Officialservitut och varaktighet

2019-10-31 i Servitut
FRÅGA |HejRekvisit varaktighet vid officialservitut.Man vill bilda officialservitut över vår fastighets strandlinje trots läget 1 meter över havet och 1 meter från havet. Havsnivåhöjningen inom ca 50 omöjliggör varaktighet av detta servitut. Redan idag svämmar det över vid storm. Finns rättsfall vi kan åberopa som sätter stopp för detta. Vi har föreslagit alternativa vägdragningar.Området håller även på att planläggas. Kan vi åberopa att servitutbildandet ska sommanläggas med planen enligt PBL 4:18.Med vänlig hälsning
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varaktighetsrekvisitet vid officialservitut:Vid officialservitut skapas servitutet i enlighet med 7 kap fastighetsbildningslagen (FBL) och är en form av fastighetsbildning. 3 kap 1 § FB ställer upp villkoren för fastighetsbildning"Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning.En tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme får ny- eller ombildas endast om det står klart att åtgärden är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet. Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en sådan fastighetsbildnings särskilda karaktär beaktas. Därutöver gäller vad som föreskrivs i 1 a och 1 b §§. Lag (2009:183)."Vidare anges i 7 kap 1 § FBL:"Servitut som bildas genom fastighetsreglering ska vara av väsentlig betydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande ska hänsyn inte tas till rättighet som är grundad på frivillig upplåtelse.Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet inte innefatta skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. Servitut får inte bildas för viss tid eller göras beroende av villkor. Dock får bestämmas att servitut ska gälla endast så länge ändamålet inte tillgodosetts på annat sätt som särskilt anges.För bildande av servitut som det har meddelats bestämmelser om i en detaljplan gäller inte första stycket och 5 kap. 8 §. Lag (2010:1003)."Villkoren i 3 kap FBL. är enhetliga för alla slag av fastighetsbildningsåtgärder och tillämpliga vid all fastighetsbildning. De gäller inte bara vid nybildning av fastighet, dvs. avstyckning, klyvning och sammanläggning, utan också vid ombildning, dvs. fastighetsreglering. I fråga om fastighetsreglering bör särskilt påpekas att villkoren gäller inte bara vid marköverföring och samfällighetsåtgärder utan också vid servitutsåtgärder. Uppfylls inte villkoren i 3 kap. 1 § är fastighetsbildningen tillåten endast om stöd finns i undantagsbestämmelser i FBL.De allmänna lämplighetsvillkoren kan sammanfattas i följande punkterEn fastighet ska bli varaktigt lämpad för sitt ändamål med avseende på exempelvis belägenhet, storlek, väg och VA. Fastighetsbildning får inte avse tillfälliga behov, alltså ett krav på varaktighet.Fastigheten ska kunna komma till avsedd användning inom överskådlig tid, dvs. krav på viss aktualitet.Eftersom bildande, ändring och upphävande av servitut är en form av fastighetsbildning ska 3 kap. 1 § FBL var tillämplig även vid sådana åtgärder. Bestämmelsen ska tillämpas såväl för härskande som tjänande fastighet. För att servitut ska få bildas, ändras eller upphävas krävs även att villkoren i 5 och 7 kap. är uppfyllda. Uppfylls inte villkoren i dessa kapitel vid en servitutsåtgärd blir det över huvud taget inte aktuellt med någon prövning enligt 3 kap. 1 §. Om dessa villkor är uppfyllda ska det i och för sig göras en prövning enligt 3 kap. 1 § men normalt kan den prövningen göras tämligen enkel, eftersom kraven på en positiv nettoeffekt av fastighetsbildningen enligt 5 och 7 kap. är relativt högt ställda. (Källa s. 74 Handbok fastighetsbildning från Lantmäteriet.)Enligt 7 kap. 1 § FBL andra stycket andra meningen gäller att fastighetsbildningsservitut inte får skapas för viss tid eller göras beroende av villkor. Det finns dock möjlighet att vid bildandet av fastighetsbildningsservitut enligt tredje meningen föreskriva att rättigheten ska gälla endast så länge ändamålet inte tillgodosetts på annat sätt. Den här typen av bestämmelse får praktisk betydelse i sådana fall, där ett vägbehov omedelbart måste tillgodoses genom servitutsbildning. Det måste då stå klart att vägfrågan tämligen snart kommer att lösas på annat sätt, t.ex. genom anläggandet av allmän väg eller genom att gemensamhetsanläggning anordnas. Denna möjlighet finns för att man inte ska behöva upphäva servitutet vid särskild förrättning (prop. 1969:128 s. B 546). Då det ibland kan bli svårt att avgöra om ett tillfälligt servitut ska anses ha upphört, bör föreskriften enligt motiven tillämpas med viss restriktivitet. Endast i de fall då det vid förrättningstillfället framstår som klart att behovet av servitut är kortvarigt, bör denna lösning väljas (prop. 1969:128 s. B 549). 658 2019-02-01 Servitut som bildas enligt FBL får inte tidsbegränsas. Om det finns behov att bilda servitut för viss tid, kan detta ske genom avtal enligt jordabalken. (Källa s. 657-658 Handbok fastighetsbildning från Lantmäteriet.)RekommendationJag rekommenderar att ni skaffar något slags expertutlåtande som stödjer att det berörda området inte kommer att vara användbart till följd av ökad havsnivå, erosion , ändrade väderförhållanden eller liknande. Jag har tyvärr inte hittat något rättsfall som passar in exakt på er situation men det framstår preliminärt som att det vore olämpligt att skapa ett servitut genom fastighetseglering i ert fall. Ni bör föra en motiverande argumentation kring varför officialservitutet inte bör bildas och varför det inte uppfyller kravet på varaktighet. Du skulle även kunna ta hjälp av en advokat inom fastighetsrätt för få en djupare kunskap om officialservitut.Angående 4 kap 18 § PBL, ja ni kan åberopa den men det är kommunen som "får" besluta enligt bestämmelsen. Det är alltså inget som kommunen måste "ska" göra.

Underhållsansvar för servitut

2019-10-10 i Servitut
FRÅGA |Hejsan!Bor på en liten hästgård där det ligger ett servitut på köldbärarledning i en del av våran hage. Nu har det blivit djupa fåror av denna ledning så att vi inte kan använda den till hästarna, då de kan bryta benen på grund av detta.Undrar nu vem som ska åtgärda detta, vi som har gården eller de som bor i huset som har köldbärarledningen.Med vänlig hälsning,
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din juridiska fråga!Jag tolkar din fråga som ni äger en fastighet (gården) som har upplåtit en servitutsrätt för en annan fastighet (huset) att dra köldbärarledningen genom er mark. Du vill nu veta vem av fastighetsägarna som är ansvarig för underhållet av servitutet. Det som ej framgår av din fråga är om det rör sig om ett avtalsservitut eller ett officialservitut, varför jag redogör för båda fallen. Ett avtalsservitut tillkommer genom ett avtal mellan fastighetsägarna, medan ett officialservitut blir till genom fastighetsreglering på myndighets beslut. Bestämmelser om servitut finns i jordabalken (JB) samt fastighetsbildningslagen (FBL). Termer som brukar användas för att beskriva förhållandet mellan fastigheterna är den tjänande fastigheten samt den härskande fastigheten, varav den tjänande fastigheten är den som som exempelvis upplåter rätten för annan att dra en ledning genom sin mark. I ert fall är ni den tjänande fastigheten, eftersom det är er fastighet som upplåter servitutsrätten. AvtalsservitutVanligtvis så följer villkoren för servitutsrätten av avtalet, som ofta innehåller de förpliktelser som åligger den härskande respektive tjänande fastigheten. Ett ansvar för underhåll kan exempelvis regleras i avtalet. Finns det ingen ledning att få i avtalet gäller som huvudregel att den härskande fastigheten ska stå för underhållet (JB 14 kap. 6 §). OfficialservitutVid officialservitut uppkommer inte några vidare förpliktelser för exempelvis underhåll för den tjänande fastigheten, om detta inte är överenskommet i samband med förrättningen samt står inskrivet i fastighetsregistret (FBL 7 kap. 1 § andra stycket). Officialservituten finns inskrivna i fastighetsregistret, med reservation för servitut bildade före år 1972, där registret inte är helt fullständigt. Även avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret. SammanfattningVilken fastighet som ska svara för underhållet kan framgå av avtalet eller inskrivningen. Om det inte är bestämt vem som är underhållsskyldig är det den tjänande fastigheten som ska stå för detta. I ert fall blir det således ägaren till den andra fastigheten (huset) som ska åtgärda fårorna som uppkommit av ledningen. Lantmäteriet tillhandahåller information om er fastighet och i sådant fall en eventuell inskrivning av servitut. Informationen går att nå enkelt exempelvis genom de e-tjänster som lantmäteriet erbjuder på lantmäteriets webbplats.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, och lycka till! Med vänlig hälsning,

Servitut eller nyttjanderätt

2019-09-19 i Servitut
FRÅGA |Hej.Seritut/avtal gemensam brunn.Jag har fått ett förslag på ett avtal från min granne. Vi har påbörjat installation av ny brunn.Brunnen är borrad på min grannes fastighet. Jag betalar 50 % av alla kostander.Jag har fått ett förlag på ett avtal, som inte känns bra.Det lyser enligt följande.AVTAL Odensjö 2019 09??Fastighetsägare till Fastighet Odensjö 4:3Fastighetsägare till Fastighet Odensjö 4:4Bildar en gemensam vattenanläggning på fastighet Odensjö 4:3.I avtalet gäller gemensamt ansvar för uppbyggnad, underhåll o drift.Avtalet gäller mellan nuvarande fastighetsägare.Den sista meningen opponerar jag mig mot. Vad händer om ägarna till Odensjö 4:3 dör.Då kan jag stå utan vatten, om den nya ägaren inte vill dela med sig. Vad kan jag göra då?Är jag utan vatten? Har jag förlorat massa pengar? Tacksam för svar.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett nyttjande av annans mark eller tillbehör till annans fastighet kräver tillstånd, antingen genom ett medgivande från markägaren eller ett tvingande beslut från behörig myndighet. Det finns i och för sig inga formkrav för ett medgivande från markägaren, men det har ändå stor betydelse för vilka juridiska konsekvenser som uppstår. I ditt fall blir de aktuella rättsfigurerna servitut eller ett "vanligt" nyttjanderättsavtal avseende en brunn. Jag kommer i det följande beskriva på vilket sätt dessa två olika former av nyttjanderätter skiljer sig från varandra. ServitutBestämmelserna om servitut finns i 14 kap. Jordabalken (JB) och är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets väg eller brunn m.m. Ett servitut är knutet till en viss fastighet och inte en viss person. Det innebär att servitutet gäller oavsett vem som äger respektive fastighet. Servitutet är inte heller tidsbegränsat utan kan gälla obegränsad tid framöver. Vid ett servitut är den tjänande fastigheten den som låter annan nyttja marken och den härskande fastigheten är den fastighet som får rätt till servitutet, 14 kap. 1 § JB. Om du och din granne skulle upprätta ett servitut blir alltså grannfastigheten tjänande fastighet medan din fastighet är härskande.Det finns två typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare medan ett officialservitut bildas genom beslut från en myndighet. Hos Lantmäteriet sker det genom en lantmäteriförrättning. AvtalsservitutFör att upprätta ett avtalsservitut ska följande förutsättningar föreligga. Servitutet ska lösa ett problem som inte kan lösas inom den egna fastigheten, det ska främja en ändamålsenlig markanvändning, vara av stadigvarande karaktär samt vara av väsentlig betydelse för den härskande fastigheten. För att servitutet ska vara giltigt krävs även att det upprättas i skriftlig form av den tjänande fastigheten. Det ska även framgå vilken som är den tjänande respektive härskande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen, 14 kap. 5 § JB.Avtalsservitutet kan sedan inskrivas enligt 7 kap. 10 § och 23 kap. 1 § JB. Inskrivningsmyndigheten är Lantmäteriet. Inskrivningen är inte obligatorisk, men fördelen med detta är att servitutet blir offentligt och ger ett sakrättsligt skydd där nya förvärvare av den tjänande fastigheten inte kan vara omedvetna om att fastigheten är belastad av ett servitut. Officialservitut Ett officialservitut bildas, ändras eller upphävs genom en lantmäteriförrättning, i en så kallad fastighetsreglering, 5 kap. 1 § fastighetsbildningslag. Ett officialservitut kan bara upplåtas om det är av "väsentlig betydelse" för den härskande fastigheten, 7 kap. 1 § fastighetsbildningslag. Lantmäteriets beslut om att upplåta ett officialservitut kan grundas på en överenskommelse mellan fastigheternas ägare men kan i vissa fall ske även fast parterna inte är överens. NyttjanderättsavtalEtt nyttjanderättsavtal som innebär ett partiellt nyttjande av annans fastighet regleras i 7 kap. JB. Denna nyttjanderätt gäller enbart mellan avtalsparterna, vilket innebär att ett nytt avtal måste upprättas om någon av fastigheterna byter ägare. Den nya ägaren är emellertid inte tvungen att gå med på att upprätta ett nytt nyttjanderättsavtal. Till skillnad från servitutet som inte har någon tidsbegränsning är en partiell nyttjanderätt tidsbegränsad, 7 kap. 5 § JB. Ett nytt avtal måste upprättas vart 25e år (om det ligger inom detaljplanerat område) eller vart 50nde år (om det ligger utanför detaljplanerat område). Likt ett servitut finns möjlighet till inskrivning av nyttjanderätten, 7 kap. 10 § och 23 kap. 1 § JB. Sammanfattning och svarSå som ert avtal är utformat rör det sig om ett nyttjanderättsavtal. Det innebär att avtalet gäller mellan de nuvarande fastighetsägarna, d.v.s. dig och dina grannar. Om din avtalspart dör, eller om grannfastigheten får nya ägare upphör alltså avtalet att gälla och du måste komma överens med de nya ägarna om, och i så fall vilket typ av avtal ni ska upprätta för att du fortsättningsvis ska kunna använda brunnen.Om de nya ägarna inte går med på att låta dig använda brunnen kan du ansöka hos Lantmäteriet om en fastighetsreglering. Lantmäteriet kan då bilda ett officialservitut som gäller oavsett vem som äger respektive fastighet. Detta är givetvis något du kan ansöka om även idag om det är så att du vill upprätta ett servitut som den nuvarande grannfastigheten inte vill gå med på. Hoppas du fick svar på din fråga. Du har även valt telefonuppföljning till din fråga och jag har kontaktat dig på mail med förslag på tid. Återkom gärna till mig så snart du kan om du behöver boka om tiden. Med vänlig hälsning,

Får jag flytta en väg som är belastad av ett servitut?

2019-08-31 i Servitut
FRÅGA |Kan jag flytta vägen som har servitut så grannen fortfarande kan använda vägen som han har servitut men jag vill flytta vägen. De får inte en sämre väg, men vi får lite av vår fastighet tillbaka.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör alltså huruvida du kan ändra i ett befintligt servitut. Inledningsvis kan nämnas att din fastighet i lagtext kallas för den tjänande fastigheten, medan fastigheten som kan nyttja servitutet på den andra fastigheten kallas för härskande fastighet. Jag utgår i mitt svar från att det rör sig om ett avtalsservitut och inte ett officialservitut, som tillkommer genom ett myndighetsbeslut som bl.a. regleras av fastighetsbildningslagen (FBL). Avtalsservitut regleras i 14 kap. jordabalken (JB).Vad följer av avtalet?Själva servitutet är knutet till fastigheten och inte till dig som fastighetsägare (14:3 JB). Ett avtalsservitut skrivs däremot mellan er som fastighetsägare i syfte att låta den härskande fastighetens ägare använda den tjänande fastigheten på ett sätt som uppges i servitutet, som i detta fall en väg. Som utgångspunkt gäller servitutet "för alltid", om inte annat avtalas.Ett avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret, vilket gör det lättare för utomstående att tolka servitutet och därmed också syftet med att låta den härskande fastighetens ägare använda vägen; det är dock inget krav enligt jordabalkens bestämmelser. Ett avtalsservitut ska (även om det inte registrerats i fastighetsregistret) formuleras skriftligen för att vara gällande (14:5 JB). Ni bör se efter vad som står i avtalet; finns det ingen uttrycklig poäng med att vägen går just på den plats den är belägen nu, är det troligt att det inte skulle strida mot vad som avtalats mellan er och du bör kunna flytta på densamma. Du kan bli ekonomiskt ansvarig om du åsidosätter en skyldighet enligt servitutetTänk däremot på att det kan vara en betungande omständighet för dig om vägen blir obrukbar under en period, vilket kan leda till att du måste ersätta den andre ägaren för skadan som uppstått för denne (14:7–8 JB). Observera också att servitutet avser ett officialservitut, så måste en fastighetsreglering till för att servitutet ska kunna ändras enligt fastighetsbildningslagen.Med vänlig hälsning,

Hur bred skall en servitutsväg vara?

2019-10-20 i Servitut
FRÅGA |Hur bred skall en servitutsväg vara?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga generella regler kring hur bred en servitutsväg ska vara. Du kan kontakta domstol för att begära att de ska precisera servitutet närmare. Då kan du få mer information om bredd och vad för fordon som kan förväntas använda vägen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Ledningsrätt tomt - ta bort elledning?

2019-09-30 i Servitut
FRÅGA |Jag skulle vilja ha hjälp med att ta reda på vad som gäller med tomter och ledningsrätter. Vi ska köpa en tomt som håller på att avstyckas. På tomten står en luftledning med el. Är det vi som köpare som står för kostnaden för borttagning av stolpen eller är det säljaren?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att ni ska köpa en tomt med en ledningsrätt och du undrar vem som ska bekosta att ta bort ledningen. Eftersom din fråga handlar om ledningsrätt blir ledningsrättslagen tillämplig. LedningsrätterEn ledningsrätt är en form av intrång i en fastighetsägares äganderätt och därmed har fastighetsägaren rätt till ekonomisk kompensation. Lantmäterimyndigheten beslutar om så kallade ledningsrätter som sedan förs in i fastighetsregistret. En ledningsrätt är alltså kopplad till en viss fastighet. En ledningsrätt gäller för all framtid och gäller även mot ny ägare till fastigheten. En ledningsrätt kan endast ändras eller upphävas genom att Lantmäteriet utfärdar en ny ledningsrättsförrättning. Du kan läsa mer om detta på Lantmäteriets hemsida, se här. En ledningsrätt är alltså kopplad till en fastighet och innebär att den som har rätten får utnyttja en fastighet på det sätt som ledningsrätten föreskriver. Kan ni ta bort ledningen?Förutsatt att det finns en ledningsrätt kopplad till fastigheten som ger ledningsrättsinnehavaren rätt till att ha en luftledning på tomten har varken ni eller säljaren rätt att ta bort stolpen. Vilka rättigheter den som äger ledningsrätten har framgår av det ledningsbeslut som Lantmäteriet har utfärdat, se 22 §. Vad gäller?Förutsatt att det finns en ledningsrätt som ger någon rätt att ha elledningen på tomten har varken ni eller säljaren rätt att ta bort stolpen. Ifall ni blir ägare till tomten har ni dock rätt att få ekonomisk kompensation för ledningsrätten. Om det inte finns någon ledningsrätt kopplad till tomten har både ni och säljaren rätt att ta bort stolpen. I sådana fall får ni avtala om vem som ska bekosta borttagandet av stolpen. Om ni vill att säljaren ska stå för den kostnaden bör ni alltså skriva in det i ert köpeavtal. Hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig! Ifall du har fler frågor eller behöver ytterligare juridisk rådgivning av Lawlines juristbyrå kan du kontakta mig på axel.bellander@lawline.se. Vänliga hälsningar

Ett tecknande av servitut gäller även för kommande fastighetsägare

2019-09-07 i Servitut
FRÅGA |Hej! Vi är ett löst sammansatt lag av ca 15 sommarstugeägare kring ett par bryggor vid en liten insjö i Närke. Markägaren, tillika ägare av vattenrättigheterna, är en äldre, vänligt sinnad man som under många år låtit oss sommarstugeägare utan kostnad använda marken kring bryggorna och även utan kostnad låter oss ha bryggor i sjön.Detta har alltså funkat länge utan några problem. Och när vi som har bryggplats t.ex. ska reparera våra bryggor fördelas materialkostnaden lika mellan oss medan arbetsinsatsen hittills har gjorts av dem som har kompetens och tid. Inga skrivna regler finns. Eventuella beslut fattas muntligt på ett bryggmöte på våren.Men nu funderar brygglaget på att göra ett (mycket) långsiktigt avtal med mark- och vattenägaren så att våra hittillsvarande "rättigheter" står sig och helst t.o.m. klarar ett ägarskifte på markägarens fastighet.Vad krävs för att ett sådant avtal ska bli juridiskt bindande?Med vänlig hälsning!
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumLagrum som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Jordabalken (JB) som reglerar fastigheter.Avtal om nyttjande av annans fastighetNär man sluter ett avtal mellan fastigheter som även ska gälla för framtida fastighetsägare brukar man upprätta ett så kallat servitut. Ett servitut är ett avtal som kommer att bli gällande även om det är så att fastighetsägaren som låter er nyttja hans mark avseende bryggorna i sjön och likande skulle sälja fastigheten till någon annan. Det är vanligt att man sluter servitutsavtal gällande att använda någons väg på dennes fastighet för att exempelvis komma fram till sin egen fastighet och likande. Att få tillgång till någon annans brygga och badplats är också ett servitut som är vanligt att avtala om. För att man ska ha rätt att avtala om ett servitut krävs det att det är för att främja en ändamålsenlig markanvändning. Att få rätt att som sommarstugeägare nyttja vattenrättigheterna i ert fall är objektivt sett godtagbart för att främja en ändamålsenlig markanvändning, 14 kap. 1 § JB. Detta innebär att kraven för att få upprätta ett servitut är uppfyllda i ert fall.Hur avtalar man om ett servitut?När man sluter ett avtalsservitut ska den tjänande fastighetens ägare (den äldre mannen som äger vattenrättigheterna) skriftligen upprätta ett avtal där han formulerar ändamålet med upplåtelsen av sin fastighet till er, samt skriver vilka fastigheter det är som får ta del av upplåtelsen. Alltså ska både de fullständiga namnen på alla sommarstugefastigheter och hans egen fastighet omnämnas i avtalet, 14 kap. 5 § JB. Underskrift av alla krävs också.Detta avtal ska gälla även för framtida fastighetsöverlåtelser, men för att vara på den säkra sidan rekommenderar jag er att skriva in servitutet i fastighetsregistret. Detta görs genom att sända in en skriftlig ansökan till Fastighetsinskrivningen på Lantmäteriet som kostar 375 kronor. Exakt hur ni ska gå tillväga kan ni se här. Blanketten som ska skickas in till Lantmäteriet utöver det skrivna servitutsavtalet hittar ni här.AvslutningJag hoppas att ni fick svar på er fråga och är det så att ni har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.seså återkommer jag. Annars önskar ag er lycka till!Vänligen

Får den härskande fastigheten bygga om servitutsvägen?

2019-08-29 i Servitut
FRÅGA |Hej, Har den härskande parten i ett servitut på en gammal infartsväg rätt att bygga om den så att marklinjer höjs med 1 m. och så att den belastande parten inte längre kan använda vägen?Mvh
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser om din fråga hittar vi i Jordabalken (JB).Får man ändra servitutsvägen så den är obrukbar för tjänande fastigheten?Jag förstår din fråga som att du undrar om den härskande fastigheten, det vill säga den som har fått rätt att nyttja väg på annans mark (den tjänande fastighetens mark), har rätt att bygga om vägen så att den tjänande fastigheten inte längre kan använda den.Ett servitut får inte vara ett totalt ianspråktagande av den tjänande fastigheten. Det ska istället röra sig om en rätt att nyttja vägen på deras mark då detta behövs för den härskande fastighetens användning av sin egen fastighet. Att den härskande fastigheten skulle ha rätt att på egen hand företa en ombyggnation av en väg som tillhör och ligger på den tjänande fastighetens mark är därför inte möjligt. Vägen har inte bytt ägare genom servitutet utan tillhör fortfarande den tjänande fastigheten, men med en rätt för den härskande fastigheten att använda den. Om den härskande fastigheten hade byggt om vägen på ett sätt som inneburit att den tjänande fastigheten inte längre kunde använda den hade det brutit mot sättet ett servitut får upplåtas på. Ett servitut får inte upplåtas i sin helhet – och med det menar jag att man genom ett servitut inte får "ge bort" en del av sin mark till en annan fastighet. Det är endast en rätt att nyttja fastigheten, och i detta fall vägen, som ligger på den tjänande fastighetens mark, 14 kap. 1 § JB.Inte heller får den tjänande fastigheten bygga om vägen så att den härskande fastigheten inte kan använda den. Faktum är att det inte finns en rätt att flytta vägen utan att båda fastighetsägarna har kommit överens om det, om det inte skulle föreligga vissa specifika omständigheter. AvslutningSammanfattningsvis är mitt svar på din fråga nej, ingen av fastigheterna får bygga om vägen utan den andres samtycke. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Vänligen