Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att säga att jag beklagar sorgen!Lagen som blir aktuell i detta fall är brottsbalken (BrB).I 3 kap. 7 § BrB står det om brottet i frågan, vållande till annans död. Enligt rekvisiten i paragrafen krävs det att någon (föraren) genom oaktsamhet orsakar annans död (din far). Vad jag utläser från din fråga så verkar dessa rekvisit vara uppfyllda och föraren bör alltså bli dömd för gärningen. Jag skulle säga att om det blir en rättegång så är chanserna stora att han blir dömd. Man kan dock aldrig säga att det är 100 % eftersom det beror på hur åklagaren och advokaten formulerar sig under rättegången och vad domstolen då kommer fram till. Men det låter som sagt som att ett åtal kommer ske. Straffet för brottet är fängelse i högst 2 år. Vad han kommer att få för straff är för mig väldigt svårt att säga då det beror på olika faktorer som domstolen kommer att ta ställning till. De faktorer de kollar på är dels hur allvarligt brottet är, hur grov oaktsamhets graden varit, om han begått brott tidigare osv. Om brottet skulle bedömas som grovt skulle straffet bli lägst ett år och högst 6 år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. I och med att jag inte kan ge dig ett konkret svar på tiden han kan få så tänkte jag att jag tar upp lite exempel på rättsfall för att jämföra vad straffet kan bli. NJA 2005 s 674, här blev gärningsmannen dömd till 1 år och 6 månaders fängelse för vållande till annans död, grovt brott och grovt rattfylleri.NJA 2006 s 228, här var det en sjuksköterska som blandade fel dos medicin till ett spädbarn och därmed orsakat barnets död, hon blev dömd för brottet men straffet blev endast villkorlig dom förenat med dagsböter på 50 å 120 kr. NJA 2016 s 763, här blev gärningsmannen dömd för synnerligen grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott, till ett fängelsestraff på 6 år. Som du ser, är det väldigt svårt att på förhand säga vad straffet kommer bli då det kraftigt varierar. Det jag kan säga är att om straffvärdet vid domstolens bedömning skulle hamna under 1 års fängelse så är huvudregeln att man försöker ge andra påföljder än fängelse, så som villkorlig dom förenat med dagsböter. Straffen har blivit hårdare sedan en lagändring som skett 2010 så senaste rättsfallet är det bäst vägledande, men det går ändå inte att säga i förhand vad domstolen kommer komma fram till.Sammanfattningsvis är det alltså nästintill omöjligt att svara på om han blir dömd och vilket straff han kommer få. Jag skulle dock säga att det är väldigt troligt att han blir dömd för brottet men att straffet är väldigt svårt att förutse. Beroende på om brottet anses vara grovt eller inte (troligen inte) så ser straffskalan olika ut. Straffskalan är i vart fall fängelse i högst 2 år.Vänligen,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att ta livet av sig är inget brott som finns reglerat i Brottsbalken (BrB). Det närmsta du kommer är brottet mord, dock krävs det för att man ska göra sig skyldig till mord att man tagit livet av annan (3 kap. 1 § BrB). Eftersom självmord inte är olagligt är inte heller försök till självmord det.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Lukas de Bruin |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline!Gränsen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandelBrottet misshandel finns i brottsbalken. Brottet består i att tillfoga annan person bland annat kroppsskada eller smärta (3 kap. 5 §). Är misshandeln av allvarlig karaktär kan den klassificeras som grov misshandel. Vid den här bedömningen beaktar man särskilt om gärningen varit livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet (3 kap. 6 §).En gärning anses livsfarlig om den har begåtts med ett livsfarlig vapen så som exempelvis en kniv eller ett skjutvapen. En svår kroppsskada kan bestå i olika saker. I regel avses förlust eller nedsättning av talförmåga, syn eller hörsel. Men även andra svårare, bestående skador kan göra en misshandel grov så som stora, synliga ärr eller bestående smärta. Särskild hänsynslöshet eller råhet kan anses föreligga för att misshandeln har varit oprovocerad, långvarig, riktad mot en skyddslös person eller för att den har skett på ett sätt som visar att gärningsmannen har varit likgiltig inför potentiellt allvarliga konsekvenser.En misshandel kan alltså vara grov på flera olika grunder, någon exakt gräns för när en misshandel går från normalgraden till grov kan dock inte dras. Det är alltid en fråga om en bedömning i det enskilda fallet. Utifrån din beskrivning av skadorna är min bedömning att det visserligen inte rör sig om ett solklart fall men att det möjligtvis kan vara grov misshandel.Vad blir straffet och blir det högre om misshandeln har rasistiska motiv?Om ett motiv för brottet har varit att kränka en person på grund av bland annat ras, hudfärg, etnicitet eller religion så anses detta vara en försvårande omständighet (29 kap. 2 § 7). Detta innebär att brottets så kallade straffvärde ska anses vara högre om man kan bevisa att gärningsmannen hade ett sådant motiv.Det är mycket svårt att säga exakt hur högt ett straff kommer bli i ett enskilt fall. Om brottet bedöms som grovt startar straffskalan på ett och ett halv års fängelse. Lyckas man styrka rasistiska motiv kan straffet bli någon eller några månader högre. Bedöms brottet som misshandel av normalgraden är straffskalan fängelse mellan 14 dagar upp till 18 månader. En misshandel som kräver operationer och som ger bestående smärta kommer dock förmodligen ge ett straff som rör sig i den övre halvan av straffskalan.Vad kan gärningsmannen behöva betala?Den som gör sig skyldig till misshandel kommer även bli skadeståndsskyldig mot brottsoffret. Skadeståndsskyldighet för misshandel består i ersättning för exempelvis skadade kläder, sjukvårdskostnader, inkomstförlust på grund av sjukskrivning, ersättning för sveda och värk. Man kan dessutom få skadestånd för den kränkning misshandeln innebar och om man har bestående skador ger även dessa skador rätt till ersättning.Hur stort beloppet blir beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Kränkningsersättningen ligger i regel mellan 5000 till 15 000 kr. Hur mycket mer det blir utöver det beror då på hur mycket den övriga skadan uppgår till.Med vänliga hälsningar

Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen brottsbalken (BrB), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och skadeståndslagen (SkL).Utredning Enligt min uppfattning står det klart att din son utsatts för en (möjligen grov) misshandel enligt 3 kap. 5-6 §§ BrB. Enligt 1 kap. 6 § BrB kan ett barn under 15 år inte dömas till påföljd för brott. Enligt bestämmelserna i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare kan åklagare väcka så kallad bevistalan mot sådana barn, vilket innebär att man utreder om brott begåtts av barnet ifråga utan att påföljd döms ut, men detta kräver mycket speciella omständigheter och allvarliga brott.Att barn inte kan dömas för brott innebär dock inte att de är fria från skadeståndsskyldighet. Det faktum att den som utfört en skadevållande handling är minderårig regleras i 2 kap. 4 § SkL. Av paragrafen framgår att skadan i detta fall endast ersätts endast i den mån "det är skäligt med hänsyn till hans [skadevållarens] ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter." Den skada som är aktuell i ditt fall är personskada enligt 2 kap. 1 § SkL. Enligt 2 kap. 3 § SkL ska skadeståndsersättning för den kränkning ett brott innebär utges av gärningsmannen i vissa fall. Av ovan kan följande slutsatser dras i ditt fall. Det är sannolikt inte lönt att polisanmäla brottet din son utsatts för i hopp om att få en bevistalan till stånd eftersom brottet inte är grovt nog och inga andra omständigheter som talar för det tycks föreligga. Det är dock mer sannolikt att din son kan ha rätt till kränkningsersättning från de som misshandlat honom. Summan ifråga är enligt Brottsoffermyndigheten sannolikt 5000-15000 kronor beroende på misshandelns allvarsgrad (som jag dessvärre inte kan uttala mig om utan fler detaljer; skulle jag göra en uppskattning skulle jag säga att det nog rör sig om grov misshandel). Huruvida det är lönt att försöka kräva skadestånd beror dock på skälighetsbedömningen, som i sig är svår att göra. Mycket grovt uppskattat kan man säga att om barnet är någorlunda gammalt, säg 12 år eller äldre (mycket grovt bedömt), barnet är intellektuellt normalutvecklat för sin ålder och det inte är oskäligt ur ekonomisk synvinkel så kan skadestånd utgå. Det är alltså möjligen osannolikt att din son skulle få rätt till skadestånd i det aktuella fallet. För att avgöra detta mer säkert skulle en mer omfattande utredning krävas. Även om det inte skulle gå att utkräva ansvar av gärningsmännen kan det vara möjligt att ta upp saken med skolan. Om du tror eller anser att skolan kan ha brustit i sin uppsyn över barnen på ett sätt som lett till att misshandeln inträffat kan du ytterst anmäla skolan till Skolinspektionen. För mer information om detta rekommenderar jag att du besöker sidan i länken nedan och eventuellt kontaktar Skolinspektionen direkt. https://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/ HandlingsplanEnligt min uppfattning bör du beakta följande alternativ för hur du kan fortskrida. Du kan upprätta en polisanmälan mot barnen som misshandlade din son. Detta kommer dock med all sannolikt inte att leda till en bevistalan mot barnen. Den följd detta däremot kan få är att saken utreds i någon omfattning av polisen och att socialtjänsten möjligen kopplas in. Om du vill begära skadestånd för den kränkning din son utsatts för rekommenderar jag att du kontaktar en jurist för att få frågan utredd närmare och/eller att du kontaktar Brottsoffermyndigheten för ytterligare vägledning; de är sannolikt insatta i denna typ av fall. Om du tror eller anser att skolan kan ha brustit i sina skyldigheter gentemot din son rekommenderar jag att du följer mina ovanstående råd om detta.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om val av påföljd finns i Brottsbalken (BrB). När domstolen nu ska döma dig för misshandel och välja påföljd kan de precis som du själv säger ta hänsyn till att du tidigare dömts för brott. Ditt gamla brott påverkar mer eftersom det var liknandeTill att börja med har det betydelse vilken typ av brott du är tidigare dömd för. Hade du endast varit dömd för rattfyllor och olaga hot hade det troligtvis inte haft så stor betydelse eftersom detta är helt andra typer av brott. Men det är allvarligare att du faktiskt tidigare är dömd för precis samma typ av brott - misshandel. Det kan ses som en risk att du fortsätter göra dig skyldig till misshandel om du redan gjort det flera gånger. En risk för fortsatt brottslighet är något som kan motivera ett hårdare straff. Ditt gamla brott påverkar mer om det inte var så länge sedanDet har också betydelse hur länge sedan det var du gjorde dig skyldig till den tidigare misshandeln. Låt säga att det bara var några månader sedan och att du nu misshandlat igen kort inpå. I så fall kan domstolen se ganska allvarligt på det, då också detta talar för att du snart igen kanske kommer misshandla en tredje gång. Nu var det hela 6,5 år sedan du fälldes för misshandel, vilket inte borde vara lika betydande nu när domstolen ska döma dig igen. SammanfattningDet har betydelse att du tidigare begått liknande brott när domstolen ska döma dig för misshandel. Domstolen kan i princip titta tillbaka hela livet men generellt är det de senaste åren de tittar på. Ju kortare tid som har gått sedan du dömdes senast desto allvarligare är det. Min bedömning är alltså att ditt tidigare brott kommer påverka din kommande dom, men kanske inte särskilt mycket.Straffet för misshandel ska normalt vara på fängelsenivå (BrB 3 kap. 5 §). Men istället för fängelse skulle du också kunna få villkorlig dom eller skyddstillsyn. Domstolen vill gärna undvika att ge fängelsestraff (BrB 30 kap. 4 §). Hade du inte tidigare varit dömd för brott hade du troligtvis fått villkorlig dom, vilket betyder att du inte spärras in utan får leva som vanligt men med en prövotid på två år då du ska sköta dig och inte fortsätta begå brott (BrB 27 kap. 1 §). Skyddstillsyn är lite strängare, då får du en prövotid på tre år och en övervakare det första året (BrB 28 kap. 1 §). Nu har du tidigare straffats men det är ändå ett antal år sedan, varför jag skulle tro att risken för fängelse ändå är ganska låg. Om du bara har utdelat ett slag mot krogpersonalen anser jag inte heller att misshandeln är av det allvarligare slaget vilket ytterligare talar för att fängelse inte är aktuellt. Det är dock helt upp till domstolen att besluta detta då de kommer ta hänsyn till just den misshandel du nu gjort dig skyldig till och din personliga situation. Hoppas du fått svar på din fråga!Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga.Med vänliga hälsningar

Binh Tran |Hejsan! Vad kan du göra för att få ut honom? När det gäller fall som är under åklagarens ansvar så är det endast åklagaren som kan bestämma om åtal ska ska göras eller inte. Det är högst osannolikt att åtalsunderlåtelse kommer att göras, rättegångsbalken, 20 kap 7§. Situationen uppfyller inte paragrafen. Du kan välja att inte biträda målet och att inte vara målsägande i fallet men åtalet som åklagaren för i rätten är utom dina händer för övrigt, rättegångsbalken, 20kap 8§. Det står sig ganska självklart att åklagaren kommer att väcka åtal. Beroende på bevisning så är det möjligt att han kommer att bli dömd för misshandel i normalgraden. Du kan välja att säga emot det du har vittnat om tidigare, emellertid är det högst osannolikt att detta kommer att få genomslag i rätten om de har medicinska bevis på våld (bilder på halsen efter stryptaget exempelvis) eller vittnesmål som kan vittna om våld i hemmet samt vittnesmål från polisen. Kan det bli ringa misshandel? Våld i hemmet tas oftast allvarligt i rätten eftersom hemmet är i allmänhet där någon ska känna sig trygg och säker. Stryptag ses i sig som ett allvarligt slag av våld. I fallet RH 2007:75, har en elev slagit en lärare med öppen hand vilket dömdes till misshandel av normalgrad. I fallet NJA 1967 s237 anför högsta domstolen med hänsyn till propositionen 1962:10 B s. 91 att möjlighet att döma till böter borde finnas bl. a. med hänsyn till sådana fall, där brottet låg på gränsen till ofredande men ansågs böra bedömas som misshandel, samt att misshandel, som icke var av bagatellartad natur, normalt borde föranleda fängelse. För att kunna döma till ringa misshandel bör våldet ses som "bagatellartad natur". Jag ser därför inte stora möjligheter till att det han blir dömd till endast ringa misshandel. Faktumet att han var självmedicinerad samt var under påverkan av alkohol kommer inte hjälpa han i detta fall. Om han möjligtvis har en mental sjukdom som gör honom våldsammare samt att han har försökt att få hjälp för detta genom hälso- och sjukvård kan det hjälpa honom att få villkorlig dom och rättspykiatrisk vård. StrafföreläggandeDet kan bli endast blir strafföreläggande för brott som anses vara av mindre allvarlighet så som ringa stöld, trafikförseelser etc. Våld mot personer kan inte åklagaren använda sig av strafföreläggande, (läs mer här). Slutliga kommentarer. Det kommer slutligen till om åklagaren kan bevisa att våld av detta slaget faktiskt har förekommit. Han eller hon kommer att använda ditt förhör, vittnesmål från polisen som förhörde dig, möjligtvis grannar som vittnar om våld i hemmet och medicinska protokoll och bevis om att våld har skett. Det kan även vara så att din pojkvän i förhör erkänner att dessa saker har hänt. I dessa fall finns inga stora möjligheter till att han inte kommer att bli dömd. Men om åklagaren inte har något av dessa kommer han eller hon inte kunna bevisa det och din pojkvän kan bli frisläppt utan att bli dömd. Jag hoppas att jag har kunnat klargöra situationen för dig. Med vänliga hälsningar.

Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Händelsen som du beskriver kan vara brottslig och straffbar. Brott som rör fall när någon dödas eller fysiskt skadas på olika sätt finns främst i brottsbalken (BrB) kapitel 3. Jag kommer först beskriva de brott som skulle kunna bli aktuella där, och sen ifall nödvärn eller annan grund för ansvarsfrihet skulle kunna komma i fråga i ditt fall. Brotten som kan bli aktuella i brottsbalken kapitel 3 -Mord och dråp (BrB 3 kap 1-2§) kan bli aktuellt när du dödat någon, men det krävs att du har "uppsåt" till ditt brott. Med "uppsåt" menas i princip att du ville döda individen när du slog honom/henne, vilket du inte gjorde. Det är åklagaren som i så fall ska bevisa att du hade uppsåt. I och med att det var individen som attackerade dig och att individen dog på grund av slag på "känsligt ställe", kan det eventuellt bli svårt för åklagaren att visa detta. Du kommer alltså antagligen inte dömas för dessa brott i domstol. -Vållande till annans död (BrB 3 kap 8§) kan också bli aktuellt när du dödat någon. För detta brott krävs inte uppsåt utan "oaktsamhet". "Oaktsamhet" betyder att du genom ett oförsiktigt agerande orsakat individens död. Att slå någon våldsamt i slagsmål kan alltid ses som oaktsamt, du bör i så fall kunna räkna med risken att personen skadas allvarligt eller till och med dör. Om du däremot endast slår personen på ställe du verkligen inte kunnat räkna med att någon normalt dör av, till exempel foten, så kanske det inte är oaktsamt. Som utgångspunkt kan du alltså anses skyldig till vållande till annans död. Men även här är det åklagaren som ska visa att det var fråga om oaktsamhet. -Misshandel (av olika grad, BrB 3 kap 5-6§), som kan kombineras med vållande till annans död. Krävs att du hade "uppsåt" att slå någon, det vill säga ville slå individen och ge den skador. Det kan man ju säga att du ville, att du ville skada individen så att denne sedan inte skulle kunna skada dig (återkommer att du gjorde det i självförsvar längre ner i texten). Det är som sagt åklagaren som ska visa att du hade uppsåt. Invändning om nödvärn ändå kan befria dig från ansvar För att göra sig skyldig till brott som vållande till annans död och misshandel, krävs dock att du inte hade någon omständighet som ändå gör att dina handlingar är okej. Vad som skulle kunna komma i fråga är så kallat "nödvärn" (BrB 24 kap 1§). Nödvärn betyder här i princip självförsvar. Detta kan bli aktuellt eftersom att individen börjat slå dig och du slog tillbaka endast för att skydda dig från individens angrepp. Det krävs att din handling inte var oförsvarlig, vilket skulle kunna vara fallet om individen till exempel ger dig en lättare örfil och du till svar slår tillbaka på personen med dödligt våld. Men förutsatt att ni varit i slagsmål och du svarat på någorlunda samma sätt som individen slagit dig på, så borde inte ditt slag vara oförsvarligt. Jag tycker därför att nödvärn skulle kunna bli aktuellt i situationen och att du därför som utgångspunkt inte ska dömas för brott. Vad får du för straff om du döms för brotten? -Dömmer domstolen dig för misshandel (BrB 3 kap 5§), kan du få ett fängelsestraff på upp till 2 år. Är det grov misshandel (BrB 3 kap 6§), kan du få ett fängelsestraff på mellan 1,5 och 6 år. -Dömmer domstolen dig för vållande till annans död (BrB 3 kap 7§), kan du få ett fängelsestraff på upp till 2 år. Är det grov vållande till annans död, kan det bli mellan 1 och 6 år. -Om du döms för både misshandel och vållande till annans död, ska du få ett kombinerat straff för båda brotten (BrB 30 kap 3§). Ditt fängelsestraff kanske då kan bli lite längre än vad du skulle fått om du dömts för varje brott för sig, men kortare än om domstolen tagit det ena straffet plus det andra straffet (BrB 26 kap 2§). -Du kan då också bli tvungen att betala skadestånd till den dödes anhöriga (skadeståndslagen 2 kap 1§ och 5 kap 2§). -Du få räkna av den tiden du suttit häktad från den fängelsetid du i så fall döms för (lag (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. 19§). Vad som kan hända i situationen sammanfattningsvis: -För de flesta brott krävs uppsåt eller oaktsamhet, vilket du kan mena att du saknade när du slog personen. Speciellt uppsåt kan bli svårt för en åklagare att bevisa. -Nödvärn skulle kunna vara en grund för ansvarsfrihet, att du inte ska dömas för brotten och slippa straff. -Om domstolen inte menar att att det kan vara fråga om nödvärn här, så är det troligast att domstolen dömer dig till misshandel och/eller vållande till annans död, beroende på hur fallet ser ut. För dessa brott kan fängelse bli aktuellt. -Om du döms kan du få fängelse och betala skadestånd. Om ditt exempel inte är påhittat utan verkligt, kan du ha rätt till försvarare (advokat) om du är misstänkt för ett allvarligare brott (rättegångsbalken 21 kap 3a§). Jag skulle rekommendera dig att begära advokat i så fall, om du inte redan har en. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. I bestämmelsen om grov misshandel, som finns i 3:6 brottsbalken (BrB), stadgas att straffskalan är fängelse i minst ett år och sex månader och max sex år. Att endast fängelse är föreskrivet i bestämmelsen betyder att lagstiftare anser att brottet är för allvarligt för att endast straffa gärningspersonen med böter. Trots att endast fängelse är föreskrivet för brottet, finns en presumtion mot att använda fängelse som straff i 30:4 första stycket BrB. Huvudregeln är därför att fängelse inte ska användas. Denna presumtion kan dock brytas genom att någon av omständigheterna i 30:4 andra stycket BrB är uppfyllda. En av de omständigheterna är brottets straffvärde. Om brottet har ett straffvärde på mer än ett års fängelse bryts vanligen presumtionen mot fängelse. I detta fall är det dock inte 1,5 års fängelse som man använder sig av, utan från det måste först dras av eventuella billighetsskäl och ungdomsrabatt. I ditt fall är ungdomsrabatten i 29:7 BrB aktuell. Bestämmelsen stadgar att gärningspersonens ungdom ska beaktas vid straffmätningen och att rätten får besluta om ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Enligt domstolspraxis görs ett avdrag på hälften av straffet för 18-åringar. Det betyder att straffmätningsvärdet för 18-åringarna i fråga är nio månaders fängelse (om det inte finns försvårande omständigheter). Eftersom det krävs ett års fängelse för att presumtionen ska brytas på grund av straffvärdet bryts den inte på grund av detta. De andra omständigheterna som fängelsepresumtionen kan brytas av är brottets art samt tidigare brottslighet. I vissa fall är misshandel att anse som ett artbrott, men det beror på förutsättningarna. Det framgår inte i frågan om gärningspersonerna har gjort sig skyldiga till tidigare brottslighet. Huruvida presumtionen bryts på grund av art eller tidigare brottslighet är dock inte av så stor vikt i och med stadgandet i 30:5 BrB. Där framgår i andra stycket att personer under 21 år endast ska dömas till fängelse om det finns särskilda skäl med hänsyn till straffvärdet eller övriga omständigheter. Ifall det inte finns några försvårande omständigheter ska därför 18-åringarna inte dömas till fängelse. Det är dock inte möjligt att endast döma dem till böter eftersom grov misshandel är ett brott på fängelsenivå. 18-åringarna kan dömas till de alternativa påföljder som finns till fängelse: ungdomstjänst, villkorlig dom eller skyddstillsyn. De två senare kan förenas med böter och samhällstjänst. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,