Är bostadsrättsföreningar skyldiga att föra register över sina medlemmar?

2019-12-11 i Bostadsrätt
FRÅGA |HejJag bor och äger en lägenhet i en bostadsrättförening.Har bett att få Epostadresser till samtliga medlemmar i föreningen.Min fråga är, måste inte alla Brf föra ett lägenhets/medlemsregister???
Jenny Viberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att utgå från bostadsrättslagen (BRL). En bostadsrättsförening ska ha ett medlemsregisterBostadsrättsföreningen är skyldiga att föra register över vilka som är medlemmar i föreningen och över de lägenheter som är bostadsrätter (9 kap. 8 § BRL). Medlemsregistret ska innehålla uppgift om Medlems namn och postadress, Vilken tidpunkt medlemmen gick med i föreningen Vilken bostadsrätt som medlemmen har (9 kap. 9 § BRL) Registret ska finnas tillgängligt för alla medlemmar i föreningenMedlemsregistret ska finnas tillgängligt för alla medlemmar att ta del av (9 kap. 9 § BRL). Det innebär att du har rätt att ta del av registret på ett läsbart sätt om du besöker föreningen. Det finns dock ingen skyldighet att ge dig en kopia eller utskrift av registret. Det framgår av förarbetet till lagen.Den bostadsföreningen som inte har ett medlemsregister kan få böterOm en bostadsrättsförening inte har ett register över sina medlemmar eller inte har registret tillgängligt så kan föreningen dömas till böter (10 kap. 3 § femte punkten BRL). Hoppas att du har fått svar på din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.

bostadsrätt i gåva. Konsekvenser?

2019-12-09 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,min mormor vill ge sin bostadsrätt i gåva till mig. Det finns inga lån eller pantsättningar rörande bostadsrätten. Räcker det med att hon skriver ett gåvobrev och att jag sedan underrättar bostadsrättsföreningen om detta? Kan min mormors barn motsätta sig denna gåva om min mormor går bort? dvs kan dom mena att gåvan inkräktat på deras laglott? Tanken är att vi båda kommer vara skrivna på lägenheten men att hon ska bo kvar där. Behöver man skriva ett nyttjandeavtal eller liknande? Med vänlig hälsning
Jakob Westling |Hej!Tack för att valde Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill få en överblick på de rättsliga konsekvenserna som kan uppstå om din mormor skulle skänka bostadsrätten till dig.Det är mycket möjligt för din mormor att skriva över hennes bostadsrätt. Hon behöver endast upprätta ett gåvobrev som visar att transaktionen har skett. Dock gällande bostadsrätter så är hennes gåva inte bostaden i sig utan hennes andel i bostadsrättsföreningen, vilket i sin tur äger fastigheten. För att du ska kunna ta över hennes andel behöver du bli medlem i föreningen.2:1 Bostadsrättslag föreskriver att frågan om att anta en ny medlem styrs av föreningens styrelse med iakttagande av de villkor som är anges i föreningens stadgar. Oftast så innebär det här inget problem, men det är troligtvis sunt att informera föreningen snarast.Till din andra fråga om arvet, så regleras det i ärvdabalken. Generellt så vill ärvdsystemet inte ingripa i hur människor spenderar sina egna pengar, men som du nämnde i din fråga så finns regler som inkräktar på den rättigheten,laglotten exempelvis. Dock räknar laglotten sin del endast på arvslotten som i sin tur endast räknar på din mormors ägodelar vid hennes dödsfall.Till din sista fråga angående nyttjandeavtal, så behövs det inte, utan det beror på om ni vill reglera bostadssituationen mer ingående eller inte.Hoppas det svarade på din fråga.

Tredjehandsuthyrning av bostadsrättslägenhet

2019-12-04 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi äger en affärslokal, bostadsrätt. Sedan många år tillbaka hyr vi i andra hand ut en del av lokalerna tillen annan näringsidkare. Detta upplägg är godkänt av Brf.Nu vill vår hyresgäst hyra ut en del av sin lokal till ytterligare en person för näringsverksamhet vissa dagari veckan. En tredje hands uthyrning.Vad gäller? Är detta möjligt och vem ska i så fall godkänna en sådan uthyrning mer än vi som äger bostadsrätten?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen bostadsrättslagen (BrL) och jordabalken (JB).Utredning Enligt 7 kap. 10 § BrL får en bostadsrättshavare hyra ut sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om den aktuella bostadsrättsföreningens styrelse lämnar sitt samtycke till detta. Relationen mellan bostadsrättshavaren och hyresgästen regleras, liksom andra hyresförhållanden, i 12 kap. JB. Bland annat innebär detta att hyresrätten är förverkad och att hyresvärden kan säga upp hyresavtalet i förtid bland annat om andrahandshyresgästen hyr ut lägenheten till en tredje man utan hyresvärdens samtycke, se 12 kap. 42 § 1 st. 4 p. JB. Någon reglering om uthyrning i tredje hand finns inte i BrL, vilket innebär att relationen mellan bostadsrättshavaren respektive andra- och tredjehandshyresgästerna och bostadsrättsföreningen är oreglerad. Enligt min uppfattning kan detta dock inte tolkas som att uthyrning i tredje hand inte är möjlig eller inte kräver bostadsrättsföreningens samtycke då båda dessa alternativ framstår som orimliga utan specifik reglering. Jag bedömer det som sannolikt att en uthyrning i tredje hand är genomförbart utan stöd i BrL men att denna då måste behandlas som vilket avtal som helst ur bostadsrättsföreningens perspektiv och som ett vanligt hyresförhållande för dig och din andrahandshyresgäst. Med detta menar jag att de specifika regler som styr andrahandsuthyrning sannolikt inte är tillämpliga men att en andrahandshyresgäst kan hyra ut bostadsrättslägenheten i tredje hand om föreningen och bostadsrättshavaren i ett avtal godtar detta. I ditt specifika fall bedömer jag alltså att er andrahandshyresgäst skulle kunna hyra ut lägenheten i tredje hand om din förening och bostadsrättsföreningen samtycker till detta. Huruvida reglerna i BrL om andrahandsuthyrning är tillämpliga på detta förhållande eller ej är enligt min uppfattning oklart. Det kan dock säkert sägas att 12 kap. JB kommer tillämpas mellan hyresvärdarna och hyresgästerna, dock inte gentemot bostadsrättsföreningen eftersom denna inte agerar hyresvärd. Den praktiska skillnaden mellan om andrahandsuthyrningsreglerna i BrL kan tillämpas analogt även på tredjehandsuthyrning eller inte är dock enligt min uppfattning förhållandevis ointressant för er förutsatt att bostadsrättsföreningen samtycker till tredjehandsuthyrningen. Frågan aktualiseras i högre grad om föreningen skulle vägra acceptera detta.HandlingsplanMin rekommendation till er är beroende av om ni vill att er hyresgäst ska få hyra ut lägenheten i tredje hand eller inte. Enligt min uppfattning kan ni hindra detta. Om ni vill att det ska ske bör ni verka för att få bostadsrättsföreningen att samtycka till åtgärden.Jag kommer att ringa dig imorgon, torsdag den 5/12, 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Tillträde och formkrav vid köp av bostadsrätt

2019-11-28 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, är det okej om man betalar köpeskillingen och har tillträde den 2019-11-29 istället på vad som står på kontraktet den 2010-12-01. Kan det uppstå problem vid tvist?.Blir det svårt att sälja bostadsrätten om jag saknar mitt avtal i original?. Kvittens kommer ges på köpeskillingen, kan detta användas som bevis för ägande?. Kvittens på handpenning kommer inte ges fast det står att jag ska få ett i avtalet.Jag trodde det aldrig skulle bli såhära i en bostadsaffär.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Slutbetalning och tillträde Vid köp av bostadsrätt brukar överenskommelsen om tillträdesdagen vara styrande för när själva ägarbytet och inflyttningen äger rum. På den dagen är säljaren förpliktigad att tillhandahålla lägenheten i det skick som följer av avtalet (inkl. städ) och köparen ska erlägga slutbetalning. Det bör i detta sammanhang även framhållas att ansvaret för lägenheten ligger kvar hos säljaren ända fram till tillträdesdagen, även om denne flyttat ut tidigare. Om en ny ägare flyttar in i lägenheten innan tillträdesdagen kan det uppstå tvist, om t.ex. vem som ska stå för reparationen om en olycka skulle inträffa eller om ett fel påträffas i lägenheten. Det finns dock inga problem med att parterna avtalar om att flytta tillträdesdagen till ett tidigare (eller senare) tillfälle. I ett sådant fall bör detta skrivas in i avtalet för att uppmärksamma parterna på ansvarsfördelningen. Om den ena parten motsätter sig en tidigare (eller senare) tillträdesdag är det den dag som redan står i avtalet som gäller.Bevis för ägande Av 6 kap. 4 § bostadsrättslagen (BrL) är formkraven för köpeavtalet avseende en bostadsrätt att det ska upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. Detta kontrakt kan upprättas i två likalydande exemplar, vilket innebär att säljaren erhåller ett och köparen ett annat, och kan båda användas som bevis för ägande. När du får kvittensen på köpeskillingen är det alltså viktigt att ni iakttar formkraven och du kan även be om att ni upprättar två likalydande kontrakt. Observera även att du som köpare måste bli godkänd som medlem i bostadsrättsföreningen för att köpet ska vara giltigt (6 kap. 5 § BrL). Detta brukar göras genom att köparen visar upp avtalet eller skickar in en kopia till föreningens styrelse. Vad gäller handpenningen bör du be om att få kvittens på denna, eftersom det är en fördel ur bevishänseende om en eventuell tvist skulle uppstå. Detta borde inte vara några problem för varken säljare eller köpare att upprätta eftersom det enbart är ett kvitto på att du erlagt handpenning. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning. Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för vattenledningsskador i en bostadsrätt?

2019-12-10 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi har fått en skada på en vattenledning under tryck i vår bostadsrätt och bostadsrättsföreningen vägrar hjälpa oss då de anser att deras stadgar står över bostadsrättslagen. Stämmer det att föreningens egna stadgar gällande vattenledningar under tryck gäller över vad bostadsrättslagen säger?
Oscar Friedrich |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om bostadsrätter finns i bostadsrättslagen (BRL). Regler om bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter finns i 7 kap. BRL.Bostadsrättshavaren ansvarar för lägenheten7 kap. 12 § första stycket BRL säger att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestäms i stadgarna eller följer av andra till femte styckena. Detta innebär att du som bostadsrättshavare ansvarar för det inre underhållet av lägenheten, exempelvis för att hålla rummens golv, väggar och innertak i gott skick. Regeln är dispositiv vilket betyder att stadgarna som utgångspunkt har företräde framför BRL rörande det inre underhållet av lägenheten. Fördelningen av ansvar får inte genom stadgarna ändras till medlemmarnas nackdel.7 kap. 12 § andra stycket BRL säger att bostadsrättshavaren inte svarar för reparationer av ledningar för vatten, om föreningen försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detta betyder att föreningen ansvarar för reparationen av ledningen om det är föreningen som försett lägenheten med ledningen och den används till flera lägenheter. 7 kap. 12 § tredje stycket BRL handlar om vattenledningsskador. Du som bostadsrättshavare ansvarar endast för vattenledningsskador om skadan uppkommit genom ditt eget vållande, alltså om du på något sätt orsakat skadan själv.Vad som gäller i din situationOm du inte orsakat skadan själv är det föreningen som ansvarar för reparationen, oavsett vad som står i stadgarna. Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma!Med vänliga hälsningar

Säljarens ansvar för gemensamma utrymmen

2019-12-08 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,För två månader sedan sålde vi rätten att nyttja lägenhet (andel) i en brf.Att vi har upplysningsplikt avseende själva lägenheten är vi införstådda med. 1) Har vi upplysningsplikt även när det gäller byggnader (cykelförråd), brygga, lusthus etc som är uppförda på mark som tillhör bostadsrättsföreningen?Vid försäljningen omnämndes enbart andelen (lägenheten). 2) Kan avtalet hävas från köparens sida om det skulle uppdagas något med byggnader som står på brf:ens mark?
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En bostadsrätt är, som du nämner i frågan, en andel i en bostadsrättsförening. Vid en försäljning utgör bostadsrätten lös egendom, varpå köplagen blir tillämplig. Köparens undersökningsplikt Enligt 20 § köplagen har köparen en långtgående undersökningsplikt, som innebär att alla fel som denne borde hittat vid en besiktning inte kan göras gällande mot säljaren i efterhand. Endast s.k. dolda fel kan åberopas mot säljaren i andra hand. Undersökningsplikten får bedömas från fall till fall, men påverkas av bl.a. ålder, skick och pris på bostadsrätten. Om bostadsrätten var i dåligt skick och sålts för en låg köpeskilling kan man inte förvänta sig lika mycket som av en bostadsrätt i nyskick med en högre köpeskilling. Med det sagt åligger det köparen att undersöka övriga ytor som kan nyttjas i bostadsrättsföreningen, bl.a. tvättstuga, förråd och cykelförråd. Detta är utrymmen köparen lätt kunnat undersöka existensen av vid en kommunikation med säljaren och dessutom kunnat kontrollera skicket av innan tillträde.Säljarens upplysningsplikt Utifrån köplagen finns det ingen allmän upplysningsplikt för säljaren för eventuella fel i bostadsrätten. Det finns följaktligen ingen skyldighet för säljaren att upplysa köparen om eventuella byggnader som tillhör bostadsrättsföreningen. Om säljaren däremot underlåtit att informera om fel eller brister som varit väsentliga för köparen, kan säljaren få ansvara för detta. För att säljaren ska ansvara för en byggnad som finns på föreningens mark torde det krävas att säljaren gjort en utfästelse i avtalet om att en viss byggnad finns, och att detta kan antas ha inverkat på köpet av bostadsrätten (jfr 19 § st. 2 köplagen). Om så inte är fallet finns det inte grund för köparen att häva avtalet på grund av att byggnaden inte finns eller att fel förekommer i den. Du beskriver i din fråga att enbart lägenheten nämns i ert avtal. Köparen kan således inte göra gällande fel i byggnader som är uppförda på bostadsrättsföreningens mark. Om köparen har något att invända mot skicket av bostadsrättsföreningens gemensamma utrymmen får denne således höra av sig till föreningen och kräva att åtgärder vidtas. Säljaren har inget ansvar för detta.Hoppas du fick svar på din fråga. Du har även valt telefonuppföljning till din fråga och jag har kontaktat dig på mail med förslag på tid. Återkom gärna till mig så snart du kan om du behöver boka om tiden. Med vänliga hälsningar,

Får jag hyra ut lägenhet i andra hand via Airbnb?

2019-11-29 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, jag ska hyra ut min bostadsrätt i andrahand då jag ska arbeta utomlands i en tid. Jag har hittat en hyresgäst via airbnb som ska hyra hela perioden (fem månader). Nu säger min bostadsrättsförening nej med hänvisning till att airnb är "korttidsuthyrning att likna vid hotellverksamhet". Jag har förklarat att jag hyr ut till en och samma person under hela perioden och att jag valt att sköta uthyrningen genom airbnb då det innebär enklare administration av hyran samt viss trygghet i form av försäkringar men bostadsrättsföreningen står fast vid sitt beslut. De hänvisar till en dom från 2015 då en kvinna blev nekad i hyresnämnden då hon korttidsuthyrde via airbnb. (tror hade sex hyresgäster under en och samma månad).Jag har nu ansökt till hyresnämnden men uthyrningen kommer att påbörjas innan deras beslut blir klart. Jag tycker att det verkar helt orimligt att jag kan bli nekad att hyra ut pga sättet jag valt att annonsera ut min lägenhet samt hur jag tar betalt. Vad tror ni, finns det någon risk att jag inte blir godkänd av hyresnämnden?
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämpliga bestämmelserJag vill börja med att påpeka att tillämpliga bestämmelser är bostadsrättslagen. Enlig 7 kap. 10 § bostadsrättslagen får en bostadsrätthavare upplåta sin lägenhet i andra hand endast om styrelsen ger sitt samtycke. Ibland kan det hända att styrelsen inte ger sitt samtycke. Även om styrelsen inte ger sitt samtycke kan en bostadsrättshavare upplåta lägenheten i andra hand om hyresnämnden lämnar tillstånd, 7 kap. 11 § 1 st. bostadsrättslagen. Tillstånd ska lämnas om bostadsrättshavare har skäl för upplåtelsen och styrelsen inte har befogad anledning att vägra samtycke. Tidigare lydelse av 7 kap. 11 § bostadsrättslagen var att tillstånd ska lämnas av hyresnämnden om bostadsrättshavare har beaktansvärda skäl för upplåtelsen. Lagstiftaren ändrade på lydelsen till att enbart kräva skäl. Syftet till detta var, inte att tillåta varenda anledning till upplåtelse, utan för att underlätta för bostadsrättshavare att upplåta lägenheten för att i sin tur hjälpa människor att hitta bostäder i en tid då det råder bostadsbrist. Det var tanken med ändringen.Låt mig förklara för dig hur hyresnämnden resonerade i det fallet ( ärendenr: 8741-15) du nämner från år 2015. Det var en bostadsrättshavare som skulle hyra ut sin lägenheten till ett stort antal personer vid olika tillfällen, i korta perioder, under en månadsperiod via Airbnb. Bedömningen som hyresnämnden gjorde i det fallet var att på det sättet som uthyrningen skulle ske liknade en hotell verksamhet efterkom det handlade om korta perioder och till många olika människor under en kort period. Vissa skulle exempelvis hyra lägenheten i någon vecka. Till detta menade hyresnämnden också att det stora antalet människor som lägenheten skulle hyras ut till skulle medföra störningar för andra bostadsrättshavare i bostadsrätten. Av den anledningen har föreningen befogad anledning att vägra samtycke. Inget tillstånd för andrahandsuthyrning lämnades.Vilka slutsatser kan man dra av fallet?Jag skulle inta påstå att domen innebär att annonsering via Airbnb i sig är fel. I detta fall var det istället själva naturen av uthyrningen hyresnämnden fokuserade på och tyckte var problematisk. Det beror på att hyresnämnden gjorde en ändamålstolkning av bestämmelsen, vilket var att underlätta för människor att hitta boenden genom att lätta på de skäl som krävs för en bostadsrättshavare att upplåta sin lägenhet. I det aktuella fallet hade bostadsrättshavaren hade under en kort period avsett att hyra ut lägenheten till ett stort antal personer. Detta stred dels mot syftet av bestämmelsen eftersomatt uthyrningen efterliknade en form av hotellverksamhet, dels för att det stora antalet människor skulle innebära en störning som ger föreningen befogad anledning att vägra samtycke.Bedömningen i din sakDitt fall skiljer sig avsevärt från detta fall i två avseende. Du avser att hyra lägenheten till en person under en längre period (fem månader). Av den anledningen skulle jag därför inte lägga alltför stor vikt kring hyresnämndens bedömning i det fallet. Jag kan inte svara på vad hyresnämnden kommer att bestämma, men jag kan i vart fall konstatera att omständigheterna i fallet från 2015 skiljer sig väldigt mycket från ditt fall och du har därför goda möjligheter till ett positivt utfall från hyresnämnden. Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Stämmobeslut om inglasade balkonger

2019-11-24 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi har på vårat årsmöte lämnat motion om inglasning av balkonger. Rösterna för inglasning blev 11 bifall 9 avslag. Styrelsen menar att det måste vara 2/3 majoritet för att driva detta vidare till hyresnämnden. Har set att nya balkonger eller utbyggnad av balkonger kan i fråga sättas. Är endast inglasning av balkonger en fråga för hyresnämnden över huvud taget??Alla dessa inglasningar kan väl inte ha gått vidare till hyresnämnden??Tacksam för svar.
Evelina Lövgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kan hyresnämnden pröva frågan? Inglasning av balkonger är att anse som en ändring av lägenheten, och det ställs därför vissa krav för att ett stämmobeslut angående detta ska vara giltigt. Enligt 9 kap. 16 § 2 p. Bostadsrättslagen (BrL) är ett beslut, som innebär att en lägenhet kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, giltigt om bostadsrättshavaren gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte lämnat sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Om det i ditt fall varit 2/3 som röstade ja till förslaget om inglasade balkonger, hade de medlemmar som röstat nej och inte givit sitt medgivande, fått sitt ärende hänskjutet till hyresnämnden som fattat beslut om de ska godkänna ändringen eller ej. Svaret på din fråga är alltså att endast inglasning av balkonger är en åtgärd som hyresnämnden kan pröva, om 2/3 majoritet föreligger vid ett stämmobeslut och föreningen väljer att hänskjuta frågan vidare. Förutsättningar för godkännande För att hyresnämnden ska kunna lämna ett godkännande ska förändringen vara angelägen och syftet med åtgärden ska inte skäligen kunna tillgodoses på något annat sätt. Beslutet ska inte heller vara oskäligt mot bostadsrättshavaren. Om förändringen vid en rättslig bedömning kan anses vara av liten betydelse för bostadsrättshavaren, gäller dock som enda krav för ett godkännande att åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt (se 9 kap. 17 § 1 st. BrL). Det ankommer på föreningen att visa att det finns förutsättningar för ett godkännande av sådana åtgärder som en bostadsrättshavare inte har samtyckt till (se bl.a. RH 2004:68) Frågan om godkännande av inglasning av balkong har i några avgöranden prövats av Hovrätten. I RH 2019:11 ansökte en bostadsrättsförening om godkännande av ett stämmobeslut för att glasa in och bygga till balkongerna i föreningen. De tilltänkta förändringarna ansågs i detta fall inte vara av liten betydelse för bostadsrättshavarna (det framgår dock inte av domskälen om enbart inglasningen gjorde att åtgärden inte varit att anse som liten för bostadsrättshavarna). HovR anförde vidare att när en utbyggnad och inglasning av balkonger skett i samband med underhåll av fastigheten har förändringen i praxis som regel bedömts som en angelägen åtgärd för föreningen (se bl.a. Svea hovrätts beslut den 8 juni 2012 i mål nr ÖH 10002-11). Det krävs dock att föreningen kan visa att balkongerna verkligen är i behov av underhåll och att underhållet är av viss angelägenhet. Detta hade föreningen inte visat i detta fall. Istället framhöll HovR att de tilltänkta åtgärderna varit mer av förbättrande karaktär snarare än underhåll. Med utgångspunkt i detta rättsfall torde hyresnämnden enbart kunna godkänna inglasning av balkong mot bostadsrättshavarens vilja, om inglasningen har samband med behövliga och nödvändiga underhållsåtgärder och inte enbart är av förbättrande karaktär. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning. Med vänliga hälsningar,