Måste vi ha markägarnas tillstånd för upprättande av garageinfart?

2019-01-10 i Servitut
FRÅGA |Hej,Vi ska bygga ett garage på vår tomt, helt i enlighet med detaljplanen för området. Det innebär att vi måste ha en ny garageinfart till vår tomt. Tomten angränsar till vägområdet som förvaltas av en samfällighet. Anläggningen av garageinfarten påverkar ej vägområdet eller förvaltningen av denna, dock hävdar markägaren att vi måste ha deras tillstånd? Är det så? Jag har varit i kontakt med Lantmäteriet och de säger att det "är bra med markägarens tillstånd", men hur är det juridiskt?Med vänlig hälsning,
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat din fråga och din situationJag uppfattar det som att du har, eller kommer, beviljas bygglov/startbesked att uppföra ett garage på din tomt. För att kunna använda garaget måste du anlägga en ny garageinfart. Jag förstår det som att din fråga gäller om du kan anlägga garageinfarten med stöd av det beviljade bygglovet/startbeskedet för garaget eller om du måste invänta samfällighetens (markägarnas) samtycke? Eftersom du nämner att både Lantmäteriet och markägarna indikerar på att markägarnas tillstånd eventuellt krävs tolkar jag det som att den garageuppfart du avser upprätta, med anledning av garaget, kommer ta i anspråk mark som ägs av samfälligheten. Jag uppfattar det som att din fastighet inte är ansluten till samfälligheten. Med undantag för allemansrätten, krävs i regel markägarens samtycke vid nyttjande av dennes mark Innebär den nya garageuppfarten att du måste ta en del av samfällighetens mark i anspråk (en samfällighet din fastighet inte är ansluten till) måste du i regel ha samfällighetens tillstånd. I regeringsformen (RF) stadgas envars rätt att nyttja naturen. Det innebär att markägare till t.ex. skog kan vara tvungna att låta allmänheten använda marken för friluftsliv, se 2 kap. 15 § fjärde stycket RF. I andra fall är huvudregeln att du måste komma överens med markägaren ifall du ska ta en del av markägarens tomt i anspråk. Det mest fördelaktiga är om ni kan komma överens med markägaren och upprätta ett servitut. Reglerna för detta finns i 14 kap. jordabalken (JB). Ett servitut innebär rätt för ägaren av en fastighet (den härskande fastigheten – din rätt) att på något sätt utnyttja en annan fastighet (den tjänande fastigheten – samfällighetens mark). Rättigheten är knuten till ägandet av den härskande fastigheten och kan sägas utgöra ett rättsligt tillbehör som tillhör den. Ett servitut kan skapas genom skriftliga avtal som kan uppkomma på två olika sätt. Det ena kallas för avtalsservitut. Det bygger på att du kommer överens med markägaren om att du ges rätt att nyttja en del av markägarens tomt för att upprätta din garageuppfart. Avtalet måste vara skriftligt och ska anmälas till Lantmäteriet för registrering. Fördelen med ett servitutsavtal, framför ett allmänt nyttjandeavtal, är att ett servitutsavtal gäller på obestämd tid och även för framtida fastighetsägare. Den andra typen av servitutsavtal är officialservitut. Sådana servitut kan Lantmäteriet tvångsvis besluta om ifall servitutet är av väsentlig betydelse för att ni ska kunna nyttja er fastighet. Jag vill dock uppmärksamma er på att Lantmäteriet är restriktiva i att tvångsvis registrera servitut. Vanligtvis bygger även dessa servitutsavtal på en överenskommelse fastighetsägarna sinsemellan. Jag uppfattar det som att du, gällande ditt ärende, redan har varit i kontakt med Lantmäteriet och att myndigheten då gav er beskedet att det är bra med markägarnas samtycke. Det tyder på att Lantmäteriet inte anser att det är av väsentlig betydelse för er möjlighet att bruka er fastighet att en tvångsvis registrering av ett officialservitut görs. Jag förstår det ändå som att Lantmäteriet inte fattat något klart beslut i frågan. Vill ni tvångsvis få till ett servitut kan ni göra en ansökan om en lantmäteriförrättning i syfte att få till en fastighetsreglering. Ansökan gör ni hos Lantmäteriet och mer information kan ni hitta på Lantmäteriets hemsida. Lycka till!Önskar du ytterligare juridisk rådgivning kan du boka tid med en av våra jurister: vega.schortz@lawline.se Med vänlig hälsning,

Formulering av avtalsservitut

2018-12-31 i Servitut
FRÅGA |Hej Jag vill köpa en sommarhus med en vattenbrunn är gemensam med grannfastighet.Jag har frågor till den avtalsservitut från 1999.Följande formulering:AvtalsservitutAvtal gäller från fastigheten Fröreda 2:11 till Fröreda 2:30 Hultsfred kommun.Rätt att ta vatten i brunn samt rätt att behålla, underhålla och förnya vattenledning.Avtalet gäller för all framtid och utan avgifter till fastighetsägare Fröreda 2:11Ägare Fröreda 2:11 och upplåteretecknatÄgare Fröreda 2:30 och utnyttjandetecknatVad betyder det vanlig text för mig? Jag kan inte finns reglerna vem betalar för vad.Vem bär kostnader för el för vattenpumpen, el för hålla rummet frostfritt, renhållning, färg , reparationskostnader och med betala för mitt arbete med det?Tack för svaret på mina frågor.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Bestämmelser rörande avtalsservitut hittar du i 14 kap. jordabalken (1970:994) (här benämnd JB). Avtalet är ett sk. positivt avtalsservitut där den tjänande fastigheten (där brunnen i ditt fall är belägen) tillhandahåller tillgång till brunnsvatten till den härskande fastigheten (den som nyttjar brunnen). Allmänt om avtalsservitut och dess giltighetDet finns några formkrav i 14 kap. 1 § JB som ska vara uppfyllda i fråga om avtalsservitut. Bland annat måste det avse en ändamålsenlig markanvändning, vilket ska röra ändamål av stadigvarande betydelse och som inte ålägger den tjänande fastighetens ägare skyldighet att "fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet" (2 st.). Dessutom ska servitutet upprättas skriftligen och i avtalet ska anges vem som är den härskande och tjänande fastigheten, tillsammans med vilket syfte servitutet ska fylla (14 kap. 5 § JB); detta tycks vara uppfyllt i ditt fall.Avtalsservitut skiljer sig från officialservitut på några punkter men framför allt i den mån att avtalsservitut går att begränsa i tiden. Här är servitutet enligt avtalet gällande för all framtid; rättigheten är dessutom knuten till fastigheten och inte till fastighetsägaren (14 kap. 3 § JB). Däremot krävs att servitutet registreras i fastighetsregistret för att det ska bli gällande mot en framtida förvärvare av den tjänande fastigheten. Om servitutet inte är inskrivet bör ett förbehåll om servitutet vid en överlåtelse (försäljning) av fastigheten upprättas för att det ska vara giltigt framöver (7 kap. 11 § JB). Så länge detta sker gäller förbehållet också mot dig som förvärvare och framtida fastighetsägare.Kostnader för underhåll etc.Vad gäller kostnaderna för underhåll är det något som bör regleras i avtalet, vilket är gjort i ditt fall; inga avgifter för servitutet ska utgå. Däremot stadgas i 14 kap. 6 § att "ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt". Om det krävs oväntat betungande arbete för dig att underhålla brunnen skulle denna bestämmelse kunna bli tillämplig. Det finns i sådana fall möjlighet till ersättning och eventuellt hävning av servitutet i 14 kap. 7-10 §§ JB om förutsättningarna tillåter det.Jag fastnar vid formuleringen "rätt att ta vatten i brunn samt rätt att behålla, underhålla och förnya vattenledning". Av läsningen skulle man kunna tolka det som att den härskande fastighetens ägare bidrar till underhållet av brunnen, trots att de inte betalar avgifter till den tjänande fastighetens ägare i övrigt. Jag råder dig att samtala med den nuvarande ägaren till den tjänande fastigheten för att ta reda på i vilken mån detta har skett och eventuellt kommer att fortgå ifall du skulle köpa fastigheten; det kanske skulle kunna finnas behov av ett förtydligande av villkoren i servitutsavtalet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att ett (official)servitut ska kunna ändras eller upphävas?

2018-12-29 i Servitut
FRÅGA |Hej! Jag har ett avstyckat område med rätt att taga och leda vatten från stamfastigheten befintlig vattentäkt år 1961. År 1976 sker en nybildning av servitut med sex (6) till antalet nyttjanderättsinnehavare med rätt att gräva brynen Y, samt nedlägga och underhålla vattenledning till tomtplatsen. År 1997 sker grävningsarbeten av brunnen Y som utförs av ägaren till stamfastigheten vilket jag också medverkar. 2018 uppstår tvist genom att en av nyttjanderättsinnehavare till brun Y anser att begått handhavandefel vilket bestrids. Jag har under de år jag erhållit vatten (21 år) från brun Y inte haft några som helst fel vad gäller vattenförsörjning. Jag har även rätt till vatten från stamfastigheten, befintlig vattentäkt (existerande) som bildades 1961. Kan jag uteslutas från brun Y utan giltig grund.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kortfattat kan sägas att nej, du kan inte hindras från eller uteslutas från ditt brunnsservitut utan giltig grund.I detta fall har jag inte vetskap om de omständigheter som lett upp till att du ställer frågan. Därmed kan jag inte göra en mer specifik bedömning utifrån din situation om det är så att du hindras från eller har uteslutits från ditt brunnsservitut. Istället kommer jag därför att gå igenom generellt vad som gäller för servitut i fråga om hindrande och uppsägning.ServitutDen rättsliga regleringen av servitut återfinns i framför allt två olika lagar: Jordabalken (JB) och fastighetsbildningslagen (FBL). I jordabalken regleras så kallade avtalsservitut som uppkommit genom frivilligt avtal mellan ägarna av två eller flera olika fastigheter. I fastighetsbildningslagen regleras så kallade officialservitut som uppkommit genom så kallad fastighetsreglering. Trots att dessa servitut regleras åtskilt är reglerna för dem till stora delar överensstämmande. Jag utgår dock i detta fall från att det rör sig om just officialservitut, som regleras i 7 kap i FBL.Servitut innebär att ägaren av en fastighet (den härskande fastigheten), har rätt att nyttja en del av eller en tillgång av en annan fastighet (den tjänande fastigheten).Vad krävs för att ändring eller upphävande av ett servitut?För att ett officialservitut ska kunna ändras eller upphävas krävs i princip ett beslut av en myndighet (exempelvis lantmäteriet eller en domstol).Även en sådan ändring eller ett upphävande kan inte göras hur som helst. Av FBL framgår nämligen vissa förutsättningar som måste till för att ett servitut ska kunna ändras. I det följande går jag igenom vissa av dessa.Av 7:4 första stycket i FBL framgår att ett servitut kan ändras om det hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser och att denna olägenhet kan undanröjas genom ändringen.Av det andra stycket i bestämmelsen framgår att ett servitut dessutom kan ändras om ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst och det skulle innebära väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse.Detta innebär att servitutet enligt denna bestämmelse kan ändras (och även upphävas) om det utgör ett ganska väsentligt hinder på den tjänande fastigheten, eller om nya förhållanden gör att det finns ett starkt intresse för den tjänande fastigheten att servitutet ändras och detta är mycket starkare än den härskande fastighetens intresse av att få nyttja servitutet.Vidare framgår av 7:5 FBL att servitutet får upphävas om det uppenbarligen är övergivet, eller om nyttan av servitutet för den härskande fastigheten är mycket liten i jämförelse med belastningen servitutet utgör på den tjänande fastigheten.Kan du få tåla inskränkningar i ditt servitut?En annan fråga som kan vara av relevans i ditt fall är huruvida du kan behöva tåla inskränkningar i ditt servitut. Med det menas om ägaren till den tjänande fastigheten kan ha rätt att vidta åtgärder beträffande servitutet som kan försvåra ditt användande av det. I princip gäller att du inte ska behöva tåla sådana inskränkningar eftersom du har rätt till servitutet såsom det stadgas i fastighetsregistret. I vissa fall kan dock tillåtas vissa mindre inskränkningar, om de är rättfärdigade på grund av något motstående intresse hos den tjänande fastigheten.Denna typ av situation har ett flertal gånger varit föremål för prövning i högsta domstolen. I ett av de senaste fallen använde HD en metod som bör kunna tillämpas om man vill bedöma huruvida en inskränkning i ett servitut är otillåtet eller inte. Jag kommer i det följande att kort beskriva metoden som användes i fallet (NJA 2018 s. 200).1. Servitutets innebörd.Först och främst gjordes en tolkning av servitutet från dess ordalydelse. Servitut brukar inte vara särskilt långa komplexa texter utan har oftast en kort och generell utformning med innebörden att ge den härskande fastigheten rätt till någonting på den tjänande fastigheten.Däremot kan det vara nödvändigt att beakta även andra omständigheter, förutom servitutets ordalydelse. En av de viktigaste omständigheterna är behovet som ligger bakom servitutsupplåtelsen. Servitutet kan på så sätt ges en mer begränsad innebörd därför att behovet av servitutet egentligen är mer begränsat än själva ordalydelsen av det.2. Utövandet av servitutet.Vid utövandet gäller, såsom en allmän servitutsrättslig princip att ägaren av den härskande fastigheten ska utöva servitutet så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt. Detta innebär bland annat att om servitutsupplåtelsen ger utrymme för flera alternativa sätt att tillgodose servitutsändamålet, är ägaren till den härskande fastigheten skyldig att hålla sig till det för den tjänande fastigheten minst betungande alternativet. Detta innebär i sig att om det finns mycket enklare och för den tjänande fastigheten mindre belastande sätt för dig att uppfylla ditt brunnsservitut på ska du göra på det sättet istället.3. Finns det i detta fall några särskilda begränsningar i servitutsrätten?Det sista HD gör vid bedömningen av servitutets innebörd och omfattning är att se till om det finns något i det särskild fallet som talar för att servitutet ska tolkas snävare än annars.Härvid antyder HD att hänsyn kan tas till förhållandena vid servitutets tillkomst och se till om dessa ändrats på ett sätt som gör att servitutet bör tolkas annorlunda.4. Utgör åtgärden ett intrång i servitutsrätten?HD utreder härvid om åtgärden i fråga utgör ett intrång i servitutet. Detta brukar inte vara särskilt svårt att bedöma i det enskilda fallet. Om en åtgärd försvårar användandet av servitutet för den tjänande fastigheten föreligger i regel ett intrång.5. Är intrånget sådant som den härskande fastigheten får tåla?Om det bedöms att ett intrång föreligger ser HD slutligen till om åtgärden är sådan att den skäligen bör tålas av den härskande fastigheten. Här görs en intresseavvägning där man ser till den tjänande fastighetens intresse av intrånget och hur stort intrånget är, och den härskande fastighetens intresse av att slippa intrånget.AvslutningJag har nu gått igenom på ett generellt plan vad som gäller för att ett officialservitut ska kunna ändras eller upphävas, samt vad som gäller kring intrång i servitut. Jag hoppas härmed att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Blockerat vägservitut

2018-12-27 i Servitut
FRÅGA |Jag har servitut på väg till fritidshus.Jordägaren lägger en snöhög på vägen så vi kommer inte fram.Vad göra?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt till Lawline med din fråga! Du vill veta vad du kan göra åt att din granne blockerar det vägservitut som gäller mellan er med en snöhög. Jag utgår i mitt svar från att det rör sig om ett avtalsservitut enligt 14 kap. Jordabalken (JB). Servitutets ordalydelse Vad parterna kommit överens om, alltså servitutets ordalydelse är viktigt när tvist om servitut uppkommer. Servitutet kan beroende på hur avtalet ser ut innebära en ensamrätt för en av parterna att till exempel utnyttja en väg, avtalet kan även vara sådant att både ägaren till den tjänande och den härskande fastigheten får använda vägen. I det senare fallet får man anta att ägaren till den härskande fastigheten (i detta fall du) får finna sig i vissa begränsningar i hur servitutet kan utnyttjas. Bedömningen i ditt fall Det framgår inte av din fråga exakt hur ni avtalat om att vägen ska användas, men det måste antas att servitutet i vart fall innebär att ni ska kunna ta er till ert fritidshus utan allt för mycket svårigheter. Att blockera vägen med en snöhög kan alltså mycket väl vara att anse som ett intrång i din rätt till servitutet. En bedömning måste dock göras från fall till fall och beror som sagt på servitutets ordalydelse. Om ni till exempel avtalat om att servitutet enbart får utnyttjas på sommaren skulle antagligen inte en snöhög på vägen anses hindra dig från att utnyttja din rätt enligt servitutet. Om vi utgår från att ägaren till den tjänande fastigheten inte har något särskilt skäl att flytta snöhögen till just den plats där den hindrar dig från att utnyttja din rätt till vägen samt att det inte finns någon särskild begränsning enligt servitutet i hur du får utnyttja din rätt så kan vi säga att det antagligen föreligger ett intrång i din servitutsrätt. Jag rekommenderar i så fall att du upplyser jordägaren om detta och ber honom flytta på snöhögen så att du på nytt kan utnyttja vägen. Om jordägaren inte lyssnar efter upprepade uppmaningar kan det bli aktuellt att gå vidare med rättsliga åtgärder, jag rekommenderar i så fall att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Vem ska underhålla en väg med servitut?

2019-01-09 i Servitut
FRÅGA |Hej!Vi är några fastigheter som har servitut på utfart till större väg. Det står inget i servitutet om vem som ska handa underhåll av vägen. Vi som härskande parter vill nu asfaltera den grusväg som vi använder. Den tjänande parter använder inte denna väg.Kan vi som härskande part själva besluta om asfaltering då det ger ett långsiktigt bättre underhåll?Tacksam för svar!vänliga hälsningarBengt
David Zandian |Hej och tack för att ni valt oss på Lawline!Först och främst så står det i 14 kap. 6§ st. 2 Jordabalken att servitut som inte har klargjort att den tjänande fastigheten ska underhålla vägen, i detta fall, så ska den härskande fastigheten göra det. Det är alltså ni, den härskande fastigheten som ska underhålla vägen. Asfaltering kan falla inom begreppet ''underhållning'' dock rekommenderar jag inte att ni asfalterar på andras egendom. Börja asfaltera er egendom (vägen ni använder om jag förstått det rätt) och fråga sedan de andra fastighetsägarna om ni kan asfaltera deras väg om ni vill det.Hoppas detta hjälpte!Med vänliga hälsningar!

Förbjuda parkering på privat mark var man har servitut?

2018-12-30 i Servitut
FRÅGA |Hej!I vårt fastighetsköp så ingick ett servitut (avtalsservitut) på andra sidan vägen (kommunalt ägd väg) mitt emot vår villa. Den finns inskriven i lantmäteriets databas och var även något vi betalade för vid fastighetsaffären. Ytan är liten och den förklaring vi fick av de förra ägarna var att denna skulle användas till byggnad av garage, vilket aldrig genomfördes. Till "formen" så påminner mycket av servitutet om en större variant av parkeringsficka.Vi har underhållet denna yta och använt den som extra uppställningsyta, parkering osv. Vintertid kan det för vår del bli en del snöröjning på denna yta.Nu har det bytt ägare på en del fastigheter runt omkring och vårt servitut har börjat användas som parkeringsplats för deras fordon med jämna mellanrum.Frågan här är om vi som härskande fastighet har rätt att sätta upp skyltar eller göra motsv. åtgärder i syfte att hindra att denna yta används på det sättet utan tillstånd från oss?Har vi även samma rätt att upplysa ägarna till aktuella fordon om att vi inte vill att vårt servitut ska användas som parkeringsplats som om vi var markägare?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln är att man behöver markägarens tillstånd för att sätta upp en skylt på dennes mark. Vad gäller parkering på privat mark så har en markägare rätt att sätta upp ett förbud mot parkering på dennes mark och kan ta ut en kontrollavgift om parkering sker trots tydlig skyltning (se Lag om kontrollavgift vid olovlig parkering 3§). Den som genom avtal har rätt att upplåta området för parkering äger dock samma möjlighet som den faktiske markägaren har enligt lagen (Lag om kontrollavgift vid olovlig parkering 2§). Min tolkning av bestämmelsen är att du genom ditt avtalsservitut alltså har samma möjlighet som ägaren till den tjänande fastigheten att skylta på parkeringsplatsen. Om det emellertid är utomstående personer som nyttjar "parkeringsplatsen", d.v.s. användningen är varken kopplad till den tjänande eller den härskande fastigheten, så tänker jag att det är i bägges intressen att användningen upphör. Mitt råd är därför att ni gör bäst i att ta kontakt med ägaren till den tjänande fastigheten, om ni inte redan gjort det. Om servitutet innebär att ni ska ha rätt att använda ytan som parkering och ni nu är hindrade att göra detta så ligger det ju även i den tjänande fastighetens intresse att ni inte hindras till detta (jämför Jordabalken 14 kap. 7§). Ingenting hindrar er heller från att själv upplysa era nya grannar om att parkeringsytan är för er användning. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Vem ska betala kostnader för avloppsbrunn som utnyttjas av både tjänande och härskande fastighet gemensamt?

2018-12-28 i Servitut
FRÅGA |vad gäller ang kostnader kring avloppsbrunn som utnyttjas av både tjänande och härskande gemensamt jag representr härskande och det är ett officialservitut
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!De flesta officialservitut uppkommer genom fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen (FBL) eller vid förrättning enligt anläggningslagen (AL). Jag utgår från att servitutet har uppkommit genom fastighetsbildning. Därför kommer jag att behandla din fråga utifrån jordabalkens (JB) och fastighetsbildningslagens regler rörande servitut. I jordabalken och fastighetsbildningslagen finns en regel som säger att den tjänande fastigheten inte får åläggas andra förpliktelser än underhåll av avloppsbrunnen, som det är fråga om i ditt fall (14 kap 1 § JB och 7 kap 1 § 2 st FBL). I FBL finns dessutom en regel som säger att den tjänande fastighetens ägare måste medge att underhållsskyldigheten åligger denne för att skyldigheten ska gälla (7 kap 1 § 2 st FBL). Vanligtvis regleras ansvaret för kostnader i servitutsavtalet. Om den tjänande och den härskande fastigheternas ägare har kommit överens om att den tjänande ska stå för underhåll så betyder det att skötsel och drift av anläggningen aldrig omfattas av servitutet och alltså alltid ska betalas av härskande fastighetens ägare. Frågan är alltså om kostnaderna är att hänföra till underhållet, eller om det är att hänföra till drift och skötsel av anläggningen. Det kan vara svårt att göra denna bedömning (se rättsfallet NJA 2007 s. 120). Jag vet inte vilka kostnader det rör sig om i ditt fall. Om tjänande fastighetens ägare har medgett underhållsskyldighet så ska denne betala för detta. Rör det sig om drift och skötsel måste du stå för detta eftersom det inte omfattas av servitutet. Hoppas du fick svar på din frågaMed vänliga hälsningar

Vad betyder "taga väg" i ett upprättat servitut?

2018-12-22 i Servitut
FRÅGA |Jag har servitut på en fastighet. I texten står bla " dels rätt att begagna den källa, som ligger på storskifteskartans ägofigur 4945 samt taga väg till källan ".Vad betyder "taga väg"?Är det en väg att åka bil på till källan eller .....?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån det du skriver i din fråga utgår jag ifrån att du som fastighetsägare har en rätt att på ett visst bestämt sätt använda en annan fastighet i enlighet med antingen ett avtalsservitut (se 14 kap. 1 § jordabalken) eller ett officialservitut (se 7 kap. 1 § Fastighetsbildningslagen). Ett servitut kan innebära en rätt för en fastighet att använda en annans fastighetsägares källa eller väg. Skrivelsen "rätt att taga väg till källan" tolkar jag som en rätt för dig som fastighetsägare att nyttja vägen fram till källan, oavsett om det sker till fots eller med bil. Vänligen,