Syns en nedlagd förundersökning i mitt belastningsregister?

2020-10-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |En förundersökning läggs ned om det saknas tillräckliga bevis mot den som är misstänkt för brottet. Ändå Syns denna förundersökning/polisanmälan i polisens belastningsregister till ett jobb eller blir man helt rent efter förundersökningen läggs ned?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler kring belastningsregistret hittar du i lagen om belastningsregister (BRL).Det är enbart brott som du har lagförts för som syns i ett brottsregister (3§ 1p. BRL). Det finns dock vissa andra saker som även syns i belastningsregistret, bland annat om du har fått en åtalsunderlåtelse eller ett kontaktförbud (3§ 4-5p. BRL). Därmed så kommer inte en nedlagd förundersökning att synas i ditt belastningsregister.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny eller att ringa våran gratis telefonrådgivning.Med vänlig hälsning,

Rån trots replika av pistol?

2020-10-29 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Om person 1 rycker en okänd persons väska ifrån person 2, och när person 2 sedan försöker springa och ta tillbaka väskan, så drar person 1 upp en replika av ett vapen som är verklighetstrogen och riktar den mot person 2 och hotar att skjuta om person 2 inte låter person 1 komma undan, vad är detta för brott då? Är det ett väpnat rån trots fakepistol?
Sanaria Saad |Hej, Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag att försöka svara på vilket brott det är som blir aktuellt med väskryckningen och sedan vad som gäller vid hot med replika av en pistol. Regler om brott regleras i Brottsbalken (BrB) och det är även detta regelverk jag kommer att använda mig. Vilket brott gäller vid väskryckning? I första hand är det brottet stöld som aktualiseras när någon tillägnar sig något som tillhör någon annan, (8 kap. 1 § BrB). I ditt scenario beskriver du en väskryckning och genom praxis (tidigare avgöranden från rätten) har detta bedömts som ett grovt brott. Följden av detta innebär att väskryckningar oftast bedöms som grov stöld och inte stöld av normalgraden, (8 kap. 4 § BrB). Vilket brott gäller vid replika av en pistol? Brottet som kan komma att bli aktuellt är rån och innebär att någon begått en stöld och utövat våld eller hot mot annan person i samband med detta (8 kap. 5 § BrB). I detta scenario som du beskriver är det ett hot och enligt lagtexten ska hotet innebära eller för den hotade, framstå som trängande fara. Alltså behöver det inte röra sig om att en konkret fara faktiskt förelegat. I detta scenario har gärningsmannen använt sig av en replika av en pistol men för den hotade betyder detta ingenting. Det har framstått som en fara för denne och brottet kan därför bli aktuellt. Sammanfattningsvis kan man alltså göra sig skyldig till ett rån, trots att man använt sig av en replika av en pistol. Det räcker med att hotet framstår som trängande fara. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad är skillnaden mellan falsk angivelse och falsk tillvitelse?

2020-10-29 i Övriga brott
FRÅGA |Falsk angivelse och Falsk tillvitelse.Hejsan. Jag undrar vad skillnaden på brotten Falsk angivelse och Falsk tillvitelse är. Har jag uppfattat brotten korrekt om jag påstår att Falsk angivelse är som ett upprättande av obefogad polisanmälan där man beskyller annan med skuld i avsikt att få denna dömd för brott? Och att Falsk tillvitelse är när någon uppsåtligen uppger annans identitet/personnummer, exempelvis i samband med poliskontroll för att slippa straffpåföljd?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Falsk angivelse kan du dömas för om du anmäler en oskyldig person i syfte att personen ska bli dömd (15 kap. 6 § 1 stycket BrB).Om du däremot anmäler en oskyldig person enbart för att besvära personen, d.v.s. du har inte för avsikt att personen ska bli döda, kan du dömas till falsk tillvitelse (15 kap. 7 § 1 stycket BrB). Skillanden mellan de båda brotten är alltså vilken avsikt man har med anmälan. Om du uppsåtligen uppger annans personnummer och det ger upphov till skada eller olägenhet för den personen gör du dig skyldig till olovlig identitetsanvändning (4 kap. 6b § BrB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på nytt!Vänliga hälsningar,

Myndigt barn som hotar föräldrar och åtgärder

2020-10-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min fråga är. Vi har en snart 19 år gammal dotter/styvdotter inneboende hos oss som valt att hoppa av skolan, hon skall förhoppningsvis komma igång och söka jobb nu. Hon har jobbat hela sommaren så möjlighet till jobb finns helt säkert, men denna unga vuxna är inte lätt att försöka uppmuntra till jobb. Vårat problem är att hon är både verbalt elak mot mig/styvmamma och går på, slår på sin pappa och slår sönder grejer och inredning i vårat hem. Mordhotats mig och har gjort vid Minst två tillfällen. Vi vill att hon skall flytta ut då vi är rädda för att hennes beteende skadar våran gemensamma dotter på 3 år då hon skriker som en dåre rent ut sagt och säger massor med avkvädes ord till mig och sin far och slåss och hotar och beter sig jätte illa så vi alla mår dåligt och främst 3 åring en som nu fått genomleva hennes dåliga beteende i 3 år. 19 åringen hjälper inte till med något här hemma utan bara är. Detta har hållt på hela 19 åringens/hennes uppväxt. Har man försökt ställs små krav eller minsta lilla något som hon inte velat att man sagt så har hon blivit helt galen. Så detta är inget nytt beteende. Så nu orkar vi inte bli psykisk misshandlade, hotade och attackerad av henne nåmera. Så min fråga. Hur kan vi få ut henne ur vårat hem utan att hon verkställer sina hot om att komma och slå sönder hela vårat hem, krossa alla rutor och slå sönder mig/döda mig? Vi behöver hjälp Nu.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att ni vill att dottern ska flytta ut från er gemensamma bostad men utan att hon ska verkställa hoten hon har sagt. När jag besvarar din fråga så kommer jag att använda mig av föräldrabalken, FB och brottsbalken, BrB.UnderhållsskyldighetSom förälder så har man underhållskyldighet för sina barn som är under arton år (7 kap. 1 § FB). Den skyldigheten upphör däremot när barnet har fyllt arton år men väljer barnet att fortsätta plugga och gå i gymnasiet så är man underhållsskyldig fram till att barnet fyllt tjugoett år (7 kap. 1 § andra stycket FB).Det innebär att om din/er dotter har hoppat av skolan och är nitton år så har underhållskyldigheten enligt föräldrabalken upphört.Olaga hotOm man tänker sig att hennes hot har varit menade att framkalla allvarlig rädsla för din eller annans personliga säkerhet, egendom, frihet eller frid så kan hon dömas för olaga hot (4 kap. 5 § BrB). Då du vill förhindra att hon inte förverkligar något av hoten så tänker jag inte gå in på eventuell skadegörelse och vad ni kan göra om hon tar sönder en fönsterruta för det skulle ge er rätt till ersättning. Är du intresserad av att veta vad ni kan göra då för att få ex ersättning så ställ gärna en följdfråga.När det kommer till olaga hot så döms man till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § BrB). Jag skulle säga att det är en allvarlig åtgärd att anmäla henne för det och kan leda till att situationen förvärras. KontaktförbudDu skulle kunna försöka göra så hon får kontaktförbud vilket innebär att hon inte får besöka eller på annat sätt ta kontakt med er eller förfölja er (1 § lagen om kontaktförbud). För att kontaktförbud ska meddelas så ska det finnas en risk för att hon kommer att begå brott mot er, förfölja er eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avser att skydda, vilket skulle vara er (1 § andra stycket lagen om kontaktförbud). Kontaktförbud är mindre ingripande än att anmäla henne för olaga hot men är fortfarande inget jag tycker ni ska se lätt på.SammanfattningJag har bara gett dig en överblick i vad ni kan göra och då det verkar vara väldigt allvarligt så är mitt råd att ni bokar tid med en jurist på Lawline via vår hemsida eller kontaktar annan jurist som kan göra en mer omfattande bedömning.Tänk efter innan ni anmäler eller går vidare rättsligt med de åtgärder jag har nämnt för jag skulle säga att de är en sista utväg. Situationen förvärras ofta om man går till domstol eller liknande.Hoppas att du fick svar på din fråga och hjälp med hur du ska gå vidare med problemet!Vänligen,

Brottet förolämpning

2020-10-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej på er. Jag lärde mig precis att förolämpning är ett brott. Nu undrar jag, varför då?Jag förstår att det finns lagar kring psykisk misshandel, mobbing, förtal, hets mot folkgrupp och andra brott som en person kan begå genom att prata. Men en förolämpning kan ju vara så mycket och så lite på en gång. Och väldigt subjektivt! Hur vet vi att offret verkligen känt sig förolämpad? Och om förövaren inte menade att förolämpa, utan bara uttryckte en åsikt eller misstolkat en situation, finns det då förolämpning med eller utan uppsåt eller berått mod? Hur många fall av förolämpning anmäls i Sverige och hur ofta slutar det i fällande dom? Jag tycker att lagen låter dum, men hoppas att ingen lagstiftare känner sig förolämpad av att jag tycker så och anmäler mig!
Sanaria Saad |Hej,Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. FörolämpningDet går absolut att fråga sig varför vi har ett brott som förolämpning i Brottsbalken, regelverket där du finner mestadels av brotten. Förenklat är brottet förolämpning ett uttalande riktat mot en viss person, där uttalandet är kränkande. Det kan vara skällsord inblandat eller någon form av beskyllning. Dessutom ska personen uppfatta uttalandet som kränkande, (5 kap. 3 § BrB).MålsägandebrottBrottet förolämpning är ett målsägandebrott (5 kap. 5 § BrB). Det innebär att den utsatte måste själv väcka åtal och driva processen hos tingsrätten (i vissa särskilda undantagsfall kan åklagaren göra det). Jag skulle rekommendera dig till att läsa detta dokument från åklagarmyndigheten, där finns välutvecklade resonemang till brottet förolämpning.Vänliga hälsningar,

Falska rykten på sociala medier, är det förtal?

2020-10-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min ex-flickvän som ör 16år gammal sprider rykten på sin snapchat story.I somras gjorde jag och mitt ex slut och det var ett relativt dåligt slut. Jag sket i henne medans hon nu månader senare sprider både sanna och falska rykten om förhållandet. Hon har postat flera lögner om hur jag är som person även när jag bett henne sluta göra de. Hon har vridit på sms och lagt upp dem med uppsåt för mig att se dålig ut. En av mina bekanta hade till och med frågat henne varför hon lägger upp de hon gör varav svaret var att "hon ville ha hämnd". Något som varken jag eller min bekanta kunde förstå. Storyn ses av minst ett 30-tal personer och jag har vid två tillfällen bett henne att sluta. Vid flera tillfällen har även indirekta hot lagts upp. "Hoppas han blir rånad", "Hoppas han blir jumpad" (slang för misshandlad). Som jag uppfattat de så kan dessa såkallade stories på snapchat vara förtal. Är det möjligt att väcka åtal genom polisanmälan eller är ryktesspridning via snapchat (sociala medier) okej?
Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I detta fall aktualiseras brottet förtal (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken (BrB)). Brottet har begåtts när någon pekat ut en annan person såsom "brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt" eller annars lämnat uppgift som är "ägnad att utsätta denne för andras missaktning". Undantaget från förtal är om den som uttalat sig varit skyldig att göra det eller om det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna uppgift i saken. Vidare måste hen visa antingen att uppgiften var sann eller att hen hade skälig grund för den (5 kap. 1 § andra stycket BrB).Lämnat uppgift: En uppgift ska ha lämnats till tredje man, dvs. att det krävs att en uppgift lämnats till någon annan än den beskyllde(dig). Du skriver att hon talar bakom din rygg framför alla du känner och lägger ut era meddelanden på sociala medier. Därmed bedömer jag att detta rekvisit är uppfyllt, då en tredje man har fått ta del av dessa uppgifter..Nedsättande uppgift: Med detta menas att uppgiften ska vara av nedsättande beskaffenhet. Det krävs alltså inte att uppgiften är nedsättande enligt allmän uppfattning i samhället, utan det är tillräckligt att uppgiften är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Uttrycket "ägnat att" innebär att den uppgift som lämnas typiskt sett ska utsätta den beskyllde för andras missaktning, men det behöver inte bevisas att personen faktiskt har blivit utsatt för missaktning. Hovrätten anförde i ett mål att: "det är svårt att tänka sig situationer när det är försvarligt att på en arbetsplats sprida en uppgift att en anställd inte är psykiskt frisk". Med tanke på hur uppgifterna får dig att må och även hovrättens mening som styrker karaktären av uppgiften, bedömer jag att dem är nedsättande.Undantaget: Exempel på situationer när någon kan åberopa skyldighet att uttala sig är vittnesmål, polisförhör samt andra förhör eller utredningar som äger rum inför domstolar eller administrativa myndigheter vid prövning av mål och ärenden.Vid försvarlighetsbedömningen beaktas att den vidsträckta yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick. Jag bedömer att undantaget inte är tillämpligt här då han medvetet sprider rykten om dig framför din omgivning och att det inte finns någon ursäkt till det.Hur kan du gå vidare? Hennes gärning uppfyller alla rekvisit för brottet förtal och det finns inga ursäktande/rättfärdigande omständigheter. Det du kan göra och det råder jag dig till att göra är att du kan göra en anmälan hos polisen. Detta kan du göra genom att ringa till polisen på 114 14 eller besöka polisstationen. Om du bestämmer dig för att göra en polisanmälan är det viktigt att se till att du har bevis på vad som gjorts, annars kan det dessvärre vara svårt att göra något åt saken. Du bör dock vara medveten om att åklagaren inte har allmän åtalsrätt vid ärekränkningsbrott (t.ex. förtal) (5 kap. 5 § BrB). Initiativet till att väcka åtal om förtal ligger hos dig som blir utsatt. Trots detta får åklagaren väcka åtal om du är under 18 år eller om du anger brottet till åtal och detta anses påkallat från allmän synpunkt (5 kap. 5 § andra meningen BrB). Om undantagen inte är tillämpliga, innebär det att du driver målet själv och ifall du förlorar riskerar du att behöva stå för både dina egna och exets rättegångskostnader. Jag rekommenderar dig därför att du försöker få mer juridisk hjälp, exempelvis genom att ta kontakt med Lawlines telefonrådgivning. Du hittar oss här: http://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Riskerar jag fängelse om jag begår ett nytt brott under min prövotid?

2020-10-29 i Påföljder
FRÅGA |HejJag dömdes till 4 års fängelse för narkotika. Har nu avtjänat straffet men har fortfarande en prövotid på 1,4 år. Under prövotiden så åkte jag fast för ringa stöld. Min fråga är då om jag riskerar fängelse för att jag begått ett brott under prövotiden. Jag stal för ca 200 kr
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du dömdes till fängelse och frigavs villkorligt efter att du avtjänat två tredjedelar av fängelsestraffet (26 kap. 6 § BrB). Vid villkorlig frigivning har man en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år (26 kap. 10 § BrB). Under din prövotid ska du vara skötsam (26 kap. 11 § BrB). Eftersom du fortfarande har prövotid anses ditt fängelsestraff inte fullgjort och eftersom du begått ett nytt brott ska rätten bestämma en ny påföljd för den ringa stölden du begick (34 kap. 1 § 1 stycket BrB). Den villkorligt medgivna friheten ska därför förklaras helt eller delvis förverkad om inte särskilda skäl talar emot det (34 kap. 5 § 1 stycket BrB). Som särskilda skäl för att inte förverka eller endast delvis förverka din villkorligt medgivna frihet får rätten beakta att ringa stöld är av lindrig beskaffenhet i förhållande till ditt narkotikabrott. De får även beakta om ett förverkande annars skulle framstå som oskäligt (34 kap. 5 § 2 stycket BrB). Något som talar för att det skulle vara oskäligt att förverka den villkorligt medgivna friheten är att narkotikabrott och ringa stöld är så olikartade att ett förverkande inte skulle vara rimligt. Det som talar emot oskäligheten är att fängelse finns med i straffskalan för ringa stöld (8 kap. 2 § BrB) samt att det enligt mina beräkningar inte verkar ha förflutit särskilt lång tid mellan den villkorligt medgivna frigivningen och den ringa stölden.Sammanfattningsvis är min bedömning att du riskerar att din villkorligt medgivna frihet helt eller delvis förverkas och att du därför tvingas avtjäna resterande tid i fängelse. Hur stor sannolikheten för detta är kan jag tyvärr inte uttala mig om.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Är det lagligt att inneha vapenmagasin utan vapenlicens?

2020-10-29 i Övriga brott
FRÅGA |Hej.. Är det lagligt att inneha ett vapen magasin till Sverige om man inte ha vapenlicens
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna idagVapenmagasin är en matningsmetod för eldvapen. Magasinet är den behållare som innehåller ett vapnets ammunition och som med hjälp av olika påtryckningar för ammunitionen in i vapnets laddningscykel innan ett skott kan avlossas. Idag krävs tillstånd, alltså en vapenlicens, för att inneha skjutvapen, ammunition, bedriva handel med skjutvapen, yrkesmässigt reparera skjutvapen samt för att föra in skjutvapen eller ammunition i Sverige. Undantag finns för vapen med begränsad effekt - till exempel kolsyrevapen, vid vissa fall av utlåning samt om vapnet och ammunitionen omfattas av lagen om krigsmateriel. (2 kap. 1 § vapenlagen) Det är alltså idag lagligt att inneha tomma vapenmagasin (det vill säga utan ammunition) utan vapenlicens. Förslag på förändring av reglerna Regeringen lade fram ett förslag om att ändra dessa regler i slutet av 2019. Förslaget var att ett generell reglering för löstagbara magasin skulle införas. Däremot skulle den som redan hade en vapenlicens kunna fortsätta bruka magasin så länge de avsåg samma ändamål som man fått sin licens för. (Prop. 2019/20:58) Regeringen menade även att deras förslag hade stöd i EU-rätten (som har företräde mot svensk nationell rätt och ska följas direkt alternativt implementeras i svensk rätt). I ett direktiv framgår att EUs medlemsländer ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av skjutvapen och ammunition av kategori A, det vill säga helt förbjudna skjutvapen som man inte kan söka tillstånd för. (Artikel 6 Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen samt bilaga 1) Bestämmelserna för förvärv och innehav av ammunition ska vara detsamma som för skjutvapnen ammunitionen är avsedd för. (Artikel 10 Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen) Det är dock inte klarlagt att EUs direktiv kan tolkas på så sätt att även magasin ska omfattas av reglerna. Regeringens förslag röstades också ner av oppositionen och några regeländringar har därför inte trätt i kraft. Det är dock möjligt att förändringar kommer att ske framöver. Med vänliga hälsningar,