Vad gäller vid misshandel?

2019-08-17 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Min dotter misshandlades av pojkvännen som är 22 år gammal Vad gäller?
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Frågan avser vad som gäller vid misshandel. Eftersom jag inte har så mycket bakgrund till det inträffade kommer min redogörelse i det följande att hållas översiktligt. UtredningDin fråga regleras av brottsbalken (BrB). Det första som ni bör göra är att göra en polisanmälan. Det är åklagaren som avgör om det finns tillräckligt med bevisning för att gå vidare i ärendet. Det nämns inget i frågan om misshandeln skett vid upprepade tillfällen och var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och gärningarna varit ägnade att skada hennes självkänsla. Om så är fallet kan även brottet grov kvinnofridskränkning aktualiseras (4 kap. 4 a § andra stycket BrB). Annars aktualiseras regleringen kring misshandeln (3 kap. 5 § 2 st BrB).MålsägandebiträdeDin dotter har i samband med förundersökningen rätt till ett målsägandebiträde. Målsägandebiträde kan begäras och ska beviljas om det med hänsyn till kvinnans relation till den misstänkte kan antas att hon har ett behov av ett sådant biträde (jfr 1 § andra punkten lagen om målsägandebiträde). Begäran kan göras hos polisen eller hos advokatbyråer som erbjuder målsägandebiträde. Målsägandebiträdet tillvaratar brottsoffrets intresse, medverkar vid förhör och för skadeståndstalan i målet, om inte åklagaren gör det. Målsägandebiträde är kostnadsfritt.KontaktförbudI vissa fall finns det möjlighet att få beslutat om kontaktförbud. Ett kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilket förbudet avses att gälla kommer att begå brott, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Då ska det särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid (1 § lagen om kontaktförbud). Det går att ansöka om kontaktförbud hos polisen och beslut om eventuellt kontaktförbud tas av åklagaren (7 § lagen om kontaktförbud). Överträds kontaktförbudet är det straffbart med böter eller fängelse (24 § lagen om kontaktförbud).ErsättningFör den som blivit utsatt för brott finns tre olika typer av ersättning som brottsoffret kan vara berättigad till: skadestånd, försäkringsersättning och/eller brottsskadeersättning. Var en får ersättning från beror på omständigheter som t ex ifall polisanmälan leder vidare till rättegång eller om den läggs ned. En rekommendation är att du i första hand vänder dig till ditt försäkringsbolag för att se om det finns möjlighet att få ersättning via dem. Sammanfattningsvis bör en polisanmälan göras snarast. Vidare kan din dotter begära ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde kan beviljas när förundersökningen påbörjas och kan vara behjälpligt redan under förhören, men även under eventuell domstolsförhandling. Ansökan om målsägandebiträde kan ske hos polisen, eller med hjälp av en advokatbyrå som erbjuder tjänsten. Det finns även möjlighet, att i vissa fall, få beviljat ett kontaktförbud. Vidare rekommenderar jag er att ni undersöker möjligheten till ersättning i din dotters fall, då ni i första hand kan vända er till ert försäkringsbolag. Hoppas mitt svar har varit till vägledning. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Är att nypa någon i näsan misshandel?

2019-08-06 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Är att nypa någon i näsan en gång misshandel?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brottet misshandel framgår av 3 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Där står det: "Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader".Att nypa någon i näsan kan anses falla under uttrycket tillfoga en annan person smärta, under förutsättning att den utsatte fick ont av agerandet. Det kan tänkas att även kroppsskada kan uppkomma vid ett kraftigare tag om näsan. För att handlingen ska räknas som ett brott krävs det att gärningspersonen agerade med uppsåt (1 kap. 2 § BrB). Handlingar som utförs med samtycke räknas som huvudregel inte som brott (24 kap. 7 § BrB). Till exempel vid lek kan det tänkas att det finns ett samtycke till en sådan handling som du beskriver. Det gäller dock endast om det rör sig om ringa misshandel eller misshandel av normalgraden.Högsta domstolen (HD) har i flera fall prövat var gränsen går mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden. En utgångspunkt för bedömningen är den smärta eller skada som misshandeln har orsakat. I rättsfallet NJA 2017 s. 1129 ansåg HD att några enstaka slag med ett skärp mot benet på ett barn var ringa misshandel. Smärtan som uppstod var kortvarig och av lindrig art. I rättsfallet NJA 2003 s. 537 ansågs att några slag mot bland annat låret på ett barn var ringa misshandel. Smärtan och skadan som uppstod ansågs vara av helt lindrig art. Båda rättsfallen gällde en vuxens handlande mot ett barn. Sådant agerande bedöms ofta strängare.Att nypa någon i näsan kan också tänkas vara ett ofredande. Brottet ofredande framgår av 4 kap. 7 § BrB. Där står det: "Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år". Att nypa någon i näsan kan anses falla under uttrycket fysisk antastande. Handlingen måste dessutom varit ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Det görs en objektiv bedömning i varje enskilt fall. Man tittar till exempel på relationen mellan gärningspersonen och den som utsätts för handlingen. Det finns särskilda åtalsregler för ofredanden som inte har begåtts på allmän plats. Sådana brott får bara åtalas av åklagare om målsäganden anger brottet eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt (4 kap. 11 § BrB). Det kan även tänkas att handlingen du beskriver anses ha skett av oaktsamhet. I så fall kan den komma att bedömas som vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § BrB). Det krävs dock att skadan som uppstått inte är ringa. Det finns särskilda åtalsregler för brottet vållande till kroppsskada. Brottet får bara åtalas av åklagare om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat från allmän synpunkt (3 kap. 12 § BrB).Det är tyvärr svårt att ge ett exakt svar på din fråga utifrån de uppgifter du har lämnat. Gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden måste göras i varje enskilt fall. Detsamma gäller gränsdragningen mellan ringa misshandel och ofredande. Det finns också andra omständigheter som kan påverka bedömningen, till exempel om det funnits ett samtycke till handlingen.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss på Lawline!

Vad för fängelsetid för grov misshandel?

2019-07-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Om en person som är 22 år och tidigare ostraffad men sitter häktad för grov misshandel, om personen skulle bli dömd, hur långt straff skulle han sannolikt kunna få? Den här personen har fast jobb om det har någon betydelse. Brottet han är misstänkt för är däremot ganska allvarligt.
Binh Tran |Hejsan! Lagrummet för grov misshandel stadgas i brottsbalken 3kap 6§ där det stadgas att straffskalan är minst 1,6 års fängelse och högst sex år. Detta betyder nödvändigtvis inte att domstolen måste döma till fängelse utan villkorlig dom och skyddstillsyn är också ett alternativ.Om vi förutsätter att nämnda person blir dömd för grov misshandel så kan det variera mellan vad han får för straff beroende på olika förhållanden. Straffmätningen, som det kallas, stadgas i 29kap 1§ brottsbalken och förhållandena som ska tas hänsyn till vid straffmätningen stadgas i 29kap 2-7§. Dessa omständigheter är inte uttömmande utan rätten kan välja att ta hänsyn till andra omständigheter. Det finns både förmildrande och försvårande omständigheter som kan ge ett hårdare och lättare straff. Som du har nämnt så ett fast jobb, stabilt liv och ostraffad vara förmildrande omständigheter. Fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn?Slutligen ska domstolen undersöka om det finns särskilda skäl för att istället för fängelse döma till villkorlig dom (30 kap. 7 § brottsbalken) eller skyddstillsyn (30 kap. 9 § brottsbalken). Villkorlig dom ska väljas om det saknas särskild anledning att anta att gärningsmannen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Skyddstillsyn är lämpligt om domstolen bedömer att denna påföljd kan bidra till att gärningsmannen avhåller sig från fortsatt brottslighet. Valet mellan skyddstillsyn och villkorlig dom utgörs alltså av en bedömning av gärningsmannens framtida risk för begå brott igen.Sammanfattning Svaret blir därmed att beror på omständigheterna. Oftast varierar det kraftigt mellan fängelsestraff för grov misshandel beroende på omständigheterna nämnda ovanför. Det beror även på vad åklagare och advokat kan styrka i rätten. Men om man räknar inte omständigheterna att han har ett stabilt fast jobb samt ostraffad innan så finns det en möjlighet att han får skyddstillsyn eller villkorlig dom, annars kan det bli att han får den lägre delen av fängelsestraffet, det vill säga 1,6 månader. Där finns det regler för när man kan bli utsläppt på villkorlig dom innan fängelsestraffet har tjänats.

Hur lång tid tar det från prövningstillstånd till dom i högsta domstolen?

2019-07-17 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hur lång tid tar det hos HD vid prövning av dom.Min släkting har fått beviljad prövning i HD för sin dom för Mord.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Enligt högsta domstolen är väntetiden från beviljat prövningstillstånd till dom cirka ett år. I högsta domstolens instruktion (10 § 1996:377) står att mål handläggs i den ordning de kommer in till domstolen, om dom inte av särskild anledning ska avgöras skyndsamt. I ditt fall förmodar jag att din släkting sitter häktad, när en person sitter häktad ska ärendet alltid avgöras skyndsamt. Det bör alltså gå fortare än den normala tiden (ett år) som domstolen anger.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Fosters straffrättsliga rätt.

2019-08-07 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |hej!Finns det straffrättsliga konsekvenser för en kvinna som dödar eller skadar sitt barn under graviditet ?Har för mig att dessa inträder endast f o m födelsen..
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga. Din fundering är väldigt intressant och rör vid juridikens mest svårbesvarade frågor.Det finns ingen juridisk definition på liv. Det betyder att det inte finns något klart svar i lagen om vad som är gäller.Definitionen på mord och misshandel använder sig av ordet "annan" för att referera till offret. Går man till förarbetena till lagarna får jag ingen indikation på om ordet sträcker sig för att även omfatta foster.I prejudikat så kan nämnas att I ett hovrättsfall dömdes en man som mördat sin gravida flickvän enbart för ett mord, trots att flickvännen varit gravid i 20:e veckan. Slutsatser kan då dras att domstolarna i alla fall då fostret är 20 veckor gammalt inte kan anses bli mördat. Hoppas det besvarade din fråga!

Hamnar jag i registret om anmälan läggs ner?

2019-07-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Tack för en bra tjänst! Ska köra en kort vers.Jag har varit i en relation, som urartade. Mer ett triangeldrama, där ett av mina är inblandade. Jag och min "nuvarande" har haft det turbulent en period där jag blivit anklagad för både det ena och det andra ( falska anklagelser ) och personliga påhopp ( verbalt ), kränkningar och lite av psykisk terror. Jag försökte prata med människan men lyckades ej under månader om dessa anklagelser. För ett tag sedan så var jag ute på promenad, lyckades se dom två tillsammans och sedan närmade jag mig honom och försökte prata och fråga vad som pågår med dessa personliga påhopp och anklagelser. Han stod och skrek på mig och jag försökte prata, han puttade bort mig och jag sparkade till han på benet. Ett mindre tumult bröt ut han skrek och puttade bort mig och jag sparkade till igen, sedan fortsatte hans provokationer och jag örfilade honom. Detta på öppen gata. Jag skäms otroligt mycket för allt, men kan inte få det ogjort. Polisen kom dit, pratade med oss båda, jag fick ej berätta min version fullt ut, & jag erkände på plats vad jag gjort. Det fanns även ett vittne som polisen pratade med. Polisen berättade för mig att en anmälan kommer att göras, men att läggas ned då han inte vill anmäla mig. Men att man gör en anmälan för att det finns ett vittne.Polisen sa också att jag skulle vara försiktig, för skulle något liknande ske igen så kommer jag att sitta i fängelse och att jag slipper det nu. Vad sker nu? Hamnar jag i register?
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Polisen är skyldig att vidta åtgärder om en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, vilket verkar ha hänt i ditt fall. En örfil kan utgöra ringa misshandel och är därmed straffbart om domstolen finner det tillräckligt allvarligt efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter. RegisterDet finns två olika sorters register som förknippas med brottslighet, belastningsregistret och misstankeregistret. För att hamna i belastningsregistret krävs det en dom, beslut, strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller åtalsunderrättelse, vilket inte du inte fått. För att en person ska hamna i misstankeregistret krävs det att personen är skäligen misstänkt. Enligt 23:18 rättegångsbalken kommer polisen kontakta personen om denne är skäligen misstänkt.Din frågaSom jag tolkar din fråga så kommer du inte att hamna i något register. Angående din fråga gällande fängelse så kan jag inte ge ett klart svar då domstolen kommer göra en samlad bedömning av det enskilda fallet. En örfil kan utgöra en ringa misshandel, men min bedömning är att en enstaka örfil inte räcker för att dömas till fängelse.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Vilket straff kan man bli dömd till för en örfil?

2019-07-17 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |brottsbalken (BrB)Vad är det för straff när en vuxen man ger sin 19-åriga styvson en hård örfil och knuffar honom? Det blev ett märke på kinden och ett rivsår. Stämningen var hotfull och pojken rädd.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller möjliga påföljder vid misshandel alternativt ringa misshandel. Detta regleras i brottsbalken (BrB) varför mitt svar kommer utgå från det lagrummet. Jag vill börja med att beklaga det inträffade och hoppas att pojken mår under omständigheterna bra. Räknas en örfil och en knuff som misshandel?Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa döms personen till böter eller fängelse i högst sex månader (3 kap. 5 § BrB).Du beskriver i din fråga att mannen gav en hård örfil och knuffade sin styvson och att det uppstod ett märke på kinden och rivsår. Mannen tillfogade alltså sin styvson smärta och lindrig skada handlingen är därför att betrakta som misshandel. Gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden återfinns inte i lagtexten men i domstolspraxis har utgångspunkt tagits i vilken skada eller smärta som har åsamkats av misshandeln. En örfil har i juridisk doktrin beskrivits som ett typfall av ringa misshandel. I en dom från högsta domstolen dömdes en förälder till ringa misshandel efter att hon slagit sin dotter över benen med ett bälte (NJA 2017 s. 1129).Då jag inte har alla omständigheter i fallet vågar jag inte med säkerhet säga om det rör sig om ringa misshandel eller av normalgraden men det lutar åt ringa misshandel. Vad kan man dömas till för påföljd om man döms för misshandel alternativt ringa misshandel?Som ovan nämnt har misshandel en straffskala på fängelse i högst två år medan ringa misshandel har en straffskala på böter eller fängelse i högst sex månader. Vilket brott styvpappan skulle dömas för påverkar alltså påföljdsvalet. Sverige har en presumtion mot fängelse vilket innebär att domstolarna försöker undvika fängelse som påföljd om det går. Vid påföljdsvalet vägs olika omständigheter samman och domstolen ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott (30 kap. 4 § BrB).Domstolen beaktar även om det finns några förmildrande omständigheter vid valet av påföljd (se 29 kap. 5 § BrB för uppräkning av dessa). Andra påföljder som alternativ till fängelse som kan bli tillämpliga är villkorlig dom (30 kap. 7 § BrB),skyddstillsyn (30 kap. 9 § BrB) eller överlämnande till särskild vård (31 kap. BrB).Villkorlig dom kan förenas med samhällstjänst och/eller dagsböter. Skyddstillsyn kan förenas med dagsböter. Misshandel av normalgrad anses vara ett artbrott som talar för ett fängelsestraff men förmildrande omständigheter kan alltså tala för att en annan påföljd ska väljas. Om styvpappan däremot döms för ringa misshandel är det troligt att han döms till dagsböter om inte omständigheterna talar för annan påföljd. I rättsfallet jag nämnde ovan dömdes mamman till dagsböter och att utge skadestånd till dottern. Då jag inte har alla omständigheter i fallet kan jag inte med säkerhet avgöra om det är ringa eller misshandel av normalgraden som styvpappan skulle kunna bli åtalad för och vid en fällande dom, vilken påföljd domstolen skulle döma ut. Det får istället avgöras av domstol i det enskilda fallet men jag hoppas mitt svar kan vara till lite vägledning i alla fall.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vilka rättigheter har en misshandlad kvinna?

2019-07-02 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Kvinna som är sambo har flera gånger handgripligen blivit utslängd från deras gemensamt ägda hus. Sambon har bytt lås för att hindra kvinnan och komma in. Hon har under många år utsatts för psykisk kränkning där de gemensamma barnen används. Mannen har isolerat kvinnan från sina vänner genom att varit kall och avisande mot barnen (4 och 6 år) då kvinnan träffat vänner och sagt till barnen att mamma inte tycker om oss längre hon träffar någon annan. Att kvinnan vill träffa vänner är bara en ursäkt för otrohet enligt mannen. Mannen säger att det är kvinnans fel att han knuffar och drar i henne eller kränker henne verbalt. När mannen är aggressiv mot kvinnan eller barnen säger han alltid att det är hennes fel eftersom hon gör honom arg. Anklagelser har stegrats med åren allt efter att kvinnans självkänsla blivit mindre och mindre. Sista gången hon blev utslängd hade hon flera blåmärken bl.a. ett över halsen som uppkommit när mannen tagit strypgrepp för att hålla ner henne på golvet. Enligt kvinnan släppte han när hon skipade efter luft. Kvinnan har nu gjort en polisanmälan men den kommer enligt polisen antagligen att läggas ner.Vad har kvinnan för lagliga rättigheter?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI mitt svar till dig kommer jag inledningsvis att redogöra för den straffrättsliga aspekten av frågan. Eftersom det redan skett en polisanmälan och jag inte har så mycket bakgrund kommer redogörelsen att bli något översiktlig. Därefter kommer jag att redogöra för hur kvinnan kan göra med bostaden för det fall att hon vill avsluta samboförhållandet. Avslutningsvis sker en sammanfattning och rådgivning.Misshandel eller grov kvinnofridskränkningDet första som torde vara tillämpligt i kvinnans fall, är att göra en polisanmälan, vilket hon verkar ha gjort. Jag kan tyvärr inte ge besked om huruvida den kommer att läggas ned eller ej. Det är upp till åklagaren att avgöra efter hur mycket bevisning som finns. Det brott som främst kan vara aktuellt är misshandel (3 kap. 5 § Brottsbalken, BrB). Om misshandeln skett vid upprepade tillfällen och var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och gärningarna varit ägnade att skada hennes självkänsla kan även brottet grov kvinnofridskränkning vara aktuellt (4 kap. 4 a § andra stycket BrB). Kvinnan kan även redan i samband med förundersökningen ha rätt till ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde kan begäras och ska beviljas bland annat vid misshandel och grov kvinnofridskränkning om det med hänsyn till kvinnans relation till den misstänkte kan antas att hon har ett behov av ett sådant biträde (jfr 1 § p2 lagen om målsägandebiträde). Ett målsägandebiträde är ofta en advokat som ska tillvarata brottsoffrets intresse, medverka vid förhör och föra brottsoffrets skadeståndstalan i målet, om inte åklagaren gör det. Det går att begära ett målsägandebiträde direkt hos polisen, alternativt att kvinnan vänder sig till en advokatbyrå som erbjuder målsägandebiträde och kan hjälpa till med ansökan. Målsägandebiträde är kostnadsfritt för den brottsutsatte.KontaktförbudI vissa fall finns det möjlighet att få beslutat om kontaktförbud. Jag kan tyvärr inte göra bedömningen om det är möjligt att det blir aktuellt i kvinnans fall. Ett kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilket förbudet avses att gälla kommer att begå brott, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. I bedömningen ska det särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid (1 § lagen om kontaktförbud). Rent generellt är det således lättare att få ett kontaktförbud beviljat om mannen döms för misshandel eller grov kvinnofridskränkning. Det går att ansöka om kontaktförbud hos polisen, beslut tas sedan av åklagaren (7 § lagen om kontaktförbud). Överträds kontaktförbudet är det straffbart med böter eller fängelse (24 § lagen om kontaktförbud).Den gemensamma bostadenOm kvinnan vill avsluta samboförhållandet ska det ske en bodelning om hon begär det. I bodelningen ska samboegendomen ingå (8 § sambolagen, SamboL). Samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det innebär således att det gemensamt ägda huset ska ingå, men även möbler m.m. som införskaffats efter att parterna flyttade samman.På ansökan av någon av parterna (i detta fallet sannolikt kvinnan) kan det begäras att domstolen ska bestämma vem som får bo kvar i bostaden till att bodelningen har skett. Det är även möjligt att begära att domstolen förbjuder samborna att besöka varandra. Förbudet är att jämställa med ett kontaktförbud och reglerna om överträdelse är desamma som vid ett kontaktförbud (28 § SamboL).Sammanfattning och rådMin rekommendation då kvinnan redan gjort en polisanmälan är att hon undersöker möjligheterna att få ett målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde kan beviljas när förundersökningen påbörjas och kan vara behjälpligt redan under förhören, men även under eventuell domstolsförhandling. Ansökan om målsägandebiträde kan ske hos polisen, eller med hjälp av en advokatbyrå som erbjuder tjänsten. Det finns även möjlighet, att i vissa fall, få beviljat ett kontaktförbud. Ett kontaktförbud innebär att mannen inte får besöka eller kontakta henne. Om så sker är det straffbart. Ansökan om kontaktförbud kan ske hos polisen.Om kvinnan vill avsluta samboförhållandet ska bland annat den gemensamma bostaden ingå i bodelningen om hon begär sådan. Det är möjligt att begära att domstol bestämmer vem som får bo kvar i bostaden tills att bodelning är gjord. Det är även möjligt att begära att domstolen beslutar att samborna i detta skede inte får besöka varandra. Överträdelse är straffbart med böter eller fängelse, precis som ett kontaktförbud.Avslutningsvis vill jag även rekommendera kvinnan att söka stöd då hon är i ett utsatt läge. Det är alltid en god idé att söka stöd hos nära och anhöriga, men även hos en kvinnojour. På Riksorganisations för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) hemsida finns kontaktuppgifter till kvinnojourer i hela landet. Om något är oklart i svaret eller du behöver kontakta mig, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,