Trakasserier och förberdelse/ försök till mord/ dråp

2020-06-30 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Mitt ärende handlar om, Diskriminering och trakassering.Problemet började när jag och min familj flyttade in och köpte en lägenhet.Vi är en utländsk familj. bostadsförenings ordförande och en granne till, försöker trakassera oss. Det är inte så stor bostadsförening är bara 8 medlemmar , . Till exampel, mer än en gång de tog vår kläder från torktomlen och hade Hällt vatten på de och kastat de på golvet. Igår de har kopplat en Elkabel till vår varor källaren så om vi öppnar den då dör vi. Vad kan vi göra åt de. Har ni nåt lagligt sätt såatt vi kan försätt liva i fred?? Snälla. Uppskattar er arbetsinsatsHälsningar
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Brottsbalken 16 kap. 9 § förbjuder olaga diskriminering. Brottsbalken 3 kap. 11 § förbjuder försök och förberedelse till mord och dråp h. Man kan även få skadestånd för sådan handling enligt 2 kap. 3 § i skadeståndslagen. Att brottet dessutom tycks ha ett hatbrottsmotiv gör straffvärdet högre. Min rekommendation är att du kontaktar polisen snarast möjligt och berättar vad som har hänt. Hoppas du fick svar på din fråga.

Är det olagligt att beställa mord på någon och vad bör man göra om man är utsatt?

2020-06-13 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej undrar vad som händer om någon går till en och beställer ett mord alltså att denna person vill att en annan person ska dö detta låter hätskt men en vän till mig är utsatt är det olagligt eller vad ska vi göramvhlin
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad det finns för juridiska konsekvenser för någon som "beställer" ett mord på en annan människa. Vad säger lagen? Frågor som rör brott och straff regleras bland annat i brottsbalken (BrB), och det är här vi söker svaret på din fråga. I detta fall är det framförallt brotten anstiftan eller stämpling till mord som kan komma att bli aktuella. Stämpling till mord Stämpling regleras i 23:2 3 st BrB och blir aktuellt om någon i samråd med någon annan beslutar om att utföra en viss gärning eller att försöka övertala någon att begå gärningen. Det är inte alla brott som det är straffbart att förmå någon att göra på det här sättet, utan det krävs att det är särskilt föreskrivet. I praktiken innebär detta att det är för de grövre brotten som ansvar för stämpling kan bli aktuellt. Mord är ett sådant brott vilket framgår av 3:11 BrB. Anstiftan till mord Anstiftan regleras 23:4 2 st BrB. Enligt denna bestämmelse döms man för anstiftan till brott om man försökt övertala någon att begå ett brott och denna person sedan faktiskt försökt begå brottet eller lyckats begå brottet. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det antagligen i detta fall rör sig om ett fall av stämpling till mord. Jag utgår från att det inte faktiskt skett något mord eller mordförsök. Om din vän är utsatt bör hon så snart som möjligt vända sig till polisen för hjälp. För stämpling till mord kan man dömas till fängelse. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Uppsåt/oaktsamhet samt preskription

2020-06-10 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga till er. Om ett brott räknas som olyckshändelse, alltså inte avsiktligt, räknas det då som ett brott? I mitt fall handlar det om kroppsskada. Kan man dömas för ett brott om det inte var avsiktligt? När jag menar inte avsiktligt menar jag att personen blev arg och orsakade kroppsskada mot mig och det är mer impulsivitet och inte "planerat". Jag stod dessutom bakom en dörr och förövaren såg inte mig och visste inte att jag var bakom dörren. Ytterligare fråga, finns det någon sorts tid hur långt det får gå tills det är "försent" att anmäla ett brott som handlar om kroppsskada (började blöda)? Eller kan det gå hur långt tid som helst, flera år, och det skulle kunna gå att göra en anmälan?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer först att gå igenom uppsåt och oaktsamhet vid brott, och sedan preskriptionstider. Jag kommer att hänvisa till Brottsbalken (BrB), som innehåller lagar om brott och straff.Huvudregeln i svensk rätt är att en handling bara kan räknas som ett brott om man har gjort det med uppsåt, alltså avsiktligen (BrB 1 kap 2 §).Dock finns det vissa brott där det är särskilt föreskrivet att brottet begås genom oaktsamhet, alltså då man har råkat göra något.Huruvida ett brott har begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet kan avgöra vilken brottsrubricering som det blir fråga om. Ett exempel är när någon skadar någon annan, som i ditt fall.Om man skadar någon med flit kan det vara misshandel (BrB 3 kap 5 §). Det är ett brott som kräver uppsåt. Om man råkar skada någon kan det vara vållande till kroppsskada (BrB 3 kap 8 §), som alltså är ett oaktsamhetsbrott. En skillnad är att man inte kan åtalas för vållande till kroppsskada om skadan var ringa - att skadan alltså var mycket lindring och inte särskilt allvarlig. Detta är för att man inte ska kunna åtalas för något man gjort oavsiktligen som inte orsakat någon större skada, till exempel råkat stöta in i någon. Jag vet inte tillräckligt mycket om skadan i ditt fall för att säga ifall den var ringa. Att du började blöda talar nog för att den var allvarlig nog att det skulle räknas som en skada av "normalgraden", och att gärningen därför skulle vara brottslig även fast den begåtts av oaktsamhet.Sedan undrar du hur lång tid som kan gå mellan att brottet begåtts och att man anmäler. Brott har en preskriptionstid, vilket är den tid man har på sig att väcka åtal innan det är för sent. Vållande till kroppsskada av normalgraden har en preskriptionstid på 2 år. Ifall skadan var mycket allvarlig kan det röra sig om grovt vållande till kroppsskada, som har en preskriptionstid på 10 år (BrB 3 kap 8 § och 35 kap 1 §). Sammanfattningsvis kan det alltså vara ett brott att skada någon annan även ifall man gjort det oavsiktligen. Det rör sig i så fall om brottet vållande till kroppsskada. Det går att anmäla innan brottet preskriberas. Gällande vållande till kroppsskada har man 2 år på sig i vanliga fall, och 10 år ifall det rör sig om grovt vållande till kroppsskada. Hoppas du fick svar på din fråga!

Är det brottsligt att inte stoppa ett pågående självmordsförsök?

2020-06-02 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min fråga rör sig kring följande Situation. En fyrbarnsmamma med delat vårdnad ligger förtvivlad ensam i sin säng. Hon har tagit en överdos tabletter för att avsluta sitt liv. En annan Person, som befinner sig 30 mil bort känner stor oro för kvinnan och ber pappan till barnen om hjälp. Föräldrana är separerade, men pappan bor kvar på samma ort. Personen uttrycker att det är brottom, att mamman mår mycket dåligt och behöver hjälp snabbt. Pappan säga att han inte vill/kan idag och lägga på. Har han gjord sig skuldig?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns ingen lagstadgad skyldighet att stoppa någons självmordsförsök. Man har ansvar för en annan persons liv och hälsa endast om man befinner sig i en garantställning. Garantställning uppkommer exempelvis mellan föräldrar-barn, läkare-patient, fjällguide-fjällturist och även mellan personer i i samma hushåll. Eftersom fyrbarnsmamman och pappan i din fråga inte bor tillsammans längre uppfyller de inte kravet på nära levnadsgemenskap, och därför uppstår ingen garantställning. Det innebär att pappan inte gör sig skyldig till något brott genom att inte stoppa mammans självmordsförsök.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Min sambo har blivit anmäld för misshandel, måste jag medverka?

2020-06-30 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |får polisen tvinga en att vara med i en anmälan som jag inte har gjort? det va polisen.som gjorde anmälan på min sambo för misshandel får polisen kontakta mina anhöriga bakom min rygg ?kan dom tvinga mig att prata även fast jag inte vill medverka i ärendet ?
Majken Thörn |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen har en skyldighet att inleda en förundersökning om det finns misstanke om att ett konkret brott som hör under allmänt åtal har begåtts, 23 kap 1 § Rättegångsbalken. En förundersökning innebär att polisen utreder huruvida ett brott har begåtts eller inte. Misshandel enligt 3 kap 5 § BrB hör under allmänt åtal.Av 23 kap. 6 § rättegångsbalken får polisen hålla förhör med alla personer som antas kunna lämna uppgifter som är av vikt för utredningen. Vad man behöver säga i ett vittnesförhör med polis:Som vittne i ett förhör av polis måste du inte säga någonting. Du behöver alltså inte svara på de frågor som du inte vill svara på. Om du svarar på frågor så måste du dock tala sanning. Det är med andra ord inte tillåtet att ljuga men tillåtet att vara tyst. Man behöver inte vittna om som är misstänkt är närstående, 36 kap. 3 § rättegångsbalken. Sammanfattningsvis, har polisen ett ansvar att lagföra brott och måste utreda huruvida ett brott har begåtts eller inte. Om det finns starka skäl som talar för det, måste brottet också lagföras. Offret i sig har inget med den processen att göra. Polisen kan inte tvinga dig att medverka i processen men de kan hålla vittnesförhör med anhöriga om det finns belägg för att de kan ha en inverkan på utredningen. Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline!

Kan man stämma sin egen pappa för gärningar han har begått?

2020-06-11 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag undrar om det är möjligt att stämma ens egen pappa. Jag är idag 19 år och har under hela min uppväxt hos min pappa varit utsatt för såväl psykisk som fysisk misshandel, allt ifrån förolämpningar och manipulation till att han har gått på mig fysiskt och låst in mig i lägenheten och skakat mig i luften. Jag fick inte lov att träffa mina vänner och han har ljugit om såväl mig som övriga släktingar och vänner. Jag blev för cirka 2/3 år sedan kallad till social tjänsten och efter samtalet där fick jag även läsa vad han hade sagt och allt var ren lögn. Allt detta med mera har satt djupa och troligen livslånga spår och lett till en lång historia av ett dåligt psykiskt mående, deprissok, ångest etc.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att säga att jag är hemskt ledsen att höra om din situation och jag förstår att detta är väldigt jobbigt! Jag ska nedan ge svar på om du kan stämma din pappa och i så fall för vad. När jag besvarar din fråga kommer jag främst att använda mig av brottsbalken (BrB). Din pappa kan ha gjort sig skyldig till misshandelDen som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter annan i vanmakt eller något annat sådant tillstånd döms för misshandel (BrB 3 kap. 5 §). Du skriver att din pappa har gått på dig fysiskt och även skakat dig i luften. Om dessa gärningar har orsakat dig kroppsskada, sjukdom eller smärta så kan han ha gjort sig skyldig till misshandel. Vad gäller att skada ska ha uppkommit så innebär det båda fysisk som psykisk skada. Med sjukdom menas också både fysisk som psykisk sjukdom. Din pappa kan ha gjort sig skyldig till förolämpningBrottet förolämpning handlar om att någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska dessutom vara ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap. 3 § första stycket). Att vara ägnad att kränka någon annans självkänsla eller värdighet innebär att uttalandena som görs måste vara riktat mot dig på ett personligt plan och inte bara vara "allmänna uttalanden".Din pappa kan ha gjort sig skyldig till olaga frihetsberövandeDu skriver att din pappa har låst in dig i lägenheten vilket innebär att han har berövat dig friheten och han skulle därför kunna ha gjort sig skyldig till olaga frihetsberövande (BrB 4 kap. 2 § första stycket). Det krävs att rörelsefriheten så som gott fullständigt har förlorats genom att offret hindras att förflytta sig från en viss plats. Om det är så att du inte kunde ta dig ifrån lägenheten så innebär alltså det att din rörelsefrihet har förlorats vilket faller inom brottet. Det krävs uppsåt för att han ska kunna dömas för brottenFör att din pappa ska kunna dömas för brotten så krävs det att han har gjort det uppsåtligen (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Det innebär att han måste haft en avsikt med att bland annat skada dig, ge förolämpningar och låsa in dig i lägenheten. Kan du stämma din egen pappa?Med tanke på att din pappa kan ha gjort sig skyldig till ovanstående brott (och kanske fler men jag tog endast upp dessa tre eftersom du nämnde kort om det) så kan du även stämma honom. Jag vill dock nämna att förolämpning oftast inte faller under allmänt åtal (åtal som drivs av åklagare) och det finns därför en risk att polisen väljer att inte gå vidare med en förundersökning om du anmäler och det rubriceras som förolämpning. Däremot har du möjlighet att själv väcka åtal och i så fall ska en skriftlig ansökan om stämning in till den tingsrätt där du bor. Stämningsansökan ska innehålla uppgifter om den tilltalade, själva brottsliga gärningen, eget anspråk och grunder för dessa, bevis och varför den tingsrätten är behörig att pröva målet (rättegångsbalken 47 kap. 2 §). Vad gäller för brotten misshandel och olaga frihetsberövande så faller de under allmänt åtal och om du då väljer att polisanmäla dessa brott så kontaktas en åklagare som beslutar ifall målen kan tas upp i rättegång eller inte. I det fall innebär det alltså att du inte behöver väcka åtal själv utan får hjälp av en åklagare. SammanfattningEftersom din pappa kan ha gjort sig skyldig till bland annat misshandel, förolämpning och olaga frihetsberövande så innebär det att du kan stämma honom. För brottet förolämpning kan det vara så att polisen väljer att inte gå vidare med det eftersom det inte alltid faller under allmänt åtal. Detta innebär att du själv kan väcka åtal och skicka in skriftlig stämningsansökan. För misshandel och olaga frihetsberövande kontaktas åklagare och du får då hjälp med stämningsansökan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars om du inte har det eller har fler frågor/ funderingar är det bara att återkomma. Vi har även våra duktiga expressrådgivare som kan hjälpa dig här. Med vänliga hälsningar,

Är det ett brott att smitta någon med en könssjukdom?

2020-06-10 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej om någon har sex med mig samtidigt har sex med någon som har många sexpartner.Om jag då smittas av könssjukdomar. Är han skyll dig till övergrepp?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag börjar med att gå igenom skillnaden mellan smittsamma sjukdomar och allmänfarliga sjukdomar.Smittsamma sjukdomarSmittsamma sjukdomar är alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som inte innebär ett ringa hot mot folkhälsan (en förkylning räknas till exempel inte som en smittsam sjukdom enligt smittskyddslagen) (1 kap. 3 § 1 stycket SmittskL). Hit hör bland annat herpes, mykoplasma och kondylom.Allmänfarliga sjukdomarAllmänfarliga sjukdomar är smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser, och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade (1 kap. 3 § 2 stycket SmittskL). Hit räknas bland annat: gonorré, hepatit A-E, HIV, klamydia och syfilis (Bilaga 1 SmittskL).Smittskyddslagens regleringVar och en är skyldig att genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar (2 kap. 1 § SmittskL). Den som vet eller har anledning att misstänka att hen bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk (2 kap. 2 § 1 stycket SmittskL). Den som vet att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom är skyldig att lämna information om smittan till andra människor som hen kommer i sådan kontakt med att beaktansvärd risk för smittoöverföring kan uppkomma (2 kap. 2 § 2 stycket SmittskL). Upplysningsskyldigheten omfattar dock bara de allmänfarliga könssjukdomarna, vilket innebär att man inte har en skyldighet att informera sina sexpartners om man bär på herpes, mykoplasma och kondylom. Den läkare som behandlar en person som bär på en smittsam eller allmänfarlig sjukdom kan besluta om skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap och skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning (4 kap. 2 § SmittskL). Om brottet misshandelDen som uppsåtligen tillfogar en annan person sjukdom kan dömas för misshandel (3 kap. 5 § BrB). I praxis har fastställts att en person som bär på HIV och inte informerar sin sexpartner om det kan dömas för misshandel om denne är medveten om risken för att smitta den andra personen med HIV men inte bryr sig om ifall personen smittas eller inte. Troligtvis kan alla de allmänfarliga könssjukdomarna (som gonorré, hepatit A-E, HIV, klamydia och syfilis) omfattas av brottet misshandel.Om vållande till kroppsskada eller sjukdomDen som av oaktsamhet orsakar en annan person sjukdom som inte är ringa kan dömas för vållande till sjukdom (3 kap. 8 § BrB). Här räcker det att en HIV-bärare som utan att berätta om sin HIV-infektion genomför ett samlag med en person trots att hen är medveten om risken för att smitta sin sexpartner. Skillnaden mellan misshandel och vållande till sjukdom blir därför HIV-bärarens inställning till risken. Om hen är likgiltig inför riskens förverkligande är det misshandel, och om hen endast är likgiltig inför risken (men inte inför riskens förverkligande) är det vållande till sjukdom. Även här omfattas de allmänfarliga könssjukdomarna.SlutsatsOm personen gör sig skyldig till något brott eller inte beror dels på vilken könssjukdom det handlar om, dels på vilka försiktighetsåtgärder som personen tar för att förhindra smitta. Om personen bär på någon av de allmänfarliga könssjukdomarna och utan att berätta om det har oskyddat sex med dig kan personen göra sig skyldig till brott. Något mer oklart är det gällande de smittsamma könssjukdomarna, där man inte har någon allmän upplysningsplikt.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Vilket brott kan man göra sig skyldig till om man sprider vidare en allmän- och samhällsfarlig sjukdom likt covid-19?

2020-05-30 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Om man vet att man har corona och smittar någon med flit och den personen dör är det mord då?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om covid-19Viruset covid-19 har kategoriserats som både en allmän- och samhällsfarlig sjukdom.Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan:- vara livshotande,- innebära långvarig sjukdom,- innebära svårt lidande, eller- innebära andra allvarliga konsekvenser (1 kap. 3 § stycke 2 smittskyddslagen).Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan:- få spridning i samhället som innebär en allvarlig störning, eller- som utgör en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och- som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder (1 kap. 3 § stycke 3 smittskyddslagen).Utöver covid-19 kategoriseras även ebola, sars och smittkoppor som både allmän- och samhällsfarliga sjukdomar.Den enskildes skyldighet att förebygga smittspridningEn person som har anledning att misstänka att denne bär på en smittsam sjukdom, i detta fall covid-19, har en skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk (2 kap. 2 § stycke 1 smittskyddslagen). Bär personen på en allmänfarlig sjukdom, likt covid-19, är personen dessutom skyldig att lämna information om smittan till andra människor som denne varit i kontakt med. Personen ska alltså upplysa personer som den varit i kontakt med om att det föreligger en stor risk för att smittas (2 kap. 2 § stycke 2 smittskyddslagen).Utöver detta kan nämnas att samtliga har en skyldighet att genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar (2 kap. 1 § smittskyddslagen). Det är alltså en skyldighet enligt lagen som var och en av samhällets medborgare har.Straffrättsligt ansvar vid medveten smittoöverföring av covid-19MisshandelEn person som bryter mot de skyldigheter som gäller enligt smittskyddslagen kan göra sig skyldig till brott. Den som medvetet smittar en annan person med en allmän- och samhällsfarlig sjukdom kan göra sig skyldig till misshandel eller i vissa fall grov misshandel. Misshandelsbrottet omfattar inte enbart situationer där någon utsätter en annan person för fysiskt våld utan det omfattar även att utsätta en person för sjukdom (3 kap. 5 § brottsbalken). Utifrån brottsbalkens förarbeten avses med sjukdom fysisk och psykisk sjukdom, psykisk invaliditet samt psykiskt lidande som medför en medicinskt påvisbar effekt. Exempel på detta är en psykisk chock. I rättsfallet NJA 2004 s. 176 fastslogs att smitta någon annan med hiv-infektion skulle bedömas som misshandel.Spridande av gift eller smittaUtöver misshandel kan brottet spridande av gift eller smitta bli aktuellt. Den som framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa genom att överföra eller sprida en allvarlig sjukdom, döms för spridande av gift eller smitta till fängelse i högst sex år (13 kap. 7 § stycke 1 brottsbalken). Allvarlig sjukdom föreligger om den innebär ett långvarigt, bestående eller verkligt besvärande sjukdomstillstånd/funktionsnedsättning. Betraktas sjudomen som smittsam, likt covid-19, så krävs det inte mer än att sjukdomen överförs till en enda person. Om brottet kan bedömas som grovt finns fängelse på livstid i straffskalan.Vållande till annans dödYtterligare ett brott som har diskuterats är vållande till annans död. Man gör sig skyldig till brottet genom att av oaktsamhet orsaka annans död (3 kap. 7 § brottsbalken). Brottet kräver alltså inte ett medvetet handlande (uppsåt).MordI extrema fall kan man även göra sig skyldig till mord. Då krävs det att man medvetet (uppsåtligt) utsatt andra människor för risken att smittas och dö (3 kap. 1 § brottsbalken). Mord har däremot diskuterats som ett osannolikt brott vid spridning av covid-19 eftersom det kan bli svårt att visa att någon uppsåtligen struntat i att en annan människa skulle kunna dö. Självklart finns det dock undantagsfall. Om en person vet att den har covid-19 och uppsåtligen smittar en annan person med sjukdomen, och det visar sig att personen dör av det smittotillfället, kan personen ha gjort sig skyldig till mord. Det är däremot något som behöver utredas i det enskilda fallet eftersom det i allmänhet föreligger fler omständigheter som kan komma att behöva beaktas i en mordutredning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,