Går det för föreningen att säga upp en bostadsrättsinnehavare?

2018-04-20 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har en fråga gällande bostadsrättsföreningsstyrelsers befogenheter gentemot de boende i föreningen. I vår BRF bor en person som är gravt alkoholiserad. Hen har bl.a. 1) hotat sina närmaste grannar (i huset bredvid i en radhuslänga) så pass att grannfrun nu inte vågar vistas ute i sin egen trädgård. 2) spelat hög musik sent på kvällar och nätter vilket omöjliggjort sömn för grannfamiljen och stört det vardagliga livet. 3) ringt på hos grannar under kvällar och nätter för att fråga om hen kan få "låna en flaska vin". Störningsanmälningar har gjorts och polisen har varit inblandad och styrelsen likaså. Personen är aggressiv, är dömd för brott ett antal gånger och har suttit i fängelse under det senaste året. Jag undrar om styrelsen kan vräka vederbörande mot bakgrund av dennes beteende? Vilken makt har de i detta sammanhang? Jag undrar också vilka rättsliga åtgärder som krävs för att avlägsna denne person från BRF:en. Tacksam för svar!
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 7 kap. bostadsrättslagen finns regler om bostadsrättsinnehavares rättigheter och skyldigheter. När personen i fråga använder sin bostadsrättslägenhet ska han se till att grannar inte utsätts för störningar som i sådan grad att de kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö i den grad att de skäligen inte bör tålas. Att hota granna, spela så hög musik att de inte kan sova och ringa på under kvällar och nätter utan särskilt ärende låter som omständigheter som försämrar grannarnas bostadsmiljö i den grad att de skäligen inte bör tålas (7 kap. 9 § bostadsrättslagen). Det finns regler som innebär att det är möjligt att säga om en bostadsrättsinnehavare. Om personen åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § t ex genom att utsätta grannar för störningar så kan bostadsrätten bli förverkad och föreningen har då rätt att säga upp personen till avflyttning (7 kap. 18 § bostadsrättslagen). Störningarna får dock inte vara av ringa betydelse för att en uppsägning ska ske (7 kap. 19 § bostadsrättslagen). Föreningen behöver dock som utgångspunkt vidta ett antal åtgärder innan de säger upp personen. För att få säga upp personen måste de ge den aktuella bostadsrättsinnehavaren en tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör och samtidigt underrätta socialnämnden i den kommun där ni bor (7 kap. 9 § bostadsrättslagen). Om personen rättar sig efter tillsägelsen får inte uppsägelse ske och det är inte tillåtet att säga upp personen innan socialnämnden underrättats. Undantag från detta gäller om det handlar om allvarliga störningar. Det är dock säkrast att först ge personen en tillsägelse och underrätta socialnämnden innan en uppsägning sker om föreningen inte är väldigt säkra på att det rör sig om en allvarlig störning i lagens mening (7 kap. 20-21 § bostadsrättslagen).Det är således möjligt att vräka en bostadsrättsinnehavare om denne stör grannarna och inte rättar sig efter tillsägelser. Det krävs dock som utgångspunkt att socialnämnden underrättas om att det kommer ske innan uppsägningen genomförs. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Är det möjligt att framtvinga försäljning av en obebodd lägenhet i en bostadsrättsförening?

2018-04-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |En medlem i vår lilla Brf bebor en lägenhet, men äger i samma förening ytterligare en lägenhet, som inte är bebodd sedan flera år. Kan försäljning framtvingas, dvs på liknande sätt som för dödsbo? Vi önskar flera medlemmar, för att underlaget för kandidater till styrelsen.
Yekta Keskin | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Att en bostadsrättshavare äger flera lägenheter i en bostadsrättsförening och kanske egentligen inte har behov av lägenheten utöver den lägenhet bostadsrättshavaren bor i är enligt förmenande inte skäl att förverka den ena av bostadsrättslägenheterna, se 7 kap. 18 § bostadsrättslagen. Det måste föreligga en förverkandegrund enligt bostadsrättslagen, t.ex. att bostadsrättshavaren hyr ut lägenheten i andra hand utan bostadsrättsföreningens medgivande. Här föreligger en skillnad vad gäller hyresrätt där hyresvärden kan säga upp hyresgästen om denne inte har behov av lägenheten. Hoppas att detta besvarar din fråga! Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här.- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Bästa hälsningar,

Bostadsrätt: Inneboende- eller andrahandsupplåtelse?

2018-04-14 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Vi bor i bostadsrätt i en etagelägenhet där ovanvåningen har en egen ytterdörr mot trapphuset. När barnen hade flyttat ut 2008 frågade vi föreningens styrelse om det gick bra att hyra ut övervåningen och vi fick ett muntligt jakande svar. Vi installerade en ljuddämpande vägg i trappan och började hyra ut. Vi har hållit övervåningen uthyrd sedan dess och har själva hela tiden bott kvar i undervåningen.Nu i slutet av mars fick vi ett brev från styrelsen där man kallade vår "andrahandsuthyrning" olovlig och vi anmodades ansöka om styrelsens tillstånd. När vi svarade att då vi ansåg att det rörde sig om inneboende svarade styrelsen med en "anmaning om rättelse" som gick ut på att vi inom 4 dagar skulle förklara oss samt, ånyo, att söka tillstånd för uthyrningen. Annars skulle ärendet lämnas över till RiksbyggenFör att visa god vilja gjorde vi detta men fick efter en vecka tillbaka vår ansökan då vi inte ansågs ha fyllt i denna korrekt.Behöver vi vara ängsliga för att förlora i en process i detta ärende mot vår förening?
Elias Olsson |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline! Svar och sammanfattning Min bedömning är liksom er den att upplåtelsen är att klassificera som en partiell sublokation, dvs. ett enligt 7 kap. 8 § bostadsrättslagen tillåtet inneboendeförhållande. I det fall upplåtelsen istället bedöms som en total sublokation – en andrahandsupplåtelse – är min bedömning att bostadsrättsföreningen eller Hyresnämnden inte måste bevilja tillstånd därför. För att undvika tjafs i onödan rekommenderar jag att invänta bostadsrättsföreningens beslut. Vägrar den medge tillstånd tycker jag att ni ska vidhålla att det rör sig om en partiell sublokation och kategoriskt motsätta er deras – enligt mig – felaktiga hållning. Uppstår tvist uppmanar jag er att höra av er, så hjälper jag er att komma i kontakt med våra duktiga jurister. Om ni har följdfrågor eller funderingar kring mitt svar är ni hjärtligt välkomna att kontakta mig på Elias.Olsson@Lawline.se. Jag återkommer så fort jag kan! Inneboende7 kap. 8 § bostadsrättslagen säger att en bostadsrättsinnehavare inte får inhysa inneboende i det fall det medför men för föreningen eller en medlem däri. Motsatsvis kan utläsas att en bostadsrättsinnehavare får inhysa inneboende, och att den rätten endast kan inskränkas när den/de inneboende på något sätt åsamkar föreningen skada. Bestämmelsen är importerad och från 12 kap. jordabalken – också känd som hyreslagen – som har en motsvarande regel för hyresförhållanden. Den till vilken en bostadsrättshavare upplåtit en del av lägenheten för icke självständigt brukande är att betrakta som en inneboende. Upplåtelsen kallas då på juridiska för en partiell sublokation (jfr 7 kap. 10 § bostadsrättslagen). En upplåtelse i andra hand benämns istället total sublokation. I SOU 2000:2 s. 194 ff. & prop. 2002/03:12 s. 66–68 förs resonemang kring den gränsdragningen. I hyreslagens motsvarande bestämmelse talas inte om "självständigt brukande" utan istället om "lägenheten i dess helhet". Skälet för varför bestämmelserna skiljer sig åt är att en bostadsrättsförening har andra intressen än en hyresvärd. Medlemmar i en bostadsrättsförening förväntas delta i en högre utsträckning och fullgöra andra förpliktelser. Deras förmåga och tendens att göra så, att utgöra "fullvärdiga" föreningsmedlemmar, lär vara sammankopplat med huruvida de faktiskt bor i fastigheten. Därför, menar lagstiftaren, ska inte en bostadsrättshavare på likt en hyresrättshavare kunna upplåta endast en del av lägenheten och därigenom med framgång kunna hävda att det inte rör sig om en andrahandsupplåtelse. Bedömning av om upplåtelsen är gjord åt en självständig brukare utgår ifrån bostadsrättshavarens möjligheter att enligt avtalet disponera lägenheten eller delar av denna samt i vilken utsträckning så faktiskt skett. Det råder inget tvivel om att ni enligt både avtalet och i praktiken förfogar över en stor del av lägenheten och att det således lär rör sig om en partiell sublokation; en enligt 7 kap. 8 § bostadsrättslagen tillåten upplåtelse åt en inneboende. Den risk jag ser, är att ni, genom att installera en skiljevägg emellan våningarna, har delat upp lägenheten i två. Det är emellertid ett mycket osannolikt utfall som ö h t inte behandlas i lagstiftningsarbetet. Andrahandsuthyrning Vägrar bostadsrättsföreningen medge andrahandsuthyrning enligt 7 kap. 10 §, får bostadsrättslagen hänskjuta frågan till hyresnämnden enligt 7 kap. 11 § bostadsrättslagen. Hyresnämnden ska medge tillstånd om bostadsrättshavaren har ett godtagbart skäl för upplåtelsen och bostadsrättsföreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Avsikten är att bostadsrättshavaren ska ha stora möjligheter att upplåta lägenheten i andra hand för att under viss tid bo någon annanstans. Härmed avses de situationer där bostadsrättshavaren vill behålla lägenheten och ha möjlighet att återvända efter en tid. Somliga skäl är däremot inte sådana att de motiverar en upplåtelse, däribland det att bostadrättshavaren vill tillgodogöra sig hyra för lägenheten. Klassas er upplåtelse som andrahandsuthyrning lär den bedömas vara motiverad av ett sådant ekonomiskt skäl. Hyresnämnden måste i det fallet inte medge tillstånd (jfr ""AirBnB-beslutet"). Godtagbara skäl är enligt förarbeten och praxis: arbete eller studier på annan ort, provboende med sambo, tillfällig utlandsvistelse, eget boende på vårdhem, vård av anhörig, uthyrning till närstående, i väntan på egen pension, tid att sälja bostadsrätten. Ni förefaller sakna ett sådant skäl. Det hindrar dock inte bostadsrättsföreningen att ändå medge tillstånd.

Hyra ut lägenhet i andra hand utan att meddela bostadsrättsföreningen

2018-04-11 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,får man hyra utt på kontrakt som inneboende i en bostadsrätt utan bostadsföreningen vet om det? och utan att man själv bor i lägenheten,men blot är registreret på adressen?VH Jannie
Mikhail Atayev |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Den som vill upplåta i andra hand ska ha samtycke av bostadsrättsföreningen. Du kan upplåta sin bostadsrättslägenhet i andra hand om bostadsrättsföreningen samtycker till det, enligt 7 kap. 10-11§§ bostadsrättslagen. Skulle föreningen inte lämna sitt samtycke, kan du söka tillstånd i hyresnämnden. Om du ändå försöker upplåta sin lägenhet i andra hand utan att ha samtycke eller tillstånd riskerar du att förverka bostadsrätten.Om det inte är fråga om uthyrning "för självständigt brukande" är det en inneboende man har. För detta krävs inte fastighetsägarens (styrelsens) tillstånd.Men – det viktiga är att den som hyr i andra hand gör det för självständigt brukande.Har man som lägenhetsägare rätt eller möjlighet att själv också disponera hela eller delar av lägenheten så är det inte fråga om upplåtelse i andra hand.Enligt din uppgift tänker du inte bo i lägenheten och samtidigt vill hyra ut den vilket betyder att det är fråga om om andrahandsuthyrning. Hade du bott själv och hade du en inneboende med i lägenheten då hade man kunnat prata om självständigt brukande. I sådant fall behövde du alltså inget tillstånd av föreningen, men eftersom du inte tänker bo och vill uthyra lägenheten så ska du meddela bostadsrättsföreningen och ska ha deras samtycke.Med vänliga hälsningar

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

2018-04-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej. Min moster bor i en hyresrätt där de andra ombildats till bostadsrätt. Har hon rätt att köpa fast det var över ett år sedan ombildningen sker? Och vad händer när hon går bort? Går hyresrätten till bostadsföreningen?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag har delat in din fråga i två delfrågor. Har din moster rätt att göra om hyresrätten till en bostadsrätt?När hyresrätter ombildas till bostadsrätter har varje hyresgäst i huset rätt få bli medlem i bostadsrättsföreningen och därmed få sin hyresrätt ombildad till en bostadsrätt. Från den regeln finns dock vissa undantag. Bostadsrättsföreningen får t.ex. neka en hyresgäst inträde i föreningen om hyresgästen ansökt om inträde i föreningen senare än ett år efter att bostadsrättsföreningen köpt huset (se bostadsrättslagen 2 kap. 8 § andra stycket, punkt 2). Att bostadsrättsföreningen får neka en hyresgäst inträde i föreningen betyder dock inte att den alltid kommer att göra det. Om din moster vill ombilda hyresrätten till en bostadsrätt (alltså köpa den) kan hon kontakta bostadsrättsföreningen och höra vad de tycker. Tyvärr har hon alltså inte längre rätt att få ombilda sin hyresrätt till bostadsrätt, men det är fullt möjligt att bostadsrättsföreningen går med på det ändå. Om hon inte beviljas inträde kan hon överklaga bostadsrättsföreningens beslut till hyresnämnden. Vad händer med lägenheten när din moster går bort?Om din moster får ombilda hyresrätten till en bostadsrätt så kommer den att ärvas av någon i familjen (i första hand hennes barn) när hon gått bort. Om hon däremot inte får ombilda hyresrätten till en bostadsrätt, kommer hennes hyresavtal att upphöra vid hennes död och då får bostadsrättsföreningen förfoga över lägenheten igen. Om din moster är gift eller är sambo med någon kan dock den andra personen få ta över hyresavtalet och bo kvar i lägenheten (se jordabalken 12 kap. 34 § stycke 2). Om din mosters hyresvärd samtycker till det, kan din moster även testamentera bort hyresrätten till någon eller låta någon ärva den. I så fall får personen som ärver hyresrätten överta kontraktet. Du hittar bestämmelserna om detta i jordabalken, 12 kap. 32-33 §.Hoppas att detta hjälpte dig och att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad får styrelsen besluta om i en bostadsrättsförening och vad kräver stämmobeslut?

2018-04-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |I vår lilla Brf med 24 lägenheter - två trapphus - har två 2rok och två 4rok slagits samman ( de utgör fortfarande två enheter) till två 6rok. Dessutom ägs en 2rok i ena trapphuset av ägare av en 4rok i andra trapphuset. Den senare 2rok har i flera år stått obebodd. Antalet lägenheter anges fortfarande vara tjugofyra. Konsekvensen för föreningen är att antalet medlemmar i praktiken har reducerats samt att urvalet medlemmar, som kan kandidera till styrelseposter i praktiken också är reducerat, vilket försvårar möjligheten att hitta lämpliga styrelsekandidater. Fråga: Har styrelsen rätt att själv ta de beslut, som föregått det ovanstående förfarandet? Eller - skulle dessa förhållanden ha diskuterats vid en föreningsstämma, där stämman varit rätt beslutsinstans?
Gustav Persson |Hej och tack för att för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Gränsdragningen mellan vad för beslut styrelsen kan besluta om och vad som kräver ett stämmobeslut är inte alltid helt lätt att avgöra. Styrelsen får inte besluta i alla frågor. Styrelsen främsta uppgift är att ansvara för fastighetens angelägenheter och sköta den löpande förvaltningen av föreningen så som redovisning, underhåll och reperation av fastighet, upphandling av tjänster osv. I övrigt får man leta i föreningens stadgar som kan innehålla bestämmelser om hur beslut ska tas i vissa frågor.När måste styrelsen ta upp en fråga till stämman?Enligt bostadsrättslagen så är utgångspunkten att styrelsen inte får besluta om väsentliga förändringar i fastigheten, undantag från detta är om det föreskrivs något annat av stadgarna (se 9 kap 15 § bostadsrättslagen). Vad som innebär väsentligt förändring är en svår gränsdragning och är inte klart definierat, men bedömningen om en förändring är väsentlig ska endast göras i förhållande till ingreppets art och inte i förhållande till kostnaden. Man har tyvärr inte velat lagstadga mer en så pga En ny- till- och ombyggnad av föreningens hus ses oftast som en väsentlig förändring och ska som huvudregel beslutas av föreningsstämman. Om stadgarna eller beslut som fattats av föreningsstämman inte ger någon vägledning beträffande om en viss åtgärd får beslutas av styrelsen så får man söka ledning i allmänna utgångspunkter. Då får man kolla på åtgärdens omfattning, de ekonomiska åtaganden som följer med åtgärden och vad som i ren allmänhet kan betraktas som något mer omfattande. Allmänt sett kan man säga att en ombyggnad per definition ska beslutas av föreningsstämman om ombyggnaden syftar till en standardförbättring, ombyggnation av trapphus, ombyggnation av nya lägenheter och att huset förses med nya installationer såsom hissar eller anordningar för sophantering. Det måste också anses tillkomma föreningsstämman att besluta om tillbyggnader eller om att något ytterligare utrymme i huset, t.ex. en vind, skall tas i anspråk för bostadsändamål. Vissa mindre ombyggnadsåtgärder bör styrelsen dock kunna besluta om, t.ex. byte till funktionsdugligare ytterportar/dörrar, någon mindre överbyggnad till en sopcontainer eller ett stambyte. Men om å andra sidan en reparation eller underhållsåtgärd skulle medföra väsentligt ökade kostnader för de boende, kan det bli nödvändigt att överlämna frågan till föreningsstämman. Det kan t.ex. gälla omläggning av husets tak eller just stambyte. Man kan ha som tumregel att med förändringar avses sådana åtgärder som inte utgör underhåll eller reparationer, dvs. främst ny- om- och tillbyggnader. Tillförs det något helt nytt, man ändrar helt och hållet planlösning eller tar bort något väsentligt så ska stämman fatta beslutet.Skulle dessa förhållanden ha diskuterats vid en föreningsstämma, där stämman varit rätt beslutsinstans?Som du märker är det en svår gränsdragning att dra. Det framgår inte av frågan om ni har slagit ut några väggar för att göra förändringen eller om ni har byggt om någonting för att kunna göra den nya indelningen. Är det som så att ni har på något sätt förändrat lägenheterna för att kunna göra indelningen så skulle jag säga att det är en fråga som ska tas upp på stämman om inget annat följer av stadgarna. Är det bara så att ni inte har gjort någonting med lägenheterna utan bara gjort en ny indelning som leder till att antalet medlemmar reduceras blir det svårare gränsdragning. Att "reducera" antalet lägenheter i detta fallet rubbar såklart det inbördes förhållandet mellan andelstalen. Men förblir lägenheterna intakt, inga nya dörrar, fönster eller väggar skulle jag nog anse att styrelsen kan besluta om detta. Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Vilka rättigheter har en bostadsrättsförening att bestämma över medlemmarnas balkonger och uteplatser?

2018-04-13 i Bostadsrätt
FRÅGA |Bostadsrättsföreningen tar ut balkongavgift om 49 kr för balkonger och för uteplatser. Balkongavgiften ska väl täcka kostnader för underhåll, regelstyrd besiktning av balkongkonstruktionen? Såvitt jag har förstått det hela äger föreningen rätt att ta ut avgift för franska fönster och balkongdörrar till uteplatsen som i övrigt enbart består av en trätrall. Trätrallarna varierar enormt i storlek från 2-3 kvm - 15 kvm trots att det inte finns några sakliga skäl till variationerna. Enligt styrelsen är trätrallarna kvar sedan huset var hyresfastighet och det är den enskilde medlemmen som är underhållsansvarig för dessa trätrallar. Uteplatsens gräns går vid trätrallens gräns. Medlemmar med balkong har rätt att hänga balkonglådor på utsidan av balkongen. Medlemmar med uteplats får inte ha ngt utanför trallen. För vissa medlemmar med uteplats bestämmer styrelsen vilka växter som ska planteras, för andra finansieras växter och åter andra verkar ha fått fria händer att inreda med växter, balkonglådor och soffor.Bostadsrättslagen är inte särskilt tydlig vad gäller balkongavgift. Antar att det utgår från rättsfall praxis. Vilka kostnader får föreningen ta ut avgifter för vad gäller uteplatser? Borde det inte finnas underhållsavtal för uteplatserna? Borde inte medlemmar med uteplats erbjudas samma villkor vad gäller ansvar, underhåll etc? Det är ett fåtal uteplatser ca 7-8 av 100 lägenheter så jag undrar även om bestämmelserna kring minoritetsskydd är tillämpbara.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Som jag förstår det av din fråga så finns det ett par element som du vill få svar på: (1) Vad täcker balkongavgiften?(2) I vilken utsträckning kan bostadsrättsföreningen tillåta och begränsa vad som får finnas på uteplatsen? (3) Vad omfattar, och hur ser minoritetsskyddet ut? För att jag ska kunna svara på dina frågor kommer jag först att gå igenom vilka lagar och regler som är tillämpliga i ditt fall för att göra mitt svar mer pedagogiskt. Vilka lagar och regler gäller för bostadsrätter? För bostadsrättsföreningar gäller både bostadsrättslagen samt föreningens stadgor och ordningsregler. Bostadsrättslagen är tvingande, men som du har sett så går den inte in och detaljstyr i alla situationer, det är i de lägena som en medlem i en bostadsrättsförening får titta på vad stadgorna och ordningsreglerna i den egna bostadsrättsföreningen säger (2 kap. 1 § och 7 kap. 9 § bostadsrättslagen https://lagen.nu/1991:614). Stadgorna och ordningsreglerna är som "lagarna" för din bostadsrättsförening, men, är stadgorna i strid med bostadsrättslagen så gäller de inte (t.ex. 2 kap. 2 § bostadsrättslagen https://lagen.nu/1991:614). (1) Vad täcker balkongavgiften?Till att börja med ska årsavgiften täcka in bl.a. fastighetsförvaltning och renhållning (7 kap. 14 §), samt avsättning till en reparationsfond (prop. 1971:12) som kan användas till att reparationer som anses nödvändiga.Bostadsrättsföreningen ska även i sina stadgor ange avgifter för att säkerställa underhållet av föreningens hus, samt hur dessa är framtagna och vad medlemmarna betalar för, det vill säga hur bostadsrättsföreningen ska förvalta pengarna (9 kap. 5 § 7 punkten bostadsrättslagen https://lagen.nu/1991:614). En balkongavgift som ska betalas av medlemmarna utöver den fastställda årsavgiften brukar täcka bostadsrättsföreningens framtida kostnader för underhåll, reparation och övriga åtgärder föranledda av att det har skett ett balkongbygge (Svea Hovrätt ÖH-8077). (2) I vilken utsträckning kan bostadsrättsföreningen tillåta och begränsa vad som får finnas på uteplatsen? Svaret på den här frågan finns i din bostadsrättsförenings stadgor och ordningsregler, i vilken mån bostadsrättsföreningen får styra vilka blommor, och hur man får inreda sin uteplats. Bostadsrättslagen behandlar inte det här och eftersom jag inte har tillgång till varken stadgor eller ordningsregler kan jag inte ge dig så mycket mer hänvisning förutom följande. En vanlig hållpunkt är dock att föreningens ansvar för underhåll slutar vid bostadsrätten "vägg, golv och tak". Eftersom frågan är huruvida bostadsrättsföreningen kan bestämma vilka blommor du ska ha på din balkong eller uteplats så kan jag hänvisa till vad HSBs jurister har sagt i det här läget. De menar på att balkonglådor ska hänga på insidan av balkongen på grund av säkerhetsskäl, alltså för att de inte ska trilla ner. Vidare vilka blommor som får vara i lådorna, och då tänker jag även på vilka blommor som får ställas på uteplatsen, har inte berörts (HSB http://www.mynewsdesk.com/se/hsb_riksforbund/blog_posts/balkongsaesong-vad-faar-man-goera-paa-balkongen-57879). Jag vill dock poängtera att det är din bostadsrättsförenings stadgor som är tillämpliga på din bostadsrätt, inte de jag hänvisar till här.(3) Vad omfattar, och hur ser minoritetsskyddet ut? Minoritetsskyddet i en bostadsrättsförening syftar till att medlemmarna i bostadsrättsföreningen styrelse inte får handla, eller utföra en åtgärd som är till otillbörlig fördel för en medlem och som innebär en nackdel för en annan medlem (6 kap. 13 § ekonomiska föreningslagen https://lagen.nu/1987:667). Sammanfattningsvis betyder det här att alla medlemmarna i föreningen är likställda, det är ingen som är mer värd än någon annan och alla bor där på lika grunder och med samma rättigheter och skyldigheter. Stämman i en bostadsrättsföreningen får inte heller ta beslut som leder en otillbörlig fördel för en medlem (7 kap. 16 § ekonomiska föreningslagen https://lagen.nu/1987:667). Det här är den teoretiska biten av minoritetsskyddet, det ska poängteras att en så kallad "millimeterrättvisa" är väldigt svårt att uppnå, vilket inte heller har varit syftet med bestämmelsen. Alla medlemmar är likställda om inte stadgorna föreskriver annat. Vad du kan göra nu Som framgår av svaret kan jag inte ge dig ett exakt svar på om din bostadsrättsförening har följt sina stadgor och ordningsregler eftersom jag inte har haft tillgång till dessa. Vad gäller trallorna låter det som att det skulle kunna vara någonting som ingår i bostadsrättsföreningens underhållsskyldighet och som då täcks av att ni betalar balkongavgift. Minoritetsskyddet kan bli aktuellt, men det beror helt på olika omständigheter och framförallt vad som står i regleringarna kring era balkonger och uteplatser. Utifrån förstår jag att det kan se ut som att bostadsrättsföreningen behandlar medlemmarna olika, men det kan ha att göra med vad som är bestämt. Samtidigt, finns det inga föreskrifter om vilka blommor som medlemmarna får ha på sin balkong/uteplats – då kan inte heller föreningen komma och detaljstyra det utan att ha det inskrivet i stadgor eller ordningsregler. Vad gäller praxis är det enda som finns på området två mål som gällde balkongrenovering och tillbyggnad av balkong, vilket inte är tillämpligt i ditt fall. Mitt förslag är att du ser över stadgorna och ordningsreglerna som ni har i din bostadsrättsförening. Vill du ta målet vidare så är hyresnämnden den första instansen. Vi på Lawline kan hjälpa dig till i fortsatt rådgivning om det skulle bli aktuellt. Har du frågor på mitt svar eller vill diskutera ytterligare åtgärder är du välkommen att kontakta mig på ophelia.wigstrom@lawline.se. Jag vill redan nu säga att jag reser bort idag och kommer hem om en vecka, så om du mailar mig får du svar tidigast måndagen den 23 april. Hoppas att du fått svar på din fråga!

Måste bostadsrättsföreningen godkänna att vi har övernattande gäster?

2018-04-11 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har precis köpt en bostadsrätt (hus/kedjehus). Vi kommer att ha övernattande gäster/vänner som kommer och hälsar på oss från utlandet under en veckas tid. Vi är självklart ansvariga för våra gäster och tar såklart hänsyn till att inte störa grannarna med hög musik eller annat stök. När man äger en bostadsrätt får man ha övernattande gäster? Måste föreningen godkänna detta innan?Tack på förhand!
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fårga!Det enkla svaret på din fråga är nej, föreningen måste inte godkänna att ni har gäster som övernattar hos er tillfälligt. Så länge ni tar de ansvar ni har enlig föreningens stadgar och ordningsregler och visar respekt för de andra boende i huset, så är ni fria att göra vad ni vill i er bostad. Till exempel är det helt okej att ha övernattande gäster under en period. Av egen erfarenhet rekommenderar jag er i alla fall att höra av er till föreningen eller era grannar och berätta att ni kommer ha gäster i en veckas tid. Om några som inte är permanent boende i ett hus plötsligt börjar röra sig i trapphus och i andra gemensamma utrymmen kan andra boende känna sig lite otrygga och osäkra på om det är behöriga personer eller inte. För en god stämning i föreningen kan det därför vara bra att förbereda andra boende när man till exempel ska ha besök en lite längre tid.Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga. Om du har några andra funderingar är du välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,