Trasiga vitvaror vid bostadsrättsförsäljning

2020-01-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej , vi har sålt en bostadsrätt med hjälp av en mäklare. Ca två veckor efter köpet hör köparen av sig och påstår att kylskåpet inte fungerar. Är vi skyldiga att ersätta köparen ?
Minna Grahn |Hej!Vad kul att du vänder dig till oss på Lawline.Svaret på din fråga finner du i köplagen eftersom en bostadsrätt klassas som lös egendom.När du köper en bostadsrätt har köparen en grundlig undersökningsplikt, se köplagen 20 §. Det är viktigt att undersöka allt som man kommer åt eftersom det i efterhand inte går att åberopa fel som hade kunnat upptäckas vid en noggrann besiktning. Är det så att kylskåpet fungerade vid besiktningen blir det istället fråga om när kylskåpet gick sönder och vem som bar/bär risken för detta.Vad gäller tidpunkt för när risken för bostadsrätten övergår från säljaren till köparen är det i samband med att bostadsrätten överlämnas enligt avtalet, vanligen på tillträdesdagen. Innan dess står således säljaren för risken för bostadsrätten, se köplagen 13 § samt 21 §. Detta innebär att om kylskåpet var trasigt innan tillträdesdagen är ni ansvarig för detta.Är bostadsrätten felaktig och beror det på dig som säljare så har köparen rätt att kräva avhjälpande, prisavdrag, omleverans, eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd, se köplagen 22 §. I ert fall är det troligen avhjälpande som skulle bli relevant. Om du däremot anser att allt fungerade på överlåtelsedagen så är det köparna som måste bevisa motsatsen.Med vänlig hälsning,

Bostadsrättsföreningen ska renovera alla balkonger. Min balkong är dock i bra skick. Måste min balkong också renoveras, och måste jag betala högre avgift pga renoveringen av de andra bostadsrättsinnehavarnas balkonger?

2020-01-14 i Bostadsrätt
FRÅGA |Bostadsrättsföreningen jag bor i har behov av att renovera ett par äldre balkonger utan tak som har fått skador efter exponering mot väder och vind. I och med detta ska även alla franska balkonger byggas ut till ordentliga balkonger med tak och eventuellt tillval till inglasning. Jag har redan en balkong som är i bra skick. Detta eftersom den har stått under tak och vart inglasad en längre tid. Bostadsrättsföreningen har bestämt att även min balkong ska rivas och byggas nytt. Om jag fortfarande vill ha inglasat så får jag betala för det. Således så får jag ingen standardhöjning men en grovt höjd hyra.Min fråga består av tre delar. 1) Måste jag gå med på att riva och bygga ny balkong?2) kan föreningen tvinga mig till att betala för den förhöjda standarden för andra lägenheter?3) Ovan medför en förhöjd avgift utan standardhöjning samt påtvingade och rätt stora extra engångskostnader(samma inglasning/standard som nu). Men att tvinga mig att betala både för något som jag redan har men även en värdeminskning på lägenheten som jag får en förhöjd avgift känns såklart inte rätt. Är det rätt?
Jenny Hedin |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du bor I en bostadsrätt kommer jag att utgå från att du även äger bostadsrätten, och därmed är medlem i bostadsrättsföreningen. Om så inte är fallet (dvs. om du bor i en bostadsrätt men du hyr lägenheten) får jag be dig att skicka in en ny fråga.Jag kommer först att försöka utreda vilka regler som är tillämpliga på själva renoveringen av balkongerna, problemet är att de standardavtal som ofta används i byggentreprenader är svåra att hitta på Internet, då de inte är lagar utan är branschpraxis. Därefter kommer jag att utreda vad Bostadsrättslagen anger om föreningens möjligheter att ta ut avgifter, samt om du kan ha någon möjlighet att få sänkt avgift. Renoveringen är en byggentreprenadNär det är fråga om större renoveringar och byggprojekt kallas det för byggentreprenad, vilket gäller även om renoveringen eller byggprojektet sker på en bostadsrättsförening. I det här fallet ska fasaden på hela huset bytas, vilket är en större renovering. Jag kommer därför att konsekvent skriva byggentreprenad i resten av mitt svar. Vilka lagar eller regler är tillämpliga på en byggentreprenad? För att kunna utreda frågan om vilken reglering som är tillämplig bör man börja med att utreda vem som har beställt byggentreprenaden. Det är viktigt att hålla isär om det är en enskild bostadsrättsinnehavare eller bostadsrättsföreningen som har beställt byggenreprenaden, då det blir olika regler som gäller i respektive fall. I det här fallet framgår det av frågan att det är bostadsrättsföreningen som har beställt byggentreprenaden. Vad gäller om bostadsrättsföreningen har beställt byggentreprenaden? Inom entreprenadrätt finns olika standardvillkor. ABT06 innehåller allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads- anläggnings- och installationsarbete, medan ABK09 anger allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. AB04 är den senaste versionen av de standardvillkor som tillämpas vid byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, så kallade utförandeentreprenader.På sin hemsida uppger Byggindustrin (länk till hemsidan här) att Konsumenttjänstlagen (här) aldrig är direkt tillämplig vid entreprenader där en bostadsrättsförening är beställare. Detta beror på att en bostadsrättsförening är en juridisk person (till skillnad från en människa som är en fysisk person). Vid de flesta byggentreprenader i Sverige där beställaren inte är konsument används AB 04 eller ABT 06. Ofta uppstår en situation där bostadsrättsföreningen har beställt entreprenaden som helhet men att vissa moment beställt specifikt av medlemmar i bostadsrättsföreningen. Då är Konsumenttjänstlagen tillämplig för dessa delar, vilket innebär att entreprenören har ett annat slags ansvar bl.a. rörande information, avrådande och prisuppgifter.Vad gäller om bostadsrättsföreningen har beställt byggentreprenaden men bostadsrättsföreningen och byggföretaget inte har avtalat om tillämpning av standardavtal?Byggindustrin uppger på sin hemsida (länk här) vad som kan hända om en byggentreprenad genomförs, och parterna (i detta fall bostadsrättsföreningen och byggföretaget) inte har avtalat om att använda AB 04 eller annat standardavtal. De skriver, att om en tvist uppstår är det möjligt att domstolen skulle beakta Konsumenttjänstlagens regler, och detta gäller framför allt om bostadsrättsföreningen inte har kompetent projektledning. Vad säger lagen angående bostadsrättsföreningens rätt att ta ut avgifter? Bostadsrättsföreningens möjlighet att ta ut avgifter regleras i 7 kap 14 § Bostadsrättslagen (här). I lagen regleras inte hur hög avgift som en bostadsrättsförening får ta ut av sina medlemmar, utan det är flexibelt. En medlem i en bostadsrättsförening har dock möjlighet att frånträda bostadsrätten vid en väsentlig avgiftshöjning, såvida det inte är oskäligt mot bostadsrättsföreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten frånträds, se 7 kap 17 § Bostadsrättslagen (här). Finns det möjlighet att få sänkt avgift för besväret, alternativt sänkt avgift under tiden du pga renoveringen inte kan nyttja din balkong? 7 kap 2 § 1 st Bostadsrättslagen (här) är enbart tillämplig vid tillträdet, alltså när man flyttar in till lägenheten. 7 kap 2 § 2 st Bostadsrättslagen (här) verkar dock kunna tillämpas även vid senare tillfällen, även om det inte framgår helt av lagtexten. En bostadsrättsinnehavare har rätt att få ersättning för skada, om bristen beror på försummelse från föreningens sida, se 7 kap 2 § 2 st Bostadsrättslagen (här). Då har bostadsrättsinnehavaren bevisbördan för att föreningen vållat skadan. En hyresgäst har större möjligheter till ersättning vid skada (genom hyresreduktion) jämfört med vad en bostadsrättsinnehavare har. Enligt lagkommentarer på Juno beror detta på att i en bostadsrättsförening är det en intressegemenskap mellan föreningen och dess medlemmar. Observera att det här gäller om det blir en skada på lägenheten. Vid renoveringar som bostadsrättsföreningen ansvarar för har man inte den rätten, eftersom bostadsrättsföreningen genom renoveringen försöker upprätthålla godtagbar standard i lägenheterna. Behöver alla medlemmar vara med och betala för renoveringen av balkongerna, även de som inte är intresserade eller som inte har balkong? Av 7 kap 4 § Bostadsrättsföreningslagen (här) framgår att det är föreningen som ansvarar för huset. Huset inkluderar förstås fasaden. Det innebär att föreningen ansvarar för balkongerna, så om en balkong går sönder och någon blir skadad bör det därmed bli bostadsrättsföreningens ansvar. På en hemsida, blogg.egrannar.se, som är gemensam för flera bostadsrättsföreningar (här) påstås att om en bostadsrättsförening bestämmer sig för att renovera fastighetens balkonger måste alla medlemmar vara med och dela på notan, även de medlemmar som inte har balkong. Detta är dock ingen juridisk källa, men med tanke på att det är bostadsrättsföreningen som ansvarar om balkongen exempelvis skulle gå sönder låter detta sannolikt. Vad du kan göra nu Sammanfattningsvis blir det svårt att komma undan att betala höjd avgift. Det du kan göra är att fråga föreningen om din balkong är i tillräckligt bra skick för att slippa behöva renoveras, eller om du kan få sänkt avgift under den tiden du på grund av renoveringen inte kan nyttja din balkong, men tyvärr är det inte jättesannolikt att du får din vilja igenom. Om du har någon uppföljande fråga kan du maila mig på jenny.hedin@lawline.se, eller ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Två tredjedelars majoritet vid viktigt stämmobeslut i bostadsrättsförening

2020-01-07 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vid en extrastämma med omröstning för godkännande av bygge av balkonger i en BRF: Krävs det att ALLA medlemmar röstar i extrastämman? och att man av TOTALA antalet medlemmar måste ha 2/3 delars majoritet i en omröstning? Eller räknar man enbart de röster som de deltagande medlemmarna på stämman har lagt och att man av det antalet måste ha 2/3 majoritet?Exempelvis om man har 30 bostäder i en BRF: Om alla röstar på stämman så behövs 20 röster för 2/3 majoritet. För att få igenom beslutet måste man då ha 20 JA-röster oavsett hur många som röstar på stämman, baserat på totala antalet berättigade röster? ELLER säg om 21 av de 30 röstberättigade röstar och 14 röstar JA. Har man då 2/3 majoritet vid den extrastämman, då 14/21 är precis vad som krävs av antalet röster på extrastämman?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen bostadsrättslagen (BRL).Utredning I 9 kap. 16 § 1 st. 2 p. BRL anges att ett beslut som innebär att en bostadsrättslägenhet kommer förändras som huvudregel kräver bostadsrättshavarens samtycke. Om sådant samtycke inte ges kan föreningsstämmans beslut i frågan ändå bli giltigt om minst två tredjedelar av de röstande gått med på beslutet och beslutet godkänns av hyresnämnden. I praxis har det konstaterats att ett beslut om balkongbygge bör betraktas som vara ett sådant beslut som kräver hyresnämndens godkännande även om bygget inte medförde fysisk förändring av klagandenas lägenheter utan endast indirekt påverkade dessa. Enligt 9 kap. 17 § BRL ska hyresnämnden godkänna ett beslut enligt ovan om förändringen är angelägen och syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt samt beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Dessa bedömningar är i hög grad beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, men utgår från att föreningen ska kunna bygga om huset på ett rationellt sätt utan att detta framstår som oskäligt mot någon bostadsrättshavare. Typiskt sett avser inte detta bostadsrättshavarens personliga förhållanden utan en allmän skälighetsbedömning. Vi kan alltså konstatera att tillbyggnad av balkonger i regel innebär en sådan förändring som aktualiserar de berörda reglerna, även om inte samtliga bostadsrätter berörs direkt. Röstningsregeln som är aktuellt är sålunda formulerad som att "minst två tredjedelar av de röstande" måste godta beslutet. Detta kan jämföras med motsvarande formulering i andra delar av samma paragraf som exempelvis formuleras som att "minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna". Enligt min uppfattning kan detta enbart tolkas som att kravet på två tredjedelars majoritet i ditt nu aktuella fall avser två tredjedelar av de medlemmar som röstar när beslutet ska fattas vid föreningsstämman, till skillnad från två tredjedelar av det totala antalet medlemmar eller dylikt. Det är värt att betona att detta givetvis förutsätter att stämman hållits på ett formenligt sätt och att samtliga medlemmar getts möjlighet att delta. Beslutet kommer även enligt min uppfattning behöva godkännas av hyresnämnden om någon medlem vägrar lämna sitt samtycke till tillbyggnaden.HandlingsplanEftersom jag inte vet vad du är ute efter i ditt konkreta fall är det svårt för mig att lämna en konkret rekommendation till dig. Jag kommer att ringa dig på torsdag den 9/1 15:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Måste man vara folkbokförd på en bostadsrätt man äger?

2019-12-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Måste jag vara skriven på en bostadsrätt som jag äger? Jag bor inte där själv just nu men det är tänkt att min dotter ska bo i om några år.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan äga en bostadsrätt utan att varken bo eller vara skriven där. Det finns inget krav på att man måste vara folkbokförd på en bostadsrätt. Dock är huvudregeln att du ska vara folkbokförd på den adress som du faktiskt bor på. Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige, och reglerar bland annat var du ska betala din skatt och rösta.Däremot kan bostadsrättsföreningen ha egna stadgar om detta, så kontakta dem för att undvika framtida konflikter.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Överlåta 50% av bostadsrätt

2020-01-25 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, Jag äger en bostadsrätt. Jag vill överlåta min 50% till min dotter. Hur gör jag?Tack på förhand.
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din frågar aktualiserar regler som återfinns i bostadsrättslagen (BRL). För att din dotter ska få nyttja sin andel av bostadsrätten som du överlåter till henne, krävs det att hon är medlem i din bostadsrättsföreningen (1 kap. 3 § och 6 kap. 1 § BRL). Det krävs att ni upprättar ett överlåtelseavtal som är skriftligt för att överlåtelsen ska vara giltig. Både din och din dotters underskrifter ska finnas med på överlåtelseavtalet, och även specifikt vilken bostadsrätt det är som ska överlåtas. Det ska även framgå i överlåtelseavtalet att det är 50% av bostadsrätten som ska överlåtas (6 kap. 4 § BRL). Om överlåtelsen inte uppfyller dessa formkrav ska den anses vara ogiltig (6 kap. 5 § tredje stycket BRL). Något som är viktigt att poängtera är att din dotter efter överlåtelsen inte kommer att överta de skulder du har gentemot bostadsrättsföreningen, utan skulderna är fortfarande dina (6 kap. 8 § BRL). Det är dock möjligt för dig att komma överens med bostadsrättsföreningen att din dotter ska överta dessa skulder, så länge föreningen godkänner det. Bostadsrättsföreningen HSB har även skrivit vad som gäller vid en överlåtelse av bostadsrätt, se det här för ytterligare information. Jag hoppas du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Hur länge tillåts uthyrning av en bostadsrätt i andra hand?

2020-01-13 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur länge jag har rätt till att hyra ut min lägenhet (bostadsrätt). Jag vet att styrelsen kan tillåta uthyrning för ett år i taget och undrar hur många år i taget man får hyra ut.Tack på förhand!
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uthyrning av bostadsrätt i andra hand regleras i Bostadsrättslag (1991:614). För att få hyra ut sin bostadsrätt i andra hand krävs samtycke av bostadsrättsföreningens styrelse, 7 kap10 §. För att få hyra ut sin bostadsrätt i andra hand krävs att bostadsrättshavaren kan uppvisa något skäl till uthyrningen. Reglerna kring vad som utgör giltiga skäl för uthyrning är rätt generösa och ger ganska stor frihet till bostadsrättshavaren. Vanliga skäl för att få hyra ut sin bostadsrätt är bland annat arbete på annan ort, studier på annan ort, tillfällig utlandsvistelse, provboende med sambo, vård av anhörig eller eget boende på vårdhem. Hur länge man får hyra ut sin bostadsrätt beror på vad bostadsrättsföreningen kommit fram till. Det finns ingen lag som anger hur länge sådan uthyrning får ske, utan det ligger på bostadsrättsföreningen att skriva in sådana regler i sina stadgar. I de flesta fall anger alltså bostadsrättsföreningens stadgar hur länge de tillåter en andrahandsuthyrning. Som du nämner ger de flesta föreningarna tillstånd för uthyrning av bostadsrätter i andra hand i sex månader eller ett år i taget, vilket sedan brukar kunna förlängas om det finns skäl för det. Det finns ingen lagstadgad "yttersta tidsgräns" för en sådan andrahandsupplåtelse utan tiden får bestämmas från fall till fall. Den totala tidsgränsen för hur länge en andrahandsupplåtelse tillåts, alltså hur länge den får förlängas, beror vanligen på vilket skäl man har för att hyra ut sin bostadsrätt. Om skälet är provsamboende kan, i en del fall, en tid om högst ett år gälla medan det för studier på annan ort vanligen beror på hur lång utbildningen är. Sammanfattningsvis tillåter bostadsrättsföreningar i regel att bostadsrätter hyrs ut i andra hand upp till sex månader eller ett år i taget, varefter förlängning ofta medges. Då det inte finns någon lagstadgad yttersta gräns för vad den totala uthyrningstiden får vara, utan beror på vad den ifrågavarande bostadsrättsföreningen har kommit fram till, rekommenderar jag att du vänder dig till styrelsen eller undersöker det som står i föreningens stadgar för att ta reda på vad just din bostadsrättsförening har för regler kring detta. Hoppas att detta svar kan vara behjälpligt och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Dolt fel - bostadsrätt

2019-12-31 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Köpte en lägenhet i slutet av sommaren och flyttade in i September. I November kom det upp en lapp på husdörren att det ska genomföras en slutbesiktning av ventilationssystemen i alla lägenheter, inklusive min. Den 19e November kom besiktningsmän och såg att mitt ventilationssystem fortfarande var underkänt och att säljaren som sålde lägenheten till mig inte har åtgärdat felet. Säljaren berättade ingenting till mig om detta, utan jag fick reda på det av besiktningsmännen. Första besiktningen genomfördes i juni 2018 och då fick förra ägaren reda på att hon skulle ha åtgärdat felet, vilket hon inte gjorde. Jag undrar om detta är ett dolt fel, och om jag isåfall kan gå till rättegång med det? Vad har jag för chanser isåfall?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline!Bostadsrätt När det gäller bostadsrätter så räknas dessa som lös egendom och reglerna i jordabalken kommer därmed ej att gälla eftersom denna lag reglerar fast egendom. Därmed är det köplagens regler som reglerar bostadsrätter, köpare och säljare är privatpersoner. Undersökningsplikt Vid köp av lös egendom har köparen en undersökningsplikt enligt 20 § köplagen. I denna paragraf framgår det att en köpare kan inte åberopa fel i efterhand som borde ha upptäckts vid en undersökning, i detta fall bostadsrätten. I vanliga fall anses undersökningsplikten uppfylld om man har gjort en noggrann besiktning av lägenheten. Det ska nämnas att undersökningsplikten för bostadsrätter är inte lika långtgående som för fast egendom, men det krävs trots det en noggrann undersökning. Dolt felEtt fel enligt köplagen är sådant som inte överensstämmer med avtalet, ifråga om mängd, art kvalitet och andra egenskaper. Om köparen inte med fog kunnat förutsätta felet med varan är det ett dolt fel, 17 § köplagen. Dolda fel är sådana fel som man inte kunnat uppfatta vid en noggrann undersökning, alltså sådana fel som man inte kan lukta, se, höra eller känna. Undersökningen ska därmed vara noggrann och viktigt är att man tänker på om det är en gammal lägenhet, lägenhetens läge osv. Undanhålla informationDet finns ingen allmän upplysningsplikt för säljaren, men om det kan röra sig om dolda fel som köparen inte kunnat upptäcka kan det resultera i prisavdrag eller skadestånd. I 19 § köplagen framgår det att även om en vara som sålts i befintligt skick anses vara felaktig om, 19 § 2 p köplagen, säljaren före köpet underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet. Reklamera feletDu som köpare måste reklamera felet inom skälig tid efter att du upptäckt felet, 32 § köplagen. Därmed måste du meddela säljaren om detta snarast möjligt. Vad är fast egendom och vad är bostadsrättens ansvar?För att veta vem som ansvarar för vad kan jag börja med att säga att allt som syns inne i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar. Allt utanför denna mening är därmed styrelsens ansvar, det är fast egendom. Därmed ansvarar du för exempelvis – golv, dörrar, köksinredning, spis, badrum, kranar, el. Föreningens ansvar är i stort sett avlopp, fönster, värmeelement, balkongen, fasad. Jag skulle säga om det rör sig om ett ventilationssystem som rör alla lägenheter är detta något som bostadsrättsföreningen ska lösa och inte du själv som bostadsrättsinnehavare. SammanfattningOm detta ventilationssystem inte är något som du med fog kunnat förutsätta är rör det sig om ett fel enligt köplagens regler. Men om det är ett fel som du kunnat få upplysning om eftersom du verkar ha köpt en relativt ny lägenhet. Det borde dock vara ett fel som säljaren borde ha upplyst dig om. Om det föreligger ett fel från säljarens sida kan du kräva; avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller häva köpet samt kräva skadestånd, se 30 § köplagen. Kontakta mäklaren och se om du kan få någon hjälp där. Det ska tilläggas att rättegång kan bli dyrt ifall du förlorar processen, jag skulle försökt lösa detta utan att gå till rättegång. Om du vill ha mer hjälp kan du kontakta våra jurister här på Lawline. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist - Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. - Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Vänligen,

Måste bostadsrättsförening meddela höjning av årsavgift i förtid?

2019-12-28 i Bostadsrätt
FRÅGA |Senast när måste en av styrelsen för en brf meddela en höjning av årsavgiften? En månad eller en dag innan betalning ska ske?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kortfattat så finns tyvärr ingen lagstadgad bestämmelse som säger att din bostadsrättsförening måste meddela en höjning av årsavgiften en viss tid i förväg. En dag innan är alltså tillräckligt.Om det gäller en väsentlig höjning av avgiften har du rätt att säga upp bostadsrätten inom 3 månader, om du skulle vilja det (7 kap 17 § bostadsrättslagen). Om du bara struntar i att betala den högre avgiften kan du dock förlora nyttjanderätten till din bostadsrätt (7 kap 18 § bostadsrättslagen).Övriga bestämmelser om årsavgiftOm du är intresserad av vad som i övrigt gäller för årsavgifter finns även dessa i bostadsrättslagen. Rätten att ta ut en årsavgift finns i 7 kap 14 §. Där finner du även begränsningar på vilka avgifter som allmänt får tas ut av bostadsrättsföreningen.Som du säkert vet bestäms årsavgiften av styrelsen själv. Är du nyfiken eller tveksam på hur detta går till kan du titta i din förenings stadgar. Där framgår bland annat hur intäkterna från årsavgiften ska fördelas.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,