Krävs svenskt medborgarskap för att äga en bostadsrätt i Sverige?

2021-08-20 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag har bott i Sverige i många år och köpte därför en bostadsrätt. Jag flyttade sedan tillbaka till Danmark och ska nu fråga om jag fortfarande kan äga en bostadsrätt trots att jag inte längre bor i Sverige och inte heller är svensk medborgare. Mitt ex -maken bor nu i lägenheten och han är också delägare?Tack
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Glädjande nyheter. Det finns inga lagliga hinder mot att du, som icke svensk medborgare, äger en bostadsrätt i Sverige. Bostadsrättslagen hindrar dessutom en bostadsrättsförening från att kräva ett visst medborgarskap som förutsättning för att få bli medlem (2 kap. 2 § första punkten bostadsrättslagen). Det behövs varken svenskt medborgarskap eller svenskt personnummer. Att din ex-make är delägare och bor i lägenheten förändrar inte svaret. Hälsningar,

Är det jag eller bostadsrättsföreningen som ska bekosta en höjning av mitt balkongräcke om det är föreningen som kräver att det ska höjas?

2021-08-14 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, vi har fått ett brev från fastighetsförvaltaren i vår förening om att vårt balkongräcke är för lågt i relation till möjlig fallhöjd och att vi själva måste åtgärda det. Höjd från golv till balkongräcke mäter 1.05 m och ska enligt brevet vara 1.1 m. De hänvisar till BRB (boverkets byggnadsregler) kap 8:2, men när jag själv försöker läsa där är det bara ett allmänt råd med 1.1 m och att det bör vara så men inte att det måste. Vi vill såklart att vår balkong ska vara en säker plats för oss vuxna och barn men ställer oss frågande till om det verkligen är vi som ska bekosta en sådan åtgärd? För oss känns det mer som en säkerhetsaspekt som föreningen bör bekosta då det är de som byggt balkongerna från början. Vad har vi för möjligheter att strida mot detta? Jag har även läst i stadgarna till föreningen och kan inte se att vi som bostadsrättsinnehavare har krav på oss att åtgärda sådana saker på balkongen utan där står det följande;"Om lägenheten är utrustad med balkong, altan eller hör till lägenheten mark/uteplats som är upplåten med bostadsrätt svarar bostadsrättshavaren för renhållning och snöskottning. För balkong/altan svarar bostadsrättshavaren för målning av insida av balkongfront/altanfront samt golv. Målning utförs enligt bostadsrättsföreningens instruktioner. Vad avser mark/uteplats är bostadsrättshavaren skyldig att följa föreningens anvisningar gällande skötsel av marken/uteplatsen"Vänligen
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Äldre hus kan ha räcken som är under 1,1 m. Precis som du skriver finns det rekommendationer på att räcken ska vara 1,1 m.Vem ska stå kostnaderna för höjningen?Rättslägen i det här fallet är oklart. Det finns domar som pekar åt olika håll. Som du skriver innehåller era stadgar regler om underhåll så som målning av insidan av balkongfronten. Det tyder på att föreningen ansvarar för målningen av utsidan av balkongfronten. Som bostadsrättsägare äger du endast nyttjanderätten till lägenheten. Det innebär att föreningen äger fastigheten och lägenheterna. Ett balkongräcke är ett typiskt byggnadstillbehör enligt 2 kap 2 § jordabalken. Ändringen av balkongräcket bör därför ligga på föreningens ansvar eftersom det är de som driver frågan. Om det i stället var du som på egen hand begärt en höjning av räcket skulle betalningsansvaret förmodligen åläggas dig. Du bör ställa frågan direkt till föreningen, för att få klarhet i frågan.SammanfattningRäcket ägs av föreningen. Om det är föreningen som driver frågan om höjning av räcket är det föreningen som ska bekosta höjningen. Rättsläget är dock oklart. Om du behöver hjälp att reda ut frågan med din förening, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Är min ateljé en bostadsrätt eller en bostadsrättslokal?

2021-08-10 i Bostadsrätt
FRÅGA |1990 köpte jag en bostadsrätt i en brf med 15 medlemmar. Det är en gammal mjölkbutik som jag använder som keramikatelje', och ej som bostad. Dessförinnan så hyrde jag ateljén av föreningen. När jag skrev avtalet m. föreningen, så förklarade de att det ska stå "Bostadsrätt, en lägenhet m. 2 rum o kök", det är den juridiska benämningen på det som jag köpt. För c:a 5 år sedan fick jag se att i årsredovisningen och på andra ställen, så står det att föreningen består av 14 bostadsrätter och 1 bostadsrättslokal. Jag har inte blivit underrättad varken muntligt eller skriftligt om att min bostadsrätt nu benämns som bostadsrättslokal. Jag vill veta om detta har gått rätt till? Har styrelsen rätt att besluta om särskilda regler som gäller för en bostadsrättslokal? Jag har begärt att få se dessa regler i skriftlig form, men ej fått svar. Jag är 71 år, och en försäljning kan komma att bli aktuell om jag blir sjuk eller avlider. Vad gäller då? Är det en bostadsrätt eller bostadsrättslokal?Styrelsen säger att om jag inte accepterar deras benämning så får jag vända mig till ett juridiskt ombud.MVH
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det rör sig om en lägenhet i en bostadsrättsförening omfattat du och din förening av 1 kap 1 § bostadsrättslagen. En bostadsrättsförening ska förhålla sig till bostadsrättslagen. Utöver den lagen ska föreningen ha bestämda stadgar, se 1 kap 2 § bostadsrättslagen. Dessa stadgar tjänar som komplement till bostadsrättslagen.BostadsrättEn lägenhet med bostadsrätt får endast användas till det den är avsedd för, se 7 kap 6 § bostadsrättslagen. Det innebär att om lägenheten är avsedd för att bo i, kan du inte använda den till någonting annat än just stadigvarande boende.BostadsrättslokalI många bostadsrättsföreningar finns det både lägenheter som är avsedda för att bo i, men även lägenheter som är avsedda för annan verksamhet, som i ditt fall ateljé. Föreningen äger rätt att bestämma vilken typ av verksamhet som får bedrivas i lokalen. Exempelvis om det står på avtalet att det ska bedrivas keramikateljé, är det inte säkert att du kan sälja lokalen till någon som avser bedriva restaurangverksamhet i den.Lokalen i ditt fallDu skriver i ditt brev att det tidigare har varit en mejeriverksamhet i lokalen, samt att du hyrde den som ateljé innan du köpte den. Detta tyder på att det är en lokal som inte är avsedd att bo i. Att du som hyresgäst köpte den för att bedriva din ateljé i talar också för att det helt klart är en bostadsrättslokal. Att föreningen då skriver det som en bostadsrätt med två rum och kök, är direkt fel, eftersom det inte är en lägenhet avsedd att bo i, dessutom var inte det din avsikt.Att det framgår av årsredovisningen att bostadsrättsföreningen består av 14 bostadsrätter och en bostadsrättslokal, visar också att din lägenhet är en bostadsrättslokal.Du får naturligtvis sälja lokalen om du blir sjuk. Reglerna för försäljning av bostadsrättslokal är som ovan nämnt att det är upp till föreningen att bestämma vad lokalen får användas till. I övrigt omfattas du av samma regler som om det vore en bostadsrätt.SammanfattningEftersom du redan innan du köpte lokalen bedrev ateljé i den, samt att den är upptagen i årsredovisningen som lokal, går det att konstatera att det är en bostadsrättslokal. Att din förening har menat att det är en bostadsrätt om två rum och kök, när det inte är det är fel. Tala med din förening om att ändra i avtalet så det står att lokalen är avsedd för den verksamhet du bedriver. Om du behöver hjälp med att reda ut situationen är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Vilken lag gäller vid renovering i bostadsrätt?

2021-08-04 i Bostadsrätt
FRÅGA |Om jag som privatperson beställer entreprenadarbeten för renovering i min bostadsrätt. Klassificeras det som småhusentreprenad och lyder under det skyddet som finns i konsumenttjänstlagen? Eller gäller det bara om jag som privatperson beställer entreprenadarbeten i en fastighet som jag äger?Vad finns det för fallgropar att tänka på kring entreprenadarbeten i en bostadsrätt där bostadsrättsinnehavaren är en privatperson och beställare?
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bostadsrätt är en nyttjanderätt att bo, ett medlemsskap i en förening och en upplåtelse av en bostad (1 kap. 3 § bostadsrättslagen). Som bostadsrättsinnehavare äger du inte själva lägenheten utan har bara rätt att nyttja lägenheten. Begreppet småhusentreprenad syftar på entreprenadarbeten vid en- och tvåbostadshus. Det är därför inte en småhusentreprenad vid arbeten i en lägenhet som upplåts med bostadsrätt. Renovering av hanterkare som är ett företag på uppdrag av dig som privatperson är en tjänst och därför är konsumenttjänstlagen tillämplig.Klassiska fallgropar när det gäller renovering och liknande arbeten är ofta att det inte finns ett tillräckligt tydligt avtal kring vad ni kommit överens om. Det vill säga vad som ska göras, hur mycket det ska kosta/hur ersättningsmodellen ser ut, när det ska vara färdigt och hur eventuella ändringar påverkar priset. Mitt tips blir därför att välja en hantverkare som har erfarenhet av att utföra arbeten åt privatpersoner och se till att skriftlgt dokumentera vad ni kommer överens om. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Inneboende bostadsrätt

2021-08-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |Måste man bo i sin bostadsrätt för att få ha en inneboende? Föreningen säger att det går bra men en jurist vi pratade med sa att det inte är rätt.Min mamma vill låta min bror bo där så han kan komma igång med sitt liv men föreningen har gett avslag på andrahandauthyrnnng.
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din mamma vill låta din bror bo som inneboende i hennes bostadsrätt utan att hon själv bor där.Din fråga kommer att besvaras med hjälp av bostadsrättslagen (BRL).För att få hyra ut en bostadsrätt i andra hand behöver man få ett godkännande från Bostadsrättsföreningen (7:10 BRL). Däremot så krävs inte något tillstånd från styrelsen för att få ha en inneboende i sin bostadsrätt. Den inneboende får dock inte medföra något men för föreningen eller för någon annan medlem i föreningen som till exempel en granne. Exempel på sådana men kan vara störningar genom ljud eller nedskräpning (7:8 BRL). Utöver detta krävs det även att bostadsrättsinnehavaren fortfarande har kontroll över lägenheten. Har man som bostadsrättsinnehavare inte längre kontroll över lägenheten kan det tolkas som att man hyr ut bostaden i andra hand, vilket som sagt kräver ett godkännande från föreningen.Kravet på att man fortfarande måste ha kontroll över lägenheten innebär att man inte får låta någon annan få självständigt brukande över lägenheten. Det är alltså okej att ha någon som inneboende i lägenheten så länge man själv inte tappar rådigheten över den. För att man ska anses ha kontroll över lägenheten krävs att man bor i lägenheten alternativt använder och är i lägenheten mycket. Det är svårt att säga exakt hur ofta den som har en inneboende måste vara i lägenheten men bostadsrättsinnehavaren ska i princip kunna komma och gå som den vill.SammanfattningsvisSammanfattningsvis kan du teckna ett inneboendeavtal med någon utomstående person så länge du fortfarande anses ha kontrollen över lägenheten. Om din mamma inte bor i lägenheten eller aldrig är där kommer det att anses som en andra hands upplåtelse. Din bror kommer då anses bruka lägenheten självständigt och ni behöver då ett godkännande, vilket ni inte har. Din mamma måste ha kontroll över lägenheten för att din bror ska kunna vara inneboende.Eftersom bostadsrättsföreningen har nekat andra hands uthyrning är ett annat alternativ för er att ansöka om ett godkännande av andra hands uthyrning hos hyresnämnden (7:11 BRL). Det här ni rätt att göra när föreningen nekar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Mina grannar stör mig, vad ska jag göra?

2021-08-12 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Bor i en bostadsrätt och håller på att bli galen på mina nya grannar under oss. Jag kan inte sova pga dem. Det började på en gång när de flyttade in. På midsommarafton hade de en vild, högljudd fest som höll på till långt in på natten. De spelade musik och jag vet inte vad men vår balkong gungade. Deras gäster slängde ut fimpar eller stod utanför entrén, rökte och slängde även fimpar där. De röker dessutom på balkongen och då öppnar de upp inglasningen och vi får in röklukten på vår balkong. Jag har astma och har blivit svårt sjuk av det. Kan inte längre vara på balkongen även om vi har stängt. Min man pratade med dem om detta och det har blivit lite bättre. Han tog också upp festandet och vilka regler som gäller. De har inte festat så hårt efter det men i stort sett varje natt hör jag gap, högljutt skratt och musik från deras lägenhet. Ibland hörs vad jag uppfattar som högljutt sex. Inatt satt de och pratade på balkongen (hade gäster) sen var det någon som gapade och det skrattades högt. De höll på till ca kl 3.00. Detta har hållit på ända sedan de flyttade in. Vad ska jag göra? Behöver jag flytta för att få sova?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kan framföras att du och din man gjorde rätt i att vända er till grannarna direkt och framföra era klagomål. För att undvika större komplikationer är det alltid en bra början att ta ett snack med personerna innan man tar det hela vidare. Du framför däremot att deras oordning fortsätter. Enligt 12 kap. 25§ Jordabalken (JB) ska hyresgästerna som använder huset se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Hyresgästerna ska vidare vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten.I förarbetena till lagen har angivits att utgångspunkten för vad som ska förstås med störningar i boendet är bestämmelserna i hälsoskyddslagen och hälsoskyddsförordningen om sanitär olägenhet. För att falla under olägenhet ansågs en störning kunna vara skadlig i psykiskt eller fysiskt hänseende för en människas hälsotillstånd. Stöd får tas från den allmänna uppfattning om vad som får godtas i ett hus likt ditt och en avvägning får göras av vad som ska anses vara en störning i boendet. Mindre störningar eller sådana som är tillfälligt övergående måste grannarna tåla. Hänsyn tas inte till om grannarna är känsliga än normalt (prop. 1992/93:115 s. 30). Däremot kan det sägas att de boende på natten ska kunna sova ostört, medan man på dagen får räkna med en del liv och rörelse i fastigheten. Av din bakgrundsinformation skulle jag påstå att det finns sådant som talar för att bestämmelsen kan angripas. Enligt 12 kap. 25§ st. 2 JB ska hyresvärden ge hyresgästerna tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör samt, om dessa är bostadshyresgäster, underrätta socialnämnden i den kommun där bostaden är belägen om störningarna. Om hyresgästerna bryter mot detta och inte bättrar sig efter att de fått en tillsägelse kan hyresrätten förverkas enligt 42 § 1 st. 9 p. Det finns inte några särskilda regler om påföljd för en hyresvärd, som underlåter att reagera mot en störande hyresgäst, men det är viktigt att du känner att du trivs hemma, varför det även finns möjlighet att kontakta hyresnämnden om du känner att din bosituation påverkas och hyresvärden inte varit till någon hjälp.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Kan du som köpare av en bostadsrätt kräva säljaren på ansvar om vissa av nycklarna inte fungerar till dörren?

2021-08-06 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Har köpt en bostadslägenhet och fått flera nycklar till lägenhetsdörren som inte fungerar. Är detta ett dolt fel? Kan man reklamera felet? Om ja, till vem ska man göra det? Vad händer om säljaren vägrar ersättning, är det lönt att driva någon juridiskt process?
Erika Björnfors |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Köp av bostadsrätt regleras i köplagen (KöpL) eftersom en bostadsrätt inte är fast egendom utan lös egendom (KöpL 1 §).Fel på bostadsrättenEftersom du skriver att du har fått flera nycklar som inte fungerar till lägenhetsdörren så är det ett fel på bostadsrätten (KöpL 17 § tredje stycket). En köpare kan med fog förutsätta att dörren till en nyinköpt lägenhet ska kunna låsas upp och låsas med de nycklar som ingår i köpet och därför är det ett fel på bostadsrätten.Köparens undersökningsplikt före köpetÄven om det föreligger ett fel på bostadsrätten som du har köpt så krävs det även att du som köpare har fullföljt din undersökningsplikt för att du ska kunna kräva säljaren på ansvar. Som köpare har du en väldigt omfattande undersökningsplikt av den vara som du ska köpa innan du fullgör köpet. Detta för att upptäcka eventuella fel och brister. Som köpare kan du inte åberopa fel som du måste antas ha känt till vid köpet (KöpL 20 § första stycket). Fel som är "lätta" att påkomma vid en undersökning är sådant som köparen antas ha känt till vid köpet. Enligt praxis är fuktskador i golvet under diskbänken fel som säljaren inte ska stå ansvar för, utan fel som köparen borde ha upptäckt vid undersökningen före köpet. I ditt fall så kan det anses vara lätt att upptäcka felet med nycklarna genom att be att få testa nycklarna innan köpet fullbordades. Utifrån den praxis som finns skulle jag därför anse att det ligger i köparens undersökningsplikt att undersöka att låset till ytterdörren fungerar som det ska med de aktuella nycklarna.Därutöver brukar det även ske en besiktning av bostadsrätten före köparen har skrivit på kontraktet och då borde det även ha upptäckts att alla nycklarna inte fungerade (KöpL 20 § andra stycket).Sammanfattning och vad ska du göraDet föreligger ett fel på bostadsrätten genom att flera av nycklarna till lägenheten inte fungerar. Utifrån omständigheterna och den omfattande undersökningsplikten som köparen har så gör jag dock bedömningen att detta inte ligger inom säljarens ansvar. Detta eftersom felet med nycklarna kan upptäckas relativt lätt av dig som köpare. Eftersom du inte kan ställa säljaren till ansvar så är det ingen mening att reklamera köpet av bostadsrätten och det är alltså i princip ingen idé att driva en juridisk process mot säljaren och inte heller mot mäklaren.Även om du inte har stöd av lagen att få felet åtgärdat så kan du ändå vända dig till säljaren och berätta om felet med nycklarna. Det är inte omöjligt att säljaren vill att du som köpare ska vara nöjd med köpet och att denne kan tänkas dela på kostnaderna för nycklarna eller för att byta lås eftersom det inte handlar om jättestora summor. Hoppas att det löser sig med nycklarna och bostadsrätten. Jag hoppas också att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att en styrelse i en ekonomisk förening ska få fatta beslut?

2021-08-01 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vi är en BRF och har en styrelse på 4 personer och 2 suppleant. Jag är ordinarie och min fru är suppleant. Jag och min fru har presenterat ett förslag på utbyggnad av våran lägenhet med allt det innebär, juridiskt, praktiskt och ekonomiska för föreningen. Det beslutas att frågan skall tas upp vid en extrastämma när övriga medlemmar kunnat diskutera. Då beställer dessa 3 övriga styrelseledamöter juridisk hjälp för rådgivning som kostar 8594kr.Frågan är. Är detta lagligt eller korrekt att bekosta från från föreningens kassa utan att höra med övriga styrelseledamöter.Mvh
Ebba Planting |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga är invecklad och jag svarar efter bästa förmåga. En styrelse får normalt inte fatta beslut i en fråga om inte alla styrelseledamöter fått en chans att delta i ärendets behandling (21 § 7 kap. Lagen om ekonomiska föreningar). Det innebär att samtliga styrelseledamöter ska ha en chans att sätta sig in i ett ärende innan man fattar beslut. Paragrafen hindrar att några styrelseledamöter fattar beslut utan att inkludera resten av styrelsen. Det finns ett undantag i fall att det är omöjligt för en styrelseledamot att delta i ett ärendes behandling (t.ex. om denna är sjuk och inte kan delta). Att bryta mot lagen kan straffas (1 § 22 kap. Lagen om ekonomiska föreningar). Under årsstämman ska frågan om ansvarsfrihet tas upp. Att en styrelse får ansvarsfrihet innebär i praktiken att stämman godkänner det styrelsen har gjort och avsäger sig rätten till eventuella skadestånd. Om du tycker beslutet är felaktigt bör du under frågan om ansvarsfrihet lyfta resten av styrelsen agerande. Röstar sedan minst 10% av medlemmarna mot ansvarsfrihet kan man senare starta en separat process för att utkräva skadestånd av de styrelsemedlemmar som agerat fel. Att man nekas ansvarsfrihet innebär inte att man blir skadeståndsskyldig, men om man som styrelse får ansvarsfrihet så försvinner möjligheten till skadestånd. Du hittar mer lättläst information här. Jag rekommenderar att du talar med resten av styrelsen och förklarar varför deras agerande inte är tillåtet. I bästa fall väljer de då att betala ur egen ficka, i värsta fall får du i ett senare skede se över möjligheterna till att kräva skadestånd å föreningens vägnar. Jag hoppas att detta var till hjälp och önskar dig lycka till!