Vem ansvarar för skador på bostadsrättsförenings gemensamma utrymmen?

2018-06-29 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag är sitter i styrelsen för en bostadsrättsförening och har en fråga som gäller boendes ansvar i gemensamma utrymmen. En boende i vår förening har orsakat en skada på den gemensamma parkeringsplatsen som måste åtgärdas. Personen har själv kontaktat styrelsen och undrat vilket ansvar hen har i en sådan situation. Vem ska stå för den ekonomiska kostnaden som reparationen innebär, föreningen eller den enskilde boende?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagBostadsrättsföreningar och dess verksamhet regleras främst i Bostadsrättslag (1991:614) och Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Bestämmelserna är inte särskilt specifika och kompletteras/utfylls därför med föreningens stadgar. Utan att veta vad som står i era stadgar är det svårt att ge ett uttömmande svar men jag ska nedanför redovisa för lagen säger. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter7 kap. bostadsrättslagen behandlar bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter. Där stadgas t.ex. att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick. Lagen reglerar dock inte ansvaret för skador på annan del av fastigheten än själva lägenheten. I Bostadsrättsutredningens slutbetänkande, SOU 2000:2, framgår att Skadeståndslag (1972:207) kan tillämpas på vissa frågor. Eftersom denna fråga inte är reglerad i bostadsrättslagen får man istället använda sig av allmänna principer inom skadeståndsrätten och skadeståndslagen. Skadeståndslagen2 kap. 1 § skadeståndslagen stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Bestämmelsen innehåller den inom juridiken så kallade culpa-regeln. Kort sagt innebär det att personen ska ha agerat oaktsamt/vårdslöst för att denne ska bli tvungen att ersätta skada. I 1 kap. 1 § skadeståndslagen sägs att lagen är tillämplig om inte annat har avtalats. Här spelar alltså era stadgar in. Om det finns något skrivet i stadgarna om skador av den här typen och vem som bär ansvaret utgår man alltså från stadgarna. Eventuellt kan det finnas bestämmelser i själva köpeavtalet som spelar in. Sammanfattande svarBostadsrättslagen innehåller inga bestämmelser om ansvaret för skador på annat än själva lägenheten. Därför är det viktigt att ni läser igenom era stadgar för att se om det finns något skrivet där. Om inte så används allmänna principer inom skadeståndsrätten och skadeståndslagen. Har personen genom oaktsamt/vårdslöst agerande orsakat skadan på parkeringen är hen skyldig att ersätta skadan enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Hoppas att du fick svar på dina funderingar och tveka inte att höra av dig igen om något är oklart!Vänligen,

Hur ska utlösenbeloppet räknas ut för en bostadsrätt som två syskon har ärvt?

2018-06-22 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min bror har ärvt en bostadsrätt av vår far. Vi tvekar om vi skall sälja eller om jag skall ta över och lösa ut honom. Dels undrar jag hur man rättvist värderar. Tre lika stora har sålts i fastigheten senaste halvåret. En i toppskick för 4 milj, en i väldigt bra skick för 3750000 samt en i fräscht skick för 3540000. Min fars lägenhet har totalt renoveringsbehov förutom badrummet som gjordes 2002. Min bror tycker 3500000 låter rimligt jag tycker det är lite i överkant och vill dra av kostnader som motvarar vad jag får lägga ner för att få den i motsvarande skick som den för 3540000 . Hur få rättvis värdering?Hur räkna utlösen belopp? Säg att jag löser ut för 3440000. det finns kapitaltillskott på lägenheten på 51000 och inköpspris 1963 är 9800. Används 1 januari 1974 är värdet 8500 ca.
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Först och främst ska nämnas att du och din bror samäger bostadsrätten ni ärvt av er far. Sådant ägarförhållande regleras som regel i samägandelagen. Dock faller egentligen inte bostadsrätter under denna lagstiftning, men Högsta domstolen har sagt att lagen trots det ska tillämpas vid samägande av bostadsrätt. Huvudregeln är att ni äger lika stora delar i bostadsrätten, så länge det inte stod något annat i ett eventuellt testamente eller så länge du och din bror inte har kommit överens om en annan fördelning. (1 § samägandelagen och NJA 1995 s. 478)Nedan följer svar på dina frågor om hur ni kan få en rättvis värdering av bostadsrätten samt hur ni kan räkna ut utlösenbeloppet. Jag kommer att hänvisa till inkomstskattelagen, du hittar den här. VärderingenSjälvklart kan ni själva komma fram till ett värde utifrån de övriga bostäder som sålts. Men med tanke på att det verkar vara stor skillnad mellan dessa och er lägenhet vad gäller skicket, kan den bedömningen blir svår att göra. Jag rekommenderar därför att ni tar in en tredje part i form av en mäklare, som kan värdera lägenheten. Ni får då en bra indikation på dess marknadsvärde. En sådan värdering kan ni få utan kostnad av en mäklarbyrå. Detta behöver naturligtvis inte innebära att det är mäklarens värde ni till slut kommer att använda er av. Det står er fullt fritt att lägga till eller dra av från det beloppet, men då har ni en bra utgångspunkt att förhålla er till. Ni kan ta hjälp av en mäklare oavsett om ni väljer att sälja eller lösa ut. Självklart kan ni få lägenheten värderad av flera olika mäklare för att få ett så korrekt marknadsvärde som möjligt. UtlösenbeloppetÄven här kan ni egentligen göra precis hur ni vill eftersom det råder avtalsfrihet, men jag kommer redogöra för en uträkning som brukar användas när en delägare ska köpas ut ur en bostadsrätt. Anledningen till att många gör på detta sätt är för att det ger ett så rättvist ekonomiskt resultat som möjligt. Delas marknadsvärdet enbart på hälften blir det fel eftersom du vid en eventuell framtida försäljning kommer behöva betala både mäklararvode och skatt och därmed får ut mindre pengar än din bror fick när du löste ut honom. Jag kommer att redogöra för varje steg i uträkningen och förhoppningsvis blir det någorlunda begripligt. 1) Beräkningen utgår från marknadsvärdet. Jag rekommenderar därför, precis som ovan, att ni tar hjälp av en mäklare för att få bostadsrätten värderad för att få fram marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan minskas med omkostnadsbeloppet, dvs inköpspriset, eventuella förbättringsutgifter och mäklararvoden samt kapitaltillskottet. Detta för att få fram den kapitalvinst som skulle uppkommit om ni hade sålt bostadsrätten till någon annan. Marknadsvärde - (inköpspris - förbättringskostnader - mäklararvoden - kapitaltillskott) = kapitalvinst1a) I och med att ni har ärvt bostadsrätten har ni också "ärvt" inköpspriset enligt den s.k. kontinuitetsprincipen. Bostadsrätten införskaffades visserligen 1963, men ska enligt lag anses vara införskaffad den 1 januari 1974. Vid kapitalvinstberäkningen ska därför som regel inte det belopp er far köpte bostadsrätten för användas. Istället ska inköpspriset anses vara 150% av bostadsrättens andel av föreningens förmögenhet den 1 januari 1974. Beloppet er far betalade får dock användas om det skulle visa sig överstiga värdet vid den 1 januari 1974. Ni ska alltså använde värdet vid den 1 januari 1974, dvs ca 8500 kr, som inköpspris. (se 44 kap 21 § och 46 kap 14 § inkomstskattelagen)1b) Den ovan nämnda kontinuitetsprincipen gäller även för eventuella förbättringsutgifter på bostadsrätten som er far har haft. Förbättringsutgifter kan gälla till exempel ombyggnad, utrustning som inte funnits tidigare i lägenheten, reparationer och underhåll. De får bara räknas av för de år de uppgick till minst 5000 kr. Dock får ni inte dra av för sådana kostnader uppkomna före 1974. (se 46 kap 8 och 14 §§ inkomstskattelagen)1c) Kapitaltillskottet får dras av från marknadsvärdet under vissa förutsättningar. Observera att kapitaltillskott som gjorts innan 1974 inte får dras av. (46 kap 7 och 14 §§ inkomstskattelagen)2. När ni har räknat ut kapitalvinsten ska sedan den latenta skatteskulden räknas ut. Detta görs genom att ta (kapitalvinsten x 22/30) x 30% eller förenklat kapitalvinsten x 0,22 = latent skatteskuld. (se 45 kap 33 § och 65 kap 7 § inkomstskattelagen)3. Den latenta skatteskulden ska sedan dras av från marknadsvärdet (marknadsvärde - latent skatteskuld). Jag utgår från att ni äger lika delar i bostadsrätten och därför ska det värde ni nu fått fram delas på två för att få fram det belopp du ska betala till din bror. Alltså: (marknadsvärde - latent skatteskuld) / 2 = det du ska betala din bror. Sammanfattning Mitt övergripande råd är att först och främst ta kontakt med mäklare för att få en värdering av lägenheten för att få ett tillförlitligt marknadsvärde. Som sagt erbjuder flera mäklarbyråer en kostnadsfri värdering. Väljer ni sedan alternativet att lösa ut din bror kan ni använda den ovan beskrivna beräkningen för att räkna ut hur mycket du ska betala honom. Hoppas du känner att du har fått svar på dina frågor. Har du några funderingar angående mitt svar är du varmt välkommen att höra av dig till mig på johanna.bergvall@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Sanktioner vid otillåten andrahandsuthyrning av bostadsrätt?

2018-06-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vad händer om man hyr ut sin bostadsrätt utan styrelsens godkännande?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras i bostadsrättslagen (BRL).Andrahandsuthyrning av bostadsrättHuvudregeln är att det krävs samtycke från bostadsrättsföreningens styrelse för att hyra ut en bostadsrätt till någon annan som ska nyttja denna självständigt (7 kap. 10 § 1 st. BRL). Om bostadsrättsföreningens styrelse vägrar att ge samtycke till andrahandsuthyrningen, finns en undantagsregel som gör det möjligt att ansöka om att istället få tillstånd från hyresnämnden. Tillstånd kommer att lämnas om det visar sig att bostadsrättsföreningen inte haft någon befogad anledning till att inte ge sitt samtycke och om du som bostadsrättshavare kan motivera varför du har skäl att göra andrahandsuthyrningen (7 kap. 11 § 1 st. BRL).Otillåten andrahandsuthyrningOm du hyr ut din bostadsrätt i andrahand trots att du inte har fått varken samtycke från styrelsen eller tillstånd från hyresnämnden, gör du dig skyldig till otillåten andrahandsuthyrning. Om bostadsrättföreningen skulle få vetskap om detta, kan konsekvensen bli att din nyttjanderätt anses förverkad enligt 7 kap. 18 § 2 p. BRL. I sådant fall får du först en varning och sedan kan du riskera att bli uppsagd av styrelsen (7 kap. 20 § BRL). Din bostadsrätt kan i så fall bli föremål för tvångsförsäljning (7 kap. 30 § BRL).Sammanfattning Otillåten andrahandsuthyrning av en bostadsrätt kan alltså medföra flera negativa konsekvenser. I värsta fall kan det leda till att din bostadsrätt blir föremål för tvångsförsäljning. Jag rekommenderar därför att du söker tillstånd hos hyresnämnden om styrelsen vägrat att ge sitt samtycke. Du hittar blankett och information om hur du gör en sådan ansökan här.Lycka till! Hoppas du fick svar på frågan. Återkom gärna vid fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för skador på bostadsrätt?

2018-06-12 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Jag var på semester under en vecka i Spanien och kom sedan hem till en vattenskada i min bostadsrättslägenhet. Nu har det varit en process om vad som hänt, vad som gjorts och vad som ska åtgärdas.Lägenheten är en tvårumslägenhet på 65 kvm där samtliga golv, vissa väggar - förutom sovrummet blev vattenskadat. Det som orsakade skadan var en "lukta gott-korg" som någon hade spolat ner i avloppet, som sedan fastnat i avloppsstammen och tryckt upp avloppsvatten bakvägen upp i mitt duschavlopp och sedan breddat över under några dygn innan grannen slutligen ringde jouren på grund av att det tryckte ut vatten från min ytterdörr.Nu är alla golv upprivna och vissa väggar och två torkar står och driver ut fukten, förra veckan så konstaterade Anticimex att även badrummet måste rivas, torkas ut och sen återställas. Badrummet är från -88 då fastigheten byggdes. Så jag har givetvis åldersavdrag för ytskiktet där.Min kostnad på hem/bostadsrättsförsäkringen blir 21.500:- som ska täcka återställning av badrummet till samma standard. Det vill säga våtrumsmatta. Jag vill hävda att min förening ska stå för den kostnaden eftersom skadan har uppkommit i avloppstammen till fastigheten och jag är oskyldig till den orsakade skadan. Stämmer det?Jag har tittat i föreningens stadgar och dom säger exakt samma sak som bostadsrättslagen 7 kapitlet § 12 säger. Har jag rätt till att få detta betalt av föreningen?
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för bostadsrätter finns i bostadsrättslagen (BRL).Gränsen mellan bostadsrättshavarens och bostadsrättsföreningens ansvar regleras i 7 kap. 4 § BRL. Bostadsrättsföreningen är skyldig att hålla lägenheten i gott skick i den mån ansvaret enligt 7 kap. 12 § inte vilar på bostadsrättshavaren. Enligt 7 kap. 12 § BRL är bostadsrättshavaren ansvarig för att lägenheten hålls i gott skick. Här åsyftas framförallt "insidan" av lägenheten. Detta framkommer av de övriga styckena i 12 §, som stadgar sådant som bostadsrättsföreningen ansvarar för, vilket är vad som kan betraktas som "utsidan" av lägenheten. Lagtexten räknar upp reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet, som exempel på sådana "yttre" omständigheter som bostadsrättsföreningar ansvarar för. Bostadsrättshavaren kan dock ansvara även för sådana skador om dessa kan betraktas uppkommit till följd av bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse. Av de omständigheter som du lämnat är det ganska tydligt att skadorna i din lägenhet är sådana som bostadsrättsföreningen ansvarar för. Vattenledningarna får anses höra till det "yttre" av lägenheten som dessutom är installerade av föreningen och tjänar flera lägenheter. Det finns därmed goda möjligheter att kunna kräva att bostadsrättsföreningen är skyldig att ansvara för de kostnader du haft. Det skulle vara möjligt att hävda att skadan uppkommit till följd av vårdslöshet från grannens (som spolade ner "lukta-gott-korgen") sida. Det finns då möjlighet för bostadsrättsföreningen att agera på bekostnad av ansvarig bostadsrättshavare som inte efter uppmaning åtgärdar sådana fel som innebär att skada kan uppstå på annans egendom (7 kap. 12 a § BRL). Oavsett vem som i slutändan ska anses vara ansvarig för skadan torde det i det här fallet inte vara du. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan en dotter, som inte äger någon del i en förälders bostadsrätt, bo i lägenheten utan tillstånd från bostadsrättsföreningen?

2018-06-27 i Bostadsrätt
FRÅGA |Har just köpt en bostadsrätt för min dotters räkning. Nu säger föreningen att hon måste stå med som Delägare med viss procent för att det inte skall handla om ett andrahands kontrakt.Får inte min dotter bo i "min" lägenhet utan att detta är okeyat av HSB föreningen.Skulle vara glad om jag kunde få ett klart svar på min fråga.Tackar på förhand
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga så här: Du har köpt en bostadsrätt som ska användas som bostad åt din dotter. Din dotter äger inte någon andel i bostadsrätten. Frågan är därför bostadsrättsföreningens tillstånd krävs för att din dotter ska ha rätt att bo i lägenheten. Frågan besvaras med regler som finns i bostadsrättslagen (BrL).Allmänna utgångspunkterDet finns två möjligheter för din dotter att använda lägenheten som boende utan att vara delägare: 1. Genom en andrahandsupplåtelse kan din dotter bo i lägenheten som andrahandshyresgäst. 2. Din dotter kan bo i lägenheten som inneboende. Jag kommer att behandla dessa alternativ var för sig. Alternativ 1: AndrahandsupplåtelseEn andrahandsupplåtelse föreligger om din dotter självständigt använder hela lägenheten för eget boende. En andrahandsupplåtelse kräver inte ett uttryckligt avtal mellan dig och dottern, det är tillräckligt att dottern med din tillåtelse brukar lägenheten som sin egen bostad. Enligt 7 kap. 10 § BrL krävs dock att bostadsrättsföreningens styrelse lämnar tillstånd till andrahandsupplåtelsen. Om styrelsen inte vill lämna tillstånd till andrahandsupplåtelsenOm Styrelsen av någon anledning inte vill lämna tillstånd till andrahandsupplåtelsen så kan du istället vända dig till hyresnämnden. Hyresnämnden kan enligt 7 kap. 11 § BrL då ge tillstånd till andrahandsupplåtelsen under följande förutsättningar: 1. Du har godtagbara skäl för upplåtelsen, och 2. Bostadsrättsföreningen saknar befogade invändningar mot upplåtelsen. Jag kommer att förklara förutsättning 1 och 2 var för sig. Förutsättning 1. Godtagbara skäl för upplåtelsen. Tanken är att ägaren till en bostadsrätt ska ha stor frihet att själv bestämma över hur bostadsrätten ska användas. Som godtagbart skäl räknas därför att ägaren vill använda lägenheten som boende för en närstående. M.a.o., är ditt syfte att använda lägenheten som boende åt din dotter ett fullt godtagbart skäl för en andrahandsupplåtelse. Förutsättning 2: Inga befogade invändningar från bostadsrättsföreningen Bostadsrättsföreningen har rätt att framställa krav på andrahandshyresgästens personliga kvalifikationer. Föreningen kan därför exempelvis kräva att andrahandshyresgästen uppfyller de krav som uppställs för medlemskap i bostadsrättsföreningen. Syftet är m.a.o., att ge en bostadsrättsförening möjlighet att invända mot personer som inte skäligen kan godtas som andrahandshyresgäster. Alternativ 2: Inneboende Enligt 7 kap. 8 § BrL krävs inte bostadsrättsföreningens tillstånd om din dotter ska vara inneboende i din lägenhet. Det krävs dock att den inneboende inte medför men för bostadsrättsföreningen eller någon medlem i föreningen. Detta innebär exempelvis att en inneboende inte under några omständigheter får uppvisa ett störande eller annars olämpligt beteende. Som inneboende räknas den som använder en begränsad del av någon annans lägenhet för sitt eget boende. Ägaren behåller dock den faktiska kontrollen över lägenheten. Regeln i 7 kap. 8 § BrL tar exempelvis sikte på situationer då ägaren bor kvar i lägenheten men låter någon annan använda ett rum för boende. Regeln kan därför inte tillämpas om tanken är att din dotter självständigt ska använda hela lägenheten som sitt eget boende. Sammanfattningsvis 1. Din dotter kan antingen bo i lägenheten som andrahandshyresgäst eller som inneboende. 2. För att din dotter ska ha rätt att bo i lägenheten som andrahandshyresgäst så krävs tillstånd från bostadsrättsföreningens styrelse. 3. Om styrelsen inte vill ge sitt tillstånd till andrahandsupplåtelsen så kan du istället försöka erhålla tillstånd från hyresnämnden.4. Alternativt kan din dotter utan tillstånd från bostadsrättsföreningen bo i lägenheten som inneboende. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Can I cancel a signed contract regarding a purchase of a condominium?

2018-06-20 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hello,I have a question about condominium purchase contract. I'm very new to the country and I don't speak Swedish. I also don't know any of the rules about consumer rights here in Sweden. I'm hoping then you can help me. This is the situation that I would like your feedback on:I wanted to buy a condominium and bid for it, I signed contract and scaned it - emailed the scanned copy to the real estate agent. He and seller signed contract in person and mailed it back to me. Contract that I have has there in person signatures and my photo copy signature. I also payed 10% downpayment to real estate state agent.On the 14th day after real estate agent and seller signed the contract I contacted the real estate agent to let him know that I needed to talk to him. He didn't respond, I texted him again and again the next day and the next day. I finally texted him a message that my mother is critically sick and in the hospital and that I need to cancell the contract so I can leave Sweden to take care of her.The next day he called and he told me that I could not do that because the contract is signed. I wanted to check buyers rights with you:Does a buyer have 15 days grace period in which to cancell the contract with no penalty payment?Also is a photocopy signature on the signed contract making the contract invalid?Also do you recommend that I hire a Lawer to help me with navigating the situation here.Please advise. Thank you!
Andreas Grundstedt |Hello and thank you for contacting Lawline!When purchasing a condominium in Sweden there is not any formal requirements regarding this kind of contract. For you to be able to cancel the signed contract it require some sort of material breach of contract on their behalf. One example of a material breach of contract is if the condominium isn't up to the standards of what you agreed upon or if you are unable to gain access to the condominium at the time you're supposed to (25 & 39 § köplagen). There is no general 15 day grace period for the buyer to cancel the contract unless it says so in your contract, if there is such a clause in the contract then that clause is valid.My understanding of the situation is that, based on the information you're giving, it might be hard to cancel the contract unfortunately. However there might be more to the contract that a lawyer could find and help you get out of the contract. If you would like to get in contact with a lawyer we at Lawline have lawyers that could assist you with examining the contract in question and see what possibilities you have.Kind regards,

Är det möjligt att förbjuda rökning i bostadsrätter?

2018-06-14 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, nu är det så att jag bor på bottenvåning och det är så att folk röker HELA tiden vid porten eftersom föreningen satt ut askkoppar där. Då mina fönster sitter längs väggen där folk röker så går det knappt att ha mina fönster öppna eller ens de små ventilerna ovanför så att man kan få in lite frisk lukt. Vad kan jag göra åt detta? Har en med astma som bor hos oss också och det kan kännas jobbigt, samt så luktar det i hela min lägenhet.
Agnes Lange |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor som gäller bostadsrätter regleras främst i bostadsrättslagen.Enligt 7 kap. 9 § bostadsrättslagen är bostadsrättshavaren skyldig att, vid användning av lägenheten, iaktta det som behövs för att bevara sundhet, ordning och gott skick. Bostadsrättshavaren måste också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller på annat sätt försämra bostadsmiljön. Dessutom ska bostadsrättshavaren följa eventuella ordningsföreskrifter som föreningen meddelat, så länge ordningsföreskrifterna följer "god sed". Föreningen kan meddela ordningsföreskrifter som till exempel gäller rökförbud i gemensamma utrymmen såsom trappuppgångar eller tvättstugor. I praxis har det dock konstaterats att rökning är något man ofta får acceptera i samhället. Föreningen kan därför inte förbjuda personer att röka i sina egna lägenheter eller på sina egna balkonger. Förbud mot att röka utomhus är svårt för föreningen att reglera. Såsom det ser ut idag verkar det alltså inte finnas någon möjlighet att förbjuda rökning utomhus. Vissa lukter såsom rökning måste ofta kunna accepteras och utgör alltså ingen störning enligt bostadsrättslagens mening. Av den anledningen finns det heller ingen skyldighet för föreningen att agera mot störningarna. Om det däremot är så att rök kommer in genom de små ventilerna och det skulle röra sig om något fel i ventilationen som gör att röken kommer in är det föreningens ansvar att åtgärda detta. Med vänlig hälsning,

Får bostadsrättsföreningar neka en person medlemskap pga ålder?

2018-06-10 i Bostadsrätt
FRÅGA |Min mamma har köpt en bostadsrätt men är orolig att föreningen nekar henne medlemskap. Får en Brf med nedre åldersgräns 55 år och övre åldergräns 75 år hindra någon äldre än 75 att köpa en lägenhet? Är inte det åldersdiskriminering och får jag i så fall rätt i sak i hyresnämnden eller vart vänder jag mig? Behöver jag juridisk hjälp att författa underlag till hyresnämnden eller hur gåt jag tillväga? Tack på förhand!
Claudia Perra-Morin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Generellt angående en bostadsrättsförenings rätt att neka medlemskapEn bostadsrättförenings har rätt till att neka en person inträde i föreningen men bara under vissa omständigheter. Dels ska kriterier i föreningsstadgarna vara uppfyllda för att medlemskap ska accepteras, exempelvis att det inte ska vara en juridisk person eller att man ska ha för avsikt att bo i lägenheten, dels ska den som ansöker om medlemskap kunna godtas som bostadsrätthavare exempelvis kan man neka en person som är insolvent. Detta finns föreskrivet i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen.Diskriminering ska däremot inte förkomma vid bedömning om en person ska få bli medlem. Det aktuella rättsläget Rättsläget angående tillämpning av åldersgränser vid bostadsköp är oklart. Det finns i sig inga hinder för personen att köpa en lägenhet. Problemet uppstår när bostadsrättsföreningen nekar personen medlemskap i föreningen. Åldersdiskriminering diskuterades i en proposition från 2011 (prop. 2011/12:159 s.42) och ingår sedan 1 januari 2013 i diskrimineringslagen. Där nämndes det mycket kortfattat att en nedre åldersgräns för medlemskap i en förening anses ha berättigande syfte såsom socialt värde för de äldre som bor i ett seniorboende. Dock bör det uppmärksammas att en förening inte ska få neka en person medlemskap på grund av ålder om det rör sig en "vanlig" bostadsrättsförening. Däremot nämns det att ha en övre åldersgräns kan anses tveksamt i förhållande till likabehandlingsprincipen. Att exempelvis säga att det finns ett behov av att medlemmarna ska kunna hjälpa till med vissa sysslor bör inte berättiga föreningen att neka medlemskap. Detta eftersom ålder i sig inte bör utgöra den enda faktor till nekande av medlemskap, en 75-åring kan exempelvis vara "piggare" än en 65-årig beroende på omständigheterna. Tyvärr är rättsläget relativt oklart eftersom det inte har uppkommit någon praxis på området.Vad kan ni göra?Om ni nekas medlemskap får ni vända er först till hyresnämnden. Om ni inte skulle vinna bifall där kan man överklaga beslutet till hovrätten. Det är alltid att rekommendera att söka juridisk hjälp när man vänder sig till domstol. Detta eftersom en jurist sannolikt vet vad man ska yrka på och vad som talar till ens fördel. Jag kan tyvärr inte svara på om ni får rätt i sak eftersom rättsläget är oklart, vilket det kommer vara tills man får ett avgörande som berör frågan.Lycka till! Med vänlig hälsning,