Simon Wikström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.KöpehandlingarVid köp av fast egendom ska ett skriftlig köpekontrakt upprättas för att överlåtelsen ska vara giltig (4 kap. 1 och 29 §§ jordabalken). Köpekontraktet ska innehålla fastighetsbeteckningen, uppgift om köpeskillingen, vem som är köpare respektive säljare, vilken andel som överlåts samt en överlåtelseförklaring. En överlåtelseförklaring är en förklaring att säljaren överlåter fastigheten på köparen. Handlingen ska därefter undertecknas av säljaren och köparen. Som kvitto på att betalning erlagts är det vanligt att därefter upprätta ett köpebrev. Köpebrevet är ofta mycket kortare än köpekontraktet och behöver endast innehålla de minimikrav som jag beskrivit ovan samt en kvittens av köpeskillingen. För att en senare lagfartsansökan ska beviljas krävs det även att undertecknandet av den handling som ska användas för ansökan bevittnats av två personer.Om ni behöver hjälp med att upprätta köpehandlingarna kan ni vända er till en av våra jurister, se här.LagfartSå snart ni förvärvat fastigheten behöver du och din man söka lagfart för ert förvärv (20 kap. 1 § JB). Det innebär att ni blir registrerade som ägare till fastigheten och görs genom en ansökan till lantmäteriet, läs mer här. Köpebrevet är ofta den handling som används för ansökan, då den som sagt inte behöver innehålla samtliga avtalsvillkor.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga!Med vänlig hälsning,

Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Som du skriver i din fråga så regleras din situation i 3 kap. 2 § Jordabalken (JB). Din granne får avlägsna grenar från din björk som tränger över till dennes tomtgräns och som orsakar olägenheter för hen. Olägenheter är exempelvis att löven faller ner på grannens gräsmatta och att denne behöver kratta bort detta. Din granne har gjort rätt som frågat dig innan denne gör något. Enligt paragrafen ska nämligen trädets ägare om det finns risk för att trädet skadas, först ges möjlighet att själv vidta åtgärder. Din granne får inte ta bort grenar som skulle leda till att trädet dör. Om grannen ändå skulle göra det och ingreppet leder till att trädet dör, kan denne bli skadeståndsskyldig för det.Om du är orolig för att trädet ska skadas skulle jag rekommendera dig att prata med din granne om det. Ni kanske kan komma fram till en lösning om att anlita en kunnig att göra det och betala hälften var eller något liknande. Om ni inte kommer överens har din granne rätt att klippa ner grenarna som går över. Men som ovannämnt, om skada skulle ske kan hen bli skadeståndsskyldig mot dig. Vad gäller grannens syren häck gäller samma sak. Din granne har ingen skyldighet att klippa häcken på din tomt. Du kan på samma sätt som din granne, klippa ner häcken från din sida, men om du skulle klippa den för mycket så den får skada kan även grannen kräva dig på skadestånd. Vänligen,

Johanna Bergvall |Hej och tak för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall är både äktenskapsbalken och samäganderättslagen tillämpliga. Detta eftersom ni är två som tillsammans äger en fastighet och dessutom är gifta. Men på grund av att samäganderättslagen egentligen inte är utformad att reglera makars egendomsförhållanden får dess regler inte tillämpas på ett sådant sätt att de strider mot äktenskapsbalkens skyddsregler om makars gemensamma bostad. Svaret på din fråga finns därför i äktenskapsbalken, du hittar den här. (samäganderättslagen hittar du istället här)Ingen försäljning utan ditt samtycke eller domstolens tillståndDin hustru får inte sälja er gemensamma bostad utan ditt samtycke, så länge fastigheten inte är hennes enskilda egendom genom exempelvis gåva eller arv. Kravet på samtycke gäller inte bara under äktenskapet, utan ända fram till dess att bodelningen har skett och egendomen därmed blivit fördelad mellan er. (se 7 kap 5 § äktenskapsbalken)För att sälja fastigheten utan ditt samtycke krävs det att din hustru fått tillstånd från domstolen. Hon måste då ansöka om ett sådant tillstånd. (7 kap 8 § äktenskapsbalken)Köpet kan gå åter om du väcker talan i domstolFörsäljningen av fastigheten kommer att förklaras ogiltig om din hustru säljer fastigheten utan varken ditt samtycke eller domstolens tillstånd. Fastigheten kommer då fortsatt att tillhöra dig och din hustru. Detta kräver dock att du väcker talan i domstol inom tre månader från det att du fick reda på att er fastighet har fått en ny ägare. Talan måste dessutom väckas innan den nya ägaren fått sin lagfart beviljad. (7 kap 9 § äktenskapsbalken)SammanfattningDin hustru får alltså som huvudregel inte alls sälja er gemensamma bostad utan ditt samtycke. Skulle hon sälja fastigheten utan ditt samtycke eller tillstånd från domstolen har du rätt att väcka talan för att få tillbaka fastigheten. Skulle ni istället komma överens om att hon ska köpa ut dig har du rätt att få motsvarande värde i pengar eller annan egendom. Utgångspunkten är då fastighetens marknadsvärde. Här hittar du information om hur du ansöker om en bodelningsförrättare. Hoppas du har fått svar på din fråga! Önskar du ytterligare hjälp i denna fråga är du var välkommen att boka tid hos Lawline Juristbyrå här. Med vänliga hälsningar,

Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag först att redogöra för hur situationen kring ert avtal ser ut och sedan för vad du kan göra nu. Sist kommer jag skriva en kortare sammanfattning av mitt svar på din fråga. Har ni ingått ett giltigt avtal? Eftersom du och hyresgästen har kommit överens om att han ska hyra din lägenhet har ni ett avtal tillsammans. Då det inte finns något formkrav på dessa avtal blir det omedelbart giltigt när ni kommit överens om alla detaljer. Det måste alltså framgå tydligt att hyresgästen samtycker till priset och övriga villkor. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftlig men kan vara svårare att bevisa. Ifall hyresgästen har sagt/skrivit att han vill hyra lägenheten under de datum och till det pris som du erbjudit honom har ni alltså ingått ett bindande avtal tillsammans. Vad kan du göra nu? Frågan är vilka kostnader du har lidit/kommer att lida av att hyresgästen brutit ert avtal? Antagligen handlar det om en minskad hyresinkomst för din del. Är det exempelvis så att du nu förlorar en månadshyra för att det tar tid att hyra ut lägenheten till någon annan har du rätt att kräva ersättning för denna summa. Om du lidit andra kostnader av att han brutit ert avtal har du rätt till att få dessa kostnader ersatta också. I första hand bör du alltså vända dig till hyresgästen och meddela att eftersom han brutit ert avtal kräver du ersättning för dina kostnader och att du annars kommer ta ärendet vidare till tingsrätten. Ifall han vägrar betala är ditt sista alternativ att ta ärendet till tingsrätten. Ifall du har bevis för att avtalet har ingåtts så har du bra chanser att vinna en eventuellt tvist, men det kommer ändå kosta dig endel pengar. Ifall ditt krav handlar om en summa på under 22 750 kr, vilket jag utgår ifrån att det gör, kommer det röra sig om ett förenklat tvistemål, se här. Det kommer då kosta dig 900 kr att ansöka om stämning. Sedan får man i princip alltid stå för sina egna rättegångskostnader i ett förenklat tvistemål. Eventuellt kan du få ersättning för detta genom din hemförsäkring. Min rekommendation är att du ser det som en sista utväg att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Ifall du väljer att göra det bör det röra sig om en relativt stor summa pengar som gör det värt besväret och du bör även kolla upp så du kan få eventuella rättegångskostnader täckta genom din hemförsäkring.Sammanfattning Av allt att döma har ni ingått ett bindande avtal tillsammans. I första hand bör du höra av dig till honom och kräva att han betalar dina kostnader eftersom han brutit avtalet. Gör han inte det kan du skicka iväg ett formellt kravbrev där du tydligt skriver hur mycket du kräver i ersättning, på vilka grunder och att ifall han inte betalar kommer du ta ärendet vidare till tingsrätten. I sista hand kan du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten men detta bör du se som en sista utväg, även om jag tror att du skulle ha goda chanser att vinna en eventuell tvist. Du bör enbart ta ärendet till tingsrätten ifall det handlar om en tillräckligt stor summa pengar för att det ska vara värt besväret och att du kollar upp så du kan få eventuella rättegångskostnader täckta genom din hemförsäkring. Hoppas du fått svar på din fråga! Ifall du har ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen! Vänliga hälsningar

Elin Forsberg |Hej och tack för att ni vänt er till Lawline med er fråga!Rättsförhållande mellan grannarEnligt Jordabalken (JB) 3 kap 1§ ska var och en visa skälig hänsyn till sin omgivning vid utnyttjande av sin och andras fasta egendom. Detta innebär till exempel att den som utnyttjar sin tomt genom att odla växtlighet måste se till att andra grannar inte besväras av detta.Växtlighet som tränger sig över tomtgränsI JB 3 kap 2§ finns specifika regler kring grenar och rötter som tränger sig över tomtgränser. Där anges att om grenar och rötter tränger sig över tomtgränsen och orsakar olägenhet får ägaren till tomten där grenarna och rötterna trängt sig in ta bort dessa. Dock ska alltid trädets ägare, dvs. ni som är ägare till tomten som trädet står på, först ges möjlighet att själva vidta åtgärder om bortförandet av grenarna och rötterna kan befaras medföra skada för er. Ni som ägare till trädet ska få skälig tid på sig att ta bort grenarna och rötterna, vilket enligt tidigare domar har ansetts vara cirka sex månader.SkadeståndOm er granne skulle ta bort delar av trädets grenar och rötter och det skadar trädet utan att ni själva fått möjlighet att vidta åtgärder inom skälig tid så har ni rätt att kräva skadestånd från grannen. Hur stort skadestånd ni har rätt att kräva är dock svårt att avgöra utan att ha mer uppgifter kring vilka kostnader och skador som borttagandet av rötterna skulle kunna orsaka er.Om ni har fler frågor är ni varmt välkomna att höra av er igen! Vänligen,

Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga är dessvärre att ni inte kan göra något åt att er granne har fest en lördagskväll. Ni bor, liksom er granne, i en villa vilket gör det svårt att göra något åt störningar från exempelvis en fest. Hade både ni och grannen bott i ett flerfamiljshus med boendeform hyresrätt eller bostadsrätt hade det funnits åtgärder att vidta, såsom avhysning som yttersta åtgärd. När ni bor i villa finns inga sådana möjligheter. Jag rekommenderar er att tala med era grannar och be dem att lugna ner sig med festerna. Mer än så kan ni tyvärr inte göra efter endast en fest. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Eric Nilsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om stadgan har förbehållet att föreningen kan neka medlemskap i bostadsrättsförening om de misstänker att köparen inte kommer bosätta sig i lägenheten kan föreningen neka medlemskap till köparen. Köper mamman alltså lägenheten för att hennes dotter ska bo där har föreningen rätt att neka medlemskap eftersom ägaren inte kommer bo i lägenheten. Är det så att mamman avser att bo i lägenheten tillsammans med dottern och ha huset som t ex fritidsfastighet kan bostadsrättsföreningen däremot inte neka medlemskapet på grund av att hon äger ett hus. Mer om detta kan du hitta i Bostadsrättslagen. Med vänliga hälsningar,

Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De lagar som aktualiseras för din fråga är jordabalken och köplagen. Byggnad på ofri grund är en byggnad som uppförts på annans fastighet. Utgångspunkten är att byggnaden är lös egendom (jämför med definitionen av fast egendom i 1 kap. 1 § jordabalken). Därmed är det köplagen som gäller för själva överlåtelsen. Lagen hänvisar dock till jordabalkens fjärde kapitel vad det gäller reglerna om fel (1 § fjärde stycket köplagen).Köparen har tio år på sig att åberopa dolda fel och säljarens ansvar för dessa sträcker sig således ut över denna tid (4 kap. 19 b § jordabalken). Dolda fel samt köparens (långtgående) undersökningsplikt regleras i 4 kap. 19 § jordabalken.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,