Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om brott mot liv och hälsa finns i 3 kap. brottsbalken (BrB).Att utdela en örfil utgör misshandelDet kan inledningsvis konstateras att det finns ett förbud mot att aga barn i 6 kap. 1 § föräldrabalken (FB). Förbudet innebär att barnet inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.Den som tillfogar en annan person kroppsskada eller smärta döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader (3 kap. 5 § BrB). Vid bedömningen av misshandelns grad brukar utgångspunkt tas i om brottsoffret behövt uppsöka sjukvård eller inte. En annan tumregel är huruvida slagen utdelats med öppen handflata eller med knuten näve. Slag som utdelas med öppen handflata brukar bedömas som ringa misshandel, medan slag med öppen näve brukar bedömas som misshandel av normalgraden.Det faktum att din guddotter uttryckt sig förolämpande kan utgöra en förmildrande omständighet, men samtidigt finns tydlig rättspraxis vid våld mot barn. I rättsfallet NJA 2003 s. 537 bedömde Högsta domstolen t.ex. att det rörde sig om ringa misshandel eftersom slagen orsakat smärta av lindrig art.För att dömas till ansvar krävs uppsåt (1 kap. 2 § första stycket BrB). Uppsåt innebär att gärningspersonen haft för avsikt att genomföra den faktiska handlingen. Av din fråga framgår att du örfilat din guddotter utan uppsåt, och att guddottern fick ont i några minuter efteråt. Det faktum att du menar att örfilen delades ut utan uppsåt saknar betydelse, eftersom det är åklagarens uppgift att bevisa att du genomfört handlingen med uppsåt. Om åklagaren kan styrka uppsåt kan du bli dömd för ringa misshandel. Du kan inte bli dömd för ringa misshandel genom oaktsamhet.Hoppas detta var svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar

Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om preskription av brott finns i 35 kap brottsbalken (BrB).Om preskriptionstidFör att kunna anmäla någon för ett brott krävs att brottet inte är preskriberat. Preskription innebär helt enkelt att tiden gått ut för att någon ska kunna hållas ansvarig för en gärning. Preskriptionstiden för ett brott beror på hur högt maxstraffet för brottet är. Huvudregeln är att börjar preskriptionstiden löpa från den dag då brottet begicks, men det finns ett undantag vid sexualbrott mot barn börjar det istället från dagen då barnet fyllt 18 år (35 kap 4 § BrB). Våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn preskriberas aldrig (35 kap 2 § BrB).När preskriberas brottet?Misshandel eller grov misshandel, vilket jag skulle klassa brottet du utsatts för som, preskriberas enligt vanliga regler. I det här fallet har brotten 2 respektive 6 års fängelse som maxstraff (3 kap 5-6 §§ BrB). Detta innebär en preskriptionstid på 5 eller 10 år (35 kap 1 § BrB). Misshandeln du utsattes för när du var 7-8 år är alltså preskriberad och det är tyvärr för sent att anmäla.Jag vet inte vad du i din fråga menar med att du utsatts för mycket mer än vad du beskriver. Om du skulle ha utsatts för någon typ av sexualbrott från din mors sida är det dock inte preskriberat, och kan fortfarande anmälas.Utsätts du fortfarande för brott?Psykisk misshandel, som du uppger att du än idag blir utsatt för, kan också vara straffbart som misshandel eller ringa misshandel (3 kap 5 § BrB). Vid upprepade kränkningar kan det också vara fråga om grov fridskränkning (4 kap 4a § BrB). Om du fortfarande utsätts för hot om brottslig gärning (som hot om misshandel) kan även brottet olaga hot bli aktuellt (4 kap 5 § BrB). Det är svårt för mig att avgöra exakt vad den psykiska misshandeln innebär utifrån din beskrivning. Om du känner igen dig i något av de nämnda brotten skulle jag dock rekommendera att du anmäler händelserna till polisen. Även om de inte skulle anse att kraven för brotten är uppfyllda så har du inget att förlora på det.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I smittskyddslagen finns regler om spirande av sjukdomar och brottsbalken regleras olika brott.SmittskyddslagenCovid-19 lyder under smittskyddslagen och den som har eller misstänks ha Covid-19 ska följa förhållningsregler för att inte smitta andra. Varje person har alltså en skyldighet enligt lag att förebygga spridning av smitta. Av 2 kap. 1 § smittskyddslagen framgår en skyldighet att genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Om man vet eller misstänker att man är smittad måste man vidta åtgärder för att skydda andra från att smittas. Den som vet att han eller hon är smittsam är skyldig att lämna information till andra människor som kan riskera att smittas (2 kap. 2 § smittskyddslagen).BrottsbalkenDen som medvetet tillfogar en annan person sjukdom kan hållas ansvarig för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken (BrB). Handlar det istället om oaktsamhet kan man riskera att dömas för vållande till kroppsskada eller sjukdom (3 kap. 8 § BrB) eller framkallande av fara för annan (3 kap. 9 § BrB). Även brottet ofredande kan bli aktuellt (4 kap. 7 § BrB). Ett ytterligare brott är spridande av gift eller smitta som kan bli aktuellt när någon utsätter andra människor för allvarlig fara för liv eller hälsa (13 kap. 7 § BrB). Sammanfattningsvis föreligger alltså en skyldighet att förbygga spridning av smitta enligt smittskyddslagen. Det finns dessutom en rad olika brott i brottsbalken som kan bli aktuella beroende på omständigheterna.Hoppas du fick svar på fråga!Vänligen,

Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär "vållande till annans död" och vad krävs för att dömas för brottet?Brottet vållande till annans död står reglerat i 3 kap. 7 § 1 st. brottsbalken och utgör den mildaste svårighetsgraden av brottet mord och kan i sin tur delas upp i tre olika grader; ringa, normal och grov. Till skillnad från mord är vållande till annans död inte ett uppsåtsbrott, utan utgör istället ett oaktsamhetsbrott. Ett oaktsamhetsbrott kan kort beskrivas som en gärning som utförs där gärningspersonen förvisso inte hade någon vilja att göra skada, men trots detta insåg att det genom gärningen funnits en viss risk för skada (till skillnad från uppsåtsbrott där gärningspersonen genom gärningen både hade en vilja att skada, och insåg risken att gärningen skulle leda till skadan). Det krävs alltså endast att en individ, genom oaktsamt handlande, orsakar en annan persons död för att kunna bli åtalad och dömd för brottet. Vad innebär oaktsamhet och hur skiljer det sig från uppsåt?Oaktsamhet innebär helt enkelt att man genom vårdslöshet eller oförsiktigt handlande orsakar något. Begreppet oaktsamhet kan inom straffrätten delas upp i två kategorier, där den ena benämns medveten oaktsamhet och den andra omedveten oaktsamhet. Den första av dessa utgör en grövre nivå av oaktsamhet där en gärningsperson dels är medveten av följden av en viss gärning, men även om risken att gärningen kan leda till följden. Den andra oaktsamhetsformen är en mildare grad av oaktsamhet och innebär att en gärningsperson är medveten av följden av en viss gärning, men inte om risken för att gärningen skall leda till följden. Det är denna differentiering som blir betydelsefull vid bedömning om en gärning skall anses ringa, normal eller grov. Faktumet att en gärning begås med oaktsamhet istället för uppsåt (där en gärning begås med en vilja att uppnå ett visst resultat) blir även av betydelse vid bedömning om en persons död skall betraktas som vållande till annans död istället för mord.Sammanfattning:Utan att veta alla omständigheter kan man i viss mån göra en bedömning i respektive scenario genom att använda sig av det som beskrivits ovan:I scenario no.1 kan det svårligen anses föreligga tillräcklig skuld för att dömas för brott, detta då gärningspersonen varken hade kunskap om mannens allergi eller om att dennes handling skulle kunna leda till följden att mannen avlider.I scenario no.2 kan det argumenteras för att gärningspersonen, med kunskapen om mannens allergi, var omedvetet oaktsam genom att ignorera mannens uppmaning att stänga nötpåsen pga hans allergi. Gärningspersonen kunde dock omöjligen ha insett risken för att följden skulle fullbordas med denna begränsade information, varför detta (utan att veta alla omständigheter) antagligen skulle bedömas som ringa.I scenario no.3 har gärningspersonen uttryckligen givits information om att mannen hade en dödlig allergi mot nötter samt blivit ombedd att stänga nötpåsen, men trots detta struntat i det. Det kan då argumenteras för att gärningspersonen härvid har förstått att följden av sitt agerande skulle kunna innebära mannens död, och även att risken att detta skulle ske var stora. Av denna anledning skulle gärningspersonen kunna anses ha handlat med uppsåt, och skulle därmed även kunna dömas för mord, men en sådan bedömning kan endast domstolen göra efter att ha bedömt alla omständigheter.I scenario no.4 finns det en skylt som förbjuder nötter ombord bussen. Detta är att anses vara en regel utförd av bussbolaget, och är alltså inte förknippat med staten, därmed blir heller inget straff utfärdat vid en överträdelse av denna.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad för brott kvinnan kan ha gjort sig skyldig till. Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB), lagen innehåller regler om brott och straff. Framkallande av fara För att gärningen ska anses vara framkallande av fara för annan krävs att kvinnans gärning har inneburit en konkret fara för svår kroppsskada eller livsfara på annan och att hennes gärning har varit grovt oaktsamt (BrB 3 kap. 9 §). Konkret fara föreligger när det är existentiellt möjligt att en gärning kan leda till en svår kroppsskada eller livsfara och att det ska vara sannolikt att gärningen kommer leda till fara. Om faran är utesluten av en tillfällighet har det inte funnits konkret fara. I ditt fall går det att argumentera för att det inte förelegat konkret fara eftersom att bilen stannade innan den nådde dig. Exempel på framkallande av fara för annan är exempelvis om man är hivsmittad och har oskyddat samlag (NJA 1995 s. 448). OfredandeIstället tror jag att ofredande är mer aktuellt i ditt fall. Till ofredande gör man sig skyldig om man fysiskt antastar någon eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (BrB 4 kap. 7 §)För att din kvinnans gärning ska räknas som ett ofredande krävs att alla rekvisitan i brottsbeskrivningen är uppfyllda. I detta fall rör det sig om ett hänsynslöst agerande, att hon genom att gasa och köra rakt emot dig agerat hänsynslöst. Sedan krävs det att gärningen är ägnad att kränka din frid på ett kännbart sätt. Detta innebär att kvinnans agerande måste ha utgjort ett angrepp på den privata sfär som varje människa kan sägas ha rätt att hålla fredad. Ett sådant agerande bör räknas in här. Därutöver måste kvinnan även ha uppsåt till att kränka din frid på ett kännbart sätt. Detta förutsätter att kvinnan åtminstone måste ha misstänkt att hennes gärning hade medfört att du blir kränkt din frid och att hon accepterat den risken genom att ändå handla. Enligt min mening bör det inte vara svårt att påvisa detta. I SvJT 1967, rf. s. 49 bedömdes ett kastande av knallpjäs som ofredande. Polisanmälan - hur och när?Du frågar också om det är någon skillnad på att anmäla via telefon eller på polisstationen. I första hand bör du ringa till polisen, men om du har utsatts för ett brott där det finns synliga skador bör du istället besöka en polisstation så att polisen kan dokumentera skador och spår. I ditt fall räcker det med att du ringer till polisen.I fall av ofredande har du 2 år på dig att anmäla brottet (BrB 35 kap. 1 § första punkten) och i fall av framkallande av fara för annan har du 5 år på dig (BrB 35 kap. 1 § andra punkten). Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omskärelse av pojkar regleras i lag om omskärelse av pojkar och enligt lagens 3 § får omskärelse endast utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare och efter det att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet innebär. Eftersom ni då skulle vara två vårdnadshavare så gäller det föregående för er båda. Det krävs alltså att båda vårdnadshavare ger sitt samtycke till en omskärelse av en pojke. Skulle ingreppet utföras mot ena förälderns vilja är det att betrakta som misshandel, eventuellt ringa misshandel och då kan läkaren åtalas och dömas i domstol. Eftersom ni är två vårdnadshavare så måste alltså läkaren se till att hen fått samtycke från er båda. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, har du ytterligare funderingar är du mer än välkommen tillbaka till oss!Allt gott,

Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar det som att din fråga eftersöker information gällande vilket straff som aktualiserad vid smittspridning av covid-19 samt när detta brott aktualiseras. Jag kommer i mitt svar att använda mig av smittskyddslagen och brottsbalken.Samhällsfarlig sjukdom?Coronaviruset har klassats som en samhällsfarlig sjukdom av regeringen. Med samhällsfarliga sjukdomar avses sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfuktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.Som allmänfarliga sjukdomar avses även smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade, detta finner vi i 1 kap 3 § smittskyddslagen.Man kan på folkhälsomyndighetens hemsida finns vilka sjukdomar som klassas som samhällsfarliga.Skyldigheter som enskildVar och en ska genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar, detta finner vi i 2 kap 1 § smittskyddslagen.Den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk, detta finner vi i 2 kap 2 § 1 st smittskyddslagen.Den som vet att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom är skyldig att lämna information om smittan till andra människor som han eller hon kommer i sådan kontakt med att beaktansvärd risk för smittoöverföring kan uppkomma, detta finner vi i 2 kap 2 § 2 st smittskyddslagen.Juridiska konsekvenser Av brottet misshandel följer det att om man tillfogar annan sjukdom kan man dömas för misshandel. I rekvisitet sjukdom faller allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom in, detta finner vi i 3 kap 5 § brottsbalken.SammanfattningIndivider i samhället som misstänks bära på smittan har en skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att minimera spridning. Om man är bekräftad covid-19 smittad är man skyldig att informera alla som man kommer i kontakt med.Det som kan hända om brottsmisstänkte har uppsåt att smitta andra med coronaviruset kan personen i fråga bli anmäld för misshandel.Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Hälsningar,

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga, som du kanske också förstår, är högst beroende av omständigheterna kring händelsen och många små detaljer kan påverka situationen. Mord, dråp, vållande till annans dödSom utgångspunkt skulle jag tänka så, att eftersom en person dör så blir det aktuellt att diskutera mord, dråp och vållande till annans död. Den som berövar annan livet döms för mord till fängelse, till fängelse 10-18 år eller på livstid (3 kap. 1§ brottsbalken). Det förutsätter då uppsåt att beröva någon livet, att man antingen direkt, indirekt eller av likgiltighet haft uppåt till händelsen. Enligt din beskrivning låter det osannolikt att man skulle dömas till mord, om "planen" bara var rån. Man kan då istället dömas för dråp, med hänsyn till omständigheterna som föranlett gärningen eller annars anses som mindre grovt (3 kap. 2§ brottsbalken). Straffet är då 6-10 år. Omständighet som föranlett brottet kan exempelvis vara intentionerna eller planerna med händelsen, och dråp döms oftast ut när syftet kanske inte var att döda eller ens allvarligt skada någon, men i stundens hetta eskalerade scenariot som ledde till att någon dog. Slutligen kan vållande till annans död bli aktuell när någon dör, men detta förutsätter istället oaktsamhet, ett medvetet risktagande och medvetenhet (3 kap. 7§ brottsbalken). Det är främst när man varit vårdslös och orsakat en olycka eller omständighet där någon dött, vilket inte låter sannolikt i ett scenario där två personer avser att råna någon som redan det är ett brott. Min gissning skulle vara att de skulle åtalas för dråp, åtminstone den person som utdelat det dödande knivhugget. Vad avser den andra personen är det möjligt att den kan undgå att dömas för dråp, om den personen inte kände till den andra personens avsikter, eller att den hade med en kniv eller liknande. Men även om hen inte själv utdelade något dödligt slag, kan man ändå dömas för dråp, om det skett tillsammans och i samförstånd med den andra, exempelvis om de pratat om det eller varit överens om att en kniv skulle tas med, eller att en eventuell konflikt skulle lösas på det sättet. Men återigen beror det väldigt mycket på omständigheterna och vad den andra personen kände till om och försökte göra vid händelsen. Det kan även bli medhjälp till dråp, om den personen försöker underlätta eller främjat dråpet med råd och dåd (23 kap. 4§ brottsbalken). Men återigen beror det på vilken insikt och uppsåt som den andra personen haft. Har man hejat på och exempelvis hållit fast personen samtidigt som den andra hugger, skulle jag säga att båda blir dömda för dråp.Värt att poängtera är att om en person för denna händelse skulle dömas för dråp eller medhjälp till dråp, konsumerar denna gärning exempelvis misshandel och rån. Detta innebär att man inte kan dömas för både dråp och grov misshandel om det avser samma tillfälle. Om den andra personen (medhjälparen) inte haft sådan insikt eller avsikt som krävs för dråp eller medhjälp till dråp, skulle denne istället kunna dömas för grovt rån, om uppsåtet är uppfyllt för detta. Dock låter det som i ditt scenario, som att den personen var tillräckligt medverkande för att döma för antingen dråp eller medhjälp till dråp. PåföljdStraffskalan för dråp är som utgångspunkt 6-10 år, och medhjälp utgår också från samma straffskala. Var på denna straffskala händelsen skulle hamna kan jag tyvärr inte säga, då jag vet alldeles för lite om omständigheterna, men då kan säkert läsa olika rättsfall för att få en bättre uppfattning. Vid straffmätningen ska domstolen beakta omständigheter kring gärningens kränkning, skada och liknande, om det föreligger försvårande omständigheter så som viss hänsynslöshet, angrepp på skyddslösa personer (29 kap. 2§ brottsbalken). Domstolen ska även beakta eventuella förmildrande omständigheter, så som om brottet föranletts av kränkande beteende, psykisk störning, ungdom eller liknande (29 kap. 3§ brottsbalken).Både straffvärdet och påföljdsvalet påverkas av gärningspersonens ålder (29 kap. 7§ brottsbalken). Som utgångspunkt får man inte dömas till mer än 10 års fängelse om man är under 21 år, vilket i detta fall inte heller verkar relevant. Utgångspunkten är att en person som är 18 år får halva straffvärdet av vad en vuxen skulle fått, och en 19 åring får 2/3 av vad en vuxen skulle fått.När straffvärdet är så högt föreligger hög presumtion för fängelse. Om gärningspersonerna är under 21 år får man dömas till ungdomspåföljder så som sluten ungdomsvård (32 kap 1§ brottsbalken). Någon annan ungdomspåföljd skulle jag inte se vara aktuell, då brottet och straffvärdet är för högt. Det är till och med så att det finns utrymme att även döma till fängelse, då man fyllt 18 år. Oftast ska det mer till att döma någon till ungdomspåföljder när de är över 18 år. SammanfattningsvisDet är svårt för mig att säga mer precis vad som kan komma att gälla, men jag hoppas du har fått någon utgångspunkt du kan resonera ur! Ur den informationen du skrivit skulle jag säga att det är störst sannolikhet för att den person som utdelat knivhugget döms för dråp, och den andra, beroende på dennes medverkan och uppsåt, också döms för dråp alternativt försök till dråp. Grovt rån skulle bli aktuellt om den inte hade uppsåt att skada personen så illa att dennes liv hotades, men det är osannolikt vid en sådan grov misshandel. Straffet råder det mer osäkerhet kring, men utgångspunkten är ett lite längre fängelsestraff, alternativt sluten ungdomsvård även om det är osannolikt då de är över 18 år. Var på straffskalan detta skulle hamna rekommenderar jag dig att jämföra med rättsfall utifrån de specifika omständigheterna i just ditt scenario!Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,