Adela Rujovic |Hej och tack för din fråga till oss på lawline! Jag tolkar din fråga som att du endast har blivit gripen och att det inte är bevisat att du är skyldig. Däremot utgår jag från att du har gjort dig skyldig för att domstolen ska kunna utdöma ett straff för dina gärningar. Tillämpliga lagrum Dessa lagar blir aktuella i ditt fall: Brottbalken, Lag om straff för vissa trafikbrott, Lag om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål och Narkotikastrafflag. Hur bestämmer domstolen ett straff? När domstolarna kommer fram till ett straff så är det viktigt att veta att "straff" inte endast är böter och fängelse. Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård är alternativ till straff som också domstolen kan döma. Däremot kallas de för påföljder och inte straff (1 kap. 3 § brottsbalken). Utgångspunkten är att straff bestäms inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde, (29 kap. 1 § brottsbalken). I det här fallet är straffskalan för respektive brott följande: Rattfylleri efter intag av narkotika (drograttfylleri), kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader (4 § 1 st. trafikstrafflagen). Innehav av knivar, kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader (4 § 1 st. knivlagen) Om brottet är grovt, kan man dömas till fängelse i ett år (4 § 2 st. knivlagen) Ringa narkotika brott, kan man dömas böter eller fängelse i högst sex månader (2 § narkotikastrafflag)Här ser du att brottets allvarlighet har betydelse för valet av straff. Med andra ord desto grövre brott desto högre straff. Straffvärdet är domstolens slutsats Domstolarna måste hålla sig inom straffskalan när de bestämmer ett straffvärde. Straffvärdet är med andra ord domstolens slutsats om hur mycket straff (böter, fängelse eller alternativ påföljd) förtjänar ett brott. Det är svårt för mig att säga exakt vad du kan förvänta dig för straff eftersom domstolarna gör en bedömning i varje enskilt fall. Bland annat tar domstolen hänsyn till om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter. Omständigheterna påverkar domstolens värdering om brottet förtjänar ett högre eller lägre straff. En försvårande omständighet kan vara att köra drog eller alkoholpåverkad. Därigenom visar man särskild hänsynslöshet(29 kap. 2 § brottsbalken). Medan förmildrande omständigheter kan vara att brottet begåtts under allvarlig psykisk störning (29 kap. 3 § brottsbalken) Även tar domstolen hänsyn till dina egna personliga förhållanden (29 kap. 5 § brottsbalken). Dessa s.k billighetsskäl kan också medföra att straffet blir lindrigare. Då det finns för lite informationen kan jag inte berätta om det i ditt fall finns försvårande- eller förmildrande omständigheter. Däremot rekommenderar jag dig att titta på 29 kap. 2 § och 3 § brottsbalken. Där kan du själv bedöma om domstolen kan ha skäl att döma till ett högre straff eller lägre straff. Vad kan du förvänta dig för straff? Trots om straffskalan för dem aktuella brotten i ditt fall sträcker sig till fängelse behöver du inte straffas med det. Det finns en presumtion mot fängelse, (30 kap. 4 § brottsbalken). Presumtionen bryts om brottet har ett högt straffvärde som motsvarar minst ett år. Brotten du har gripits för motsvarar inte ett högt straffvärde och du har inte varit straffad tidigare. Därför bör fängelsepresumtionen inte ha brutits. Alltså bör du inte förvänta dig något fängelsestraff åtminstone och i stället få böter. Jag hoppas du har fått svar på din fråga, annars får du mer än gärna ställa en ny fråga till oss. Med vänliga hälsningar

Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som skriftligen på heder och samvete lämnar osanna uppgifter eller undanhåller sanningen, och åtgärden innebär fara i bevishänseende, kan dömas för osann försäkran enligt 15 kap. 10 § 1 stycket brottsbalken (BrB). Att åtgärden innebär fara i bevishänseende betyder med andra ord att det finns risk för att bevis kan bedömas på ett felaktigt sätt. Straffpåföljden för osann försäkran är böter eller fängelse i höst sex månader (15 kap. 10 § 1 st. BrB). Är brottet grovt, kan fängelse i högst två år utdömas (15 kap. 10 § 2 st. BrB).Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

David Gardell |Hej,Jag beklagar situationen som du har hamnat i.Jag ska gå rakt på sak. Det du och styrelse ni borde göra är att polisanmäla detta. Av det som du har beskrivit så framstår det som att er ordförande har gjort sig skyldig till både bedrägeri och urkundsförfalskning och eventuellt ytterligare brott. Beträffande avtalet så är det självklart ogiltigt eftersom det är förfalskat, vilket betyder att du inte är bunden av det. Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga är om du kan polisanmäla kollegan för olaga hot (BrB 4 kap. 5 §) för att hon sagt att hon vill döda dig. Det kan du göra, även om hotet inte har förmedlats till dig personligen av kollegan. Ett olaga hot kan innebära ett hot om brottslig gärning, om hon hotat att döda dig är detta ett hot om brottslig gärning. Det krävs också att kollegan har haft avsikt att hotet ska förmedlas till dig på detta sätt, eller i vart fall insett det och varit likgiltig inför det. Om kollegan inte har en sådan subjektiv avsikt eller insikt att faktiskt hota dig kan hon inte dömas för brott. Detta är självklart svårt att veta, men det kan vara bra att hålla i minnet om du väljer att göra en polisanmälan för olaga hot. Jag vill även upplysa dig om ett annat brott som det skulle kunna röra sig om, vilket är förtal (BrB 5 kap. 1 §). Förtal innebär att en person utpekar någon annan såsom brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Utifrån vad du beskriver är det möjligt att kollegan gjort sig skyldig för förtal, eftersom hon spridit uppgifter på arbetsplatsen om att du mutar andra bl.a., vilket är att utpeka dig som brottsling. Även för förtal krävs att kollegan har haft avsikt att baktala dig på detta sätt, eller i vart fall haft insikt om att hon gör detta och varit likgiltig inför det. Du kan välja att polisanmäla henne för båda brott, eller endast ett av dem. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar alltså om du har något lagligt skydd mot att din kollegas fru läser de sms och e-post du skickat till din kollega. Regler om vad som är ett brott finns framför allt i Brottsbalken (BrB). Att gå in i någons mobil utan tillåtelse är dataintrångPrecis som du själv säger kan det vara ett brott enligt lagen att din kollegas fru har tittat i hans mobil. Det är fråga om dataintrång som innebär att just frun utan din kollegas tillåtelse har gått in i mobilen och läst sms och e-post (BrB 4 kap. 9 c §). Straffet för detta är böter eller fängelse i 14 dagar till högst två år.Som avsändare har inte du personligen blivit utsatt för brott Din kollegas fru har däremot inte gått in i din mobil eller dator för att ta del av uppgifter. Mot dig har hon därför inte begått något brott. Det spelar ingen roll att du är avsändare till de meddelanden som hon läst på din kollegas mobil. Det är intrånget i mobilen som är det viktiga, att frun har gått in i mobiltelefonen eller gått in på en e-postadress eller liknande. Detta har hon ju inte gjort mot dig utan endast mot din kollega. Även om du inte själv har blivit utsatt för ett brott förstår jag att det kan kännas obehagligt att frun läste meddelanden du skickat och som säkert varit privata för dig. Det du kan göra är kanske att prata med din kollega om att meddelandena är personliga för dig och att du inte vill att någon annan än ni ska ta del av dem samt att han kanske kan ändra sin kod till mobilen för att undvika att det händer igen.SammanfattningTyvärr har du som avsändare inget lagligt skydd mot att din frus kollega läser de sms och e-post du skickat till din kollega. Jag rekommenderar dig dock att prata med din kollega om det för att se till att samma sak inte händer igen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du skriver att pappan har sms:at dig inför att du ska vittna, och att han verkar vilja påverka dig, då du ska vittna till mammans fördel. Jag kommer att gå igenom vilka brott pappan eventuellt kan ha begått, och avslutningsvis ge råd om vad du kan göra nu. Kan pappan ha gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak?Övergrepp i rättssak regleras i Brottsbalken 17 kap 10 § st 1 (här). Övergrepp i rättssak innebär att man angriper någon med våld eller hot om våld för att personen har gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet. Detta gäller även om man angriper någon med våld eller hot om våld för att hindra någon från en sådan åtgärd, exempelvis om man hotar någon och säger "om du gör en polisanmälan slår jag dig". Enligt lagkommentarer på Karnov gäller för förhörspersoner det särskilda straffskyddet vid såväl våld eller hot som annan åtgärd, eller hot om sådan åtgärd, som medför lidande, skada eller olägenhet. I ditt fall verkar pappan ha hotat att avslöja sms:en för att påverka dig inför att du ska vittna. Då han bara har skrivit "Vet NN om vad du har skickat?" är det svårt att säga om det är tillräckligt grovt för att räknas som övergrepp i rättssak. Kan han ha gjort sig skyldig till förtal?Det framgår inte av din fråga vad som står i sms:en som pappan hotar att avslöja. Om det står något i sms:en som kan vara väldigt ofördelaktigt för dig skulle det möjligen kunna röra sig om förtal.Förtal regleras i Brottsbalken 5 kap 1 § st 1 (här). Förtal innebär att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd eller annars lämnar en uppgift som är tänkt att utsätta personen för andras missaktning. Det kan vara förtal oavsett om det man påstår är sant eller inte. För att det ska vara förtal ska uppgiften ha nått minst en utomstående. Man utgår från vad som är kränkande utifrån offrets perspektiv, alltså vad offrets umgängeskrets anser vara klandervärt beteende spelar in. Uttalandet behöver dock inte ha lett till skada för offret, men det ska vara något som kan leda till att offrets anseende skadas.Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du kontaktar polisen och berättar att du ska vittna i en vårdnadstvist och att pappan har kontaktat dig och försökt påverka ditt vittnesmål, framför allt om han gör flera försök att påverka dig att inte vittna. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Julia Amundsson |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att det är näringsidkaren eller styrelsen som är ansvarig för att bokföringen är riktig. Detta framgår av BrB 11 kap. 5 § och ordalydelsen "den som". Den som är bokföringsskyldig är alltså också den som ansvarar för att bokföringen är korrekt. Om man anlitat en konsult som gjort fel, kan hen dock i vissa fall dömas för att ha medverkattill bokföringsbrottet. Det utesluter dock inte näringsidkarens eller styrelsens ansvar, utan innebär att både konsulten och den bokföringsskyldige kan dömas. Exempel på ett rättsfall där så skett är NJA 1993 s. 687. Alltså: Enligt BrB 11 kap. 5 § är det den som är bokföringsskyldig som också ansvarar för att bokföringen är korrekt.Hoppas detta var svar på din fråga! I annat fall är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Med vänliga hälsningar

Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Påföljdspreskription innebär att en utdömd påföljd (till exempel fängelse) kan preskriberas (avskrivas) efter viss angiven tid om den inte börjat verkställas under denna tid och regleras i 35 kap Brottsbalken (BrB). Det framgår av 35 kap 8 § BrB att: "Ådömt fängelse bortfaller, om domen ej börjat verkställas innan den tid som nedan sägs förflutit från det domen vann laga kraft:fem år, om fängelse ej över ett år ådömts, tio år, om fängelse på längre tid än fyra år men icke över åtta år ådömts,tjugo år, om fängelse på viss tid över åtta år ådömts,trettio år, om fängelse på livstid ådömts." Preskriptionstiden räknas alltså från det att domen ifråga "vann laga kraft". En dom vinner laga kraft när tiden för överklagan har gått ut. Det ska anges i domen inom vilken tid den kan överklagas, vanligtvis är denna tid 3 veckor. Om domen inte överklagats inom denna tid vinner den alltså laga kraft och kan därefter inte överklagas. För rattfylleri döms man enligt 4 § Trafikbrottslagen till böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett utdömt fängelsestraff som inte överstiger ett år preskriberas alltså efter fem år från det att domen vunnit laga kraft om den inte börjat verkställas inom den tiden. Hoppas du fått svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,