Varför begär inskrivningsmyndigheten kopia av bodelning eller min f.d. frus samtycke?

2021-01-20 i Fastighet
FRÅGA |Jag skilde mig från mitt andra äktenskp 2001 och efter en lång utdragen process gjorde en bodelning upp, jag har dock inte bodelningspapperen kvar och i sambank med att jag nu skänkte bort 33% av min del i ett hyreshus till min son så fick jag en förfrågan från inskrivningsnämnden att huset var enskild egendom eller att hon skall intyga att allt är korrekt. Vad är det som gäller
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag vill inledningsvis klargöra att jag tyvärr inte har så mycket information i ditt ärende att ta hänsyn till. Jag vet inte exakt vad som skett, vad omständigheterna är och vad inskrivningsmyndigheten egentligen efterfrågat. Jag har kontaktat dig per e-post vid två tillfällen men saknar tyvärr återkoppling. Om något har missuppfattats är du därmed välkommen att återkomma till mig per e-post, kontaktuppgifter finns sist i svaret.Som jag förstår det utifrån vad du har skrivit så skilde du dig år 2001. Det gjordes efter många om och men en bodelning, däremot har du inte bodelningsavtalet kvar. I samband med att du nu skänkte bort 1/3 av en fastighet till din son fick du en förfrågan från inskrivningsmyndigheten att huset var enskild egendom eller att din f.d. fru skulle intyga att allt är korrekt. Du undrar vad det är som gäller. När en fastighet byter ägare ska den nya ägaren söka lagfart. Lagfart ska sökas vid förvärv av fastighet, inom tre månader från förvärvet. Ansökan görs genom att sökanden lämnar in sin förvärvshandling begär att lagfart ska beviljas. En lagfartsansökan ska i vissa fall förklaras vilande (19 kap. 17 § jordabalken, JB). Av äktenskapsbalkens regler framkommer att en make inte utan den andre makens samtycke får avhända sig, inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. En make får inte heller utan den andra makens samtycke avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Detta gäller dock ej, om mål om äktenskapsskillnad pågår och maken har förvärvat egendomen efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes (7 kap. 5 § ÄktB). Det stadgade innebär att det behöver den andra makens samtycke för att t.ex. skänka bort fast egendom som utgör giftorättsgods eller den gemensamma bostaden. Är fastigheten införskaffad under eller före äktenskapet kvarstår kravet om samtycke även efter äktenskapsskillnad, tills att det skett en bodelning. För att lösa detta måste du antingen lämna in en kopia av bodelning (för att visa att det skett en bodelning) eller så måste din f.d. fru lämna sitt samtycke. Har ni registrerat bodelningen hos Skatteverket finns den att tillgå den vägen. Har ni inte registrerat den finns det inget "bevis" för att det faktiskt skett en bodelning. Anledningen till att det krävs en kopia av bodelningen eller samtycke är helt enkelt för att en make har rätt att lång tid efter äktenskapsskillnad begära bodelning.Min rekommendation i ert fall är att du antingen letar upp bodelningsavtalet och skickar in till inskrivningsmyndigheten eller att du ber din f.d. fru att lämna sitt samtycke på det sätt inskrivningsmyndigheten begär.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på fredag, den 22 januari, klockan 10.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post, så avtalar vi om en mer lämplig tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Enskilda vägar och underhåll.

2021-01-16 i Fastighet
FRÅGA |Hej. Jag undrar om ni kan "redogöra" för vad som gäller för oreglerad väg?Sista biten av vägen in till sommarstugan visar sig vara oreglerad nämligen......Undrar tex om någon vet om det är möjligt att ställa några som helst krav på markägaren gällande texsnöröjningunderhåll av vägframkomlighet för räddningstjänstdikning och så vidare.Tack på förhand.
Peter Pargell |Hej!Tack for att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vägar kan vara enskilda eller allmänna. Underhållet av allmänna vägar sköts av stat eller kommun (5 § väglagen). Enskilda vägar är underhållna av de ägarna till de fastigheter som har nytta av vägen genom s.k. delägarförvaltning eller samfällighetsförening (4 § lag om förvaltning av samfälligheter).Vem sköter underhåll av vägen?Jag utgår inledningsvis från att du med oreglerad menar att den sista biten av vägen inte är en s.k. enskild väg. Markägaren har då inga skyldigheter att underhålla den sista biten av vägen. Om din del av vägen liksom markägarens del av vägen hade varit del i samma gemensamhetsanläggning hade underhållet däremot reglerats genom samfälligheten internt. Det är också ägaren av vägen som avgör om motortrafik ska tillåtas (10 kap. 10 § trafikförordningen). Men du har däremot rätt att exempelvis till fots använda vägen genom allemansrätten. Om du har ett servitut för vägen kan markägaren vara skyldig till visst underhåll av vägen (14 kap. 1 § andra stycket jordabalken(JB)). Men har fastighetsägaren inte åtagit sig att utföra sådant underhåll är det däremot du som ska stå för sådant underhåll (14 kap. 6 § andra stycket JB). Markägaren har alltså ingen skyldighet att underhålla vägen om ni inte kommit överens om detta. Det kan också vara så att servitutet har bildats genom en fastighetsreglering, ett s.k. officialservitut. Vid sådana servitut gäller att du måste stå för eventuellt underhåll (7 kap. 1 § andra stycket, fastighetsbildningslagen). Vad du kan göra vidareOm du inte har servitut eller är delaktig i förvaltningen av vägen kan det alltså bli svårt för dig som fastighetsägare att påverka markägaren utan att något annat avtal föreligger. Har du inte servitut råder jag dig att ansöka om det, på så sätt kan du åtminstone behålla rätten till en farbar väg. Det gör du genom att ansöka en förrättning hos lantmäteriet. Hur det går till att bli del i en samfällighet rent praktiskt beror bl.a. på hur gemensamhetsanläggningen förvaltas. Ansvarig myndighet vid handläggning av ärenden om gemensamhetsanläggningar är lantmäteriet. Du kan läsa mer om gemensamhetsanläggningar här. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Inomhustemperatur

2020-12-29 i Fastighet
FRÅGA |Vad är det för lag på inomhustemperatur?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det kommer till hyresrätter blir jordabalkens 12:15 aktuell när det kommer till inomhustemperaturer för en hyresgäst. När det kommer till fastighetsägare blir miljöbalkens 9:3 aktuell och 26:19 för verksamheter. Sedan finns det folkhälsomyndigheten allmänna råd om inomhustemperaturer. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Sälja fastighet till utländsk medborgare?

2020-12-20 i Fastighet
FRÅGA |Får jag sälja min fastighet till en köpare från Jordan?
Erik Asp |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som om du undrar om man kan sälja en fastighet till en utländsk medborgare. Det enkla svaret är ja, det finns inget krav på att man måste vara svensk medborgare. Som vid alla fastighetsköp krävs det dock att formkraven är uppfyllda och att köparen fått lagfart efter köpet. Formkraven framgår av 4 kap. 1 § JB. Det som krävs är att avtalet ska vara skriftligt, innehålla uppgift om köpeskilling och överlåtelseförklaring samt vilken egendom som avses. Det krävs även att köpehandlingen sedan undertecknas av både köpare och säljare. För att sedan bli registrerad ägare av fastigheten krävs det att köparen söker lagfart hos Lantmäteriet. Detta ska sökas inom tre månader (20 kap. 1–2 §§ JB). Lantmäteriet har dock inte tillgång till personuppgifter för utländska medborgare och därför krävs det att köparen kan bevisa att denne är myndig. Det kan t.ex. göras genom att man bifogar en kopia av sitt pass i sin lagfartsansökan. För mer information, se Lantmäteriets hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Är det lagligt att bosätta sig i ett övergivet hus?

2021-01-18 i Fastighet
FRÅGA |Om ett hus står övergivet, kan det vara lagligt att bosätta sig där och bli ägare av tomt och fastighet? Alternativt, om fastigheten har en ägare, hur kan man hitta ägaren för kontakt ang. köp?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I juridisk mening är ett hus sällan övergivet utan det finns ofta en ägare, även om ägaren inte använder huset. Äganderätten är i Sverige en grundlagsskyddad rättighet (se 2 kap. 15 § Regeringsformen och artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen). Äganderätten innebär bland annat att varje fysisk person ska har rätt till respekt till sin egendom och får inte berövas sin egendom i annat än allmänhetens intresse. Till skydd för äganderätten är det kriminaliserat att intränga eller kvarstanna i en byggnad som både utgör någons bostad såväl som att det inte hade varit det. Om det visar sig utgöra någons bostad, kan man dömas för hemfridsbrott till böter (4 kap. 6 § 1 stycket Brottsbalken). Om den däremot är övergiven kan man dömas för olaga intrång, också till böter (4 kap. 6 § 2 stycket Brottsbalken) Du bör alltså inte bosätta dig i ett övergivet hus då det inte är lagligtDet enda sättet att bli ägare av fastigheten är genom att fastigheten överlåts till dig genom exempelvis köp, byte eller gåva. Du är då skyldig att ansöka om lagfart hos Lantmäteriet för att registrera dig som ägare (20 kap. 1 § Jordabalken). Lantmäteriet för nämligen en förteckning över landets fastigheter i ett så kallat fastighetsregister. För att få reda på vem som äger den övergivna fastigheten kan du därför kontakta Lantmäteriet. Du kan läsa mer om det på deras hemsida. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad gäller när grannen vill sätta upp en häck nära tomtgränsen?

2021-01-14 i Fastighet
FRÅGA |Vi vill absolut inte ha häck och grannen vill inte ha varken staket/plank eller mur.Om vi sätter staket på vår sida av tomtgränsen (20 cm in) och grannen sätter en häck.... Hur undviker vi då att få grannens häck växande in till oss? Kan vi "kräva" att de planterar häcken så de kan klippa den på "baksidan" så den inte växer in till oss?
Amanda Aitomäki |Hejsan,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga behöver vi titta i 3 kapitlet i Jordabalken (JB).Hänsyn mellan grannarNär det gäller förhållandet mellan grannar ska skälig hänsyn visas gentemot varandra (3 kap. 1 § JB). Underlåtenhet att klippa ner en häck som ligger på gränsen mellan två fastigheter har exempelvis av Högsta domstolen ansetts innebära att hänsynsplikten brutits mot.Vad behöver ni som grannar tåla?Regeln i 3 kap 1 § JB innebär att en intresseavvägning ska göras. Bara sådana åtgärder som skäligen bör tålas är okej för grannen att utföra. Att plantera en häck intill en tomtgräns är mycket vanligt och något som får anses vara rimligt att tåla som granne. Att hindra grannen från att sätta upp en häck på sin tomt är således mycket svårt. Det ni däremot kan kräva är att grannen ska sköta häcken på så sätt att skälig hänsyn visas mot er som grannar (3 kap 1 § JB). Skulle häcken börja växa in på er fastighet och det innebär en olägenhet för er, har ni rätt att ta bort den del som vuxit in på er fastighet (3 kap. 2 § första stycket JB). Skulle det medföra skada av betydelse för grannen att ni avlägsnar grenar etc. ska grannen först ges tillfälle att själv utföra åtgärden (3 kap. 2 § första stycket JB). Det kan därför vara bäst att innan ni tar bort eventuella grenar eller liknande pratar med grannen.SammanfattningNi kan kräva att grannen visar hänsyn gentemot er i fråga om häcken. Växer den över på er sida och det medför olägenhet för er har ni rätt att avlägsna denna del. Det handlar således om ett ömsesidigt hänsynstagande mellan er som grannar. Att missköta häcken så att den växer in på er sida kan innebära att grannen bryter mot hänsynsplikten i 3 kap 1 § JB och det bör därför ligga i grannens intresse att sköta sin häck för att inte konflikter ska uppstå.Jag hoppas att du fått svar på din fråga och skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Lagfartskostnad vid gåva

2020-12-26 i Fastighet
FRÅGA |Hur mycket kostar lagfarten för mig om min sambo vill ge halva sin bostad i gåva till mig?
Minela Kurjakovic |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Kostnaden för lagfart beror på hur du har förvärvat fastigheten. Du betalar alltid en expeditionsavgift som är 825 kronor för att täcka Lantmäteriets kostnad för handläggning. När det gäller gåva kan man behöva betala stämpelskatt om man övertar lån eller betalar något för gåvan. Vid handläggning jämförs då taxeringsvärdet från föregående år mot den summa som är en ersättning för gåvan. Om summan uppgår till 85 procent eller mer av taxeringsvärdet ska stämpelskatt betalas som vid ett köp.Exempel: Du får en fastighet i gåva av en släkting och betalar en symbolisk summa på 1000 kr i ersättning. Fastighetens taxeringsvärde är 288 000 kronor. Eftersom det är en gåva och ersättningen understiger 85 procent av taxeringsvärdet, ska du inte betala någon stämpelskatt.Tänk på att om du till exempel får halva fastigheten i gåva, jämförs den summa du betalar för gåvan mot halva taxeringsvärdet.Exemplet är från Lantmäteriet, du kan läsa mer om kostnad för lagfart här. Hoppas du fick svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att återkomma! Vänliga hälsningar,

kan en monterad billyft vara byggnadstillbehör?

2020-11-26 i Fastighet
FRÅGA |Får jag ta med Billyft från garaget vid försäljning av fastigheten? Den är fastskruvad i golvet samt elinstallerad !
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vad som utgör byggnadstillbehör och därmed ska ingå vid en försäljning av en fastighet. Din fråga regleras i jordabalken (JB).Vad är byggnadstillbehör? Byggnadstillbehör är sådant som har anbragts fastigheten för stadigvarande bruk. Med stadigvarandebruk ska förstås sådant som är bultat till byggnaden eller på annat sätt har monterats till byggnaden på ett sätt som talar för att det är avsett för stadigvarande bruk (2 kap. 1 - 2 §§ JB).Finns det något sätt att avlägsna något fårnatt utgöra byggnadstillbehör? Det lämpligaste är att avlägsna byggnadstillbehöret innan försäljning. Utöver det är man fri att reglera situationen genom avtal. Om köpet redan ägt rum är byggnadstillbehöret nu den nya fastighetsägarens och således har denne ingen skyldighet att lämna ifrån sig billyften. Isåfall måste du nå en frivillig överenskommelse med denne. SlutsatsMin bedömning är att billyften utgör ett byggnadstillbehör. Således måste du avlägsna denna innan försäljning för att undgå att den kommer ingå i försäljningen. Om du redan sålt fastigheten får du komma fram till en frivillig överenskommelse med den nya ägaren. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH