Kan kommunen ha en ledningsrätt på min tomt?

2019-05-18 i Servitut
FRÅGA |Hej!Jag har efter ett köp av en fastighet för 3 år sedan varit i kontakt med kommunen ett antal gånger om ledningar som ligger på fastigheten ca. 1,5 m från husets källarvägg på ca 1,5- 1,8 meter djup och över hela tomten ner till vår granne på baksidan. Efter att vi kontaktade kommunen så var man snabbt ute och skrev ett avtal med den grannen eftersom ledningarna ligger hos dom också, men efter deras tomtgräns. Det är vatten, dagvatten samt avloppsrör i diametern 200mm till 300mm från husen ovanför i kvarteret som lades ned slutet av 1960- början av 1970 (huset är från 1935). När vi köpte fastigheten så tittade vi i alla tänkbara register om det fanns några servitut eller ledningsrätter på fastigheten, men det fanns inget registrerat. Kommunen har sökt ledningsrätt i efterhand eftersom vi inte vill ha dom på vår fastighet, lantmäteriet har avslagit ledningsrättsansökan då den strider mot planen för området. Kan vi ta ut hyra av kommunen för att man har ledningar på vår fastighet utan lov? Kanske skulle sätta fart på dom att komma fram till ett beslut. VA kontoret har räknat på en kostnad för en förändring som hamnade på ca 300.000kr, tycker inte det låter så mycket men när vi träffade kommunen sist för ca. 3 månader sen ville man inte visa vad det gick ut på!Vi håller på att planera tomten nu efter renoveringar av huset och skulle vilja att det här var ur världen innan. Så vad är vårt bästa sätt att ta detta med kommunen?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om ni kan kräva hyra från kommunen för att de har ledningar på er fastighet utan lov, efter att Lantmäteriet avslog kommunens ansökan om ledningsrätt som de sökt i efterhand. Vad gäller ledningsrätter, uppstår de genom att lantmäterimyndigheten fattar ett beslut, och gäller sedan för all framtid. En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt (alltså intrång i din äganderätt till din fastighet). Fastighetsägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. Är parterna (du och kommunen) inte överens om ersättningsbeloppets storlek, värderas intrånget på Lantmäteriet och sedan tas beslut om ersättningens storlek. Då Lantmäteriet avslog kommunens ansökan om ledningsrätt på din tomt, äger kommunen inte några som helst rättigheter till att kunna ha dessa ledningar genom din tomt. Eftersom det inte fanns några ledningsrätter eller servitut inskriva när du köpte fastigheten, ligger ansvaret på kommunen. Du har all rätt att ta bort kommunens ledningar från din mark, då deras ansökan avslogs från Lantmäteriet. Jag rekommenderar dock inte att du gör det, då detta kan få förödande konsekvenser för kommunen vad gäller vatten och avlopp. Du bör i första hand förhandla med kommunen och kräva en hyra för att de använder din mark. Detta kommer således bli ett "vanligt" avtal mellan dig och kommunen, och kommer inte betecknas som en ledningsrätt då Lantmäteriet inte kommer vara inblandad i detta avtal. Om du har någon följdfråga, är du välkommen att kontakta mig via följande e-mail; Lena.famulak@lawline.se Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Kan det lösas billigare genom ett avtalsservitut som ger oss samma rätt till tomtsnutten, som en lagfart skulle ge?

2019-04-25 i Servitut
FRÅGA |Hej,Vi får köpa en liten bit av vår grannes tomt. Lantmäteriet tar dock minimum 40 000 kronor för att vi ska få lagfart på en tomtsnutt på knappt 100 kvm. Kan vi lösa detta billigare genom ett avtalsservitut som ger oss samma rätt till tomtsnutten, som en lagfart skulle ge?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avtalsservitut regleras i 14 kap. jordabalken (JB). Inledningsvis kan erinras att ett avtalsservitut ger nyttjanderätt till en fastighet medan en ägarövergång sker vid ett fastighetsköp och efterföljande lagfart på tomten. Beroende på syftet med upplåtelsen av grannens tomt kan ni ansöka om inskrivning av ett avtalsservitut (läs 14 kap. 1 § JB och kommentaren till denna). (Se även lantmäteriets hemsida här). (Se här om lista över Lantmäteriets avgifter). Observera att upplåtelsen måste vara ägnad att främja en ändamålsenlig markanvändning, vilket bedöms efter objektiva grunder och inte efter parternas åsikter. Därutöver måste servitutet vara av stadgivarande betydelse för den härskande fastigheten. Ett vanligt exempel på avtalsservitut är sådan som ger rätt för en fastighet att använda en väg på annans tomt. Möjligheten att skriva ett avtalsservitut beror alltså på vad ni avser göra på grannens tomt. Det finns även formkrav om avtalsservitut vilka återfinns i 14 kap. 5 § JB. Se på lantmäteriets hemsida om blanketter för inskrivning av servitut (här).Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Rättsligt fel vid köp av fast egendom

2019-04-08 i Servitut
FRÅGA |Vi har köpt ett hus på landet, där mäklare förklarade att vi äger vägen som går mellan huset och garaget, och det står även i köpekontraktet att grannfastigheten har servitut att få köra igenom vår fastighet till sin skogsfastighet, men enligt Lantmäteriet så äger inte vi samfundvägen, utan det gör skogsfastigheten och vi har servitut att få köra in på vår fastighet, vi känner oss lurade, att vi inte äger vägen på vår mark, vi hade inte köpt fastigheten om vi vetat detta, vad gör man, vi behöver ett gott råd.
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för fastighetsköp finns i Jordabalken (JB).Ett rättsligt fel föreligger om fastigheten besväras av rättslig belastning som köparen varken kände till eller borde känt till. Detta kan exempelvis vara ett felaktigt servitut som inte framkommer i köpekontraktet. Du som köpare kan förvänta dig att få fastigheten fri från upplåtelser, inteckningar och andra rättsliga belastningar om säljaren inte har upplyst dig om annat och misstankar inte har väckts innan avtalet skrevs under. En brist i detta hänseende är ett rättsligt fel.Du som köpare saknar undersökningsplikt i fråga om rättsliga fel.Om fel har konstaterats kan tre olika påföljder påkallas: prisavdrag, hävning och skadestånd. 4 kap. 12 § JB avhandlar vilka rättsliga påföljder du kan göra gällande om kriterierna för rättsligt fel är uppfyllda. Bestämmelsen ger dig rätt att göra avdrag på skadeskillingen eller, om skadan är av väsentlig betydelse, häva köpet. Den senare åtgärden förutsätter dock att mindre än ett år gått sedan köpet. Avdraget på köpeskillingen beräknas i regel som fastighetens marknadsvärde med och utan felet.För att du ska få framgång mot säljaren förutsätts att du reklamerar, dvs. invänder mot säljaren. Detta måste göras så skyndsamt som möjligt efter det att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts. Hur den tidsfristen beräknas varierar beroende på köparens kvalifikationer och övriga omständigheter. Högsta domstolen har godtagit en frist om 4.5 månader efter det att köparen borde ha upptäckt felet, se NJA 2008 s. 1158. Min rekommendation är att du kontaktar en jurist för att ta ärendet vidare, det kan du göra här.

Rätt att köra på enskild väg utan servitut?

2019-03-18 i Servitut
FRÅGA |Hej ! Jo det är så att min far har en lantbruksfastighet och det går en väg till den på ca: 800 m ifrån en samfälld väg. Men vägen på 800 m sköter han och hans bror som bor på en fastighet strax bakom gården.( Hela vägen är på farsans ägor. )Men en grann skogsfastighetsägare har en uppfart till sin skogsväg uppe i gården till farsan.Denne har ej varit med å bekosta vägen eller underhållit denna.Nu har han planer att göra skogsavverkning och köra upp i skogen med skogsmaskiner och även Timmerlastbilar.Det finns ej servitut eller nått annat avtal tecknat för nyttjande rätt av vägen för grannfastigheten/ägaren.- Jag undrar vilken rätt han har för att köra på vägen, i så fall vilka bestämmelser/lagar är de.- Det hade varit helt okey om han frågat oss och inte bara köra på som det vore en självklarhet att köra med dessa tunga fordon på vägen som dom inte bekostat en krona på.Tacksam för svar
Emilia Garpebring |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om det saknas ett servitut kan grannen inte hävda någon rätt att köra på vägen ifråga, utan det är din pappa som bestämmer hur vägen får användas. Om grannen vill köra sina transporter på vägen behöver han alltså din pappas godkännande, och om din pappa kan tänka sig att gå med på det så vore det lämpligt om de träffade en överenskommelse som reglerade på vilka villkor användandet ska ske, exempelvis om grannen ska betala ersättning för att få använda vägen.Skulle det röra sig om ett mer stadigvarande behov för grannens del att använda vägen, till exempel om han inte har någon annan uppfart till sin fastighet, kan det istället bli aktuellt att upprätta ett servitut i enlighet med 14 kap jordabalken. I servitutet kan man reglera vilka rättigheter och skyldigheter grannen ska ha.Om varken en tillfällig överenskommelse träffas eller något servitut enligt jordabalken upprättas kan grannen vända sig till Lantmäteriet för att begära att de upprättar ett så kallat officialservitut. Detta görs dock enligt 7 kap 1 § fastighetsbildningslagen bara om det är av väsentlig betydelse för att grannen ska kunna använda sin fastighet på ett ändamålsenligt sätt, och lär inte beviljas för tillfälliga ändamål.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Vad gäller för underhåll av servitut om det inte är avtalat?

2019-04-27 i Servitut
FRÅGA |Hur ser bestämmelserna ut kring underhåll av en servitut väg där jag är härskare?Hur brett får jag röja och hur får jag avvattna dvs dika ur?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt Jordabalkens (JB) bestämmelser finns det möjlighet att i servitutsupplåtelsen avtala om att den tjänande fastigheten ska ombesörja underhåll (14 kap. 1 § st. 2 JB). Jag utgår från att ni inte har någon sådan överenskommelse eftersom du undrar vad som gäller om underhåll i egenskap av ägare till den härskande fastigheten. I sådant fall får vi konsultera 14 kap. 6 § JB. I den bestämmelsen framgår att du i egenskap av ägare till den härskande fastigheten ska handla på ett sådant sätt som inte betungar den tjänande fastigheten mer än nödvändigt. Samt att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet inte orsakas i onödan. Det är minst sagt en vag bestämmelse som varken preciserar hur brett du får röja eller dika. Jag rekommenderar att prata med ägaren till den tjänande fastigheten för att komma överens om vad som kan vara rimligt. Är inte det möjligt så bör du välja det minst betungande alternativet eftersom det det finns risker med att välja alternativ som betungar den tjänande fastigheten mer än nödvändigt. Den tjänande fastigheten skulle till exempel kunna stämma in dig inför domstol med yrkande om ersättning och/eller fastställelse om upphävande av servitutsupplåtelsen. Använd en rejäl dos av sunt förnuft helt enkelt.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Vad gäller om servitut?

2019-04-15 i Servitut
FRÅGA |Hejsan,Jag köpte en fastighet 2014. (av mina föräldrar)Denna fastighet har sedan 2008 haft ett avtal om nyttjanderätt som följer fastigheten om en avloppsslang där en ekonomisk förening äger nyttjanderätten.Föreningen har även lagt ner fiber- och vattenslang och jag tror också att det finns en elledning där i men elledningen är jag inte säker på. Utöver ledningarna har föreningen utan avtal förlagt en fiberbrunn på min fastighet.Kan man använda sig av avtalet för avloppsslangen och hävda att man även får ha vatten- och fiberslangar i samma dragning?Nu ska föreningen göras om till en samfällighetsförening (istället för ekonomisk förening) i samband med detta har lantmäteriet kopplats in för att sköta arbetet. Kan föreningen/lantmäteriet i så fall tvinga in vatten- och fiberslangarna samt brunnen i avtalet och omforma det till servitut, trots att jag inte samtycker?Bakgrunden till att jag inte samtycker är att föreningen inte skött sig i enligthet deras stadgarna och krävt pengar som de inte har rätt att kräva då det inte är reglerat i stadgarna. Vidare har föreningen även krävt att jag ska göra ändringar i min del av anläggningen trots att detta saknar stöd i stadgarna.Så kort, det är tre frågor;Kan servitut gällande enbart en avloppsslang även täcka nyttjande av vatten- och fiberslang samt fiberbrunn? Kan lantmäteriet för föreningens talan tvinga fram ett servitut om min mark mot min vilja, Vad gäller?Kan föreningen ställa krav som inte finns i stadgarna?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDin fråga rör främst servitut och vilka regler som gäller; reglerna om servitut finns i jordabalken (JB) och fastighetsbildningslagen (FBL). Ett servitut är en rätt för en fastighet att nyttja en annan fastighet på ett visst sätt (jfr 14 kap. 1 § JB). Rätten kan vara t.ex. att använda en brunn, väg eller som i ditt fall en avloppsslang. Fastigheten som upplåter nyttjanderätten (dvs. din fastighet) kallas för den tjänande fastigheten, den som ges en nyttjanderätt kallas för den härskande fastigheten. Ett servitut kan upprättas på två sätt, genom avtalsservitut och officialservitut.AvtalsservitutFastigheternas ägare kan bilda ett så kallat avtalsservitut. I avtalet kommer fastighetsägarna överens om hur nyttjandet av fastigheten ska regleras. Avtalsservitutet ska upprättas skriftligen vari det ska anges den härskande och tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen (14 kap. 5 § JB). Ägaren av den härskande fastigheten ska vid servitutets utövning se till att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt (14 kap. 6 § JB). Om den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet, åligger det vederbörande att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta eventuell skada (14 kap. 7 § JB). Om överträdelsen är av väsentlig betydelse för den andre och rättelse inte sker inom skälig tid efter anmaning, har fastighetsägaren rätt att häva servitutet och att få ersättning för sin skada (14 kap. 8 § JB). Hävning av servitutet ska underrättas den andre fastighetsägaren utan oskäligt dröjsmål, annars går rätten att häva förlorad (14 kap. 10 § JB).Huruvida den härskande fastigheten har rätt att använda servitutet för vattenslang, fiberslang och fiberbrunn är i grund och botten utifrån vad som är avtalat i servitutet. Som synes kan du i vissa fall ha rätt att häva servitutet och/eller få ersättning för eventuell skada. För hävning krävs att det är av väsentlig betydelse för dig, vilket det torde vara tveksamt om det är. Likaledes är frågan om du lidit någon ekonomisk skada du kan ha rätt till ersättning för. Dessvärre är det en fråga jag inte kan besvara (då jag inte vet om du lidit någon ekonomisk skada).OfficialservitutOm ni som fastighetsägare inte är överens kan Lantmäteriet besluta om ett s.k. officialservitut. Reglerna finns i fastighetsbildningslagen (FBL) och kan ske efter ansökan från någon av fastighetsägarna. För att man ska kunna få ett officialservitut krävs det att servitutet är stadigvarande och av väsentlig betydelse för en fastighets ändamålsenliga användning (7 kap. 1 § första stycket FBL). Som exempel då officialservitut i regel beviljas är när en fastighetsägare behöver nyttja en enskild väg för att kunna ta sig till sin fastighet. Ett officialservitut får inte innebära större skyldigheter för den tjänande fastigheten att underhålla en anläggning som omfattas av servitutet, om inte fastighetsägarna är överens om det (7 kap. 1 § andra stycket FBL).Som svar på din fråga innebär det att Lantmäteriet kan besluta om ett officialservitut om du och den andra fastighetsägaren inte kan komma överens. Om Lantmäteriet beslutar om ett officialservitut kan du överklaga det till mark- och miljödomstolen. Din överklagan ska ske inom fyra veckor från beslutet om officialservitut togs. Första instans är mark- och miljödomstolen (15 kap. 6 § FBL).Kan föreningen ställa krav som inte finns i stadgarna?Antagna stadgar i en förening kan beskrivas som föreningens regler. I stadgarna ska det framgå vad föreningen heter, vilket ändamål föreningen har och var föreningen har sitt säte. Det bör vidare i stadgarna framgå vilken beslutsordning det finns i föreningen. Enligt den praxis som finns är årsmötet det högst beslutande organet.De beslut en förening tar ska givetvis inte strida mot stadgarna. Däremot kan det tas beslut som inte strider mot föreningens stadgar. I ditt fall vet jag inte exakt vilka beslut föreningen tagit och vad stadgarna säger. Likväl finns det en möjlighet för en förening att ändra dess stadgar. Samt – styrelsen i föreningen har i regel rätt att besluta i alla frågor som inte eventuell lag eller stadgar säger att medlemmarna ska fatta beslut om på föreningsstämma.Utan närmre information och granskning av stadgar går det dessvärre inte att ge närmre besked än så i ditt fall.Råd i ditt fallFör det fall att du och den härskande fastigheten inte kan komma överens finns det en möjlighet att Lantmäteriet beslutar om ett officialservitut. Så kan ske om servitutet är stadigvarande och av väsentlig betydelse för en fastighets ändamålsenliga användning. Exakt hur det är i ditt fall är svårt att ge besked om på rak arm; om Lantmäteriet beslutar om ett officialservitut och du är av annan uppfattning går beslutet att överklaga. Om du överklagar måste du i sådana fall angripa att officialservitutet inte uppfyller lagens krav (dvs. att servitutet inte är stadigvarande och att det inte är av väsentlig betydelse för fastighetens ändamålsenliga användning).Om du behöver hjälp att exempelvis upprätta en överklagan kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig med det. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Servitut, grusväg, har grannen rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den?

2019-03-22 i Servitut
FRÅGA |Hej!Denna fråga är angående en servitutväg där vi är härskande alltså den part som behöver köra på grannens väg.De parkerar ofta mitt på vägen vilket blockerar oss att använda den. Vägen är en enkel grusväg på ca 20-30 meter. Det ska tilläggas att den inte följer fastighetskartan. På fastighetskartan är vägen rak längs med tomtgränsen. I verkligheten går den som en ostbåge där nedre delen går in på vår tomt med halva vägen innan den går över till deras tomt igen. Detta är en väg som vi endast använder för att komma runt till baksidan av huset.De säger själva att jag inte har rätt att köra på vägen?!De anklagar mej dessutom att ha kört sönder vägen med tunga fordon vilket är en lögn.Fråga 1, är har de rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den?Fråga 2, Då vägen svänger in på våran tomt får jag bygga staket längs tomtgränsen vilket skulle blockera vägen ner den delen som är på våran tomt. Detta då vägen inte följer planritningen.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att servitutet ifråga är ett avtalsservitut som skapats enligt 14 kap. jordabalken (JB), och inte sådan som tillkommit genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv (14 kap. 1 § 3 stycket JB). Alltså gäller bestämmelserna i 14 kap. JB för förevarande servitut om rätt att nyttja väg.Fråga 1: Har de rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den? Det korta svaret är nej, de har inte rätt att blockera vägen och kräva att du ska be om tillåtelse varje gång du behöver köra på vägen. Själva syftet med ett servitut är att den härskande parten ska upplåtas en rätt att "i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten"(14 kap. 1 § 1 stycket JB). Du behöver alltså inte be om tillåtelse de gånger du behöver nyttja vägen då servitutet har upplåtit en rätt för dig att använda vägen.Observera att lagen talar om en rätt att "i visst hänseende" nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten. Det får således inte vara fråga om ett totalt ianspråktagande av den tjänande fastigheten från den härskande partens sida.Vidare finns det positiva respektive negativa servitut. Positiva servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighet. Negativa servitut innebär att ägaren till en fastighet avstår från att använda sin fastighet på ett visst sätt. I förevarande fall bör servitutet medföra att den tjänande parten avstår från att t.ex. längre än tillfälligt blockera vägen eller på annat sätt försvåra för den härskande parten att använda vägen i sådan mån att själva syftet med servitutet inte kan uppfyllas. Å andra sidan ska den härskande parten vid servitutets utövning förfara så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt (14 kap. 6 § 1 stycket JB). Den härskande parten ska således ta hänsyn till den tjänande fastigheten samtidigt som den tjänande parten inte ska förfara på ett sådant sätt att den hindrar för den tjänande fastigheten att bruka servitutet.Fråga 2: Då vägen svänger in på våran tomt får jag bygga staket längst tomtgränsen vilket skulle blockera vägen ner den delen som är på våran tomt.Huruvida du får bygga ett staket på din tomt beror på hur fastigheterna respektive vägarna är belägna och hur servitutet är utformat. Exempelvis kan grusvägen vara en återvändningsväg, vilket gör att brukandet av den del av vägen som är belägen på er fastighet är nödvändigt för den tjänande fastigheten. För grannsämjans skull uppmuntrar jag dig att i första hand överväga andra lösningar, och försöka komma överens med den tjänande fastighetens ägare om utövandet av servitutet.I 14 kap. 7 § JB omnämns att om ägaren av någondera av fastigheterna, dvs. den tjänande eller härskande parten, har åsidosatt sin skyldighet, åligger det honom att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skadan. Som exempel på att den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt på grund av servitutet är att han utan stöd i upplåtelsen har på den tjänande fastigheten uppfört anläggning för servitutets utnyttjande. Den tjänande fastighetens ägare har å sin sida brustit i sin skyldighet på grund av servitutet såväl då han hindrat utövningen av ett positivt servitut som i det fall att han vidtagit anordningar i strid med ett negativt servitut.Angående ansvaret att hålla vägen i skick kan följande nämnas. Den härskande fastigheten kan ha en skyldighet att underhålla vägen som avses med servitutet (14 kap. 1 § 2 stycket JB). Därutöver åligger det den härskande fastigheten att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet inte vållas onödigtvis (14 kap. 6 § 2 stycket JB). Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Kan en samfällighet vara motpart avseende avtalsservitut?

2019-03-14 i Servitut
FRÅGA |Hej.Jag äger en fastighet som angränsar till en samfällighet (30 st fastigheter). Jag skall nu ansluta till deras vattensystem för att på så sätt få kommunalt vatten. Vi skall nu reglera detta i ett avtalsservitut. Jag kommer att ansluta med egen slang som grävs ner till frostfritt djup och till mitt hus är det ca 300 m. Av dessa 300 m ligger slangen ca 50 m på samfällighetens mark.Kan jag skriva ett avtalsservitut med samfälligheten (styrelsen skriver under) som motpart eller måste ett servitut skrivas där samtliga 30 fastigheter skriver under.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om servitut finns i 14 kap. jordabalken. Ett servitutsavtal kan inte skrivas in i en samfällighet, men däremot i de fastigheter som ingår i samfälligheten. Du måste därför skriva ett avtalsservitut med samtliga 30 fastighetsägare. Läs mer på lantmäteriets hemsida här och här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!