Bostadsrätt
Sök bland tusentals besvarade juridiska frågor från Lawlines jurister
Rättelseanmondans giltighetstid och bortseende
Hej Lawline! Enligt Lawline är en rättelseanmodan endast giltig i 6 mån, vilket även bekräftas av webbplatsen Nabo (https://nabo.se/kunskap/vad-galler-egentligen-for-storningar-i-boendet-nabos-jurister-forklarar/). Från Lawline (https://lawline.se/answers/kan-en-bostadsrattshavare-fa-en-rattelseanmodan-undanrojd) citat: "En rättelseanmodan är giltig i sex månader från att den utfärdades..." "Som bostadsrättshavare kan man inte få en rättelseanmodan undanröjd däremot kan du alltid prata med föreningen och se om de kan ta tillbaka rättelseanmodan om du anser att den grundar sig på felaktiga uppgifter." Jag har sökt igenom bostadsrättslagen (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bostadsrattslag-1991614_sfs-1991-614/) utan att hitta giltighetstiden 6 mån för en rättelseanmodan. För att giltighetstiden för ett juridiskt dokument ska begränsas i tid behöver giltighetstiden antingen vara utskriven på dokumenten, finnas i en lagtext eller annat regelverk eller finnas i en rättspraxis dvs. ett domslut som kommunicerar giltighetstiden. 1. Vilken lagtext eller vilket domslut begränsar giltighetstiden för en rättelseanmodan? Vänligen länka och citera. Först skriver ni på Lawline att man som bostadsrättshavare inte kan få en rättelseanmodan makulerad och sedan skriver ni att det går att få en rättelseanmodan makulerad. Det ni skriver är totalt ologiskt. 2. Kan en rättelseanmodan dras tillbaka av styrelsen eller inte dras tillbaka?
Uthyrning av lägenhet till dotter och pojkvän
Hej, Jag och min sambo har köpt en lägenhet som ligger på samma våning och bostadsrättförening som där vi bor och är skrivna. Vi är skrivna i den ena lägenheten som är en bostadsrätt, 10B. Den andra nyköpta lägenheten har slagits samman med vår lägenhet genom att vi tagit upp en dörr. Den har en annan lägenhetsbeteckning och en annan adress, låt oss kalla den 10A. Min dotter och hennes pojkvän har flyttat in i lägenheten 10A på viss yta och båda har skrivit sig där och tecknat en hemförsäkring. Min sambo och jag har varsitt arbetsrum i lägenheten 10A. Min dotter och pojkvän betalar en hyra för den ytan de bor på. El, vatten, bredband betalar vi. Vi har ännu inte skrivit något avtal oss emellan dvs. min dotter och oss. Vi har inte pratat med styrelsen om att pojkvännen flyttat in utan betraktar de som inneboende eftersom min dotter bor/bodde i 10B som sitter ihop med 10A. För tydlighetens skulle 10A och 10B har olika adresser, ingångar från två olika gator. Jag och min sambo är skrivna på lägenhet 10Bs adress. Nu till frågorna. Vad behöver vi tänka på i det här läget? Behöver vi skriva ett avtal mellan oss? Vad kan pojkvännen hävda om de separerar? Har han rätt att bo kvar? Annat som vi behöver undersöka, ta reda på eller göra?
Hur delas bohag och tillgångar efter att två vänner som ägt fritidshus ihop går skilda vägar?
Jag och en kompis har köpt och ägt ett fritidshus gemensamt (50/50), som nu säljs efter 4år. Bohaget ska delas - vad gäller? Utöver detta har vi gemensamt hyrt i andra hand och bott tillsammans i över 5år. Vi har aldrig varit skrivna på samma adress, då vi hyrt ut våra egna hyresrätter. Vi ska nu gå skilda vägar, bohaget blir då åter en fråga. Vad gäller? Är det så att den som tjänat bättre och därmed betalat mer av bohaget kan tillskansa sig allt personen betalat genom åren, nu när vi delar på oss?
Tvist med bostadsrättsförening om avgiftshöjning och ändrade andelstal – vilka rättigheter har vi?
Vii är två familjer som har ett gräl med vår BRF. Familjerna skrev varsin avtal med BRF om att integrera en 25 kvm biyta rum i sina lägenheter år 2007/2009. Var och en betalade 200000 kronor samt alla kostnader för modifieringar för slutföra integrationen. Det fanns inget omnämnande av förändringar i månadsavgifterna i de undertecknade avtalen. Mars 2025 kontaktade BRF ordföranden och kassören familjerna och insisterade på att månadsavgifterna borde ha höjts. De begärde en höjning med ca. 11 % framåt (+1 000) att reflektera desponibleyta Båda familjerna vägrade pga ingen höjning hade specificerats i avtalen, och att en höjning skulle ha påverkat de betalningarna på 200000 kronor. Vi har inte haft någon direkt communication från Styrelsen men hade hört, genom rykten, att de tänka lägga fram ett förslag vid nästa årsmöte för att ändra beräkning av alla lägenhetens andelstal från boyta till boyta+biyta. - har vi rätt att begära Styrelsen ska lämna ett skriftligt svar angående resultatet av våra möten i Mars samt Styrelsens förslag till vägledning för en lösning av ärendet? - kan vi kräva att Styrelsen tillhandahåller kopior av sina mötesprotokoll relaterade till vårt ärende? - finns det någon rättslig grund för att hindra Styrelsen från att lägga fram ett förslag om att ändra beräkningsgrunden för andelstal, pga sådan förändring endast kommer att ha negativ inverkan på våra två lägenheter? - utesluter den nuvarande grål oss från att sälja lägenhet och flytta harifrån?
Kan bostadsrättsföreningen kräva snabbare försäljning vid påstådda störningar?
Bostadsrttsföremingen vill vräka mig. Jag har accepterat att sälja lägenheten och den marknadsförs av Uppsalas bästa mäklare. Dyrt men de är duktiga. Brf:en hävdar att det förekommer oljud ifrån min bostad. Vilket jag förnekar eftersom jag sällan befinner mig hemma, men jag hade tänkt sälja, oavsett detta. Men bostadsmarknaden är väldigt kall i dessa dagar....köparens marknad. Kan Brf:en under tiden kräva en annan lösning, eftersom de anser att ärendet tar för lång tid? Mvh Karl-Gustav
Kan en suppleant i en bostadsrättsförening väljas om hon inte är permanent bosatt i föreningen?
Hej, Jag sitter som ledamot i en bostadsrättsförening. Vid föreningens stämma i juni valdes ett flertal boende in som suppleanter. Dagen efter såg vi att en av de invalda suppleanterna är en person som är medlem i föreningen men personen bor inte här permanent och är inte folkbokförd här (hennes dotter bor i lägenheten). Föreningens stadgar säger så här: "Som styrelseledamot eller suppleant kan endast väljas person som är medlem i föreningen och permanent bosatt i sin bostadsrätt i föreningen" Styrelsen är nu oense gällande om personen skall få vara suppleant eller ej. Jag och en styrelsekollega anser att vi ska gå efter föreningens stadgar då det blir mest rätt och riktigt. Ett par andra styrelsemedlemmar menar att det inte finns någon definition av vad permanent bosatt faktiskt innebär. Efter en hel del research ser jag att det inte verkar finnas något "svart på vitt" gällande definition av permanent bosatt men att det i de flesta situationer och områden definieras som att det handlar om var man är folkbokförd. Vi undrar även om det är möjligt, rent rättsligt, att ändra ett stämmoprotokoll i efterhand? Kan ni snälla hjälpa oss i detta dilemma? -- Med vänlig hälsning Malin
Tomtdelning och värdepåverkan
Jag och mina släktingar äger tillsammans ett sommarställe med tre bostadshus. Nu har vi delat upp den stora (21000kvm) sj́ötomten i två delar, så att den mindre tomten (xxx)ligger som en ö i den större tomten. Tomten är mycket bergig och för att ta sig från den större tomtens norra del till dess södra del måste man passera tätt intill den mindre tomtens hus. Enligt min åsikt borde båda tomterna vara mycket svårsålda utanför familjen. Jag tror alltså att de två nya tomterna tillsammans är värda mindre än vad tomten var värd innan vi delade den p.g.a. tomternas placering i förhållande till varandra. Vad tror ni? Jag kan bifoga en karta. Tacksam för svar.
Elförsörjning genom enfas
Hej Jag bor i en bostadsrätt, i en bostadsrättförening som är byggt på 60 talet. Mitt problem: Är att när jag lagar mat kan säkringen gå, exempelvis om jag tar högsta effekt på en platta samtidigt som en eller fler andra plattor är på, kan vara också andra köksmaskin Ex vattenkokare, ugn m.m. Jag har hört att flera grannar har samma problem. Jag har upptäckt nu att jag har 1 fas till min lägenhet. Viken är orsaken till problemet enligt elektriker. Jag vill därför uppgradera till 3 fas. Vår ordförande säger att jag ska stå för kostnader, han hänvisar till Stadgarna. När jag läser Stadgarna kan jag inte se att jag ska stå för kostnader. • I stadgarna står att bostadsrättsinnehavaren skall ansvara för lägenheten. Till lägenheten hör säkringsskåp, samtliga elledningar i lägenheten samt brytare, eluttag och fasta armaturer, (§30 punkt 14) • I stadgarna står att bostadsrättsföreningen skall ansvara för ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten. Om bostadsrättsföreningen har försett lägenheterna med ledningar och dessa tjänar fler än en lägenhet (så kallade stamledningar, (§31 punkt 1) Jag tittade i 3 elskåp av 5 och jag upptäckte att i varje skåp hade 6 lägenheter 3 fas resterande hade 1 fas. Det verkar som det var så från början. Så om jag räknar rätt, av 77 lägenheter som vi har, så har ca 30 lägenheter 3 fas och ca 47 lägenheter 1 fas. Så min fråga är, skall jag eller föreningen stå för kostnader? Tacksam för svar Med vänlig hälsning
Tolkning av villkor gällande fastighetsgåva
Jag vill hjälpa en svägerska (här kallad A) 81 år gammal med att få en rimlig lösning på följande problem. Bakgrund A ägde en fastighet med ett fritidshus i Stockholms skärgård som gått i arv i generationer. A:s avsikt var att en nära väns dotter B skulle ärva fastigheten när A avled. I juli 2023 brann A:s fritidshus ner till grunden, A fick brännskador men överlevde och är nu relativt återställd fysiskt. Hösten 2023 sökte A med hjälp av B om bygglov för att återuppföra ett motsvarande hus. Ett pensionärslån som A tagit 10 år tidigare för att kunna renovera fritidshuset förföll i maj 2024 och hennes bank nekade henne att förlänga lånet på grund av hennes låga pension. Då erbjöd sig B ta över lånet mot att få fastigheten som gåva. A såg ingen annan utväg utan gav B den tomma fastigheten i gåva. A:s avsikt var att hon ändå fortsatt skulle ha obegränsad rätt att nyttja fastigheten under återstoden av sitt liv på samma gästvänliga sätt med släktingar och vänner som man alltid gjort på ön. Det formulerades i gåvoavtalet, som utformades av B enligt följande: (A och hennes man 85 år) "får, enligt överenskommelse, fortsatt vistas i fastigheten". I aug 2024 började A bygga ett nytt hus finansierat av A:s fritidshusförsäkring. Huset blev klart i juni 2025. Nu säger B att huset är hennes, A får bo där med sin man, men bara när B tillåter och inga andra av B:s vänner eller släktingar får sova över, eller ens vistas i huset. Vad går att göra i denna situation och vem äger huset?
Krävs sakliga grunder för en bostadsrättsförenings styrelsebeslut?
Hej, jag bor i en bostadsrätt på bottenvåningen. I anslutning till entréplan ligger en gräsyta. Jag har frågat styrelsen om det är möjligt att anlägga en rabatt, ca 1 kvm med blommande växter i anslutning till min entré. Detta avslår styrelsen med hänvisning till att föreningens hela gräsyta ska vara tillgänglig för boende på andra våningen. Jag är helt införstådd med att jag själv blir ansvarig för inköp av växter, skötsel och återställande av mark vid försäljning och flytt. Jag är också helt införstådd med att marken är föreningens och kan behöva tas i anspråk för åtgärder fasad, entre, dränering och annan rördragning. 1. Kan styrelsen hantera min ansökan, så att den faller ut till min förmån och i så fall på vilka grunder? 2. Kan styrelsen avslå min ansökan, och om ja, på vilken saklig grund behöver den i så fall bygga sitt beslut? Med vänlig hälsning
Visar 1-10 av 2948 resultat