Det finns inget formkrav på en bodelningsbegäran (sambor)

2020-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej Min sambo och jag äger en bostadsrätt hon har flyttar ut till ett tillfälligt boende, men nu vill hon flytta in igen och att jag skall flytta ut jag som bor kvar i lägenheten. Har hört att man skall göra anspråk inom 3 månader om man vill ha lägenheten , men skall det vara skriftligt?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har sambon tre månader eller ett år på sig att framställa anspråk på bostadsrätten?8 § sambolagen beskriver att en begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Ett samboförhållande har tagit slut när samborna har flyttat isär (2 § sambolagen). Det som ingår i en bodelning är s.k. samboegendom, dvs. den gemensamma bostaden och bohaget, ifall egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Skulle inte bostadsrätten utgöra samboegendom och alltså inte ingå i bodelningen ska anspråk på bostadsrätten framställas senast tre månader efter att samboförhållandet har upphört, ifall sambon lämnat bostaden (22 § sambolagen). Köptes bostadsrätten i syfte att ni skulle använda den tillsammans (vilket antagligen är fallet) ska anspråket alltså göras inom ett år. Ifall ni köpte bostaden efter att ni blev sambos ska det betraktas som att bostadsrätten köptes för gemensam användning.Formkrav på begäran/anspråket:Enligt rättsfallet NJA 2008 s. 49 anger inte sambolagen hur en bodelningsbegäran ska framställas, vilket innebär att det inte finns något formkrav på anspråket. Anspråket kan därför göras, skriftligt, muntligt eller konkludent (att någon handlar på ett sätt som om ett anspråk har gjorts). Det är lämpligast att göra ett skriftligt anspråk med tanke på att det är enklare att bevisa något som är skriftligt. Den som påstår att en bodelning begärts har nämligen bevisbördan för detta.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Kan jag förordna om särskild förvaltning i mitt testamente?

2020-04-02 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag skulle vilja upprätta ett testamente där jag lämnar min egendom och fastighet till mina döttrar som är 10 och 12 år gamla, men under tiden de är inte myndiga skulle jag vilja att min bror och min mor förvaltar min egendom och fastighet i väntan på att barnen blir myndiga. Kan man göra så? Vad ska jag skriva?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Ja, det är möjligt att upprätta ett testamente med önskemål om särskilda förvaltareDet är möjligt att upprätta ett testamente där du lämnar din egendom och fastighet till dina döttrar, medan din mor och bror är s.k. särskilda förvaltare tills dina barn blir myndiga. Barn som är under 18 år får inte förvalta sin egen egendom enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken. I regel ska egendomen förvaltas av förmyndaren (vårdnadshavaren är förmyndare som huvudregel) enligt 10 kap. 2 § föräldrabalken. Den andra föräldern förvaltar över egendomen ifall den andra föräldern avlidit, 6 kap. 9 § föräldrabalken. Enligt 12 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken gäller inte ovanstående information ifall den omyndiga förvärvat egendom genom testamente med villkor om att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren (särskild förvaltare).Vad som är nödvändigt att ha med i ett testamenteDe formkrav som ställs på ett testamente är att det ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen, 10 kap. 1 § ärvdabalken. Alltså ska vittnena vara på plats och närvara samtidigt som testatorn undertecknar testamentet. Vittnena måste enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken vara över 15 år, inte vara psykiskt störda, inte vara släkt med testatorn eller ha ett eget intresse av testamentet. Vittnena måste dessutom vara medvetna om att de bevittnar ett testamente, men själva innehållet behöver de dock inte känna till.Gällande den särskilda förvaltningen ska du skriva i testamentet vem eller vilka som ska vara särskilda förvaltare (din bror och mor), samt när du vill att den särskilda förvaltningen ska upphöra (när barnen blir myndiga). Om du har eventuella villkor på förvaltningen kan du också skriva ned dessa.I övrigt bör testamentet innehålla uppgifter om vem som är testator, vilka som ska ärva och hur stor del de ska ärva. Man kan också skriva hur arvet får förfogas. Ett arv kan förfogas antingen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, medan fri förfoganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Testamentet kan också innehålla information om ifall arvet ska utgöra enskild egendom, dvs. att arvet inte omfattas av en bodelning ifall den som ärvt skulle skilja sig eller separera. Slutligen behövs det underskrifter från testatorn och de två vittnena, samt datum för undertecknandet.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Kan min föredetta flytta med min dotter utan att jag godkänt det?

2020-04-02 i Barnrätt
FRÅGA |ErHej. Jag och min föredetta har en gemensam dotter på 3 år. Vi har delad vårdnad över henne. Men hon är skriven där. Jag har nyligen flyttat till min flickvän som bor 1.5 timme bort. I dagsläget så är min dotter hos oss varannan helg. Men målet är att ja ska jobba obtider så ja kan ha henne ännu mera. Nu så har min föredetta sagt i förbifarten att hon sagt upp sin lägenhet och ska flytta tillsammans med våran dotter ca 70 mil ifrån mig. Detta kommer ju innebära att varannan helg inte kommer att fungera längre. Har jag nåt att säga till om i detta läge? Måste ju vara att ja måste godkänna det hela? Hon kan väl inte bara flytta varsomhelst med våran dotter?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i Föräldrabalkens (FB) 6 kapitel. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får en trygg och en god fostran (6 kap. 2 § Föräldrabalken, FB). Vårdnadshavaren har en rättighet och skyldighet att ta beslut om barnet, t.ex. vilken skola det ska gå i, vart barnet ska bo osv. (6 kap. 11 § FB). Om barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare ska sådana beslut tas tillsammans (6 kap. 13 § FB). Enklare beslut kan en förälder ta själv, mer livsavgörande beslut måste tas gemensamt. I livsavgörande beslut ligger t.ex. att flytta med barnet eller vilken skola barnet ska gå i.Om två föräldrar bor ihop är barnet normalt sett även boende där. Delar föräldrarna på sig kan barnet ha sitt boende hos en av föräldrarna. I vissa fall är det möjligt med växelvis boende varannan vecka. Kan föräldrarna inte enas om vart barnet ska ha sitt boende kan rätten besluta om det (6 kap. 14 a § FB). Om ett barn är boende hos den ena föräldern har det rätt till umgänge med föräldern det inte bor med (6 kap. 15 § FB). Hur umgänget ser ut kan variera och vara t.ex. några dagar i veckan, varannan helg, eller om föräldrarna bor långt ifrån varandra kanske umgänget förläggs till telefonsamtal och längre umgänge under sommarlov, vinterlov etc.I ditt fall innebär det att barnets mamma inte själv kan besluta om att flytta och att ta med sig dottern. Att flytta utan den andra förälderns samtycke kan utgöra brottet egenmäktighet med barn (7 kap. 4 § Brottsbalken, BrB). Kan ni inte enas med vem av er er dotter ska vara boende med finns det möjlighet att du eller mamman vänder sig till domstol som då får besluta om det (6 kap. 14 a § FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § FB). Min rekommendation i fall som ditt är alltid att man ska försöka komma överens. Jag är dock fullt medveten om att det inte alltid finns möjlighet att göra så. Jag brukar för de föräldrar som inte kan enas föreslå att ett första alternativ är att man vänder sig till familjerätten i sin kommun. Familjerätten är ingen juridisk instans (trots dess namn) utan lyder under socialtjänsten. Familjerätten anordnar samarbetssamtal; ofta är det en god idé med en neutral part som kan vara behjälplig ett medla. Familjerätten kan även hjälpa till med att upprätta avtal om boende. Ett sådant avtal, om det godkänns av socialnämnden, är lika giltigt som en dom från domstol. För att komma i kontakt med familjerätten är det enklast att ringa till kommunens växel och be om att få bli kopplad.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för en begränsat skattskyldig fysisk person bosatt i Hong Kong när denne har såväl svenska som utländska delägarrätter på ett vanligt depåkonto i en svensk bank?

2020-04-02 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej,Jag är begränsat skattskyldig i Sverige och bor permanent i Hong Kong sedan 2013. Jag hade ett ISK hos en svensk bank som jag har blivit schablon beskattad, men har nu fått veta att jag som begränsat skattskyldig inte kan ha ett ISK i Sverige och jag ska inte betala schablonskatt.Hur kommer jag att beskattas i Sverige om jag istället köper svenska aktier via en aktiedepå hos en svensk bank? Hur kommer jag att beskattas om jag köper utländska aktier via aktiedepå? Hur kommer jag att beskattas i Sverige om jag köper svenska eller utländska fonder via en svensk bank? Samt på vilka av dessa investeringar kommer jag att beskattas med kupongskatt?Vad klassas som en utländsk fond?Om jag inte säljer aktier eller fonder inom 10 år efter att jag blev utskriven från Sverige så påverkas jag inte av 10-årsregeln?Om jag inte blir beskattad i Sverige blir jag istället beskattad i Hong Kong där jag har min skattehemvist? Hur går det till isåfall, rapporterar Skatteverket i Sverige det till Hong Kong motsvarighet?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. Du är sedan 2013 permanent bosatt i Hong Kong och därmed att betrakta som utlandssvensk. På ett av dig tidigare ägt investerarsparkonto (ISK) har du haft olika inhemska och utländska delägarrätter (skatterättsligt begrepp som bland annat inkluderar aktier och fondandelar). Till följd av din nuvarande bosättning och det avslutade ISK-kontot har du i enlighet med din ärendebeskrivning ovan ett antal delfrågor beträffande eventuella beskattningseffekter vid handel med vissa kapitalplaceringsandelar (delägarrätter som inte är lagertillgångar utan endast utgör kapitaltillgångar). Din fortsatta värdepappershandel kommer såvitt jag förstår att ske uteslutande från Hong Kong men via ett vanligt aktie- och fondkonto (depåkonto) hos en svensk bank. Du undrar nu vad som gäller skatterättsligt och vilken eventuell information som Skatteverket kan komma att lämna till sin motsvarighet i Hong Kong. Tillämplig lagstiftning här blir inkomstskattelagen (IL), kupongskattelagen (KupoL), lagen om investerarsparkonto (IskL) och lagen om avtal mellan Sverige och Hong Kong SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden (informationsavtalet). Notis: Eftersom du själv uppger att du är begränsat skattskyldig (3 kap. 17 § IL) kommer jag inte att pröva den frågan inom ramen för den här utredningen. Det skatterättsliga begreppet delägarrätt kommer nedan att brukas frekvent varför definitionen kan vara bra att ha klar för sig. Jag nämnde ovan i de första parenteserna att bland annat aktier och fondandelar sorterar under det nu sagda begreppet, men även andra typer av kapitaltillgångar räknas som delägarrätter. En nästintill uttömmande lista står att finna i 48 kap. 2 § IL. Ett innehav av ett ISK-konto vid permanent bosättning utomlands, vad gäller?Jag tolkade inledningsvis din ärendebeskrivning som att ISK-kontot var avslutat. Jag vill dock bara för ordningens skull förtydliga följande. Att du inte skulle äga rätt att få behålla ditt ISK-konto och där bokade delägarrätter menar jag är en sanning med modifikation. Det är förvisso inte möjligt att teckna ett nytt avtal om ett ISK-konto med en bank, fondkommissionär eller annat finansinstitut efter genomförd utlandsflytt. Däremot ska det inte vara behövligt att inför en sådan flytt avyttra samtliga kapitaltillgångar registrerade på ett ISK-konto för att därefter tvingas avsluta detsamma. Som begränsat skattskyldig fysisk person är du endast skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar som uttryckligen framgår av lagtexten (3 kap. 18 § IL). Varken schablonintäkt, ränta eller försäljning av delägarrätter beskattas på ett ISK-konto, med undantag för så kallade kontofrämmande tillgångar om några sådana skulle finnas på ditt ISK-konto (3 kap. 19 § 2-3 st. IL och 8 § IskL). Däremot är du skattskyldig med 30 % för kapitalinkomster på delägarrätter (utdelningar) som begränsat skattskyldig (5 § KupoL) trots att dessa inte tas upp i 3 kap. 18 § IL. Det framgår av 4 § KupoL vilken är en speciallag och som därför äger företräde framför IL enligt principen om lex specialis - lex generalis (speciallag går före vanlig lag). Huruvida den ifrågavarande banken eventuellt har egna regler för innehav av ISK-konton vid fysiska personers bosättning utomlands vet jag ingenting om. Men av det ovan anförda kan det enligt min mening konstateras att ett ISK-konto vid en utlandsflytt delvis bara skulle få karaktären av ett vanligt depåkonto genom den beskattning som då skulle ske på kapitalinkomsterna (utdelningarna), vilket ju inte är fallet normalt sett på ett ISK-konto. Hur man formellt betecknar ett ISK-konto som delvis har ändrat karaktär låter jag dock vara osagt. Men oaktat detta är min bedömning att du egentligen inte behöver (hade behövt) avsluta ditt ISK-konto. En avyttring av samtliga delägarrätter, vilket är ett lagstadgat krav för att kunna avsluta kontot (27 § IskL), utlöser bara onödiga transaktionskostnader i form av courtageavgifter vilka trots allt kan uppgå till inte helt obetydliga summor vid större säljposter. Beskattningen för dig som begränsat skattskyldig vid förvärv av svenska och utländska aktier samt svenska och utländska fondandelar via ett vanligt depåkonto hos en svensk bank, vad gäller?Du skriver ovan "Hur kommer jag att beskattas i Sverige om jag istället köper svenska aktier via en aktiedepå hos en svensk bank? Hur kommer jag att beskattas om jag köper utländska aktier via aktiedepå?" Till att börja med kommer jag att utgå ifrån att det även är en aktiedepå i en svensk bank som åsyftas i den andra frågan avseende de utländska aktierna trots att detta inte kommer till uttryck där. Och inledningsvis kan sägas att ingen beskattning kommer att ske vid de förvärven (när du de facto gör dina investeringar i diverse svenska eller utländska delägarrätter). Det utlöses således ingen skatt motsvarande konsumtionsskatten (mervärdesskatten) vid köp av värdepapper. Men jag tror mig veta att det du egentligen syftar på när du skriver "köper" är de skatterättsliga effekterna som aktualiseras vid utdelningssituationer och vid uppkomna kapitalvinster efter genomförda försäljningar av delägarrätter. Notis: De termer och uttryck som används i IL omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges att bara svenska sådana avses (2 kap. 2 § IL). Skulle det exempelvis i ett visst lagrum (en lagparagraf) stå "delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag" innebär det följaktligen att såväl svenska som utländska delägarrätter omfattas av den aktuella bestämmelsen men inte motsvarande utländska handelsbolag.Svenska delägarrätter - Av den så kallade tioårsregeln följer att kapitalvinster vid avyttring av delägarrätter ska beskattas i Sverige om överlåtaren (du) under avyttringsåret eller vid något tillfälle under de tio kalenderåren före avyttringsåret varit bosatt i Sverige (3 kap. 19 § IL). Givet den information som ges i din ärendebeskrivning behöver du således avvakta ytterligare några år innan en försäljning av dina aktier skulle bli skattefri på ett vanligt depåkonto. Andelar i investeringsfonder (värdepappersfonder) är dock undantagna tioårsregeln (3 kap. 19 § 2 st. IL). I fråga om löpande avkastning (utdelningar) på dina svenska delägarrätter träffas dessa av kupongskatt om 30 % (5 § KupoL) under förutsättning att du är en utdelningsberättigad begränsat skattskyldig fysisk person (4 § 1 st. KupoL). Med utdelningsberättigad avses här den som har rätt att ta emot utdelning för egen del vid utdelningstillfället (2 § 9 st. KupoL), vilket det naturligtvis är underförstått att du så skulle vara. Notera att eventuell löpande avkastning (utdelningar) på dina fondandelar också kommer att träffas av kupongskatt (1 § 2 st. KupoL). Det förtjänas även i sammanhanget att påpeka att kupongskatten är en definitiv källskatt, vilket innebär att du inte behöver deklarera inkomsten i Sverige. Kupongskatten innehålls således av det utbetalande bolaget varför den är relativt enkel att uppbära för staten. Utländska delägarrätter - Den ovan nämnda utflyttningsregeln (tioårsregeln) omfattar bara delägarrätter som getts ut av utländska företag i den mån de förvärvats under den tid den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige (3 kap. 19 § 3 st. IL). Av det föregående kan alltså utläsas att alla de icke-svenska delägarrätter (typiskt sett utländska aktier) som du i närtid eventuellt ämnar köpa på plats i Hong Kong via ditt svenska depåkonto när som helst kan avyttras utan att någon kapitalvinstskatt blir aktuell. Annorlunda uttryckt: Dessa kan säljas skattefritt. Det gäller även andelar i investeringsfonder (värdepappersfonder) som redan från början är skattefria genom den stadgade undantagsregeln i 3 kap. 19 § 2 st. IL. I fråga om löpande avkastning (utdelningar) på dina utländska delägarrätter träffas inte dessa av den svenska kupongskatten. Och det gäller såväl dina i Sverige registrerad utländska aktier som dina utländska fondandelar (1 § 2 st. KupoL). Däremot torde det vara rimligt att utgå ifrån att delägarrätternas skatterättsliga hemvist får betydelse för hur mycket källskatt du kommer att betala i de länder i vilka de utbetalande bolagen har sitt säte. För de här skattesatserna kan jag dock av naturliga skäl egentligen inte säga någonting särskilt av värde. I praktiken är det ganska sällsynt att tioårsregeln enligt ovan tillämpas på grund av de många till dags dato ingångna svenska dubbelbeskattningsavtal som ofta sätter bestämmelsen ur spel. Men då Sverige saknar ett dubbelbeskattningsavtal med just Hong Kong valde jag att ingående redogöra för den ifrågavarande regeln eftersom denna således får stor påverkanseffekt på dig. För att knyta an till din sista fråga - Vid utebliven beskattning i Sverige, vad händer då inkomstskatterättsligt i Hong Kong? Och föreligger det någon ömsesidig informationsplikt i skattehänseende mellan de båda länderna?Hur det inkomstskatterättsliga regelverket ser ut i Hong Kong är för mig i mångt och mycket omöjligt att ingående redogöra för. Jag skulle inte ens våga ge mig på detta i någon sorts översiktlig form. Men jag kan däremot med säkerhet upplysa dig om att det i brist på ett tillämpligt dubbelbeskattningsavtal i vart fall existerar ett informationsavtal mellan de båda länderna och som sedan 2014 är inkorporerat såsom gällande svensk rätt. Notis: Nedan artikelhänvisningar utgör hänvisningar till några relevanta bestämmelser i det aktuella informationsavtalet. Den automatiska kopplingen för artiklarna fungerar emellertid inte i sin helhet genom att direktlänka till de specifika reglerna i lagtexten (informationsavtalet), vilket jag likaledes beklagar. Dessa får alltså sökas upp på egen hand, vilket å andra sidan inte på något sätt är en särskilt invecklad procedur. Den ömsesidiga information som de avtalsslutande staterna har förbundit sig att under vissa givna förutsättningar (artikel 5 och 6) delge varandra inkluderar bland annat just skatter avseende löpande avkastning på delägarrätter samt kapitalvinstskatter (artikel 3). Det troliga är därför att du för de fall du inte blir beskattad för vissa inkomster i Sverige förmodligen kommer att beskattas i Hong Kong. Svaren på exat hur detta går till och vilka eventuella avdrags- eller avräkningsmetoder som finns måste sökas i den inhemska lagstiftningen i Hong Kong. Och ja, på begäran från den lokala skattemyndigheten i Hong Kong kan alltså Sverige genom Skatteverkets försorg vara skyldig att lämna ut specifika skatterättsliga upplysningar om dig i enlighet med det nu gällande informationsavtalet. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme. Vänligen,

Kan sambor välja att endast bodela hyresrätten?

2020-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga som gäller bodelning vid sambors separation. Bodelningen gör vi för att min sambo av ska få vår gemensamma hyresrätt på sin lott. Idag står vi båda på kontraktet och vi har förstått att en bodelning krävs för att hyresvärden ska bli tvungen att acceptera att bara en av oss står kvar på avtalet. (Lägenheten är ganska dyr och vi är inte säkra på om hyresvärden skulle tycka det är ok att bara överlåta lägenheten på den ena av oss.) Min fråga är: krävs det att vi går igenom all samboegendom och avräknar respektive sambos skulder osv och har med detta på ett bodelningsavtal? Eller kan vi välja att bara ta upp hyresrätten? Vi är överens om allting (jag har fått ett annat förstahandskontrakt) så vi har egentligen inget skäl att bodela om det inte var för hyreskontraktet. Kan tillägga att vi flyttade in tillsammans i lägenheten för mer än två år sedan och dessförinnan även varit sambor på annan adress under några år, så den måste definitivt räknas till samboegendom. Räcker det sedan att upprätta bodelningsavtalet och visa hyresvärden? Eller måste det registreras någonstans?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!När det gäller makar som har skilt sig är det obligatoriskt att både bodela och upprätta ett bodelningsavtal, men det finns inget krav att bodelningsavtalet ska registreras på exempelvis Skatteverket (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). För sambor är det däremot valfritt att bodela och upprätta ett bodelningsavtal. Det beror på att samborna redan kan vara överens om att behålla egendom. Bestämmelserna i sambolagen är dispositiva, vilket betyder att bestämmelserna är valfria att använda sig av. Sambor kan därför välja att inte använda sig av sambolagen (med undantag för en viss paragraf som inte är aktuell i ert fall). Enligt 9 § sambolagen får sambor upprätta ett samboavtal om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Det är alltså möjligt för er att endast bodela lägenheten och upprätta ett bodelningsavtal om detta. Det krävs därför inte att ni går igenom all samboegendom, avräknar respektive sambos skulder och genomgår ett helt bodelningsförfarande. Ni ska upprätta två avtal: ett samboavtal (om att ni endast bodelar lägenehten) och ett bodelningsavtal. Både samboavtalet och bodelningsavtalet måste vara skriftligt och undertecknas av båda samborna, 9 och 20 §§ sambolagen. Det finns inget vittneskrav eller krav på hur själva avtalet ska utformas.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Måste sambo betala av skulden på andre sambons bostad?

2020-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min son har blivit sambo. Men är han skyldig att betala hälften av av skulden varje månad på lägenheten hon köpte innan dom flyttade ihop?.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara frågan har jag använt mig både av avtalslagen och sambolagen. Detta för att uppmärksamma dig på konsekvenserna om han väljer att inte betala hälften av skulden såväl som konsekvenserna om han väljer att betala av hälften av skulden. Skulden ur ett avtalsrättsligt perspektivDin son och hans sambo har antagligen kommit överens om vilken summa som ska betalas. Det innebär att dem har avtalat om detta tillsammans. En rådande princip inom juridiken är pacta sunt servanda, vilket betyder att avtal ska hållas. Om de muntligen har kommit överens om att han ska betala en del av skulden är det ett giltigt avtal som inte ska brytas (1 § avtalslagen). Om han vägrar betala den del av pengarna som går till lånet innebär detta i praktiken att han begår ett avtalsbrott vilket kan resultera i att han blir skadeståndsskyldig. Jag vet inte hur din son och hans sambos relation ser ut men min rekommendation är att de samtalar om den rådande situationen och kommer överens om att han inte ska betala hyran (det är det logiska valet, vilket framkommer i nästa stycke som handlar om sambolagen). Om det är så att hon vägrar gå med på att han ska sluta betala hälften av skulden kan din son i domstol yrka på att avtalet ska jämkas (dvs. förändras/minskas) eller att det ska ogiltigförklaras eftersom det är oskäligt att han ska betala av hennes lån (36 § avtalslagen). Ett annat möjligt alternativ är att de skriver ett samboavtal med syfte att göra honom till delägare av bostaden. Skulden ur ett samborättsligt perspektivEftersom din son har flyttat till en lägenhet som sambon köpte innan de flyttade ihop. Detta innebär att vid en eventuell bodelning i framtiden har din son ingen rätt att få ut pengar från bostaden. Detta gäller även vid försäljning av bostaden. Kravet för att bostaden skulle ingå i en potentiell bodelning är att den har förvärvats för gemensamt bruk (3 § sambolagen). Eftersom sambon köpte bostaden innan din son flyttade in var syftet med köpet inte att de skulle bo där tillsammans och därför är hela bostaden hennes, oavsett hur delaktig han är i att betala av lånet. Med hänsyn till sambolagen innebär detta i praktiken att din son betalar av hennes lån utan att själv kunna få någon som helst vinst på det vid bodelning eller försäljning. Juridiskt sett får han betala hennes lån men min personliga rekommendation är att han inte ska göra det eftersom han juridiskt sett investerar i att göra hans sambo skuldfri på sin egen bekostnad. Sammanfattande svar Din son har gått med på att betala av en del av skulden varje månad. Därför är han avtalsrättsligt skyldig att betala hälften av skulden varje månad. Det är ett giltigt avtal som kan få konsekvenser, dock borde det förhoppningsvis kunna lösas genom att de samtalar och kommunicerar med varandra kring situationen. Om kommunikation inte löser situationen finns möjlighet att jämka avtalet eller att skriva ett samboavtal. De juridiska/ekonomiska konsekvenserna av att han betalar hälften av lånet är att han förlorar pengar han omöjligen kommer få tillbaka eller kunna dra vinst av.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag kräva min f.d. sambo på när vi separerat?

2020-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag har separerat från min sambo. Vi har inga skriftliga avtal.Vi gjorde en muntlig överenskommelse när vi blev sambos vad vi skulle stå för gällande hyra, bostadslån, försäkring och dyl kostn för hemmet. Han betalade mer än mig eftersom han på sin lön fick ut 5 -10.000.- mer i månaden.Då han under vintern 2018-19 inte erhöll någon lön från sin arbetsgivare ( endast 10.000.- vid 2 tillfällen), lånade jag honom pengar genom överföring via bankkonto vid 8 tillfällen. Ett av beloppen var till hans billån som han inte hade pengar till. Dessutom betalade jag hela hyran 6 månader under denna perioden. Han betalde dock bostadslån, försäkring.Han fick betalt för sin uteblivna lön ( ca 100.000.-) i september 2019, men jag har ännu inte fått återbetalning av beloppen jag lånade honom.Jag har gjort en sammanställning genom mina kontoutdrag och krävt honom på pengarna. Han förstår inte att han är skyldig mig några pengar.Han kommer då med ett motkrav på mig att jag under 3 års tid har betalt för lite för hyra, bostadslån mm.Jag flyttade från vår bostadsrätt 2020.01.04. Han hade då för avsikt att bo kvar i lägenheten, men förstod inte att han var tvungen att lösa ut mig. I mitten av februari bestämde han sig dock för att bostaden skulle säljas och den lades ut till försäljning. Den är såld med tillträde 2020.05.15. Han står fortfarande skriven på adressen, men påstår att han bor hos föräldrarna. Vem betalar hyran mm?Vad kan jag kräva honom på?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga undrar du dels hur du ska få betalt för det du lånat ut till din (f.d. sambo) dels vem som ska betala hyra och lån för bostadsrätten tills den är såld.Bostadsrättens fördelningMellan dig och din f.d. sambo gäller sambolagen för uppdelning av bostaden. När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra ska på begäran någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Begäran om bodelning ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen). Till samboegendom hör sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Utifrån hur du skrivit din fråga är min bedömning att bostaden är att anse som samboegendom och ska fördelas er emellan. I uppdelningen tas det inte någon hänsyn till vem som köpt bostadsrätten, vem som betalt hyra, amorteringar m.m. Bostadens värde ska fördelas er emellan, efter avdrag för skulder, oavsett vem som betalt vad. Detsamma gäller för annat som räknas som samboegendom (i regel möbler och hushållsmaskiner som är förvärvat för gemensam användning).Om ni gemensamt står för lånen på bostadsrätten har ni ett solidariskt betalningsansvar i förhållande till banken. Det solidariska ansvaret innebär att om inte den ene av er betalar kan banken vända sig mot den andre. Om banken exempelvis vänder sig mot dig för betalning och du får betala allt, har du en regressrätt mot din f.d. sambo och kan kräva honom på hans del. Normalt sett räknar man att man betalar 50/50, innebärande att du kan begära hälften av honom i efterhand. Har ni avtalat annat (t.ex. 70/30) gäller fortfarande det solidariska betalningsansvaret mot banken och du kan kräva din f.d. sambo på den andel han skulle betalt enligt avtal. Har ni endast ett muntligt avtal om fördelningen kan det dock vara svårbevisat.Fördelningen av kostnader i hushålletSom redovisat för ovan tas det i sambolagen ingen hänsyn till vem som betalt vad i ett samboförhållande. Om ni avtalat om något er emellan om fördelning av kostnader är utgångspunkten att det ska följas. Har ni exempelvis avtalat att din sambo ska betala 70% av vissa kostnader är det vad som gäller. Om ni endast har ett muntligt avtal kan det dock vara svårbevisat.Lånet till sambonNär det gäller utlåning av pengar är det alltid en god idé att man skriftligen kommit överens om villkoren; dels att det faktiskt är ett lån, dels villkor för återbetalning. Med det sagt så är givetvis en muntlig överenskommelse lika giltig.Normalt sett, för det fall att man går till domstol, är det den som påstår att det föreligger ett lån som har bevisbördan för att styrka det. I förevarande fall du. Därför är ett skriftligt avtal att föredra. Det finns i praxis visst stöd för en omvänd bevisbörda. I rättsfallet NJA 2014 s. 364 uttalade domstolen att i förhållande till äldre praxis är det den som kräver betalning på grund av ett påstått penninglån som har bevisbördan för påståendet att det föreligger ett lån. Enligt domstolen tog den principen dock inte sikte på att det stod klart att ett visst belopp överförts från en person till en annan och det råder oenighet om överföringens innebörd. I rättsfallet hävdade den ena parten att det rörde sig om ett lån, den som mottagit pengarna hävdade å sin sida att det mottagna beloppet var en gåva. I det aktuella fallet kastade domstolen om bevisbördan, innebärande att den som mottagit beloppet (ca 100.000 kronor) ålades bevisbördan för att det rörde sig om en gåva. I ditt fall kan det således argumenteras för att det finns utrymme för att kräva din f.d. sambo på det du betalt till honom, trots att ni inte har något papper på lånet och att han kan invända att det t.ex. rör sig om en gåva.Om du önskar hjälp av en av våra jurister med att gå igenom vilka krav du kan göra, hjälp med bodelning m.m. är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för ett kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Frångående av makars försörjningsplikt gentemot varandra

2020-04-02 i Underhåll
FRÅGA |Hej!Jag undrar om ni skulle vilja hjälpa mig att hitta möjliga exempel på vilka "synnerliga skäl" det kan finnas till att förbise att försörjningsplikt råder makar emellan. Bakgrund till min fråga;Jag är gift (har ansökt om skilsmässa) och min make är sedan några månader försvunnen. Nu har jag kommit till en punkt där jag inte längre har ekonomiska möjligheter att i nuläget helt försörja mig själv och mina tre minderåriga barn. Då jag ansökt om bistånd enl SoL får jag veta att där finns ingen hjälp att få till följd av att äktenskapsbalken så tydligt (enligt socialsekreteraren) uttrycker att det råder försörjningplikt makar emellan.Hur skulle man i mitt fall, som ni ser det, kunna finna skäl att förbise att försörjningsplikt råder.Som jag känner det är utredningen gjord endast utifrån ett vuxenperspektiv. Hur skulle jag kunna be ansvarig utredare lyfta in och fram också barnperspektivet. Hur skulle det kunna hjälpa både mig och mina barn i väntan på dom i äktenskapsskillnad meddelas?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. När det kommer till bistånd och makars försörjningsplikt är det äktenskapsbalken (ÄktB) samt socialtjänstlagen (SoL) som ska tillämpas. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Makars försörjningsplikt gentemot varandra. Huvudregeln är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Man har alltså alltid ett primärt ansvar att svara för sina egna utgifter och åtaganden, trots äktenskapet. Försörjningsplikten träder därför in när den ene makens förmåga att täcka sina personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, inte räcker (6 kap. 2 § ÄktB). I ditt fall verkar det som att äktenskapsskillnaden (skilsmässan) ska föregås av betänketid, eftersom du har tre minderåriga barn som du har vårdnaden över (5 kap. 1 § andra meningen ÄktB). Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det (5 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Utifrån den information som du har angett tolkar jag det som att denna betänketid fortfarande löper. Försörjningsplikten under betänketidenUnder betänketiden är du fortfarande juridiskt sett gift med din make. Huvudregeln i sådana fall är att din make är skyldig att skjuta till de pengar som behövs för dina personliga behov samt för familjens underhåll (6 kap. 2 § ÄktB). Eftersom han försvunnit helt ur bilden kan man argumentera utifrån att ni inte längre varaktigt bor tillsammans, och då ska han fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag (6 kap. 6 § första stycket ÄktB). Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet, får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken (6 kap. 5 § ÄktB). Man får inte grunda sin talan på underhåll längre tillbaka i tiden än 3 år (6 kap. 9 § ÄktB). Socialsekreterarens invändningarHuvudregeln är att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Vid bedömningen huruvida bistånd ska utges, ska man (bl.a.) utgå ifrån egenansvarsprincipen, alltså i vilken omfattning du själv kan tillgodose dina behov. Här är socialtjänstens ohindrad att ta i beaktning den samlade ekonomiska förmågan hos de som lever i hushållsgemenskap, inklusive makar och sambor. Du måste alltså ha gjort allt i din makt för att kunna tillgodose dina och dina barns behov. Socialnämndens bistånd ska ses som det sista alternativet. Sammanfattat kan man i detta fall tolka det som att socialnämnden utgår ifrån en viss prioriteringsorder vad gäller försörjningsstöd. Denna kan se ut så här:1. Dina egna möjligheter att försörja dig själv och dina barn (egenansvarsprincipen)2. Din makes försörjningsplikt gentemot dig och barnen (enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken)3. Försörjningsstöd från socialnämnden (enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen)Mycket riktigt påpekar socialsekreteraren, i enlighet med prioriteringsordningen ovan, att makars försörjningsplikt går före rätten till försörjningsstöd. Vad detta innebär är att du måste ha försökt kräva din rätt till underhållsbidrag från din make med hjälp av de ovanstående bestämmelserna i äktenskapsbalken innan du ansöker om försörjningsstöd från socialnämnden. Synnerliga skäl att frångå makars försörjningspliktI vissa fall kan man, såsom du korrekt påpekar, frångå det primära ansvaret som makar har gentemot varandra vid ansökning om försörjningsstöd. Detta kan t.ex. vara- Om det är uppenbart olämpligt att makarna har gemensam ekonomi, exempelvis vid en familjevåldssituation. - Då någon av makarna är oförmögen att ta sitt ansvar för resten av familjen.- Vid akuta nödsituationer (Se avsnittet nedan om nödprövning och akut bistånd). Om det visar sig att din make vistas utomlands är socialnämnden inte skyldig att utreda hans eller hennes ekonomiska förhållanden utan det är du som har bevisbördan för att din make saknar sådan ekonomisk förmåga. Nödprövning och akut bistånd Skulle det vara så att du får avslag på din ansökan om ekonomiskt bistånd ska socialsekreteraren utföra en nödprövning. Socialsekreteraren ska då ta ställning till om ditt hushåll riskerar att lida nöd eller ej. Vad detta främst innebär är t.ex. att mat kommer att saknas eller att du inte har tillgång till nödvändig medicinering för dig eller dina barn. I dessa situationer läggs stor vikt på att utreda och ta hänsyn till barns situation. I och med att du har tre barn att ta hand om och att maken inte alls kan nås talar detta till din fördel vid en eventuell nödprövning. Man beaktar även sjukdomar, sociala problem etc.Om du fortfarande känner dig osäker på hur du ska kunna gå vidare med din fråga rekommenderar jag att du tar kontakt med en av våra jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,