Vilken syster ska få vilken fastighet?

2020-08-31 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Mina svärföräldrar har 2 barn. Dom har även 2 st fastigheter varav den ena bor dom på. Dom har börjat att bli till åren nu och de vill dela ut en fastighet varje syster. Den obebodda fastigheten är det ingen av systrarna som vill ha.Hur ska systrarna gå till väga? Min fru vill oxå ha den bebodda fastigheten, men den har hennes syster "tingat".Har den äldsta systern nån förtur pga ålder?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar situationen så att systrarnas föräldrar vill ge bort varsin fastighet till sina barn och har lagt det på systrarna att bestämma vem som ska få vilken fastighet. I mitt svar utgår jag ifrån att föräldrarna vill ge bort fastigheterna utan betalning. Jag tolkar din fråga som att du undrar om din systers fru har någon form av lagstadgad förtur att välja fastighet.Det framgår inte i frågan om dina svärföräldrar har tänkt sig att ge bort fastigheterna redan nu som gåvor eller om de ska ges som ett arv. I mitt svar kommer jag därför att gå igenom skillnaderna beroende på hur de gör.Föräldrarna vill ge bort fastigheterna som gåvorRegler om gåvor finns i gåvolagen. Regler som gäller gåva av fastighet hittas i jordabalken (framförallt i 4 kap jordabalken).Kort sagt kan sägas att det är helt upp till dina svärföräldrar vad de vill göra med sin egendom. Föräldrarna har här makten att välja vilken fastighet de vill ge till vilket barn. Systrarna har ingen lagstadgad rätt att kräva en viss fastighet i gåva utan det är helt upp till föräldrarna.Föräldrarna vill ge bort fastigheterna som arvAvlider båda föräldrarna och har testamenteSystrarnas föräldrar kan skriva ett testamente där de ger varsin fastighet till barnen. Även här är det föräldrarna som har makten att välja vilken fastighet som ska ärvas av vilken dotter. Den enda begränsningen föräldrarna har när de skriver sitt testamente är att de inte får inskränka på systrarnas laglotter.Skrivs inget testamente har systrarna rätt till 50% var av tillgångarna (arvslotten). Laglotten är den del av arvet som den avlidne inte får bestämma över genom ett testamente. Enligt lag har bröstarvingar alltid rätt till 50 procent av arvslotten (den s.k. laglotten). Laglotten i systarnas fall är 25 % av arvet.Sammanfattningsvis kan sägas att om föräldrarna testamenterar bort fastigheterna så är det upp till dom vem som ska få vilken fastighet. Systrarna har ingen lagstadgad rätt att bestämma hur testamentet ska se ut och vem som ska få vilka tillgångar (så länge det inte inskränker på laglotten).Avlider båda föräldrarna utan att skriva ett testamenteAvlider båda föräldrarna utan att själva ha bestämt vilken syster som ska få vilken fastighet (genom testamente) blir det upp till systrarna att fördela arvet (och därmed bestämma vem som ska ärva vilken fastighet).Det är vid arvskiftet, i den så kallade arvskifteshandlingen, som arvingarna bestämmer vem av dom som ska få vilka objekt. Detta ska de som är dödsbodelägare komma överens om eftersom att alla ska skriva under handlingen som egentligen utgör ett typ av avtal (se 23 kap 4 § ärvdabalken). Detta innebär att en persons vilja inte kan gå före de andras. Hur arvet specifikt ska fördelas måste alltså ske genom att alla är överens och skriver under handlingen. Det finns alltså ingen arvinge som har försprång framför de andra att välja vilken egendom de vill ha från dödsboet.Om systrarna inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan någon av dom ansöka om förordnande av en så kallad skiftesman. Detta innebär att en person (vanligtvis advokat) förordnas av domstol att sköta arvskiftet eftersom att dödsboet inte kan komma överens (23 kap 5 § ärvdabalken). Skiftesmannen kommer då att följa de regler som stadgas i ärvdabalken vid arvskiftet. I 23 kap 3 § ärvdabalken stadgas att varje arvinge ska få delägarrätt i varje egendom, men att egendom som ej lämpligen bör ägas av flera samtidigt (med så kallad samäganderätt) bör fördelas till endast en arvinge. Då ska skiftesmannen alltså att göra sitt bästa för att fördela viss egendom efter dessa regler. Det bästa är dock att undvika förordnandet av en skiftesman då en sådan tar ganska mycket betalt, från dödsboet vilket minskar arvet.SammanfattningFöräldrarna har nu bestämmanderätt över vilken syster som ska få vilken fastighet. De kan antingen ge fastigheterna som gåva eller genom testamente bestämma detta. Skulle föräldrarna avlida utan att skriva testamente blir det upp till systrarna att göra valet. Det krävs dock att båda är överens. Den äldsta systern har ingen förut pga. ålder eller annat.Hur ska systrarna gå tillväga?Du frågade också hur systrarna ska gå tillväga. Tyvärr har jag inget bra svar på den frågan eftersom att det är föräldrarnas val och vid eventuellt dödsfall systrarna som måste komma överens.Det framgår inte varför den bebodda fastigheten är "mest attraktiv". Är det för att den bebodda fastigheten har ett högre värde kan en möjlig lösning vara att ge fastigheterna i gåva som förskott på arv. Om ett barn får en gåva av en förälder är huvudregeln att gåvan ska ses som förskott på arv om det inte uttryckligen nämns att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. Rent praktiskt går det till så att värdet av gåvan vid gåvotillfället tas med till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Därefter räknas barnens arvslotter fram. Detta skulle i praktiken innebära att den syster som får fastigheten av lägre värde sedan kommer få ut en större del av arvet, och på så vis kompenseras.Hoppas du fått svar på din fråga! Behövs ytterligare rådgivning kan jag rekommendera lawlines kostnadsfria telefonrådgivning (nummer: 08-533 300 04) eller att boka tid med en av lawlines jurister. Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att en andel i fastighet ska kunna överlåtas?

2020-08-09 i Fastighet
FRÅGA |Hej,Jag och min syster har i gåva fått en sommarstuga av vår far, som enskild egendom.Jag önskar nu överlåta min andel till min systers sambo, vilket enligt gåvobrevet är möjligt med givarens skriftliga samtycke.Innebär det då att min syster och hennes sambo kan äga fastigheten till 50% vardera, utan rättsliga hinder?Vilken typ av dokument behöver vi upprätta för att genomföra överlåtelsen?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att du ska kunna överlåta din andel i fastigheten till din systers sambo krävs det först och främst att du uppfyller vad som framgår av gåvobrevet. Huvudregeln är att föreskrifter vid gåva är giltiga om gåvotagaren har accepterat dem. Därmed kan du överlåta din andel till din systers sambo om du får din fars skriftliga samtycke till överlåtelsen.Utöver skriftligt samtycke från din far krävs också att vissa formkrav är uppfyllda. Detta alldeles oavsett om du väljer att ge bort din andel i gåva eller sälja din andel (4 kap. 29 § JB). För att överlåtelsen ska vara giltig krävs att en köpehandling upprättas skriftligen. Om andelen ska ges bort uppfyller ett gåvobrev samma funktion som en köpehandling.Köpehandlingen/gåvobrevet ska skrivas under av både dig som säljare/gåvogivare och din systers sambo som köpare/gåvotagare. Det ska också framgå en förklaring om att du överlåter din andel i fastigheten på köparen/gåvotagaren. Dessutom ska köpeobjektet och köpeskillingen framgå av köpehandlingen/gåvobrevet (4 kap. 1 § JB). Till sist bör också köpehandlingen/gåvobrevet styrkas av två vittnen för att förhindra att lagfartsansökan inte vilandeförklaras (20 kap. 7 § JB). Handlingen kan därefter användas för att ansöka om lagfart hos Lantmäteriet.Om både föreskriften i gåvobrevet och formkraven är uppfyllda har en korrekt överlåtelse av andelen i den fasta egendomen skett. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Min sambo gav mig hälften av hans fastigheten genom gåvobrev men jag betalade egentligen marknadsvärdet, kan jag ogiltighetsförklara gåvobrevet?

2020-07-19 i Fastighet
FRÅGA |Hej,När jag flyttade in till min nya sambo, så skrev han över hälften av sitt hus på mig, via ett gåvobrev, för att undvika skatt. Jag tog över ett huslån samt gav kontanter och betalde i verkligheten marknadsvärde för "gåvan". Min sambo flyttade ut efter bara 12 månader, varvid jag köpte resterande 50% av fastigheten, via regelrätt köpeavtal.Kan jag på något sätt ogiltigförklara gåvoavtalet och hur gör jag det?Tacksam för vägledning.Yoyo
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: jordabalken och avtalslagen. Gåva i jordabalken Gåvor som rör fastigheten regleras i 4 kapitel jordabalken. Gåvoavtalet måste enligt 1 § ingås skriftligt och de minimikrav som anges i den regeln ska vara uppfyllda. Ett av momenten, köpeskillingen, har dock ingen motsvarighet beträffande gåva eftersom köpeskillingen. I övrigt innebär formkravet, att båda parter ska underteckna handlingen, att en överlåtelseförklaring ska finnas med och att fastigheten ska anges i handlingen. Möjligen kan man säga, att i den mån gåvotagaren övertar ansvaret för givarens lån i fastigheten, bör detta framgå av gåvohandlingen; jag har dock svårt att se att en brist i den delen skulle kunna leda till att gåvoavtalet blev ogiltigt. Om formkraven inte är uppfyllt, är gåvan ogiltig, se 4 kap 29§. Gåva är ett avtalEtt gåvoavtal är ett avtal. Det innebär att avtalslagen är tillämplig och ogiltighetsgrunderna i denna lagen kan även tillämpas, se 28§-35§ avtalslagen. Bland annat kan ett avtal ogiltighetsförklaras enligt 31 § avtalslagen genom ocker, vilket innebär att någon utnyttjar annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning för att ingå ett avtal där motprestationerna står i uppenbart missförhållande till varandra. Det finns även en grund som kallas för svek där en part vilseleder den ena genom att avsiktligen lämna oriktiga uppgifter. Dock är det så att du visste omständigheter vilket gör det svårt att ogiltigförklara gåvan på denna grund.Sammanfattning Jag ser inga större chanser att ogiltigförklara gåvan. Att du tar över lånet är inte grund i sig att ogiltigförklara, inte heller är det att du gav kontanter till honom eftersom dessa kontanter inte kan knytas till fastigheten. Jag ser dock inte en anledning att ogiltigförklara gåvan. Om du gör detta så ogiltigförklarar du även din äganderätt till 50% av fastigheten. Är det så att du ändå vill ogiltighetsförklara gåvan så gör man detta genom en stämningsansökan till tingsrätten.Jag hoppas jag har varit till vägledning, har du följdfrågor så är du varmt välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. Med vänliga hälsningar.

Vem bestämmer över häcken mellan min och grannens tomt?

2020-07-15 i Fastighet
FRÅGA |Vi och grannen har samma häck mellan våra tomter, vi klippte hälften av bredden upptill i den höjd vi vill ha. Nu har grannen klippt den mycket lägre rakt över hela bredden, vårt jobb är alltså ogjort. Troligen så har han varit på vår tomt under klippningen. Vi är mycket missnöjda med detta och vill veta exakt vad som gäller när häcken står mellan tomterna. Vem bestämmer höjden? Har grannen rätt att gå in på vår tomt och klippa på vår sida utan att vi ens har pratat om det med honom?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jordabalken (JB) reglerar fastigheter och tomter, och det är där vi hittar de relevanta bestämmelserna.Rättsförhållandet mellan grannar:I JB 3 kap. finns bestämmelser gällande hur grannar ska bete sig gentemot varandra. JB 3 kap. 1 § stadgar att "var och en skall vid nyttjandet av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen". Det har utarbetats mängder med praxis kring denna bestämmelse som förtydligar vad den innebär. Regeln ger uttryck för att grannar ska agera för att behålla en god grannsämja, samt att intresseavvägningar bör göras. I ert fall innebär detta att grannen borde kommunicerat mer er innan han klev in på er tomt för att klippa häcken, samt rådfrågat er hur ni tänker med höjden. Att inte kommunicera med sina grannar om åtgärder på sin egen tomt som kan störa grannfastigheten kan vara ett brott mot JB 3 kap. 1 §, som i sin tur kan leda till skadestånd.Rätt att klippa enstaka rötter och grenar från grannens häck:JB 3 kap. 2 § säger att om rötter och grenar från grannfastigheten tränger in på ens egen tomt så har man rätt att klippa dessa om de besvärar en. Då du skrivit i frågan att ni klippt häcken på er sida (och den är välskött) bör denna paragraf ej kunna rättfärdiga hans klippning.Häckar - fastighetstillbehör:Enligt JB så är häckar fastighetstillbehör, och var och en får i regel göra vad den vill med sin fastighet. I enstaka fall kan plan- och byggnadsnämnden i kommunen förelägga en part att ta bort en buske eller klippa den på ett särskilt sätt, exempelvis om den skymmer sikten för bilförare på närliggande väg.Rättspraxis på området:Den som äger häcken har ansvar över den och ska vårda den i enlighet med god grannsämja. Detta innebär att busken ska vara i en höjd som är normal i förhållande till hur det i övrigt ser ut i området. Det finns inget lagrum som reglerar specifikt vem som bestämmer höjden.Sammanfattning:Grannen kan ha rätt att klippa rötter och grenar från häcken på er sida om de är besvärliga. Men att gå in på er tomt och klippa den om häcken är välskött finns inget lagstöd för. JB 3 kap. 1 § stadgar att man ska agera för att behålla grannsämjan, vilken grannens beteende stridit mot. En häck räknas som fastighetstillbehör, och var och en får i princip göra vad hen vill med sin fastighet. Det är de allmänna domstolarna som i varje enskilt fall avgör om en häck förvaltas i strid mot JB 3 kap. 1. Kommer ni inte överens kan ni alltså lämna in en stämningsansökan till behörig tingsrätt att besluta i frågan.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Fastighetstillbehör

2020-08-30 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har köpt en hästgård. Allt är klart med papper/betalningar osv. Vi har bott här en månad. Nu säger den gamla ägaren alltså han som sålt gården till oss att han ska montera ner dom automatiska grindöppnarna för dom har hans företag köpt och äger. Dom satt uppe vid visningen och värderingen och det står ingenstans att dom inte skulle ingå i köpet. Han vill dessutom att vi ska montera ner dom pga att han inte klarar det själv. Nu har han skickat en faktura till oss på grindöppnarna som han säger att han ska dra vidare till kronofogden om vi inte betalar den. Vem har rätt och hur går man tillväga?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Hur jag tolkar fråganSom jag förstår det är det tal om grindöppnare som sitter på hästhagen och som tillåter hästarna att gå in i en annan hage vid en tidpunkt som är förutbestämd genom en timer. Det är alltså tal om ett tillbehör till hästhagen. Sitter grindöppnaren t.ex. inne i stallet, eller på er bostad, ser bedömningen annorlunda ut. Utgår man från min tolkning av din fråga handlar svaret om fastighetstillbehör. Sitter grindöppnaren i stallet eller på er bostad är det istället tal om ett byggnadstillbehör.I mitt svar har jag först förklarat vad som krävs för att något ska räknas som fastighetstillbehör. Därefter har jag redogjort för hur detta förhåller sig till din fråga utifrån tre möjliga scenarion. Slutligen följer en sammanfattning och några råd på hur ni kan gå vidare. Vad är fastighetstillbehör?Fastigheter är indelningar av jord (JB 1 kap 1 §). Det innebär att fastigheten utgörs av marken som hästgården ligger på. Med vanligt språkbruk kallas även hus och byggnader lite slarvigt för fastigheter, men fastigheten utgörs alltså endast av marken som byggnaderna och grindarna står på. Byggnader, grindar och grindöppnare till sagda grindar är under vissa förutsättningar tillbehör till fastigheten, s.k. fastighetstillbehör. När man köper en fastighet ingår fastighetstillbehör om man inte uttryckligen har avtalat något annat. Eftersom ni inte har avtalat något om grindöppnarna ingick de i ert köp av fastigheten, förutsatt att de räknas som fastighetstillbehör. För att grindöppnarna ska räknas som fastighetstillbehör krävs det att1. grindöppnarna har anbragts på fastigheten för stadigvarande bruk (JB 2 kap 1 §), samt2. ägs av samma person som äger fastigheten (2 kap 4 §).Första kriterietFörsta kriteriet tar sikte på om grindöppnarna installerats på fastigheten för att användas där under en bestående tid. Eftersom grindöppnarna är installerade för att tillgodose ett behov som kommer finnas på hästgården så länge det är en hästgård är de installerade på fastigheten för stadigvarande bruk (JB 2 kap 1 §). När detta kriteriet är uppfyllt kan man anta att det aktuella föremålet är ett fastighetstillbehör. Detta antagande kan dock brytas om säljaren kan bevisa att andra kriteriet inte är uppfyllt.Andra kriterietAndra kriteriet tar sikte på ägandeförhållandena tidpunkten för fastighetsköpet: fastigheten och grindöppnarna måste ha ägts av samma person för att de ska räknas som fastighetstillbehör. Företaget och säljaren är inte samma person. Eftersom det inte framgår av din fråga om fastigheten ägdes av hans företag eller av säljaren har jag besvarat frågan utifrån båda scenarion.Om ni köpte fastigheten av hans företag var företaget ägare till både grindöppnarna och fastigheten. Det innebär isåfall att grindöppnarna var fastighetstillbehör och ingick i köpet. Saken är isåfall klar: grindöppnarna tillhör er och säljaren har ingen grund för sitt anspråk på dem.Köpte ni istället fastigheten av honom i egenskap av fysisk person hade fastigheten och grindöppnarna olika ägare. Eftersom företaget äger grindöppnarna var de aldrig fastighetstillbehör och ingick inte i köpet. Detta gäller dock endast om företaget ägde grindöppnarna från första början. Om hans företag köpte grindöppnarna av honom strax innan försäljningen av fastigheten har det köpet ingen verkan mot er om inte grindöppnarna har avskilts från fastigheten (JB 2 kap 7 §). Det sagda innebär att grindöppnarna är era om hans företag köpte dem av honom utan att montera ned dem innan fastighetsförsäljningen.Bedömningen som görsOm kriteriet under första punkten är uppfyllt (anbragt för stadigvarande bruk) ger det uttryck för ett slags presumtion om att föremålet är ett fastighetstillbehör. Om säljaren efter fastighetsförsäljningen påstår att ett föremål, som är anbragt på fastigheten för stadigvarande bruk, inte är ett fastighetstillbehör har säljaren bevisbördan för sitt påstående. Detta innebär att säljaren måste presentera bevis för sitt påstående.SammanfattningUtifrån den knappa information du har gett mig ser jag alltså tre möjliga scenarion. Du får helt enkelt fylla ut med den information du har för att ta reda på vilket som stämmer.Första scenariotÄgde hans företag både fastigheten och grindöppnarna vid försäljningen är de fastighetstillbehör och ingick i köpet.Andra scenariotÄgde hans företag grindöppnarna och han ägde fastigheten var de aldrig fastighetstillbehör och ingick aldrig i köpet. Det är dock säljaren som har bevisbördan för detta.Tredje scenariotDetta scenario är detsamma som det andra scenariot med den avgörande skillnaden att hans företag inte ägde grindöppnarna från första början. Om han köpte och installerade grindöppnarna på fastigheten för stadigvarande bruk blev de fastighetstillbehör. Om hans företag senare köpte grindöppnarna av honom upphör grindöppnarna att vara fastighetstillbehör endast om de monterades ner innan försäljningen. Om hans företag köpte grindöppnarna av honom innan försäljningen av fastigheten är det köpet alltså inte gällande mot er eftersom han aldrig monterade ner grindöppnarna (JB 2 kap 7 §). Isåfall ingick grindöppnarna i ert köp av fastigheten.Vad ni kan göra härnästVäljer han att gå vidare till Kronofogden kommer myndigheten att utfärda ett betalningsföreläggande. Väljer ni att betala betalningsföreläggandet kommer ni att få en betalningsanmärkning eftersom det innebär att ni erkänner att han har en fordran mot er som ni varit sen med att betala. Väljer ni däremot att bestrida betalningsföreläggandet får ni ingen betalningsanmärkning. Att bestrida betalningsföreläggandet innebär att ni inte erkänner säljarens fordran mot er. Säljaren får då välja om han vill ta det vidare till domstol eller om han vill ge upp sina försök. Tar han det vidare till domstol och får rätt får ni inte heller någon betalningsanmärkning om ni inte uteblir från sammanträdena och en s.k. tredskodom meddelas (dom i er frånvaro).Stämmer första scenariot har ni goda grunder för att bestrida hans betalningsanspråk. Stämmer andra scenariot bör ni be honom om bevis för att hans företag äger och har installerat grindöppnarna. Kan han bevisa att företaget äger grindöppnarna bör ni försäkra er om att förhållandena inte är sådana som beskrivs i tredje scenariot – d.v.s. att hans företag köpte grindöppnarna av honom innan försäljningen men aldrig monterade ned dem. Om det är så som beskrivs i tredje scenariot är grindöppnarna nämligen era.Kommer ni fram till att han har rätt till grindöppnarna är det hans ansvar att med er tillåtelse montera ned och hämta dem. Han kan inte ta betalat om ni inte har kommit överens om att köpa dem.Hoppas du fick svar på din fråga.

Stormfallet träd på tomt - vem ansvarar för nedtagning och bortforsling?

2020-07-31 i Fastighet
FRÅGA |Ett halvt stormfällt träd hänger in över min tomt och upplevs nu som ett mycket farligt område. Det behövs med säkerhet proffesionel kunskap/hjälp till för att få trädet säkert fällt?Det finns även en risk för en liten byggnad på min tomt.Vem har ansvar för åtgärd i detta fall?Vänligen Gun-Britt
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 kapitlet 1 § jordabalken, vilken du kan hitta här, har alla fastighetsägare ett ansvar att ta hand om och vårda sin fastighet så att omgivningen runt om inte störs. Att ett halvt stormfällt träd hänger in över din tomt innebär givetvis en olägenhet för dig. Först och främst är det fastighetsägaren där trädet står som ansvarar för att undanröja trädet. Det innebär att du bör kontakta fastighetsägaren där trädet står och påtala att det utgör en olägenhet/säkerhetsrisk för dig och din fastighet. Om fastighetsägaren inte tar sitt ansvar och ordnar med nedtagning och bortforsling av trädet så har du rätt att själv ta ned och föra bort trädet, se 3 kapitlet 2 § jordabalken.Mitt tips till dig är även att dokumentera hur trädet ser ut genom att ta bilder, och sedan påtala fastighetsägaren att trädet utgör en risk och skulle kunna skada byggnaden på din tomt. Det kan få betydelse vid en eventuell tvist och försäkringsfall om en skada skulle uppstå på din fastighet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Sälja stuga i befintligt skick

2020-07-17 i Fastighet
FRÅGA |Vilken skydd har säljare av stuganNär den säljs i befintlig skick
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över vad som kan hända efter att säljaren sålt en stuga i befintligt skick. När jag svarar på frågan utgår jag från att det är både marken som stugan står på och själva stugan i sig som blir sålda.Om köparen påstår att det finns felDet finns regler i jordabalken (JB) som avgör vad som gäller i den här situationen. Är det så att köparen hittar ett fel i fastigheten kan köparen få rätt till prisavdrag eller rätt till att häva köpet helt. Köparen kan även få rätt till skadestånd. Skulle köparen få rätt till någon av påföljderna är det säljaren som får kompensera köparen. (4 kap. 19 § första stycket JB).För att köparen ska få rätt till någon av påföljderna finns det vissa villkor som måste vara uppfyllda. Kanske allra viktigast är att köparen måste ha uppfyllt sin undersökningsplikt. Undersökningsplikten innebär att köparen ska undersöka fastigheten innan köparen köper fastigheten. På grund av undersökningsplikten kan köparen inte senare påstå att något är fel med fastigheten om köparen redan borde ha upptäckt problemet vid en undersökning. Köparens undersökningsplikt är rätt stor vilket bland annat innebär att köparen måste undersöka även mer svårtillgängliga utrymmen. (4 kap. 19 § andra stycket JB).Är byggnaden äldre eller i sämre skick blir köparens undersökningsplikt bara större. Köparen måste alltså undersöka noggrannare i de här fallen eftersom köparen kan förvänta sig att det finns fler problem. Är det så att fastigheten säljs i befintligt skick gör det också att köparen får en större undersökningsplikt. Att sälja fastigheten i befintligt skick visar på att det kan finnas problem med fastigheten. (4 kap. 19 § andra stycket JB).Hur starkt är säljarens skydd?Säljarens skydd är starkt när en fastighet blir såld i befintligt skick, särskilt om byggnaden dessutom är äldre eller i sämre skick. Köparen har en mycket stark undersökningsplikt i de här fallen. Däremot blir säljaren inte helt fri från ansvar. Skulle det vara så att köparen ändå hittar ett fel och har uppfyllt sin starka undersökningsplikt ansvarar säljaren.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Fast egendom

2020-07-10 i Fastighet
FRÅGA |Hej,Våra grannar har fast egendom på vår fastighet, vad ger det dom för rättigheter?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,Den lagstiftning som ofta behöver beaktas vid besvarandet av fastighetsrättsliga spörsmål är jordabalken (JB). Din ärendebeskrivning är dock ganska kortfattad. Vidare bereder den vissa tolkningssvårigheter då fast egendom är jord som i sin tur är indelad i fastigheter, vilket annorlunda uttryckt innebär att fast egendom och fastigheter i princip är samma sak (1 kap. 1 § JB). Jag misstänker att det som egentligen åsyftas enligt ovan möjligen kan vara olika typer av nyttjanderättsavtal, servitut, arrenden och/eller annat dylikt hänförligt till den ifrågavarande fastigheten. Mot bakgrund av det ovan anförda och i enlighet med den separata överenskommelse som slöts igår torsdag den 9/7 kommer du istället att erhålla en personlig telefonrådgivning. Och detta för att reducera risken för eventuella missförstånd och/eller irrelevanta svar. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 13/7 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Vänligen,