Fråga om dagsböter för stöld/snatteri

2018-07-17 i Påföljder
FRÅGA |Hej undrar om man för dags böter om man snatter saker för 15000kr ?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Stöld respektive ringa stöld Stöld innebär att man olovligen tar något som tillhör en annan person, och att man har avsikt att tillägna sig föremålet, se Brottsbalken 8 kap 1 § (här). Ringa stöld, som förut kallades snatteri, är detsamma som stöld men att brottet betraktas som ringa, med hänsyn till det tillgripnas värde och andra omständigheter, se Brottsbalken 8 kap 2 § (här).Vid tillgrepp i butik brukar det enligt praxis räknas som ringa stöld om man tar något som har ett värde under 1 000 kronor. Dock spelar andra omständigheter in, om man t.ex. har en väldigt utstuderad brottsplan kan det räknas som stöld även om det man tar är mindre värt än 1 000 kronor. StraffskalornaFör stöld kan man maximalt få två års fängelse. För ringa stöld (snatteri) varierar straffskalan från böter upp till fängelse i sex månader. Även om fängelse finns med i straffskalan är det vanligt att böter döms ut. Om inte en viss bötesform är föreskriven för brottet ifråga, ska dagsböter dömas ut, vilket framgår av Brottsbalken 25 kap 1 § (här). Dagsböter ska bestämmas till antal (det minsta antalet är trettio, och det högsta antalet är hundrafemtio). Varje dagsbot ska fastställas till ett visst belopp. Det lägsta möjliga beloppet är femtio kronor, och det högsta möjliga är tusen kronor. Detta framgår av Brottsbalken 25 kap 2 § (här). Antalet dagsböter avgörs av brottets svårhet. Beloppet fastställs efter vad som anses skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst. När det gäller val av påföljd är det olika faktorer som spelar in, en viktig faktor är om man har begått liknande brott tidigare eller inte. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Kontaktförbud vid misshandel och olaga hot

2018-07-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om jag blir misshandlad av sambons bror och efter att anmälan är gjord ringer hennes far till mina föräldrar och mordhotar både dem och mig, kan det ses som övergrepp i rättsak på något vis ? Det skall nämnas att broderns kompis nästan slog ihäl mig för 2 år sedan. Är bekräftat ett rättegångsdatum för det. Det var då hoten började ta riktig fart. Undrar om det finns fog för besöksförbud ? Och hur man går tillväga, 2 misshandel och ständiga hot i 4 år känns som att det kan hända något nu när brodern är anmäld. Mvh
Sara Hill |Hej,Jag förstår att det här är oerhört påfrestande och självklart ska det inte få lov att fortsätta så. Har dem gjort sig skyldig till brott? Utifrån dem omständigheterna kan först sägas att det finns minst tre personer som gjort sig skyldiga till brottsliga gärningar genom att tillfoga dig kroppsskada och hota dig om brottslig gärning så som mord (misshandel 3 kap 5 § brottsbalken, olaga hot 4 kap. 5 § brottsbalken).Vad gäller vid flera gärningsmän? Dessa personer är dock tre egna rättssubjekt. Dem står alltså endast ansvariga för de gärningar dem själva utfört. Sambons broder hålls därför ansvarig för misshandel och olaga hot. Sambons broders kompis för misshandel. Sambons broders far för olaga hot.Övergrepp i rättssak Hoten kan precis som du säger även anses utgöra övergrepp i rättssak om dessa syftar till att hindra ditt deltagande i rättegång (17 kap. 10 § brottsbalk). Övergrepp i rättssak är ett grövre brott än olaga hot med strängare straff.KontaktförbudSom ovan konstaterats har utan tvekan allvarliga brott begåtts av dessa personer. Ett kontaktförbud kan utfärdas om det på grund av särskilda omständigheter finns en klar och konkret risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot dig.Vid bedömningen läggs stor vikt vid om personen gjort sig skyldig till liknande brott tidigare. Exempelvis sambons broder har redan misshandlat dig en gång, förutsatt att det är anmält till polisen kan det vara en stark grund för att utfärda kontaktförbud. Att det rör sig om hot och misshandel talar starkt för att kontaktförbud utfärdas för sambons broder. Om fadern inte tidigare gjort sig skyldig till något liknande brott (som i vart fall inte anmälts eller nått polisen) talar det mot att kontaktförbud utfärdas.Det är oftast åklagare som prövar om skäl för kontaktförbud finns samt fattar beslutet efter anmälan (7 § lag om kontaktförbud). Åklagarens beslut kan överklagas till tingsrätten av både den som ska skyddas av förbudet och av den som förbudet gäller för (14 § lag om kontaktförbud).Sammanfattningsvis råder jag dig att söka om kontaktförbud för både brodern och fadern. Avseende brodern ser jag starka skäl för att sådant utfärdas. Du vänder dig till din lokala polis eller åklagarmyndighet och förklarar situationen. Hoppas jag i alla fall kunde peka dig i rätt riktning och att du fick svar på din fråga. Det är som sagt polis och åklagare som kan hjälpa dig vid denna tidpunkt. Önskar dig all lycka till!

Kommer jag att hamna i fängelse för rattfylleri?

2018-07-16 i Trafikbrott
FRÅGA |HejVet inte vad som hände igår men mådde otroligt dåligt och drack alcohol och körde därefter bil. missade att bilen stannade framför mig och körde på den. Polisen kom, jag var I chock matte 0.39 mg/l. Kommer jag nu hamna I fängelse förutom att körkortet är fråntaget.Helt vettskrämd. Tacsam för svar
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag utgår från att du gjort dig skyldig till brottet rattfylleri (4 § lag om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen)) då du kört ett motordrivet fordon med alkohol i blodet. Mängden alkohol ska ha uppgått till minst 0,2 promille i blodet/0,10 milligram per liter i utandningsluften. Det första som utreds är den s.k. straffskalan för brottet. Vad gäller rattfylleri som inte klassas som grovt är straffskalan böter eller fängelse i sex månader. Grovt rattfylleri är, å sin sida, ett s.k. artbrott, vilket innebär att brottet till sin art anses vara så allvarligt att presumtionen mot fängelse bryts. Straffskalan för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år (4 a § trafikbrottslagen.). Gradrubriceringen för rattfylleri i detta fall är svår att bedöma då det helt beror på omständigheterna i fallet. En faktor som spelar roll är om föraren varit avsevärt påverkad av alkoholen eller något annat medel, eller om framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten (4a § trafikbrottslagen).Efter att rätten bedömt brottets straffvärde, blir val av påföljd aktuellt. Det finns en allmän presumtion mot att utdöma fängelsestraff (30 kap. 4 § brottsbalken) men denna kan brytas mot bakgrund av brottets straffvärde, art och återfall i brott. I detta fall kan påföljden bli allt från böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse, beroende på rättens sammanlagda bedömning. Vägledning kan även återfinnas i rättspraxis. I NJA 1980 s. 74 tog Högsta Domstolen ställning till påföljdsvalet vid rattfylleri: "Det förhållandet att J inom loppet av ett halvår gjort sig skyldig till inte mindre än tre rattfylleribrott utgör utan tvekan ett starkt skäl för att döma honom till fängelse. Emellertid kan inte bortses ifrån att J begått såväl dessa som övriga under samma tid begångna brott under en period av svårt alkoholmissbruk. Av allt att döma har J bl a genom att frivilligt underkasta sig anstaltsvård under drygt tre månader lyckats komma till rätta med missbruket. Han lever nu under ordnade om än knappa förhållanden och strävar efter att göra rätt för sig. Avtjänande av ett fängelsestraff skulle kunna allvarligt skada J sociala återanpassning och medföra risk för återfall. Vid dessa förhållanden bör hänsyn till den allmänna laglydnaden ej få utgöra hinder för att välja annan påföljd än frihetsberövande. Med hänsyn till vad som upplysts om J förhållandevis isolerade tillvaro, hans besvärliga ekonomiska situation och övriga omständigheter förefaller det lämpligt att han får det stöd som en övervakning kan innebära. Påföljden skall följaktligen bestämmas till skyddstillsyn. Vad som tidigare upptagits rörande J skuldbelastning sammanställt med hans strävan att göra avbetalningar på skulderna talar mot att förena skyddstillsynen med ett bötesstraff."Sammanfattningsvis är det svårt att bedöma påföljdsvalet för brottet rattfylleri då ett flertal omständigheter vägs in. Att du kört på en bil och haft hög literhalt alkohol i blodet är självfallet försvårande omständigheter. Å andra sidan vägs även andra omständigheter in såsom huruvida det är ett förstagångsbrott, hur dina socioekonomiska förhållanden ser ut och hur ett fängelsestraff skulle påverka ditt liv. Med förhoppning att du fått viss vägledning, är du välkommen att ställa fler frågor./Vänligen,

Vad krävs för att bli dömd för vårdslöshet i trafiken?

2018-07-16 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man kan bli åtalad för något om man råkat backa in i någons personbil. Jag frågar åt min systers vägnar då personen hon råkat backa in i pratar på att anmäla henne för vårdslöshet i trafik. Kan han göra det? Olyckan skedde i en kö men ingen skada är skedd förutom en böjd registreringskylt och en lätt buckla på motpartens bil (vår bil har dragkrok och skadades ej). Min syster kommer självklart att betala för skadan. Tacksam för svar, mvh oroad syster.
Emma Liberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du för de första undrar om personen kan anmäla din syster för vårdslöshet i trafik och för det andra vad som krävs för att bli dömd för vårdslöshet i trafik.Kan personen anmäla henne för vårdslöhet i trafik?Om personen tycker att din syster har begått brottet "vårdslöshet i trafik" så kan han alltid anmäla det till polisen. Därefter får polis och åklagare avgöra om de vill gå vidare med anmälan och ta ärendet till domstol.Vad krävs för att en person ska bli dömd för vårdslöshet i trafiken?Regeln om vårdslöshet i trafiken hittas i lag om straff för vissa trafikbrott.Eftersom att jag inte vet om alla omständigheter kring trafikolyckan kan jag inte svara på om det skulle klassas som vårdslöshet i trafiken. Det jag kan göra är att berätta vad som vanligtvis krävs för att en person ska dömas för brottet. Domstolen gör en bedömning i varje enskilt fall om en bilförare gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafiken. Det krävs att personen gjort ett medvetet risktagande eller gjort sig skyldig till allvarlig oaktsamhet. Personen ska alltså i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som kan förväntas av en bilförare. Små trafikförseelser bestraffas vanligtvis inte som vårdslöshet i trafik. Som exempel på fall då bilföraren dömts till vårdslöshet i trafik kan nämnas:-föraren somnat vid ratten-föraren kraftigt överskridit tillåten hastighet förbi en skola-föraren struntat i att kontrollera bakomvarande trafik vid en vänstersvängI frågan skriver du att din syster råkat backa in i personens bil i en bilkö och att det endast blev mindre skador på mannens bil. Om jag utgår från den informationen skulle jag säga att det är otänkbart att polis och/eller åklagare skulle gå vidare med ärendet. Om ärendet skulle gå vidare till domstol är risken liten att din syster skulle dömas för brottet. Som jag skrev innan kan jag dock inte ge ett exakt svar eftersom omständigheter kring olyckan saknas, men utifrån ovanstående information är detta min bedömning. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är anmälan utan grund förtal?

2018-07-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har blivit anmäld till kommunen: Att jag har utfört åverkan ( skadat ) min AVLOPPSANLÄGGNING. Miljökontoret har utfört en BESIKTNING. Konstaterades att ingen åverkan var utförd. Miljökontoret konstaterade att anläggningen ej uppfyllde dagens miljökrav och gav ett föreläggande om att åtgärda anläggningen efter dagens Miljökrav. Är sedan tidigare medveten om att anläggningen måste åtgärdas, som alla enskilda avlopp måste åtgärdas. Är det förtal ? När anmälaren ej har någon grund för sin anmälan.
Julia Amundsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en anmälan utan grund är förtal beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Jag kommer först beskriva kriterierna för förtal för att därefter göra en bedömning av ditt fall.Vad är förtal? Förtal är ett så kallat ärekränkningsbrott som regleras i 5 kap 1 § Brottsbalken (BrB). Förtal är aktuellt när någon pekar ut en annan person så som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller i annat fall lämnar uppgift som varit ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Det ska alltså handla om en nedsättande uppgift som har till syfte att förstöra den utpekades anseende.Den anklagande eller beskyllande uppgiften ska vara av allvarligt slag och nå fler personer än den utpekade själv. Det är alltså inte förtal om uppgiften endast når den berörda personen.Ett tydligt exempel är att inför många människor beskylla en elitidrottare för att vara dopad, eftersom det kan förstöra hela dennes karriär. Ett annat exempel är att sprida integritetskränkande uppgifter av sexuell art om en viss person. Den omständighet att anmälaren inte har någon grund för sin anmälan kan inte i sig utgöra förtal, eftersom ovanstående kriterier måste vara uppfyllda. Bedömning av ditt fallI ditt fall har du, genom en anmälan till kommunen, blivit anklagad för att ha skadat din avloppsanläggning vilket senare visade sig vara oriktigt. Frågan blir därmed om det du blivit anklagad för är av så pass allvarligt slag att det påverkar ditt anseende negativt. Som nämnt ovan utgör det inte förtal att anmälaren inte hade grund för sin anmälan. En fullständig bedömning av ditt fall kräver fler omständigheter och information om hur anmälan har påverkat just dig. Jag tror dock, mot bakgrund av den lilla informationen i frågan, att det du blivit anklagad för sannolikt inte anses vara av så allvarligt slag som förtalsregeln avser. Det är därmed inte fråga om förtal, även om situationen såklart är tråkig för dig.För en mer omfattande bedömning råder jag dig att kontakta en jurist (länk till juristerna på Lawline). Hoppas du fick klarhet i din fråga!Med vänliga hälsningar

Jag har blivit utsatt för misshandel, vad gör jag nu?

2018-07-16 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA | Hej! Natt till en lördag blev jag misshandlad när jag och min kompis skulle gå hem efter ett trevlig danskväll på krogen! Allt gick så fort och han kom raskt mot mig och knuffades ner i betongplattorna! Är polisanmäld och dom vet vem han är!! Har svåra huvud-, nacke- och ryggsmärtor!! Och mina nya glasögon blev tyvärr borta! Vad gör jag?
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vill börja med att säga, krya på dig, hoppas allt gick bra ändå! Det du blivit utsatt för är misshandel enligt 3 kap 5 § brottsbalken. Misshandel innebär att någon annan tillfogat dig kroppsskada vilket denna man har gjort då du fått huvud-, nack- och ryggsmärtor. Det som bör göras vid en sådan händelse är det du redan gjort, det vill säga att polisanmäla händelsen. Det är nu upp till polisen att utreda händelsen och polisen kommer att kontakta dig inför eventuella förhör. Om förundersökningsledaren/åklagaren anser att det finns tillräckligt med underlag för att väcka åtal så kommer det att leda till en rättegång där du kommer närvara som målsägande, 45 kap 1 § rättegångsbalken.Om domslutet blir att mannen blir dömd för brottet så kommer du sannolikt få ersättning för det du blivit utsatt för. I samband med detta kan du exempelvis yrka ersättning för de glasögon som är borta, de skador du fått samt psykiskt lidande. Detta kommer du få hjälp av din åklagare eller målsägandebiträde. Läs mer på brottsoffermyndighetens hemsida, HÄR. Alltså… det du behöver göra är att invänta polisens/förundersökningsledarens/åklagarens utredning för att senare förhoppningsvis delta i en rättegång. Din åklagare eller ditt målsägandebiträde kommer hjälpa dig med bland annat ersättningsyrkande. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag ingripa mot någon som förtalat mitt företag?

2018-07-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag driver ett verksamhet och någon har skrivit negativ om min verksamhet och delat det på faceebok. Har jag rätt att anmäla den personen?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag utgår ifrån att du, när du skriver "verksamhet", menar någon form av näringsverksamhet. Därutöver tolkar jag din fråga som att personen ifråga skrivit negativa saker om enbart din näringsverksamhet (och alltså inte om dig personligen). Jag förstår det vidare som att personen ifråga är en privatperson som företräder sig själv.Sist men inte minst tolkar jag din fråga om du har rätt att anmäla personen, som att du undrar om du med framgång kan anmäla personen ifråga till polisen eller på annat sätt ingripa rättsligt mot denne.I Sverige har vi som huvudregel yttrandefrihetI Sverige råder som stark huvudregel yttrandefrihet. Yttrandefrihet betyder, som saken uttrycks i vår grundlag regeringsformen, frihet att "i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor," (2 kap 1 § första stycket första punkten RF). Det är alltså med andra ord som huvudregel fullt tillåtet att uttrycka negativa åsikter kring någons näringsverksamhet eller att meddela negativa upplysningar om denna.Att uttrycka negativa åsikter om någons näringsverksamhet är inte brottsligtFrån yttrandefriheten finns en rad lagstadgade undantag. Ingen av dem är dock direkt tillämpligt på din nuvarande situation.Det närmaste jag kan tänka mig, är regeln om förtal i brottsbalken (5 kap 1 § brottsbalken). Regeln innebär förenklat att det är straffbart att sprida uppgifter om någon annan som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. För att det skall vara brottsligt att sprida uppgifterna, krävs dock att det är uppgifter om "annan". Med annan menas annan fysisk person. Att sprida negativa uppgifter eller negativa åsikter om en näringsverksamhet, är alltså inte brottsligt. Ett företag eller ett annat kollektiv kan inte förtalas. För straffbarhet, krävs följaktligen antingen att personen blandat sin kritik mot din näringsverksamhet med konkreta negativa uttalanden riktade mot dig som person, eller att banden mellan din näringsverksamhet/firma och dig är så nära att de två i praktiken är omöjliga att skilja åt (och de negativa uppgifterna om firman följaktligen slår mot dig). Det är såklart inte omöjligt att så är fallet, men utan närmare uppgifter är det omöjligt för mig att uttala mig om det. Jag utgår följaktligen från att uttalandena är riktade mot just din näringsverksamhet, och inte mot dig.Detta innebär att en polisanmälan mot personen som skrivit negativt om din verksamhet, med till visshet gränsande sannolikhet, inte kommer att nå framgång.SammanfattningI Sverige har vi som huvudregel yttrandefrihet. Detta innebär att det står var och en fritt att t.ex meddela upplysningar och uttrycka sin åsikt. Det finns begränsningar i yttrandefriheten, men att en privatperson uttalar sig negativt om någons näringsverksamhet träffas inte av någon av dessa begränsningar (om det inte är så att uppgifterna blandats med negativa uppgifter om dig som person). Det saknas alltså troligtvis möjligheter för dig att ingripa rättsligt mot den person som talat illa om din näringsverksamhet.Lyckönskningar och hälsningar,

Vad kan jag göra när rektorn ljuger om mig till socialtjänsten?

2018-07-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har ett barn med särskilda behov som inte fått den hjälp i skolan som hen har rätt till enligt lagen, något som anmälts och behandlats av skolinspektionen som gett oss vårdnadshavare rätt och skolan har fått ett åläggande. Innan beslutet från skolinspektionen kom gjorde rektor på skolan en orosanmälan till socialtjänsten. Socialtjänstens bedömning efter ett samtal med oss vårdnadshavare var att anmälan saknade grund och ingen utredningen kommer att genomföras.Nu till min fråga, rektor skriver i orosanmälan som huvudsaklig orsak till orosanmälan "att det föreligger psykisk ohälsa hos mamman". Hon skriver alltså inte att hon misstänker psykisk ohälsa utan sätter på eget bevåg en medicinsk diagnos. Jag uppfattar detta som grovt kränkande. Jag har inte någon psykisk diagnos och uppfattar mig själv som psykiskt frisk. Jag är övertygad om att rektor försöker ge igen för den kritik jag framfört. Det jag undrar är om rektor i sin profession har rätt att sätta en medicinsk diagnos på mig? Jag uppfattar det som grovt kränkande, kan jag gå vidare eller måste jag acceptera att en rektor kommer med oskäliga personangrepp?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det jag undrar är om rektorn i sin profession har rätt att sätta en medicinsk diagnos på mig?Rent juridiskt finns inget som säger vem som har rätt att ställa diagnos. Dock är det självklart så att bara för att rektorn påstår det så är du inte psykiskt sjuk.Kan jag gå vidare eller måste jag acceptera att en rektor kommer med oskäliga personangrepp?Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kan åta rättslig åtgärd mot rektorn. Det låter som att du undrar om rektorns handlande kan vara en ärekränkning. I brottsbalken (BrB) delas ärekränkningsbrott upp i kategorierna förtal och förolämpning.Är situationen förtal?För att något ska räknas som förtal ska handlingen vara menad att utsätta någon för andras missaktning, och den kränkande uppgiften måste ha lämnats till någon annan än den utsatte (5 kap. 1 § BrB). Din situation skulle möjligtvis kunna utgöra förtal, men det kan bli svårt att bevisa.Det finns dessutom en anmälningsskyldighet för de som jobbar inom skolan att anmäla när de tror att ett barn far illa i hemmet (14 kap. 1 § socialtjänstlagen). I lagparagrafen om förtal står det att om någon var skyldig att uttala sig och visar att uppgiften var sann eller att hen hade skälig grund för den, skall de ej dömas till ansvar (5 kap.1 § andra stycket BrB). Även om det skulle vara så att rektorn var oärlig när hon gjorde anmälan så är det förmodligen lättare för henne att hävda att hon endast utförde sin anmälningsskyldighet än det är för dig att bevisa förtal.Är situationen en förolämpning?Gällande förolämpning ska det handla om en situation där kränkningen direkt riktats mot den utsatte. För att ditt fall ska kunna räknas som förolämpning måste du därför kunna visa att rektorn skrev in påståendet för att såra dig snarare än för att få dig att se dålig ut i andras ögon (5 kap. 3 § BrB). Detta kan visa sig vara svårt. Den typ av förolämpning du råkat ut för kan heller inte åtalas av en åklagare, så du måste i så fall själv väcka åtal. Detta riskerar att bli en väldigt dyr och krånglig process som inte rekommenderas om du inte är helt säker på ditt fall.Felaktig anmälan kan i sig utgöra brott, men bara i vissa fallAtt felaktigt anmäla någon till en myndighet så som socialtjänsten kan vara brottsligt i sig. Detta kallas för falsk tillvitelse eller vårdslös tillvitelse, beroende på om personen som lämnat uppgifterna vetat om eller borde förstått att de var falska. Dock krävs att det du anklagas för skulle vara brottsligt, som misshandel eller att köra bil berusad. I ditt fall påstås dock inte att du skulle begått ett brott. (15 kap. 7 § BrB). Vad kan du göra?Förolämpning är din bästa chans till rättslig åtgärd, men även där kan det vara svårt för dig att vinna i ett åtal. Du kan anmäla rektorn till skolinspektionen om du uppfattar att hon uppträtt olämpligt då hon hävdade att du var psykiskt sjuk. Om detta skulle vara en engångsföreteelse är det osannolikt att något skulle åtgärdas, men om det skulle hänt någon annan tidigare finns en chans att de undersöker situationen.Hoppas att du fick svar på din fråga!