Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsättningar för misshandel:Misshandelsbrottet är reglerat i 3 kap. 5 § brottsbalken. För att misshandel ska vara aktuellt i det här fallet ska fyra förutsättningar uppfyllas. Gärningsmannen ska ha tillfogat (1.) annan person (2.) smärta eller kroppsskada (3.). Dessutom ska gärningsmannen ha haft uppsåt till gärningen (4.). Det framgår inte hur föräldern har brukat våld, exempelvis ifall barnet fått ett slag med öppen hand, knuten näve, en spark osv., men det kan antas att tillfogandeförutsättningen är uppfylld. Detta med tanke på att du skrivit att föräldern tilltagit våld. Den andra förutsättningen om att tillfogandet ska ha varit mot en annan person bör också vara uppfylld eftersom våldet var mot barnet. Den tredje förutsättningen är att barnet ska ha upplevt smärta eller fått en kroppsskada till följd av våldet. Kroppsskador kan vara allt från benbrott, ömhet, blåmärken, svullnader och sår, medan smärta juridiskt sett är ett fysiskt lidande som inte är alltför obetydligt. Om den här förutsättningen är uppfylld beror på ifall barnet upplevde en konkret smärta som inte varit obetydlig, vilket har samband med hur våldet utspelade sig.För ansvar krävs också att gärningsmannen haft uppsåt till brottet. Exempelvis att gärningsmannen vetat om att han/hon tillfogade barnet sparkar, samt hade för avsikt att barnet skulle skadas eller uppleva smärta. (Om inte uppsåt finns från gärningsmannens sida kan istället vållande till kroppsskada vara aktuellt eftersom det endast krävs oaktsamhet för ansvar, 3 kap. 8 § brottsbalken).Ringa misshandel eller misshandel av normalgraden?Eftersom det inte framgår hur våldet utspelade sig, samt vilken effekt i form av kroppskada/smärta som våldet ledde till förutom att barnet sa "aj", är det svårt att veta ifall ett eventuellt brott skulle kunna ses som en ringa misshandel (dvs. en lindrigare grad av misshandel) eller misshandel av normalgraden.Misshandeln skulle kunna vara av normalgraden ifall det finns försvårande omständigheter. Enligt de domar som finns på området är systematisk aga som uppfostringsmetod typiskt sett att anse som ett exempel på försvårande omständighet (Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2003 s. 537). Andra omständigheter som kan beaktas är ifall barnet är litet eller om vårdnadshavaren använt föremål som är ägnat att öka risk för smärta eller skada (Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2017 s. 1129).I dessa ovanstående rättsfall ansågs gärningarna utgöra ringa misshandel. I det första fallet hade sonens mamma slagit sin son fem-sju gånger med en stekspade på sonens stjärt och lår. Gärningen orsakade lindrig skada och smärta. I det sistnämnda fallet togs våldet i uttryck genom slag med skärp.Exempel på fall som ansetts vara misshandel av normalgraden är då en styvfar tilldelat slag med öppen hand över näsan på sin sjuårige styvson med blodvite som följd (rättsfallet RH 1994:118). Ett fall där misshandeln ansetts vara ringa har varit då en pappa tillrättavisat sin treårigeson vid två tillfällen genom att utdela ett slag mot halsen, samt tagit ett grepp om nacken (rättsfallet RH 2000:100). Sammanfattande svar - Är gärningen brottslig?Om handlingen är brottslig samt vilken misshandelsgrad det skulle kunna handla om beror först och främst på hur våldet utspelade sig i samband med tillbakatagandet av mobiltelefonen. Sedan beror det också på ifall barnet upplevde smärta som inte var obetydlig eller fick en kroppsskada till följd av våldet. Dessutom kan frågor ställas kring omständigheterna kring tillbakatagandet av telefonen. Hade föräldern avsikt att skada sitt barn för att ta tillbaka telefonen eller "råkade" våld brukas mot barnet? Utifrån de få omständigheter som finns skulle det kunna vara ett brott.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en uppgift ur belastningsregistret försvinner beror på vilken påföljd du fick för brottet. I gällande lagstiftning 2020 är straffskalan för grov misshandel fängelse i lägst ett år och sex månader och högst fängelse i sex år (3 kap. 6 § brottsbalken). Enligt lagen om belastningsregister (BRL) gallras fängelse- eller förvandlingsstraff tio år efter frigivningen (17 § första punkten BRL). Du har möjlighet att ta del av ditt belastningsregister för att få reda på vilken information som finns där. Uppgifterna lämnas ut kostnadsfritt en gång per kalenderår (9 § BRL). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att tolka av din beskrivning är detta ett fall av misshandel som resulterat i ett mord. Det är svårt för mig att avgöra vilken grad av misshandel det är fråga om, huruvida det varit grovt eller hur många personer som har varit inblandade och ifall de inblandade haft en avsikt att mörda den avlidne personen. Det är alltså flera okända faktorer som gör att jag inte kan jämföra med andra domar. Jag ska därför göra mitt bästa för att klargöra vad för typer av brott det kan vara frågan om.De brott som tydligt framgår av din beskrivning är misshandel, mord och brott mot griftefrid (att de obehörigen har flyttat på ett lik).Trots att din sons kompis har dragit igång slagsmålet så verkar din son ha varit delaktig i det och kan i sådant fall dömmas för grovt misshandel (med tanke på att våldet har lett till någons död och att flera varit inblandade) enligt 3 kap. 6 § brottsbalken (1962:700). För grovt misshandel kan han dömas till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst till sex år. Anser domstolen att din son direkt eller indirekt har orsakat personens död så kan han dömas för mord till lägst fängelse på viss tid som då är lägst tio och högst arton år. Bedömer domstolen att omständigheterna är särskilt allvarliga och försvårande kan han även dömas till livstid enligt 3 kap. 1 § BrB. Anser domstolen att omständigheterna varit mindre allvarliga, exempelvis att din son har blivit provocerad kan han istället dömas för dråp i lägst sex månader och högst tio år enligt 3 kap. 2 § BrB. Bedömningen för vad som räknas som dråp är att gemene man ska ha haft förståelse för vad din son har gjort men att domstolen inte kan acceptera det. Slutligen har din son och hans kompis flyttat på liket som enligt min tolkning varit i avsikt att gömma liket. Detta är ett brott mot griftefriden enligt 16 kap. 10 § BrB och straffet är böter eller fängelse i högst två år. Sammanfattningsvis är det frågan om åtminstone två olika sorters brott gällande mord och behandling av ett lik. Hur domstolen bedömer beror helt på omständigheter som; hur många personer som var inblandade i den avlidnes död, ifall den avlidne varit ensam mot flera personer, ifall vapen eller andra tillhyggen har använts, om misshandeln varit särskilt grov , vilken avsikt din son har haft och ifall personens död varit en ren olycka i samband med slagsmålet eller varit ett resultat av skador och slag den avlidne fått av din son och hans kompis. Det är alltså en väldigt svårt att avgöra med så lite information kring omständigheterna till fallet och många faktorer som är avgörande. De brottsrubriceringar jag presenterat är utifrån den beskrivning du har gjort och behöver inte vara relevanta för domstolens bedömning.Jag hoppas att jag kunnat klargöra situationen för dig ur ett rättsligt perspektiv.Vänligen,

Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda Brottsbalken(BrB). Jag antar att det är fråga om misshandel av normalgraden. Kan man få fängelse för förberedelse till misshandel?Det är möjligt att få fängelse för förberedelse till misshandel. Brottet är nämligen straffbelagt redan på förberedelsestadiet(BrB 3:5, 3:11 och 23:2). Det högsta straffet du kan få, är detsamma som för det vanliga brottet, vilket vid misshandel av normalgraden är straffet fängelse i högst två år(BrB 3:5). Du kan dock även få lägre straff.Om du får fängelse eller inte beror på flera faktorerDet är alltså ett straff som kan leda till fängelse, men det betyder inte att så kommer ske. Jag känner inte till omständigheterna i ditt fall och kan därför endast nämna det som domstolen tar hänsyn till vid sin bedömning. Vid bedömningen av straffvärdet tar domstolen hänsyn till en mängd förmildrande och försvårande omständigheter(BrB 29:1, BrB 29:2). Ett exempel på en försvårande omständighet är om den tilltalade visat stor hänsynslöshet. Som förmildrande omständigheter nämns exempelvis att brottet föranletts av en provokation.När domstolen ska välja om straffet ska leda till fängelse får de ta hänsyn till straffvärdet, brottets art samt om gärningsmannen tidigare begått brott(BrB 30:4). Misshandel som inte är ringa är ett artbrott och presumtionen är att straffet blir fängelse. Misshandel är ett artbrott som vanligen leder till fängelse, men blir troligen villkorlig domEftersom misshandel är ett artbrott så är det troligt att domen blir fängelse. De ska vid påföljdens längd beakta att du är under tjugoett och vanligen brukar man som 19-åring få straffet nedsatt med 1/3. Att du döms till fängelse innebär inte att du faktiskt får sitta på en anstalt. Jag tror det är mer troligt att du får en villkorlig dom. Domstolen kommer ta hänsyn till de faktorer du nämnt om att du har ett ordnat liv när de gör sin bedömning om risken att du återfaller i brottslighet. Men som sagt så känner jag inte till alla omständigheter i ditt fall och utfallet kan bli ett annat.Vänligen,

Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag bara säga att jag verkligen beklagar det inträffade och att jag hoppas att du och ditt barn mår bra efter omständigheterna. Brottet. Det brott som aktualiseras i ditt fall är misshandel och det regleras i brottsbalken (BrB) 3 kapitlet, 5 §. Enligt denna bestämmelse ska den som tillfogar en annan person kroppsskada eller smärta dömas för misshandel, och med tanke på de uppgifter som du har lämnat så måste kriterierna i denna bestämmelse anses uppfyllda. I normalfallet hade jag sagt att detta utgjorde misshandel av normalgraden då det krävs relativt mycket för att klassa en misshandel som grov enligt BrB 3 kapitlet, 6 §. Det ska då vara fråga om att gärningen exempelvis har förövats med ett livsfarligt vapen såsom ett skjutvapen eller en kniv eller att gärningsmannen har visat stor hänsynslöshet eller råhet genom sin gärning. Det som gör att jag överväger om inte detta bör klassas som grov misshandel är att du är gravid i v.33 och att man då skulle kunna resonera som så att din sambo visade särskild hänsynslöshet och råhet då misshandeln riktade sig mot en höggravid kvinna som då i regel intar en mer skyddslös ställning. Men enligt min bedömning kommer din sambo med största sannolikhet åtalas för misshandel av normalgraden, om inte åklagaren bedömer hans gärning som så pass grov så att han istället bör åtalas för grov misshandel. Påföljden. Om din sambo döms för misshandel av normalgraden ska ett straff delas ut och det är en rad faktorer som spelar in i domstolens påföljdsbedömning. Man ser till såväl förmildrande som försvårande omständigheter som påverkar gärningen straffvärde som till "billighetsskäl" och eventuella återfall i brottslighet när man göra denna bedömning. Det är alltså en ganska så komplex tankeoperation som domstolen får göra och det är ett flertal bestämmer i brottsbalken som aktualiseras. Eftersom jag inte är insatt i ditt fall eller har någon kännedom om din sambos personliga förhållanden blir det väldigt svårt för mig att kunna uttala mig om vilket straff din sambo kan tänkas få om han döms. Jag skulle dock kunna tänka mig att man anser att gärningens straffvärde ligger på 6 månader till ett år i fängelse bl.a. med tanke på att du var höggravid och det avser våld i nära relation (se BrB 29 kapitlet, 1 § och 2 §) Eftersom det inom svensk rätt råder en presumtion mot fängelse så kan domstolen, trots att gärningen eventuellt kan bedömas ha ett straffvärde på 6 månader till ett år i fängelse, döma gärningsmannen till villkorlig dom eller skyddstillsyn (se BrB 30 kapitlet, 4 §) Men eftersom du berättar att han tidigare har gjort sig skyldig till misshandel så kan domstolen anse att det i kombination med gärningens höga straffvärde ska leda till ett fängelsestraff. SammanfattningsvisAvslutningsvis kan det sägas att han förmodligen kommer att åtalas för misshandel av normalgraden och du som brottsoffer kommer således inta ställning som målsägande under rättegången. Som målsägande kan du ha rätt till ett målsägandebiträde som för din talan i rättegången och jag råder dig till att undersöka denna möjlighet. Du bör även fundera på om du har några anspråk på skadestånd med anledning av dina skador och du till om med vill ansöka om kontaktförbud. Jag hoppas att du känner att du har fått någorlunda svar på dina frågor och jag önskar dig stort lycka till med allt!Med vänlig hälsning,

Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det framgår att din frågeställning rör ett skolarbete. Eftersom Lawline har som princip att inte besvara frågor som rör skolarbeten kan jag tyvärr inte hjälpa dig. Om du har någon annan fråga som inte rör ett skolarbete får du gärna skicka in en ny fråga. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Nora Tengnér |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att förklara att jag inte säkert kan säga vad som kommer hända om du blir dömd eftersom det är upp till domstolen vad för brott det kan röra sig om och vilket straff som skulle kunna bli aktuellt. Här är ändå några regler och bestämmelser som skulle kunna bli relevanta i ditt fall. Ett brott som skulle kunna bli aktuellt är misshandel som regleras i 3 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Det kan man dömas för om man till exempel tillfogar en annan person skada eller smärta. Eftersom du skriver att personen började blöda talar det för att personen blivit skadad på ett sådant sätt som paragrafen syftar på. Straffet för misshandel är fängelse i upp till två år. Domstolen kan även bedöma en misshandel som ringa (en mildare variant), grov eller synnerligen grov, se 3 kap. 5 och 6 §§ BrB. Det som kan påverka bedömningen är bland annat hur svår skada som uppstått och om den kommer att gå över eller vara bestående. Trots att fängelse står föreskrivet som straffet för misshandel vill jag nämna att det finns en princip om att domstolen i första hand ska välja en annan påföljd än fängelse eftersom det är en så ingripande påföljd. Om man är under tjugoett år när man begår ett brott får domstolen bara döma ut fängelse om det finns särskilda skäl för det enligt 30 kap. 5 § andra stycket BrB. Det finns alltså en chans att du kan slippa fängelse och få en annan påföljd. Domstolen kommer att göra en bedömning av straffvärdet som för misshandel som sagt är fängelse upp till två år. Det gör domstolen genom att titta på gärningens skadlighet och farlighet samt gärningspersonens skuld. Enligt 29 kap. 2-3 §§ BrB ska domstolen också beakta eventuella förmildrande och försvårande omständigheter. Det finns även något som kallas billighetsskäl i 29 kap. 5 § BrB, det är olika omständigheter som kan göra att man kan få en lindrigare påföljd. Eftersom du är under tjugoett år kommer domstolen också ta in i bedömningen att du är ung, även det kan göra att man får ett lindrigare straff, se 29 kap. 7 § BrB.Sammanfattningsvis skulle gärningen du beskriver kunna klassas som misshandel, men jag vill påminna om att det är upp till domstolen hur de bedömer situationen. Jag hoppas att jag ändå kunde förklara ungefär vilka omständigheter som kan påverka valet av påföljd. Om du skulle vilja ha ytterligare rådgivning kan jag rekommendera att ta kontakt med Lawline via mail eller telefon.Vänligen,

Mahdi Sadegh |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utredning – personen i fråga dörOm du kör på en annan människa med avsikt och denna går bort, kan du dömas till vållande till annans död, mord eller dråp. Relevant lagrum blir i sådant fall Brottsbalken.Skillnaden mellan brotten mord (3 kap. 1 § BrB), dråp (3 kap. 2 § BrB) och vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB) är att dom två förstnämnda är så kallade uppsåtsbrott medan vållandebrottet anses ha begåtts i egenskap av oaktsamhet. Trafikförordningen och individens skyldigheterI trafikförordningen anges vilka skyldigheter du som trafikant har om du "med eller utan egen skuld haft del i en trafikolycka". Uttrycket "haft del i trafikolycka" är tillämpligt på alla inblandade, främst den förare som med sitt fordon kört på ett annat fordon och det påkörda fordonets förare. Men också en gångtrafikant kan genom att uppträda ovarsamt orsaka en kollision eller påkörning. Likaså kan den som cyklar eller leder en cykel komma för nära och skada ett parkerat fordon. (2 kap 8 § trafikförordningen)Om du som trafikant har haft del i en trafikolycka är du i första hand skyldig att stanna kvar på platsen och så gott du kan hjälpa eventuellt skadade personer. Du skall inte annat än i nödfall flytta en skadad. Bara om det finns risk för brand, explosion eller påkörning eller om den skadade på annat sätt är utsatt för livshotande fara bör du flytta en skadad person. Transport till sjukhus bör ske i ambulans.När du haft del i en trafikolycka skall du också "medverka till de åtgärder som olyckan skäligen föranleder". Det innefattar bl a att varna andra fordonsförare, och att i övrigt försöka trygga trafiksäkerheten på platsen.Har du – med eller utan egen skuld – blivit inblandad i en trafikolycka måste du också på uppmaning av annan person som haft del i olyckan eller vars egendom skadats lämna uppgifter om ditt namn och adress samt upplysningar om händelsen. När egendom skadats och det inte finns någon som kan ta emot uppgifterna eller upplysningarna skall du så snart som möjligt underrätta ägaren eller polisen.Om en person genom olyckan har fått mer än obetydliga skador skall du snarast underrätta polisen.SmitningOm en vägtrafikant avlägsnar sig från platsen för en trafikolycka som han haft del i utan att ha fullgjort de skyldigheter som ålegat honom, kan han dömas enligt trafikbrottslagen för det brott som i dagligt tal kallas "smitning". Detta gäller alla vägtrafikanter, även gående. (5 § trafikbrottslagen)För den som kör ett motordrivet fordon gäller bestämmelsen även om trafikolyckan har inträffat på annan plats än på väg, t ex i terräng eller i ett parkeringshus.Gäller det t ex en parkeringsskada kan uppgiftsskyldigheten fullgöras genom att du sätter ett meddelande på det skadade fordonet med ditt namn, adress och telefonnummer. Parkeringsskador hör till de vanligaste smitningsfallen.StraffenStraffet som troligen kommer följa av ovanstående begånget brott är fängelse.Med vänliga hälsningar,