Nora Tengnér |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett hot kan klassas som olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid kan dömas för brottet. Med andra ord krävs det att någon på ett brottsligt sätt hotar någon annan och att det är allvarligt menat. Straffet för olaga hot är böter eller fängelse i högst ett år. Alla typer av hot räknas dock inte som olaga hot, utan det finns alltså vissa kriterier som måste vara uppfyllda för att hotet ska anses vara så allvarligt att det räknas som olaga hot. Som nämnt ovan görs en bedömning av om den som hotade gjorde det för att framkalla allvarlig rädsla hos någon annan. Brottet kan nämligen begås utan att den som blir hotad blir rädd, så länge det var ägnat att framkalla rädsla. Hotet måste även uppnå en viss styrka, om det framstår som helt lindrigt klassas det inte som olaga hot. Sammanfattningsvis kan ett hot vara straffbart om det uppfyller rekvisiten för olaga hot, men alla hot är inte så pass allvarliga att de räknas som det. Jag kan inte på rak arm garantera huruvida just det hot du beskriver är brottsligt eller inte, men för att det ska räknas som olaga hot måste det uppfylla rekvisiten i 4 kap. 5 § BrB. Jag hoppas att jag kunde besvara din fråga.Vänligen,Nora Tengnér.

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt i svaret är att du är enda barn till din mamma och att din styvfar endast har ett barn (den avlidne sonen) och att sonen i sin tur bara har ett barn (dottern).När någon avlider ska vederbörandes kvarlåtenskap i första hand fördelas enligt den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar. Finns det flera barn ärver de lika stor del. Är bröstarvinge avliden ärver vederbörandes barn sin avlidne förälders del. Har den avlidne föräldern flera barn delar de på andelen. Detta kallas för istadarätten, ett barn träder i sin avlidne förälders ställe (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Finns det ett testamente som är till nackdel för bröstarvinge har vederbörande alltid rätt till sin laglott. Det är inte möjligt att göra ett barn arvlöst. Laglotten är hälften av arvslotten (det som skulle ärvts utan testamente) (7 kap. 1 § ÄB). För utfående av laglotten måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att han fick del av testamentet. Sker så inte, har arvingen förlorat sin talan och har inte längre rätt till laglotten (7 kap. 3 § ÄB).Eftersom du avstod ditt arv till förmån för din styvfar har du som utgångspunkt rätt till hälften av kvarlåtenskapen i arv efter din mamma (3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften som är kvarlåtenskapen efter din styvfar skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. Eftersom sonen är avliden går arvsrätten vidare till hans dotter. Nu finns det dock ett testamente enligt vilket du ärver allt; dock har din styvfars barnbarn rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten.För att exemplifiera det:Antag att det i boet efter din styvfar finns tillgångar om 800.000 kronor. Hälften (400.000 kronor) ska tillfalla dig då det är hänförligt till arvet efter din mamma. Den andra hälften skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. I och med sonens frånfälle ska det egentligen gå till sonens dotter. Eftersom det finns ett testamente som ger dig allt, kan barnbarnet påkalla jämkning av testamentet. Arvslotten i exemplet är 400.000 kronor. Hälften av detta är laglotten, innebärande att hon har rätt till 200.000 kronor. Det krävs dock att hon påkallar jämkning av testamentet senast sex månader efter att hon tagit del av testamentet. Sker inte så har hon förlorat sin talan och allt kommer att gå till dig efter vad testamentet stadgar.För det fall att det blir tvistigt eller du behöver en jurist som går igenom testamentet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig vidare. Våra jurister har god erfarenhet av arv, testamente och tvister därom. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Affärsinnehavare kan ej förbjuda snattare från att gå in i affärerEftersom att allmänheten har tillträde till de flesta affärer så kan man inte förbjuda någon från att gå in i butiken. Man kan säga att man inte vill att personen ifråga kommer till butiken, men personen begår inget brott om den ändå går in i affären( NJA 1995 s. 84.).Vem som helst kan gripa snattareEftersom att snatteri är ett brott med fängelse på straffskalan(8 kap. 2 § brottsbalken) så får den som tar gärningsmannen på bar gärning gripa denne (24 kap. 7 § rättegångsbalken). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En betalningsanmärkning hos ett kreditupplysningsföretag ska försvinna senast fem år efter beslutet om skuldsanering(8 § 3 st kreditupplysningslagen). Eftersom din betalningsplan verkar vara kortare än fem år så kan den försvinna även i samband med att betalningsplanen tar slut, om uppgiften inte längre anses vara nödvändig att bevara. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag bara säga att jag verkligen beklagar det inträffade och att jag hoppas att du och ditt barn mår bra efter omständigheterna. Brottet. Det brott som aktualiseras i ditt fall är misshandel och det regleras i brottsbalken (BrB) 3 kapitlet, 5 §. Enligt denna bestämmelse ska den som tillfogar en annan person kroppsskada eller smärta dömas för misshandel, och med tanke på de uppgifter som du har lämnat så måste kriterierna i denna bestämmelse anses uppfyllda. I normalfallet hade jag sagt att detta utgjorde misshandel av normalgraden då det krävs relativt mycket för att klassa en misshandel som grov enligt BrB 3 kapitlet, 6 §. Det ska då vara fråga om att gärningen exempelvis har förövats med ett livsfarligt vapen såsom ett skjutvapen eller en kniv eller att gärningsmannen har visat stor hänsynslöshet eller råhet genom sin gärning. Det som gör att jag överväger om inte detta bör klassas som grov misshandel är att du är gravid i v.33 och att man då skulle kunna resonera som så att din sambo visade särskild hänsynslöshet och råhet då misshandeln riktade sig mot en höggravid kvinna som då i regel intar en mer skyddslös ställning. Men enligt min bedömning kommer din sambo med största sannolikhet åtalas för misshandel av normalgraden, om inte åklagaren bedömer hans gärning som så pass grov så att han istället bör åtalas för grov misshandel. Påföljden. Om din sambo döms för misshandel av normalgraden ska ett straff delas ut och det är en rad faktorer som spelar in i domstolens påföljdsbedömning. Man ser till såväl förmildrande som försvårande omständigheter som påverkar gärningen straffvärde som till "billighetsskäl" och eventuella återfall i brottslighet när man göra denna bedömning. Det är alltså en ganska så komplex tankeoperation som domstolen får göra och det är ett flertal bestämmer i brottsbalken som aktualiseras. Eftersom jag inte är insatt i ditt fall eller har någon kännedom om din sambos personliga förhållanden blir det väldigt svårt för mig att kunna uttala mig om vilket straff din sambo kan tänkas få om han döms. Jag skulle dock kunna tänka mig att man anser att gärningens straffvärde ligger på 6 månader till ett år i fängelse bl.a. med tanke på att du var höggravid och det avser våld i nära relation (se BrB 29 kapitlet, 1 § och 2 §) Eftersom det inom svensk rätt råder en presumtion mot fängelse så kan domstolen, trots att gärningen eventuellt kan bedömas ha ett straffvärde på 6 månader till ett år i fängelse, döma gärningsmannen till villkorlig dom eller skyddstillsyn (se BrB 30 kapitlet, 4 §) Men eftersom du berättar att han tidigare har gjort sig skyldig till misshandel så kan domstolen anse att det i kombination med gärningens höga straffvärde ska leda till ett fängelsestraff. SammanfattningsvisAvslutningsvis kan det sägas att han förmodligen kommer att åtalas för misshandel av normalgraden och du som brottsoffer kommer således inta ställning som målsägande under rättegången. Som målsägande kan du ha rätt till ett målsägandebiträde som för din talan i rättegången och jag råder dig till att undersöka denna möjlighet. Du bör även fundera på om du har några anspråk på skadestånd med anledning av dina skador och du till om med vill ansöka om kontaktförbud. Jag hoppas att du känner att du har fått någorlunda svar på dina frågor och jag önskar dig stort lycka till med allt!Med vänlig hälsning,

Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB).Precis som du skriver i din fråga så är utgångspunkten att makar ärver varandra (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Makarnas gemensamma bröstarvingar har då rätt att få ut arvet i form av ett efterarv först när den efterlevande maken har gått bort (2 kap. 1 § samt 3 kap. 2 § ÄB).Vad händer om den efterlevande maken väljer att avstå arvet? Detta är utgångspunkten men det finns även förutsättningar som kan göra att arvskiftet förändras. En av dessa är om den efterlevande maken väljer att avstå från arvet. Att göra ett arvsavstående finns inte reglerat i lagen men innebär att man avstår arvet till förmån för sina egna arvingar. Eftersom den efterlevande maken i detta fallet har gemensamma barn med den avlidne så har de en lagstadgad rätt till arv (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om den efterlevande maken väljer att avstå arvet kommer makarnas gemensamma barn att få ut denna andel direkt och inte i form av ett efterarv. Vad händer om den efterlevande maken väljer att avsäga sig arvet?Utöver ett arvsavstående så är det också möjligt att avsäga sig arvet (17 kap. 2 § ÄB). Om en make väljer att avsäga sig sin rätt till arv så ska detta göras skriftligt innan arvlåtaren går bort och kan inte göras i efterhand vid arvskiftet. Skulle en av makarna välja att avsäga sig arvet så kommer makarnas gemensamma barn att få ut sitt arv direkt då de står näst på tur i arvsordningen som bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I övriga fall när en arvinge avsäger sig sin rätt till arv så klipps även dennes bröstarvingars rätt till arv. I detta fallet blir det dock annorlunda eftersom bröstarvingarna ärver den avlidne maken. Det faktum att den efterlevande maken valt att avsäga sig arvet får alltså ingen betydelse för deras rätt att få ut arvet i detta fallet. SammanfattningOm den efterlevande maken väljer att avstå eller avsäga sig sin rätt till arv så kommer parets gemensamma barn att få ut sitt arv direkt. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,

Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett brott finns olika länge i belastningsregistret beroende på vilken påföljd som man dömts till. Uppgifterna lagras antingen fem eller tio år. Är den dömde under 18 år så lagras uppgifterna för det mesta i fem år. Har din vän t.ex dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom(kombineras ofta med samhällstjänst) så tas uppgifterna bort efter fem år(17 §, fjärde punkten, lag om belastningsregister).Din vän kan begära ut uppgifter om sig själv i belastningsregistret( 9 § lag om belastningsregister).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om avtal finns i avtalslagen (AvtL). Regler om hyra av fast egendom finns i 12 kap. jordabalken (JB).Vad krävs för att ett avtal ska vara bindande?För att ett avtal ska få rättsligt bindande verkan krävs att det finns ett anbud och en accept (1 kap. 1 § första stycket AvtL). Ett anbud är till exempel ett erbjudande eller förslag. En accept är ett samtyckande svar på ett anbud.Både anbud och accept kan ges skriftligen, muntligen eller genom konkludent handlande. Konkludent handlande innebär att man agerar på ett sådant sätt som ger motparten god anledning att anta att man ger ett anbud eller en accept.Kan man ingå muntliga hyresavtal?I vissa fall krävs att ett avtal är skriftligt för att det ska bli bindande, exempelvis vid köp av fastighet (4 kap. 1 § första stycket JB). Ett hyresavtal ska vara skriftligt om någon av parterna begär det (12 kap. 2 § första stycket JB). Det finns alltså inget krav på att ett hyresavtal ska vara skriftligt. Ett muntligt hyresavtal har samma rättsliga verkan som ett skriftligt hyresavtal. Både hyresgästen och hyresvärden kan under hyrestiden begära att ett skriftligt hyresavtal ska upprättas.Vem har bevisbördan för att ett rättsligt bindande avtal finns?Ett muntligt avtal är som utgångspunkt rättsligt bindande på samma sätt som ett skriftligt avtal. Problemet med muntliga avtal är det kan vara svårt att bevisa att ett muntligt avtal faktiskt finns. Det är den som påstår att ett muntligt avtal finns som har bevisbördan för att ett avtal över huvud taget finns. Detta kan vara svårt att bevisa om motparten förnekar avtalets existens. Om du däremot kan bevisa att ett muntligt avtal finns, flyttas bevisbördan över på motparten, som då måste bevisa att något avtal inte existerar.Hur länge gäller ett hyresavtal?Ett hyresavtal gäller som utgångspunkt på obestämd tid (12 kap. 3 § första stycket JB), om det inte har avtalats om att hyresavtalet ska gälla på bestämd tid (12 kap 3 § andra stycket JB). Det framgår inte av din fråga om hyresavtalet gäller på bestämd eller obestämd tid. Hyresavtal som gäller på obestämd tid måste sägas upp för att sluta gälla (12 kap. 3 § första stycket JB). Hyresavtal som gäller på bestämd tid slutar gälla vid hyrestidens utgång, inte hyresavtalet säger något annat (12 kap 3 § andra stycket JB).Vad gäller i ditt fall?Det muntliga hyresavtalet är bindande, under förutsättning att det finns ett anbud och en accept mellan dig och ägaren. Problemet är att du måste kunna bevisa att avtalet existerar, vilket kan bli svårt.I ditt fall var det ägarens dotter som sa upp hyresavtalet. Ägarens dotter är inte part i hyresavtalet. Detta kräver att dottern haft en fullmakt från ägaren för att uppsägningen ska vara giltig. En fullmakt är en rätt att föra någon annans talan (2 kap. 10 § första stycket AvtL). Under förutsättning att dottern inte hade någon fullmakt när hon sa upp avtalet, gäller avtalet fortfarande. En uppsägning ska vara skriftlig, om hyresförhållandet varat längre än tre månader i följd (12 kap. 8 § första stycket JB). Av din fråga tolkar jag det som att dottern sa upp avtalet muntligen. Om du hyrt stallet i mer än 3 månader i följd, krävs alltså en skriftlig uppsägning. Mitt råd till dig är att du bokar tid hos en jurist för ytterligare rådgivning, då det finns skäl att anta att uppsägningen av hyresavtalet inte har gått rätt till. Du kan boka tid hos en jurist på Lawline här.Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar