Vad kan straffet blir om man slår till någon?

2020-10-27 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej min vän blev tillslagen slag av en personal som jobbade på en livsmedelsbutik. Vad är straffet mot personen som tillförde slagen ?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att klarlägga att jag inte kan ge något exakt svar på hur gärningen kan komma att rubriceras eller vad straffet i det enskilda fallet kommer bli eftersom det kräver en utredning av händelseförloppet. Jag kommer istället att redogöra för vilka brott som kan tänkas bli aktuella och vad straffskalan för de respektive brotten är. Vad händer efter gärningen?Jag förmodar att händelsen blivit polisanmäld eller att polisen har fått kännedom om händelsen på annat sätt. Efter polisanmälan bedömer polisen vilka möjligheter det finns att utreda brottet. Om det finns möjligheter att klara upp brottet inleds en förundersökning. Under förundersökningen utreder man brottet genom att exempelvis förhöra brottsoffret, den misstänkta och eventuella vittnen. Om man finner att det finns tillräckliga skäl för åtal kommer en åklagare att väcka talan i domstol och domstolen kommer sedan döma i målet.Vad är det för brott om man slår någon?Det brott som kan aktualiseras när man slår någon är brottet misshandel. Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd döms för misshandel. Straffskalan för misshandel av normalgraden är fängelse upp till högst två år. Om brottet är att anse som ringa, dvs en ringa misshandel, är straffskalan istället böter eller fängelse i högst sex månader (3 kap. 5 § BrB). I straffskalorna ryms påföljder så som samhällstjänst, villkorlig dom och skyddstillsyn. Vilken påföljd som väljs beror på omständigheterna kring händelsen och den dömdes personliga förhållanden. Jag hoppas du fick vägledning i din fråga!Med vänliga hälsningar

Jag är 16 år och är polisanmäld för misshandel, vad kommer att ske?

2020-10-13 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Efter retning och flera försök att stoppa gav jag en tjej ett slag i ansikte så att hon skulle stoppa reta mig. Slagen var inte hård, kan nästan inte har gjort ont.Jag är 16 år.Vad kommer förmodligen händer efter att det blev polisanmäld?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett slag i ansiktet aktualiserar brottet misshandel, vilket regleras i 3 kap 5 § Brottsbalk (1962:700). Misshandel definieras som att någon tillfogar någon annan kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter denne i vanmakt eller liknande tillstånd. Misshandeln kan vara ringa, normalgradig, grov, eller synnerligt grov. När det gäller ringa misshandel finns ingen vägledning enligt lag kring hur bedömningen ska ske. Man brukar dock ta hänsyn till om misshandeln lett till skada och om smärtan är snabbt övergående. Hänsyn brukar även tas till om slaget skett med öppen eller stängd handflata. Man brukar generellt betrakta slag med öppen handflata som ringa misshandel och knytnävsslag som misshandel av normalgraden. När det gäller grov misshandel så ska man vid bedömningen ta hänsyn till om gärningen var livsfarlig eller om den lett till svår kroppsskada, allvarlig sjukdom eller om särskild hänsynslöshet eller råhet har visats (3 kap 6 § 1 st Brottsbalken). Vid bedömningen av huruvida brottet ska betraktas som synnerligen grovt ska hänsyn tas till om gärningen lett till en bestående kroppsskada, om den orsakat synnerligt lidande eller om synnerlig hänsynslöshet har visats (3 kap 6 § 2 st Brottsbalken). I ditt fall har du inte beskrivit om slaget lett till någon skada på tjejen du slog. Du har uppgett att slaget inte var hårt och att det nästan inte kan ha gjort ont. Om så är fallet och slaget har skett med öppet handflata, bör det vara fråga om ringa misshandel. I annat fall bör det vara fråga om misshandel av normalgraden. Grov misshandel och synnerligt grov misshandel bör inte vara aktuellt i detta fall. Straffskalan för ringa misshandel är böter eller fängelse upp till 6 månader medan straffskalan för misshandel av normalgraden är fängelse i högst 2 år (3 kap 5 § Brottsbalken). I och med att du är 16 år så är du straffmyndig och kan därmed dömas till en påföljd, enligt 1 kap 6 § Brottsbalken. Det som kommer att ske efter att en polisanmälan har gjorts är att polisen eller en åklagare kommer att besluta om en förundersökning ska inledas. I 23 kap 1 § Rättegångsbalk (1942:740) anges att en förundersökning ska inledas när åklagaren fått vetskap om att ett brott har begåtts. Efter att förundersökningen gjorts ska åklagaren bedöma om det finns tillräckligt med bevisning för att väcka åtal (20 kap 6 § Rättegångsbalken).När det gäller val av påföljd vid en ev. fällande dom så är det svårt för mig att bedöma då jag inte har tillräckligt med information för att kunna avgöra om det rör sig om ringa misshandel eller misshandel av normalgraden. Jag har inte heller någon information om dina personliga förhållanden och vet inte om du exempelvis är straffad sedan tidigare. Det som kan nämnas är att vi i Sverige har en presumtion mot fängelse vilket anges i 30 kap 4 § Brottsbalken. Detta innebär att man fäster vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, exempelvis villkorlig dom enligt 27 kap Brottsbalken. Någonting annat som kan nämnas är att det faktum att tjejen du slog provocerade dig innan du tillfogade henne slaget, kan utgöra en förmildrande omständighet enligt 29 kap 3 § 1 p. Detta innebär att man kommer att ta hänsyn till provokationen när man bestämmer straffvärdet. Någonting annat som kommer att beaktas är din unga ålder. Påföljden kommer sannolikt inte att bli fängelse. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Preskription gällande dråp

2020-09-20 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag skriver just nu en novell där ett mord begås av ett barn i självförsvar, barnet är ungefär vid 10 års ålder, men kommer undan. Barnet erkänner dråpet 30 år senare som vuxen och vill ställas inför rätta. Skulle hen ställas inför samma straff, även fast hen var ett barn när dråpet skedde? Och påverkas domen av att hen erkänner dråpet innan hen ens är misstänkt? Tack för svar!
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom personen erkänner dråpet 30 år senare blir det en fråga om preskription. Preskription innebär att rätten att åtala har gått förlorad. Personen ifråga kan alltså inte dömas för brottet och därför inte heller få något straff. Reglerna om preskription för brott hittar vi i 35 kap. brottsbalken, som härefter kommer att benämnas som BrB. Preskriptionstidens längd beror på hur långt brottets straff är (35 kap. 1 § BrB). Däremot finns det en regel som säger att de allra allvarligaste brotten inte preskriberas, alltså brott som exempelvis mord och dråp (35 kap. 2 § BrB). Detta gäller dock inte om personen var under 21 år när denne begått brottet (35 kap. 2 § 2 st). Eftersom personen i fråga endast varit tio år när brottet begåtts kan det därför preskriberas.I detta fall har personen gjort sig skyldig till dråp. Den som gör sig skyldig till dråp döms till fängelse i lägst sex och högst tio år. Detta innebär att preskriptionstiden för detta brott är femton år och brottet i fråga är alltså redan preskriberat (35 kap. 1 § p. 5).Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Berätta om tidigare misshandel i samband med en ny anmälan mot tidigare partner

2020-09-01 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har polisanmält mitt ex för grov misshandel som skedde ett bra tag efter vi gjorde slut. Blev fysiskt & psykiskt misshandlad under större delen av vårt förhållande samt sexuellt utnyttjad, det var för ca 7 år sen och inget jag då vågade anmäla. Vi träffades igen för några månader sen men när vi väl skulle gå skilda vägar blev han återigen våldsam. Jag anmälde honom och är nu kallad till förhör och vill berätta om saker han gjorde under vårt förhållande men som jag inte vågade anmäla, men jag undrar om jag berättar om det som hänt innan när vi var ett par kan användas mot mig. Alltså, kan det ställas frågor om varför jag valde att träffa honom igen när jag visste var han är kapabel till att göra? Om detta skulle leda till en rättegång exempelvis kan det vara något dem använder mot mig som att jag får "skylla" mig själv att jag valde att träffa honom? För det är väl försent att anmäla något som hände för 7-8 år sen nu? Tacksam för svar.
Majken Thörn |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att säga att det är bra att du har anmält den senaste gången som din ex pojkvän varit våldsam mot dig. Polisen som ofta hanterar våld i nära relationer bör ha kunskap om varför personer som utsätts för denna typ av våld inte vågar anmäla, inte vågar lämna eller går tillbaka till en tidigare våldsam partner. Det är vanligt att personer som utsätts för våld av sin partner inte vågar anmäla brotten till polisen och inte heller våga lämna sin partner. Ofta är detta kopplat med olika rädslor. Tex att bli utsatt för ännu mer våld, att anmälan läggs ner, känslor av skuld och skam och att man älskar sin partner och vill hoppas att hen ska förändras. Det är inte heller ovanligt att en person går tillbaka till en tidigare våldsam partner. Detta beror ofta på att förövaren under en längre tid utövat makt och kontrollerat den utsatta och kan visa upp sidor som är kärleksfulla och ångerfulla i försök om att få tillbaka kontrollen. Polisen och Domstolen borde som nämnt känna till denna psykologi och och ska inte framföra att du får "skylla" sig själv. Viktigt att notera är dock att polisen troligtvis kommer ställa frågor som kan kännas jobbiga att svara på för att de behöver tydlig bild av allt som har hänt. Mitt råd till dig är därför att vara ärlig och berätta så mycket du kan till polisen. Det är aldrig försent att anmäla tidigare brott. De flesta brott förutom mord har dock en preskriptionstid. Detta innebär att din ex pojkvän inte kan bli dömd till en påföljd för brottet om en viss tid har passerat. Preskriptionstiden är mellan 2-20 år beroende på hur grovt brottet är. De olika brottens preskriptionstider hittar du i 35 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Vad kan man få för straff för att ha misshandlat sin flickvän?

2020-10-18 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Min kille fick ett återfall och blev hotfull och fysisk mot mig. Han greps av polisen drogpåverkad. Han har åkt in och ut på psyket och han klarar inte av att vara utskriven. Nu är det så att han hotade mig som höggravid med kniv. Och sitter nu häktad. Ett fängelse skulle förstöra honom. Han är ostraffad sedan innan. Men han behöver kontraktsvård för att bli sig själv igen. Vad kan de hela sluta med? Vi vet att han förlorat sitt körkort vid gripandet. Mvh.
Sara Pedersen |Hej!Tack för at du vänder dig till Lawline med din fråga!StraffvärdetDet är väldigt svårt för mig att säga något om vad brottet kan sluta med, då jag inte vet vad det för brott han är misstänkt för. Jag sk försöka kort redogöra nedan för vilka brott jag misstänker det kan handla om, och straffskalorna för dessa. Straffskalan för olaga hot är böter eller fängelse högst ett år (4 kap. 5§ brottsbalken) och om brottet är grovt, exempelvis om hotet förstärkts med en kniv eller liknande, är straffskalan nio månader till 4 år. Straffskalan för misshandel av normalgrad är fängelse högst två år (3 kap. 5§ brottsbalken). Om det är en grov misshandel för att gärningen varit livsfarlig eller om han visat särskild hänsynslöshet, är straffskalan lägst 1,5 år och högst 6 år (3 kap. 6§ brottsbalken). Detta kanske till och med utgör ett led i en upprepad kränkning, och kan då räknas som grov kvinnofridskränkning, och då är straffskalan nio månader till sex år (4 kap. 4a§ brottsbalken). Om gärningen dessutom skulle kunna räknas som försök till mord/försök till dråp för att han har attackerat dig med kniven och dessutom stuckit dig på vitala delar där det finns risk att du skulle avlida, är straffskalan betydligt högre (3 kap. 1§ brottsbalken).Var på dessa skalor som just denna händelse hamnar är omöjligt för mig att säga, då jag först inte vet tillräckligt om händelsen och omständigheterna kring det, samt att det är en bedömning som domstolen gör i varje enskilt fall.Val av påföljdBara för att straffvärdet hamnar på fängelsenivå betyder det inte att straffet blir fängelse. Vid valet av påföljd ska rätten ta hänsyn till omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, så som ålder, om den tilltalade drabbats av egen allvarlig kroppsskada, försökt förebygga eller avhjälpa brottet, frivilligt angett sig till polisen (29 kap. 5§ brottsbalken). Det som talar för fängelse i istället huvudsakligen brottets straffvärde (alltså var på skalan man hamnar i det enskilda fallet), brottets art och om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott (30 kap. 4§ brottsbalken). Beroende på vilket brott han skulle dömas för, aktualiseras alltså olika typer av påföljder. Är straffvärdet under 2 år för allt, kan man få skyddstillsyn eller även villkorlig dom beroende på vad han döms för. Därutöver är det svårt att få annat än fängelse. Är det första gången han blir dömd för brott, och om brotten här i grova, skulle jag säga att villkorlig dom förmodligen inte kommer utdömas. Villkorlig dom ska utdömas om det inte finns anledning att anta att gärningspersonen återfaller i brott, vilket också är osannolikt om man har ett drogproblem eller är psykisk instabil. Då är skyddstillsyn mer sannolikt, vilket kan ådömas om man har något typ av behandlingsbehov för både beteendeproblem och missbruksproblem (28 kap. 6a§ brottsbalken). Den kan även förenas med samhällstjänst om personen är lämplig för det. SammanfattningsvisUtan att veta vad personen är misstänkt för, är det svårt för mig att säga vilken påföljd han skulle få. Om han blir dömd för misshandel, olaga hot, eller även i vissa undantagsfall för grova versioner av dessa, kan han få skyddstillsyn med behandlingsplan eller kontraktsvård, om han har något beteendeproblem som kan hjälpas av detta. Men är det grova brott är presumtionen högre för fängelse. Är det dessutom fråga om försök till mord eller dråp skulle jag säga att det nästintill är uteslutet med annan påföljd än fängelse, såvida rättspsykiatrisk vård inte blir aktuellt på grund av en allvarlig psykisk störning. Men återigen är det endast domaren i tingsrätten som besitter denna expertis och kan ge ett fullkomligt svar i den enskilda situationen. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Kan man dömas till misshandel genom underlåtenhet?

2020-10-02 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man kan bli dömd för underlåtenhet vid misstanke om misshandel/grov misshandel. Förutsatt att alla övriga rekvisit är uppfyllda.
Aras Tofek |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall man kan dömas till ansvar för misshandel alternativt grov misshandel som man har orsakat genom underlåtenhet. Misshandel är ett brott som kan orsakas genom såväl ett aktivt handlande som genom underlåtenhet, vilket Högsta domstolen har förklarat i rättsfallet NJA 2013 s. 588 under punkt 7. För att någon ska dömas för att ha begått misshandel genom underlåtenhet krävs vidare att den misstänkte har haft en garantställning. En person som befinner sig i garantställning agerar antingen som skyddsgarant eller övervakningsgarant. En skyddsgarant agerar som beskyddare av ett visst objekt eller en viss person och ansvarar för att ingen eller inget skadar personen eller objektet. Ett exempel på detta är föräldrar som är skyddsgaranter i förhållande till sina barn. En övervakningsgarant ansvarar å andra sidan för att förhindra att ett visst objekt inte orsakar skador på andra föremål. Ett exempel på detta är en hundägare som ansvarar för att en hund inte orsakar skador på människor, hundar, eller andra föremål.Vänliga hälsningar,

Straff för misshandel och vållande till kroppsskada

2020-09-03 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Om jag har orsakat en misshandel på min flickvän (råkat sparka henne) men I själva verket så var det inte meningen . Och hon vill inte gå vidare med det hon ville ta tillbaka anmälan fast det blir rättegång Eftersom åklagaren går vidare med det . Vad kan jag få för straff ? Jag är orolig eftersom jag har jobb och ett skötsamt liv och vill inte hamna i trubbel? Mvh alex
Aya Alwan |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Misshandel regleras i 3 kap 5 § BrB, där framgår att den som tillfogar en annan person kroppsskada eller smärta eller försätter någon i vanmakt döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. För att brottet ska anses vara fullbordad krävs även uppsåt enligt 1 kap 2 § BrB. Om den uppsåtliga misshandeln ska hänföras till den lindrigaste graden av misshandeln, så kan ansvar för vållande till kroppsskada enligt 3 kap 8 § BrB dömas ut, för den gärningen krävs inget uppsåt, utan det räcker med oaktsamhet. Men för att förutsättningarna för misshandel ska anses vara uppfyllda så krävs uppsåt. Det finns förvisso olika typer av uppsåt som jag tänkte nämna lite kort. Avsiktsuppsåt → handlar om att vilja uppnå en viss följd/effekt. Insiktsuppsåt → att en viss effekt ska uppstå, tex. att man slår någon. Likgiltighetsuppsåt → att personen är likgiltig i förhållande till effekten av sitt handlande Åklagaren måste styrka att något dessa uppsåt föreligger för att kunna dömas till misshandel. Dessutom har åklagaren en åtalsskyldighet, vilket innebär att åklagaren måste åtala vid misstanke om brott. Om uppsåt inte går att styrka så kan det bli aktuellt med vållande till kroppsskada, vilket jag nämnde inledningsvis och som regleras i 3 kap 8 § BrB, där räcker det med att man har varit oaktsam. Enligt den bestämmelsen kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ditt fall så verkar som att du saknade uppsåt när du gjorde handlingen, och därför kan vållande till kroppsskada bli mer aktuellt på grund av oaktsamhet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänlig hälsning.

Nödvärnsrätt

2020-07-30 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har varit med om en situation i mitt hem mellan mig om min syster där följande sker. En konflikt mellan mig Kille på 20 år och min syster på 17år uppstår och vi börjar skrika på varandra och jag känner att situationen börjar bli väldigt obehaglig. Jag ringer då våran Pappa på ett video samtal så han hela tiden ser vad som sker. Någon minut efter jag ringt så ger min syster mig en rejäl putt, jag känner att hon snart kommer att ge antingen en ny putt eller slag så jag puttar tillbaka och tar ett steg bak för att försvara mig.Hon har nu anmält mig för att jag puttade henne. Men enligt mig och även vår Pappa som såg allt så puttade hon mig först och jag puttade bara tillbaka i rent självförsvar.Nu till min fråga:Vad gäller angående självförsvar. Om någon puttar en får man då putta tillbaka för att undvika att få fler slag emot sig?
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig, se 24 kap 1 § st 1 brottsbalken (BrB). Det finns fyra situationer som kan ge rätt till nödvärn, dessa är Ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse, se 24 kap 1 § st 2 BrB. Om en person exempelvis har påbörjat att misshandla dig eller är påväg att göra det har du alltså rätt att använda våld mot den personen för att skydda dig eller för att få det brottsliga angreppet att upphöra, detta utan att du kan straffas för att du begår brott (t.ex. misshandel) mot personen som vill skada dig. Det finns däremot begränsningar gällande hur mycket våld som får användas, du får t.ex. inte knivhugga någon som ger dig ett lätt slag med öppen hand, utan det våld som brukas i självförsvar måste stå i proportion till situationen. Lagen är dock ganska generös, det anges att det våld som brukas i självförsvar inte får våra "uppenbart oförsvarligt". Vad som menas med detta är att försvarsgärningen inte klart får avvika från vad som varit behövligt samt att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som angreppet hotar. Eftersom att det många gånger kan vara svårt att angöra vilken mängd våld som behövs för att avvärja ett brottsligt angrepp kan man dock gå fri från ansvar trots att man brukat våld som varit uppenbart oförsvarligt om personen i fråga svårligen kunnat besinna sig (t.ex. varit mycket rädd och trott att hotet varit större än vad det i verkligheten varit), se 24 kap 6 § st BrB.I ditt fall: Du har valt att putta din syster för att undvika att hon puttar dig eller slår dig, om så är fallet har du befunnit dig i en nödvärnssituation och har således haft rätt att bruka en liten mängd våld för att skydda dig själv. Lagen ställer nämligen inget krav på att personen som utsätts ska välja det minst skadliga alternativet, t.ex. gå därifrån om det går. Jag vet däremot inte hur hårt du puttat henne eller om några skador uppkommit som följd av att du puttande henne och det är därför svårt att ge ett mer vägledande svar. Men som utgångspunkt finns det en lagstadgad rätt till självförsvar. Mvh