Brottsligt att ljuga i ett CV

2019-05-27 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Är det brottsligt att ljuga om tidigare praktikplatser och erfarenheter i ett CV? Vad kan man få för straff för det ifall man skulle göra det?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du lämnar uppgifter i ett CV som är oriktiga skulle du kunna göra dig skyldig till brottet bedrägeri. För att det ska kunna röra sig om ett bedrägeri enligt 9 kap. 1 § Brottsbalken måste du ha begått brottet uppsåtligen. Arbetsgivaren måste också ha lidit en ekonomisk skada. Den som döms för bedrägeri kan få fängelse i högst två år. Andra påföljder som t.ex. samhällstjänst kan också vara aktuella i stället för fängelse. Skulle du i samband med detta förfalska eller ändra i betyg, intyg eller liknande skulle du kunna göra dig skyldig till brotten urkundsförfalskning eller brukande av falsk urkund. Detta framgår av 14 kap. 1 § och 10 § Brottsbalken. Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

bötesstraff för ringa narkotika

2019-05-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag tog strafföreläggande på ringa narkotikabrott och fick hem en böter på 9 800. Då jag har hört att bekanta fått lindrigare straff för samma och även grövre brott undrar jag hur rimligt mitt straff är. Brottet: hösten 2017 sa en kollega till chefen att jag röker cannabis så jag har fått gå och lämna urinprov under hela 2018. I oktober och i december var två prover positiva så chefen gjorde en anmalän. Jag var öppen med allting och ville bara få det överstökat. Jag är 26 år, ostraffad, inkomst på 21 000 i månaden, inga skulder.
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Jag utgår från att du dömts för ringa narkotikabrott för eget bruk. Straffet för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i lägst 14 dagar och sex månader. I ditt fall har straffet bestämts till böter.(Narkotikastrafflagen 2§)Dagsböterna ska bestämmas till ett visst antal, där minst är 30st och det hösta antalet är 150 st. Antalet dagsböter bestäms utifrån straffvärdet på brottet. Efter antalet dagsböter bestämts, så skall storleken på dem även bestämmas. Storleken varierar från minst 50 kr till max 1000 kr. Beloppet bedöms efter vad som är skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållande i övrigt. Alltså kan det lägsta dagsbotstraffet utgöra 1500 kr ( 30 x 50), och det högsta kan uppgå till 150 000 ( 150 x 100). Om det finns skäl för det så kan även dagsbotens belopp jämkas (25 kap. 2 § Brottsbalken) Straffet för bruk av narkotika brukar bestämmas till 30 dagsböter, oavsett vilken sorts narkotika som används. (se här, s. 15) I ditt fall så har alltså storleken på dina dagsböter bestämts till ungefär 327 kr ( av det maximala som ligger på 1000 kr). Domstolen beaktar mer än din inkomst och ser på dina ekonomiska förhållande i övrigt – till exempel om om du har någon nettoförmögenhet osv – och kan alltså ha tagit hänsyn till mer än din lön. Det kan också variera ifall den lönen du har skrivit är beloppet efter skatt. Sammanfattningsvis; om man bara ser till din inkomst så tycker jag (enligt min egen mening) att ett dagsbötesbelopp på 327 kr är relativt högt– men eftersom domstolen tar hänsyn till mer än endast din lön – så kan bötesbeloppet vara rimligt ändå. Har du mer frågor så är du välkommen att kontakta oss igen! Hoppas du fick svar på din fråga Mvh,

Hemfridsbrott att olovligen befinna sig innanför annans tomtgräns?

2019-05-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Efter skillsmässa och vårdnadstvist så har min exsvärmor förbjudit mig att beträda tomten där jag och min exfru bodde i hus (hyrde av exsvärmor som äger hus och tomt) När jag hämtade barnen så tog jag några steg in på tomten för att möta upp barnen som glada i hågen kom springande mot mig. Exsvärmor skrek då upprepade gånger att jag inte skulle gå in på tomten,jag backade ut från tomten. Vilket stöd har hon från lagen i sitt handlande? Vilket eventuellt straff i lagens mening kan jag få om jag går innanför tomtgränsen vid hämtning av mina barn?
Josefine Björling |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemfridsbrott kan bli aktuelltGenom att olovligen befinna sig eller kvarstanna där någon annan har sin bostad kan man dömas för hemfridsbrott, 4 kap. 6 §. Hemfridsbrottet gäller vare sig det är fråga om inträngande rum eller hus. Dessutom omfattas inte bara bostaden, utan även gård och fartyg. Till det skyddade området räknas alltså även trädgård och tomt som hör till bostaden. Det krävs inte att tomten är inhägnad, men det måste framgå på något sätt att området hör till bostaden. Om du befinner dig på din exsvärmors tomt utan hennes samtycke gör du dig alltså skyldig till hemfridsbrott i lagens mening. Du bör alltså försöka hålla dig utanför tomtgränsen när du hämtar dina barn för att vara på den säkra sidan.Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Vänliga hälsningar

Skadestånd med anledning av brott och övergrepp i rättssak

2019-05-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Låt säga att en gärningsman har begått två brott. Får straff för det ena brottet och åtalsunderlåtelse (bedrägerifall) för det andra brottet.Låt säga att offret från det fallet där gärningsmannen skulle begära tillbaka pengar tillbaka av gärningsmannen trots att denne fått åtalsunderlåtelse och inte behövt betala skadestånd till offret.Skulle detta klassas som övergrepp i rättssak? Även om då offret fortsätter hävda sin rätt till ersättning av gärningsmannen?Tänker då om offrets anhöriga och vänner även hör av sig för att kräva ersättning?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga nu, så menar du att mannen varit misstänkt för två brott, varav han fälls för det ena, men får åtalsunderlåtelse för det andra. Åtalsunderlåtelsen avsåg ett bedrägeribrott som målsäganden hoppades skulle inbringa skadestånd, men då åtalet "underläts" kan en sådan dom inte ligga till grund för skadeståndstalan. Nu undrar du hur offrens efterföljande agerande gentemot mannen ter sig ur rättslig synpunkt. Bestämmelserna som är relevanta för besvarandet av frågan hittar du i brottsbalken (BrB).Övergrepp i rättssak att ge sig på någon för dennes medverkan i rättsprocessAtt angripa någon med våld eller hot om våld för att denne exempelvis avgett vittnesmål hos en domstol eller annan myndighet kan – precis som du varit inne på – utgöra övergrepp i rättssak (BrB 17 kap. 10 §). I det fall du beskriver, alltså rörande en åtalsunderlåtelse, för antas att den misstänkte endast förhördes på polisnivå och alltså inte inför domstol, men detta borde ända vara tillräckligt för att vara skyddsvärt enligt bestämmelsen. Två frågor består dock, den första huruvida offren som senare sökt upp den misstänkte har brukat våld eller hotat med detta, och den andra om detta gjorts med anledning (som "hämnd") av rättsprocessen i fråga. Eftersom jag inte vet mer om omständigheterna än vad du beskrivit i din fråga, blir min översiktliga bedömning att den begäran om betalning som offren gjort inte klassas som övergrepp i rättssak. För det första därför att den inte utgör ett nog allvarligt hot om våld, och för det andra inte avser en "hämnd" för mannens vittnesmål hos polisen, utan istället en direkt förfrågan om betalning.Att tvinga sig till betalning kan utgöra olaga tvång eller rånSkulle begäran om pengar framstå som hotfull och tvingande, menar jag att det snarare riskerar att röra sig försök till olaga tvång eller till och med rån (BrB 4 kap. 4 §, BrB 8 kap. 5 §). Det krävs förstås att hoten är allvarliga och anspela på våld mot person; endast en artig begäran om betalning är inte att bedöma som brottslig i detta fall. För att det ska kunna vara fråga om rån dessutom krävs att (ekonomisk) skada uppkommer, något som inte är fallet om den som rånar faktiskt har en fordran (rätt till betalning) på sitt offer (BrB 8 kap. 1 §). Skulle det vara så i fallet du beskriver att offret (för bedrägeriet) har rätt, och mannen faktiskt är skyldig offret pengar som denne kommit över genom bedrägeriet (trots att åtal ej väckts), utgör det inte stöld eller rån för offret att ta "betalning" för det, även om det sker med hot eller våld. Närmast ligger – om eventuellt hot är grovt nog – antagligen brottet olaga tvång, om mannen du beskriver skulle pressas att betala skadestånd.Skadestånd inte en del av straffetSlutligen kan snabbt redogöras för en systematisk skillnad mellan brottmål (straffet) och tvistemål (skadeståndet). Som du förstår av föregående mening utgör brottmål och tvistemål, straff och skadestånd, alltså olika saker. Vid en åtalsunderlåtelse tas ett ärende inte upp till åtal, dvs. brottmålet avgörs inte, och gärningsmannen döms därför inte heller till straff. Men detta innebär inte nödvändigtvis att denne blir fri även från skadeståndet, som då istället tillhör tvistemålet. I detta konkreta fall vilar det begärda skadeståndet på brottets existens – utan bedrägeri heller inget skadestånd för detta – och hade mannen dömts för bedrägeri i rätten hade det utan tvivel lett även till en utbetalning av skadeståndet. På så viss hade en fällande brottmålsdom utgjort stark bevisning för offrets rätt till skadestånd. Men i detta fall har skadeståndets rättsliga grund, brottet, alltså inte prövats i rätten. Det har varken ogillats eller gillats. Det torde därför innebära att offren fortfarande kan väcka en tvistemålsprocess om skadeståndet, där frågan om bedrägeriet kommer att behandlas inom ramen för skadeståndsanspråket. Det innebär dock inte att mannen kan dömas för bedrägeriet, eftersom denna tvist endast kommer vara av civilrättslig karaktär. Slutsatsen av det hela är att även om ett brott inte tas upp till prövning och straffas, kan eventuellt skadestånd som beror på brottets följder fortfarande prövas och fastställas i rätten, fast då i ett tvistemål. Att en man fått åtalsunderlåtelse för bedrägeri innebär alltså inte nödvändigtvis att han inte måste betala skadestånd för det.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Går det att ogiltigförklara ett äktenskap pga. bland annat tvegifte?

2019-05-27 i Brott mot familj, 7 kap. BrB
FRÅGA |HejKan man få äktenskapet ogiltigförklarat när den andra parten har ljugit om sitt namn, ålder och även gift med en annan kvinna från Afrika (han själv är afrikan) det finns inga registreringar om äktenskap från deras hemland eftersom man inte gör det där?
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar både regler kring äktenskapets giltighet och eventuellt även bestämmelsen om brottet tvegifte. Det finns inga uttryckliga regler om ogiltigförklaring av äktenskap, varför jag kommer gå igenom den frågan med hjälp av praxis och allmänna avtalsrättsliga principer. Bestämmelsen om tvegifte hittar du i brottsbalken (BrB) 7 kap. 1 §. Olagligt att gifta sig med mer än en personInledningsvis kan frågan om tvegifte behandlas. Det kan exempelvis begås om någon som redan är gift ingår i nytt äktenskap utan att ha skiljt sig från det förra äktenskapet. En förutsättning är emellertid att äktenskapet gäller i Sverige, varvid man får beakta svensk internationell privaträtt. Utgångspunkten enligt dessa regler är att utländska äktenskap är giltiga även i Sverige, om de var giltiga i det land där de ingicks (Lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 1 kap. 7 §). Tyvärr har jag ingen möjlighet att avgöra huruvida detta är fallet i din situation eller inte, men om du säger att äktenskapen vanligtvis inte registreras i mannens hemland kan det mycket väl innebära att ett oregistrerat äktenskap ändå är giltigt. Det är varje lands eget regelverk som avgör giltighet av äktenskapet. Hur det än förhåller sig med saken innebär mannens eventuella tvegifte inte att ert äktenskap ogiltigförklaras. Huvudregeln i svensk rätt är att ett giltigt ingånget äktenskap endast kan upplösas genom skilsmässa eller den ena partens bortgång (äktenskapsbalken 1 kap. 5 §).Ett litet utrymme finns för att förklara ett ingånget äktenskap ogiltigtVanliga avtalsrättsliga regler anses inte gälla angående äktenskap och som utgångspunkt kan en vigsel inte ogiltigförklaras genom "svek" eller bristande okunnighet om vissa förutsättningar. I en dom från högsta domstolen har emellertid ett snävt utrymme för att ogiltigförklara äktenskap med hänsyn till omständigheterna vid dess ingående, om det finns skäl att ifrågasätta parternas faktiska äktenskapsvilja (NJA 2010 s 648 p.9). Denna ogiltighetsgrund tar dock sikte direkt på samtycket vid själva vigselceremonin, och ska uttryckligen utgöra ett undantagsfall. I ditt fall var du vid äktenskapets ingående i total okunnighet om den förutsättning som hade fått dig att avstå från att ingå äktenskap och du samtycke antagligen helhjärtat till vigseln. Att han ljugit om ålder och namn talar också för att du antagligen inte lämnat ett samtycke om du haft insikt om de faktiska förhållandena, men det ändrar inte det faktum att du vid vigseltillfället faktiskt samtyckt. I ett sådant fall – när bristande samtycke först i efterhand uppstått – bedömer jag att det inte är möjligt att ogiltigförklara äktenskapet rakt av. Istället krävs antagligen att du genomför en skilsmässa på regelmässigt vis.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man begå våldsbrott genom oaktsamhet?

2019-05-26 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Kan man begå ett våldsbrott av oaktsamhet?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ja, det är fullt möjligt att begå våldsbrott av oaktsamhet. Det framgår av den aktuella bestämmelsen i lagen om brottet kan begås genom oaktsamhet eller inte.Ett exempel kan tydliggöra. Brottet mord (finns beskrivet i brottsbalken 3 kap. 1 §) kan inte begås genom oaktsamhet, eftersom det inte framgår av lagtexten: Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid […]. Brottet vållande till annans död (brottsbalken 3 kap. 7 §), däremot, kan enbart begås genom oaktsamhet, eftersom det är ett av de rekvisit som måste vara uppfyllt för att brottet ska vara fullbordat: Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död […]. Hade gärningspersonen agerat uppsåtligt hade det istället varit tal om mord eller dråp.Båda de ovan beskrivna brotten innebär att en person vidtar en handling som innebär att en annan person mister livet, men det som skiljer dem åt är att gärningspersonen i det ena fallet agerar uppsåtligt och i det andra fallet oaktsamt. Det är inte helt ovanligt att en domstol, när åklagaren inte lyckas bevisa utom rimligt tvivel att gärningspersonen agerat uppsåtligt, dömer gärningspersonen till oaktsamhetsbrottet istället för uppsåtsbrottet (om åklagaren har yrkat detta i andra hand, förstås). Ett annat exempel är brottet misshandel, vars oaktsamhets-motsvarighet är vållande till kroppsskada eller sjukdom.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!

Nedsättande kommentarer över internet

2019-05-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En person som vi kan kalla A skriver dumma saker till person X och låtsas vara en gemensam vän till dom båda som heter M. Person X tror att det är M som hen har kontakt med. Är detta olagligt? vad kan A isåfall få för straff för detta?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kan det utredas om de "dumma sakerna" A skrivit till X kan utgöra förtal enligt 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Att lämna uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning kan utgöra förtal. Dock handlar det inte här om uppgifter som faktiskt spridits. Det förutsätts nämligen att de nedsättande uppgifterna lämnats till en annan person än till den ärekränkte själv. Därför utgör A:s gärning inte förtal. Vi kan vidare utreda om gärningen kan anses vara en förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB. Förolämpning innebär att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förolämpande beteende mot någon annan, som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Det handlar alltså om gärningar som är ägnade såra en person, exempelvis genom öknamn, skällsord eller andra elaka kommentarer. Förolämpningen ska vara riktat mot den berörda personen själv. Det är svårt för mig att avgöra vad "dumma saker" exakt innebär, men det låter som att det skulle kunna utgöra förolämpning. Straffet för förolämpning är böter. Anses dock förolämpningen som grov kan straffet även bli fängelse i upp till sex månader.Att A även uppger sig att vara en gemensam kompis till dem båda skulle kunna utgöra så kallad olovlig identitetsanvändning enligt 4 kap. 6 b § BrB. Detta brott innebär att någon genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara denne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för personen. Det framgår inte av frågan vilka identitetsuppgifter av M som A använt sig av, men några aktuella exempel på identitetsuppgifter är bilder på personen, namn och födelsetid. Vad som krävs är att uppgifterna tydligt avser den personen som gärningspersonen utger sig för att vara. Identitetsuppgifterna ska vara unika för en viss person, så det verkligen framstår som att det är den som gärningspersonen utger sig för att vara som skriver. Att X tror att det är M hen skriver med talar för att identitetsuppgifterna använts på ett tydligt sätt. Vidare ska identitetsanvändningen medföra skada eller olägenhet för den som gärningspersonen utger sig för att vara. Jag skulle kunna tänka mig att det går att argumentera för att den missaktning X får för M på grund av att hen tror att det är M som skriver de dumma sakerna utgör olägenhet för M. Straffet för olovlig identitetsanvändning är mellan böter upp till fängelse till två år. Slutsats: enligt min bedömning (med förbehåll för att jag inte känner till alla omständigheter) skulle A:s handlande dels kunna utgöra förolämpning, och även möjligen olovlig identitetsanvändning. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Får man gå in i en affär man blivit portad från?

2019-05-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om man är portad från en affär för snatteri. Hur blir det då om butiksägaren som jobbade där då man blev tagen har blivit butiksägare i en ny affär. Får man inte gå in där då heller eftersom han jobbar i den nya affären eller hur är det med det
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Butiksägarens "portning" saknar helt och hållet verkan mot digDu undrar om det faktum att du blivit "portad" från en butik, innebär att du är portad också från en annan butik som chefen för den första butiken tagit över. Innan jag kan besvara denna fråga, måste jag dock fastslå vilken verkan portningen rent faktiskt har mot dig. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1995 s. 84 slagit fast att det faktum att en näringsidkare förbjudit en enskild person att vistas i dennes lokaler ("portat" denne), inte innebär att det faktiskt är olagligt eller på annat vis otillåtet för den personen att bevista de lokalerna under de tider allmänheten har tillträde till dem.Med andra ord, så innebär det faktum att en butiksägare "portat" dig inget hinder mot att du går in i dennes lokaler. Frågan du har ställt, måste alltså besvaras på så vis att butiksägarens "portning" saknar rättsverkan mot dig; du kan utan vidare gå in i samtliga dennes butiker under de tider allmänheten har tillträde till dessa. Däremot så står det naturligtvis butiksägaren fritt att vägra sälja till dig - men att inträda i själva butiken står samtidigt dig fritt.Jag hoppas du fick svar på din fråga, och om jag missförstått dig eller om du har fler funderingar får du gärna ställa fler frågor i stil med den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar