Kan min pappa ge mig sin bostadsrätt även fast vi är två syskon?

2021-03-02 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan min pappa ge mig sin bostadsrätt även om vi är två syskon han har ingen kontakt med ena barnet?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna om överlåtelser av bostadsrätter regleras i bostadsrättslagen (BRL) och arvsrätt regleras i Ärvdabalken (ÄB).Det korta svaret är att det inte är juridiskt problematiskt ge bort en fastighet eller sälja den till underpris, även om det sker mellan far och son. Det finns dock vissa formkrav som behöver uppfyllas och arvsrättsliga konsekvenser som uppstår, jag tänker gå igenom de viktigaste. Formkrav för överlåtelse av bostadsrättFormkraven för att antingen sälja eller ge bort bostadsrätten som gåva är desamma och framgår av 6 kap 4 § BRL. Enligt dessa formkrav skall överlåtelsen ske skriftligen och framgå i en överlåtelsehandling. I överlåtelsehandlingen skall det framgå vilken lägenhet som överlåts samt en avtalad prisuppgift, eller vid gåva, en prisuppgift om 0 kr. Ytterligare formkrav är att bostadsrättsföreningen skall meddelas om överlåtelsen och få ta del av överlåtelsehandlingen, 9 kap. 10 § BRL. Man måste dessutom skicka in en ansökan om medlemskap till bostadsrättsföreningen. Gåva som förskott på arvDet finns en presumtionsregel i 6 kap 1 § ÄB som säger att en gåva som en person under sin livstid ger till en bröstarvinge, dvs sitt barn, räknas som förskott på arv, även en fastighet som ges bort som gåva utgör förskott på arv. Förskott på arv ska räknas med när laglotten ska beräknas, det betyder att värdet på gåvan skall räknas av på ditt arv när din far avlider, se 7 kap 2 § ÄB. Gåvogivaren kan dock bestämma att fastigheten inte skall utgöra förskott på arv. Avgörande för ett sådant förfarande är personens avsikt och vilja, det finns alltså inget formkrav för hur eller när en sådan önskan skall framföras. Det måste dock på något sätt kunna bevisas. Sammanfattningsvis innebär detta att det inte är några helst problem för din far att överlåta fastigheten till dig. Det finns som sagt vissa arvsrättsliga konsekvenser att ta i beaktning och formkrav som skall uppfyllas. Har jag missat något eller har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig igen. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänliga hälsningar

Fråga om när en lägenhet anses vara upplåten för självständigt brukande

2021-02-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, vi har en bostadsrätt och har hyrt ut den nu 2 år. vi bor uppe i Norrland nuförtiden. Min fråga är: Kan min frus son bo där från i höst som inneboende? Hur mycket måste min fru var i lägenheten för att det ska räknas att hon använder den som sin? //Tack Med vänlig hälsning
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bostadsrätter återfinns bl.a. i bostadsrättslagen.Det är tillåtet att ha någon inneboende utan tillstånd under förutsättning att det inte medför men för föreningen eller någon annan medlem i föreningen (7 kap. 8 § bostadsrättslagen). Frågan är hur mycket din fru måste vara i lägenheten för att det inte ska anses utgöra en andrahandsuthyrning. Om det är en andrahandsuthyrning krävs att styrelsen ger sitt samtycke (7 kap. 10 § bostadsrättslagen).Avgörande om lägenheten är upplåten för självständigt brukande eller ejDet avgörande om en upplåtelse utgör partiell sublokation (inneboende) eller total sublokation (andrahandsuthyrning) är huruvida bostadsrättshavaren har upplåtit lägenheten till annan för självständigt brukande eller inte.I tidigare praxis har domstolarna lagt stor vikt vid hur stor del av lägenheten som den till vilken lägenheten har upplåtits haft tillgång till. I NJA 2001 s. 241 del II övernattade en bostadsrättshavare i lägenheten någon gång i månaden och besökte lägenheten några gånger i veckan. Vid besöken utnyttjade bostadsrättshavaren köket och ett undantaget rum, han fick även post till lägenheten. HD ansåg att hyresgästen inte hade rätt att självständigt utnyttja lägenheten och att bostadsrättshavaren inte kunde anses ha upplåtit hela lägenheten. Detta var alltså en godkänd inneboendesituation.För att det ska vara en inneboendesituation och inte en andrahandsupplåtelse krävs alltså att din fru ska behålla kontroll över lägenheten. Hon ska kunna komma och gå som hon vill (ex. inte meddela den inneboende att hon kommer). Det finns ingen konkret regel om hur mycket tid som krävs, en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Jag kan därmed inte ge dig ett mer konkret svar än att hänvisa till den praxis som HD fastslagit. Med vänlig hälsning,

Kan bostadsrättsföreningen ta ut straffavgift för sopsortering?

2021-02-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan bostadsrättsföreningen ta ut en straffavgift för sopsortering ?
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar ifall bostadsrättsförening kan ta ut avgift för ifall man har sopsorterat fel. I mitt svar nedan kommer jag inleda med att presentera relevant lagrum och sedan utreda din fråga. Du hittar en sammanfattning av mitt svar i slutet. Tillämplig lag för din fråga är Bostadsrättslagen (BrL) Det finns vissa avgifter som bostadsrättsföreningen har rätt att ta ut hos deras medlemmar, och dessa är (7 kap. 14 § 1 st. BrL):Insats när bostadsrätt upplåts till honom/henneÅrsavgift för den löpande förvaltningenUpplåtelseavgift, Överlåtelseavgift, Pantsättningsavgift och Avgift för andrahandsupplåtelse, om det anges i stadgarna.Bostadsrättsföreningen har som huvudregel inte rätt att ta ut andra avgifter än de nämnda ovan, när det gäller sådant som föreningen är skyldig att tillhandahålla. Dock, om föreningen skulle tillhandahålla något utöver vad de är skyldiga, till exempel gym, pool eller liknande, är det okej för föreningen att ta ut en extra avgift för användning av dessa. (7 kap. 14 § 3 st. BrL) Frågan blir då om bostadsrättsföreningen är skyldig att tillhandahålla och ansvara för sophanteringen. Föreningen är skyldig att hålla lägenhet, hus och mark i gott skick, varav sophantering ingår och därav får föreningen inte ta ut en extra avgift för felaktig sophantering. (7 kap. 4 § BrL) Årsavgiften nämnd ovan, ska täcka föreningens driftkostnader, d.v.s uppvärmning, vatten, el, löpande underhåll etc. Här ingår också sophantering och sophämtning. Detta innebär att bostadsrättsförening kan höja årsavgiften med motivering att sophantering inte sköts ordentligt och för att kostnaderna för föreningen, när det kommer till sophämtningen, ska kunna täckas. Mer om detta kan du läsa på exempelvis Riksbyggens hemsida. SammanfattningBostadsrättsföreningen har inte rätt att ta ut en extra avgift för att någon sopsorterar fel. Föreningen har som huvudregel bara rätt att ta ut de avgifter som nämns ovan (7 kap. 14 § 1 st. BrL). Andra avgifter som föreningen kan ta ut, är för sådant som de frivilligt tillhandahåller (ex. gym, pool och liknande) och eftersom föreningen är skyldiga att tillhandahålla sopsorteringen, får de inte ta ut avgift för felaktig sådan. Dock har de möjlighet att höja årsavgiften för samtliga medlemmar i bostadsrättsföreningen, ifall sophanteringen inte hanteras korrekt.Hoppas jag har besvarat din fråga! Om du har några funderingar eller fler frågor, är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Ansökan om medlemskap i en bostadsrättsförening efter arv

2021-02-13 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag har ärvt en bostadsrätt i centrala Stockholm utav min partner som dog i samma lägenhet. Bouppteckning/arvskifte är klart och godkänd av jurist och registrerad hos skatteverket. Jag har nu ansökt om medlemskap i brf-föreningen och skickat in denna till styrelsen/ordföranden. Det har gått tre veckor sedan ansökan gjordes. Hur länge är det rimligt att vänta för ett svar?Jag får inget svar ifrån ordföranden, hur jag än ringer mejlar eller skriver brev. Jag har pension, låg iof, men jag får väl bostadstillägg. (har högre hyra där jag bor nu, så..) Vi bodde tillsammans i lägenheten i 40 år av och till.Nu har jag på omvägar av grannar fått höra att man inte vill ha 'någon gay-gubbe' i huset. Ordföranden har alltid uppträtt oförskämt mot mig och oss. Han styr föreningen i huset med järnhand och är obehaglig, dessutom chef för ett statligt verk. Han kan lagen utan och innan.En annan granne huset sade, att man inte behöver lämna motivation för nekande till medlemskap. Stämmer det?Vart ska jag vända mig i detta utsiktslösa ärende?
Matilda Hamner |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Hanteringstid av ansökan om medlemskap i en bostadsrättsföreningBestämmelser om medlemskap i en bostadsrättsförening finns i Bostadsrättslagen (1991:614) (BRL). Frågan om att anta en medlem i en bostadsrättsförening avgörs av föreningens styrelse med iakttagande av de villkor för medlemskap som anges i föreningens stadgar och bestämmelser i BRL (2:1 BRL). Lagen föreskriver inget om hanteringstiden av en ansökan. Detta bör stå i föreningens stadgar om hur lång hanteringstiden ska vara. Däremot är 1 månad en rimlig hanteringstid att förhålla sig till (se t.ex. HSB:s normalstadgar som föreskriver max 1 månads hanteringstid från att en komplett ansökan kommit in), men som sagt kan föreningens stadgarna föreskriva annat.Ansökan om medlemskap i en bostadsrättsföreningNär en bostadsrätt övergått till en make eller sambo får maken/sambon vägras inträde i föreningen endast om det som villkor för medlemskap i stadgarna föreskrivs att medlemmarna ska tillhöra en viss sammanslutning eller uppfylla likande villkor och det skäligen kan fodras att maken/sambon uppfyller villkoret (2:5 BRL). Det ska alltså vara lättare för en make eller sambo som ärvt en bostadsrätt att bli medlem i föreningen.Grund för att neka medlemskapOm föreningen nekar medlemskap ska det delges den som ansökt om medlemskapet. Det kan i sin tur överklagas till Hyresnämnden och Svea hovrätt av den sökande. Föreningen måste då kunna styrka sitt nekade med godtagbara grunder. I ditt fall krävs att nekandet grundar sig på att du inte uppfyller stadgevillkor som föreskriver att medlemmar i föreningen ska tillhöra en viss sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och att det skäligen kan fodras att du uppfyller det villkoret.Sammanfattning och rådFörst och främst bör du läsa i stadgarna vad som föreskrivs om hanteringstid samt om det uppställs några villkor avseende att medlemmar ska tillhöra en viss sammanslutning (t.ex. vara medlem i HSB eller likande). Om det inte finns några sådana villkor i stadgarna har föreningen ingen grund för att neka ditt medlemskap eftersom bostadsrätten övergått till dig genom arv från make/sambo (vet ej om ni var gifta eller sambo men samma regler gäller oavsett). Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Kan en bostadsrättsförening neka köpare av bostadsrätt?

2021-02-28 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Vi ska sälja vår lägenhet och har väntat på besked från styrelsen att de ska godkänna köparen. Dagen före tillträdesdagen fick vi veta att köparen har blivit nekad tillträde till föreningen. Vi fick veta att det är pga att styrelsen misstänker att köparen kommer renovera och sälja vidare. Köparen har köpt, renoverat och sålt 5-8 lägenheter från 2012 och framåt. Osäker på om alla lägenheter gäller samma förening. Hur kan styrelsen bevisa att köparen tänker göra samma sak igen? Behöver de inte kunna bevisa att det kommer hända för att neka medlemskap? Finns det någon möjlighet att köparen tar det vidare till Hyresnämnden och där blir beviljad tillträde till föreningen? Hur kan det inte vara tillåtet att renovera en lägenhet och sen flytta efter ett år? Finns det något krav på att man måste bo en viss tid i en lägenhet innan man flyttar vidare?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att ni håller på att sälja er lägenhet till en person som nekats medlemskap i er bostadsrättsförening med motiveringen att hen misstänks renovera och sälja lägenheten vidare (ej permanent boende). Frågan är om er bostadsrättsförening har rätt att dra denna slutsats baserat på hens tidigare handlingar och om den tillänkta köparen kan ta detta vidare till Hyresnämnden för att beviljas tillträde till föreningen.Principen om "öppenhet" gäller generellt för bostadsrättsföreningar. De allra flesta har rätt att bli medlem i en bostadsrättsförening. Det är endast i undantagsfall föreningen kan neka en person medlemskap. Föreningen kan emellertid ställa upp egna stadgar som måste uppfyllas för ett godkännande. Däri kan finnas så kallade insållningsklausuler, och i sådana fall gäller dessa och då kan medlemskretsen begränsas kraftigt. Om bostadsrättsföreningen har sådana klausuler kan de ha rätt att neka den tilltänkta köparen medlemskap på den grunden att hen misstänkts renovera och sälja lägenheten vidare. Mot bakgrund av att den tilltänkte köparens tidigare handlingar talar för att att hen inte avser att bo i lägenheten kan föreningen neka hen medlemskap. Jag rekommenderar följaktligen att du kontaktar din bostadsförening för att begära utdrag ur föreningens stadgar för att se om det finns några inlåsningsklausuler. Om det inte finns bör du eller den tilltänkta köparen kontakta hyresnämnden för att överklaga beslutet (2 kap. 10 § BRL).Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Äganderätt vid bostadsköp

2021-02-20 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, Jag ska separera mig. Vi är sambo o inget samboavtal är påskrivet. Vi är överens om bodelningen i den nuvarande bostaden. Vi bor i en hyresrätt. Jag ska flytta ut om några dagar.Idag ska jag skriva ett kontrakt på en bostadsrätt. Jag undrar om det kan bli komplikationer eftersom jag inte har flyttat ut ännu? O en del av bodelningenspengar ingår i mitt nya inköp av bostad? Kan han ta del av mitt bostadsinköp juridiskt?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du väder dig till oss på Lawline!BodelningJag tolkar det som att ni är överens om bodelningen. Därför går jag inte närmre in på det. Jag vill dock förtydliga att det går bra att den ena parten behåller hyresrätten. Det är dock straffbart att göra det mot ersättning enligt 12 kap 65 § jordabalken!BostadsrättVid köp av en bostadsrätt upprättas ett köpekontrakt. Det kontraktet omfattas av vissa formkrav. Formkraven regleras i 4 kap 1 § jordabalken. Köpehandlingen ska undertecknas av både säljare och köpare. Det ska innehålla en överlåtelse av bostaden från säljaren till köparen. Köpeskillingen ska anges, samt datum när köpet genomförs.Det innebär att du som ensam köpare äger bostaden. Om du har en överenskommelse vid sidan av med din partner är den ogiltig för din partners del. Endast det som står på kontraktet gällande köpeskilling och namngiven köpare gäller. Så länge din partner inte står namngiven samt undertecknad på bostaden går det inte att göra ägandeanspråk.Av praktiska skäl måste du erhålla de pengar du nämner i brevet av din partner för att kunna genomföra köpet. Vilket innebär att du får din dela av bodelningen. Då är den avslutad. Du använder sedan de pengarna för att köpa bostaden. Då har du köpt bostaden med egna pengar.Hoppas att du är nöjd med ditt svar.Vänligen,

Ska bostadsrättsföreningar upprätta årsredovisning och ska den registreras?

2021-02-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, min dotter är intresserad att köpa en borätt men information från föreningen såsom årsredovisning inklusive förvaltningsberättelse och revisionsberättelse är knapphändig eller ens tillgänglig.Föreningen startades 2016 så det borde finnas mer information. Är det Boverket eller Skatteverket eller annan myndighet som lagrar Årsredovisningar och annat för Bostadsrättsföreningar och Ideella föreningar?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av bokföringslagen (BFL), årsredovisningslagen (ÅRL) och lagen om ekonomiska föreningar.En bostadsrättsförening ska upprätta en årsredovisning varje år (6 kap. 1 § första stycket andra punkten och 2 § BFL). Årsredovisningen ska bestå av bland annat en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse. Den sistnämnda ska finnas med om det är en större bostadsrättsförening, se nedan för en beskrivning av kraven för en större bostadsrättsförening. Årsredovisningen och revisionsberättelsen skickas till Bolagsverket (8 kap. 1 och 3 § ÅRL). Det är dock inte alltid så att årsredovisningen och revisionsberättelsen ska skickas in.En bostadsrättsförening är skyldig att självmant (eller efter föreläggande från Bolagsverket, om någon begär det) skicka in årsredovisningen till Bolagsverket om föreningen uppnår mer än ett av följande gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:- mer än 50 anställda i medeltal- mer än 40 miljoner kronor i redovisad balansomslutning- mer än 80 miljoner kronor i redovisad nettoomsättning (17 kap. 11 § första stycket andra och tredje punkten i lagen om ekonomiska föreningar).För att en bostadsrättsförening ska klassificeras som en större bostadsrättsförening ska den uppfylla två eller tre av följande kriterier under de båda senaste två räkenskapsåren:- fler än 50 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret- mer än 40 miljoner kronor i balansräkning- mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Om en bostadsrättsförening anses som större eller mindre har betydelse för vad årsredovisningen ska innehålla. Det kan alltså vara viktigt att kolla upp föreningens storlek för att veta om till exempel en revisionsberättelse ska finnas med.Mot bakgrund av ovan ska alltså bostadsrättsföreningen upprätta en årsredovisning. Hur "knapphändiga" årsredovisningarna är i ert fall kan jag givetvis inte svara på, men en sådan ska upprättas och det bör således vara möjligt att utläsa viktiga uppgifter av årsredovisningen. Att årsredovisningarna inte finns tillgängliga överhuvudtaget uppfyller inte de krav som föreskrivs. Huruvida en revisionsberättelse ska finnas med beror på om bostadsrättsföreningen klassificeras som större eller mindre. Ett sätt att gå tillväga för att ta del av årsredovisningarna är om du vänder dig till Bolagsverket, som alltså är den myndighet som registrerar och tillgängliggör information för bland annat bostadsrättsföreningar och ideella föreningar, och begär att Bolagsverket förelägger bostadsrättsföreningen att skicka in årsredovisningen som myndigheten sedan tillgängliggör.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Skäl till beviljad andrahandsuthyrning av bostadsrätt

2021-02-12 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag och familjen ska precis buda på en bostadsrätt där föreningen säger sig neka andrahandsuthyrning. Ett problem för oss då vi i augusti ska besöka min sambos familj under sex månader i Peru. De har aldrig träffat vår son samtidigt som min sambos farfarär svårt sjuk. Mina frågor är: Har de någon rätt att neka uthyrning i detta fall? Exakt vad är praxis gällande "längre utlandsvistelse"? Vid eventuell prövning i hyresnämnden, får man hyra ut under väntetiden? Mvh,
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att din fråga rör på vilka grunder en bostadsrättsinnehavare har rätt att hyra ut sin lägenhet i andra hand. För att besvara din fråga kommer jag huvudsakligen använda mig av bostadsrättslagen (nedan förkortad BRL).Upplåtelse av lägenhet i andra handDet som inledningsvis bör framhållas är att en bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke (7 kap. 10 § stycke 1 BRL). För upplåtelse av den av lägenhet till inneboende krävs dock inte samtycke från styrelsen. Jag tolkar det emellertid som att du och din familj kommer vilja hyra ut lägenheten för självständigt brukande och inte ett enstaka rum varför detta ändå inte blir aktuellt på ert fall.I ert fall så har föreningen redan nekat andrahandsuthyrning. Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Ett sådant tillstånd ska lämnas om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet ska begränsas till viss tid (7 kap. 11 § stycke 1 BRL).Jag kommer vidare presentera tänkbara skäl för en bostadsrättsinnehavare att upplåta lägenheten i andra hand, men även en förenings befogade anledningar att vägra samtycke.Tänkbara skäl att upplåta en lägenhet i andrahandEnligt förarbetena till lagen (prop. 2013/14:142 s. 21) så är utgångspunkten att en bostadsrättshavare ska ha stor frihet att upplåta lägenheten i andra hand för att under en tid bo någon annanstans. Situationer som här avses är när bostadsrättshavaren avser att behålla lägenheten för att kunna återvända efter en viss tid. Kraven på att en bostadsrättshavare ska kunna visa att denne har ett behov av att kunna komma tillbaka till lägenheten kan sättas lågt.Typsituationer på när tillstånd kan ges är vanligtvis när bostadsrättshavaren vill studera eller arbeta på annan ort, vistas utomlands/på annan ort inom Sverige, vårda en anhörig eller sammanbo med någon på prov. Om lägenheten däremot inte har använts under en längre tid av bostadsrättshavaren, är planer att t.ex bo på annan ort generellt inte relevanta/godtagbara skäl för en upplåtelse i andra hand.Observera också att vissa omständigheter inte kan motivera en upplåtelse. En bostadsrättshavare vilja att inbringa hyra för lägenheten är inte enbart ett gångbart skäl för att beviljas tillstånd till andrahandsuthyrning. Detta får betydelse vid köp eller innehav av en bostadsrätt i rent spekulativa syften (prop. 2013/14:142 s. 22).Tänkbara befogade anledningar att neka en upplåtelseBostadsrättshavarens skäl att upplåta lägenheten i andra hand ska vägas mot om föreningen har befogad anledning att vägra samtycke (prop. 2013/14:142 s. 22). En styrelse kan göra invändningar avseende hyresgästens personliga kvalifikationer, däribland om denne kan förväntas uppträda störande.Hänsyn kan även komma att tas till villkor i stadgarna beträffande medlemskap i föreningen, exempelvis att en bostadsrättsförening endast erbjuder medlemskap till dem som har nått en viss ålder.En andrahandsuthyrning kan även nekas om en sådan kan förväntas påverka föreningens skatterättsliga förhållanden, men även i fall om andrahandsupplåtelsen sker i sådan omfattning att det är svårt att få till stånd en väl fungerande förvaltning i föreningen (den senare anledningen blir framförallt aktuell i mindre föreningar).SammanfattningDet som sammanfattningsvis kan sägas är att hyresnämnden kan bevilja tillstånd till andrahandsuthyrining, beroende på vilka skäl du och din familj har. Att ni ska resa utomlands för att besöka din sambos familj kan vara ett sådant godtagbart skäl. Det är dock upp till hyresnämnden att avgöra. Hyresnämnden gör vid en prövning en intresseavvägning mellan å ena sidan era skäl till upplåtelsen och å andra sidan föreningens anledningar att neka en sådan.Jag skulle råda er att inte hyra ut lägenheten innan ni fått godkänt av hyresnämnden. Ni skulle i ett sådant fall riskera att förlora lägenheten (7 kap 18 § stycke 1 punkt 2 BRL).Jag hoppas det gav svar på din fråga och önskar er lycka till i ert köp!Vänligen,