Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättsliga utgångspunkterInledningsvis är det viktig att förstå några av de grundläggande principerna i svensk rätt. I Sverige är det åklagaren som har bevisbördan i ett brottmål, vilket innebär att det är åklagaren som ska bevisa att den tilltalade har begått det brott som den tilltalade åtalas för. För en fällande dom i brottmål krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till den gärning som gärningsbeskrivningen omfattar. Exemplen i din fråga syftar på frågor om bevisvärdering, vilket är svårt i framförallt sexualmål där "ord står mot ord", speciellt med tanke på det högt ställda beviskravet i svensk rätt. I din fråga har du även angett att det inte finns någon teknisk bevisning, vilket gör det allt svårare att nå upp till beviskravet.Bevisvärdering i sexualmålI fall där "ord står mot ord" består bevisvärderingen av trovärdigheten hos de berättelser som står mot varandra. Stöd för målsägandens trovärdigheten är i vissa fall bevisning om målsägandens agerande på grund av den påstådda händelsen, till exempel uppgifter från någon som har hört målsäganden berätta om det som hänt. Det kan vara en familjemedlem eller en vän som målsäganden har anförtrott sig till eller uppgifter från någon som har sett hur målsäganden har betett sig efter händelsen. Om ett vittnesmål som åberopas som bevisning består av uppgifter som målsäganden lämnat till vittnet, ska vittnesmålet stämma överens med de uppgifter som målsäganden lämnat för att vittnesmålet ska ge något stöd åt målsägandens berättelse. Bevisning kan även bestå av meddelanden som målsäganden skickat till någon angående händelsen eller inspelning av målsägandens samtal till en larmcentral om ett sådant samtal gjorts. En alltigenom trovärdig berättelse från målsäganden kan, trots avsaknad av teknisk bevisning och vittnesuppgifter, i förening med annan stödbevisning, till exempel målsägandens beteende efter händelsen, ligga till grund för en fällande dom. Högsta domstolen (HD) har i sina domskäl i flera sexualmål beskrivit bevisvärderingen i sexualmål (NJA 2009 s. 447, NJA 2010 s. 671, NJA 2017 s. 317 och NJA 2019 s. 347). HD har vid den bedömning av innehållet i målsägandens berättelse som ska göras uttalat att vikt ska fästas vid bland annat om berättelsen är klar, lång, levande, logisk, detaljrik, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konsekvensbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar. Vidare görs en sammanvägning av den bevisning som åklagaren åberopat och om denna i sig är tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt. Är åklagarens åberopade bevisning tillräcklig för att uppfylla beviskravet värderar domstolen om den tilltalades berättelse och den bevisning i övrigt som den tilltalade åberopat motbevisar åklagarens gärningspåstående i sådan grad att åtalet inte kan anses styrkt. Motbevisar inte den tilltalades bevisning den bevisning som åklagaren åberopat bifalls åtalet (den tilltalade döms). Är åklagarens åberopade bevisning inte tillräckligt för att uppnå beviskravet saknas det anledning för domstolen att värdera den tilltalades bevisning och åtalet ogillas (den tilltalade frikänns).Svar på din frågaDe uppgifter som de två männen lämnar kommer endast styrka mannens positionering, således att han befunnit sig i kvinnans lägenhet (om de inte hört skrik eller annat som kan ge stöd åt till exempel påstående om våldtäkt). Det behöver inte innebära att något brottsligt har skett. Man kan till exempel erkänna att man befunnit sig på en plats men förneka att brott har begåtts. Man kan även erkänna att man haft samlag med den andra personen och hävda att det skett frivilligt. Man har även rätt att förneka att man befunnit sig på platsen helt och hållet då det är upp till åklagaren att bevisa det som den tilltalade åtalas för.Om kvinnan sedan säger att hon har blivit våldtagen, men mannen förnekar detta och det inte finns teknisk (eller rättsmedicinsk bevisning), då är det som ovan angivet: ett fall där "ord står mot ord". I ett sådant fall värderas bevisningen utifrån målsägandens och den tilltalades berättelser mot bakgrund av de kriterier som jag beskrev ovan samt uppgifter från eventuella vittnesmål eller annan stödbevisning. Sådan stödbevisning kan vara att målsäganden berättat om händelsen för en person eller att någon beskriver målsägandens sinnesstämning efter händelsen. Sådan åberopad bevisning ska dock stämma överens med målsägandens uppgifter för att det ska tillföra något stöd åt målsägandens berättelse. Finns inte andra uppgifter än kvinnans påstående om våldtäkt kan det vara svårt att bevisa att en våldtäkt ägt rum. Slutligen är det bevis nog avseende parternas påstående om samlag om båda parter hävdar att samlag har skett.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att en anteckning om fängelsestraff finns kvar i belastningsregistret i tio år, från dagen för frigivningen, sedan gallras den bort (17 § första punkten, lag [1998:620] om belastningsregister). Längden på fängelsestraffet påverkar inte denna frist: det är alltså tio år i registret som gäller, oavsett om fängelsestraffet var på flera år eller bara några månader. I praktiken kan det dock bli längre än tio år, om samma person döms för ytterligare brott innan gallringsfristen på tio år löpt ut (18 § första stycket). Då finns båda anteckningarna kvar i registret till dess att den nya anteckningens gallringsfrist löpt ut. Gallringsfristen är för de flesta påföljder tio år, dock börjar den för vissa löpa redan från dagen för domen istället, såsom villkorlig dom och skyddstillsyn (17 § fjärde punkten). Gallringsfristen är som regel kortare, oftast fem år, om personen i fråga var under 18 år vid tidpunkten för brottet (ett undantag är fängelsestraff, där fristen fortfarande är tio år). Skulle påföljden för den nya brottsligheten endast bli penningböter påverkar det inte den ursprungliga anteckningen för fängelsestraffet, utan den gallras som planerat efter sina tio år (18 § första stycket sista meningen). Anteckningen om böter gallras efter fem år från datumet för domen/beslutet (eller godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot) (17 § nionde punkten). Du kan läsa mer om gallringsreglerna på polisens hemsida. Vänligen observera att det finns nya versioner av paragraferna jag hänvisar till, länkarna går tyvärr fortfarande till versionen som upphört att gälla sedan den första januari i år 2021. De nya versionerna återfinns precis under de gamla. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Orysia Sich |Hej och tack att du vänder dig till Lawline med dina frågor!En svensk medborgare som har blivit misshandlat, sexuellt trakasserat eller våldtagen av en annan svensk medborgare utom riket kan anmäla brottet antingen i det landet brottet har begåtts eller hemma i Sverige. Man kan anmäla brottet i Sverige. Frågan är i sådant fall vilket lands domstol har rätt att döma handlingar och vilket lands lag som ska tillämpas.Sveriges domstol har rätt att åtala sina medborgare för brott som begåtts utomlands enligt personalitetsprincipen (2 § 1 stycket 1 p. BrB). Om offret väljer att anmäla brottet som har begåtts utomlands av en svensk medborgare i Sverige kommer svensk lag tillämpas. Utdömande av påföljden kommer ske i enlighet med reglerna i Brottsbalken.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Medhjälp är kriminaliserat enligt 23:4 1 och 2 st BrB. Det krävs att man har främjat gärningen med råd (psykiskt stöd) eller dåd (fysisk hjälp) För råd krävs att gärningsmannen har uppfattat det psykiska stödet och att detta främjat gärningen på så sätt att det har styrkt gärningsmannen i dennes uppsåt (RH 2005:56) Det anses inte utgöra psykiskt stöd att endast följa med och titta på när ett brott begås, Svea hovrätt B 3504-15. Dåd avser den fysiska hjälpen, det krävs dock inte att medhjälpsgärningen faktiskt underlättat gärning, den ska dock ha främjat gärningen på så sätt att den styrkt gärningsmannen i dennes uppsåt" tex att hålla vakt när den brottsliga gärningen utförs (NJA 2006 s. 577) Ansvaret är självständigt, dvs det går att döma någon som medhjälpare trots att ingen döms som gärningsman. och främjandet kan ske innan eller under brottet, men brottet får inte vara avslutat, då är medverkan inte möjligt. För den som har medverkat i mindre mån finns ett lindrigare straff som framgår av 23:5 BrB Sammanfattningsvis kan man säga att det inte krävs så mycket för att anses ha främjat en brottslig gärningen. Bevisbördan ligger hos åklagaren som ska styrka att omständigheterna har varit sådana att de är att betrakta som medhjälp. Det räcker alltså i praktiken att ha befunnit sig på platsen när gärningen utfördes och på så sätt styrkt gärningsmannen i sitt uppsåt att utföra brottet.

Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ändring av personnummer Byte av personnummer är endast möjligt vid ändring av uppgift om födelsetid eller kön. Det är således inte möjligt att byta personnummer av andra skäl. Du kan läsa mer om det här. Övergrepp i rättssak Om personen som söker dig använder våld eller hot om våld på grund av att du har avlagt ett vittnesmål kan denne dömas till övergrepp i rättssak. Detsamma gäller om personen med en annan gärning som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper dig på grund av ett avlagt vittnesmål (17 kap. 10 § Brottsbalken). Bestämmelsen förutsätter att personen i fråga vill hämnas på den som avlagt vittnesmålet.Olaga hot Den som hotar någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla den dennes egna eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid kan dömas för olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken). Det uppställs krav på att hotet ska vara av allvarlig art och inte avse ett hot om ett lindrigt brott. Detta gäller i ditt fall Det är inte möjligt att byta personnummer om det inte är fråga om ändring av födelsetid eller kön. Det framgår inte i frågan huruvida personen som söker dig hotar dig eller på annat sätt medför exempelvis lidande, skada eller annan olägenhet. Skulle det vara så är det möjligt att anmäla personen eftersom sådana handlingar är kriminaliserade antingen som övergrepp i rättssak och/eller olaga hot. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först av allt vill jag beklaga din förlust. Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta om du kan bli anklagad för förtal, ifall du uppger namnet på mannen som kanske är dina barnbarns pappa. Frågan regleras i brottsbalken (BrB). Förtal För straffrättsligt ansvar måste du uppfylla brottets subjektiva och objektiva rekvisit. För att en handling är straffbar krävs uppsåt, om inget annat föreskrivas (1 kap., 2 §, BrB). Förtal kräver uppsåt, och innebär att vårdslöshet inte räcker för ansvar. Vidare krävs att man utpekar någon såsom brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Om man uppfyller dessa kriterier kan man ändå gå fri från ansvar, om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och uppgiften var sann eller personen som uttalade sig hade skälig grund att tro att uppgiften var sann (5 kap., 1 §, BrB). Det är inte brottsligt att vara förälder. Vidare är det inte klandervärd. Slutligen är ett påstående om att en person kanske är förälder inte en uppgift som typiskt sett ska räcka för att få den utpekade missaktad.Med andra ord uppfyller du inte brottet förtals objektiva eller subjektiva rekvisit, ifall du talar om för barnen vem din son tror är deras biologiska pappa. Därmed är svaret på frågan nej, ett sådant uttalande bör inte anses vara förtal.Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00. Vänligen,

Sophie Amalie Böje |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga. Den som är dömd till högst sex månaders fängelse kan ansöka om att avtjäna straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja enligt 1 § i lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det innebär att din dotter inte kommer kunna ansöka om fotboja eftersom hon dömts till åtta månaders fängelse. Ifall hovrätten däremot skulle ändra din dotters påföljd och t.ex. sänka hennes fängelsestraff till sex månader finns möjlighet att hon kan få avtjäna straffet med fotboja.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag kommer att dela upp brotten enligt nedanstående. Narkotikabrott Narkotikabrott kan begås på flera olika sätt , 1 § NSL. De sätten i vilka de begås i har betydelse för vilket straff man får. Den allvarligaste formen av narkotikabrott sker genom överlåtelse 1 § p. 1 NSL. Är brottet av normalgraden, så kan man dömas upp mot 3 års fängelse 1 § NSL. Försäljning av narkotika kan sällan ses som ringa, medan eget bruk oftast ses som ringa beroende på mängd och art av narkotika. Vapenbrott Enligt svensk rätt är det straffbart att inneha skjutvapen utan tillstånd se 2:1 och 9:1 VapL. Vapenbrott av normalgraden döms man högst till 3 år fängelse, om brottet är grovt döms man till fängelse i två år och högst fem år 9:1a VapL. Vid bedömningen om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om (1) vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i fordon på en sådan plats. (2) om vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet (3) om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen (4) vapnet har innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller (5) gärningen annars har varit av särskilt farlig art. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.