Är jag ansvarig för skador som fanns på lägenheten innan jag flyttade in?

2019-05-23 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Jag bytte lägenhet för 5 månader sen i hyresvärdens interna byteskö. När jag tog över lägenheten fanns persienner som sitter fast på fönsterramarna. På besikntingsprotokollet står inget om dessa persienner och personen jag bytte med, som alltså bodde i lägenheten innan mig, skrev i ett sms som jag har kvar som bevis att persiennerna redan fanns när hon flyttade in. Dessa persienner är fastborrade I fönsterramen. Jag ska snart flytta från lägenheten och undrar om jag blir ersättningsskyldig, eftersom fönsterramarna har borrhål? Det är som sagt inte jag som satte upp persiennerna och jag har bevis på det genom bilder och sms från tidigare hyresgästen.Tacksam för hjälp!
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!.Svaret på din fråga finns någorlunda reglerat i lag.I 12 kap. 24§ Jordabalken("Hyreslagen") framgår en vårdplikt för hyresgäster. Det är alltså en skyldighet att vårda lägenheten och dess tillhörigheter. Ifall lägenheten inte vårdas kan man få ett ersättningsanspråk riktat mot sig av hyresvärden. Så vad gäller när en person flyttar ut och en annan flyttar in?För att en hyresvärd ska kunna hävda att det var du som orsakade skadan måste de kunna bevisa det, de bär bevisbördan helt enkelt. Av det skälet utför oftast hyresvärdar en besiktning när en hyresgäst flyttar ut för att kartlägga vilka skador som orsakades av den hyresgästen. När du sedan flyttar in kan de inte hävda att du orsakat skador som redan framgår i besiktningsprotokollet. Det här är ett av skälen till att hyresgästföreningen nuförtiden uppmanar nyinflyttade till att omedelbart fotografera lägenheten och kontrollera att hyresvärden genomför en besiktning, för att slippa tråkiga överraskningar från hyresvärden.I ditt fall har du faktiskt fotograferat skadan och du har även ett sms från en tidigare hyresgäst som visar på att skadan redan förelåg. Du har därför en bra grund att stå på ifall de skulle hävda att det var du som orsakade skadan. Helst bör fotografiet vara taget så nära inpå din inflyttning som möjligt, för att styrka att det inte var du som utförde skadan/installationen. Jag skulle även råda dig att ta kontakt med hyresvärden och efterfråga ett besiktningsprotokoll från innan du flyttade in. Saknas det ett besiktningsprotokoll lär det bli svårt för hyresvärden att rikta ett krav om ersättning mot dig. I övrigt bör du sitta hårt på sms:en och framförallt fotografierna, och skicka dem till din hyresvärd ifall de riktar ett ersättningsanspråk mot dig i samband med din utflyttning. Jag hoppas att det inte blir några bekymmer. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skriva i kommentarsfältet eller skicka in en ny fråga så återkommer jag.Vänligen,

En juridisk person vill hyra ut en bostadsrättslägenhet i andra hand. Kan föreningen neka uthyrning, och i sådana fall under vilka omständigheter?

2019-05-23 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej jag har en fråga gällande bostadsrättslagen Kapitel 7 paragraf 11.om upplåtelse i andra hand. där står följande text.I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid. Föreningen vill förbjuda korttidsuthyrning och lägga in att dom även ska avgöra om gästen som vill besöka lägenheten ska få göra de. Kan dom göra de för den juridiska personen om det inte finns Befogad anledning ?1.Föreningen finns på en skidort där huvudsakligen korttidsuthyrning är vanligast2. Lägenheterna är fritidsbostäder3. Lägenheterna är uthyrda ca 13% om året resterande tid är dom tomma.4. ca 30 bokningar per år och ca 3ggr har vi fått tillrättavisa gäster att dom är störande eller har parkerat fel. så ca 10% av dom besökande gäster har vi fått tillrättavisa med vår störnings jour vi har upprättat på området.5. Nån hotellverksamhet bedrivs inte utan endast lägenhets uthyrning.6. Vi följer Stadgarna och upplyser gästerna vilka regler som gäller.7. Vi har informerat styrelsen att skyltning på utsidan måste göras för att informera våra gästervilka regler som finns på området. så att dom inte kan parkera fel eller för många bilar samt att skoterkörning är förbjuden. Men styrelsen vill inte göra detta utan anser att det är fult med skyltar och inte passar där. men ända så är orsaken att förbjuda vår uthyrning att gästerna stör.
Jenny Hedin | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av din fråga drar jag slutsatsen att du har ett företag eller annan juridisk person som äger en bostadsrättslägenhet, och att det tidigare har varit tillåtet att hyra ut lägenheten ifråga för korttidsuthyrning, men att bostadsrättsföreningen nu motsätter sig detta. Stämmer det? Jag tolkar din fråga som att du vill ha exempel på när det finns befogad anledning att neka andrahandsuthyrning, och om det kan vara aktuellt i ditt fall. Jag kommer att gå igenom vad som krävs för att få hyra ut en bostadsrättslägenhet i andra hand och vad man kan göra om styrelsen inte samtycker. Därefter kommer jag att gå igenom vilka särskilda regler som gäller för juridiska personer som nekas hyra ut en bostadsrättslägenhet, och när föreningen kan ha befogad anledning att vägra samtycke till andrahandsuthyrning. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Upplåtelse av bostadsrättslägenhet i andra hand, 7 kap 10 § BostadsrättslagenAv 7 kap 10 § 1 st Bostadsrättslagen (här) framgår att en bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande enbart om bostadsrättsföreningens styrelse samtycker. Samtycke från bostadsrättsföreningens styrelse behövs dock inte i två situationer, nämligen:1.om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap bostadsrättslagen av en juridisk person som hade panträtt i bostadsrätten och som inte antagits till medlem i föreningen, eller2.om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller ett landsting.Detta framgår av 7 kap 10 § 2 st Bostadsrättslagen (här). I samma stycke finns en hänvisning till 7 kap 6 § 2 st Bostadsrättslagen (här). Där framgår att om en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål innehas med bostadsrätt av en juridisk person, får lägenheten endast användas för att i sin helhet upplåtas i andra hand som permanentbostad, om inte något annat har avtalats.Om inte annat har avtalat ska lägenheten alltså bara hyras ut i andra hand som permanentbostad. Om den juridiska personen avtalar med bostadsrättsföreningens styrelse om att lägenheten ska få hyras ut som fritidsbostad och styrelsen godkänner detta är det ändamålet tillåtet. Om lägenheten från början var avsedd för fritidsändamål är det givetvis också tillåtet att hyra ut den i andra hand i det syftet. Om styrelsen inte samtycker till andrahandsupplåtelse, 7 kap 11 § Bostadsrättslagen Huvudregeln i 7 kap 11 § 1 st Bostadsrättslagen Det kan hända att en bostadsrättsinnehavare frågar styrelsen om lov att hyra ut lägenheten i andra hand men att styrelsen inte godkänner detta. I så fall kan bostadsrättsinnehavaren vända sig till Hyresnämnden för att få tillstånd till andrahandsuthyrningen, se 7 kap 11 § 1 st Bostadsrättslagen (här). Huvudregeln enligt första stycket är att andrahandsuthyrning ska tillåtas om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke.De särskilda reglerna för juridisk person som vill hyra ut en bostadsrättslägenhet i andra hand – 7 kap 11 § 2 st Bostadsrättslagen Om det är fråga om andrahandsuthyrning av en bostadsrättslägenhet som innehas av en juridisk person gäller reglerna i 7 kap 11 § 2 st Bostadsrättslagen (här). Om styrelsen inte samtycker kan den juridiska personen få frågan om andrandsuthyrning prövad av hyresnämnden enligt enligt 11 § 2 st Bostadsrättslagen när det gäller en bostadslägenhet. För att den juridiska personen ska få tillstånd att hyra ut sin bostadsrättslägenhet i andra hand krävs enbart att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. När kan föreningen ha befogad anledning att vägra samtycke?Enligt lagkommentarer från Zeteo, ska lägenheten hyras ut i andra hand för det användningsområde som den juridiska personen och föreningen har avtalat om. Om det gäller en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål och parterna inte har ingått något avtal rörande lägenhetens användning ska lägenheten användas som permanentbostad, se 7 kap 6 § 2 st Bostadsrättslagen (här). Om den juridiska personen som äger lägenheten har ett avtal om att lägenheten ska användas som permanentbostad kan alltså inte Hyresnämnden gå in i efterhand och lämna tillstånd för att lägenheten ska användas till något annat ändamål. Vidare har föreningen befogad anledning att vägra samtycke om "anmärkningar ifråga om skötsamhet kan riktas mot den person som faktiskt ska nyttja lägenheten" (citat från lagkommentar från Zeteo). Vid prövningen av skötsamhet har däremot betalningsförmågan hos den som rent faktiskt ska nyttja lägenheten ingen betydelse, eftersom det är den juridiska personen som svarar för avgifterna gentemot föreningen. Har föreningen och den juridiska personen träffat ett särskilt avtal gällande användning av lägenheten, får bedömningen av om det finns befogad anledning att vägra andrahandsupplåtelse ske utifrån det avtal som träffats. Detta kan t.ex. innebära att lägenheten ska få upplåtas som övernattningsbostad.Vad du kan göra nuDet är svårt att veta exakt vilka möjligheter du har att få rätt till korttidsuthyrning, då jag inte vet om du har något avtal med bostadsrättsföreningen rörande detta, och i så fall vad avtalet innehåller. Till att börja med rekommenderar jag att du kollar i avtalet du och föreningen har, och kontrollera vilka ändamål för uthyrning som avtalet reglerar. Om föreningen nekar andrahandsuthyrning kan du ta kontakt med Hyresnämnden och kolla vilka möjligheter du har att få tillstånd till andrahandsuthyrning. Om du har fler frågor kan du även maila mig på jenny.hedin@lawline.se eller ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Hur mycket ljud får man göra ifrån sig i en hyreslägenhet?

2019-05-23 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej, Detta gäller boende i hyresrätt. Kan min granne under mig klaga på hur jag går i min lägenhet? Och då går jag inte högt utan går vanligt och även i bland går på tår samt glider fram med mina fötter på golvet för att låta mindre. Hon har klagat till min hyresvärd som ringde och pratade med mig och jag förklarade hur jag bor och samt aldrig nånsin fått klagomål på mig. Jag har aldrig fest, spelar aldrig hög musik, men hon stör sig på hur jag går i min lägenhet och hon jobbar skift och behöver sova och jag jobbar heltid och jag är inte hemma hela dagar. Men kan hon verkligen klaga på det och ställa sig och skrika på mig från sin balkong hur jag går i min lägenhet och tydligen har hon bott där 7-8 år och sen jag flyttade in har hon stört sig och nu har jag bott i min lägenhet 1 år 6 månader, jag har ett fullt normalt levnadssätt och jag tänker verkligen på hur jag går och ännu mer efter mitt prat med min hyresvärd.Jag vet inte vad jag ska göra? jag sa bara till min hyresvärd att stör dem sig så pass mycket så får de bo i hus på landet, då kan man inte bo i lägenhet om man inte klarar av normala ljud. Kan jag risker att få flytta?Mvh
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Regler om hyra finns i 12 kap jordabalken (JB). I 12:25 JB stadgas att hyresgästen måste ta hänsyn till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Denna bestämmelse innebär att en hyresgäst inte får göra mer ljud från sig än vad som är "normalt". Att gå i sin lägenhet är självklart alltid okej. Det räknas aldrig som en olovlig störning, utan en person som bor i en lägenhet måste kunna leva ett normalt liv utan att behöva tänka på att smyga runt i lägenheten för att inte störa någon. Här är också viktigt att påpeka att hänsyn inte tas till om en person är känsligare än normalt. Det är också mer acceptabelt med en högre ljudnivå dagtid, medan det krävs att de boende är tystare under natten.Detta innebär att din granne inte har någon rätt att klaga på att du låter för mycket om du bara går normalt på golvet. Du bryter då inte mot 12:25 JB och du löper heller ingen risk för att behöva flytta. Jag rekommenderar att du talar om detta för den granne nästa gång denne klagar. Du har lagen på din sida i denna fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för städning av nedskräpad tomt i ett hyresförhållande?

2019-05-23 i Hyresrätt
FRÅGA |vem ansvarar för en nerskräpad tomt som blir ålagd av kommunen att städas upp , hyresgästen eller fastighets ägaren som bor på annan ort
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör ett hyresförhållande. Regler om det finns i 12 kap jordabalken (JB). Enligt 12:24 JB har hyresgästen en så kallad vårdplikt av hyresobjektet. Om hyresgästen inte uppfyller vårdplikten utan orsakar skador kan hen bli ersättningsskyldig gentemot hyresvärden. Enkelt beskrivet innebär vårdplikten att hyresgästen ska iaktta den aktsamhet som utmärker en ordentlig person. Vårdplikten samverkar med hyresvärdens underhållsplikt, som regleras i 12:9 och 12:15 JB. Underhållsplikten innebär att hyresvärden på tillträdesdagen ska tillhandahålla hyresobjektet i det skick som enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbart för det avsedda ändamålet. Hyresvärden är sedan skyldig att se till att hyresobjektet hålls i detta skick under hyrestiden. Viktigt att tänka på är att underhållsplikten avser "större" arbeten, så som mer omfattande renoveringar. Hyresvärden är naturligtvis inte skyldig att utföra "vanlig städning" åt hyresgästen. Frågan är nu om nedskräpning av tomten hör till hyresgästens vårdplikt eller hyresvärdens underhållsplikt. Enligt min mening beror det på hur tomten såg ut när hyrestiden började. Eftersom hyresobjektet ska vara i bra skick vid hyrestidens påbörjande var troligtvis tomten inte nedskräpad då. I sådana fall är det en del av hyresgästens vårdplikt att hålla tomten fri från nedskräpning, eftersom en ordentlig person inte hade skräpat ner tomten. Det är därmed hyresgästens ansvar att städa upp efter ett åläggande av kommunen. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Uppsägningstid för hyra av villa enligt privatuthyrningslagen

2019-05-23 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej vi har sagt upp vårat hus vi hyrt av en privatperson och vad vi fattar som är det en månads uppsägningstid när man hyr villa och vårat hyers kontrakt har de skrivit över en månad och skrivit 3 månader istället och så får man inte göra på ett kontrakt? Nu kräver de ändå att vi ska betala två månader? Vad är rätt och fel? Vi tror dock inte heller att de har skattat på huset.
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finner vi i lagen om uthyrning av egen bostad ("privatuthyrningslagen"). Denna lag gäller istället för 12 kap. Jordabalken (Hyreslagen) vid uthyrning av en privat bostad., enligt 1§ privatuthyrningslagen. I samma paragraf framgår även att om hyresvärden upplåter fler lägenheter/bostäder än 1(en), gäller denna lag endast den första upplåtelsen. Enligt 3§ privatuthyrningslagen har hyresgästen en månads uppsägningstid. Hyresvärden har dock tre månaders uppsägningstid från sitt håll. I 2§ privatuthyrningslagen framgår då att avtalsvillkor som i jämförelse med lagen är till nackdel för hyresgästen är utan verkan. Det innebär att ni har en månads uppsägningstid. Det som står i avtalet strider mot lagen och gäller inte. Ni ska således endast betala en månadshyra för uppsägningstiden.Vad gäller misstanken om obetald skatt för fastigheten kan ni vända er till skatteverket via denna länk för att anmäla misstänkt skattefusk:https://www.skatteverket.se/omoss/kontaktaoss/mejla/tipsaommisstanktfusk.4.7afdf8a313d3421e9a9561.htmlJag hoppas att ni fick svar på er fråga. Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentarsfältet så återkommer jag.Vänligen,

Uppsägningstider i Privatuthyrningslagen

2019-05-23 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag hyr ut min privatbostad (en fastighet) och vill nu säga upp min hyresgäst. Jag vet att uppsägningstiden enligt lagen om uthyrning av privatbostad är 3 månader när uppsägning sker av hyresvärden. Men vad gäller om hyresgästen får för sig att denne vill flytta ut tidigare efter att jag sagt upp avtalet? Har hyresgästen 1 månads uppsägningstid även efter det att jag sagt upp hyresavtalet och den 3 månader långa uppsägningstiden har börjat löpa?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att fastigheten är din egna, det vill säga du har full äganderätt och det är inte någon form av andrahandsuthyrning du pysslar med. Samt att du INTE hyr ut fastigheten i någon större omfattning, det vill säga det sker utanför näringslivsverksamhet.Om jag har tolkat din fråga rätt så är Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad ("Privatuthyrningslagen") tillämplig (1 §), och den ska i form av speciallag tillämpas före Jordabalken (2 §). Enligt Privatuthyrningslagen föreskrivs (vilket du har koll på) att om du i egenskap av hyresvärd säger upp hyresavtalet så gäller en 3 månaders uppsägningstid (3 §). Det innebär att om du säger upp hyresavtalet den 14 januari så upphör det att gälla den 30 april. (Såtillvida ni inte avtalet om en längre uppsägningstid - vilket jag utgår ifrån att ni inte har). Omständigheten att hyresgästen väljer att flytta ut ur fastigheten innan uppsägningstiden är slut innebär INTE att uppsägningstiden förkortas. Hyresgästen ska fortfarande betala samtliga hyror som gäller under uppsägningstiden. Däremot om det var hyresgästen, och inte du i egenskap av hyresvärd, som sa upp hyresavtalet, så gäller 1 månads uppsägningstid.Summa summarum innebär det att om du säger upp hyresavtalet, och hyresgästen väljer att flytta ut innan uppsägningstiden har löpt ut, så är hyresgästen fortfarande skyldig att betala hyra för hela uppsägningstiden. Det vill säga för 3 månader.Hoppas du fick svar på din fråga!

Får hyresvärden säga upp avtalet på grund av husdjur?

2019-05-23 i Hyresrätt
FRÅGA |Kan hyresvärden avhysa mig på grund av att min kanin går lös i min hyreslägenhet?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om hyra finns i 12 kap jordabalken (JB). Generellt sett får din hyresvärd inte förbjuda dig att ha husdjur i din lägenhet. Du har rätt att ha husdjur oavsett vad som står i hyresavtalet eller vad din hyresvärd säger. Den enda gången en hyresvärd giltigt kan förbjuda dig från att ha husdjur är om lägenheten är speciellt anpassad för allergiker. I sådana fall får hyresvärden säga upp avtalet med omedelbar verkan enligt 12:42 8 p JB. Annars kan din hyresvärd inte säga upp dig/avhysa dig från din lägenhet på grund av kaninen. Så länge du inte bor i ett allergiboende är det därmed lagligt att du låter din kanin gå lös i lägenheten. Vad som är viktigt att påpeka är dock att du är ansvarig för de eventuella skador som kaninen orsakar i lägenheten, precis som de skador du själv orsakar. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig. Med vänliga hälsningar,

Bostadsrättsföreningens skyldighet att ersätta en radiator efter bostadsrättshavarens badrumsrenovering

2019-05-22 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag bor i en Brf som har HSB normalstadgar. Föreningen är byggd 91 och består av olika typer av lägenheter i småhus. I avgiften ingår uppvärmning och husen har luftburen värme i de flesta rummen. I badrum finns vattenradiatorer som installerats av föreningen på s.k. VVC-krets. Vissa lägenheter har utrymmen (tillbyggnad, trapphus) som varken betjänas av luft- eller vattenburen värme. Där har föreningen installerat elradiatorer och de boende får en rabatt på avgiften då radiatorerna drivs av hushållselen. I något fall har även boende fått föreningen att stå för extra elradiatorer till rum där befintlig värme inte räckt till (§ 32).Mina badrum är i originalskick och slitna och därför i behov av renovering (§ 31). På grund av regler för värme ("Säkert vatten") får radiatorerna varken monteras tillbaka eller ersättas med likvärdiga efter renovering. Badrummen blir således utan värmekälla.Styrelsen menar att jag själv ska bekosta ersättning (t.ex. elradiator), medan jag menar att föreningen ska bekosta godkända radiatorer. Jag vill även påstå att jag har rätt till reduktion på avgiften då min hushållsel skulle driva värmen.Här står § 31 mot § 32; Styrelsen hävdar även att det skulle strida mot likabehandlingsprincipen då andra boende inte fått ersättning. Ingen boende hittills krävt ersättning utan själva bekostat ersättningsvärme utan att ifrågasättande. Jag menar att likabehandlingsprincipen säger att radiatorer ska bekostas av föreningen.Vad är rätt?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att ge lite grundläggande information angående likabehandlingsprincipen för att sedan besvara din fråga angående vem som ska bekosta bytet av radiator. LikabehandlingsprincipenI en bostadsrättsföreningen gäller, precis som du skriver, den så kallade likhetsprincipen/likabehandlingsprincipen. Den är inte föreskriven i lag, men är inte mindre relevant för det då det är en djupt rotad och allmänt gällande princip. Principen ska förhindra förekomsten av maktmissbruk inom en bostadsrättsföreningen till nackdel för en minoritetinom föreningen. Meningen är därför inte att alla medlemmar ska behandlas absolut lika, utan snarare att det inte får ske otillbörligt gynnande/missgynnande av en specifik medlem. Beslut som innebär olik behandling kräver sakliga skäl. (NJA 1977 s. 393). Som exempel kan nämnas att flera medlemmar kan få tillstånd att slå ut bärande väggar, men den sista kan få nej på grund av att alltför många bärande väggar redan har tagits ned. Utifrån denna princip samt de två paragraferna, 31 och 32 §§ i HSB:s normalstadgar, ska jag försöka besvara din fråga. Ersättning för ny radiator?Ditt ansvar som bostadsrättshavareSom bostadsrättshavare har du en skyldighet att hålla lägenheten i gott skick. Detta innefattar att renovera badrum för att undvika exempelvis fuktskador. Om ditt badrum är slitet och det därmed finns risk för skador på lägenheten, borde din bostadsrättsförening vara positiva till renoveringen. Då bostadsrättsföreningen förmodligen kräver att renoveringen följer de krav som finns för värmeinstallationer borde de inte heller acceptera att den gamla radiatorn sätts tillbaka. (31 § och 36 § HSB normalstadgar 2011 version 5) Brf:s ansvarBostadsrättsföreningen ansvarar i sin tur för radiatorer som den har försett din lägenhet med. (32 § HSB normalstadgar 2011 version 5)Här kan tilläggas att med anledning av att din renovering verkar innebära att din vattenradiator permanent måste tas bort, krävs det att du ansöker om tillstånd för renoveringen. Om du inte redan har gjort det rekommenderar jag att du gör det. (37 § HSB normalstadgar 2011 version 5)Ska brf bekosta radiatorn?Baserat på ansvarsfördelningen och att din renovering borde vara i deras intresse är min bedömning att det inte är orimligt att kräva bostadsrättsföreningen på ersättning för radiatorn. Att andra medlemmar i föreningen inte har fått ersättning borde inte resultera i en annan bedömning eftersom de inte har ansökt om ett beslut om sådan kompensation. Det kan däremot strida mot likabehandlingsprincipen att bevilja/neka dig ersättning och sedan fatta ett motsatt beslut gällande en annan medlem under exakt samma förutsättningar. Angående avgiftsreduktionen kan likabehandlingsprincipen motivera att en sådan beviljas även för dig. Detta eftersom även din eventuella elradiator skulle drivas av hushållselen. Sammanfattning och rådMin bedömning är att du kan ha rätt att få bytet av radiator bekostat av föreningen med anledning av att de ansvarar för radiatorer. Likabehandlingsprincipen borde inte vara ett hinder. Då du redan har pratat med bostadsrättsföreningen kan du vända dig till Bostadsrättsnämnden för ett utlåtande om hur tvisten borde lösas. Nämndens yttrande är visserligen inte bindande, men har sällan ändrats i de fall ärendet nått domstolen. En ansökan kostar för dig 800 kr, så det är självklart upp till dig att avgöra om det är ekonomiskt motiverat i förhållande till kostnaden för att ersätta vattenradiatorn. Du hittar mer information och blankett för anmälan här. Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att kontakta mig på johanna.bergvall@lawline.se. Jag kommer även att höra av mig på mail angående tid för ytterligare rådgivning via telefon. Med vänliga hälsningar,