Offret vill inte anmäla för misshandel, kan polisen själv driva anmälan?

2019-04-24 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan! Jag har blivit anmäld för misshandel. Offret vill ej anmäla mig och har INTE gjort det men det finns på film och därför har polisen själva gjort en anmälan på mig. Är detta ens lagligt?
Sara Hill |Hej! Tyvärr är det så att polisen har en skyldighet att inleda en förundersökning om det finns misstanke om att ett konkret brott som hör under allmänt åtal har begåtts (23 kap 1 § RB). En förundersökning består i att polisen utreder huruvida ett brott har begåtts eller inte. Det finns i det här fallet anledning att anta att misshandel som konkret brott har begåtts eftersom det finns en film. Misshandel enligt 3 kap 5 § BrB hör under allmänt åtal. Med det följer att polisen inte bara kan, utan måste inleda en förundersökning. Endast i undantagsfall kan polisen låta bli att inleda förundersökning. Det är sedan en åklagare som avgör huruvida åtal ska väckas (dvs om det blir aktuellt med process i domstol) 23 kap 20 § RB. Misshandel hör till straffrätten. Inom straffrätten är det staten som driver en process mot individen, dvs staten (polisen) finner att det finns anledning att anta att du gjort dig skyldig till misshandel och ska därför lagföra dig för brottet. Att det finns ett målsägande (offer) som ofta är med och driver talan är en annan sak, och inte heller nödvändigt. En åklagare (som representerar staten) kan själv driva ett straffrättsligt åtal. Detta skiljer sig från civilrätten, där det krävs att en individ anmäler/väcker talan mot en annan individ som står anklagad.Sammanfattningsvis, har polisen ett ansvar att lagföra brott och måste utreda huruvida ett brott har begåtts eller inte. Om det finns starka skäl som talar för det, måste brottet också lagföras. Offret i sig har inget med den processen att göra. Straffet för misshandel kan vara böter, offrets del och syn på det hela tas såklart i beaktning. Jag hoppas därför det här kan lösa sig för dig utan allt för stora följder och hoppas det här var svar på din fråga. Hör gärna av dig igen om det var något mer du undrade, och lycka till.

Skadestånd misshandel

2019-04-04 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Jag och min son (9 år) var och handlade i en mataffär, han körde en rullkorg som råkade knuffa ner 3 kex paket ifrån en hylla. En äldre dam framför i butiken vänder sig om och begär "plocka upp" min son svarar "nej" och då ger hon honom en ordentlig smäll med handflatan på ena kinden som blir röd och svullen och man kan tyda ett handavtryck. Personal kommer, kvinnan vägrar uppge personuppgifter eller via legg så jag lämnar och tillkallar polis. Dom anländer och tar redogörelse mm. Allt finns på video. Frågan är nu kan man söka skadestånd och i vilken omfattning . Kan tillägga att min son har bla diagnoatiserad autism och denna händelse kommer att påverka honom lång tid framöver psykiskt även om skadan lägger sig på kinden. Min son är väldigt upprörd och känner sig kränkt och förödmjukad. Tacksam för svar. MvhUpprörd mamma
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Tråkigt att läsa om det du och din son varit med om. Det som troligtvis händer nu beror på en omständighet som inte framgår av din fråga. Jag försöker därför besvara båda möjliga utkomster. Om kvinnan var kvar på platsen då polisen anländeFanns kvinnan kvar på platsen och identifierades av polis på så gjordes en anmälan och de första förhören hölls redan då men det kan komma att bli fler beroende på vad som framkom på plats och vad utredarna behöver för ytterligare information. Brottet som kan komma i fråga, troligtvis misshandel, finns i brottsbalken (BrB) 3 kap. 5 § och påföljden kan variera mellan böter vid ringa brott, upp till 2 års fängelse. När det gäller din fråga om skadestånd så är det något som du kommer att få hjälp med i samband med din polisanmälan och den utredning som följer av den. Du kan få hjälp att få reda på hur mycket du ska yrka på i skadestånd av Brottsoffermyndigheten som hjälper allmänheten med dessa frågor. Det finns även hjälp och stöd att få för dig och din son. Det som händer om polisens förundersökning leder till åtal är att det blir rättegång. I den processen kommer domstolen att ta ställning till det yrkande om skadestånd som åklagaren lagt fram till förmån för din son. Om och när kvinnan döms för brott blir hon även skyldig att betala det tilldömda skadeståndet. Om kvinnan inte kunde återfinnasHändelseförloppet jag beskrivit ovan är dessvärre under förutsättning att kvinnan som utfört brottet går att identifiera. Det framgår inte av din fråga huruvida hon kunde gripas och identifieras på plats. Om hon hann lämna platsen kan det i praktiken innebära att förundersökningen i förlängningen blir nedlagd helt enkelt för att man inte har någon att rikta straffansvar och rättsverkningar mot. Trots att kvinnan finns på film har polisen väldigt små möjligheter att identifiera personer enbart via film, det skulle förutsätta att de sedan tidigare vet vem personen är, antingen från polisens eller butikspersonalens sida. Vet du med dig att kvinnan inte var kvar på platsen kan det därför vara en idé att prata med butiken och hoppas på att kvinnan kanske är en stamkund som de vet vem det är.Om förundersökningen blir nedlagd skulle jag råda dig till att kontakta ditt försäkringsbolag. Genom dem och din hemförsäkring kan du få råd och hjälp med vad din försäkring täcker avseende terapi eller andra åtgärder som följt av händelsen. Det finns även som nämnts tidigare hjälp att få hos Brottsofferjouren. Lycka till!

Tillräcklig bevisning för åtal

2019-03-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Tjena, haft mitt förhör idag. Visade sig tydligen gälla olaga hot & försök till misshandel. Olaga hotet var bara ord mot ord så min advokat sa att de troligen lägger ner just det men "försök till misshandel" var det en lärare som vittnade och enligt henne var det min hand runt målsägandes hals i runt 5 sekunder medan målsägande själv påstår att det var i knappt 1 sekund och att han själv inte fick ont och att det kändes knappt enligt honom själv av det jag läste. Han har inte begärt ersättning så min fråga till dig är nu, kommer de ta det vidare till domstol tror du eller lägger de ner detta?
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att du ska bli fälld för ett brott krävs att det står utom rimligt tvivel för att du har begått det brott som åklagaren påstår att du har begått. För att åklagaren ska väcka åtal krävs det att åklagaren anser att det finns tillräckliga bevis för att du ska bli dömd. Åklagaren måste alltså göra en prognos. Om åklagaren tror att domstolen, med den bevisning som finns mot dig, kommer att fälla dig för brottet ska åklagaren väcka åtal. Detta kallas åklagarens åtalsplikt. Annars ska åklagaren inte väcka åtal. Det är jättesvårt för mig som utomstående att avgöra hur stark åklagarens bevisning är i ditt fall. Det beror såklart helt på vittnets trovärdighet, din trovärdighet och om det finns övrig bevisning. Jag vågar dock säga att jag anser att ett enda vittnesmål är relativt svag bevisning, förutsatt att det inte finns övrig bevisning.

Är en pennkniv ett brott mot knivlagen?

2019-03-13 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Jag brukar ha en pennkniv (swiss army knife med ett 66mm långt knivblad) i min ficka men jag undrar om det är tillåtet att ha den i skolan och om lärare har rätt att beslagta kniven.
Sean Persson |Hej! Tack för att du ställer din fråga till oss här på lawline! När det gäller knivar så finns det en lag som reglerar de olika bestämmelserna när det kommer till innehav av knivar och andra liknande föremål, och den kallas i folkmun knivlagen.(Knivlagen) I första paragrafen så står det att knivar och liknande föremål får inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs. Andra stycket samma paragraf tar upp några undantag, bland annat om föremålet är ämnat för visst uppdrag eller tjänst, till exempel en snickare som använder en kniv i sitt arbete så är det tillåtet. (1 § Knivlagen) Fjärde paragrafen tar upp de olika straffen som kan tillämpas om man skulle bryta mot denna lag, och den kan vara böter och fängelse upp till 6 månader, eller högst 1 år om brottet skulle vara grovt.(4 § Knivlagen) Så vad gäller i ditt fall? Högsta domstolen tog nyligen upp i en dom då en kvinna blev friad då hon hade en fällkniv i sin handväska, olika tillfällen då det kan anses vara ok att bära kniv på allmän plats. De tar upp att bland annat mindre knivar, som en pennkniv till exempel kan vara ok att ha med sig om det inte finns en påtaglig risk att den ska användas till något våldsamt. Kvinnan i domen hade då också haft en anledning att ha med sig kniven. (Domen) När det gäller att ha en armekniv på skolområdet så skulle jag avråda dig. En armekniv, alltså både kniven och de andra komponenterna har inte många användningsområden när du är i skolan. Det kan alltså anses vara ett brott mot knivlagen i vissa fall och är inte något jag skulle riskera. Frågan om dina lärare kan beslagta den, så enligt en artikel från skolvärlden så har lärarna, när det gäller farliga föremål, som knark, vapen eller liknande en rätt att beslagta föremålet och sen lämna över det till den som är ansvarig för sådant på skolan som sen rapporterar och överlämnar det till polisen. (Artikeln) Hoppas du fått svar på din fråga, annars är det bara att återkomma! Mvh

Vilket brott och straff gäller om någon knuffar ett barn?

2019-04-22 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag och min dotter 3 årig ( autism utredning pågår ) var på kryssning och min dotter blev knuffad av en kvinna. Min dotter blev jätte ledsen. Jag gick fram till kvinnan och frågade varför har hon knuffat min dotter och då säger hon att flickan hade sparkat henne när jag stog i kö. Kvinnan stog framför oss i kön när vi skulle hämta mat. Min dotter var i min famn och ville gå ner och då rockade hon sparka kvinnan i rumpan. Det var inte meningen. Kvinnan sa ingen ting då. Hon knuffad min dotter efter cirka en timme senare då min dotter och hennes kompis stog och lekte tillsammans. Hon smyg knuffad flickan och jag sog henne och flera vittne. Vakterna kom och tog kontakt uppgifter. Nu ska jag anmäla.Frågan är vilken straff gäller för henne och kommer min dotter få skadestånd. Tack i förhand.
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i brottsbalken (BrB) och skadeståndslagen (SkL). Misshandel/OfredandeDet blir här fråga om det rör sig om någon form av misshandel eller ofredande. Genom att kvinnan knuffat din dotter kan hon ha orsakat en kroppsskada eller smärta som göra att hon kan dömas för misshandel till fängelse i högst två år, eller om det rör sig om ringa misshandel till böter eller fängelse i högst sex månader (BrB 3 kap. 5 §). Eftersom din dotter endast är 3 år blir det nog inte fråga om ringa misshandel. Det är till och med så, beroende av omständigheterna och skadorna, att det kan bli fråga om grov misshandel. För grov misshandel kan hon dömas till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år (BrB 3 kap. 6 § första stycket). Beroende på vilka skador det rört sig om kan det även vara aktuellt med en synnerligen grov misshandel, där är straffskalan lägst fem års fängelse och högst tio (BrB 3 kap. 6 § andra stycket). Det ska då röra sig om skador som är bestående eller om din dotter orsakats ett synnerligt lidande eller om kvinnan visat synnerlig hänsynslöshet. Ofredande kan sägas vara en lindrigare form av handling, för det är straffskalan böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap. 7 §).SkadeståndDin dotter kan även få skadestånd för de eventuella skadorna hon fått på kroppen (SkL 2 kap. 1 §) eller för den kränkning knuffen innebar (SkL 2 kap. 3 §). För de eventuella skadorna på kroppen ska skadeståndet avse sjukvårdskostnader och liknande och för fysiska och psykiska skador, både sådana om är av övergående natur och sådana skador som är bestående (SkL 5 kap. 1 §). Skadeståndet för kränkning bestäms däremot efter vad som är skäligt med hänsyn till det enskilda fallet (SkL 5 kap. 6 §). Sammanfattning och slutsatsVilken typ av brott det ska ses som beror på omständigheterna i det faktiska fallet, och det är upp till åklagaren att bestämma vilket brott det rör sig om. Det rör sig troligen inte under misshandel av normalgraden eftersom din dotter endast var tre år. Vilket straff som det kommer blir är sedan upp till domstolen, så det kan jag inte ge ett exakt svar på. Slutligen kommer det förmodligen bli fråga om skadestånd.Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Misshandel med machete brottsrubricering

2019-03-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Jag och min hustru blev attackerad av en angripare med två machetes, och huggna med syfte att döda. Som tur lyckades vi övermanna angriparen och fick bara mindre skador icke livshotande skador som behövdes sys på sjukhus.Min första fråga är rent juridisk mening skulle machete i detta fallet anses vara ett tillhygge eller ett vapen i sitt sammanhang? Den andra är, vilken rubricering i brottskalken under misshandel hade sannolikt detta klassats som av en svensk domstol?
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar att du och din hustru behövde råka ut för något sådan här.Reglerna om det här hittar du, precis som du är inne på, i brottsbalken (BrB). Vilka faktorer påverkar hur grovt misshandelsbrottet ska anses vara?Graden av misshandel bestäms alltid med hänsyn till samtliga omständigheter vid brottet. Att skadorna i det här fallet har tillfogats med en form av tillhygge/vapen, dvs. två machetes. Att domstolen skulle välja att klassa en machete som antingen ett vapen eller ett tillhygge i sammanhanget är det inga tvivel om men det är tyvärr svårt att säga om domstolen skulle föredra det ena begreppet över det andra.Det verkar dessutom vara fråga om skador som tillfogats i syfte att vara livsfarliga (även om så inte blev fallet), att det verkar vara fråga om ett oprovocerat angrepp, vilket kan kopplas till särskild hänsynslöshet eller råhet, är alla omständigheter som talar för att misshandeln ska ses som grov (3 kap. 6 §). Att skadorna inte var bestående eller livshotande talar däremot för att misshandeln ska ses som lindrigare och hänföra sig till normalgraden (3 kap. 5 §). Med hänsyn till att anledningen till att skadorna blev relativt lindriga under omständigheterna närmast kan sägas vara en tillfällighet snarare än att syftet med misshandeln inte var mer än det, så talar det för att brottet ska ses som grovt. Liknande omständigheter fanns t.ex. i rättsfallet NJA 1981 s. 967 där fallet bedömdes som grov misshandel. Skadorna var även i det fallet förhållandevis små, dock närmast av tillfälligheter eftersom misshandeln den gången hade utförts med ett livsfarligt vapen i form av en yxa. Vad är påföljden för grov misshandel?Det grova misshandelsbrottet är straffbart med fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år (3 kap. 6 §). Det är dock sannolikt att en åklagare skulle välja att föra åtal för försök till mord parallellt med åtal för grov misshandel i det här fallet, vilket i sådana fall kan påverka påföljden (3 kap. 1 § och 23 kap. 1 §).Har ni inte redan polisanmält händelsen så rekommenderar jag er att göra det så snart som möjligt så att gärningspersonen kan utredas och åtalas för brottet. I övrigt hoppas jag att det här har varit till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor. Med vänlig hälsning,

Dråp och mord - vad är skillnaden och vad blir straffet?

2019-03-17 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Om det blir bråk mellan två personer och en av dem hugger personen med kniv, personen avlider. Vad blir det för straff? dråp eller mord?
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som krävs för att det ska vara mord eller dråpMord döms den som berövar annan livet (3 kap. 1 § brottsbalken). Dråp döms också den som berövar annan livet, men vid dråp finns det omständigheter som gör att gärningen bedöms som mindre grov (3 kap. 2 § brottsbalken). För att kunna döma till något av brotten krävs det att gärningsmannen haft uppsåt till brottet. Med det menas att hen vid gärningen (det vill säga huggandet av kniven) antingen ska ha haft som mål att beröva den andre personen livet, visste om att hen skulle beröva den andre livet eller i vart fall att personen misstänkte att den andre kunde berövas livet och dessutom förhöll sig likgiltig inför detta. Exempel på när uppsåt inte föreligger till mord skulle kunna vara att gärningsmannen hade i syfte att enbart hugga i luften för att skrämma den andre personen, men slinter och råkar hugga den andre.Skillnaden mellan dråp och mordFör att det ska röra sig om dråp har högsta domstolen sagt att det krävs att omständigheterna vid en samlad bedömning framstår som klart förmildrande (se NJA 2013 s. 376 punkterna 24 och 28 i högsta domstolens dom). Vid bedömningen utgår man alltså från att det rör sig om mord, för att sedan se om det finns tillräckligt förmildrande omständigheter som talar för dråp istället. Exempel på relevanta omständigheter är enligt högsta domstolen i ett annat fall: "att gärningsmannen har handlat i stark affekt till följd av en provokation från offrets sida eller att det har varit fråga om ett snabbt händelseförlopp … Gärningsmannens psykiska särdrag eller att han eller hon har varit starkt pressad kan också vara att beakta. Även det förhållandet att gärningen har begåtts i en nödvärnsliknande situation kan vara att väga in." (se NJA 2016 s. 809 punkten 9 i högsta domstolens dom). Sammanfattningsvis innebär detta att den situationen som du beskriver skulle kunna rubriceras som dråp eller mord beroende på hur omständigheterna var vid bråket.Vad blir straffet? Straffet, eller påföljden, varierar också väldigt mycket utifrån de enskilda, specifika förhållandena kring brottet. Skulle det röra sig om mord kan straffet variera från tio till livstid, och för dråp finns ett spann på sex år till tio år. Högsta domstolen har i ett fall uttalat vilka tidsgränser som bör gälla som utgångspunkter, nämligen: "Vid bestämmande av påföljden för mord ska utgångspunkten numera vara fängelse i fjorton år. Straffet ska normalt bestämmas till fängelse i tolv år då omständigheterna sammantagna i någon mån talar för ett lägre straff och till fängelse i tio år när det kan sägas att omständigheterna är förmildrande. För att straffet ska bestämmas till fängelse i sexton år bör det krävas att det kan konstateras att omständigheterna sammantagna tydligt talar för ett högre straff. Fängelse i arton år bör tillämpas endast i de fall då omständigheterna är mycket försvårande, samtidigt som de inte är av sådant slag att livstids fängelse bör dömas ut." (se NJA 2013 s. 376 punkten 30 i högsta domstolens dom). SlutsatsSammanfattningsvis blir svaret på din fråga att det varierar väldigt mycket beroende på omständigheterna – både vad för brott det skulle rubriceras som och hur långt straffet skulle bli. Är du intresserad av såna här frågor kan jag varmt rekommendera att läsa högsta domstolens bedömningar i de rättsfall jag hänvisat och länkat till för att se hur en bedömning för ett fall kan göras i praktiken.

Skillnaden mellan till dråp och mord

2019-03-10 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan till dråp och mord ?
Zuzu Rabi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att börja med en kort redogörelse avseende vardera brott för att i slutsatsen redogöra för skillnaden mellan dråp och mord. MordBrottet mord regleras i 3 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Av bestämmelsen framgår att den som berövar annan livet döms för mord. Ett mord sker om någon med uppsåt dödar en annan människa.DråpBrottet dråp regleras i 3 kap. 2 § BrB. Dråp innebär att någon med uppsåt dödar en annan människa. Bestämmelsen utgår från att den gärning som skett är ett mord enligt 1 § och bedömer om det finns förmildrande omständigheter som gör att gärningsmannen istället skall dömas för dråp. Skillnaden mellan mord och dråpBåde mord och dråp beskriver ett uppsåtligt dödande, vilket leder till en bedömning av till vilken svårhetsgrad ett uppsåtligt dödande ska hänföras med beaktande av samtliga omständigheter vid gärningen. Det är inte möjligt att peka ut omständigheter som generellt leder till att brottet ska anses som mindre grovt. Högsta domstolen har i ett flertal avgöranden behandlat gränsdragningen mellan dråp och mord. Omständigheter som ansetts som försvårande, och alltså talat mot att bedöma gärningen som dråp, har varit att brottet föregåtts av planering eller att offret varit närstående till gärningsmannen. I annan riktning har ansetts tala psykiska särdrag hos gärningsmannen eller att denne utsatts för allvarligare provokation från offrets sida. Omständigheterna måste sammantagna vara sådana att de framstår som klart förmildrande (se NJA 2013 s. 37 och NJA 2016 s. 809)Skillnaden mellan brotten är därför hänförlig till omständigheterna.Vänligen,