärden inte har meddelat hyresgästen att avtalet kan sägas upp för det fall rättelse inte sker eller om hyresgästens åsidosättande har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt hyresgästen eller någon i hyresgästens hushåll för brott, ska detta vid skälighetsbedömningen enligt första stycket 2 beaktas som skäl för en förlängning av avtalet.Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen lämnar endast en del av lägenheten och avtalet lämpligen kan förlängas för lägenheten i övrigt, har hyresgästen trots första stycket rätt till sådan förlängning.Om en bostadshyresgäst lämnar sin lägenhet eller en del av den med anledning av att huset ska genomgå en större ombyggnad, ska hyresgästen om möjligt ges tillfälle att efter ombyggnaden hyra en likvärdig lägenhet i huset."Den lämpliga i ditt fall är att du använder dig av 46 § p. 10, denna bestämmelse är tillämplig vid speciella situationer som inte täcks upp i någon av de föregående punkterna i bestämmelsen. Det krävs då att du har ett sakligt skäl för din vägran att inte gå med på förlängning av hyresförhållandet, som t.ex. att du själv vill flytta in i bostaden eller att du vill tillgodose bostadsbehovet för en annan hyresgäst som exempelvis din dotter. Om frågan prövas i hyresnämnden görs en intresseavvägning mellan hyresgästens intresse att bo kvar och ditt sakliga skäl att tillgodose den andra hyresgästens behov av bostad. Exempel på hyresvärdens sakliga skäl är: uthyrning till annan hyresgäst som redan bor i huset, uthyrning till någon som kommer att använda bostaden mer permanent än den nuvarande hyresgästen eller uthyrning till en släkting till vd:n i det bolag som är hyresvärd. Om hyresgästen inte har upplyst hyresvärden om att denne redan har en annan bostad är det ett skäl som täcks upp av bestämmelsen. Även uppsägning av avtal som tillkommit genom vilseledande uppgifter kan täckas upp av denna bestämmelse.Har hyresvärden sagt upp hyresavtalet och föreligger tvist om förlängning av avtalet enligt 46 § eller 47 § första stycket, är uppsägningen utan verkan, om inte hyresvärden senast en månad efter hyrestidens utgång hänskjuter tvisten till hyresnämnden eller hyresgästen ändå flyttat senast vid hyrestidens utgång. Detta innebär att om hyresgästen motsätter sig uppsägning måste du som hyresvärd senast en månad efter hyrestidens utgång hänskjuta tvisten till hyresnämnden om inte hyresgästen flyttar frivilligt.Sammanfattningsvis kan du du hävda att din dotter ska bo i lägenheten och om du hamnar i tvist med hyresgästen rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig.Om du har någon fråga om mitt svar är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen

Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkt för svaretTack för den goda och detaljerade information som du har givit, även om svaret nödvändigtvis kommer behöva utgå från vissa antaganden. Det finns en nuvarande lägenhet värd 2 miljoner kronor som ägs till hälften av änkan och då antagligen till hälften av din fars dödsbo. Frun har tidigare sålt deras gemensamma hus för 3,5 miljoner kronor, vilka jag antar har tillkommit henne till fullo kontant. Jag kommer i svaret för enkelhetens skull bortse från eventuell vinstskatt eller att viss andel gått till förvärvet av lägenheten, vilket inte påverkar något i sak då reglerna och beräkningen oavsett är densamma. Det framgår inte hur många syskon du har, varför jag inte kan säga hur stor andel din laglott utgör; istället kommer jag anta att ni är totalt 3 bröstarvingar till din far (du och deras två gemensamma barn), varför din laglott utgör en sjättedel av din fars kvarlåtenskap (se 7 kap. 1 § ärvdabalken, hädanefter förkortad ÄB). Var de 2 miljoner kronor som lägenheten är värd har tagit vägen kan jag inte besvara, men antagandet är att efterlevande hustru även övertagit din faders andel av lägenheten såsom egen egendom innan faderns död. Vad innebär en 12:2-delning?Vid bodelning med anledning av ena makens dödsfall kan den efterlevande maken begära att vardera sidan ska behålla sin andel av egendomen (12 kap. 12 § äktenskapsbalken (ÄktB)). Innebörden är att ingen delning sker utan att bägge parter istället behåller sitt. Vilken rätt har särkullbarn vid sin förälders död när denne ingått nytt äktenskap?Särkullbarn ärver direkt efter den avlidne föräldern om så begärs och behöver inte vänta till den efterlevande makens död för att utfå sin andel, i detta fall laglotten (3 kap. 1 § ÄB). I detta fall har din andel bedömts till 8 500 kronor, vilket ter sig förunderligt lågt i förhållande till omständigheterna. Troligt härvid är att lejonparten av makarnas egendom överförts till efterlevande makes ägande. Om så inte skett finns ingen anledning till varför din laglotten skulle vara så liten, varför jag utgår från nämnda troliga scenario. Alternativet är självfallet att det hela förflutit legitimt och att du i själva verket inte är berättigad mer; jag kommer dock inte utgå från detta alternativa fall i det följande då du härvid inte vore berättigad mer. Nedan följande redogörelse baseras således i det fall egendomen förts över från din fars ägande till den efterlevande, och att så skett innan frånfället. Vilken rätt har särkullbarn vid förälderns överförande av egendom till den andra maken innan frånfället?Om arvlåtaren (den avlidne) på ett testamentsliknande vis överfört egendom till annan innan dödsfallet finns en möjlighet att genom det förstärkta laglottsskyddet ändock beräkna laglottens storlek som om egendomen fortfarande vore arvlåtarens (se 7 kap. 4 § ÄB). Med testamentsliknande avses en handling av gåvoliknande karaktär som sker utan vederlag i syfte att ordna successionen, det vill säga egendomsfördelningen efter frånfället. Regeln har bland annat ansetts tillämplig i rättsfallet NJA 1985 s. 414 då makar företagit flera rättshandlingar som innebar överförande av mannens egendom till hustruns enskilda egendom innan såväl som vid mannens frånfälle. Rättshandlingarna ansågs syfta till kringgående av gåvoskatt eller tillämpning av laglott på ett rättighetsurholkande vis. I detta fall framstår det som att din far, medvetet eller omedvetet, överlåtit majoriteten av sin egendom på hustrun utan att få något åter. Det förstärkta laglottsskyddet kan således möjligen vara tillämpbart. Den egendom som i detta fall beaktas är halva lägenheten (1 miljon kronor) samt hälften av avkastningen från husförsäljningen (1,75 miljoner kronor), som utifrån din beskrivning verkar ha tillfallit den efterlevande hustrun i 12:2-delningen. Vid tillämpning av regeln skulle din laglott istället bli 466 833 kronor (2,75 miljoner kronor * laglotten (1/6) + 8 500 kronor), förutsatt att ni är tre bröstarvingar (se om laglott i 7 kap. 1 § ÄB och arvslott i 2 kap. 1 § ÄB). I första hand erhålles denna större summa ur kvarlåtenskapen från din far och, om det inte räcker till, i andra hand genom återbäring eller ersättning från efterlevande hustru som antas ha erhållit ifrågavarande egendom (se 7 kap. 4 § första stycket). Denna rätt måste göras gällande inom ett år från avslutad bouppteckning (7 kap. 4 § andra stycket ÄB).SammanfattningUtifrån din beskrivning kan antas att efterlevande hustru övertagit majoriteten av din fars egendom såsom egen egendom, varför denna inte ingått i kvarlåtenskapen på vilken din laglott baseras. Vid sådan överlåtelse av gåvokaraktär finns viss möjlighet att utnyttja det förstärkta laglottsskyddet, vilket kan berättiga dig en laglott utifrån den egendom som annars skulle ingått i kvarlåtenskapen (hälften av avkastningen från husförsäljningen samt lägenheten). Genom att väcka talan i frågan inom ett år från avslutad bouppteckning kan du göra regeln gällande (7 kap. 4 §). Eftersom detta svar baseras i flertalet antaganden rekommenderar jag att du antingen ställer följdfrågor eller bokar tid med våra jurister här för vidare hjälp. Hoppas jag lyckats bringa större klarhet angående din fråga! Vänlig hälsning,