Vilken uppsägningstid gäller?

2019-02-19 i Hyresavtal
FRÅGA |https://lagen.nu/1970:994#K12P1Hej! Jag har en fråga angående uppsägning vad gäller ett inneboende kontrakt. Kontraktet gäller hyresavtal för inneboende och med uppsägningstid 2månader. Dock bor ju inte personen som står på lägenheten i lägenheten, utan det hyrs ut som inneboende för att inte blanda in föreningen i fråga. Så egentligen är det uthyrning i andra hand men kontraket som är skrivet är som inneboende. Gäller lagen om uthyrning av egen bostad med 1 månads uppsägningstid eller är det 2månader som står i kontraket? Tack på förhand!
Elina Bergstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid uthyrning av bostäder är det i första hand jordabalken 12 kap. som blir tillämplig för att se vad som gäller. Eftersom du nämner lagen om uthyrning av egen bostad antar jag, för att kunna besvara din fråga, att det är en bostadsrätt som hyrts ut. Kort kan nämnas att för att man ska anses vara inneboende krävs att den ursprungliga hyresgästen bor i bostaden (12 kap 41 § Jordabalken). Men att bo i bostaden är en tolkningfråga. Om den som är ursprunglig hyresgäst är mantalskriven, d.v.s. folkbokförd, på adressen anses denne generellt även bo där. Det innebär att om den ursprunliga hyresgästen är folkbokförd där, men exempelvis sover hos sin partner, anses personen i lagens mening dock fortfarande bo i sin egen bostad. Därmed är ett avtal om inneboende giltigt i det fallet. Oavsett om den ursprungliga hyresgästen bor i bostaden eller inte, så har denne och andrahandshyresgästen kommit överens om ett avtal. Enligt principen pacta sunt servanda ska avtal hållas. Det innebär att om ni kommit överens om att det är 2 månaders uppsägningstid, bör det vara det oavsett om ni använt er av en mall som är för inneboende. Det som dock går att utreda i ditt fall, är om villkoret om 2 månaders uppsägningstid är giltigt eller inte.Både reglerna i jordabalken 12 kap och reglerna i lagen om uthyrning av egen bostad är dispositiva. Det innebär att det går att avtala andra saker än vad lagen säger, så länge det uttryckligen står att det är möjligt (12 kap. 1 § Jordabalken & 2 § Lagen om uthyrning av egen bostad). Detta förutsätter dock att det som avtalas inte är till nackdel för den svagare parten. Den svagare parten i det här fallet är andrahandshyresgästen. Vad som är till nackdel för den svagare parten är en tolkningsfråga. Exempelvis har rättsfall utdömt att en kortare uppsägningstid än vad som står i lagen inte är tillåtet. Det innebär motsatsvis att längre uppsägningstider är okej att avtala om. Ni hade, som du säger, kunnat använda er av reglerna som nämns i lagen om uthyrning av egen bostad, om bostaden i fråga är en bostadsrätt. I sådana fall säger lagen att uppsägningstiden för hyresgästen måste vara minst en månad (3 § 2 st Lag om uthyrning av egen bostad).I ditt fall innebär det att om ni har avtalat två månaders uppsägningstid, så är det två månader som gäller, eftersom det inte är kortare än en månads uppsägningstid och således är godkänt att avtala om.Hoppas att detta besvarade din fråga!

Är min hyresgäst skyldig att betala resterande månader på kontraktet, om hen säger upp det i förtid?

2019-02-19 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Jag hyr ut min bostadsrätt i andrahand och vid kontraktskrivningen använde vi oss av "HSB Hyresavtal-andrahandsuthyrning, när någon annan än bostadsrättshavaren självständigt nyttjar lägenheten". Där det står hyresavtalets giltighetstid och uppsägningstid har vi fyllt i: Alternativ 1 Fr.o.m. 181106 T.o.m. 190731. Med 1 månads uppsägningstid. Nu är det så att min hyresgäst vill flytta ut redan i maj 2019. Min fråga är då om hyresgästen blir skyldig att betala för de resterande månaderna som är kvar av kontraktet eller kan hyresgästen säga upp kontraktet redan i maj, om det är så att hon informerar mig redan nu att hon vill bryta kontraktet?
Elina Bergstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller vid hyresavtal finns att utläsa i 12 kapitlet jordabalken.Reglerna om hyresavtal är tvingande på så sätt att om man avtalar någonting annat än vad som står i lagen, är det avtalade bara giltigt om det är till hyresgästens fördel (12 kap. 1 § jordabalken). Lagen är uppbyggd på så sätt för att den svagare parten, d.v.s. hyresgästen, är i ett större skyddsbehov än hyresvärden. Detta gäller även vid andrahandsuthyrning, eftersom att andrahandsuthyrning oftast är mer riskabelt för andrahandshyresgästen än för den som hyr ut sin bostad.Eftersom att det är din bostadsrätt du hyrt ut, anger 12 kap. 1 § jordabalken att vi kan använda oss av Lagen om uthyrning av egen bostad. Även enligt lagen om uthyrning av egen bostad är det förbjudet att avtala något som är till nackdel för hyresgästen (2 § Lag om uthyrning av egen bostad). Ni har avtalat om en bestämd uthyrningstid och har också bestämt en uppsägningstid om en månad. Enligt lagen upphör ett sådant avtal vid hyrestidens slut (3 § första stycket i Lag om uthyrning av egen bostad). Dock får ett sådant avtal sägas upp före sista avtalad dag.Din hyresgäst vill säga upp avtalet så att det slutar gälla i maj. Din hyresgäst har rätt att säga upp avtalet så att det upphör att gälla tidigast vid månadsskifte som inträffar en månad efter meddelande om uppsägning (3 § andra stycket Lag om uthyrning av egen bostad). Det innebär att om din hyresgäst säger upp ert kontrakt idag, 19 februari, med en månads uppsägningstid, så har ert kontrakt upphört den 1 april. Eftersom lagen uttryckligen säger "tidigast", innebär det att din hyresgäst kan sätta en längre uppsägningstid än en månad, och alltså då exempelvis i maj.Eftersom att din hyresgäst har rätt att säga upp ert avtal i maj, har du inte rätt att begära hyra till och med sista dagen på ert ursprungliga kontrakt. Du har alltså bara rätt att begära hyra till och med maj 2019, om din hyresgäst redan nu har sagt att det är då hen flyttar ut.Hoppas att detta besvarade din fråga!

Ingen besittningsrätt som inneboende

2019-02-19 i Hyresavtal
FRÅGA |Hejsan! Jag och en annan person hyr en gemensam lägenhet av en annan hyresvärd men jag står som inneboende, jag betalar halva hyran på lägenheten, skickar halva hyran till henne som hon sedan skickar vidare till hyresvärden. Nu vill hon inte längre låta mig ha personer i lägenheten trots att 95% av allt i lägenheten är mitt och jag betalar halva hyran, snälla hjälp!
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att personen du delar lägenheten med står på hyreskontraktet och är förstahands hyresgäst och att du är inneboende hos denne. Som inneboende är man undantagen från reglerna om besittningsskydd så tyvärr har du ingen rätt att bo kvar om hyresgästen inte längre vill ha någon inneboende (se Jordabalken 12 kap. 45§ 1 st. 3 p.). Uppsägningstiden är tre månader om ni inte har avtalat om annat. Hoppas jag förstod din fråga rätt och att mitt svar är till hjälp!Vänligen,

Inneboende i hyreslägenhet

2019-02-19 i Hyresrätt
FRÅGA |hej det är såhär att jag bor i en hyresrätt och jag och min mamma står på hyreskontraktet, men det är jag som bor i lägenheten och betalar hyran osv och min mamma bor på ett annat ställe. jag undrar får min kompis bo som inneboende hos mig utan att betala hyra med mitt samtycke. alltså han betalar ingenting och jag står för alla räkningar och så vidare. för min mamma försöker kräva min kompis på pengar att han ska betala henne 50% utav allting, även fast hon inte betalar hyran eller bor i lägenheten själv utan bara står med på hyreskontraktet med mig. Har hon rätt till det? Och får min kompis bo hos mig gratis om jag gått med på det?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som huvudregel har man rätt att ha inneboende i en hyreslägenhet såvida det inte medför men för hyresvärden (se Jordabalken 12 kap. 41§). Såvida din mamma och kompis inte har något avtal mellan sig ser jag inte hur hon kan kräva honom på pengar. Som jag tolkar din fråga ser dock din mamma det som att din kompis hyr lägenheten i hennes ställe och i så fall kan hyresvärden ha rätt att säga upp hennes hyresavtal. Det är inte tillåtet för en hyresgäst att sätta någon i dennes ställe, d.v.s. upplåta en hyreslägenhet i andra hand utan tillstånd (se Jordabalken 12 kap. 42§ 1 st. 3 p.). Hon/ni kan dock inte bli uppsagda direkt utan man har rätt att rätta sig efter tillsägelse.Mitt råd är därför att du pratar med din mamma och förklarar att det finns risker med hur situationen ser ut nu. Eventuellt vänder du dig till er hyresvärd och förklarar situationen. Om din mamma inte har för avsikt att bo kvar i lägenheten är det bättre om du står själv på hyreskontraktet och då har du enligt huvudregeln ovan rätt att ha en inneboende såvida det inte medför skada (vilket jag har svårt att se att det gör). Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Rätt till mer arv trots testamente?

2019-02-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har nyligen lämnat oss och jag och min bror är särkullbarn. Min far och hans fru har skrivit ett testamente som säger att hälften av vårt arv ska gå vidare med hans fru tills hon lämnar livet. Går det att bestrida ett sådant testamente? Hennes ekonomiska situation gör inte att hon har behov av ekonomiskt stöd och vi litar inte på något efterarv. Finns det någon situation som det finna anledning att bestrida testamentet?
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaRegler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) dvs släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB)När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken dock behålla hela kvarlåtenskapen (all egendom som denne lämnade efter sig) "med fri förfoganderätt" vilket innebär att man fritt får förfoga över pengarna. När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin förälder. (3 kap. 1§ ÄB)Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Den som lever längst har bara rätt att med fri förfoganderätt behålla de pengarna som eventuella gemensamma barn skulle ha ärvt. Däremot har den efterlevande maken alltid rätt att behålla egendom till så stort värde att det tillsammans med dennes egen egendom motsvarar fyra prisbasbelopp. (3 kap. 1§ ÄB) Detta kan ändras genom testamenteDet som sagts ovan gäller bara om inget annat står i ett testamente. Det arv en arvinge har rätt till enligt ovan om det inte funnits något testamente kallas för arvslott. Hälften av en bröstarvinges arvslott utgör dennes laglott (7 kap. 1§ ÄB). För att få ut sin laglott äger en bröstarvinge rätt att påkalla jämkning i testamente. (7 kap. 3§ ÄB)Vad gäller i detta fallet?Om det inte hade funnits något testamente hade den legala arvsordningen gällt och du, din bror och eventuella andra barn till er far fått dela lika på hela kvarlåtenskapen efter honom. Så länge hans frus egna egendom tillsammans med vad hon eventuellt får behålla med fri förfoganderätt i och med gemensamma barns arv uppnår fyra prisbasbelopp, har du och din bror rätt att få ut ert arv med en gång.Den legala arvsordningen gäller dock bara då testamente ej finns. Frågan är om du och din bror har någon rätt att klandra testamentet. En bröstarvinge har alltid rätt att kräva sin laglott, det vill säga hälften av arvslotten. Eftersom testamentet innebär att hälften av ert arv ska gå vidare till er fars fru, utgår jag ifrån att ni får den andra halvan nu. Detta innebär att ni kommer få er laglott direkt. Detta är allt ni har rätt till och ni har därmed ingen rätt att påkalla jämkning av testamentet. Dessutom ska ni få rätt till efterarv för den andra halvan, vilket är mer förmånligt för er än att ni bara får ut er laglott. SammanfattningsvisDu och din bror har endast rätt att kräva er laglott, vilket ni ju redan får. Att ni senare ska få andra halvan av er arvslott i form av efterarv, är mer förmånligt än lagens minimiskydd.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När anses samboförhållandet som upplöst? Måste begära bodelning inom ett år, men vet inte vilket datum som räknas...

2019-02-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Stämmer detta? Enligt allmänna principer är man inte boende ihop om man inte är skrivna på samma adress, vilket då även bör innebära att man är sambos så länge man är skrivna på samma adress. Det innebär att ert samboförhållande upphörde den dagen du adressändrade. Och därför behöver en begäran av bodelning ställas senast ett år från den dagen. Lite osäker på vad som gäller, då jag måste göra en bodelning inom 1 år. men vet ej vilket datum som räknas.
Christoffer Dahl |Regler om samboförhållanden hittas i sambolagen (SamboL)Som du nämner ska begäran om bodelning ställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde, 8 § samboL.Frågan som återstår är såklart när ett samboförhållande anses upphört.Enligt 2 § samboL anses ett samboförhållande som upphört när:"1. om samborna eller någon av dem ingår äktenskap,2. om samborna flyttar isär eller3. om någon av samborna avlider.Ett samboförhållande skall också anses upphöra om en sambo ansöker om förordnande av bodelningsförrättare enligt 26 § eller om rätt att få bo kvar i bostaden enligt 28 § eller om en sambo väcker talan om övertagande av bostad enligt 22 §."Denna bedömning är inte alltid så lätt att göra, till exempel om en sambo får långvarig vård eller arbete på annan ort. Här framhåller förarbetena till lagen att en nyanserad bedömning måste göras i dessa fall. Se prop. 2002/03:80 s. 46.Ett samboförhållande upplöses i regel genom att sambor flyttat isär; men detta kan vara svårt att bevisa och därför är givetvis dagen för adressändring ett bevis på att samboförhållandet upphört på grund av att samborna flyttat isär - 2 § 1 stycket 2 punkten samboL.Du bör alltså begära bodelning helst inom ett år från att ni flyttat isär, men så länge det är inom ett år från adressändringen borde talan vara framgångsrik.Hoppas att detta var svaret på din fråga!

Jag har flyttat in i min sambos hus, han har en son som ärver honom, vad bör vi skriva för att jag ska få bo kvar i mitt hem om något händer min sambo?

2019-02-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag har flyttat in i min sambos hus, han har en son som ärver honom, vad bör vi skriva för att jag ska få bo kvar i mitt hem om något händer min sambo?
Christoffer Dahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om sambor finns i sambolagen (samboL) och regler om arv och testamente finnes i ärvdabalken (ÄB).När du flyttar in hos din sambo räknas ni som sambor i juridisk mening och därigenom blir sambolagen tillämplig. Som du nämner ärver inte sambor varandra enligt lag. För att du ska få bo kvar i hemmet kan ni upprätta ett testamente där det framgår att du erhåller huset vid ett eventuellt dödsfall. Här ska nämnas att din sambos son alltid har rätt att få sin laglott, det vill säga hälften av det som sonen skulle erhållit om inte ett testamente hade funnits. Denna rätt till laglott är lagfäst i 7 kap. 1 § ÄB. Sonen kan välja att avstå från denna rättighet, men kan alltså kräva att erhålla denna del vid sin fars frånfälle.Ni bör alltså underteckna ett testamente för att säkra din rättighet att bo kvar i ert gemensamma hem. Ta kontakt med en verksam jurist för att formulera ett formenligt testamente. Det finns nämligen formkrav för ett giltigt testamente. Dels att testator ska vara över 18 år, (9 kap 1 § ÄB), dels att det förekommer två oberoende vittnen som undertecknar handlingen (10 kap 1 § ÄB).Hoppas att detta var svaret på din fråga!

Varför ska man ha framtidsfullmakt?

2019-02-19 i God man & förvaltare
FRÅGA |Jag undrar varför man ska skriva en framtidsfullmakt?I vilka situationer är det en fördel att ha en sådan fullmakt?Vi har varit gifta i över 50 år och äger hus och bostadsrätt gemensamt, Har både egna tillgångar och gemensamma samt har ett riktigt testamente som finns förvarat hos advokat.Tacksam för råd om hur vi ska tänka beträffande framtidsfullmakt.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En framtidsfullmakt kan vara bra att ha om man vill försäkra sig om att ens angelägenheter (ofta privatekonomi) kommer skötas av någon man litar på, om man blir beslutsoförmögen. Man kan ju råka ut för allt möjligt otäckt som sätter ens förmågor ur spel, såsom degenerativa sjukdomar och olyckor. Det är egentligen ingen väsentlig skillnad på att utrusta någon med en framtidsfullmakt och att få en god man utsedd av tingsrätten. Den största fördelen med att använda sig av framtidsfullmakt istället för god man är att man då sett till att "systemet" direkt är på plats i händelse av plötslig beslutsoförmögenhet.Du kan läsa mer om framtidsfullmakter, god man och förvaltarskap på Sveriges Domstolars hemsida.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!