Kan körkortet dras in i efterhand?

2021-09-17 i Trafikbrott
FRÅGA |Hallå, blev idag stoppad av polisen när jag körde 140km/h på 110 väg alltså 30km/h för fort. polisen tog inte mitt körkort så nu är min fråga finns det någon risk att mitt körkort kan bli indraget i efterhand?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om ditt körkort kan bli indraget i efterhand då du har blivit tagen av polisen för fortkörning utan de tog körkortet av dig på plats. Det korta svaret på frågan är att det är möjligt att få körkortet indraget i efterhand och således även en risk för det. Vid ringa överträdelser anses det dock oftast räcka med en varning. I det följande redogör jag lite mer ingående för vad som gäller. Reglerna om körkort finns i körkortslagen (hädanefter förkortad KörkL)Transportstyrelsen kan återkalla ett körkort i efterhandTransportstyrelsen ska återkalla ett körkort om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon har överskridit högsta tillåtna hastighet. Det förutsätter dock att överträdelsen inte kan anses som ringa. (5 kap. 3 § p. 4 KörkL)Om hastighetsöverträdelsen är ringa eller ej bedöms i varje enskilt fall. Som vägledning finns emellertid ett rättsfall från slutet på 80-talet där en fortkörning om 140 km/h på en 110 väg där trafikförhållandena var goda ansågs vara just ringa varpå körkortet inte blev indraget. (RÅ 1988 ref. 1)Om det anses som tillräckligt ska körkortshavaren i sådana fall åläggas en varning istället. (5 kap. 9 § KörkL) Det är alltså möjligt för Transportstyrelsen att i efterhand återkalla ditt körkort. Utifrån den rättspraxis som finns på området borde det i ditt aktuella fall dock räcka med att du blir tilldelad en varning och således får behålla körkortet. Men risken för att få det indraget finns som sagt.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur kräver man tillbaka en stulen cykel och vem äger den?

2021-09-16 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Någon snodde min cykel för två veckor sedan. Igår såg jag den på Centralen i Stockholm och inväntade den nye "brukaren". Det var en kille som sade att han hade köpt den på Blocket. Om vi utgår från att verkligen var i god tro så undrar jag: Vem äger cyckeln idag? Kan jag kräva att han ska lämna tillbaks den till mig?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du äger cykelnDet korta svaret är att du äger cykeln och du har därför rätt till den. Även om vi utgår från att den nuvarande innehavaren av cykeln talade sanning och var i god tro när han köpte cykeln på Blocket, har inte han förvärvat äganderätt till cykeln eftersom cykeln har frånhänts dig genom att någon olovligen har tagit cykeln av dig (2 § och 3 § godtrosförvärvslagen). Det går helt enkelt inte längre att godtrosförvärva äganderätt till stöldgods (som var möjligt innan 1 juli 2003). Frågan om god tro har endast relevans för bedömningen om uppsåt finns i en eventuell utredning som syftar till att ta reda på om köparen av cykeln har gjort sig skyldig till häleri (9 kap. 6 § brottsbalken) alternativt häleriförseelse (9 kap. 7 § brottsbalken) i och med hans köp av stöldgodset.Hur kan du kräva tillbaka cykeln?Det var bra att du inte själv försökte ta tillbaka cykeln på plats, ett sådant handlande utgör nämligen brottet självtäkt (8 kap. 9 § brottsbalken). Endast om du hade ertappat tjuven medan gärningen var färsk hade du fått ingripa och ta tillbaka din cykel, vilket kallas laga självtäkt. Du har alltså rätt att få tillbaka din cykel och jag rekommenderar dig att kontakta polisen på 114 14 eller besöka en polisstation och förklara läget och polisanmäla om du inte redan har gjort det. Då kan polisen beslagta cykeln om den går att återfinna. Men du får alltså inte ta tillbaka cykeln på egen hand. Hemförsäkringen täcker cykelstölderDu borde kontakta ditt försäkringsbolag som du har tecknat ett hemförsäkringsavtal med och upprätta en skadeanmälan (om du har en hemförsäkring). Kom ihåg att försäkringsbolagen brukar kräva att du först har gjort en polisanmälan för att du ska kunna få försäkringsersättning. Nackdelen jämfört med att få tillbaka cykeln är att en självrisk då tillkommer.Hoppas att det löser sig!Med vänliga hälsningar,

Vad är straffet för snatteri och kan socialen kontaktas?

2021-09-16 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej!Min son åkte fast för snatteri ( en monster dricka för 18kr). Polisen benämnde det hela tiden som stöld. Stämmer det? Och vad kan straffpåföljden bli? Han är nyss fyllda 16 så han är ju straffmyndig sedan ett år tillbaka. De pratade även om anmälan till socialen och möte med dem och kallelse till förhör hos polisen. Var detta skrämseltaktik eller kan allt detta ske?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Snatteri är talspråk för ringa stöldSnatteri är egentligen samma sak som ringa stöld (8 kap. 2 § Brottsbalken (BrB)). Det kan därför vara av den anledningen som polisen benämnde det som stöld. Ringa stöld är den lägsta graden av stöld, vilken man brukar dömas för om värdet på det tillgripna understiger 1250 kr (Se NJA 2019 s. 951). Eftersom din son har tagit en sak som kostade 18 kr, så har han därför begått ringa stöld eller snatteri. Din son kommer förmodligen dömas till böterPåföljden för ringa stöld är böter eller fängelse högst sex månader. Men jag vågar säga att ett fängelsestraff definitivt är uteslutet i din sons fall. Förmodligen kommer han dömas till böter, antingen dagsböter eller penningböter. Domstolen, eller i vissa fall åklagaren gör en straffmätning där de bestämmer vilket straffvärde som din sons gärning bör ha. Straffvärdet baseras dels på hur brottet gick till, men också personliga förhållanden (Se 29 kap. BrB). Även din sons ålder, ska beaktas vid straffmätningen. Är man under 21 år kan man få ett mildare straff enligt 29 kap. 7 § BrB. Skulle det vara så att domstolen eller åklagaren kommer fram till att straffet är värt mindre än 30 dagsböter, ska penningböter dömas ut (25 kap.1 § BrB). Det är svårt att säga exakt hur mycket böter det kan bli, men som utgångspunkt kan sägas att enligt Åklagarmyndighetens bötespraxis brukar vanligtvis en vuxen person som begått ringa stöld med ett värde under 60 kr, dömas till 800 kr i penningböter (Se RättsPM 2012:7). Om du misstänks för ett brott håller polisen ett förhör med dig. Om brottet är mindre allvarligt kan polisen förhöra dig på platsen efter att ha gett dina föräldrar och socialtjänsten möjlighet att vara med vid förhöret.När man blir misstänkt för ett brott så kan polisen hålla ett förhör, vilket man är tvungen att inställa sig till (23 kap. 6 § Rättegångsbalken). Det finns dock speciella regler som ska beaktas när en ung person begår ett brott. Detta regleras i Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Enligt 5 § LUL, ska exempelvis vårdnadshavare omedelbart underrättas och kallas till förhör om gärningspersonen är under 18 år. När någon under 18 år begår ett brott som kan leda till fängelse, ska även socialnämnden underrättas. Detta avser även lindrigare brott, under förutsättning att fängelse ingår i straffskalan (vilket det gör i ringa stöld). Kommunen har, genom socialtjänsten, det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. För vissa grupper, däribland barn och unga, har socialnämnden ett särskilt utpekat ansvar i socialtjänstlagen (SoL). Av 5 kap. 1 § SoL framgår att socialnämnden bland annat ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Socialnämnden har också särskilda arbetsuppgifter med unga lagöverträdare. Att förhör hålls och socialen kontaktas är mer rutinåtgärder och inte tänkt att vara en skrämseltaktik. Sammanfattningsvis riskerar din son att dömas för böter för den ringa stölden (snatteriet). Att förhör hålls och socialen kontaktas är inte tänkt att vara en skrämseltaktik, utan förhör krävs för att klara upp vad som hänt och klargöra din sons inställning till brottet. Socialen kontaktas för att de har en särskild roll i det preventiva arbetet med ungdomar. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att mina föräldrar uppsöker mig på jobbet?

2021-09-15 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, mina föräldrar och jag har en dålig relation. Jag är myndig, har egen bil och bor med min sambo. De har vid ett flertal tillfällen nu stått vid min bil (min jobbplats), efter jag slutat och försökt prata med mig. Jag har bara suttit mig i bilen och åkt iväg. Men idag stod båda där och jag gick till bilen som vanligt. När jag satte mig så låste jag och då började min pappa banka på rutan och rycka i handtaget för att försöka få upp dörren. Har även skickat ett röstmeddelanden där jag förklarar att jag inte vill ha kontakt med dem. Min fråga är ifall det är olagligt att de håller på så? Om inte blir det olagligt om de forsätter med detta beteende?
Malin Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att utsätta någon för störande kontakter betecknas som ofredande om det typiskt sätt kränker din fridInom brottet ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalken), inryms att någon annan utsätter någon för störande kontakter. Med störande kontakter avse dels kontakter vid personliga sammanträffanden, men också på andra sätt såsom vid elektronisk kommunikation. Kontakterna kan vara upprepade och oönskade och kan beroende på antal och när de sker och hur de sker, ha den effekten att de stör nattsömn, koncentration, arbete eller andra aktiviteter. De kan också frammana känslor som oro och obehag. Av betydelse, utöver antalet, tidpunkten och hur de skett, bör också vara vad kontakterna inneburit. Om det är fråga om nedsättande och kränkande budskap, kan ett mindre antal meddelanden krävas, jämfört med till innehållet harmlösa eller innehållslösa kontakter. Ofredande kan även begås genom "annat hänsynslöst agerande"De störande kontakterna måste även vara "ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt" för att betecknas som ofredande. Med detta avses att de störande kontakterna typiskt sett måste vara av arten att någons frids kränks. Det behöver därmed inte uppkommit någon fridskränkning i det enskilda fallet, utan bedömningen utgår från vad en person i din sits rimligen behöver tåla. Att dina föräldrar uppsöker dig skulle kunna bedömas som ofredandeSom jag förstår det har din pappa vid flertalet tillfällen dykt upp vid din bil och försökt prata med dig och jag skulle därför beteckna det som att du blir utsatt för störande kontakter då de är vid upprepade gånger samt oönskat från din sida. Jag är osäker på om enbart detta skulle ha varit tillräckligt för att anse som ett ofredande, då jag skulle anse att man typiskt sett får tåla som en dotter att ens föräldrar försöker ta kontakt med en (även om jag kan förstå att det är jobbigt). Det verkar dock som att kontakten i viss mån ökat och eskalerat till att bli mer fysiskt, och för dig skulle kunna uppfattas som obehagligt. Man kan åtminstone argumentera för att man inte rimligen behöver tåla att sin pappa bankar på rutan och rycker i handtaget för att få upp dörren. Den omständigheten talar därför mer för att handlingarna kränker din frid. Som svar på din fråga så kan det vara brottsligt att de uppsöker dig på ditt jobb. För att dömas för ett brott måste dina föräldrar också ha uppsåt, dvs de måste åtminstone inse att det finns en risk att de kränker din frid genom att uppsöka dig. Då du har lämnat flertalet meddelande där du förklarar att du inte vill ha kontakt med dem, torde det föreligga uppsåt. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Grovt rattfylleri trots att gränsen för promillehalten inte fanns i blodet?

2021-09-17 i Trafikbrott
FRÅGA |Går det att döma en person för grovt rattfylleri då gränsen för den promillehalten inte fanns i blodet? Bilolycka inträffade i samma veva men berodde på det medicinska underlaget (ej alkoholen) dvs utbrändhet och enorm press från ett företag som hade helt avsaknad av personalpolitik.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om föraren inte varit påverkad av alkohol, narkotika eller något annat medel blir inte grovt rattfylleri aktuellt (4 a § trafikbrottslagen). Om en bilolycka inträffade enbart på grund av psykisk ohälsa kan vårdslöshet i trafik aktualiseras (1 § trafikbrottslagen). Om det däremot är så att föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften är brottet att betrakta som grovt (4 a § p. 1 trafikbrottslagen). Det är dock möjligt att dömas till grovt rattfylleri även om "gränsen" inte är nådd. Om det bedöms att föraren varit avsevärt påverkad av alkohol eller om föraren vid framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten kan brottet betraktas som grovt (4 a § p. 2–3 trafikbrottslagen).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hot om orosanmälan på falska grunder

2021-09-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om någon hotar mig med att göra en orosanmälan till Socialen mot mig på falska grunder, enbart för att personen vill att jag skall göra som den säger och personen vet hur mycket detta kan komma att skada mitt och mina barns liv. Är detta något som kan ses som ett olaga hot eller vad går detta hot som? Vad kan jag göra, kan jag anmäla detta?
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver kan under vissa omständigheter vara olagligt. De brott som enligt min bedömning kan komma i fråga är olaga hot och olaga tvång, som vi finner i brottsbalken (1962:200) (BrB). Jag kommer nedan att redogöra för vad som krävs för att dessa brott ska aktualiseras.Olaga hotOlaga hot innebär att man hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § BrB).För att det ska vara fråga om olaga hot krävs alltså dels hot om brottslig gärning och dels att hotet framkallat allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Av din fråga framgår att hotet är en orosanmälan på falska grunder. Det är en brottslig gärning att göra en orosanmälan på falska grunder är en brottslig gärning. Att hos åklagare, polismyndigheten eller annan myndighet sanningslöst anklaga någon annan för en brottslig gärning, påstå besvärande omständighet eller förneka friande eller mildrande omständighet, klassas som falsk tillvitelse (15 kap. 7 § BrB). Rekvisitet "hot om brottslig gärning" är därmed uppfyllt. Den andra frågan är då om hotet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för din eller annans säkerhet till person, frihet eller frid. Det är av betydelse på vilket sätt hotet uttalas, parternas relation till varandra, hur gärningspersonen agerar i övrigt och vad den hotade känner till om gärningspersonens agerande sedan tidigare. Om hotet har framkallat allvarlig rädsla och om det varit syftet med hotet vet du själv bäst, men eftersom att du skriver att personen vet att en orosanmälan skulle skada ditt och dina barns liv, utgår jag från att även rekvisitet avseende allvarlig rädsla samt säkerhet till person, frihet och frid är uppfyllt. Olaga tvångBrottet olaga tvång aktualiseras när någon genom hot om brottslig gärning tvingar någon annan att göra, tåla eller underlåta något. Straffet för olaga tvång är böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 4 § BrB). Jag har redan konstaterat att det rör sig om hot om brottslig gärning (falsk tillvitelse). För brottet olaga tvång krävs också att hotet har resulterat i att den som blivit hotad har gjort, tålt eller underlåtit något. För straffansvar förutsätts alltså att inte endast att gärningspersonen haft för avsikt att få dig att göra som denne säger, utan även att du gjort det. SammanfattningSammanfattningsvis kan personen ha begått brotten olaga hot och olaga tvång. Värt att understryka är att det förutsätts att personen i fråga är medveten om att anmälan sker på falska grunder. Om det som personen tänker anmäla är sant eller om personen tror/misstänker att det är sant, är det inte fråga om varken olaga hot eller olaga tvång.Om du känner dig hotad eller utsatt, skulle jag givetvis råda dig att göra en polisanmälan. Det är sedan upp till åklagaren att avgöra om gärningarna är brottsliga och om bevisen räcker för att väcka åtal.Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

När gallras uppgifter från belastningsregistret?

2021-09-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag har en dom på mig från 2016 om olovlig körning. Det har nu gått över 5 år sedan domen fastställdes, domen fastställdes i april-16. Finns denna fortfarande i belastningsregistret? Dömdes till böter.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om belastningsregistret finns stadgade i lag om belastningsregister.Vad innehåller belastningsregistret?Belastningsregistret är ett register som bl.a. ska innehålla uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott (3 §). Uppgifterna finns inte i registret för evigt, utan gallras utifrån olika gallringsregler. När gallras en uppgift om bötesbrott?Olika uppgifter gallras efter olika regler. Hur länge en uppgift finns med i belastningsregistret avgörs av den påföljd man ådömts för ett brott. När det gäller bötesbrott som du beskriver så är huvudregeln att uppgiften gallras från belastningsregistret fem år efter domen (17 § nionde punkten). Det finns dock undantag i lagstiftningen som gör att uppgifter kan kvarstå i belastningsregistret under längre tid än dess föreskrivna huvudregel. Om det under tiden en uppgift finns i belastningsregistret görs en ny anteckning beträffande samma person ska ingen av uppgifterna gallras så länge någon av dem ska finnas kvar i registret. Detta gäller dock inte om den nya anteckningen endast avser penningböter (18 §). Detta innebär att ditt bötesbrott kan stå kvar i belastningsregistret längre än fem år om du under den femårsperioden begått nya brott vars påföljder förts in i belastningsregistret. Båda uppgifterna gallras då först när den senaste införda uppgiften ska gallras.Finns mitt bötesbrott fortfarande i belastningsregistret?Enligt huvudregeln ska ditt bötesbrott gallras fem år efter domen. Eftersom domen är från april 2016 ska den enligt huvudregeln vara gallrad nu eftersom fem år förflutit. Har du dock ålagts en ny påföljd för ett brott som förts in i belastningsregistret kan även ditt tidigare bötesbrott kvarstå. Som enskild har man rätt att kostnadsfritt begära ut hela sitt belastningsregister en gång per kalenderår om man vill kontrollera hur sitt register ser ut och vilka uppgifter som finns antecknade (9 §). För att begära ut ditt belastningsregister ska du vända dig till Polismyndigheten. Du hittar färdiga blanketter att fylla i här.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Straff för ringa stöld

2021-09-15 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej, min vän har snattat 2 gånger i en affär. Han snodde cirka 30kr på båda gångerna. Han är 16 år och jg undrar vad kan hända för honom.
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad ett straff kan bli för en 16 åring som begått ringa stöld vid två tillfällen. Din fråga regleras i brottsbalken (BrB)Varje brott har en straffskala som beskriver vilken typ av påföljd som kan bli aktuell och hur långt ett straff får vara Straffet för ett brott ska bestämmas med hjälp av brottets straffvärde, vilket exempelvis bedöms genom att beakta vilken skada den brottsliga gärningen medfört (29 kap. 1 § BrB). Andra omständigheter som påverkar straffvärdet är eventuella försvårande eller förmildrande omständigheter i det enskilda fallet (29 kap. 2 § och 29 kap. 3 § BrB). Straffvärdet ska bestämmas inom gränserna för brottets straffskala. Vilken straffskala ett brott har anges i varje enskild straffbestämmelse, och beror av hur allvarlig den aktuella brottstypen är i jämförelse med andra brottstyper. Straffskalan för ringa stöld är böter eller fängelse i lägst 14 dagar till högst 6 månader (8 kap. 2 § BrB)Den som döms för flera brott samtidigt ådöms i regel en gemensam påföljdHuvudregeln är att en gemensam påföljd utdöms för alla brott om en gärningsman döms för flera brott samtidigt (30 kap. 3 § BrB). I svensk rätt gäller den så kallade asperationsprincipen, som används för att uträkna gärningsmannens straff vid flerfaldig brottslighet. Rätten ska först bedöma straffvärdet för varje enskilt brott som gärningsmannen döms för. Det högsta straffvärdet får fullt genomslag. För det näst grövsta brottet utdöms halva straffvärdet, för det tredje grövsta utdöms en fjärdedel av straffvärdet och så vidare. Med andra ord åtnjuter gärningsmannen en straffrabatt i ökande grad för varje individuellt brott.Fängelse ses generellt sett som en olämplig påföljdI svensk rätt finns en uppfattning att fängelse generellt sett är en olämplig påföljd. Domstolen ska i sin bedömning av om fängelse är en lämplig påföljd beakta omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Omständigheter som beaktas är brottets bedömda straffvärde, den tilltalades eventuella tidigare brottslighet och vilken typ av brott som den tilltalade nu står åtalad för (30 kap. 4 § BrB). Huvudregeln är att straffvärdet ska vara minst ett år för att fängelse ska anses vara lämpligt. Eftersom det högsta straffet vid ringa stöld är fängelse i 6 månader är det mer troligt att straffet blir böter. Straffrabatt finns för den som blir dömd för brott innan 21 års ålderOm någon begår brott under 21 års ålder, så ska gärningsmannens ungdom särskilt beaktas när straffet bestäms (29 kap. 7 § BrB). Utgångspunkten är gärningsmannens ålder då brottet begicks. Vad innebär detta för digJag kan tyvärr inte fastställa vad straffet blir för någon som döms för ringa stöld, eftersom jag saknar kännedom om omständigheterna. Straffet kan bara beslutas av en domstol. Det jag kan säga är att det nog inte kommer att vara fråga om fängelse. Om personen blir dömd är det förmodligen böter som kommer att vara straffet. Om gärningsmannen var 16 år vid tidpunkten då de aktuella stölderna ägde rum får gärningsmannen straffrabatt på grund av sin unga ålder. Storleken på boten kommer förmodligen att vara ungefär hälften så stor som om du hade varit 21 år eller äldre. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,