Ida Hellsten |Hej! Lawline svarar tyvärr inte på skolfrågor. Lycka till ändå! Med vänlig hälsning,

Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL)Vad omfattas av en bodelning mellan sambor?När ett samboförhållande upphör kan det bli aktuellt med en bodelning, Sambolagen kan då ge din sambo rätt att överta egendom till ett värde av hälften av samboegendom genom bodelning. I en bodelning ingår dock endast viss begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Bestämmelsen är dispositiv, 9 § SamboL. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Egendom som förvärvats före samlevnaden antas normalt inte ha införskaffats för gemensam användning. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL.För sambos är det dock inte obligatorisk att bodela, det är möjligt för er att själva komma överens om hur ni vill fördela egendomen er emellan eller att var och en behåller den egendomen ni äger. Är ni dock inte överens är det möjligt fördela samboegendomen genom en bodelning först efter att samboförhållandet har upphört, 8 § och 2 § SamboL. Det krävs även att någon av er framställer en begäran om bodelning senast ett år efter samboförhållandet upphört 8 § 2 stycket SamboL.En sambos rätt att begära bodelning gäller dock inte om ni tidigare avtalat bort delningsrätten av samboegendomen, se 9 § SamboL. Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en eventuell bodelning, 3 § SamboL. Med bostad menas exempelvis bostadsrätt som innehas huvudsakligen för att utgöra det gemensamma hemmet, 5 § SamboL. Det avgörande för om bostaden ska ingå i en eventuell bodelning eller inte, är alltså om syftet med förvärvet har varit för för att du och din sambo skulle bo där tillsammans. Men eftersom du skriver att du ägde bostaden innan ni blev sambos har din nuvarande sambo ingen rätt till bostaden (utöver det hon fått i gåva), även om hon exempel skulle ha betalat på lånen, detta eftersom bostaden inte anses som samboegendom.I NJA 1997 s 227 hade en man, som redan ägde en fastighet vid sammanflyttning med en kvinna, givit bort halva fastigheten till kvinnan. Detta menade HD inte innebar att kvinnan förvärvat sin andel för gemensam användning utan att förvärvet enbart var att anse som gåva. Vid bodelningen mellan parterna tillskiftades mannen kvinnans andel av fastigheten. Min bedömning är alltså att gåvan av hälften av fastigheten inte räknas som gemensam bostad enligt sambolagens definition. Bostaden utgör alltså inte samboegendom som kan komma att bli föremål för bodelning enligt sambolagen, Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur ni kan bära er åt för att få hyra ut er lägenhet i andra hand när hyresvärden vägrar ge sitt samtycke på grund av en generell regel. De regler som är relevanta för dig hittar du i Jordabalkens 12 kapitel (JB 12 kap), den så kallade "Hyreslagen". Jag kommer även att hänvisa till en regel från Sambolagen (SamboL). Kan ni få tillstånd att hyra ut lägenheten i andra hand?Om ni hyr ut lägenheten i andra hand utan hyresvärdens tillåtelse begår ni ett avtalsbrott gentemot denne (JB 12:39), vilket kan göra att hyresrätten förverkas (JB 12:42). Om hyresrätten förverkas har hyresvärden rätt att säga upp ert kontrakt. I regel förverkas hyresrätten om hyresgästen inte rättar till felet direkt efter en tillsägelse (JB 12:43). Ni riskerar alltså att bli av med kontraktet om ni hyr ut lägenheten i andra hand, eftersom er hyresvärd inte gett sitt godkännande. Det ni kan göra är att vända er till hyresnämnden. Hyresnämnden ska lämna tillstånd för andrahandsuthyrning på grund av exempelvis tillfälligt arbete eller studier på annan ort, och hyresvärden inte har någon befogad anledning att vägra samtycke till andrahandsuthyrningen (JB 12:40). Med det sagt så får inte alla som ansöker på denna grund ett tillstånd, då det fortfarande krävs att hyresgästen har beaktansvärda skäl till varför ett tillstånd ska meddelas. Vad som utgör beaktansvärda skäl är dock väldigt olika från situation till situation, men det faktum att du har en tillsvidareanställning på orten bör tala med viss styrka i alla fall. Särskilt om ni har anknytning till orten på något annat och har för avsikt att flytta tillbaka efter dina studier. Om bara din sambo står på kontraktet så har dock du inga möjligheter att göra en ansökan hos hyresnämnden, utan det måste din sambo göra. Om ni bedömer att du har större chanser att få ett tillstånd, för att du har mer beaktansvärda skäl, så kan det vara bättre att ni först frågar hyresgästen om du kan få ta över kontraktet. Skulle hyresvärden vägra överlåtelsen så kan ni vända er till hyresnämnden, vilket jag kommer att förklara mer om nedan. Kan du ta över hyreskontraktet?Huvudregeln är att det är förbjudet att överlåta en hyresrätt, om inte hyresvärden går med på detta (JB 12:32). Ett undantag från denna regel är dock att en hyresgäst, som inte har för avsikt att använda sin bostadslägenhet, får överlåta den till någon som denne varaktigt bott tillsammans med (JB 12:34), om hyresnämnden godkänner detta. Sambor är utan tvekan en sådan närstående som räknas in i undantaget, så detta undantag kan du och din pojkvän kan använda er av. Ni är nämligen sambor så länge ni delar bostad och har ett "äktenskapsliknande förhållande" (ett parförhållande med gemensamt hushåll) (SamboL 1 §). För att sammanboendet ska anses vara "varaktigt" så används tre år som en måttstock, men även kortare tid än så har godtagits i praxis. Eftersom ni bott ihop i fyra år kan ni alltså sägas ha sammanbott varaktigt. Så länge du har tillräckliga medel för att betala hyran och i alla andra avseenden är en lämplig hyresgäst så ska hyresnämnden alltså godkänna att du tar över kontraktet, för då måste hyresvärden "skäligen nöja sig med bytet". Detta innebär mer eller mindre att hyresvärden inte ska behöva få en ny avtalspart (hyresgäst) som inte rimligen kan förväntas uppfylla sin del av avtalet genom att betala hyra och sköta sig i allmänhet. Kan ni få ett beslut i tid?Med detta sagt så kan det ta tid att få sin sak prövad av hyresnämnden. Regeringens mål är att hyresnämnderna ska ha en handläggningstid på högst fyra månader, men om belastningen är hög kan det ta längre tid än så. Eftersom du kommer vara den som vill få till en förändring så kommer du att behöva vänta med att hyra ut lägenheten tills ni får ett beslut från hyresnämnden.Om hyresvärden trilskas, och inte låter din pojkvän överföra kontraktet till dig, måste ni dessutom göra två ansökningar och därmed räkna med (i bästa fall) strax över 8 månaders handläggningstid. SammanfattningsvisMin bedömning, utifrån den information du lämnat, är att din situation är bättre lämpad att läggas till grund för en ansökan om tillstånd för andrahandsuthyrning än din pojkväns. Jag skulle därför rekommendera att ni börjar med att fråga hyresvärden om han kan få överlåta sitt kontrakt till dig. Om hyresvärden skulle vägra kan ni ansöka om tillstånd för överlåtelsen hos hyresnämnden. Ansökningsblanketten hittar ni här. Så länge du har tillräckliga medel för att betala hyran så bör ni få hyresnämndens godkännande för detta.Nästa steg är att ansöka om att få tillstånd för att hyra ut lägenheten i andra hand. Även denna ansökan görs till hyresnämnden. Samma blankett kan användas till detta. Hyresnämnden kan ge tillstånd till andrahandsuthyrning för studier på annan ort, men du behöver fortfarande ha beaktansvärda skäl till varför du ska få hyra ut lägenheten. Här kan du åberopa din anknytning till orten i och med din tillsvidareanställning och att du har för avsikt att flytta tillbaka efter dina studier Har du någon annan anknytning så är det givetvis bra att ta med det också. Du kan även nämna din sambos arbetssituation, om du bedömer att det kan vara till er fördel. Med detta hoppas jag att du fick svar på din fråga och önskar er lycka till om ni väljer att ansöka!Vänliga hälsningar,

Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingars laglottsskydd Om det finns bröstarvingar (dvs. barn) efter den avlidne ärver dessa kvarlåtenskapen enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Kvarlåtenskapen delas då lika mellan bröstarvingarna. Varje bröstarvinges del av kvarlåtenskapen är dess arvslott. Hälften av arvslotten utgör bröstarvingens laglott, 7 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har enligt 7 kap. 3 § ÄB alltid rätt att få ut sin laglott oavsett vad som står stadgat i ett testamente. Ett barns laglott kan således aldrig med bindande verkan testamenteras bort. Detta kallas laglottsskyddet. Påkalla jämkning av testamente Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott kan man påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Du kan begära jämkning genom att antingen meddela ditt anspråk till testamentstagarna eller att du väcker talan mot dem. Det finns inga formkrav på hur exakt ett sådant meddelande till testamentstagarna ska vara utformat. Tänk dock på att vara tydlig med att du vill jämka testamentet för att få ut din laglott och att testamentstagarna därmed ska avstå den del som är reserverad din laglott. Meddelandet bör ske genom brev eller mail av bevisskäl. Märk dock att begäran om en sådan jämkning måste ske inom sex månader från det att du blivit delgiven testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB (se 14 kap ÄB för regler om delgivning). Om du inte påkallar jämkning inom denna frist har din rätt gått förlorad. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines juristbyrå. Hoppas svaret varit till någon hjälp!

Anna Ostanek |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om man är gift blir äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig och inom äktenskapet har makarna en försörjningsskyldighet gentemot varandra. Av 6 kap. 2 § ÄktB framgår makarnas skyldigheter gentemot varandra i ett äktenskap. Jag utgår från att parterna har bott tillsammans men inte har ingått äktenskap (endast förlovade). I detta fall blir sambolagen (SamboL) tillämplig i frågan. Sambos är två personer som lever tillsammans i ett äktenskapsliknande förhållande, men som inte har ingått äktenskap med varandra (1 § SamboL). Det finns ingen motsvarande försörjningsskyldighet mellan sambos som mellan makar. Sambos har ingen försörjningsskyldighet gentemot varandra under det pågående samboskapet och inte heller efter det att samboskapet har upphört.Hoppas att detta har besvarat din fråga,Med vänliga hälsningar,

Alice Baum |Din fråga rör vem som kommer få rätt till hyresrätten efter ett uppbrott mellan dig och din sambo. Saken regleras i sambolagen (SamboL). Jag kan inte med säkerhet avgöra saken i ditt fall då jag saknar fulltsändiga uppgifter om din situation, men jag kommer göra mitt bästa för att besvara din fråga på ett mer generellt plan.Allmänt om uppdelning av egendom vid upphörande av en samborelationNär en samborelation upphör kan någon av parterna begära bodelning, 8 § SamboL. Bodelning innebär att värdet av den egendom som införskaffats för sambornas gemensamma användning delas lika mellan parterna. Den egendom som ingår i en bodelning kallas för samboegendom, 3 § SamboL. Det är enbart bohag och eventuell bostad som har förvärvats i syfte att gemensamt brukas av samborna som utgör samboegendom. Detta innebär att egendom som införskaffats före samborelationen som utgångspunkt inte kommer att ingå i bodelningen. I ditt fall vet jag inte om du införskaffat hyresrätten i syfte att vara er gemensamma bostad eller om du skaffat hyresrätten tidigare i syfte att ha den enbart som din egen bostad. Jag kommer därför att vidare besvara din fråga utifrån båda situationerna. Om hyresrätten är att betrakta som samboegendomOm hyresrätten skaffats i syfte att utgöra er gemensamma bostad, är hyresrätten samboegendom enligt 3 § SamboL. Det innebär att den sambo som bäst behöver bostaden har rätt att få den i bodelningen. En förutsättning för att få överta en lägenhet som tillhör den andra sambon är dock att övertagandet kan anses skäligt, 16 § andra stycket SamboL. Då en hyresrätt inte kan tillmätas ett ekonomiskt värde på samma sätt som exempelvis en bostadsrätt råder det delade uppfattningar om huruvida den sambo som eventuellt övertar en hyresrätt från den andra sambon ska utge någon ersättning eller inte för övertagandet. Om hyresrätten är inte att betrakta som samboegendomÄr lägenheten inte att betrakta som samboegendom, exempelvis om du införskaffade hyresrätten innan samborelationen utan avsikten att den skulle användas som er gemensamma bostad, kommer hyresrätten inte att ingå i bodelningen. Trots detta finns ändå en möjlighet för din sambo att överta lägenheten. Ett sådant övertagande kan bara ske om din sambo bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande i övrigt kan anses skäligt, 22 § första stycket SamboL.Vem har bäst behov av bostaden? Vid bedömningen om vem som bäst behöver bostaden anses oftast den förälder som ska vara boendeförälder eller ha ensam vårdnad om sambornas barn ha bäst behov av bostaden. I ditt fall uppfattar jag det som att ni ska ha gemensam vårdnad och att barnet ska bo hos er växelvis. Vid en sådan situation brukar inte någon av samborna anses ha större behov av lägenheten än den andra. Om det inte finns några andra faktorer som talar för att din sambo har bättre rätt till hyresrätten än dig, bör din sambo inte kunna överta hyresrätten från dig i samband med en separation. Men det definitiva svaret på din fråga om du får behålla hyresrätten eller inte beror alltså på den behovsbedömning som får göras, och jag saknar tyvärr underlag för att göra en fullständig helhetsbedömning av den saken i just ditt fall. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.En arvinge ska delges testamente, genom ett överlämnande av handlingen med ett bestyrkande (undantag finns om arvingen redan godkänt testamentet). Ni ska alltså få en kopia av testamentet (14:4 ÄB). Då ni är bröstarvingar har ni alltid rätt att få ut er laglott och kan då begära en jämkning av testamentet om detta skulle inskränka denna rätt (7:3 ÄB). Hälften av kvarlåtenskapen har arvlåtaren rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten till barnen. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott. Laglotten är hälften av det som de hade rätt till enligt lag, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). I 15:2 ÄB regleras att en person som med uppsåt förstör eller undanhåller ett testamente förverkas dennes testamentsrätt, det vill säga de mister den. Skulle sambon alltså medvetet undanhålla testamentet kan detta påverka hennes eventuella arv. Det finns även ytterligare straffrättsliga aspekter till ett undanhållande. Som jag förstår det framgår det inte att sambon undanhåller testamentet, enbart har tillgång till det. Sammanfattningsvis ska ni få tillgång till testamentet. Ni söner har alltså all rätt att ta del av detta.Jag hoppas detta var svar på din fråga! Tveka inte att höra av dig till Lawline igen ifall du har ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar

Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har adopterade barn rätt att ärva av?Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB), i fjärde kapitlet. Då man adopterats räknas man som barn till den som adopterat en och alla juridiska band till de biologiska föräldrarna klipps helt (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att ett adopterat barn har arvsrätt efter sin adoptivförälder i enlighet med bestämmelserna om arvsrätt som finns i ärvdabalken. Ett adopterat barn har alltså inte arvsrätt efter sin biologiska förälder. Detta innebär att du har rätt att ärva efter dina adoptivföräldrar och inte efter dina biologiska föräldrar, även om din biologiske far erkänt att han är din biologiske far. Detta hindrar dock självklart inte att dina biologiska föräldrar skriver testamente och därmed ger dig rätt till egendom efter deras bortgång. Regler om testamente finns i 9–16 kapitlen i ärvdabalken. Äldre regler om adoptionEftersom du adopterades då äldre regler gällde i Sverige tycker jag det är intressant att även ta upp detta. Möjligheten till adoption i Sverige infördes 1917. Då var adoptionerna så kallade svaga adoptioner. Detta innebar att det adopterade barnets arvsrätt var begränsad och att de juridiska banden till de biologiska föräldrarna inte var helt avklippta. 1959 infördes dock istället den så kallade starka adoptionen, vilket är den typ som används idag. Detta innebär som nämnt ovan att det adopterade barnet fullt ut ses som barn till adoptivföräldern och att alla juridiska band till de biologiska föräldrarna klipps av. Dessa regler gällde dock inte på adoptioner som skett innan 1 juli 1959. 1971 ändrades reglerna igen och sedan dess ska alla adoptioner, även de som gjorts före 1959, vara starka adoptioner. Detta innebär att alla adoptioner idag, oavsett när de skedde, är starka adoptioner. Denna information finns i förarbeten till föräldrabalken (proposition 1970:186). Du har alltså endast lagstadgad arvsrätt efter dina adoptivföräldrar och inte dina biologiska föräldrar, fast att du adopterades före de starka adoptionerna infördes. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,