Störande grannar i villaområde

2019-05-14 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Jag har mycket högljudda grannar. Bad dom sänka ljudet en natt lite över kl 00:00. Då sade dom att det är väl inte så sent, och fortsatte till kl 04:00 på morgonen. Nästa dag på morgonen skrev jag ett liten lapp och bad dom snällt att förstå, att det är inte alla som vill lyssna musik hela helgen, dag och natt, och bad dom ta hänsyn till oss andra som är trötta, de som har barn osv. Hjälpte inte. Nästa helg samma hög musik, och jätte hög skrikande. Hittade jag deras mobil nummer på nätet, och efter ytterligare flera högljudda helger, försökte sända sms och bad dom sänka musiken. Jag sckikade flera gånger sms och försökte vara snäll, och be dom förstå oss att ni behöver sova. En gång efter att de hela natten festade, och hade en massa folk över, som även kom framför våran hus och pratade( egentligen skrek så de kan höra varann), för de kunde inte höra varandra över hos grannen, så skulle jag köra till jobbet kl 05:30. På väg hade jag nästan kört av vägen, på grund av trötthet. När de började nästa helg med musik igen, ända till sen på kvällen, och jag sms-de och bad att sänka ljudet, så fick jag svaret" Tyst". Jag ringde polisen tror jag 2 gånger, men de görde inget. Vad kan jag göra? Snälla hjälp!!!.Jag sckikade även sms med lagen till dom....men de bryr sig inte. Det är villa som gäller.
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga!Till att börja med finns vissa bestämmelser i Miljöbalken (MB) som berör störningar från grannfastigheter (se framförallt 32 kap. 1 § MB). Enligt 32 kap. 3 § MB betraktas "buller" från grannfastighet som en störning. Störningen ska ha orsakat personskada, vilket man kan argumentera för att sömnsvårigheter är. Är detta uppfyllt, kan du ha rätt till skadestånd. Det finns vidare ett uppsåtskrav, alternativt vårdslöshetskrav. Grannen ska ha haft uppsåt att skada dig genom störningarna, eller varit vårdslös. Går inte detta att påvisa, kan du ändå ha rätt till skadestånd om störningarna inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållande på orten. Märk dock att störningar i miljöbalkens mening oftast handlar om exempelvis fabriker, och att det kan vara svårt att vinna talan på dessa regler om det rör sig om störande grannar. Vidare finns en regel 3 kap. 1 § Jordabalken (JB), som säger att den som nyttjar fast egendom (t.ex. ett hus) ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Detta innefattar att inte föra alltför mycket oväsen. Det kan vara möjligt att väcka talan i allmän domstol på denna grund. Dock handlar rättsfallen från högsta domstolen angående 3 kap. 1 § JB mest om exempelvis nedklippta häckar och nedtrampad mark. Det ter sig därför oklart vilka möjligheter du skulle ha att väcka talan på denna grund också. Den grund som ligger närmast till hand vilken du kan polisanmäla dina grannar för är ofredande enligt 4 kap. 7 § Brottsbalken (BrB). Ofredande innebär att man fysiskt antastar någon annan ellerutsätter någon annan för störande kontakter ellerannat hänsynslöst agerande. Gärningen ska vara ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, vilket betyder att agerandet ska anses typiskt sett störande eller kränkande. Dessa rekvisit ska vara täckta med uppsåt, det vill säga att grannarna ska ha agerat uppsåtligen i sitt ofredande. Det krävs inte att grannarna närmare tänkt på exakt vilka personer som skulle kunna bli störda av oljuden. Man brukar säga att hög musik som stör grannar utgör ofredande efter det att grannarna sagt till att oljuden stör dem. Eftersom du sagt till dem vid ett flertal tillfällen och de inte brytt sig, har de förstått att deras beteende är störande. Enligt min bedömning skulle deras beteende kunna utgöra ofredande. Slutsats: eftersom det rör sig om ett villaområde antar jag att ni ingår i någon slags samfällighetsförening. Jag rekommenderar dig därför att ta upp dessa problem på nästa möte med förening. Vidare borde du polisanmäla händelserna till polisen. Du skulle även kunna testa att kontakta miljöförvaltningen i din kommun angående störningarna (inte säkert att de tar emot ditt ärende, men kan ändå vara värt ett försök). För vidare rådgivningen rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Hur övertar våra barn fastigheten till så låg kostnad som möjligt?

2019-05-12 i Fastighet
FRÅGA |Vi har en fastighet som är värderat till mellan 5-6 miljoner. Den är belånad för 2 miljoner.Vi har två vuxna barn som vill överta fastigheten och lånen. Hur ska det gå till för att kosta så lite som möjligt för oss alla?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör att era barn ska överta fastigheten finns det två möjligheter för er, antingen att ni säljer fastigheten till dem eller att ni skänker fastigheten till dem. Vid en försäljning av fastigheten kommer det att tillkomma kostnader för er i form av vinstskatt för fastigheten. Vid gåva (under förutsättning att villkoren för gåva är uppfyllda) behöver ni inte betala någon skatt utan era barn träder i ert ställe enligt den s.k. kontinuitetsprincipen. Kontinuitetsprincipen innebär att det blir era barn som får betala skatt för vinsten den dag de säljer fastigheten istället. Om ni uppfyller de skatterättsliga kraven för gåva är det mest fördelaktigt att ni skänker fastigheten till era barn och att de tar över lånen.De skattemässiga kraven för gåvaFör att det rent skattemässigt ska vara en gåva krävs att vissa villkor är uppfyllda. Eftersom barnen tar över lånen har de betalt en viss ersättning för fastigheten, innebärande att det är ett s.k. blandat fång. Vid bedömningen om det skatterättsligt ska anses som en gåva utgår man i fråga om fastigheter från den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Principen innebär att hela överlåtelsen ska ses som en gåva, om det finns någon gåvodel. Med gåvodel avses om fastighetens värde överstiger ersättningens värde. Bedömningen om fastighetens värde görs utifrån taxeringsvärdet. Om ersättningen (de övertagna lånen) är högre än taxeringsvärdet, räknas det (trots vad ni kallar det) som en försäljning för vilken det ska beskattas. Om de övertagna lånen däremot är lägre än taxeringsvärdet räknas det skatterättsligt som en gåva som är skattefri (jfr 8 kap. 2 § inkomstskattelagen). I ert fall har jag inte tillgång till taxeringsvärdet, endast att fastigheten är värderad till 5-6 miljoner kronor. Det torde dock vara rimligt att taxeringsvärdet är högre än de 2 miljoner den är belånad till varför gåva torde vara möjlig.Formkraven för gåva av fastighet är detsamma som vid köpFör fastighetsköp finns det formkrav innebärande att vissa krav måste finnas med i köpehandlingen för att den ska vara giltig. De formkrav som finns är att köpehandlingen ska innehålla uppgift om köpeskillingen, en förklaring om att egendomen överlåtes på köparen av säljaren samt handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av både köparen och säljaren (4 kap. 1 § jordabalken, JB). För det fall att man skänker bort hela eller delar av en fastighet genom ett gåvobrev är reglerna desamma som vid köp (4 kap. 29 § JB). Det innebär att det är tillräckligt med ett gåvobrev för att skänka bort fastigheten, så länge det uppfyller formkraven för en köpehandling. Eftersom ni skänker bort fastigheten finns det ingen egentlig köpeskilling utan det torde vara tillräckligt att skriva noll kronor eller likvärdigt.Gåvobrevet, med formkraven uppfyllda, är således det viktigaste dokumentet för att skänka bort fastigheten.Era barn ska därefter söka lagfartMottagaren av gåvan (i det här fallet era barn) ska inom tre månader söka lagfart för fastigheten (20 kap. 1-2 § JB). Det krävs inte att gåvobrevet är bevittnat för att det ska vara giltigt (jfr 4 kap. 1 § JB). Däremot ska lagfartsansökan vilandeförklaras om överlåtelsehandlingen inte är styrkt av två vittnen (20 kap. 7 § JB). Det är således en god idé att redan vid utfärdande av gåvobrevet se till att det även bevittnas. Sammanfattning och rådI ert fall är det mest fördelaktigt att ni skänker fastigheten till era barn, under förutsättning att taxeringsvärdet är högre än lånen de tar över. Om det kravet är uppfyllt räknas det skattemässigt som en gåva, vilket är skattefritt. Eventuell vinst vid försäljning av fastigheten kommer istället era barn att betala den dag de säljer fastigheten.För att skänka fastigheten till era barn ska ni upprätta ett gåvobrev, enligt samma villkor som köpehandling (se ovan). Det finns inget krav att gåvobrevet bevittnas, däremot kommer lagfartsansökan att vilandeförklaras om det inte är bevittnat. Därför är en god idé att redan från början låta gåvobrevet bevittnas.I Lawlines avtalstjänst har ni möjlighet att till ett konkurrenskraftigt pris få ett gåvobrev upprättat juridiskt korrekt. I tjänsten fyller ni själv i era uppgifter, betalar och får det sedan tillsänt er. Om ni hellre vill ha personlig hjälp av en jurist som hjälper er med upprättande av gåvobrev m.m. kan vi givetvis även vara behjälpliga med det. Om ni är intresserade av att anlita en jurist från Lawlines juristbyrå för ändamålet är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Ändring av ägarförhållandet till fastighet

2019-05-01 i Fastighet
FRÅGA |Vi köpte en fastighet år 1996, med hustru som 100% ägare.nu vill vi ändra ägar-förhållandet till 50%,=hälften var,hur förfar vi???
Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! För att ändra det nuvarande ägarförhållandet finns det ett antal olika metoder ni kan använda er av. Oftast använder man sig av följande tillvägagångssätt: köp, gåva eller bodelning. Bestämmelser för köp, gåva och bodelning stadgas i Jordabalken (JB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).KöpDet första tillvägagångssättet är köp. Din hustru kan sälja halva fastigheten till dig och då blir du ägaren av halvan du köper. Ni måste då upprätta ett köpeavtal som skall skrivas under av båda. För detta finns det formkrav som skall följas i 4 kap 1 § JB, formkraven hittar du HÄR. Dock finns det en nackdel med detta sätt och det är att en betalning måste erläggas. Vilket i ert fall inte skulle vara en optimal metod. GåvaDet andra tillvägagångssättet är gåva. Eftersom ni är gifta regleras gåvor mellan gifta par i 8 kap. ÄktB. För att en gåva ska anses vara gällande mellan makar ska, om vad som gäller för fullbordande av gåva i allmänhet har iakttagits eller så ska man registrera gåvan hos Skatteverket 8 kap. 1 § ÄktB. Men då det är fråga om en fast egendom måste även reglerna i JB följas. Av 4 kap. 29 § JB framkommer det att samma regler skall gälla köp och gåva av fast egendom. Detta innebär att formkraven i 4 kap. 1 § JB måste upprättas i ett avtal även här. Det ska innehålla en kommentar där det framkommer att fastigheten ges bort som gåva och vem mottagaren skall vara, sedan ska båda parterna skriva under. Eftersom du och din hustru numera kommer äga fastigheten tillsammans har ni nu samäganderätt 4 kap 8 § JB. Ni måste sedan registrerar gåvan hos Skatteverket för att kunna söka lagfart. Eftersom ägarförhållandet ändrats för den fasta egendomen måste man ansöka om lagfart 20 kap. 1 § JB. Detta måste ni göra inom tre månader från den dag då överlåtelsehandlingen upprättades. Anledningen till varför ni måste registrera gåvan hos Skatteverket är att lagfartsansökan kommer anses vara vilande om skatteverken inte registrerat gåvan. Detta är en förutsättning för att ni ska få lagfart och ansökan kan göras vid valfritt skattekontor, 20 kap. 7 § JB.BodelningDet tredje tillvägagångssättet är bodelning. Det behöver inte vara fråga om en äktenskapsskillnad för att göra en bodelning. Det är även möjligt för gifta par att fördela egendom mellan sig genom en bodelning 9 kap. 1 § ÄktB. Även detta görs via en anmälan till Skatteverket. Anmälan skall vara skriftlig och anses vara ett skäligt gåvoavtal mellan er. När ändringen av ägarförhållandet gått igenom måste du ansöka om ny lagfart 20 kap. 7 § JB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man ångra lagfart?

2019-04-30 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Jag skilde mig för 3 månader sen och skrev på lagfarten till min make. Kan man ångra sig? Han bor i huset.
Claudia Lienert |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som handlar om lagfart regleras i jordabalken (1970:994).Lagfart är för övrigt ett bevis på vem som äger en fastighet. Jag tolkar din fråga som att din ex-man har registrerat överlåtelsen och fått lagfart på den aktuella fastigheten.19 kap. 40 § i jordabalken (1970:994) kan i sig pröva ett förvärvs (lagfarts) giltighet. Paragrafen ger dock inte någon en möjlighet att ångra en överlåtelse.Svaret på din fråga är alltså att det inte riktigt går att ångra en sådan överlåtelse, där din ex-man har fått lagfart.Vänligen,

Om grannen inte svarar på frågan om att bygga nära tomtgränsen

2019-05-12 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Vi har frågat grannar om lov att bygga ett växthus nära tomtgränsen, förklarat med bilder och skriftligt hur det kommer se ut. De har ännu inte svarat och jag undrar finns det något som säger när deras "svarstid" gått ut? Jag har fler gånger försökt att påtala att jag gärna önskar ett svar, på ett trevligt sätt, men de svarar inte längre (smskonversation). De sa efter min initiala fråga att de skulle tänka över det, men nu efter 2 veckor har vi fortfarande inte hört något.
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Eftersom ni ska uppföra en byggnad aktualiseras plan- och bygglagen (PBL). Jag tolkar det som att ni ska bygga en bygglovsbefriad byggnad, men eftersom den placeras nära tomtgränsen behöver ni grannens tillstånd. Det kan tilläggas att även för bygglovsbefriade anläggningar så ansvarar byggherren för att de regler som finns följs. Oavsett om växthuset som ni vill bygga faller in under friggebodsregeln i 9 kap. 4 § PBL, eller attefallshusregeln i 9 kap. 4 a § PBL, kräver dock lagen att ni har grannarnas tillstånd för att placera byggnaden närmare än 4,5 meter till tomtgränsen. Bestämmelsen om just 4,5 m till tomtgräns är dock en huvudregel, men er kommun kan ha bestämt ett större eller mindre avstånd i detaljplanen. Det kan därför vara värt att kolla upp med kommunen, t.ex. om er kommun har bestämt att 3 m ska gälla och ni vill bygga växthuset just 3 m från tomtgränsen så har ni inte ens ett problem om grannens godkännande.Enligt 10 kap. 2 § andra stycket PBL får dock friggebodar och attefallshus strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser, men i praktiken får även byggnadsnämnden ingripa när en bygglovsbefriad åtgärd har vidtagits i strid mot en planbestämmelse. Det innebär att om ni ändå bygger får ni bryta mot kommunens detaljplan men inte mot grannens icke-godkännande. Grannen kan fortfarande klaga till byggnadsnämnden och få byggandet avslutat eller rivet.Det finns inga paragrafer som anger någon tidsfrist för grannen att inkomma med svar om ni vill uppföra en bygglovsbefriad byggnad. Om er granne dock vägrar lämna ett besked eller motsätter sig bygget kan ni istället skicka in en bygglovsansökan till kommunen. Då finns det en tidsfrist för grannen att förhålla sig till. Kommunen kan då även avslå ansökan eller bevilja bygglov, beroende på omständigheterna i övrigt. För grannsämjans skull kan det dock fortfarande vara lämpligare att istället försöka hitta en lösning som ni kan vara överens om.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Krävs avtal för medgivande från grannen för en bod inom 4.5 meters gränsen?

2019-05-03 i Fastighet
FRÅGA |Jag har byggt en bod för nära grannens tomtgräns (ca: 2m) med hans tillstånd. Nu skall grannen sälja och föreslagit att skriver ett avtal på att det är med hans tillstånd.
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln som återfinns i 9 kap 2 § Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) är att det krävs bygglov för alla nybyggnationer som din bod var då du byggde den. Undantaget från bygglov finns i 9 kap 4 § PBL finns för vissa byggen som inte kräver bygglov när det är en tomt med småhus på, dvs, en vanlig villafastighet. Exempelvis altan eller plank och små byggnader som är mindre än 25 kvadratmeter. Jag antar att din bod inte är större än 25 kvadratmeter. Men en åtgärd som saknar samtyckte från grannen får inte ställas närmare än 4.5 meter, även detta 9 kap 4 § 2 st. PBL. Du har den nuvarande grannens tillstånd så det bör inte bli något problem vid en ny granne.Men för säkerhetsskull kan det vara smart att ni klargör genom ett avtal att ni kommit överens om att du fick bygga inom 4.5 meters gränsen för att undvika kommande problem med den nya grannen. Se då till att ni har två oberoende vittnen som kan styrka ert avtal vid en kommande eventuell tvist. Den som köper huset bör ha sett att boden står för nära tomten redan vid visningen av huset och man kan tycka att personen borde vara medveten om detta vid köpet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Möjlighet att inte behöva återställa kommunens mark enligt 3:12 JB

2019-05-01 i Fastighet
FRÅGA |Vi har fått brev från kommunen för "olovlig anläggning och ianspråkstagande av deras mark" i anslutning till vår fastighet. På karta syns det att bl.a. vår pool och stenläggningar är utanför tomtgränsen, ca 100 kvm. (Dessa anläggningar har funnits där i ca 7 år, men marken har nyttjats av oss hela tiden.) Vi uppmanas att ta bort "anläggningar" och återställa marken. Till saken hör att denna mark inte kan säljas till oss enligt kommunen eftersom marken är planlagd som allmän plats. Marken ligger till så att det är mycket svårt för någon annan att nyttja den än vi. När vi flyttade in för 11 år sedan använde den tidigare ägaren det som sin tomt (gräsmatta, pool m.m.), det fanns ett staket på det som vi uppfattat som gräns och vid överlåtelsen pekade tidigare ägaren ut gränserna (så som han uppfattade dem). Vi tror inte han ljög utan det var nog hans uppfattning att gränserna var där han visade dem. Mycket möjligt att den han köpt av visat samma gränser för honom. Tittar man på lantmäteriets karta finns det också en liten stuga/friggebod uppritad på denna del av kommunens mark som tillhörde tidigare ägaren. Mycket tyder alltså på att kommunens mark uppfattats som vår fastighets tomt länge. Kommunen har aldrig tidigare anmärkt på nyttjandet vad vi vet. Kan vi hävda att vi nyttjat marken i "god tro" och ha tillåtelse att fortsätta använda denna men betala ersättning till kommunen? Detta exempelvis med hänvisning till Jordabalken 3 kap §12. Eller måste vi återställa marken?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att ni har en pool och stenläggningar utanför er tomtgräns. Ni har inte vetat om att dessa anläggningar har befunnit sig utanför tomtgränsen, utan ni har trott att tomtgränsen gått längre ut. Detta enligt tidigare ägares utpekande av gränserna samt vissa uppgifter på kartor. Du undrar nu om det ni verkligen måste ta bort anläggningarna och återställa marken samt om ni kan hävda god tro. Genomgång av rättslägetHuvudregeln i ditt fall är att fastighetsägaren ansvarar för att veta var tomtgränserna går. Det är sedan fastighetsägarens ansvar att hålla sig innanför dessa. För kännedom om tomtgränserna går det exempelvis att studera tomtkartor. Det är kommunens detaljplaner som styr hur marken ska användas. Regler om detaljplaner finns i plan och bygglagen (PBL). I ditt fall handlar det om allmän platsmark och i enlighet med denna lag kan allmän platsmark ges skydd i detaljplanen. Allmän platsmark utgörs av områden som ska vara tillgängliga för allmänhetens behov av grönområden, eller som buffert mellan bostäder och/eller allmän verksamhet. I ditt fall rör det sig troligtvis om buffert mellan bostäder och/eller annan verksamhet. Allmän platsmark är inte avsedd för bebyggelse och får därför endast tillfälligt upplåtas. För en sådan upplåtelse krävs tillstånd. Att använda kommunens mark olovligen kan utgöra brottet egenmäktigt förfarande som återfinns i 8:8 brottsbalken (BrB). Den som olovligen tar, brukar eller på annat sätt tillgriper något kan dömas för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. Det är alltså detta brott som ni riskerar att dömas för om ni inte tar bort anläggningarna och återställer marken. Era eventuella möjligheterFrågan är då om ni kan hävda god tro, eftersom det gått så lång tid och kommunen inte har protesterat mot att ni har använt den allmänna platsmarken utanför er tomt. Att det gått lång tid torde inte ha någon betydelse i ert fall. Ni har troligen endast haft tur med att kommunen inte upptäckt problemet tidigare. Det finns inget stöd för att ert agerande i god tro skulle kunna leda till att kommunen måste ge upp och låta er fortsätta använda marken. Detta skulle gå emot syftet med den allmänna platsmarken, alltså att exempelvis skapa en buffert mellan bostäder. Därmed är det troligtvis inte möjligt att hävda god tro i sig. Däremot skulle en möjlighet vara att åberopa 3:12 jordabalken (JB), precis som du skriver i din fråga. I denna bestämmelse står att om byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnats eller blir obrukbar. Undantaget i andra stycket, att den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet, och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv, torde inte vara tillämpligt på sin situation utifrån vad du skrivit i frågan. Om 3:12 JB skulle vara tillämplig har ni tills vidare rätt att behålla anläggningen mot att ni betalar ersättning till kommunen. Hur går ni tillväga?Ni bör i första hand höra av er till kommunen och framföra att ni har rätt att ha kvar anläggningarna mot betalning enligt 3:12 JB. Skulle kommunen inte gå med på detta kan ni väcka talan i tingsrätten. Behöver ni juridisk hjälp i ärendet kan en av Lawlines duktiga jurister agera ombud. Om du önskar anlita en jurist kan du höra av dig till mig på lovisa.lundgren@lawline.se. Du kan även maila mig om du har några frågor angående svaret. Med vänliga hälsningar,

Krav på fastighetstillbehör.

2019-04-30 i Fastighet
FRÅGA |Köpt en fastighet för 15 år sedan där ett båthus inte fanns upptaget bland de andra byggnationerna på fastigheten. Fick veta av en granne, till vår köpta fastighet, att det var dennes far och en annan bekant till dennes far, som då för länge sedan byggt båthuset. De byggde båthuset på grannfastigheten (nu vår fastighet), de byggde utan bygglov, inga servitut inget alls står att finna om båthuset.Nu gör en yngre generation, 2 generationer, till dem som byggt båthuset, anspråk på båthuset. De äger fastigheten som gränsar till där båthuset står=vår fastighet, och har nu börjat att riva det, för att de anser sig ha rätt att göra det, de tar vara på plåttaket och timret från båthuset till sina egna andra byggnationer på deras gård. Har de rätt att göra det? Båthuset står på vår mark.
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avgörande för huruvida ni är de rättmätiga ägarna till båthuset är om båthuset räknas som tillbehör till er fastighet. För att något ska betraktas som fastighetstillbehör ställs två krav. Att det ska vara anbragt för stadigvarande bruk och att fastighetsägaren ska ha varit den som anbragt föremålet (2 kapitlet 1 § Jordabalken). Enligt min bedömning, baserat på omständigheterna som framgår, så uppfyller ni inte det sistnämnda kravet.Då båthuset behöver monteras ned så antar jag att det inte med enkelhet går att flytta på. Sitter det fast i marken så är det i regel anbragt för stadigvarande bruk. Detta betyder att första kravet för fastighetstillbehör är uppfylld.Det andra kravet är att det ska vara anbragt av den som ägde fastigheten eller att en tidigare fastighetsägare fått båthuset i sina ägor (genom t.ex. köp, gåva). Om båthuset är anbragt av fastighetsägaren avgörs ofta genom att man kollar på motiven bakom. Var det tänkt att båthuset skulle användas även av fastighetsägaren på er nuvarande fastighet? Har fastighetsägarna på er fastighet varit med och skött underhållet är också en omständighet som beaktas i en sådan bedömning. Sammanfattningsvis så räknas båthuset troligtvis som lös egendom och inte fastighetstillbehör till er fastighet. Vilket innebär att grannarna, om omständigheterna är som de beskriver, har rätt att förfoga över båthuset.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att ställa en ny.Hälsningar,