Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar över hur värdet från fastighetsförsäljningen kommer att fördelas mellan dig och din pappas sambos barn efter din pappas och sambons död. Substitut till sambors gemensamma bostad ingår, enligt sambolagens regler, inte i bodelningen Ett samboförhållande kan upphöra på tre olika sett varav ena sättet är när den ena sambon dör, se 2 § sambolagen (SamboL). Inom ett äktenskap kan någon av makarna begära att en bodelning ska ske under äktenskapet för att få ordning på förmögenhetsförhållandena paret sinsemellan – en sådan möjlighet finns inte för sambor. En bodelning kan endast aktualiseras för sambor när ett samboförhållande har upphört, t.ex. på grund av ena sambons död, se 8 § SamboL. När ett äktenskap upplöses är en bodelning nästan obligatorisk – så är det inte för sambor (jfr 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Den avlidne sambons arvingar kan inte påkalla bodelning. Anser den efterlevande sambon att det är bättre att "var och en äger sitt" och att gemensamt bohag och bostad, som utgör samboegendom, inte likadelas – behöver ingen bodelning göras. Vill den efterlevande sambon att en bodelning ska ske måste denne framställa sin begäran senast när bouppteckningen förrättas, se 8 § SamboL. Begäran ska framföras inför de gode männen som förrättar bouppteckningen. Om den efterlevande sambon begär att en bodelning ska ske är det endast sambornas samboegendom som ska delas. Samboegendom är bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk utan förbehåll i form av testamente, gåvobrev eller liknande, se 3 § SamboL. Ägde din far huset innan sambon flyttade in är det inte säkert att huset över huvud taget ska ingå vid en eventuell bodelning. Jag kommer ändå utgå från att huset utgör samboegendom. Utifrån hur din fråga är ställd uppfattar jag det som att din far och sambon har tänkt sälja huset under deras livstid. Säljer de huset blir köpeskillingen inte samboegendom. Köpeskillingen ska alltså lämnas utanför en eventuell bodelning. Här är ännu en punkt där sambolagen skiljer sig från äktenskapsbalken och de regler som gäller makars förmögenhetsförhållanden. Är huset samboegendom och skulle din far eller din fars sambo hinna avlida innan en försäljning av huset ska huset bli föremål för bodelning – om den efterlevande sambon begär det. Huvudregeln vid bodelning är likadelningsprincipen. Det innebär att värdet på huset, efter att eventuella skulder i form av huslån är täckta (nettovärdet), ska delas lika mellan samborna. Den avlidne sambon ersätts av dödsboet. Dödsboet består av arvingarna. Är det din pappa som dött, och har din pappa inte testamenterat bort något av sin förmögenhet, ska halva nettovärdet av huset tillfalla dig. Din pappa har möjlighet att testamentera bort hälften av sin kvarlåtenskap (nettoförmögenhet) till andra släktingar eller andra utomstående. I egenskap av barn till din pappa har du alltid rätt att ärva hälften av din pappas nettoförmöghet (din legala laglott), se 2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ärvdabalken. Är det istället sambon till din pappa som dött och begär din pappa bodelning ska sambons tre barn dela lika på hälften av husets nettovärde. Lycka till!Behöver du ytterligare juridisk hjälp får du gärna anlita vår Juristbyrå: vega.schortz@lawline.se

Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du redan informerat ditt ex om att hon bör följa tingsrättens dom, men att det inte hjälpt. Det alternativ som återstår för dig är att ansöka om verkställighet av tingsrättens dom (21 kap. föräldrabalken, FB). Om domstolen beslutar om verkställighet, får den även förelägga ditt ex vite (21 kap. 3 § FB). Det bör dock noteras att barnets bästa och barnets vilja kommer att bli avgörande för beslutet (21 kap. 1, 5 och 6 §§ FB).Jag råder dig alltså att, om du inte kan komma överens med ditt ex, vända dig till tingsrätten för att på så sätt få henne att följa det tidigare beslutet om umgänge.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 kap. 1 § FAP 512-1 så nämns begreppet "offentlig tillställning", jag tolkar det som att det är det begreppet du egentligen undrar över när du skriver "offentligt arrangemang". För att ta reda på vad begreppet "offentlig tillställning" betyder får vi kika i ordningslagen (OL). Det som avses med en offentlig tillställning är (OL 2 kap. 3 §)- tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning- danstillställningar- tivolinöjen och festtåg- marknader och mässor, eller- andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster eller cirkusföreställningar.Viktigt att veta är också att det krävs att tillställningen ifråga ska anordnas för allmänheten eller så ska allmänheten ha tillträde till den för att den ska kunna anses vara offentlig.Eftersom tävling eller uppvisning i motorsport uttryckligen nämns i ordningslagen som en offentlig tillställning, så är återstående krav att arrangemanget anordnats för allmänheten eller att allmänheten ska ha tillträde till densamma för att tillställningen ska ses som offentlig.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Återkallelse av körkort är ett körkortsingripande som fattas av Transportstyrelsen enligt körkortslagen (KörkL). Enligt 5:1 KörkL ska ett körkortsingripande med anledning av brottslig gärning när det gäller frågan om brott föreligger grunda sig på en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse. Huvudregeln är alltså att det ska ha skett en prövning om körkortsfrågan. De brott som kan föranleda ett återkallat körkort regleras i 5:3 KörkL och här ingår hastighetsöverträdelse. Det finns dock ett undantag från detta. Enligt 5:5 KörkL ska Transportstyrelsen återkalla ett körkort tills vidare i avvaktan på prövning av återkallelsefrågan vid misstanke om brott. Beslutet beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns alltså en möjlighet för Transportstyrelsen att besluta om interimistisk återkallelse under tiden frågan prövas men detta beslut ska vara begränsat i tid. Hoppas att detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ArbetsskyldighetDin arbetsskyldighet finns inte reglerad i något lagrum, utan styrs först och främst utifrån ditt anställningsavtal, kollektivavtal och genom praxis. Inom praxis är det först och främst den så kallade 29/29-principen som utgör ramen för arbetsskyldigheten. Det handlar då om att arbetet ska utföras för din arbetsgivares räkning, det ska ha ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhetsområde (vilket avser kollektivavtalsområdet) och falla inom dina allmänna yrkeskvalifikationer. Från din frågeställning låter det som att arbete håller sig inom dessa ramar, men i annat fall ses som att arbetsgivaren har sagt upp eller avskedat dig från tjänsten.LydnadspliktSom huvudregel har arbetsgivaren en orderrätt och du som arbetstagare en lydnadsplikt. Arbetsgivaren har ett tolkningsföreträde avseende arbetstagarens arbetsskyldighet vilket framgår av praxis. Om en arbetstagare vägrar att utföra beordrat arbete ses som det som arbetsvägran vilket utgör saklig grund för uppsägning. Arbetsvägran är tillåten om arbetsgivaren medvetet beordrar en uppgift som faller utanför arbetsskyldigheten eller när det skulle innebära fara för liv eller hälsa. Det är även tillåtet med arbetsvägran om uppgiften är brottslig eller i strid mot god sed. Huruvida fusket skulle vara brottsligt har jag inte möjlighet att ta ställning till. En arbetsvägran sker dock på egen risk såvida du inte vänder dig till ditt fackförbund och ber dem utnyttja sitt tolkningsföreträde gällande din arbetsskyldighet (34 § medbestämmandelagen).SammanfattningSom arbetstagare har du en rätt långtgående arbetsskyldighet och en lydnadsplikt. Under ovan nämnda omständigheter har du rätt att vägra utföra arbete, men det sker på egen risk vad gäller att du gjorde en korrekt bedömning. Jag skulle således rekommendera att du vänder dig till ditt fackförbund och får deras syn på saken och om de är villiga att utnyttja sitt tolkningsföreträde för att vara säker på att arbetsvägran inte riskerar utgöra saklig grund för uppsägning.Hoppas mitt svar varit behjälpligt och lycka till!Med vänliga hälsningar

Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om ersättning för skador under häktningstiden hittar vi i Frihetsberövandelagen.Följande skador kan man få ersättning för enligt 7 § Frihetsberövandelagen;- utgifter, - förlorad arbetsförtjänst,- intrång i näringsverksamhet och - lidande.Den skadan du har fått under häktningen hamnar under kategorin, personskada. Enligt Frihetsberövandelagen får man inte ersättning för personskador. Du kan även läsa om detta på Justitiekanslerns hemsida, den hittar du HÄR. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Till att börja med vill jag beklaga sorgen för din pappas bortgång.Bestämmelser om hyresavtal hittar vi i 12 Kap. Jordabalken (JB). Vissa kravFör att ett hyresavtal ska kunna överlåtas finns det en del punkter som måste uppfyllas så att du kan ta över hyresavtalet. Först och främst måste hyresvärden godkänna att du kan ta över kontraktet. Om hyresvärden väljer att inte godkänna överlåtelsen kan du vända dig till hyresnämnden. De kan välja att ändra hyresvärdens beslut eller fastställa det. De hyresnämnden brukar bedöma är bland annat om de anser att du har möjlighet att betala hyran samt om du vart känd hos dem för att ha ett störande levnadssätt. 12 Kap. 32 § JB.För det andra så måste du ha bott tillsammans med din far varaktigt i lägenheten, alltså under en längre tid. Du framför i din fråga att du bott med din pappa i 17 år och detta ska anses uppfylla kravet, varaktigt bosatta tillsammans. 12 Kap 34 § JB Slutligen är huvudregeln att man måste vara över 18 år för att kunna ta över ett hyresavtal. Detta gäller de flesta sortens avtal då minderåriga inte får ingå avtal utan samtycke av föräldern 9 Kap. 1 § Föräldrarbalken (FB). Dock finns det undantag som gör att du kan ta över kontraktet som 17 åring. För att undantaget ska kunna aktualiseras ska din vårdnadshavare, i ditt fall din mamma, godkänna avtalet. Först då kan du som minderårig ingå ett bindande avtal. 9 Kap. 6 § FB. Som jag förstått det har du redan ett godkännande eftersom din mamma vill att du ska ta över hyresavtalet. Hur du bör gå tillvägaJag tycker att du ska kontakta hyresnämnden och förklara situationen till dem. Då du bott med din pappa i 17 år är kravet för varaktigt boende tillsammans uppfyllt, det ger dig rätten att kunna ta över hyresavtalet. Men detta förutsatt att ni kan betala hyran varje månad. Om du kan visa att ni kan göra det, ska du kunna ta över avtalet trots att du är under 18 år, med din mammas godkännande.Om jag förstod rätt så vill även din mamma och syster flytta in hos dig? Om de har fast inkomst varje månad så kan det vara till er fördel att visa detta till hyresnämnden för att försäkra dem att ni har ekonomin att betala. Det är upp till hyresnämnden att ta det slutgiltiga beslutet. Godkänner hyresnämnden så får du ha kvar lägenheten. SammanfattningTrots att du är under 18 år är det möjligt för tid att ta över hyresavtalet. Gå till hyresnämnden och förklara situationen du befinner dig i. Framför att ni kan betala och ta även med din mammas samtycke om att du får ingå ett avtal trots att du inte fyllt 18 år.Hoppas du fick svar på din fråga. Jag håller tummarna för er, hoppas det löser sig!Med vänlig hälsning,

Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om förskott på arv framgår av 6 kap. ärvdabalken (ÄB). I 6 kap 1 § ÄB stadgas det att vad en arvlåtare gett sin bröstarvinge i livstiden räknas som förskott på bröstarvingens arv, om inte annat framgår av exempelvis gåvobrev eller annan överlåtelsehandling. Bestämmelsen ger uttryck för en presumtion att avräkning ska ske. I mitt svar utgår jag ifrån att båda bidragen till dina söner utgör förskott på arv. Vid arvsfördelningen ska således 100.000 kronor avräknas från den äldste sonens arv medan 350.000 kronor avräknas från den yngste sonens arv. Arvsavståendet görs till förmån för övriga arvtagare. Under förutsättning att det enbart är era två söner som står som arvtagare ska er yngre son avstå från 200.000 kronor till förmån för er äldre son.Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor. Med vänlig hälsning,