Hus som finns på en fastighet som är enskild egendom - är huset enskild egendom?

2021-02-19 i Fastighet
FRÅGA |hustrun är lagfaren ägare av fastighet, den är enskild egendom äktenskapsförord finns. Fastigheten ägde hustrun innan äktenskapets början På fastigheten finns nu ett hus hur är ägandeförhållanden där. Är huset automatiskt hustruns enskilda egendom.Makarna vill ha det så behöver de skriva något dokument om detta för att undvika kommande arvstvist
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler som berör din fråga hittar du jordabalken (JB) Blir byggnaden enskild egendom?Vad som blir av betydelse för om även huset ska ses som enskild egendom är om den utgör ett fastighetstillbehör. Om huset är fastighetstillbehör blir det nämligen en del av fastigheten. Vilket betyder att även huset blir enskild egendom (2 kap 1 § JB). För att en byggnad på en fastighet ska räknas som fastighetstillbehör krävs att byggnaden kommit i "samme ägares hand" (2 kap 4 § JB). Detta betyder att huset måste ägas av samma person som äger fastigheten. Det vill säga hustrun måste äga även huset för att det ska räknas som fastighetstillbehör och därmed enskild egendom. Utifrån informationen i din fråga framgår inte riktigt vem det är som äger huset på fastigheten. Därför kan jag inte ge ett exakt svar utan jag besvarar din fråga utifrån både det fall att hustrun äger fastigheten och att både hustrun och maken äger fastigheten. SammanfattningHuset blir alltså enskild egendom om det ses som fastighetstillbehör. För att kunna bli fastighetstillbehör måste dock huset på fastigheten ägas av hustrun. Om huset blir enskild egendom sker alltså automatiskt i de fall hustrun är ensam ägare av huset. Om huset ägs av både hustrun och maken måste ett äktenskapsförord skrivas där huset görs till hustruns enskilda egendom. Hoppas du fått svar på din fråga! Du är alltid välkommen att höra av dig igen om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Är taxeringsvärdet samma sak som kapitalvärde?

2021-02-12 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Räknas taxeringsvärdet på ett fritidshus likamed ett kapitalvärde
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Taxeringsvärdet är inte samma sak som marknadsvärdet för ett fritidshus. Enligt Skatteverkets hemsida grundar sig taxering på försäljningar i fritidshuset område, inom loppet av två år. Det ska motsvara 75% av kapitalvärdet d.v.s. marknadsvärdet (sannolika) för två år sedan. Med det sagt, är taxeringsvärde inte samma sak som kapitalvärde. För ytterligare information, rekommenderar jag dig att gå in på Skatteverkets hemsida som berör just taxering- och marknadsvärde.Vänligen,

Jag har ärvt en fastighet som är belastad med en nyttjanderätt som ger min styvfar full dispositionsrätt till marken, vad gäller?

2021-02-06 i Fastighet
FRÅGA |Har ärvt 14 Ha mark. Inskrivet i fastighetsregistret finns en avtalsnyttjanderätt, hela fastigheten inskrivet 850726. Detta i sin tur är baserat på ett gåvobrev från 721003, med kommentar att tillträde ska ske 721101.Min mor fick då marken av min styvfarmor med förbehållet/formuleringen att min styvfar ska ha full dispositionsrätt till fastigheten/marken under sin återstående livstid. Inget mer än så är specificerat. Ingen ersättning har heller betalats för N-rätten, jag får betala för del av snöröjning på väg, fastighetsskatt mm.Jag har följande frågor eftersom detta med nyttjanderätt verkar lite otydligt:Så vitt jag har förstått jordabalken, när det inte är planerad mark ska detta gälla i 50år och ej på livstid?Vem har rätt att jaga? Står ganska tydligt markägaren i jaktlagen, stämmer detta? Och jag antar att om jag har jakträtten kan jag låta en arbetskamrat jaga?Har jag rätt som markägare att sköta om min mark, röja sly, slå ängar, dika osv, eller har jag endast allemansrätt.
Jacob Björnberg |Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har ärvt en större fastighet vilken är belastad med en inskriven nyttjanderätt, en nyttjanderätt som enligt fastighetsregistret och det ursprungliga gåvobrevet som låg till grund för inskrivningen ger din styvfar "full dispositionsrätt" till marken så länge denne är i livet. Vad som närmare åsyftas med den ifrågavarande formuleringen framgår inte av handlingarna och med anledning av detta har du ett antal frågor. Jag kommer nedan att besvara dina frågor i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas och den lagstiftning som främst behöver beaktas följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Jaktlagen (JaktL).Hur länge löper den aktuella nyttjanderätten?Det stämmer att upplåtelse av fast egendom (som inte avser tomträtt) inom ett icke detaljplanerat område är bindande i högst 50 år från det att avtalet slöts (7 kap. 5 § JB). Det innebär att om de uppställda tidsgränserna skulle överskridas blir parterna inte längre bundna av upplåtelsen, vilket är en tvingande regel och därför inte möjlig att avtala bort. Det går dock att avtala om en längre löptid för nyttjanderätten, men parterna kan då godtyckligt frånträda avtalet efter att den lagstadgade tidsgränsen har passerats. Exakt vilken typ av upplåtelse det rör sig om i det här fallet är för mig ovisst, men det torde inte vara fråga om något arrende eftersom arrende avser upplåtelse av jord till nyttjande, vilket ska ske mot vederlag. Gratisupplåtelser faller utanför lagens tillämpningsområde varför det går att argumentera för att det handlar om ett sedvanligt nyttjanderättsavtal (8 kap. 1 § JB).Vem besitter jakträtten på fastigheten?Huvudregeln är att fastighetsägaren har jakträtten på den mark som tillhör fastigheten om det inte är fråga om ett jordbruksarrende. I den senare situationen tillfaller nämligen jakträtten arrendatorn på den arrenderade marken om ingenting annat har avtalats (10 § JaktL). Men eftersom din styvfar inte verkar uppträda i egenskap av arrendator bedömer jag att det är du som fastighetsägare och ingen annan som innehar jakträtten. I denna ingår för övrigt rätten att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i något annat sammanhang än vid jakt. Och eftersom du äger fastigheten kan du naturligtvis också upplåta jakträtten till andra personer, exempelvis din arbetskollega.Kan du vidta övriga åtgärder på fastigheten?I kraft av din äganderätt lyder det korta svaret; Ja, du kan sköta om din fastighet efter eget gottfinnande och vidta erforderliga underhållsåtgärder. Men den fulla dispositionsrätten som du styvfar har till marken kan innebära vissa inskränkningar i din rätt till bruket av fastigheten, vilket potentiellt även kan komma att påverka jakträtten. Problemet är bara att svaren på de här frågorna kräver ett fastställande av avtalsinnehållet, vilket av uppenbara skäl och mot bakgrund av gåvobrevets utomordentligt korta och mycket allmänt hållna formulering kan bli ganska så besvärligt. Det partsbruk (den lokala sedvänja) som eventuellt kan ha utbildats mellan er i familjen är naturligtvis ingen känd materia för utomstående, men under förutsättning att ni har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser avseende bruket och förvaltningen av fastigheten talar det för att det ligger något slags konkludent ingånget avtal i botten för den nu uppkomna situationen (konkludent avtal = underförstått avtal eller avtal slutet genom parternas ageranden). Men så länge ingen har accepterat att fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ensamt ska kunna diktera villkoren blir det här i praktiken en ren förhandlingsfråga vid förekomsten av meningsskiljaktigheter. Vid konkludent ingångna avtal saknar avtalet inte sällan uttryckliga bestämmelser om eventuella påföljder vid brott mot avtalet varför allmänna skadeståndsrättsliga principer istället kan komma att aktualiseras. Klart är i vart fall att din styvfars dispositionsrätt inte torde avse ett totalt ianspråktagande av hela fastigheten. Min uppfattning är vidare att vad dispositionsrätten egentligen ska omfatta bör bli föremål för någon sorts förhandling mellan dig och din styvfar för att sedan manifesteras i ett skriftligt avtal.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad är det som hör till en fastighet?

2021-02-03 i Fastighet
FRÅGA |Hej, Jag har ärvt innehållet en verkstad av en gammal vän. Maskiner, bänkar, verktyg mm. Allt står specificerat i testamentet. Innan min vän gick bort så gav han bort huset där sakerna förvaras, i ett gåvobrev. Nu hävdar husägaren att allt som är fastskruvat tillhör huset. Kan detta verkligen stämma? Maskiner och bänkar måste ju vara fastsatta för att kunna användas. Vad är det som gäller? Hur ska jag göra?
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara dina frågor finns i Jordabalk (JB).Tillbehör till fastighetDå den centrala definitionen i 1 kap. 1 § JB anger att fast egendom är jord, vilken är indelad i fastigheter, så är föremålet för äganderätt därmed i första hand fastigheten. Utifrån denna utgångspunkt är det viktigt att göra klart vad som hör till fastigheten, förutom själva marken. Uppgiften att klargöra vad som hör till fastigheten har framför allt betydelse i en tvist avseende vad fastigheten omfattar. Visserligen kan parterna sinsemellan avtala om vad fastighetsköpet, eller som i ditt fall gåvan, ska omfatta men när så inte skett träder tillbehörsreglerna in och fyller ut avtalet. Det får inte råda någon tvekan om vilken fastighet som köpet avser och har inte ett visst tillbehör undantagits så ingår detta som varande en del av den fastighet som ges bort.Byggnads- och industritillbehörI 2 kap. 2 § JB anges att det är fråga om fast inredning eller annat varmed byggnaden blivit försedd under förutsättning av att det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna. Här gäller i första hand ett krav på att föremålet ska ha ett fysiskt samband med byggnaden – byggnaden ska ha blivit försedd med föremålet. I första hand gäller detta fast inmonterade föremål, t.ex. ledstänger, vattenledningar m.m. Men det kan också vara fråga om mera "lösa" saker, men som naturligt hör till byggnaden, t.ex. brandmaterial och nycklar. Föremålet ska vidare vara "ägnade" till stadigvarande bruk. I detta uttryck ligger en objektiv prövning – det är inte tillräckligt att den som försett byggnaden med föremålet själv ansett att den ska höra till byggnaden, utan det ska råda en ändamålsegenskap mellan föremålet och byggnaden. Tillbehöret ska normalt sett vara till nytta för den som för tillfället brukar fastigheten. Enligt 2 kap. 3 § JB hör till fastighet som är inrättad för industriell verksamhet, förutom vad som räknas som byggnadstillbehör enligt det som sagts ovan, också maskiner och annan utrustning som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten. Bl.a. handverktyg hör inte i något fall till fastigheten, utan är uttryckligen undantagna (se sista meningen i 2 kap. 3 § JB).SlutsatsJag skulle rekommendera dig att be om att få läsa gåvobrevet, för om din vän specificerat vad fastigheten omfattar i gåvobrevet så gäller det som står där. Om så inte är fallet så fyller ovan nämnda lagrum ut avtalet, och enligt min bedömning så följer maskinerna och bänkarna med fastigheten. Dock har du troligtvis rätt till att få verktygen. Så sammanfattningsvis om din vän inte specificerat exakt vilka tillbehör som följer med fastigheten så är min bedömning att detta numera tillhör husägaren.Du får gärna återkomma till oss om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Överlåtelse av bostadsrätt till närstående?

2021-02-13 i Fastighet
FRÅGA |Om jag betalar handpenning och står för lånen på en bostadsrättslägenhet, kan jag skriva min son på kontraktet då? Utan att själv stå på kontraktet alltså?TacksamtIrene
Maryam Naqqar |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att skriva över en bostad behöver en överlåtelse ske. En överlåtelse kan ske genom antingen gåva eller genom ett köp. Det som skiljer sig åt är huruvida du vill att din son betalar för din bostadsrätt eller får din bostadsrätt gratis.Om du vill ge bort din bostadsrätt som gåva behöver ett gåvobrev upprättas. Ett gåvobrev förtydligar att överlåtelsen har skett vilket blir en trygghet både för mottagaren och för dig som givare.Om du vill köpas ut ur boendet och överlåta din del genom köp ska ni istället upprätta ett köpeavtal. Oavsett om ni ska upprätta ett gåvobrev eller ett köpeavtal är det uppgifter om vem säljaren/givaren och köparen/mottagaren är, vilken bostad som överlåtelsen avser, andelens storlek och potentiellt priset som ska framgå. Dessutom ska både du och din son underteckna avtalet.(6 kap 4 § bostadsrättslagen om bostadsrätt alternativt 4 kap 1 § och 29 § jordabalken).Eftersom det rör sig om en bostadsrätt måste dessutom bostadsrättsföreningen underrättas och godkänna överlåtelsen. Upprätta därför gåvobrevet/köpeavtalet i tre exemplar så att bostadsrättsföreningen kan ta del av ett av dessa.För att vara på den säkra sidan med att gåvobrevet/köpeavtalet blir rätt och riktigt kan ni använda er av Lawlines smidiga avtalsmall, länk här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, lycka till!Med vänlig hälsning,

Grannen har nyttjanderätt till en väg som går över min tomt trots att dennes fastighet kan nås via en annan väg - Kan jag få vägrätten upphävd?

2021-02-10 i Fastighet
FRÅGA |Hej vi har en väg i vår trädgård som vår granne använder sedan länge för att komma till deras hus. Det finns inget official eller avtals servitut på vägen och dessutom har de nu en egen väg till allmänna vägen sedan några år. Vi vill gärna bygga staket runt vår trädgård och därför avsluta vägen. Vi kontaktade lantmäteriet och de skrev till oss att 'grannens mark har bildad genom en avstyckning 1930 och har rätt till nödig väg, enligt bifogad handling.' Betyder det att de MÅSTE använda vår väg? Även när de har egen väg nu? Tyvärr har vi ingen möjlighet att prata med grannen. De vill fortsätta att använda båda väggarna och säger att vi kan inte ändra detta. Men är det verkligen sant? Eller kan vi göra någon ting så vi kan få vår trädgård tillbaka? Vi kan skicka bilder om det behövs. Tack på förhand för hjälpen Frank och Jolanda Adema
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Genom ett drygt 90 år gammalt avstyckningsbeslut beviljades styckningslotten (grannfastigheten) rätt till nödig (nödvändig, erforderlig) väg, vilken går över din tomt. Sedan några år tillbaka når emellertid grannen den allmänna vägen genom en egen anlagd väg varför du menar att det kan ifrågasättas huruvida din granne verkligen är behov av den ursprungliga vägen som idag belastar din fastighet. Ett servitut på frivillig väg träffades aldrig mellan de tidigare fastighetsägarna och något officialservitut på vägen föreligger inte heller. Det sistnämnda framstår dock som något förbryllande eftersom det i samband med en fastighetsbildningsåtgärd (exempelvis i form av en avstyckning) brukar beslutas om bildandet av ett officialservitut när behov av sådant infinner sig till följd av lantmäteriförrättningen. I synnerhet när det objektivt sett framstår som nödvändigt för någon av de nybildade fastigheternas funktion och/eller ändamålsenliga användning. Oavsett vilket skulle du vilja få den ifrågavarande nyttjanderätten upphävd varför du undrar vad som gäller i det här avseendet. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är fastighetsbildningslagen (FBL).Du uppger att kontakt har tagits med Lantmäteriet, men hur och på vilket sätt det skedde är för mig ovisst. Men utifrån din ärendebeskrivning misstänker jag att du och din partner bara efterhörde hur det egentligen låg till, det vill säga endast gjorde en generell förfrågan för att kunna utröna vad som ligger till grund för den nuvarande nyttjanderätten. Det handlade således inte någon formell ansökan om påbörjandet av en fastighetsreglering, vilket för övrigt är det som förmodligen måste till i det här fallet. I 3 kap. 1 § 1 st. FBL sägs bland annat att fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Det nu sagda torde vara den rättsliga förklaringen till varför grannfastigheten från början (genom den gamla jorddelningslagen från 1926) gavs rätt att, för att använda ett något ålderdomligt uttryckssätt, "begagna nödig väg" efter avstyckningen och då över den fastighet som idag ägs av dig och din partner. Låt vara att din grannes nyttjanderätt finns upptagen i lantmätarens avstyckningshandlingar, men att denna inte har manifesterats på något annat sätt, typ genom bildandet av ett officialservitut, är enligt mitt förmenande som sagt något egendomligt.Trots det ovan anförda kommer jag nedan att redogöra för vad som gäller vid upphävande av ett officialservitut eftersom de här principerna (argumenten) borde kunna göras gällande även i ditt fall. Situationen är ju i praktiken tämligen snarlik, eller nästintill identisk med, en upplåtelse genom ett servitut och i det här fallet ett officialservitut då avtalsservitut, till skillnad från den förstnämnda varianten, uppstår på frivillig väg och inte genom ett myndighetsbeslut.Utgångspunkten är att ett servitut inte kan sägas upp eftersom servitutet enligt lagstiftaren är tänkt att gälla obegränsat i tiden. Utan inblandning av en myndighet fordrar därför en uppsägning i princip en överenskommelse mellan avtalsparterna (fastighetsägarna). Men med inblandning av en myndighet, Lantmäteriet, och då genom en så kallad fastighetsreglering kan ett servitut ändras eller upphävas. För att så ska kunna ske krävs att servitutet hindrar ett ändamålsenligt nyttjande av den tjänande fastigheten (din fastighet) eller dess användning i enlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser och att olägenheten kan undanröjas genom ändringen, 7 kap. 4 § 1 st. FBL. Kan olägenheten inte undanröjas genom ändring får servitutet upphävas, 7 kap. 5 § 1 st. FBL. Vidare kan ändrade förhållanden som har inträffat efter servitutets tillkomst leda till en justering om det skulle innebära en väsentlig fördel för någon av parterna, såväl den tjänande fastighetens ägare som ägaren till den härskande fastigheten, utan att det medför olägenhet av betydelse, 7 kap. 4 § 2 st. FBL. Det är också möjligt att upphäva ett servitut om det på grund av ändrade förhållanden inte längre behövs av den härskande fastigheten eller om nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten (7 kap. 5 § 2 st. FBL). Detsamma gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna är sådana att det måste anses övergivet. Härutöver får även ett servitut ändras eller upphävas efter överenskommelse mellan fastighetsägarna, 7 kap. 8 § FBL, men såvitt jag förstår är detta inte möjligt i det här fallet. Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget och som svar på dina faktiska frågor kan följande anföras. Nej, din granne måste naturligtvis inte använda vägen över din fastighet bara för att denne till dags dato råkar besitta en rätt till "nödig väg". Grannen har endast en sådan möjlighet och varför han eller hon verkar så mån om att få behålla nyttjanderätten till vägen nu när åtkomst till fastigheten är möjliggjord genom en annan väg kan jag inte svara på. Men utifrån förutsättningarna i ditt ärende och givet vad jag vet i nuläget är det min bedömning att du (ni), genom en analogi till bestämmelserna om upphävande av servitut, inför Lantmäteriet borde kunna åberopa regeln i 7 kap. 5 § 2 st. FBL och där argumentera för att nyttjanderätten till vägen på grund av ändrade förhållanden inte längre är behövlig för grannen eller att nyttan av dennes rätt i vart fall är ringa i jämförelse med belastningen på din fastighet. I synnerhet med tanke på existensen av den nya vägen varför det likaledes borde gå att påvisa att ett upphävande inte heller skulle medföra någon olägenhet av betydelse. Och det är just hos Lantmäteriet som första instans som den här processen måste initieras (genom ansökan om en fastighetsreglering) och då förhoppningsvis med lantmätarens hjälp kunna få till ett tvångsmässigt beslut till förmån för dig om upphörande av grannens nyttjanderätt till vägen. Ärendet måste således hänskjutas till samma myndighet som ursprungligen fattade beslut om avstyckningen och "rätten till nödig väg". Ett beslut som eventuellt skulle gå dig emot kan du sedan få överprövat av en domstol.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan givetvis vara dig behjälplig inför en kommande process hos Lantmäteriet och/eller i domstol. Om så önskas är du som sagt varmt välkommen att återkomma till mig för mer information om pris och annat dylikt.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur går det till vid andelsöverlåtelse av fastighet?

2021-02-05 i Fastighet
FRÅGA |Jag äger idag 50 % av en obebyggd fastighet och min exfru sedan drygt 10 år, äger den andra halvan. Vi har nu kommit överens om att hon ska sälja sin halva till till mig, så att fastigheten blir min till 100 %. Hur gör vi detta på enklaste vis?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Överlåtelse av fastighet regleras i 4 kap jordabalken (JB).Vid överlåtelse av en fastighetsandel genom köp tillkommer formkrav. För att köpet skall vara giltig krävs att det dokumenteras ett köpebrev som bevis för överlåtelsen. Köpehandlingen måste innehålla uppgifter kring vad köpet innefattar, dvs din exfrus andel i fastigheten och vilken fastighet det gäller. Köpehandlingen måste dessutom upprättas skriftligt samt undertecknas av både köparen och säljaren, se 4 kap 1 § JB.Köpebrevet kan även innehålla diverse villkor om ni har kommit överens om sådana. Köpet kan dock inte göras beroende av villkor under längre tid än två år, se 4 kap 4-6 § JB.När du har köpt eller på annat sätt förvärvats en fastighet ska den nya ägaren ansöka om lagfart hos lantmäteriet för att registrera sig som ägare. Det ska göras inom tre månader efter förvärvet, se 20 kap. 1 § och 2 § JB. För att en ansökan ska vara giltig behöver säljarens namnteckning vara bevittnad av två personer, JB 20 kap. 7 §.Om fastigheten är belånad och betalningsansvaret skall övertas krävs godkännande från banken. Observera att även expeditionsavgift och stämpelskatt(se stämpelskattelagen), kan tillkomma.Sammanfattningsvis är det fullt möjligt för din exfru att sälja sin del i fastigheten. De formella kraven är få men viktiga och notera att vissa kostnader kan tillkomma, speciellt om ett lån skall övertas. Tänk på att vara noga med att köpehandlingen och eventuella överenskommelser eller avtal blir korrekt och tydligt utformade för att förebygga oklarheter.Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänliga hälsningar

Hur ska avkastning från samägd egendom fördelas?

2021-01-27 i Fastighet
FRÅGA |Hej LawlineVi är 3 delägare i en skogsfastighet, med 1/3 ägande var. Nu har vi gjort en avverkning och erhållit en intäkt under 2020.Är det reglerat i lag eller på annat sätt hur intäkten skall fördelas mellan delägarna? Eller kan vi komma överens om detta själva?
Erik Asp |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga är lagen om samäganderätt (samäganderättslagen) den aktuella lagstiftningen eftersom ni samäger skogsfastigheten (se 1 § samäganderättslagen). I den lagen regleras inte på förhand hur avkastning från den samägda egendomen ska fördelas. Dock framgår det av 3 § samäganderättslagen att vid oenighet om hur egendomen ska fördelas eller nyttjas (t.ex. hur avverkning av skog ska fördelas) så kan en god man utses av tingsrätten på ansökan av en delägare. Den gode mannen ska då förvalta egendomen på bästa sätt för delägarna (4 § samäganderättslagen). Dessutom ska den gode mannen fördela avkastningen mellan delägarna (4 § andra stycket samäganderättslagen). Samäganderättslagen är dock huvudsakligen dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort. Därför kan ni alltså, förutsatt att ni är överens, bestämma själva hur ni vill fördela avverkningen. För att i framtiden undvika konflikter bland er delägare emellan kan det likväl vara bra att upprätta ett samäganderättsavtal om hur just avkastningen ska fördelas mellan er.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,