Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga undrar du om det är så att den som är anhörig till någon som är bosatt på ett boende (jag antar vårdhem eller liknande) kan uteslutas att informeras om det inträffar sjukdom. Min tolkning är att den boende (patienten) blir sjuk; annans sjukdom finns det ingen skyldighet, och inte möjlighet, att informera om. I det aktuella fallet har den förvaltare eller god man.Den som är patient ska få information om sitt hälsotillstånd (3 kap. 1 § patientlagen, PL). Om information inte kan lämnas till patienten, ska den istället lämnas till en närstående (3 kap. 4 § PL). Informationen får inte lämnas till patienten eller någon om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar det (3 kap. 5 § PL). Närstående (t.ex. barn, partner, sambo, syskon) har möjlighet att få information från vården om den anhörige som vårdas. Det finns däremot ingen explicit rätt till det. Tvärtom bygger det på vad patienten vill att ska lämnas ut för information om hens vård. Vill patienten inte att anhöriga ska få någon information, får de inte heller det. Har patienten inte sagt att det inte får lämnas ut kan en del information lämnas ut för det fall att den inte kan lämnas till patienten.Ett godmanskap är en frivillig insats som huvudmannen måste samtycka till. En god man har inte rätt att företräda huvudmannen i vårdfrågor inom hälso- och sjukvård. Förvaltarskap är en tvångsåtgärd och får bara anordnas när ett godmanskap inte är en tillräcklig hjälp. Ett förvaltarskap innebär att huvudmannen förlorar sin rätts­handlingsförmåga. En god man eller förvaltare har inte "automatisk" rätt att få ta del av sekretesskyddade uppgifter om sin huvudman. Det beror på att det inte finns några särskilda sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ett utlämnande av sådana uppgifter till god man eller förvaltare. När det gäller vuxna som har god man eller förvaltare måste det därför göras en prövning av om den gode mannen eller förvaltaren ska få ta del av uppgifter som omfattas av sekretess. Beroende på uppdraget kan det finnas skäl för den gode mannen eller förvaltaren att ta del av sekretesskyddade uppgifter som behövs för att hen ska kunna fullgöra sitt uppdrag.Sammanfattningsvis finns det ingen explicit rättighet för anhöriga att ta del av information om den som vårdas. Det gäller även för god man och förvaltare. När det gäller god man eller förvaltare får det däremot göras en bedömning i det enskilda fallet och avgöras utifrån vad vederbörandes uppdrag är. Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Formuleringen som du angivit i din fråga innebär egentligen att gåvan inte får ingå i gåvotagarens bodelning vid en eventuell äktenskapsskillnad eller vid ett samboförhållandes upphörande. Att gåvan utgör enskild egendom innebär att den inte ingår i giftorättsgodset eller i samboegendom.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! BakgrundDu har blivit föremål för en kroppsvisitation, vilket innebär att polisen har gjort en undersökning av vad du har på dig och vad du bär med dig. När det gäller statens ingrepp mot enskilda (i ditt fall: polisen mot dig) är det en god idé att ta avstamp i regeringsformens (RF) andra kapitel. RF 2:6 ger att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Denna rättighet kan begränsas genom lag (i ditt fall: polislagen/rättegångsbalken) enligt RF 2:20 p 2. Enligt RF 2:21 ska begränsningen ske endast om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle samt att begränsningen är proportionerlig. RegleringEn kroppsvisitation får vidtas om omständigheterna i 28:11 rättegångsbalken (RB) föreligger. Bestämmelsen ger att polisen får kroppsvisitera om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. I ditt fall fall är det aktuella brottet att du har burit kniv på allmän plats. Av 1 § lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen) är det ett brott att inneha kniv på allmän plats. Enligt det andra stycket är det dock tillåtet bland annat om innehavet är att anse som befogat med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter. I ditt fall kan det anses befogat att du på väg hem från ditt arbete som elektriker fortfarande bär kniv (för hur ska du annars förflytta kniven?), men polisen gjorde uppenbarligen en annan bedömning. Jag kan inte säga mer än att det är en helhetsbedömning. Möjligtvis hade bedömningen fallit ut till din fördel om du hade arbetat som snickare (se exempelvis RH 1996:23). Om du anses ha brutit mot 1 § knivlagen, ger 4 § att påföljden är böter eller fängelse, men att det inte döms till ansvar om det är ett ringa fall. Även här kan polisens bedömning betraktas som tveksam, eftersom du kanske har gjort dig skyldig till ett ringa fall (om du över huvud taget har brutit mot förbudet i 1 § knivlagen). Förutsättningen för kroppsvisitation är ju att fängelse kan följa, och även i detta skede är det tveksamt. SammanfattningAvslutningsvis har du blivit utsatt för ett kroppsligt ingrepp, där polisen har misstänkt dig för att ha begått ett brott mot knivlagen endast på grund av den omständigheten att du bar arbetskläder (att döma av den informationen som du gett i din fråga). I flera delar är det tveksamt om polisen hade befogenheten att kroppsvisitera dig. Mitt råd till dig är att göra en anmälan till JK (som tyvärr inte kan göra mer än att rikta kritik mot Polismyndigheten).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Maryam Naqqar |BelastningsregistretOm du döms för snatteri kommer du att hamna i belastningsregistret. Straffet för snatteri är böter eller fängelse i högst 6 månader. Precis som polisen säger är det högst troligt att du kommer få betala dagsböter. Denna "prick" kommer att finnas kvar i fem år i registret efter att domen dömts ut, se 17 § 9 p. lagen om belastningsregister. Pricken försvinner därmed ur registret 5 år efter domen, beslutet eller godkännande av strafföreläggandet (17 § 9p). Om du vid en rättegång döms för stölden införs du med en notering i det så kallade belastningsregistret ("prick" i registret). Detsamma gäller om stölden varit så liten att endast en åklagare fattat beslut om strafföreläggande och du inte överklagat, se 3 § Lag om belastningsregister här . Om du döms till ett bötesstraff står noteringen kvar i fem år enligt 17 § punkt 9 samma lag.När det gäller noteringens påverkan i ditt vardagsliv beror den på vilket typ av vardagsliv du har. En notering är nästan uteslutande tillgänglig för domstolar och myndigheter. Det innebär till exempel att du, om du skulle begå nya brott, kommer att få en annan bedömning av vilket straff som är lämpligt. Vid upprepad brottslighet anser man att det finns större skäl att döma till fängelse till exempel. Beträffande arbete så kan noteringen påverka om det gäller arbete på myndighet eller domstol, för en detaljerad lista se 10 § och framåt i Förordningen om belastningsregister här . När det gäller annat arbete har endast verksamheter som bedriver psykiatrisk vård, vård av utvecklingsstörda, vård av barn och ungdom, eller som är av betydelse för förebyggande eller beivrande av brott rätt att få ett utdrag ur registret, se 10 § Lag om belastningsregister och 21 § Förordningen om belastningsregisterNär det gäller körkortstillstånd är det Länsstyrelsen som beslutar om detta och de har enligt 10 § 6 punkten i Förordningen om belastningsregister rätt att utfå ett utdrag. Länsstyrelsen gör en bedömning om personen är lämplig för körkort, se 2 § Körkortslagen här . Enligt 9 § Körkortslagen kan Länsstyrelsen bestämma en tid som måste förflyta innan personen kan få tillstånd, en så kallad spärrtid som kan vara från en månad till tre år. Det är alltså detta du kommer råka ut för om du blir fälld för brottet. Vid bedömningen av hur lång spärrtiden ska vara gör Länsstyrelsen en helhetsbedömning av ditt fall, där de framförallt läser domen. Tiden beror dels på vilken typ av brott det gäller. Tiden beror även på hur lång tid som förflutit sedan du begått brottet. Jag tror dock inte att din spärrtid kommer att vara lång då det rör sig om en mindre brott, dvs snattat godis för 50 kr. Därmed kommer med stor sannolikhet att inte påverka ditt körkort.Hälsningar,

Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Beskedet innebär att uppgiften du begärde inte kan lämnas ut på grund av sekretess. Sekretess är att vissa uppgifter/handlingar inte får lämnas ut trots offentlighetsprincipen. Det är alltså en begränsning av rätten till att ta del av allmänna handlingar. Lagen som reglerar när sekretess förekommer är offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vidare framgår det att svaret inte kan överklagas. Jag hoppas att det blev något tydligare och att du nu förstått innebörden! Vänligen,

Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en privatbostad hyrs ut i andrahand så gäller dels lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen), dels jordabalkens 12 kap. (hyreslagen). Det innebär att de situationer som privatuthyrningslagen inte reglerar så träder hyreslagen in. Jag kommer nedan att gå igenom hyresvärdens ansvar vid brister i bostaden.Hyresvärdens ansvar:Enligt 9 § hyreslagen ska hyresvärden överlämna bostaden i sådant skick att den enligt den "allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet". Hyresvärden har även en skyldighet att upprätthålla detta skick under hela hyrestiden, 15 § hyreslagen. När en brist uppstår i en hyresbostad ska den därmed avhjälpas av hyresvärden inom skälig tid.Vad hyresvärden bör göra vid brister:Påföljderna vid brister i lägenheten regleras i 11 § hyreslagen, och innehåller fem punkter:- Enligt första punkten i bestämmelsen har hyresgästen själv rätt att avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad om hyresvärden underlåter att göra det efter tillsägelse.- Andra punkten ger hyresgästen möjlighet att säga upp avtalet, om bristen inte kan avhjälpas utan dröjsmål eller om hyresvärden underlåter att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske. Uppsägning får endast ske om bristen är av väsentlig betydelse.- Tredje punkten anger att hyresgästen har rätt till skälig nedsättning av hyran för den tid hyresbostaden är i bristfälligt skick. Är lägenheten oanvändbar ska hyran sättas ned helt. Rätten till hyresnedsättning gäller även retroaktivt.- Fjärde punkten stadgar hyresgästens rätt till skadestånd, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på dennes försummelse. Hyresvärdens ansvar för skador omfattar både förmögenhetsskador som person- och sakskador. En hyresgäst kan således ha rätt att få ersättning för förstörda möbler, kläder och för att hälsan har påverkats negativt.- Femte punkten anger att hyresgästen kan ansöka om ett åtgärdsföreläggande hos hyresnämnden, där hyresvärden föreläggs att avhjälpa bristen inom viss tid.Bevisbördan:I 24 § hyreslagen stadgas att hyresgästen endast är skyldig att ersätta hyresvärden för skada som uppkommit genom hyresgästens vållande. Det är hyresvärden som har bevisbördan, det vill säga att det är hyresvärden som ska bevisa att du har orsakat skadorna. Dessutom är en hyresgäst inte skyldig att ersätta hyresvärden för skador som har uppkommit genom normalt slitage.Sammanfattning:Det stämmer att det är hyresvärdens ansvar att se till att lägenheten är i bra skick. Av vad jag skrivit i mitt svar så ligger ansvaret på hyresvärden att se till att lägenheten inte har påtagliga brister. Det du bör göra i ett första steg är att kontakta din hyresvärd och påtala bristerna, och se om ni kan komma fram till en lösning sinsemellan. Du kan även vända dig till hyresnämnden ifall du inte får gensvar.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall vårdnaden och boendet kan ändras om pappan flyttar 6 mil från barnen. Vid domstolens ställningstagande av vårdnadsfrågan gör man en samlad bedömning med utgångspunkt i vad som är förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Någon presumtion för gemensam vårdnad finns inte men om barnets tillvaro fungerar på ett rimligt sätt är utgångspunkten att vårdnaden bör vara gemensam. Några förhållanden som kan förutsätta ensam vårdnad är att föräldrarna har grova samarbetsproblem eller att en förälder är olämplig som vårdnadshavare på grund av till exempel ett missbruk. En omständighet som en flytt på några mil är i normala fall inne tillräckligt för att ändra vårdnaden från gemensam till ensam vårdnad, med förutsättning att det inte föreligger några andra omständigheter som skulle förespråka en ensam vårdnad. Du kan vända dig till domstol om du ändå skulle vilja få en ändring av vårdnaden prövad, är du och den andra vårdnadshavaren överens kan ni även skriva ett avtal om en ändring av vårdnaden. Avtalet får då samma rättsverkan som en som (6 kap. 5,6 § § föräldrabalken).Likaså kan du vända dig till domstol eller avtala om barnets boende (6 kap. 14 a § föräldrabalken). Precis som vid vårdnadsmål är det avgörande för domstolens vid bedömningsfrågan av boendet vad som är förenligt med barnets bästa. Ett för stort avstånd mellan föräldrarnas bostadsorter kan vara en anledning till att växelvis boende inte är optimalt för barnet om det är ert nuvarande arrangemang. Om domstolen kommer ändra från växelvis boende till att barnet bor större delen hos dig på grund av ett avstånd på 6 mil är svårt att säga, går det att köra det avståndet på någon timme så att barnens skola och fritidsaktiviteter fungerar pekar det på att det växelvisa boendet ska bestå. Det avståndet behöver således inte ensamt föranleda en ändring av boendet men även här kommer man att göra en samlad bedömning utifrån alla omständigheter i just ditt fall vid bedömningen av frågan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hellin Gültekin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inget i lag som ger din sambo utrymme till att förhindra dig från att bjuda hem gäster, oavsett om ni samäger huset eller inte. Det enkla svaret är, nej han kan inte förbjuda dig att låta en kompis övernatta medan han själv är bortrest. Återkom gärna om du har fler frågor!Vänligen,