Lovisa Klein |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Beklagar den inträffade situationen. Lag (1998:621) om misstankeregister reglerar när man hamnar i misstankeregistret, jag kommer besvara dina frågor kring detta nedan.När hamnar man i Polisens misstankeregister?Den som är skäligen misstänkt för ett brott enligt förundersökningsledarens bedömning hamnar i Polisens misstankeregister. Den misstänkte personen måste vara minst 15 år för att ens kunna hamna där. Dessutom måste förutsättningarna i 3 § lag om misstankeregister vara uppfyllda. Det som personen är skäligen misstänkt för måste:- vara ett brott som finns med i Brottsbalken (BrB), eller- vara ett annat brott för vilket svårare straff än böter är föreskrivet, eller- vara ett sådant brott som begåtts utomlands som enligt svensk lag motsvarar brott enligt punkt 1 eller 2, under förutsättning att frågan om lagföring för brottet ska avgöras i Sverige. Det räcker att en av punkterna 1-3 är uppfyllda.Finns det risk att du finns med i Polisens misstankeregister?I ditt fall rör det sig om brottet misshandel. Misshandel är ett brott som finns med i Brottsbalken, 3 kapitlet 5 § BrB och således är den ena förutsättningen för att hamna i misstankeregistret uppfylld (punkt 1 ovan). En annan förutsättning är att du är över 15 år. Slutligen så måste du varit skäligen misstänkt för misshandeln för att dina uppgifter ska hamna i misstankeregistret. Huruvida du finns med i misstankeregistret beror alltså på om du var skäligen misstänkt för misshandeln. Om det är så att man är skäligen misstänkt så ska man bli underrättad om detta, 23 kapitlet 18 § Rättegångsbalken (RB). Om du inte har fått någon information om att du är skäligen misstänkt så ska du inte heller finnas med i misstankeregistret. Jag kommer kort förklara nedan hur uppgifterna försvinner ur registret om de skulle ha funnits där. Hur försvinner uppgifterna ur Polisens misstankeregister?Uppgifterna i Polisens misstankeregister kan försvinna på fyra olika sätt enligt punkt 1-4 i 13 § lag om misstankeregister. Om man t ex inte inte längre är skäligen misstänkt för ett brott ska Polisen ta bort uppgifterna ur misstankeregistret. Du nämner att du har blivit delgiven misstanke om misshandeln men att du nu är frikänd. Om dina uppgifter skulle ha hamnat i misstankeregistret så är de med största sannolikhet borttagna eftersom du nu är frikänd och därmed antagligen inte längre skäligen misstänkt. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga. Stort lycka till med att bli polis! Om du har ytterligare frågor eller funderingar är du såklart alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Båda överträdelser du nämner går in under brottsrubriceringen "vårdslöshet i trafik" (1 § Lag om straff för vissa trafikbrott), förutsatt att överträdelserna sker genom en och samma handling är det att se som ett brott, men straffmätningen kan påverkas av att flera regler åsidosatts samtidigt. Om överträdelserna sker vid separata tillfällen blir det istället två olika brott, och det resulterar då i att man bötfälls två gånger. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hanna Lindqvist |Hej! Vad kul att du vänder dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Brottet olovlig avlyssning kan aktualiseras om situationen rör en ljudinspelning som en person gör med hjälp av en mobiltelefon, se brottsbalken 4 kap. 9a §. Lagen ställer upp krav på att inspelningen ska ske med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel, samt att inspelningen sker på privat plats, dit allmänheten inte har tillgång. Inspelningen ska vara hemlig för övriga deltagande i samtalet och alltså ske utan samtycke. Ett avgörande krav i bestämmelsen är att den som spelar in inte deltar i samtalet. Lagen ställer upp ett krav på uppsåt, vilket något förenklat betyder att personen ska ha haft vilja att spela in samtalet och varit medveten om detta. Att spela in något av misstag är inte olagligt, se bestämmelsen om uppsåt i brottsbalken 1 kap. 2 §. Motsatsvis är det lagligt att spela in ett samtal du själv deltar i. Med deltagande menas att du deltar i samtalet, och inte enbart är en passiv åhörare. Att spela in ett möte eller samtal kan få andra verkningar och motivera arbetsrättsliga åtgärder om det sker inom arbetsplatsen. Ha även i åtanke att det kan upplevas integritetskränkande att bli inspelad, även om det inte skett i sådant syfte. Att tänka på om du planerar att använda inspelningen genom att dela den till andra personer eller offentliggöra den är att andra bestämmelser kan aktualiseras som gör användningen olaglig eller grundar skadeståndsansvar. Inspelningens innehåll avgör, se exempelvis lag om företagshemligheter, upphovsrättslagen eller dataskyddsförordningen (GDPR). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser om din fråga hittar vi i Brottsbalken (BrB).Förtal och falsk eller vårdslös tillvitelseVad jag kan utläsa av de ogrundade orosanmälningarna är att de kan utgöra två brott enligt brottsbalken - falsk eller vårdslös tillvitelse och förtal. Jag ska därför beskriva brotten var och en för sig här nedan.Förtal är när någon utepekar dig som klandervärd eller brottslig i ditt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktining, 5 kap. 1 § BrB. Straffet för detta brott är böter. Utifrån min bedömning skulle din brorsdotters före detta man och hans sambo genom dessa fyra orosanmälningar ha kunnat göra sig skyldiga till förtal om det är så att de inte har haft någon anledning att befara att de lämnade uppgifterna har varit sanna. I annat fall har inget brott begåtts.Problemet med att polisanmäla någon för just förtal är att det inte är ett brott som ligger under allmänt åtal vilket innebär att det endast får ske åtal av målsäganden och ingen allmän åklagare. Detta betyder att en domstolsprocess i målet kommer ske av dig som målsägande och inte av en åklagare. Det kan dock väckas allmänt åtal i undantagsfall då det är påkallat ur allmän synpunkt grundat på särskilda skäl. Dessa särskilda skäl skulle kunna vara att man vill förhindra en spridning av särskilt klandervärda uppgifter som skulle riskera målsägandens sociala existens. Vad jag kan utläsa av din beskrivning föreligger inga sådana särskilda skäl, varför du skulle bli tvungen att föra åtalet själv, 5 kap. 5 § BrB.Falsk eller vårdslös tillvitelse är när någon hos åklagare, polismyndighet eller annan myndighet (socialtjänsten i ditt fall) tillvitar dig en brottslig gärning, påstår besvärande omständigheter eller förnekar friande eller mildrande omständighet. För detta brott döms man för fängelse i högst två år, eller om brottet är milt till böter eller fängelse i max sex månader, 15 kap. 7 § BrB. När jag gör min bedömning av det du har beskrivit skulle det kunna röra sig om falsk eller vårdslös tillvitelse eftersom socialtjänsten är en myndighet som är skyldiga att utreda anmälan som de har gjort. För att ett fullbordat brott ska anses vara gjort krävs det egentligen bara att din brorsdotters före detta man och sambo har talat illa om dig inför socialtjänsten, som i sin tur har noterat uppgiften i syfte att utreda den. För detta brott föreligger allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare i så fall kommer åtala dem för brottet. Råd och avslutningMitt råd till dig är att göra en polisanmälan om de ogrundade orosanmälningarna som har gjorts mot dig hos socialtjänsten och var även noga med att dessa anmälningar, om de fotsätter, skulle kunna påkalla problematik i förhållande till ditt arbete då du arbetar med barn. Det brott jag anser att du skulle ha bäst framgång med vore falsk eller vårdslös tillvitelse beroende på om din brorsdotters före detta man och sambo har varit vårdslösa i sina anklagelser eller om de har handlat i uppsåt att skada dig. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och skulle det vara så att du har några följdfrågor är det bara att höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller möjliga påföljder vid misshandel alternativt ringa misshandel. Detta regleras i brottsbalken (BrB) varför mitt svar kommer utgå från det lagrummet. Jag vill börja med att beklaga det inträffade och hoppas att pojken mår under omständigheterna bra. Räknas en örfil och en knuff som misshandel?Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa döms personen till böter eller fängelse i högst sex månader (3 kap. 5 § BrB).Du beskriver i din fråga att mannen gav en hård örfil och knuffade sin styvson och att det uppstod ett märke på kinden och rivsår. Mannen tillfogade alltså sin styvson smärta och lindrig skada handlingen är därför att betrakta som misshandel. Gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden återfinns inte i lagtexten men i domstolspraxis har utgångspunkt tagits i vilken skada eller smärta som har åsamkats av misshandeln. En örfil har i juridisk doktrin beskrivits som ett typfall av ringa misshandel. I en dom från högsta domstolen dömdes en förälder till ringa misshandel efter att hon slagit sin dotter över benen med ett bälte (NJA 2017 s. 1129).Då jag inte har alla omständigheter i fallet vågar jag inte med säkerhet säga om det rör sig om ringa misshandel eller av normalgraden men det lutar åt ringa misshandel. Vad kan man dömas till för påföljd om man döms för misshandel alternativt ringa misshandel?Som ovan nämnt har misshandel en straffskala på fängelse i högst två år medan ringa misshandel har en straffskala på böter eller fängelse i högst sex månader. Vilket brott styvpappan skulle dömas för påverkar alltså påföljdsvalet. Sverige har en presumtion mot fängelse vilket innebär att domstolarna försöker undvika fängelse som påföljd om det går. Vid påföljdsvalet vägs olika omständigheter samman och domstolen ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott (30 kap. 4 § BrB).Domstolen beaktar även om det finns några förmildrande omständigheter vid valet av påföljd (se 29 kap. 5 § BrB för uppräkning av dessa). Andra påföljder som alternativ till fängelse som kan bli tillämpliga är villkorlig dom (30 kap. 7 § BrB),skyddstillsyn (30 kap. 9 § BrB) eller överlämnande till särskild vård (31 kap. BrB).Villkorlig dom kan förenas med samhällstjänst och/eller dagsböter. Skyddstillsyn kan förenas med dagsböter. Misshandel av normalgrad anses vara ett artbrott som talar för ett fängelsestraff men förmildrande omständigheter kan alltså tala för att en annan påföljd ska väljas. Om styvpappan däremot döms för ringa misshandel är det troligt att han döms till dagsböter om inte omständigheterna talar för annan påföljd. I rättsfallet jag nämnde ovan dömdes mamman till dagsböter och att utge skadestånd till dottern. Då jag inte har alla omständigheter i fallet kan jag inte med säkerhet avgöra om det är ringa eller misshandel av normalgraden som styvpappan skulle kunna bli åtalad för och vid en fällande dom, vilken påföljd domstolen skulle döma ut. Det får istället avgöras av domstol i det enskilda fallet men jag hoppas mitt svar kan vara till lite vägledning i alla fall.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Enligt högsta domstolen är väntetiden från beviljat prövningstillstånd till dom cirka ett år. I högsta domstolens instruktion (10 § 1996:377) står att mål handläggs i den ordning de kommer in till domstolen, om dom inte av särskild anledning ska avgöras skyndsamt. I ditt fall förmodar jag att din släkting sitter häktad, när en person sitter häktad ska ärendet alltid avgöras skyndsamt. Det bör alltså gå fortare än den normala tiden (ett år) som domstolen anger.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din frågaBrottet du tänker på är olaga hot (4 kapitel 5 § Brottsbalken). I lagen står det "Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år." Det första rekvisitet är alltså att det måste vara ett hot om en brottslig gärning. Som du säger så är det inte olagligt att kontakta media, du har rätt att använda din yttrandefrihet och du har rätt att prata med en journalist. Det är alltså inte brottsligt att hota med att kontakta media. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår av din fråga att du undrar om det är olagligt att som förälder låta sina barn röka,gällande lagstiftning är tobakslagen som du hittar här. Enligt 12 § tobakslagen framgår det att det är olagligt att som näringsidkare tillhandahålla minderåriga tobaksprodukter, och att det kan utdömas böter eller skadestånd om så görs, se 27 § samma lag . Men det framgår inte att det är olagligt för barn att använda tobak, och inte heller att det är olagligt för föräldrar att förhålla sig passiva till att deras barn röker och på så vis tillåta det. Det är alltså inte olagligt.Hoppas du fick svar på din fråga!