Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Utifrån din beskrivning låter det inte som att något brott har begåtts. Jag kommer ändå gå igenom vilka trafikbrott som finns och redogöra för varför jag inte tycker att något verkar träffande i din situation.Trafikbrott regleras i TBLDe olika trafikbrott som finns i svensk rätt regleras i Lag om straff för vissa trafikbrott (TBL). De trafikbrott som finns är:- Vårdslöshet i trafik, 1 § TBL- Olovlig körning, 3 § TBL- Rattfylleri, 4 § TBL- Grovt rattfylleri, 4 a § TBL- Smitning, 5 § TBL.Bedömningen i ditt fallUnder förutsättning att du varken var berusad eller körde bilen utan ett giltigt körkort kan såväl olovlig körning som rattfylleri och grovt rattfylleri uteslutas. Brottet smitning tar sikte på situationer där en vägtrafikant som varit inblandad i en trafikolycka avlägsnar sig från platsen och på så sätt försvårar utredningen av olyckan alternativt undandrar sig att uppge namn, hemvist eller i övrigt lämna upplysningar om händelsen. Eftersom ingen trafikolycka har ägt rum är inte heller brottet smitning aktuellt. Det trafikbrott som då återstår är vårdslöshet i trafik. Brottsbestämmelsen tar sikte på situationer där en trafikant i väsentlig mån har brustit i omsorg och varsamhet på så sätt att det inneburit fara för att en trafikolycka skulle uppstå. Exempel på situationer där vårdslöshet i trafiken kan föreligga är exempelvis när någon kör bil i uttröttat tillstånd, somnar bakom ratten, gör trafikfarliga omkörningar, inte följer stopplikt, kör mott rött ljus så att risk för att en trafikfarlig situation kunde/har uppstått, begår allvarligare hastighetsöverträdelser etc. Som du beskriver händelsen har du hållit hastighetsbegränsningen och hunnit bromsa. Så länge som du inte framkallade faran för att en olycka kunde ha skett, exempelvis genom en riskabel och farlig omkörning, bedömer jag att det inte rör sig om något brott.Hoppas att du fått svar på din fråga och ha en trevlig dag!Vänligen,

Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så gäller den vad motivet är bakom bestämmelsen om att lagöverträdare mellan 18 och 21 år straffas lindrigare än personer över 21 år. Har någon begått brott innan han eller hon fyllt 21 år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Domstolen får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 21 år får inte dömas till svårare straff än fängelse i tio år. Om fängelse på längre tid och på livstid är föreskrivet för brottet eller om man har begått flera brott (se 26 kap. 2 § brottsbalken), får dock dömas till fängelse i högt fjorton år (29 kap. 7 § brottsbalken).Vid bestämmandet av påföljd för brott ska domstolen alltså ta hänsyn till lagöverträdarens ålder. Det finns olika ideologiska ståndpunkter kring så kallad ungdomsrabatt och de har ändrats över tid men några av motiven bakom att unga lagöverträdare får lindrigare straff är följande. Forskning visar att unga har en mindre utvecklad ansvarsförmåga än vuxna och har svårare att kontrollera impulser. Därför bör straffsystemet ta hänsyn till detta och ha högre tolerans gentemot unga lagöverträdare. Ett annat motiv till att ha straffreduktion för unga lagöverträdare är att unga riskerar att drabbas hårdare av straff och framförallt fängelsestraff. För yngre lagöverträdare anses vård- och uppfostringsbehovet överväga och då är fängelse en mindre lämplig påföljd. En person som är mellan 18 och 21 år och som döms för ett brott får alltså stå till svars för sin olagliga handling men genom ett lindrigare straff än om personen varit äldre. Att åldersgränsen har dragits vid 21 år har precis som myndighetsåldern vid 18 år ingen egentlig förklaring men får antas bero på att forskning har visat att hjärnan är fullt utvecklad först efter tjugoårsåldern. I andra länder råder andra myndighetsåldrar och i andra länder kan små barn dömas till fängelse. I Sverige har lagstiftaren (riksdagen) gjort avvägningen att det är viktigare för samhället att den unga lagöverträdare bryter sin kriminella bana än att denne straffas på samma sätt som en äldre vuxen.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du är intresserad av ämnet rekommenderar jag att läsa betänkandet av Ungdomsreduktionsutredningen Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) här. Det är även källan till mitt svar ovan. Vänliga hälsningar,

Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Du får filma vad du vill, så länge det sker i ute i allmänheten och detta inte orsakar kännbar kränkning för den som blir filmad. Den enda lagregel som kan komma att bli aktuell är den om ofredande (4 kap 7 § Brottsbalken):"Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. (Lag 2017:1136)"Eftersom det snarare är du som blir utsatt för detta brott, är det svårt att se hur denna lagregel ska brukas mot dig. Huruvida mobbarna kan bli fällda är dock en fråga om hur illa mobingen är. Oavsett vad bör du kontakta eventuell skolpersonal eller dyl. för att ta upp detta. Du har ingen skyldighet att tåla mobbning över huvud taget.Om mobbarna hotar den som filmar med polisen är det inget ni behöver bekymra er om i termer av lag. Tillkallar de polisen kommer det bli svårt för dem att förklara situationen och inte själva bli föremål för polisens agerande.Jag hoppas du har fått den hjälp du sökte,Med vänlig hälsning,

Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förtal regleras i Brottsbalken 5 kap § 1. Där står att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal. Man döms inte om man var skyldig att lämna uppgiften eller om det var försvarligt, och det antingen var sant eller att man hade skälig grund för att tro det.I det här fallet är det tveksamt om det som skrivits om dig räknas som förtal, eftersom kravet är att de ska ha lämnat en viss sorts uppgift. De har inte påstått att du begått ett brott, eller att du har ett klandervärt levnadssätt (med det menas exempelvis att påstå att någon missbrukar alkohol eller är en dålig förälder till sina barn).Att till exempel kalla någon dum eller ful utgör inte förtal, eftersom det måste röra sig om en faktisk uppgift och mer än allmän kritik. Citatet från artikeln uppfyller enligt min uppfattning inte kravet på att vara en bestämd uppgift vars sanningshalt kan prövas.Huvudregeln är att vi har yttrandefrihet, och förtal är en av de inskränkningar som finns i den rättigheten. När man använder sig av sin yttrandefrihet, som du gjort i intervjun, har andra rätt att kommentera det du skrivit och även vara kritiska mot det. Man har rätt att kritisera någon ganska hårt, och exempelvis skriva att deras ståndpunkt är dum, nonchalant eller pinsam. Jag förstår absolut att det inte är trevligt för dig att bli citerad på detta sätt, men det lär falla inom skribentens yttrandefrihet att kritisera din inställning i allmänna ordalag. Man kan säga att en nackdel med den långtgående yttrandefriheten vi har är att man också kan bli tvungen att acceptera viss kritik.Som svar på din fråga är det alltså min bedömning att det inte finns någon grund för en talan om förtal i det här fallet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör en brottslig handling och därför kommer jag i mitt svar att hänvisa till brottsbalken (BrB).Nöd kan utesluta ansvarAtt köra alkoholpåverkad är ett brott enligt 4 § Lag om straff för vissa trafikbrott och påföljderna beror på hur grovt brottet är. Även om en gärning som egentligen utgör ett brott, tex köra alkoholpåverkad, har begåtts kan det dock anses föreligga en grund för ansvarsfrihet. En sådan grund är nödvärn (24 kap 1 § BrB), men det måste då handla om att du har försökt avvärja någon annans brott. Det är därför inte nödvärn som kan bli aktuellt i det här fallet, utan istället ansvarsfrihetsgrunden nöd (24 kap 4 § BrB). Det kan vara fråga om nöd när det finns fara för någons liv eller hälsa, och i detta fall kan det argumenteras för att den gravida kvinnans och det ofödda barnets liv och hälsa är i fara. Den gärning som har begåtts, det vill säga köra alkoholpåverkad, måste stå i proportion till denna fara. Faran för kvinnan och barnets liv och hälsa ska därför vägas mot risken med handlandet att köra alkoholpåverkad.Svårt att få ansvarsfrihet genom att hävda nödFör att en handling i nöd inte ska ses som ett brott måste den vara behövlig. Finns det flera alternativa sätt att undanröja faran ska den brottsliga handlingen utgöra en sista utväg. Att köra bil alkoholpåverkad utgör en fara för annans liv och det kan förmodligen anses att en person i situationen du beskriver istället skulle ha ringt en taxi, ringt en kompis, knackat på hos grannen eller dylikt. Jag bedömer därför att det blir svårt att frias från att köra alkoholpåverkad med förklaringen att en kvinna var i förlossning, men domstolen bedömer alltid ansvarsfriheten från fall till fall så det går inte att svara på säkert.En förmildrande omständighetÄven om den omständigheten att någon körde alkoholpåverkad för att få en kvinna i förlossning till ett sjukhus inte räcker för ansvarsfrihet kan det utgöra en förmildrande omständighet när domstolen bedömer vilket straff som ska utdömas. Det kan alltså innebära att den som begått brottet får ett mildare straff än han eller hon annars skulle ha fått (se 29 kap 3 § 1 p. 5 BrB).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Karolina Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller preskriptionstider för brott, vilket regleras i 35 kap. Brottsbalken (BrB). Att ett brott preskriberas innebär att den misstänkte inte längre kan åtalas för brottet. Precis som du säger så dömdes en person för en 24 år gammal våldtäkt i Billdalsfallet. För våldtäkt gäller olika preskriptionstider beroende på vilken grad av våldtäkt det är. En grov våldtäkt har en preskriptionstid på 15 år medan en mindre grov våldtäkt har en preskriptionstid på 10 år (35 kap. 1 § BrB). Eftersom Billdalsmannen stod åtalad för grov våldtäkt var preskriptionstiden 15 år. Anledningen till att det var möjligt att ändå ta upp fallet och döma Billdalsmannen efter 24 år var för att flickan bara var 8 år när hon våldtogs. Preskriptionstiden räknas normalt från den dag då brott begås, men om brott begås mot en person som inte har fyllt 18 år så börjar preskriptionstiden räknas från den dag då målsäganden fyllt 18 år (35 kap. 4 § BrB). I Billdalsfallet dröjde det alltså 10 år innan preskriptionstiden började räknas, och därefter gällde en preskriptionstid på 15 år. Man kan därför säga att den totala preskriptionstiden blev 25 år. Hoppas du fick svar på din fråga!

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För din fråga är brottsbalken (BrB) tillämplig lag. Hur ser straffskalorna för våldtäkt ut?Enligt nuvarande lagstiftning är straffskalan för våldtäkt fängelse i lägst två år och högst sex år. Om brottet med hänsyn till omständigheterna är att anse som mindre grovt är maxstraffet istället fyra år (6 kap. 1 § 1-2 st BrB). Vad gäller grov våldtäkt är straffskalan istället fängelse i lägst fem år och högst tio år. När man bedömer om brottet ska anses som grovt tar man särskild hänsyn till om gärningspersonen använt en allvarlig typ av våld eller hot, om fler än en gärningsperson förgripit sig på offret eller deltagit på annat sätt, eller om gärningspersonen på annat sätt visat särskild hänsynslöshet med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller om gärningspersonen på annat sätt visat särskild hänsynslöshet eller råhet (6 kap. 1 § 3 st BrB). Sedan samtyckeslagen tillkom kan man även dömas för oaktsam våldtäkt. Straffskalan för oaktsam våldtäkt är fängelse i högst fyra år. Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig ska det inte dömas till ansvar (6 kap. 1 a § BrB). Finns det konkreta kriterier som måste uppfyllas för att en gärning ska rubriceras som grov våldtäkt?Som ovan nämnts finns en del bedömningspunkter som man ska ta särskild hänsyn till när man bedömer grovheten i brottet. Det finns inga konkreta kriterier som måste uppfyllas, utan det är en bedömningsfråga från fall till fall. Utöver de situationer som bestämmelsen tar upp som bedöms särskilt stadgar den även att man ska ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppgifter om böter gallras ur belastningsregistret fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister). Uppgiften om att du dömts till dagsböter finns alltså kvar i belastningsregistret i fem år.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,