Fortkörningsböter och belastningsregistret

2018-06-23 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hamnar man i något register om man har fått en fortkörningsböter? Är det skillnad på om påföljden endast blev en bot eller om det ledde till indraget körkort? Om man hamnar i någon typ av register, är det något som en potentiell arbetsgivare kan se innan anställning?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ordningsbot för t.ex. en fortkörning är en påföljd för ett brott som har begåtts. Eftersom böterna ses som en påföljd registreras det i polisens belastningsregister. Det har ingen betydelse om körkortet dras in eller inte, ordningsboten kommer att registreras i vilket fall. Uppgifterna i polisens belastningsregister ligger kvar olika lång tid beroende på brottets svårighetsgrad. När det gäller en godkänd ordningsbot för t.ex. fortkörning syns det i registret i 5 år, 17 § 9p lag om belastningsregister. Det finns olika typer av utdrag ur belastningsregistret. För arbete inom skola och förskola syns exempelvis bara vissa brott. Det finns även utdrag som visar hela belastningsregistret. En arbetsgivare har vanligtvis ingen direkt tillgång till belastningsregistret utan det är den arbetssökande som får begära ett utdrag från polisen. Beroende på vilket typ av utdrag det gäller kommer fortkörningen i vissa fall att synas. Vill du läsa mer om belastningsregistret rekommenderar jag dig att kolla på polisens hemsida.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Går det att åtala någon för förtal i polisförhör?

2018-06-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan man stämma någon för förtal, när denna någon har påstått i ett polisförhör att vår son kommer från en dysfunktionell familj. ( Sonen är inblandad i en vårdnadstvist) Tacksam för svar
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag utgår ifrån att en annan person har lämnat vissa uppgifter i ett polisförhör angående er son. Jag utgår vidare ifrån, att du vill veta om ett eventuellt åtal mot denna person, har några utsikter att vinna framgång. Sist men inte minst, kommer jag utgå ifrån att personen ifråga bara kallade er familj dysfunktionell, och inte förde fram konkreta uppgifter om missförhållanden eller liknande.Är det gärningsmannen gjort objektivt sett förtalEnligt 5 kap 1 § första stycket brottsbalken (hädanefter BrB), är det som huvudregel olagligt att lämna uppgifter om någon som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Att säga att någon kommer från en dysfunktionell familj, lär enligt min mening i de flesta fall inte vara ägnat att utsätta den personen som kommer från den dysfunktionella familjen för missaktning. De flesta människor, tror jag spontant, tycker inte särskilt illa om personer som haft en svår uppväxt. Tvärtom väcker detta många gånger stark sympati. Uppgifterna kan alltså enligt min bedömning knappast anses vara förtal av er son. Däremot så kan uppgifterna naturligtvis vara ägnade att utsätta personens familj för missaktning. Att sprida förklenande uppgifter om någons föräldraskap, är naturligtvis i allmänhet ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Det är djupt skambelagt att vara en dålig förälder; uppgifterna är dessutom så pass tydliga att det står klart vilka som pekas ut som dysfunktionella.Av lagens ordalydelse framgår dock, att det måste vara fråga om uppgifter som lämnas till någon utomstående (det vill säga, uppgifterna måste lämnas till någon annan än den person som förtalas). Gärningsmannen har i detta fall lämnat uppgifterna till polisen (d.v.s till de som förhörde honom), vilket borde vara tillräckligt.För att något skall vara förtal, krävs dock också att det är fråga om uppgifter är någorlunda konkreta. Allmänna värdeomdömen, t.ex av typen "han är oduglig", "jag tycker inte alls om honom", et cetera, är inte förtal. Jag vet inte exakt hur gärningsmannen uttryckt sig i polisförhöret, men om han bara i förbifarten nämnt att "X (sonen) kommer från en familj som är dysfunktionell", så är det tveksamt om det är tillräckligt konkret för att vara förtal. Om det däremot rör sig om mer utvecklade uppgifter om brister i omsorg och liknande, är det möjligt att det är tillräckligt konkret för att röra sig om förtal. Utan att veta exakt vad som närmare sades, kan jag inte uttala mig med säkerhet; som jag säger ovan, kommer jag dock fortsättningsvis att utgå ifrån att gärningsmannen bara rätt och slätt kallade er familj dysfunktionell.Gärningsmannen kommer troligen slippa straffÄven om någonting "objektivt" är förtal, så kan gärningen enligt 5 kap 1 § andra stycket BrB ändå vara straffri (d.v.s ej brottslig) om i) han var skyldig att yttra sig, ELLER ii) lämnandet av uppgiften med hänsyn till omständigheterna var försvarligt, OCH iii) uppgiften är sann ELLER iv) gärningsmannen hade skälig grund för den.Om uppgiften är sann eller om gärningsmannen hade skälig grund för den, slipper han alltså straff, om det var försvarligt att lämna uppgiften, eller om han var skyldig att yttra sig. När det gäller utredningen av brott, så kan man allmänt sett säga att det finns ett starkt intresse av att alla uppgifter som ens kan antas vara av något som helst intresse förs fram. Det ligger dessutom så att säga i verksamhetens natur, att uppgifter som utsätter någon för andras missaktning ofta läggs fram. Följaktligen finns det också en särskilt vidsträckt yttrandefrihet i sådana sammanhang (jfr Yttrandefrihetsgrundlagarna, 3:e upplagan, Hans-Gunnar Axberger, s. 110-112).Så länge uppgifterna om er familj inte uppenbarligen var totalt irrelevanta för brottsutredningen, så bedömer jag att det med enormt stor sannolikhet var försvarligt att lämna dem. Tilläggas kan, att jag har svårt att tro att uppgifterna inte på något sätt skulle vara relevanta för utredningen; polisen har inte för vana att ställa slumpmässiga och föga relevanta frågor vid förhör, eller att utan vidare låta förhörspersonen glida in på diverse sidospår. För ansvarsfrihet krävs dock som sagt att uppgiften antingen är sann, eller att gärningsmannen hade skälig grund för den. Det är mycket svårt för mig att bedöma om uppgifterna är sanna eller ej, eller om gärningsmannen hade skälig grund för dem. Ordet "dysfunktionell" är mycket vagt och öppet (detta hänger samman med att det ordet snarare liknar ett allmänt omdöme än en konkret uppgift, se ovan), och det är dessutom mycket svårt att närmare ange vad som exakt gör en familj funktionell respektive dysfunktionell. Du skriver i din fråga att det finns en vårdnadstvist kring sonen. Dysfunktionell är som sagt ett väldigt öppet och vagt begrepp. Om jag skall försöka mig på en osäker bedömning, skulle jag kanske framhålla att det nog finns utrymme för att benämna en familj, som har en konflikt som kräver domstols hjälp för att bli löst, som "dysfunktionell" i viss bemärkelse. Detta skulle i så fall innebära att uppgiften som lämnades till polisen både var försvarlig och sann. Av detta följer, att gärningsmannen oavsett om uppgiften bedöms som tillräckligt konkret eller ej, troligen kommer att slippa straff i en eventuell brottmålsprocess. SammanfattningDet är mycket osäkert om uppgiften gärningsmannen lämnat i förhör med polisen, är tillräckligt konkret för att utgöra förtal i lagens mening. Om den skulle vara tillräckligt konkret, så kan gärningsmannen slippa straff om han visar att det var försvarligt att lämna uppgiften, samt att den var sann (eller att han hade skälig grund för den). Eftersom uppgiftern uttalades i polisförhör och intresset av att ha utreda brott väger mycket tungt, så är det sannolikt att lämnandet var försvarligt. Huruvida uppgiften är sann eller ej (eller om gärningsmannen hade skälig grund) är svårt för mig att uttala mig om; en osäker bedömning ger dock vid handen, att det inte är helt osannolikt att gärningsmannen hade i vart fall skälig grund för uppgiften.Ett åtal mot gärningsmannen vore alltså exceptionellt osäkert. Vid en sammanvägd bedömning, utifrån det jag vet nu, bedömer jag att det troligen inte skulle gå att med framgång åtala gärningsmannen för förtal.Hoppas du fick svar på din fråga!Lyckönskningar och hälsningar,

Kan jag undgå rättegång genom erkännande av brott?

2018-06-21 i Narkotikabrott
FRÅGA |Om man blir tagen för innehav av narkotika (eget bruk) och nekar det när polisen förhör en på plats - finns det något sätt att ringa in och erkänna? Blev stressad och nekade men läst senare att det endast kan bli ringa narkotikabrott och då vill jag hellre erkänna det än att få brev om att jag måste befinna mig på en rättegång. Är det möjligt stt erkänna i efterhand så att det knte blir en rättegång? Och om man redan fått brev om rättegång, kan man ringa och erkänna så att rättegången "avbryts"?
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag har uppfattat det gäller din fråga huruvida du kan undvika rättegång genom erkännande av brott. Frågor kring åtal och rättegång regleras främst i rättegångsbalken (RB).Kan jag undgå att bli åtalad genom att erkänna brott för polis?Du kan inte slippa åtal genom att erkänna ditt brott för polis. Det är åklagaren och inte polis som beslutar om åtal ska väckas (45 kap. 1 § RB). Åklagaren har i princip en skyldighet att väcka åtal mot dig om åklagaren tycker att det finns tillräckliga bevis för att du har begått brott.Är det möjligt att erkänna brott så att det inte blir någon rättegång?Åklagaren kan välja att själv döma ut böter till dig utan någon rättegång. Detta sker genom ett strafföreläggande (48 kap. 1 § RB). Vid ett strafföreläggande kommer åklagaren kontakta dig via brev (48 kap. 8 § RB). Om du godkänner strafföreläggandet innebär det att du erkänner brott och godkänner straffet som åklagaren angett (48 kap. 2 § RB). Ingen rättegång kommer då hållas.Kan jag undgå rättegång genom erkännande av brott efter kallelse till rättegång?Om åklagaren har bestämt sig för att väcka åtal och du har fått brev om kallelse till rättegången, har du inte någon möjlighet att ringa och erkänna och på så vis avbryta rättegången. Istället råder jag dig att infinna dig på rättegången och erkänna brottet på plats. Vem bestämmer brottsrubricering?Angående rubriceringen av brottet så är det åklagaren som väljer vad denne åtalar dig för och inte polisen. Domstolen är dock inte bunden av åklagarens brottsrubricering utan gör en egen bedömning av om du har begått ett brott och i sådana fall vilket.Ett narkotikabrott kan bedömas som ringa med hänsyn till narkotikans art och mängd samt övriga omständigheter (2 § narkotikastrafflagen (NSL)). Med övriga omständigheter avses bl.a. hanteringen av narkotikan. Straffet för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader (2 § NSL).SammanfattningBeslut att väcka åtal ligger på åklagaren. Du kan inte kontakta någon för att avbryta processen men om åklagaren erbjuder dig att godkänna ett strafföreläggande kan du "slippa" rättegång genom ett godkännande. Om du blir kallad till rättegång råder jag dig att infinna dig vid rättegången och erkänna brottet på plats.Hoppas du fick svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Min mamma har stängt ner ett konto med mina pengar på, finns det något jag kan göra?

2018-06-21 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min mamma stängde ner mitt fondkonto min farmor och farfar skapade och flyttade över pengarna när jag var mindre (ca 6-7år) och jag har aldrig fått sett något bevis på att mina pengar för ärrersättning på 20,000 finns någonstans som jag fick utbetalt år 2007 (jag är född 1997). Då jag vill konfrontera henne då hon har ljugit för mig och jag vet att hon har skulder och kronofogden efter sig så jag är rätt övertygad att pengarna har hon spenderat som skulle egentligen varit mina. Finns det något jag kan göra juridiskt eller kan jag enbart konfrontera henne med mina ord?
Johanna Lindström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Alternativet du har till att prata med din mamma är anmäla henne för att ha förskingrat dina pengar. När du var tio år och inte fick ha ett bankkonto i ditt eget namn fick din mamma, som din förmyndare, i uppgift att förvalta pengarna åt dig. Om din mamma har spenderat de pengarna har det varit till vinning för henne och till skada för dig, något som aktualiserar förskingringsbrottet (10 kap. 1 § brottsbalken).Om din mamma inte har spenderat pengarna kan hon fortfarande ha gjort sig skyldig till olovligt förfogande i och med att hon stängde ner fondkontot och flyttade pengarna (10 kap. 4 §). Den huvudsakliga skillnaden mellan förskingring och olovligt förfogande är att det för det senare brottet inte krävs att din mamma haft någon vinning med åtgärden, därav behöver hon inte ha spenderat pengarna.Om du väljer att anmäla din mamma måste åtal väckas av en åklagare för att målet ska tas upp i domstol. För att åklagaren ska ta upp målet ska det finnas tillräckliga skäl att anta att din mamma kan vara skyldig, så till skillnad från om du konfronterar henne krävs det då viss bevisning.Hoppas du fick svar på din fråga, om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Vänligen,

Är det brottsligt för en fastighetsmäklare att skicka avtal till fel person av misstag?

2018-06-21 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,en fastighetsmäklare har felaktigt skickat ut ett avtal i pdf till min epost, men jag är inte den korrekta mottagaren. Vad ska jag göra förutom att säga att hon råkat skicka fel? Har mäklaren gjort ett brott mot lagen?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott är en gärning som är beskriven i brottsbalken eller i någon annan lag som reglerar straffrätt (1 kap. 1 § brottsbalken). Varken BrB eller någon annan lag säger att det är förbjudet för mäklare att skicka ett avtal till fel person av misstag. Det är således inte brottsligt. Det räcker därför med att nu meddelar fastighetsmäklaren att du inte är rätt person och raderar meddelandet. Med vänliga hälsningar

Påföljd vid rattfylleri

2018-06-21 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej Vid en polis kontroll blåste jag 0,19 mg /L vilken va 0,38 i promiler , har aldrig tidigare ock fast för rattfylleri , och nu är ja mycket oroligt för att jag arbets sökande i transport branschen !Enda ja undrar är vad blir påfåljd just för 0,38 promiler !!
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!0,38 promille räknas som rattfylleri i och med att gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille. Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader (4 § lagen om straff för vissa trafikbrott). Vid rattfylleri ska även körkortet återkallas (5 kap. 3 § första punkten körkortslagen)Det vanligaste straffet för rattfylleri brukar oftast vara dagsböter samt återkallelse av körkort i 12 månader. Vid halter på 0,2–0,3 promille finns möjlighet till varning i stället för återkallelse av körkortet. Eftersom du vid poliskontroll blåste 0,38 promille kommer förmodligen ditt körkort att återkallas. Då det rör sig om rattfylleri och inte grov rattfylleri (över 1,0 promille) kommer du förmodligen få betala dagsböter samt få ditt körkort återkallat. Vill du läsa mer om följderna för rattfylleri kan du läsa mer om det HÄR.Vänligen,

​Krav för beviljande av kontaktförbud

2018-06-21 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som krävs för att du som mor får kontaktförbud med dina barn?
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Krav för beviljande av kontaktförbudKontaktförbud kan beviljas om det finns en klar och konkret risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan namngiven person. Beslut fattas av åklagare. Den som får kontaktförbud får inte besöka, ringa eller på andra sätt kontakta den person som förbudet gäller mot. Den som bryter mot ett kontaktförbud kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Se Lag om kontaktförbud. Bedömning i varje enskilt fall Åklagaren ska göra en bedömning i varje enskilt fall om det finns risk för framtida brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Varje beslut om kontaktförbud ska föregås av en så kallad proportionalitetsbedömning, vilket innebär att skälen för ett förbud ska vägas mot de konsekvenser det innebär för den person som förbudet är tänkt att gälla.Utredningar om kontaktförbud leds av åklagare och ska bedrivas snabbt. Huvudregeln är att beslut ska fattas inom en vecka. Utredningen ska ge underlag för åklagarens riskbedömning och för proportionalitetsbedömningen. Några av de frågor som åklagaren ska ta hänsyn till vid riskbedömningen är om det finns tidigare brott mot den person som förbudet ska skydda, om det finns tidigare brott mot någon annan och om det pågår en brottsutredning mot den person som förbudet är avsett för. Undantag och begränsningar av kontaktförbudKontaktförbudet gäller inte kontakter som med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogade, till exempel om gemensamma barn blir akut sjuka. Om särskilda undantag eller begränsningar har gjorts framgår detta av beslutet.Domstolsprövning Om man inte är nöjd med ett åklagarbeslut om kontaktförbud kan man begära att en domstol prövar frågan. Möjligheten att få en domstolsprövning gäller både beslut om att utfärda förbud och om att inte utfärda förbud, och bägge parter har möjlighet att begära prövning.Eftersom jag inte känner till omständigheterna i ditt enskilda fall, hänvisar jag till mer omfattande information i Åklagarmyndighetens handbok: "Kontaktförbud". Kontakta Åklagarmyndigheten för vidare frågor angående ditt ärende. Vänligen,

Vilken påföljd kan utdömas för någon som har planerat ett mord?

2018-06-20 i Påföljder
FRÅGA |Vad kan påföljden bli för en person (över 35år) som varit med och planerat ett mord, men inte varit med i själva gärningen?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om brott regleras i brottsbalken (BrB).Det finns inte något tydligt svar till den här frågan utan det beror på omständigheterna. När en person dör finns tre olika brottsbeskrivningar, mord (3 kap. 1 § BrB), dråp (3 kap. 2 § BrB) och vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB). Om handlingen endast är planering, med andra ord att gärningspersonen inte har försökt mörda offret kan det utgöra stämpling till mord (3 kap. 11 BrB, 23 kap. 2 § tredje stycket BrB) Stämpling innebär någon i samråd med någon annan beslutar gärningen eller att någon söker anstifta någon annan eller åtar eller erbjuder sig att utföra den. Om brottet har fullbordats kan den som har planerat mordet dömas som anstiftare till mord, eller som medgärningsman om de delaktiga har haft tydliga roller i mordet. (23 kap. 4 § andra stycket BrB). Anstiftare innebär personen har förmått annan till utförande av brottet.Anstiftare till dråp kan även bli aktuellt om det rör sig om barmhärtighetsmord. För att man ska kunna dömas som anstiftare eller som medgärningsman krävs det att personen har främjat handlingen med råd eller dåd (23 kap. 4 § första stycket BrB)Sammanfattningsvis beror på det omständigheterna men här är några brottstyper som personen kan dömas för. Påföljden kommer troligtvis att bli fängelse. Villkorlig dom eller skyddstillsyn kan även bli aktuellt om presumtionen mot fängelse inte är bruten, (30 kap. 1 § BrB) och (30 kap. 4 § BrB). Presumtionen kommer med stor sannolikhet vara bruten varför fängelse utgår som påföljd främst. Med vänliga hälsningar