Får man kapa grannars buskar om de medför olägenheter?

2020-03-30 i Fastighet
FRÅGA |Hejsan,Vi har parkering för vår bil vid kanten av vår tomt. När vi ska backa ur från vår tomt så har vi svårt att se ut på gatan då vår grannes buskar som växer på dennes tomt är cirka 1,5 meter i höjd och blockerar synen för oss.Vi har påtalat detta för grannen för cirka 6 månader sedan, han har efter det klippt ner busken till 1,3 m cirka men vi kan ju fortfarande inte se ut på gatan.Vilka rättigheter har vi här?Och vad skulle hända ifall vi backar på någon på grund av dålig sikt?Kan vi ge grannen en tidsfrist innan vi kapar ner det och hur mycket får vi kapa då?Tack på förhand.
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Regler på området finns i jordabalken (JB). I 3:1 JB stadgas att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Att ha en 1,3 meter hög buske på sin egen tomt bryter inte mot denna bestämmelse.I 3:2 JB slås sedan fast att ifall rot eller gren tränger in på fastigheten bredvid och det medför olägenhet för fastighetens ägare, får denne ta bort roten eller grenen. Områdets ägare ska dock få tillfälle att själv utföra åtgärden om den kan befaras medföra skada av betydelse för honom.Detta medför att man endast får ta bort grannars växter ifall de växer över tomtgränsen in på den egna fastigheten. Som granne har man ingen möjlighet att lagligen ta bort grannars växter som växer inne på grannens fastighet, oavsett om det medför olägenheter eller inte. Att din granne har en buske som skymmer sikten när du backar ut med din bil ger dig därmed inte befogenhet att kapa busken. Även om grannens buske leder till dålig sikt är det bilföraren själv som är ansvarig om den skulle backa på någon.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Är fastighetsägare och markägare samma sak?

2020-03-08 i Fastighet
FRÅGA |Är fastighetsägare och markägare samma sak?
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i jordabalken (JB).Är fastighetsägare och markägare samma sak?Den civilrättsliga definitionen av fastighet återfinns i 1 kap. jordabalken (JB). Där framgår det att fast egendom är jord som i sin tur kan vara indelad i olika fastigheter (1 kap. 1 § JB). Ofta misstas begreppet fastighet i vardagligt tal som en byggnad; vilket inte är korrekt. Däremot kan en fastighet inrymma ett hus exempelvis. Om huset ägs av fastighetsägaren och är avsedd för eget bruk anses huset vara ett tillbehör till fastigheten. Med andra ord är fastighet alltså ett mark, eller vattenområde. En fastighetsägare kan exempelvis äga ett markområde utan några byggnader därtill, likaså det omvända (2 kap. 1 § JB). En markägare äger i stället en viss del jord. Jämfört med fastighetsägare - där äganderätten är lite mer omfattande. Markägare kallas även för jordägare (8 kap. 1 § JB).Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen tillbaka!Vänligen,

Hävning av fastighetsköp (dröjsmål med betalning)

2020-02-09 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Vilka är formkraven vid hävning av fastighetsköp från säljarens sida? Köparen har inte betalat vare sig handpenning eller köpeskilling i enlighet med köpeavtalet. Kan hävningen meddelas genom endast rekommenderat brev krävs personlig delgivning?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill få reda på vilka möjligheter säljaren har att häva ett fastighetsköp när det föreligger dröjsmål med betalning från köparens sida.Tillämplig lag:4 Kap. Jordabalk (1970:994).Det handlar om ett fastighetsköp, följaktligen blir Jordabalk (1970:994) tillämplig. Fast egendom är jord, se 1:1 Jordabalk.Jag utgår från att formkraven för köp enligt 4:1 Jordabalk är uppfyllda.Köparens enda egentliga plikt är att betala köpeskillingen i enlighet med köpehandlingen.Om köpet enligt förbehåll i köpehandlingen häves på grund av utebliven betalning av köpeskillingen ska köparen ersätta säljaren dennes skada, se 4:25 2st. Jordabalk.Regeln ovan stadgar att det måste finnas ett förbehåll i köpehandlingen redan från början, om möjligheten till hävning. Finns det inte något sådant förbehåll är hävning inte möjligt.Generellt kan sägas att hävning får genomföras först om fullgörelse inte kan genomföras. Det ska sannolikt röra sig om ett väsentligt dröjsmål för att hävning ska vara för handen.Om det i köpehandlingen har föreskrivits att ett köpebrev skall upprättas är detta att anse som ett giltigt hävningsförbehåll, se 4:5 Jordabalk.Det krävs inte någon personlig delgivning för att häva ett fastighetsköp.

Försäljning av samägd egendom

2020-01-19 i Fastighet
FRÅGA |Om två personer äger ett hus ihop, hur värderar man om en person vill behålla och den andra sälja?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Om två personer äger lika del i en fastighet har den ena rätt tvinga fram en försäljning, såvida inte synnerliga skäl, som den andra parten visar, finns (6 § Samägandelagen). Denna regel infördes i syfte att hindra att konfliker mellan delägare hindrar förfogande av egendom, eller om någon har tröttnat på konfliken och vill lämna från sig fastigheten pga. konfliken.Synnerliga skäl kan bla. vara avtal mellan parterna, eller om det finns ett s.k. hembudsförbehåll(krav på försäljning till viss person i första hand) i ett dokument som gav dig äganderätt till fastigheten. Dessa regler har framkommit genom domstolspraxis i efterhand, för att precisera vad som menas med "synnerliga skäl". Detta område i rätten utvecklas efterhand och det är värt att konsultera en advokat för att få garanterad överblick över bvilken praxis som råder just nu.Jag hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Gåva vid en del av fastighet

2020-03-25 i Fastighet
FRÅGA |Om en del av en fastighet ska ges bort, måste alla delägarna av fastigheten godkänna det i gåvobrevet där den delen av fastigheten ges bort?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om köp, byte och gåva av fastighet regleras i 4 kap. Jordabalken (JB). För att ge bort en del av en fastighet måste ett skriftligt gåvobrev upprättas 4 kap. 1 § JB, gåvobrevet behöver undertecknas av gåvotagare och gåvogivare. Således behöver inte resterande delägare av fastigheten godkänna gåvan. I övrigt ska gåvobrevet innehålla fastighetens beteckning, vem som är gåvogivare respektive gåvotagare, era personnummer samt hur stor del av fastigheten som överlåts. När gåvan fullbordats behöver gåvotagaren även ansöka om lagfart, detta kräver att två personer bevittnar undertecknandet och sedan skickar en ansökan om lagfart till lantmäteriet, 20:1 JB.Om du är gift måste gåvan registreras hos Skatteverket för att vara giltig(8:1 och 16:2 Äktenskapsbalken). Detta görs genom att skicka in gåvobrevet till Skatteverket samt betalar en ansökningsavgift.

Måste ett gåvobrev av fastighet vara undertecknat av båda parter?

2020-02-19 i Fastighet
FRÅGA |Det har blivit bråk mellan bröder som äger en jordbruksfastighet. Två av oss vill inte längre hålla på med jordbruket, utan vill sälja sina delar. Den tredje vill ta över men vill inte betala något. Det finns ett gåvobrev från våra föräldrar. Där det står: Skulle någon av gåvotagarna vilja avyttra sin del i fastigheten, så skall andelen först hembjudas åt övriga delägare. För en köpeskilling motsvarande det vid tiden för överlåtelsen gällande tax.v. Jag har läst att gåvobrevet måste undertecknas av både gåvogivarna och gåvomottagarna. Brevet är endast undertecknat av gåvogivarna, ej av gåvomottagarna. Gåvobrevet är bevittnat av två personer och registrerat.Eftersom gåvobrevet ej är undertecknat av gåvomottagarna, kan man då anse att gåvobrevet ej är giltigt?Kan man i så fall gå till domstol och tvinga fram en försäljning i en auktion?Mycket tacksam för svar.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Jordabalken (JB) där fastigheter regleras, samt Samäganderättslagen (SamägL).Gåva av fastighetPrecis som du själv har konstaterat krävs det att gåvobrevet är undertecknat av båda parter, det vill säga såväl era föräldrar som er tre bröder, för att det ska vara giltigt. Eftersom detta inte har skett är således inte gåvobrevet giltigt, 4 kap. 1 och 29 §§ JB. Samäganderätt Jag tolkar det som att era föräldrar har gått bort och att ni nu äger jordbruksfastigheten tillsammans. Eftersom gåvobrevet inte var giltigt gäller istället samäganderättslagens regler om tvångsförsäljning. Enligt lagen har vem som helst av er delägare rätt att bestämma att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Detta sker vanligtvis i fall där man inte kan komma överens om fastigheten, precis som i ert fall, 6 § SamägL. Svaret på din fråga är således ja, ni kan kräva att fastigheten säljs på offentlig auktion med tanke på att gåvobrevet inte är giltigt. För att göra detta vänder ni er till Tingsrätten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Finns det något schablonvärde för fastigheter då man inte vet anskaffningsvärdet?

2020-01-31 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Vi, jag och min bror och vår mor, har sålt den del av en skogsfastighet som vi äger tillsammans. Denna fastighet har vi ärvt av vår mormor resp mor som i sin tur ärvt den av sin far. Vi har inget ingångsvärde/anskaffningsvärde - finns det någo schablonvärde eller liknande man kan använda?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att fastigheten har varit med i släkten ett tag, och det finns en speciell regel som gäller för fastigheter som förvärvats för längesen.Fastigheter förvärvade före år 1952:För fastigheter som förvärvats före 1952 anses inköpspriset vara 150 % av fastighetens taxeringsvärde 1952. Uppgifter om detta kan du beställa från Riksarkivet. De uppgifter du behöver för detta är fastighetsbeteckning (helst dåvarande), dåvarande ägare samt kommun och församling där fastigheten ligger.Hoppas detta var till hjälp!Vänligen,

Muntligt grannmedgivandes giltighet mot ny ägare

2019-12-28 i Fastighet
FRÅGA |Vi har en Friggebod & lekstuga uppförd nära tomtgräns som ny granne kräver att vi flyttar.Vi har ett muntligt medgivande från vår tidigare granne för två komplementsbyggnaderna, en lekstuga ca 4,5 kvm och ett förråd ca 7 kvm. Avtalet ingicks i oktober 2013 och uppförandet av komplementsbyggnaderna inleddes i augusti 2014 och färdigställdes i september 2014. Detta helt i enlighet med grannmedgivandet.Den tidigare grannen avled 2018-03-19.Det är därför inte möjligt att i efterhand erhålla ett skriftligt avtal. Vi anser att det dock inte behövs i detta fall eftersom det redan finns ett muntligt avtal. Stadsbyggnadskontoret har nu beslutat att den nya grannens anmälan ska gälla och vi måste flytta byggnaderna.Vad gäller? Måste vi flytta? Kan vi överklaga?
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av den avtalsrättsliga principen pacta sunt servanda att avtal ska hållas bindande för de parter som ingår avtalet, se 1 § Avtalslagen (här). Mark- och miljööverdomstolen har i sitt mål P 8142-17 fastställt att ett medgivande av grannen ska vara gällande även om den medgivande grannen flyttar och den nya ägaren hävdar att medgivande inte finns. I målet var dock medgivandet skriftligt. Ett muntligt avtal omfattas visserligen av ovan nämnd princip men kan dock vara svårare att bevisa förekomsten av. Bevisbördan i civilrättsliga tvister ligger på den som åberopar en omständighet. Därför åligger det dig att bevisa att det föreligger ett giltigt muntligt grannemedgivande när du överklagar beslutet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen