Är det möjligt att säga upp benefik nyttjanderätt eller servitut?

2021-03-29 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Står i begrepp att sälja mitt hus som jag köpte i ett andra led. I mitt köpekontrakt 2004-02-14 finns en bilaga benämnt Fastighetsavtal 1998-12-28 där tidigare köpare och säljare reglerar att köparen inte får parkera på sin uppfart. (Dvs jag som ägare får inte parkera på min uppfart pga att grannen vill ha fritt inträde till sitt garage). Ovanstående avtals sista sista mening lyder "Om fastighetsägarna byter ägare skall den nya ägaren underrättas om detta avtal som är gällande oavsett om ägarbyte företas".Fastighetsavtalet finns inte inskrivet hos lantmäteriet. Kan jag upphäva detta avtal så att den nya köparen av min fastighet inte drabbas av förbudet.? Det bör nämnas att grannen har motsvarande bilaga till sitt köpekontrakt 2012-05-12
My Öhman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Baserat på de omständigheter du beskriver låter det som att vi har att göra med något som är menat att gälla som ett servitut eller alternativt en nyttjanderätt. Servitut är som jag beskriver nedan bindande mellan fastigheter och är därför en bestående nyttjanderätt som i huvudregel gäller även efter en fastighetsöverlåtelse och för all framtid. Uppfyller inte servitutet kraven för servitut kan avtalet istället ses som ett nyttjanderättsavtal som gäller på bestämd tid. Nedan kommer jag att beskriva vad ett servitut innebär, om servitutet mellan fastigheterna över huvud taget är giltigt, om servitutet i sådana eller nyttjanderätten i sådana fall gäller vid en fastighetsöverlåtelse och huruvida avtalet annars kan hävas. ServitutServitut innebär att en fastighet får rätt att nyttja en del av en annan fastighet. Den fastighet som genom servitutet vinner en rättighet kallas den härskande fastighet medan den fastighet som belastas med en skyldighet kallas den tjänande fastigheten. Servitut kan upprättas antingen genom förrättning av Lantmäteriet eller genom avtal och är bindande för all framtid om inget annat avtalats. I ditt fall är din fastighet den tjänande fastigheten och din grannes fastighet är den härskande. Det är fråga om ett negativt avtalsservitut eftersom det innebär att den tjänande fastigheten ska avstå från att vidta vissa åtgärder på den egna fastigheten, i ditt fall att avstå från att parkera bilen på fastighetens uppfart. Formkrav för avtalsservitut Servitut som uppkommer genom avtal måste uppfylla särskilda krav för att anses juridiskt bindande. För det första måste ett servitut främja en ändamålsenlig markanvändning och ha stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten (14 kap. 1 § jordabalken). Att din granne får fritt tillträde till sitt garage kan enligt min bedömning vara en sådan ändamålsenlig markanvändning av stadigvarande betydelse under förutsättning att grannen inte kan nå sitt garage på annat vis. Är det så att det finns andra ingångar till garaget kan det ifrågasättas om inte servitutets betungande verkan för din fastighet blir oproportionerlig i förhållande till nyttan för grannen. Är avtalet oproportionerligt är det inte fråga om ändamålsenlig markanvändning och förutsättningarna för ett avtalsservitut är inte uppfyllda. Vidare måste servitut vara skriftliga, handlingen skall ange den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med med upplåtelsen (14 kap. 5 § jordabalken). Är omständigheterna inte uppfyllda saknar avtalet verkan som servitutNyttjanderättUppfylls inte kraven för servitut kan det istället vara fråga om en nyttjanderätt då det för vissa nyttjanderättsupplåtelser inte föreligger några särskilda formkrav. Utifrån det du beskriver verkar det inte som att du erhåller någon betalning från grannen för den fria lejden till dennes garage. Utgår ingen betalning är det fråga om en benefik nyttjanderätt. Benefika nyttjanderätter kan vara bindande för all framtid men högst 25 år i detaljplanerat område och annars i högst 50 år (7 kap. 5 § jordabalken). Benefika nyttjanderätter kan också vara bindande på viss tid. Skillnaden är att nyttjanderätter som bestäms för viss tid kan sägas upp medan nyttjanderätter för all framtid inte kan sägas upp förutom vid särskilda omständigheter (NJA 1961 s. 642).Om nyttjanderätten gäller för viss tid eller för obestämd tid beror på upplåtarens avsikt och påverkas av ett flertal olika faktorer, bland annat avtalets utformning (NJA 2004 s. 288). Avtalsservitut och nyttjanderätt vid fastighetsöverlåtelse Då servitutet eller nyttjanderätten inte är inskriven gäller inte rättigheten automatiskt vid en överlåtelse. Oinskrivna servitut eller nyttjanderätter gäller däremot mot en ny ägaren om denne visste om dessa vid tiden för köpet.Du som säljer fastigheten som är belagd med ett servitut eller nyttjanderätt där det även finns en upplysningsklausul i avtalet har en skyldighet att upplysa köparen om servitut eller nyttjanderätter (7 kap. 11 § jordabalken). Gör du inte det kan du bli skadeståndsskyldig för din granne som ju mister sin rätt att få fri lejd till sitt garage. Säga upp avtalsservitut eller nyttjanderättBenefik nyttjanderätt som gäller för viss tid kan som tidigare nämnt sägas upp. Skälig uppsägningstid ska då iakttas. Vad som är skälig uppsägningstid varierar beroende på omständigheterna men ska vara minst 6 månader (NJA 2004 s. 288). Avtalsservitut kan ändras eller upphävas om fastighetsägare är överens. Är så inte fallet kan servitut ändå begränsas, ändras eller helt upphävas genom fastighetsreglering om vissa omständigheter föreligger. Servitutet kan ändras om ändringen krävs för att tillgodose att den tjänande fastigheten kan användas på ett ändamålsenligt sätt. Har ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst kan även det påkalla ändring av servitutet om det skulle innebära väsentlig fördel för någon utav fastigheterna, exempel kan vara om grannen numera har en annan ingång till sitt garage (14 kap. 14 § jordabalken och 7 kap. 4 § fastighetsbildningslagen). Är det inte tillräckligt att ändra på servitutet kan det även bli aktuellt med ett upphävande. Upphävande kan ske om nyttan med servitutet för den härskande fastigheten på grund av ändrade omständigheter inte längre väger tyngre än olägenheten servitutet innebär för den tjänande fastigheten (7 kap. 5 § fastighetsbildningslagen). Exempel kan vara om det inte längre finns möjlighet för boende på din fastighet att parkera någon annanstans eller om grannen numera har tillgång till sitt garage på annat sätt. Slutligt råd.Jag råder dig i allra första hand att prata med grannen. I de bästa av världar kan ni komma överens om att avtalet ska sluta gälla när du säljer din fastighet. I andra fall kan ni komma överens om att begränsa rättigheten, kanske är det tillräckligt att grannen ska ha möjlighet att få tillgång till garaget vid behov? I ditt fall beror utfallet till stor del på om avtalet ska klassas som servitut eller annan nyttjanderätt. Får inte samtalet med grannen den utgången du väntat dig föreslår jag att du konsulterar en jurist innan du går vidare med ditt ärende för att få en djupare bedömning om omständigheterna som gäller i just ditt fall. Det kan spara er både tid och pengar.Vid tvist om servitut kan talan väckas vid tingsrätt eller också genom fastighetsbestämning hos Lantmäterimyndigheten. Tvist om nyttjanderätt väcks vid tingsrätt. Vill du få vidare hjälp av Lawline med att gå vidare med ditt ärende kan du kontakta mig på my.ohman@lawline.se för mer information och en eventuell offert . Hoppas att jag kunde besvara dina funderingar!Hälsningar,

Gäller ett överlåtelseförbud för en fastighet mot tredje man?

2021-03-29 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Vi tänker ge bort vårt sommarställe till våra 2 barn med hälftenägande. Kan man hindra att "tredje person" kan göra anspråk på fastigheten om något skulle inträffa där de blir betalningsskyldiga ( de har arbete och är egna företagare dessutom) typ skadestånd eller liknande. Någon form av rådighetsinskränkning?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur man som gåvogivare av fastighet kan hindra att fastigheten blir föremål för utmätning (eller liknande).Regler om utmätning finns i utsökningsbalken (UB), och frågor kopplade till fastigheter i allmänhet regleras i jordabalken (JB).Ett överlåtelseförbud gäller mot tredje manEn gåvogivare kan som överlåtelsevillkor begränsa möjligheterna för gåvomottagaren att förfoga över gåvan genom ett s k överlåtelseförbud. Vad överlåtelseförbudet ska omfatta är upp till den som upprättar det och kan utformas på olika sätt. Några exempel är att förbudet hindrar att fastigheten säljs, pantsätts, byts bort eller skänks bort. Om ägaren av fastigheten vill vidta en åtgärd som omfattas av förbudet måste givaren samtycka till överlåtelsen.Ett överlåtelseförbud gäller också mot tredje man. Det innebär att fastigheten inte får utmätas för gåvomottagarens skulder (5 kap. 5 § UB). Skulle t ex ägaren av fastigheten bli föremål för utmätning kan hen således inte förlora fastigheten till följd av utmätningen.Några saker att tänka på när man upprättar ett överlåtelseförbudDet finns vissa särskilt viktiga saker att tänka på när man upprättar ett överlåtelseförbud.Först och främst finns det inga specifika lagregler för hur länge ett överlåtelseförbud är giltigt, eller hur ett sådant upphör. Det är istället en bedömning som görs från fall till fall, bl a genom en tolkning av överlåtelseförbudet. Om det exempelvis framgår av förbudet att gåvogivarens samtycke krävs kommer förbudet att upphöra när gåvogivaren går bort. Det kan därför vara fördelaktigt för både dig och dina barn att tydligt reglera antingen när förbudet kommer att upphöra och/eller vad som krävs för att överlåtelseförbudet ska upphöra.En annan viktig sak att tänka på är att överlåtelseförbud hindrar endast fastighetsägaren från att vidta de åtgärder som framgår av förbudet. Om förbudet exempelvis endast omfattar en försäljning av fastigheten utgör det inte hinder mot att andra åtgärder vidtas. I rättspraxis har visserligen ett förbud mot försäljning också anses innefatta ett förbud mot pantsättning (NJA 1993 s 529). Det är dock att rekommendera att försöka formulera förbudet på ett sätt så det tydligt framgår vad det ska omfatta.Till sist är det också viktigt att uppmärksamma vissa formkrav vid överlåtelse av fastighet. Överlåtelseförbudet måste tas med i gåvohandlingen (JB 4 kap. 29 § och 4 kap. 3 §). Det måste också göras en anteckning om villkoret i fastighetsregistret för att det ska bli gällande (JB 20 kap. 14 §).Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Hur nära tomtgräns får granne bygga utan medgivande (radhus)?

2021-03-28 i Fastighet
FRÅGA |Hej, vi bor i radhus och vår granne bygger en inglasad altan ca 5 cm från tomtgräns. Vi har inte fått fråga eller fått ta del av bygglov. Hur är reglerna i detta fallet? MvhUndrande
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din granne bygger ca 5 cm från er tomtgräns och du undrar hur reglerna kring detta ser ut.Huvudregeln är att det krävs bygglov för alla nybyggnationer (9 kap 2 § PBL). Undantag finns för vissa byggen som inte kräver bygglov (9 kap 4 § PBL). Detta avser bl.a. när det är en tomt med småhus på, t.ex. altan eller plank och små byggnader som är mindre än 25 kvadratmeter. Jag antar att din grannes altan inte är större än 25 kvadratmeter. I och med att altanen är tänkt att ställas närmare än 4.5 meter från tomtgränsen kräver denna åtgärd ditt samtycke (9 kap 4 § 2 st. PBL). Bestämmelsen om just 4,5 m till tomtgräns är dock en generell regel, er kommun kan ha bestämt ett större eller mindre avstånd i detaljplanen. Det kan därför vara bra att kolla med den kommun ni bor i vart gränsen går. I ert fall, då det rör sig om så lite som 5 cm, torde bygglovet kräva medgivande.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Köp av endast byggnaden och inte hela fastigheten.

2021-03-21 i Fastighet
FRÅGA |Hej! Min mamma ärvde sitt föräldrahemm en före detta jordbruksfastighet, nu vill jag och min fru köpa bara fastigheten och inte marken eller tomten, kan man göra så , att vi äger huset och min mamma fortfarande äger mark och tomt utan att stycka av
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är möjligt att endast köpa huset och inte själva fastigheten. En fastighet är enligt 1 § 1 kap jordabalken jord och ska ses som fast egendom. En byggnad som ägs av X men som står på Y:s mark kallas byggnad på ofri grund. En byggnad på ofri grund ses juridisk som lös egendom, till skillnad från marken som ses som fast egendom. Det går alltså att sälja och köpa byggnaden som vilken annan lös egendom som helst. Det krävs inga formkrav på avtalet eftersom det inte är en försäljning av fast egendom. Det krävs då ingen styckning av fastigheten eftersom fastigheten (marken) inte förändras utan det endast är en försäljning av lös egendom. Vad betyder det här för dig? Du kan alltså köpa endast byggnaden av markägaren genom ett köpeavtal. Det är alltså fullt möjligt för dig att komma överens med markägaren om ett köp av endast byggnaden. Du blir då ägare till endast själva byggnaden/huset. Markägaren är då fortsatt ägare till marken som huset står på. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga!

krav på ventilation

2021-03-29 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det finns några regler kring hur många till- och frånlufts intag/uttag det ska finnas i en lägenhet? (första hand hyresrätt). Jag har endast ett tilluftsintag och ett frånlufts i en tvåa på 63 kvm. Vill gärna att det ska vara bra ventilerat då jag vet hur viktigt det är för hälsan. Vad kan jag kräva av hyresvärden? Är det okej med så lite ventilation? Har läst någonstans att det ska finnas en i varje rum men har inte hittat något lag att stödja mig på.Tacksam för svar!
Oscar |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline! Jag förstår din fråga som att du vill veta vad för krav det finns på ventilationen enligt svensk lagstiftning. jag kommer i mitt svar använda mig av Plan-och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF), Miljöbalken (MB), Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ( FMH) Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6) och Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FAV). Vad säger lagen? 9 kap 9 § MB anger att bostad ska vara utformad som sådant att olägenhet för mänsklig hälsa inte ska uppkomma. 33 § p 2 FMH anger vidare att med 9 kap 9 § MB ska det förstås som att bostad ska vara utrustad med fungerande ventilation. 8 kap 4 § PBL anger att det ska vara bra inomhusklimat i byggnadsverk (bostad). 8 kap 25 § PBL anger vidare kontroll av ventilationen så att kraven i 4 § uppfylls måste ske. 5 kap 1 § PBF anger att kontroll av detta ska ske löpande av ägaren till fastigheten/byggnadsverket. 19 § PBL anger ytterligare att om BFS 2011:6 anger i 6:92 att det ska återfinnas bra ventilation som medför bra luftkvalitet. BFS 2011:6 6:9241 samt FAV anger att det ska vara ett lägsta utflöde av luft på 0,35 L/s per kvadratmeter boyta. Sammanfattning Summerat innebär detta att det inte återfinns något krav i svensk lagstiftning på antalet till- och frånluftsuttag det ska finnas i en bostad. Det återfinns dock ett krav på att ventilationen ska generera en luftgenomströmning på minst 0,35 liter luft i sekunden per kvadratmeter boyta i bostaden. Det är ägaren till fastigheten som har till uppgift att regelbundet kontrollera så att detta efterlevs. Hoppas att det var svar på din fråga!

Hur hög volym måste man tåla i ett villaområde?

2021-03-28 i Fastighet
FRÅGA |Hur hög volym måste jag stå ut med i ett villaområde
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur mycket dina grannar är tillåtna att låta enligt lag. Enligt 3 kap. 1 § jordabalken ska var och en vid nyttjande av sin eller annans fastighet taga skälig hänsyn till omgivningen. Det betyder i princip att man ska ta skälig hänsyn till sina grannar. Frågan är dock vad skälig hänsyn faktiskt betyder. Det är inte fastslaget vad detta vad det egentligen innebär. Det som går att säga att dock att man får visa viss tolerans mot viss alldagliga störningar som är vanliga i omgivningen enligt NJA 1990 s. 71. Det kan alltså betyda att man får tåla att viss musik spelas i omgivningen om det sker på ett sätt som kan anses normalt. Det är även möjligt att mena att hög musik kan vara sådan miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 § 2 punkten miljöbalken om det går att mena att det kan medföra olägenhet för människors hälsa. Enligt 9 kap. 3 § miljöbalken krävs det då att det riskerar att påverka hälsan på ett sätt som inte är ringa. Det krävs också att störningen är regelbunden. Vad betyder det här för dig? Det finns alltså lagregler som reglerar förhållandet mellan grannar. Det är dock inte möjligt att exakt svara på hur hög volym du måste tåla. Musik måste dock spelas på ett sätt som tar hänsyn till grannar, med andra ord får din granne inte spela hur hög musik som helst. Dock får man nog stå ut med att det vid enstaka tillfällen låter lite. Det måste dock hållas på en rimlig nivå där din granne tar skälig (rimlig) hänsyn till dig. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen

Går det att komma ur ett delägarskap i en fritidsfastighet utan att framtvinga en försäljning?

2021-03-23 i Fastighet
FRÅGA |Jag äger tillsammans med min bror ett sommarställe/fastighet i Västernorrland som vi fick i gåva av våra föräldrar när vi var 13 resp 15 år (1981). Sedan 2012, då vår far gick bort, ligger skötseln helt på oss.Min bror bor kvar på vår uppväxtort, 1,5 timmar bort, medan jag sedan 25 år bor i Östergötland, 6 timmar bort. Jag har kommit till en punkt där jag känner att jag inte kan lägga resurser och tid på ett ställe som jag på grund av avståndet inte kan utnyttja på ett bra sätt. Den tid per år jag kan vara där går till stor del åt till arbete. Mitt och mina barns liv finns här oavsett hur fint och omtyckt sommarstället är. Jag vet att lagen om samäganderätt öppnar för möjligheten till försäljning men här finns ett gåvobrev som påverkar den möjligheten. I brevet står:c) Så länge givarna lever får inte utan dessas skriftliga medgivande gåvotagare eller deras rättsinnehavare överlåta, inteckna elIer pantförskriva fastigheten elIer del därav. Gåvotagarna eller deras rättsinnehavare får inte så länge givarna lever påfordra försäljning enligt lagen om samäganderätt.Så till frågan, vilka möjligheter finns för mig att ändå få till någon slags försäljning av min del eller avstyckning av fastigheten? Det finns en naturlig del att stycka av.Till saken hör att vi bröder har helt olika syn på kommunikation och behovet därav. Jag menar att han alltid kommer sköta stället efter eget huvud medan jag vill ha en dialog om behov och prioriteringar. Vi är helt enkelt helt olika personer.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en fritidsfastighet tillsammans med din bror som ni för många år sedan fick i gåva av era föräldrar. Såvitt jag förstår är er pappa avliden, däremot är er mamma fortfarande i livet. I gåvobrevet som upprättades i samband med överlåtelsen föreskrivs i en klausul vissa inskränkningar i er förfoganderätt så länge givarna, det vill säga era föräldrar, är i livet. Bland annat uppställs ett hinder mot en avyttring enligt lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL). Du har på grund av avståndet mellan fastigheten och din nuvarande permanentbostad en önskan om att kunna få sälja din andel. Huruvida din bror är villig att förvärva denna framgår inte av din ärendebeskrivning, men jag kommer nedan att utgå ifrån att så inte är fallet. Du undrar därför om det finns någonting annat du kan göra för att komma hur den ofrivilliga samäganderätten. Du nämner fastighetsbildningsåtgärden avstyckning, vilken inte kommer att behandlas närmare eftersom en sådan fordrar din brors samtycke (jfr kravet på konsensus i 2 § SamägL). Istället kommer klyvningsinstitutet att redogöras för eftersom jag bedömer att det är på grundval av just de reglerna som den här frågan kan (och ska) angripas. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är fastighetsbildningslagen (FBL). Det ska vidare noteras att jag inte kommer att pröva om en klyvningsåtgärd möjligen, och mot bakgrund av ändamålet bakom det aktuella villkoret i gåvobrevet, underförstått skulle kunna tolkas in under försäljningsförbudet. Det kommer således att förutsättas att så inte är fallet.Klyvningsinstitutet, vad gäller?Inledningsvis kan konstateras att du hos Lantmäteriet har rätt att ansöka om klyvning oaktat din brors inställning och klyvningsförfarandet har också företräde framför en försäljning enligt samäganderättslagen (11 kap. 1 § 1 st. FBL och 7 § SamägL). Klyvning är en så kallad fastighetsbildningsåtgärd som avser nybildning av fastigheter och syftet är inte sällan att få till just en upplösning av oönskade ägarstrukturer som följer av den lagstadgade samäganderätten. Den ursprungliga fastigheten, vilken sedermera kommer att utplånas (avregistreras), kallas klyvningsfastighet och den eller de fastigheter som nybildas benämns klyvningslotter. Allt det som före klyvningen tillkom klyvningsfastigheten fördelas genom lantmätarens förrättning mellan klyvningslotterna och en särskild eller gemensam lott läggs ut för varje delägare som yrkar det. För de delägare som inte begär någonting alls utläggs automatiskt en gemensam lott, vilken då fortsatt kommer att betraktas som samfällt gods och därmed av övriga innehas med samäganderätt enligt samäganderättslagen (11 kap. 1 § 2 st. FBL och 1 § SamägL). Men något sådant blir av förklarliga skäl inte aktuellt eftersom ni bara är två delägare.Vidare behöver följande uppmärksammas. En klyvning får endast ske om någon lott kan utläggas enligt framställt yrkande (11 kap. 3 § 1 st. FBL). Med det nu sagda åsyftas framförallt bestämmelserna i 3 kap. FBL av vilka det bland annat framgår att fastighetsbildning, exempelvis genom en klyvning, måste ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir, med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar, varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. Fastighetsbildning får inte äga rum om den fastighet som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning. Det föreligger således att allmänt lämplighetskrav för att påkallandet av en klyvning ska kunna beviljas. Huruvida så är fallet i den nu uppkomna situationen kan jag av förklarliga skäl inte svara på, men generellt kan sägas att det vid lämplighetsprövningen inte brukar tas någon egentlig hänsyn till förhållanden som är knutna till fastighetsägaren personligen. Det finns dock ofta större möjligheter att ta hänsyn till personliga och sociala önskemål vid klyvningsåtgärder som uttryckligen syftar till att upplösa mindre fruktsamma samäganderättsförhållanden (jfr Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1999 s. 339).Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Härutöver måste även följande noteras. En klyvning kan vanligtvis ske på en rad olika sätt och när flera lösningar står mot varandra (och är möjliga) sägs i fastighetsbildningslagen att klyvningen ska genomföras på det sätt som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppstår (11 kap. 7 § FBL). Vidare måste det beaktas att om det finns en eller flera byggnader eller andra anläggningar ståendes på er gemensamt ägda mark får fastigheten bara klyvas om delningen kan utföras på sådant sätt att det inte innebär avsevärd olägenhet för den eller de delägare som får byggnader eller anläggningar på sina lotter (11 kap. 3 § 3 st. FBL). Eftersom byggnader och anläggningar som hör till klyvningsfastigheten kan behöva fördelas oproportionerligt mellan klyvningslotterna, i synnerhet i situationer när en fastighet ska delas upp i flera delar och det på fastigheten bara finns ett hus, utgör den nyss nämnda bestämmelsen en viktig skyddsregel. Ersättningsreglerna på det här området innebär att ägaren till den klyvningslott som tilldelas en byggnad eller annan anläggning kommer att bli skyldig att kompensera övriga, framförallt vid betydande värden kopplade till den aktuella egendomen. Ovanpå detta får det inte heller glömmas bort att fastighetstillbehör såsom byggnader och annat dylikt i normalfallet även leder till kostnader och besvär. Prövningen är inte behovsstyrd varför det är helt oväsentligt om delägaren behöver byggnaden eller inte. Det enda som får bäring på den rättsliga bedömningen i det här avseendet är vilka ekonomiska konsekvenser detta har för ägaren till den klyvningslott som tillförs en byggnad.I det här sammanhanget måste en hänvisning till jordabalken (JB) också göras. Där stadgas att när en fastighet som besväras av servitut eller annan nyttjanderätt blir föremål för en delning, exempelvis en klyvning, kommer rättigheten att gälla i var och en av de nya fastigheterna om inte rättigheten är upplåten till ett visst begränsat område. I den sistnämnda situationen träffas bara de klyvningslotter vars areal omfattar det upplåtna området (7 kap. 27 § 1 st. JB). Detta betyder att de nyttjanderätter som eventuellt belastar er gemensamt ägda fritidsfastighet kommer att bestå efter klyvningsprocessen. Slutligen kan det vara värt att nämna att nya fastighetsbeteckningar kommer att uppstå i samband med processen hos Lantmäteriet, men du och din bror behöver inte söka lagfart efter genomförd klyvning. Era andelar i respektive klyvningslott kommer nämligen att registreras vid tidpunkten för förrättningens fullbordan.Avslutande ord och ytterligare rådgivningJag är medveten om att ovanstående blev en ganska så generell genomgång av klyvningsinstitutet. Men det framstod som behövligt eftersom detta enligt min mening torde vara det enda sättet för dig att komma ur ditt nuvarande delägarskap. Vidare är det inte helt enkelt att avgöra exakt hur klyvningsreglerna kommer att slå i just ditt fall eftersom jag saknar ingående kunskaper om alla faktiska förhållanden på fastigheten. Det ska samtidigt framhållas att ingenting hindrar er från att genomföra en avstyckning, men en sådan fastighetsbildningsåtgärd kan som sagt inte genomföras tvångsmässigt. Det allra enklaste och mest kostnadseffektiva alternativet är emellertid att låta värdera fastigheten för att sedan sälja den ideella andelen till din bror. Men om denne är villig att förvärva andelen låter jag vara osagt liksom gåvobrevets eventuella verkan, men utifrån en strikt bokstavstolkning av villkoret torde det inte vara möjligt för din bror och/eller din mamma att förhindra en klyvningsprocess så länge de allmänna lämplighets- och varaktighetskraven enligt 3 kap. FBL är uppfyllda. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vem är ansvarig vid olycka om någon lånar min verkstad?

2021-03-17 i Fastighet
FRÅGA |Hej!Jag har en verkstad på min gård, dit ett par herrar har nyckel, det är främst de som grejar där dessutom. En av dem hyr en bostad på gården, men just att ha tillgång till verkstaden är en "kvarleva" efter mina föräldrar. Frågan är vems ansvaret är vid eventuell olycka, ja, oavsett art kanske?Jag har nämligen sett att de tycker tydligen det är gott med öl till jobbet....en del burkar är från starköl, och det kanske kommer fram, om det är en allvarligare olycka, att det druckits alkohol när de arbetat (lånat) i min verkstad. Faller ansvaret på mig eller dem själva?Mvh / R
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga! Om jag förstått dig rätt så lånar herrarna din verkstad på din gård ibland, vilken de också har nyckeln till. Jag antar även att det inte handlar om något principalansvar d.v.s. du är ingen arbetsgivare till dessa herrar och har därmed inget principalansvar om de skulle skada sig. Detta blir således en försäkringsfråga. Frågan är vad du har för försäkring och vad som står i den. Det framgår inte av din fråga vilken försäkring du har, men det kan exempelvis vara en gårdsförsäkring eller fastighetsförsäkring. Gårdsförsäkring har du troligtvis om du bedriver någon verksamhet i din verkstad. Om du inte bedriver någon verksamhet, så har du förmodligen en fastighetsförsäkring.Om en olycka skulle inträffa Utifrån den informationen jag har fått kan jag inte se att varken du eller ditt försäkringsbolag skulle vara ansvariga för någon av dessa herrar om de skadar sig själva. Däremot om någon av herrarna skulle skada fastigheten/gården (t.ex. orsaka en eldsvåda) kan olyckan omfattas av din försäkring. Många försäkringar kräver att man som försäkringstagare själv ska begränsa skadan vid en olycka så långt det går, för att försäkringen ska täcka olyckan. Detta kan exempelvis vara att det finns en brandsläckare tillgänglig i verkstaden. Det kan bli ett problem om det skulle ske ett inbrott i verkstaden. Oftast gäller inte försäkringen om ett inbrott sker med en nyckel. Om det saknas några brytmärken blir det en bevisfråga. Du som försäkringstagare måste då bevisa att det skett ett inbrott eller olovligt intrång, vilket kan vara svårt. Sammanfattningsvis är du inte ansvarig ifall någon av herrarna skulle skada sig i din verkstad, oavsett om de druckit eller ej. Däremot vad som gäller om någon av herrarna skulle orsaka en olycka i verkstaden och därmed skada verkstaden, beror på vad du har för försäkring och vad den täcker. Jag råder dig därför att ta kontakt med ditt försäkringsbolag och kolla med de vad som gäller. Jag hoppas du har fått svar på dina frågor. Annars får du gärna återkomma till mig via mail på natasha.fathifard@lawline.se. Önskar dig en fortsatt trevlig dag! Med vänlig hälsning,