Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till din fråga!Yttrandefriheten i 2 kap 1 § RF formuleras som "Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet". Med "det allmänna" menas att paragrafen skyddar dig mot inskränkningar i yttrandefriheten endast från den svenska statens sida. TikTok är en privat aktör, och kan med anledning av avtalsfriheten i Sverige ställa upp vilka krav de vill på deras användare (1 kap 1 § avtalslagen). Genom att ha accepterat användarvillkoren när du gick med i deras tjänst har du också accepterat de inskränkningar företaget valt att göra i yttrandefriheten. Ett företag får inte ställa upp vilka krav som helst i sina användarvillkor, men begränsningarna gäller bara om de försökt avtala om något olagligt. I och med att yttrandefriheten i Sverige inte täcker privata aktörer så har de inte stridit mot någon lag.Sammanfattningsvis finns ingen garanterad yttrandefrihet när du accepterat ett avtal. Det finns dessvärre inte mycket du kan göra åt avstängningen, utom att kontakta TikTok och förklara missförståndet. De har dock inte någon skyldighet att återställa ditt konto även i det fallet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga, vill veta du veta om du har rätt att kasta ut personer som är inneboende hos dig eftersom det ni kommit överens om inte längre gäller. Eftersom ni ingått en muntlig överenskommelse, kan det ses som ett muntligt kontrakt. Detta är gällande, men svårt att bevisa. För att styrka att personen inte har rättighet att vistas i din bostad längre, skulle det krävas ett skriftligt kontrakt vid en tvist i domstol. I.o.m att det muntliga kontraktet är gällande och har löpt ut, har du rätt att be personen lämna din bostad. Om denne vägrar ge sig av självmant, kan du kontakta polisen som kan hjälpa dig i din situation. Hoppas att detta är till hjälp!Vänligen,

Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGSåvitt jag förstår undrar du när en dom och/eller ett beslut vinner laga kraft och precis som du mycket riktigt själv påpekar i din ärendebeskrivning innebär en lagakraftvunnen dom eller ett lagakraftvunnet beslut att det inte längre går att överklaga med så kallade ordinära rättsmedel. Din fråga är tämligen kort och ganska snävt ställd varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång. Nedan avses för övrigt mål som handläggs i allmän domstol och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är rättegångsbalken (RB).En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål eller i ett brottmål ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska ställas till hovrätten men ges in till tingsrätten och ska ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (50 kap. 1 § och 51 kap. 1 § RB). Skulle dock överklagandet felaktigt, men inom den föreskrivna tiden, har skickats till hovrätten kommer överklagandet inte att avisas (50 kap. 3 § och 51 kap. 3 § RB). Och den som vill överklaga en tingsrätts beslut ska enligt huvudregeln göra detta skriftligen och skrivelsen ska i det här fallet också ges in till tingsrätten och måste ha inkommit dit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (52 kap. 1 § 1 st. RB). När det sedan gäller överklagande av hovrättens domar och beslut är principerna desamma, men med det undantaget att överklagandefristen i de här fallen löper i fyra veckor från dagen då domen eller beslutet meddelades (55 kap. 1 § och 56 kap. 1 § 1 st. RB). Likaså kommer även här ett felaktigt, men i tid, inkommit överklagande till Högsta domstolen inte att avvisas trots att överklagandet egentligen skulle ha getts in till hovrätten (55 kap. 2 § och 56 kap. 2 § RB).Det korta svaret på din faktiska fråga lyder med andra ord att det är från tidpunkten för domens meddelande, det vill säga när domen eller beslutet avkunnas, vilket kan äga rum i samband med huvudförhandlingen eller vid ett senare tillfälle, som klagotiden börjar löpa. En dom ska sedan avfattas skriftligen och i skilda delar bland annat ange domstolen samt tid och ställe för domens meddelande (17 kap. 7 § 1 st. 1 p. och 30 kap. 5 § 1 st. 1 p. RB). När en dom meddelas vid ett senare tillfälle bukar det i regel ske genom att domen hålls tillgänglig på rättens kansli. Värt att nämna för din kommande skrivelse är också att en handling, i det här fallet ditt överklagande, anses ha inkommit till domstolen när det har lämnats in på rättens kansli, lagts ner i kansliets brevlåda eller dess brevinkast eller när handlingen kommit till en e-postlåda som tillhör domstolen. Justitieombudsmannen har uttalat att elektroniska handlingar som är läs- eller uppspelningsbara ska betraktas som inkomna varför domstolen inte kan förvägra hantering av dessa (se JO 2013/14 s. 69)Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din frågaFör hets mot folkgrupp döms, enligt, 16 kap. 8 § brottsbalken den som – i uttalande eller i annat meddelande som sprids – hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Just gruppen heterosexuella män omfattas därmed inte av paragrafen och skyddet. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga!Hälsningar,

Sara Djogic |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagen som är aktuell för att besvara din fråga är lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad. Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.Huvudprincip för en hyresvärd som vill höja hyranFör att hyresvärden ska få till en ändring av hyresvillkoren ska denne skriftligen meddela er om ändringen. Detta gäller exempelvis om hyresvärden vill höja hyreskostnaden som i ert fall. För att ändringen ska gå igenom krävs vidare att ni godkänner den, 4 § lagen om uthyrning av egen bostad. Oense om hyresvillkorenIfall ni inte vill godkänna höjningen och ni inte kan komma överens så kan antingen hyresvärden eller ni vända er till hyresnämnden för att få prövat om höjningen är skälig. Hyresnämnden fastställer då hyran till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapitalkostnaden och driftkostnaden för bostaden. Kapitalkostnaden beräknas som en skälig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde. Avkastningsräntan anses rimlig om den ligger ett par procent över riksbankens referensränta. Driftkostnaderna relaterar till uthyrarens faktiska kostnader, t.ex. el och vatten. Kapitalkostnaden är den uppskattade kostnaden för att ha kapitalet bundet i bostaden.AvslutningsvisSom svar på eran fråga har alltså hyresvärden rätt att höja hyran under pågående hyrestid till följd av att ytterligare en hyresgäst flyttar in. Detta förutsätter dock att höjningen är skälig. Eftersom reglerna kring vad som utgör en skälig hyra skiljer sig beroende på bostad är det svårt för mig att göra en bedömning i erat fall. Jag rekommenderar er att gå in på boupplysningens hemsida och använda deras kalkylator för skälig hyra. Ni hittar deras hemsida och kalkylatorn genom att klicka här.Hoppas ni fick svar på eran fråga! Med vänlig hälsning,

Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! Jag förstår din fråga som att du vill veta vad kravet är för att giltigt gåvobrev ska ha kommit till stånd och vad du har för möjligheter att överklaga när detta inte är giltig.Allmänt om gåvobrevFast egendom, får endast ges bort i gåva om ett gåvobrev upprättats. Är givaren dessutom gift eller sambo krävs även samtycke från givarens partner. Ett gåvobrev måste undertecknas av gåvogivaren och gåvotagaren. Den behöver i regel inte bevittnas förutom för fast egendom.Gåvobrev behöva ibland registreras hos myndigheter, detta är när det till exempel rör sig om sig om att ge bort en fastighet. Lagfart behöver ändras! Den som tagit emot gåvan ska då skicka gåvobrevet till Lantmäteriet tillsammans med en ansökan för att ändra lagfarten.Gäller gåvobrevet en bostadsrätt måste det tydligt framgå vilken bostadsrättsförening och lägenhetsnummer brevet avser. Gåvotagaren behöver dessutom ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen eftersom ett beviljande av medlemskap krävs för att gåvan ska bli giltig.Tillbaka till bevittnandet Lagen som aktualiseras i detta fall är lagen med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar. Enligt nämnda lag får inte någon under 15 år vara vittne och inte heller den som pga psykisk störning saknar insikt om betydelsen av bekräftelsen. Gåvotagaren och gåvogivaren får inte heller vara vittne. Av den givna informationen och rättsläget kring gåvobrev, är din brors flickvän inte hindrad från att vittna gåvobrevet. Det framgår inte hur ni är besläktad med gåvogivaren. Är ni bröstarvingar, dvs barn eller barnbarn till den avlidne, finns det en möjlighet att klandra gåvan eftersom gåvor till bröstarvingar ses som förskott på arv. Se nedan. Gåvobrev som testamenteGåvobrev till bröstarvingar, och enbart de, ses i första hand som förskott på arv. Det innebär att värdet av gåvan ska räknas av från det framtida arvet (det finns dock en möjlighet att slippa detta genom att ange att gåva inte ska betraktas som ett förskott på arv i gåvobrevet). Detta leder till att gåvotagaren kan under vissa omständigheter bli ersättningsskyldig för den delen av gåvans värde som skulle blivit arv till den andra bröstarvingen. Det kan avse situationer som t.ex. när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd. I dessa situationer likställs gåvan med ett testamente och en arvlåtare får inte testamentera bort en bröstarvinges laglott vilket är hälften av arvslotten. För att ersättningsskyldigheten ska inträda krävs emellertid att den bröstarvinge som inte fått bostadsrätten väcker talan inom ett år från bouppteckningens avslutande.I.om. att gåvobrev likställs med testamente finns det då möjlighet att klandra det inom sex månader (tidskriften börjar löpa den man blivit delgiven). Om man har godkänt testamentet och signerat det förlorar man som regel sin rätt att klandra det. För att klandertalan ska nå framgång måste en av ogiltighetsgrunderna bli aktuell dvs: formkrav är ej uppfylld; testator var påverkad av en tillfällig eller permanent psykisk störning vid upprättandet eller att testator har utsatts för obehörig påverkan eller upprättat testamentet under motivvillfarelse.Är du bröstarvinge kan det vara aktuell eftersom din släkt var gammal, sjuk och blind som du säger.SlutligenDet finns inget som hindra din brors flickvän från att vara vittne vid upprättande av gåvobrevet. Är du bröstarvinge och det gåvan inkräkta din laglott kan du klandra det och ta upp ogiltighetsgrund nummer två.Hoppas att detta var till hjälp! Vänligen,

Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om preskription av brott finns i 35 kap brottsbalken (BrB).Om preskriptionstidFör att kunna anmäla någon för ett brott krävs att brottet inte är preskriberat. Preskription innebär helt enkelt att tiden gått ut för att någon ska kunna hållas ansvarig för en gärning. Preskriptionstiden för ett brott beror på hur högt maxstraffet för brottet är. Huvudregeln är att börjar preskriptionstiden löpa från den dag då brottet begicks, men det finns ett undantag vid sexualbrott mot barn börjar det istället från dagen då barnet fyllt 18 år (35 kap 4 § BrB). Våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn preskriberas aldrig (35 kap 2 § BrB).När preskriberas brottet?Misshandel eller grov misshandel, vilket jag skulle klassa brottet du utsatts för som, preskriberas enligt vanliga regler. I det här fallet har brotten 2 respektive 6 års fängelse som maxstraff (3 kap 5-6 §§ BrB). Detta innebär en preskriptionstid på 5 eller 10 år (35 kap 1 § BrB). Misshandeln du utsattes för när du var 7-8 år är alltså preskriberad och det är tyvärr för sent att anmäla.Jag vet inte vad du i din fråga menar med att du utsatts för mycket mer än vad du beskriver. Om du skulle ha utsatts för någon typ av sexualbrott från din mors sida är det dock inte preskriberat, och kan fortfarande anmälas.Utsätts du fortfarande för brott?Psykisk misshandel, som du uppger att du än idag blir utsatt för, kan också vara straffbart som misshandel eller ringa misshandel (3 kap 5 § BrB). Vid upprepade kränkningar kan det också vara fråga om grov fridskränkning (4 kap 4a § BrB). Om du fortfarande utsätts för hot om brottslig gärning (som hot om misshandel) kan även brottet olaga hot bli aktuellt (4 kap 5 § BrB). Det är svårt för mig att avgöra exakt vad den psykiska misshandeln innebär utifrån din beskrivning. Om du känner igen dig i något av de nämnda brotten skulle jag dock rekommendera att du anmäler händelserna till polisen. Även om de inte skulle anse att kraven för brotten är uppfyllda så har du inget att förlora på det.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering vilket innebär att alla bevis får läggas fram i rättegång samt att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Det betyder att det inte finns en "mall" av hur mycket olika bevis är värt eller exakt vilka bevis som krävs för en fällande dom. I brottmål är det främst åklagaren som bär bevisbördan. Det innebär att den tilltalade inte nödvändigtvis behöver bevisa sin oskuld, utan åklagaren ska visa att den tilltalade är skyldig. Om åklagaren inte lyckas med det frikänns den tilltalade. Beviskravet i brottmål är att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått den påstådda gärningen (fastslaget i bl.a. NJA 1980 s. 725 och NJA 1990 s. 210). Det är ett högt ställt krav vilket i princip innebär att rätten måste vara helt säker på att den tilltalade begått brottet hen åtalats för. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är som sagt ett högt ställt beviskrav och ett sms bör inte på egen hand kunna nå upp till kravet eftersom det finns mycket tvivel att rikta mot sms precis som du säger. Om sms:et på något sätt kan bevisas vara äkta och att det stöttas av annan bevisning i målet så skulle utfallet kunna bli en fällande dom. Sammanfattningsvis blir svaret på första frågan att det inte finns ett givet svar på hur mycket ett sms står sig som bevis då det råder fri bevisvärdering, men det bör krävas fler bevis för att nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Gällande fråga två rekommenderar jag dig att kontakta Comviq för ett korrekt svar. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga! Jag hoppas även att du får ett bra svar från Comviq. Vänligen,