Extern ordförande i BRF-styrelse

2020-07-07 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan en bostadsrättsförening välja in en externOrdförande till styrelsen
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av bostadsrättslagen (BrL) och lagen om ekonomiska föreningar (LEF). I de fall det särskilt anges i BrL tillämpas LEF:s bestämmelser även för bostadsrätter (1 kap. 1 § andra stycket BrL). Bland annat tillämpas vad avser bostadsrättsföreningars styrelser LEF med några undantag jämte BrL (9 kap. 12 § BrL).Ordföranden i en bostadsrättsförening måste vara ledamot i styrelsen (7 kap. 17 § LEF). Som huvudregel måste ledamöterna i styrelsen vara medlemmar i föreningen. Är det enligt föreningens stadgat tillåtet för icke-medlemmar att vara ledamöter, gäller detta (7 kap. 7 § LEF). För just bostadsrättsföreningar gäller dock för makar och sambor till medlemmar det omvända, att dessa får vara ledamöter om inte annat framgår av stadgarna (9 kap. 12 § andra punkten BrL).Sammanfattningsvis kan en bostadsrättsförening enbart som ordförande välja en styrelseledamot. Styrelseledamöter som inte är medlemmar i föreningen är enbart tillåtna om det framgår av stadgarna, eller om icke-medlemmen är make eller sambo till en medlem och stadgarna inte förhindrar att sådana är ledamöter. Möjligheterna att välja in en extern bostadsrättsföreningsordförande finns således, men är relativt begränsade.Vänligen,

Dolt fel i en bostadsrätt

2020-07-03 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Vi har köpt en bostadsrätt och fick nycklarna förra veckan. Vi har inte flyttat in än, men under en vecka har vi målat om vissa av rummen och har upptäckt att det luktar cigarettrök i bland annat köket. Det känns ganska tydligt nu, men var inget som kändes på visningen.Räknas detta som ett dolt fel? Vad tycker ni att vi kan göra?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis redogöra för det allmänna regelverket kring din fråga och slutligen förklara vad som gäller i ditt fall.Tillämplig lag för din frågaJag tolkar det som att din fråga gäller om den uppkomna cigarettlukten i er nyinköpta bostadsrätt är att bedöma som ett dolt fel eller inte. Eftersom det handlar om köp av en bostadsrätt kommer jag använda mig av köplagens bestämmelser (nedan förkortad KöpL) förutsatt att köpet är mellan två privatpersoner (1 § stycke 1 KöpL). Lagen är tillämplig eftersom en bostadsrätt är att bedöma som lös egendom eftersom köpet rör nyttjanderätten till bostadsrätten.Köparens undersökningsplikt vid ett bostadsrättsköpVid köp av en bostadsrätt har köparen en undersökningsplikt som innebär att köparen inte i efterhand får åberopa sådana fel som denne borde ha upptäckt vid en sedvanlig visning (20 § KöpL). Undersökningsplikten för bostadsrätter enligt köplagen är inte lika långtgående likt den som går att hitta i jordabalken vid köp av en fastighet. Däremot ska en undersökning ske för att köparen ska kunna åberopa ett fel.En köpare kan inte åberopa avvikelser som härrör ur dennes obefogade förväntningar, varken med eller utan en undersökning av bostadsrätten. Det innebär att den ovanstående bestämmelsen i köplagen enbart gäller för avvikelser från sådana förväntningar som utan en undersökning skulle ha varit befogade. Beroende på bostadsrättens skick, ålder och pris varierar bedömningen om vad som är befogat och obefogat. Ett exempel kan göras till en köpare av en begagnad bil. Denne har i sin tur inte skäl till lika högt ställda förväntningar på den begagnade bilen som en köpare av en splitterny bil. Köparen kan däremot åberopa uppkomna dolda fel gentemot säljaren i efterhand.I frågan nämner du att cigarettlukten inte kunde kännas av under visningen. Cigarettlukten borde dock kunna ha konstaterats på ett enkelt sätt under visningen om problemet med lukten vid tillfället faktiskt fanns. Det är däremot vid en samlad bedömning svårt för mig att avgöra huruvida ni har uppfyllt er undersökningsplikt eller inte med hänsyn till det du anför. Jag hade behövt mer omständigheter för att kunna avgöra detta. Om vi däremot utgår ifrån att ni fullgjort er undersökningsplikt, låter det snarare som att säljaren kan ha orsakat avvikelsen under tiden säljaren fortfarande hade bostadsrätten i sin besittning. Ett annat alternativ skulle kunna vara att lukten undanröjdes med hjälp av olika tillvägagångssätt under visningen i syfte att dölja den. Det kan då blir fråga om ett dolt fel.Fel på bostadsrättenEftersom cigarettlukten i framförallt köket inte kunnat upptäckas på visningen så föreligger det något form av fel på bostadsrätten. En bostadsrätt ska stämma överens med vad som avtalats mellan säljaren och köparen. Det innebär att bostadsrätten i fråga om storlek, kvalitet och övriga egenskaper ska motsvara det ni kommit överens om i avtalet (17 § KöpL). Ett fel föreligger trots att säljaren inte hade kännedom om felet, vilket innebär att det är fullt tillräckligt att felet avviker från vad som varit överenskommet. Att en bostadsrätt luktar cigarettrök borde avvika från vad som avtalats er emellan, men det beror dock på faktorer så som bostadsrättens övriga skick och egenskaper. Likt exemplet ovan gällande den begagnade bilen med ett sämre skick än den splitternya bilen, kan en köpare av en bostadsrätt likväl ha skäl till att ha olika ställda förväntningar. En köpare till en bostadsrätt till ett billigare pris med ett sämre skick kan inte förvänta sig lika hög kvalitet som en köpare av en bostadsrätt till ett dyrare pris i ett betydligt bättre skick. Det är helt enkelt en bedömningsfråga.Ett fel föreligger också om bostadsrätten inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper som säljaren eller annan har lämnat i samband med eller innan köpet, som varit avgörande för köparens beslut att ingå avtalet (18 § KöpL). Ponera att säljaren undanhållit lukten från er på visningen som senare börjat visa sig, alternativt att säljaren lämnat felaktiga uppgifter gällande en storrökande granne intill bostaden. Hade köparen i ett sådant läge känt till dessa uppgifter innan avtalet ingicks så skulle uppgifterna sannolikt vara avgörande för köparens beslut att ingå avtalet eller ej. På så sätt så kan ett fel på bostadsrätten också föreligga. Detta kan liknas vid vad som inom fastighetsrätten kallas för säljarens upplysningsplikt.Tidsfrist att reklamera ett felDet ni i första hand behöver göra för att få bukt med problematiken är att reklamera felet inom skälig tid efter det att ni upptäckte cigarettlukten. Detta ska ske inom två år från det att ni fick besittning av bostadsrätten, om inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse (32 § KöpL). Tidsfristen har sin koppling till köparens undersökningsplikt som träder in så fort ni har bostadsrätten i er besittning (31 § stycke 1 KöpL). Reklamationen ska därför ske inom skälig tid efter det att köparen märkt eller borde ha märkt felet. Jag skulle råda er att reklamera felet så snart ni kan. Reklamationen kan ske muntligen såväl som skriftligen. Det är däremot mest gynnsamt för samtliga parter att ha allt nedtecknat om det skulle behövas framtida bevismaterial.Befintligt skickEtt motargument som säljaren skulle kunna komma med i samband med er reklamation är att bostadsrätten såldes i "befintligt skick". En bostadsrätt säljs nämligen oftast i befintligt skick vilket fungerar som en slags klausul där säljaren söker begränsa sitt ansvar till att enbart överlämna bostadsrätten till köparen som "den är". Trots detta ska den anses vara felaktigt om en av följande förutsättningar är uppfyllda:1. Bostadsrätten överensstämmer inte med uppgifterna som säljaren har lämnat2. Säljaren har underlåtit att upplysa köparen om något väsentligt förhållande som säljaren antas ska ha känt till och som köparen skäligen kunnat räkna med att få information om3. Bostadsrätten är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till bostadsrättens pris och övriga omständigheter med fog kunnat förutsätta (19 § KöpL).Säljaren skulle därmed kunna hävda att denne inte kände till felet och att ni som köpare har brustit i er undersökningsplikt. Beroende på vilka uppgifter om bostadsrätten som säljaren har lämnat till er, skulle ni i första hand kunna hävda ett fel utifrån den första punkten. Den andra punkten gäller "väsentligt förhållande" och kräver fel som inte är av mindre betydelse och aktualiseras enbart när säljaren "måste" ha känt till förhållandet. Det räcker inte med att säljaren borde ha gjort detta vilket gör det till ett högt ställt krav. Samma gäller den tredje punkten avseende "väsentligt sämre skick", vilket är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall.Vad som gäller i just ert fall och rekommendationSom jag redan nämnt är det vid en samlad bedömning svårt för mig att avgöra om det rör sig om ett dolt fel och om ni har uppfyllt er undersökningsplikt. Det är en bedömning som kräver mer information. En köpare ska dock rent generellt sett kunna förvänta sig att det denne köper ska överensstämma med vad som har avtalats. Vidare får bostadsrätten inte avvika från vad köparen med fog kunnat förvänta sig vid köpet med hänsyn till objektets pris, ålder och skick.Utifrån ovanstående presenterade resonemang och möjligheter, rekommenderar jag er i första hand att så snart som möjligt reklamera felet till säljaren. Jämte detta bör ni även utvärdera om det rör sig om ett dolt fel eller ej. Ni kan reklamera felet trots att det föreligger osäkerhet kring felets karaktär eftersom ni kan lägga till att uppgifterna kring felet kommer kompletteras i efterhand. Till detta kan ni anlita en besiktningsman som kan genomföra en professionell bedömning av felet. Det kan även vara bra att anmäla felet till er bostadsrättsförening om ni är osäkra på hur felet uppkommit. Skulle säljaren på något sätt inte vara samarbetsvillig skulle jag råda er att anlita en bostadsjurist för mer ingående hjälp. Skulle säljaren bestrida reklamationen och hävda att det inte föreligger något fel, har ni möjligheten att ta ärendet vidare till domstol. Dock kan detta alternativ bli kostsamt och bör ställas i relation till felets faktiska betydelse och påverkan för er.Jag hoppas detta gav dig svar alternativt en hjälp på vägen. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen, alternativt kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp av våra jurister. Det gör du enklast genom att maila info@lawline.se. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan bostadsrättsföreningen ta ut dubbla överlåtelseavgifter?

2020-06-28 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Kan bostadsrättsföreningen ta ut dubbla överlåtelseavgifter? De påstår att min lägenhet en gång i tiden har varit två små lägenheter som slagits samman. Det är ju EN lägenhet nu på ca 70kvm (alltså inte speciellt stor). De vill ha 2x1180:-. Är detta riktigt?
Angelica Kaijser |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bostadsrätter regleras i bostadsrättslagen (BRL). När du köper en bostadsrättslägenhet, köper man en bostadsrätt, alltså en nyttjanderätt att använda lägenheten som bostad (1 kap. 1 § BRL).Vid en överlåtelse förvärvar du en rättighet från säljaren att bosätta sig i lägenheten – en rättighet som upplåtits från bostadsrättsföreningen till den första köparen och som sedan överlåtits i flera led innan du köpt bostadsrätten. Att bostadsföreningen äger lägenheten och du som köpare endast förvärvar rätten till att bo där, gör att dina skyldigheter och rättigheter till stor del begränsas av bostadsrättsföreningens stadgar, däribland den formella indelning av lägenheter som stadgarna föreskriver. Med denna indelning räknas varje lägenhet som en avskild enhet som kan upplåtas med bostadsrätt (1 kap. 5 § 2 st. BRL). Det är styrelsens ansvar att ha ett register över dessa lägenheter (9 kap. 8 § BRL). Det är därför enkelt att kolla upp om din lägenhet faktiskt består av flera bostadsrätt, eller är ombildad till en enda bostadsrätt. Enklast är att kontakta styrelsen för att få hjälp med det. Om din lägenhet faktiskt består av två lägenheter, har du i lagens mening, förvärvat två bostadsrätter.En överlåtelseavgift får tas ut för en bostadsrätt för att täcka administrativa kostnader för överlåtelsen (7 kap. 14 § BRL). Överlåtelseavgiften ska betalas när en bostadsrätt överlåts till köparen. Storleken på överlåtelseavgiften samt hur den tas ut, ska framgå av bostadsrättsföreningens stadgar (9 kap. 5 § 4-5 p. BRL). Eftersom du har förvärvat två bostadsrätter, har bostadsföreningen därmed rätt att ta ut två överlåtelseavgifter, även om lägenheternas totala yta är relativt liten. För att sammanfatta det hela har således bostadsföreningen rätt att du ut två överlåtelseavgifter om din lägenhet består av två olika bostadsrätter, sålänge inte bostadsföreningarnas stadgar anger annat. Om jag vore du, skulle jag läsa stadgarna för att se om bostadsföreningen har gjort speciella bestämmelser angående bostäder med flera bostadsrätter.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad kan vi göra om den bostadsrätt vi köpt inte stämmer överens med köpekontrakt och objektbeskrivning?

2020-06-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi har köpt en bostadsrätt och redan flyttat in. I kontraktet och objekbeskrivningen står att avgift på 5273 kr inkl. Värme, vätten, tv paket och p-plats. Obligatorisk tillägg om 227kr/mån för Telia tripleplay. När första hyresavin kom igår noterade vi att hyran är högre än den som angivits i kontrakt och objektsbeskrivning. Det verkar att p-plats ingår inte alls och kostar 500kr/mån.Vilka möjligheter har vi? Kan vi kräva kompensation?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I köplagen finns bestämmelser om vad för rättigheter ni som köpare har när bostadsrätten inte stämmer överens med köpekontrakt och objektsbeskrivning.Fel i bostadsrättFör att ni ska kunna göra gällande några påföljder gentemot säljaren krävs att det föreligger ett fel i köpet av bostadsrätten. Som utgångspunkt föreligger ett fel om bostadsrätten inte stämmer överens med det som står i köpekontraktet (17 § KöpL). Ett fel kan också föreligga om bostadsrätten inte överensstämmer med sådana uppgifter som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet (18 § första stycket KöpL). Med det avses t.ex. uppgifter som har lämnats i objektsbeskrivningen. Det finns ingen generell undersökningsplikt innan ett köp av en bostadsrätt. En köpare får dock inte hävda att något är ett fel om denne känt till omständigheten vid köpet. Om köparen ändå har undersökt bostadsrätten innan köpet får denne inte heller hävda att ett fel föreligger om omständigheten borde ha upptäckts vid undersökningen, såvida inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder (20 § KöpL).Att det både i köpekontrakt och objektsbeskrivning står fel avgift och är felaktigt angivet att p-plats ingår är sådant som kan bedömas som ett fel i bostadsrätten. Jag uppfattar det som att ni inte kände till dessa omständigheter innan köpet och att det därför inte finns något hinder för er att hävda att ett fel föreligger. Ni kan därmed ha rätt att göra gällande påföljder gentemot säljaren.Ni kan ha rätt till prisavdragDe påföljder som i första hand aktualiseras vid fel i bostadsrätt är avhjälpande eller omleverans. Om inte de påföljderna kan komma ifråga, vilket jag skulle säga är fallet för er, så har köparen rätt till prisavdrag eller hävning av köpet. Hävning av köpet får bara ske om felet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren borde ha insett det. Så skulle man kunna tänka är fallet om ni t.ex. köpte bostadsrätten enbart för att det ingick en p-plats och säljaren visste om att det var det ni var ute efter. Jag förmodar dock att prisavdrag är den påföljd som är aktuell i ert fall. Prisavdraget ska motsvara skillnaden mellan bostadsrätten i felaktigt och avtalsenligt skick (38 § KöpL).Ni har därutöver rätt att begära skadestånd och rätt att hålla inne betalningen (30 § KöpL). Ni får bara hålla inne så stor del av betalningen som motsvarar kravet på grund av felet (42 § KöpL).Reklamera felet omgåendeFör att ha rätt att göra gällande de påföljder jag nämnde ovan måste ni reklamera felet till säljaren inom skälig tid från det att ni märkte felet (32 § första stycket KöpL). Som en yttre gräns gäller att ni som huvudregel förlorar rätten att göra gällande felet om ni inte reklamerar inom två år från köpet av bostadsrätten (32 § andra stycket KöpL). Vid en eventuell hävning av köp gäller dock att reklamation alltid måste ske inom skälig tid från det att köparen märkt felet (39 § andra stycket KöpL). För att inte riskera att förlora er rätt att göra gällande påföljder bör ni omgående vända er till säljaren med er reklamation. Vid en eventuell tvist med säljaren rekommenderar jag att ni kontaktar juristbyrån här på Lawline så hjälper de er vidare med ärendet.Vänliga hälsningar

Störningar i bostadsrätt

2020-07-04 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag bor i bostadsrätt och började i höstas störas rejält av min granne. En äldre herre som bott granne med mig i alla år men hans fysiska status har kraftigt försämrats och det har gått så långt att jag nu störs i princip dygnet runt då han är väldigt aktiv. Han går numera med väldigt tunga steg och använder en käpp som han stöter i golvet vid varje fotsteg för att hålla balansen. Han kan inte ta ett steg utan att det dånar in till mig. Dessutom är han nu nästan döv och har TV:n på väldigt hög volym. Hans motorik, balans och känsla för kraft/ljud har försämrats rejält vilket är väldigt tragiskt och jag känner för honom, men jag står inte ut längre. Det är väldigt stressande och tärande att inte kunna varva ner på kvällarna och inte kunna somna när man vill samt att dessutom bli väckt minst tre gånger varje natt när han går upp på toaletten. Jag får ingen återhämtning efter jobbet och sover dåligt. Jag mår fysiskt dåligt av det.Han är svår att prata med men tänker lyfta det till styrelsen. Jag tycker situationen är tråkig och svår eftersom han inte kan hjälpa detta. Så jag undrar vad jag som medlem i föreningen har för rättigheter i detta läge? Vilken hjälp kan jag kräva av styrelsen och vilket ansvar har min granne i detta?Jag vet att hemtjänsten kan erbjuda honom rollator för inomhusbruk samt hörselslinga till TV:n. Detta skulle göra stor skillnad. Kan jag kräva att han accepterar denna förändring? Måste han inte flytta annars?Tack på förhand!Hälsningar Mats
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Regler om bostadsrätt finns i bostadsrättslagen. Om störningar i allmänhet: När en bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö (7 kap 9 § Bostadsrättslagen). Bostadsrättshavaren är skyldig att undvika störande beteende när han eller hon använder lägenheten. Det innefattar även gemensamma utrymmen. Vanliga exempel på störningar är nedskräpning, störande ljud i form av t.ex. musik eller skrik, vanskötsel av djur, våld, hot eller aggressivt beteende. Att t.ex. musik eller skrik förekommer nattetid är naturligtvis mer besvärande än att så sker på dagtid.Bostadsrättshavaren ska även följa föreningens stadgar, alltså regler som föreningen upprättar. Styrelsen har det övergripande ansvaret för boendemiljön och är skyldig att se till att medlemmarna inte utsätts för störningar som de skäligen inte ska behöva tåla. Denna skälighetsbedömning är ofta svår att göra i praktiken och vad som bör tålas kan många gånger först avgöras vid prövning i domstol. Inte alla former av störningar som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa eller som kan försämra deras bostadsmiljö utgör störningar i boendet. Det är nämligen ett normalt inslag i boendet i flerfamiljshus att det förekommer vissa lindriga störningar som måste accepteras. Som exempel nämns att lekande barn kan störa sömnen för en granne som jobbar natt och sover dagtid. I bedömningen över vilka störningar som måste accepteras tar man inte hänsyn till extra känsliga bostadsrättshavare utan man får söka stöd i den allmänna uppfattningen om vilka störningar den som bor i ett bostadsrättshus ska behöva tåla. Förverkning av bostadsrätt: Om en bostadsrättshavare missköter sig allvarligt så kan bostadsrätten förverkas, se 7 kap 18-25 §§ bostadsrättslagen. Det betyder att bostadsrätten tvångsförsäljs. Att missköta sig allvarligt kan exempelvis vara att störa sina grannar. Föreningen måste i de fall då det inte rör sig om särskilt allvarliga störningar skicka en uppmaning om rättelse till bostadsrättshavaren. Om bostadsrättshavaren protesterar mot uppsägningen får föreningen vända sig till tingsrätten för att få frågan om förverkande prövad.I ditt fall:Det låter som att du har det väldigt jobbigt av grannens ljud och att det påverkar dig både psykiskt och fysiskt. Det är som sagt en svår bedömning att avgöra vilka störningar som är oskäliga. Utifrån din beskrivning verkar i alla fall de höga ljuden som pågår nattetid vara de som skulle kunna klassas som oskäliga störingar i lagens mening. Här har din förening en skyldighet att agera och de kan inte bara lämna problemet till dig och din granne, se bostadsrätterna.se (https://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/artiklar/styrelsens-ansvar-att-utreda-storningar.)Du eller föreningen kan inte tvinga din granne att acceptera rullator och hörselslinga. Däremot kan föreningen informera om att fortsatta störningar kan leda till att grannen riskerar att få sin bostadsrätt förverkad och att de behöver ta ärendet vidare till domstol. Jag råder dig att i första hand prata med föreningen. Som du skriver så finns det ju hyfsat enkla lösningar på problemet i form av en rullator och hörselslinga. Jag råder dig även att prata med din granne igen och se hur han ställer sig till dessa förändringar. Om du behöver vidare juridisk rådgivning kan du höra av dig till info@lawline.se. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Hur ska olika stora andelar i en bostadsrätt regleras internt mellan sambor?

2020-07-01 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo ska köpa en lägenhet, där Bara jag kommer stå på lånen men vi delar på insatsen (85% är mina och 15% är min sambos).Kan vi ändå lägga in ägandeprocenten i köpekontraktet med mäklaren? Eller ska jag stå som ensam egen ägare?Med vänlig hälsning,
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du står i begrepp att tillsammans med din sambo förvärva en bostadsrätt där du ensam kommer att svara för bolånedelen, vilken såvitt jag förstår motsvarar den överskjutande delen av köpeskillingen som inte utgör kontantinsatsen. Vidare kommer den senare inte att hälftendelas utan du kommer i enlighet med din ärendebeskrivning att stå för 85 % av kapitalinsatsen varför du undrar på vilket sätt andelarna i den gemensamt ägde bostadsrätten ska (kan) regleras med anledning av ovanstående. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är:Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om samäganderätt (samäganderättslagen).Din fråga är relativt kortfattad, hyfsat snäv och föranleder enligt min uppfattning inte några större utredningsbekymmer varför den fortsatta framställningen inte kommer att rendera i någon längre textmassa. Jag kommer likaledes i stor utsträckning att bortse ifrån eventuella samborättsliga aspekter eftersom detta inte har efterfrågats.Hur ska de ideella andelarna i bostadsrätten regleras? Och vem ska formellt uppträda som part i köpekontraktet?Ett förvärv av en bostadsrätt är egentligen ingenting annat en upplåtelse av viss nyttjanderätt till en del av den byggnad och eventuellt andra utrymmen som står på den fastighet som ägs av bostadsrättsföreningen. Nyttjanderätten sker mot ersättning och löper på obegränsad tid. Bostadsrätten är alltså den rätt i föreningen som tillkommer en medlem på grund av upplåtelsen varför ett medlemskap utgör en förutsättning för att ni ska kunna förvärva en bostadsrätt. Det nyss anförda framgår av 1 kap. 3-4 §§ BRL. Du och din sambo måste således bli medlemmar i föreningen, vilket i sin tur innebär att ni båda blir solidariskt ansvariga de förpliktelse som följer med bostadsrätten enligt 7 kap. BRL och detta oaktat de olika andelarnas storlek. Enligt 2 kap. 6 § BRL får den som endast har förvärvat en andel av en bostadsrätt i normalfallet vägras inträde i föreningen, men detta gäller dock inte makar eller sambor. Mot bakgrund av ovanstående bedömer jag att ni båda behöver stå som formella köpare i överlåtelseavtalet. Samäganderättslagen är enligt den inledande bestämmelsen i 1 § bland annat tillämplig på fast egendom och lösa saker. Däremot omnämns inte bostadsrätter som utgör lös egendom men inte lösa saker. Lagen har dock ändå ansetts analogt tillämplig på rättsförhållandet avseende gemensamt ägde bostadsrätter, vilket Högsta domstolen (HD) har uttalat i rättsfallet NJA 1995 s. 478. I samäganderättslagen föreligger en presumtion (ett antagande) om att gemensamt ägd egendom av delägarna ägs med lika stora lotter (andelar). Lagstiftningen är dock dispositiv, vilket betyder att det går att avtala om en annan uppdelning av lotterna i den aktuella egendomen. Det är därför era respektive andelar i bostadsrätten i första hand behöver manifesteras i ett samäganderättsavtal träffat mellan dig och din sambo. Men märk väl att ni båda två alltjämt också behöver stå som köpare i överlåtelseavtalet, den delen förändras således ej. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. En bostadsrätt är en evig upplåtelse av viss nyttjanderätt som är knuten till en andel i bostadsrättsföreningen. Min uppfattning är vidare att du inte ska stå som ensam ägare till den lägenhet som ni inom kort har för avsikt att förvärva. Tvärtom ska ni båda agera formella köpare, ansöka om varsitt medlemskap och sedermera reglera era förehavanden hänförliga till bostaden i ett samäganderättsavtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Och vår byrå kan naturligtvis vara er behjälpliga vid upprättandet av exempelvis ett samäganderättsavtal. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Köpa bostad med olika delar kontantinsats

2020-06-28 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hejsan!Jag och min sambo har köpt en lägenhet där han betalat in 80 % av kontantinsatsen och jag då 20 %. Vi båda står på lånet. Jag kommer att betala hälften av ränta/amortering för att det blir för dyrt för honom att betala 80 % av det. Hur gör vi för att detta ska bli rättvisast för oss båda? Jag tänker om vi säljer i framtiden och jag har betalat hälften av allt men bara äger 20 %... tack på förhand!
Sandra Rust |Hej!Denna fråga handlar om samboegendom och därför blir sambolagen bli tillämplig. Här stadgas att en bodelning mellan samborna ska ske vid en separation om någon av dessa begär det enligt 8 § 1 st SamboL. Vid en bodelning ska samboegendom räknas in enligt 12 § SamboL. Sambors gemensamma bostad är ett exempel på samboegendom enligt 3 § SamboL. En bostadsrätt som köpts för gemensamt bruk är därmed samboegendom vilket innebär att värdet och eventuell vinst av denna ska räknas med i en framtida bodelning. Som huvudregel ska samboegendomen delas med lika delar dvs 50% var efter att skulder som är kopplad till samboegendomen är avräknade enligt 14 § SamboL. Sambolagen tar därmed inte hänsyn till att bostadsrätten införskaffats genom att ena sambon har gått in med större kontantinsats än den andra. Sambolagen är dock dispositiv och kan avtalas bort vilket innebär att samborna kan avtala om att en bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i en bodelning enligt 9 § 1 st SamboL. Ett samboavtal ska upprättas skriftligen och ska undertecknas av båda parter, det behöver inte registreras till någon myndighet.För ert fall skulle jag råda er att skriva ett skuldebrev tillsammans med ett samboavtal eftersom ni båda står på lånet och kommer betala lika mycket av det var.Som framkommer i din fråga skulle din sambo betala mer i kontantinsats vilket innebär att din sambo skulle förlora på att en bodelning sker utifrån sambolagen då lagen inte tar hänsyn till fördelning av kontantinsatsen. För att göra det rättvist kan ni därför upprätta ett skuldebrev där det framgår att du är skyldig din sambo den del av kontantinsatsen som fattas för att ni i slutänden skulle ha betalat lika delar. Skuldebrevet måste dock kompletteras med ett samboavtal där det framgår att sambolagen inte ska gälla för bostadsrätten. Utan samboavtalet kan du annars räkna av denna skuld innan bodelningen sker enligt 13 § SamboL. Du skulle därmed kunna dra av för både skulden till din sambo och lånet medan din sambo endast kan räkna av lånet. Det skulle innebära att utfallet fortfarande skulle bli orättvist då du fortfarande skulle få ut mer av vinsten. För att undvika denna situation krävs det alltså att skuldebrevet kompletteras med ett samboavtal vilket leder till att ni erhåller lika stor del av vinsten eftersom du är skyldig din sambo delar av kontantinsatsen men ni båda äger lika stor andel av lägenheten. Via länkarna nedan kan du genom Lawline köpa mallar till skuldebrev och samboavtal.SamboavtalSkuldebrevHoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man ge bort en halv bostadsrätt?

2020-06-25 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej Min svärson och jag äger 50/50% en bostadsrätt som jag bor i . Kan han ge mig sin andel som present?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Din svärson kan ge dig andelen av bostadsrätten som gåva, det finns inga formkrav för en gåva, men det finns formkrav för överlåtelse av en bostadsrätt. Ni behöver upprätta en skriftlig köpehandling som undertecknas av er båda 6 kap. 4 § bostadsrättslagen. Sedan ska ni kontakta bostadsrättsföreningen så att du kan ta över det fulla medlemskapet från din svärson. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.