Vilka uppgifter visas i belastningsregisterutdraget?

2020-07-12 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag undrar vad det begränsade utdraget ur belastningsregistret omfattar för brott. Det är inte helt klart tycker jag. I mitt fall gäller det utdraget för "Övrigt arbete med barn", och min oro gäller en dom för grovt rattfylleri och ringa narkotikabrott. Kan inte hitta just de åtalspunkterna bland de brott som listas.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På polisens hemsida kan man läsa vilka uppgifter ur belastningsregisterutdraget som visas beroende på vilket arbete man ska söka. I utdraget man ska begära för arbete med barn i annan verksamhet än skola och barnomsorg ("Övrigt arbete med barn") visar uppgifter om följande brott:- Mord- Dråp- Grov misshandel- Människorov- Alla sexualbrott- Barnpornografibrott- Grovt rånOm påföljden för brottet även innefattar något annat brott kommer även de uppgifterna finnas med i utdraget. Andra brott än ovanstående omfattas inte av det begränsade belastningsregisterutdraget för övrigt arbete med barn. Uppgifter om grovt rattfylleri och ringa narkotikabrott kommer således inte att visas. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Indraget körkort vid narkotikabrott?

2020-07-06 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Min bror har 2 dommar på ringa narkotikabrott, sitter nu i häktet i väntan på fängelse. Hans oro är om hans körkort kan bli indraget. Han har aldrig kört med narkotika i kroppen. Men är nu oroad att bli straffad på detta sätt med.
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du hör av dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om indragning av körkort kommer Körkortslagen bli aktuell för att ge svar på din fråga.På vilka grunder kan man bli av med sitt körkort?Det framgår inte hur länge din bror har haft sitt körkort, men jag utgår ifrån att han haft det i längre en två år och att han därför inte längre omfattas av prövotiden. När man haft sitt körkort i längre än två år så kan det omhändertas och/eller återkallas av Transportstyrelsen ifall man gör sig skyldig till vissa brott (5 kap. 1 § Körkortslagen). I de allra flesta fall rör det sig om när man gör sig skyldig till trafikrelaterade brott, t.ex. fortkörning, körning mot rött ljus, vårdslöshet i trafik och liknande.Ens körkort kan även återkallas om man bedöms som opålitligt i trafiken ur ett nykterhetshänseende. Det kan t.ex. vara att man blivit omhändertagen av polisen för berusning, men också om det finns andra uppgifter om användning av narkotika och/eller alkohol (5 kap. 3 § punkt 5 Körkortslagen). Återkallelse av ens körkort kan även bli aktuell om man gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som inte behöver vara ett trafikbrott eller ha samband med bilkörning (5 kap. 3 § punkt 6 Körkortslagen). Det skulle exempelvis kunna vara grov misshandel eller grovt narkotikabrott, men det kan även vara att man av andra anledningar inte anses vara en lämplig förare i trafiken.Eftersom du nämner att din bror har fått två domar gällande narkotikabrott mot sig skulle det kunna innebära att Transportstyrelsen inte tycker att han är en lämplig förare. I så fall kan hans körkort bli indraget. Det är däremot svårt att ge ett exakt svar, eftersom varje prövning görs individuellt av Transportstyrelsen. Jag kan varmt rekommendera att gå in och läsa mer på Transportstyrelsens hemsida (länk), där hittar du mer bra och tydlig information om återkallelse av körkort. Du är också välkommen att återkomma till oss på Lawline om du har nya frågor!Hoppas svaret var till hjälp!Vänliga hälsningar,

Vad händer om man fyller 18 efter brottstillfället men innan rättegång, samt vad händer om straffbud ändras efter begånget brott

2020-06-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Hur funkar det om någon begår ett brott när man är 17, men sitter i rätten som 18-åring? Prövas man som 17åring eller 18åring?Eller om man begår ett brott precis innan en lagändring, så brottet var olagligt när du begick det men när du sitter i rätten så är det lagligt?Döms man för när brottet begicks eller för när man sitter i rätten?
Majken Thörn |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Fyller 18 efter brottstillfället men innan rättegång Som du säkert är bekant med får man en lindrigare påföljd om man är 17 år än om man är 18 år. Om man skulle bli dömd för ett brott så är det åldern vid brottstillfället som domstolen tar hänsyn till vid påföljden. Det spelar alltså därför ingen roll om man har hunnit fylla 18 år efter att brottet begåtts. Ändring av straffbud efter begånget brott Enligt lagen om införande av brottsbalken 5 § så är huvudregeln att om den nyare lagen leder till lindrigare straff än den som gällde vid gärningstillfället, eller till straffrihet, så skall den senare lagen tillämpas. Detta medför alltså att om lagen har ändrats till den åtalades fördel, efter det att den brottsliga gärningen företogs men innan domslut fattats och vunnit laga kraft (d.v.s. då tiden för överklagande har gått ut) så skall den åtalade dömas efter den nya, lindrigare lagen.Detta gäller dock inte vid "gärning som under viss tid var straffbelagd på grund av då rådande särskilda förhållanden". Med detta stadgande avses exempelvis lagar som gäller under kristider, såsom ransoneringsbestämmelser eller liknande. Även andra liknande situationer kan falla in här, men detta stadgande får ändå en begränsad räckvidd.Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att återkomma till oss igen!

Har ordningsvakten rätt som slänger ut mig från krogen?

2020-06-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Om man sitter på en krog och dricker öl för sig själv utan att störa ordningen på något sätt. Kan då en ordningsvakt slänga ut en med argument att man har druckit för mycket? Om det är så så undrar jag över vilket lagstöd det är denna går på? Det är alltså en person som inte behöver lobbas ( han är inte en fara för sig själv eller någon annan) samt att personen alltså inte är på något sätt ordningsstörande. Servitrisen hade även serverat personen en öl jämt innan ordningsvakten kom. Detta var alltså jag och jag var inne på min tredje öl när han kom. Jag såg alltså väldigt avslappnad ut och kan ses som full, det förstår jag i sig. Men som sagt så är min fundering gällande lagstöd i detta fall. Tack för svar.
Andreas Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En krog är inte en offentlig plats och krogägaren har därför rätt att välja vilka personer som får vara där och serveras så länge ett avvisande inte grundas på en diskrimineringsgrund.Enligt 8:20 alkohollagen måste ett serveringsställe med serveringstillstånd vid servering av alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning eller onykterhet undviks. En krog kan därför välja att avvisa personer som bedöms vara för berusade för att säkerställa att de inte förlorar sitt serveringstillstånd.Om ordningsvakten inte arbetar på krogen och om krogägaren inte bett ordningsvakten om hjälp med avvisandet bör ordningsvakten inte avvisa dig om ditt uppträdande inte varit ordningsstörande.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

F.d sambo har förstört tillhörigheter

2020-07-08 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Min föredetta sambo har bytt låsen och kastat ut alla våra saker på sin altan samt urinerat och kastat sillbirkar redbull och juice på alla mina och min dotters saker! Han har även saker kvar som var min mors ärvegods Vad kan jag göra och vad säger lagen!
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Får han byta lås?Att han bytt lås kan innebära att han begått brottet egenmäktigt förfarande (8 § brottsbalken), vilket i ditt fall innebär att han har rubbat din besittning av bostaden. Detta kräver dock att du är delägare av bostaden som han har bytt lås på. Om du inte är delägare i bostaden har han tyvärr rätt att byta låset. Vad händer med sakerna som vandaliserats?Att din sambo har urinerat och kastat sillburkar på dina tillhörigheter räknas i lagens mening som skadegörelse (12 kapitlet 1 § brottsbalken). Jag rekommenderar att du polisanmäler händelsen. Vad händer med arvegodset och kvarvarande saker?Du har även rätt till dina saker som är kvar i hans bostad. Din f.d sambo får inte förfoga över dina saker eller hindra dig från att hämta dem. Eftersom han inte har ditt tillstånd att förfoga över arvegodset kan det vara möjligt att han gör sig skyldig till brottet olovligt förfogande (10 kapitlet 4 § brottsbalken). Om din f.d sambo hindrar dig från att återta arvegodset kan du ansöka om "särskild handräckning" (4 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Särskild handräckning innebär att kronofogden hjälper dig att få dina saker tillbaka. Ansökan görs till Kronofogden. För att komma till kronofogdens hemsida med information om handräckning kan du klicka >här<. Jag vill avsluta med att säga att det är en förfärlig situation som din f.d sambo har försatt dig i och jag hoppas att mitt svar gett dig lite vägledning. Hoppas du fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Provocerad till att knuffa annan - hur ser lagen på detta?

2020-07-01 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej , blev förolämpad av en snubbe (Jag blev mycket provocerad), som slutade med att jag knuffar honom.Hur ser lagen på detta om jag blir anmäld?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan förklara vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag De brott jag nedan kommer nämna regleras i brottsbalken. Misshandel eller ofredande?En "vanlig" knuff rubriceras i allmänhet som ofredande och inte misshandel (jämför 4 kap. 7 § och 3 kap. 5 § brottsbalken) då det är ett hänsynslöst agerande men sällan ger sådan kroppsskada eller smärta som krävs för misshandel. Spelar det någon roll om man blev provocerad? Provokation kan ha olika betydelse vid fastställande av om brott har skett respektive vid fastställande av straffet. Att bli förolämpad av någon kan eventuellt tänkas vara ett påbörjat angrepp på din person, vilket gör att det förelåg en nödvärnssituation (24 kap. 1 § andra stycket 1 punkten brottsbalken). Det krävs dessutom att handlingen inte är uppenbart oförsvarlig i förhållande till själva angreppet (24 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Att knuffa någon för att få stopp på förolämpning bör i de flesta fall inte vara uppenbart oförsvarligt, och således ingen brottslig handling. Om angreppet redan var avslutat förelåg dock ingen nödvärnssituation och handlingen är straffbar. Brottets straffvärde ligger till grund för straffet. Vid bestämningen av straffet så är en förmildrande omständighet att brottet har föranletts av just provokation (29 kap. 3 § första stycket 1 punkten brottsbalken). Sammanfattning Att knuffen provocerades fram kan dels göra att det inte är ett brott överhuvudtaget (om handlingen begicks i nödvärn), dels att straffet mildras om ett brott konstateras. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan en privatperson agera vid ordningsstörande beteenden?

2020-06-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Det finns ett återkommande problem i vårt kvarter att ungdomar ca 12 - 16 år uppehåller sig i den lokala gallerian smädar, ropar förolämpningar, könsord till förbipasserande inne och utanför gallerian och beter sig allmänt illa.Vad har jag som privatperson rätt att göra i sådant läge när jag, mina barn, sambo eller annan blir drabbad?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer jag att redogöra för några situationer som kan bli aktuella i ditt fall:1) Polisanmälan avseende brottMed reservation för att jag har begränsat med information utifrån omständigheterna du beskriver i din fråga är det några straffbara gärningar som skulle kunna bli aktuella i detta fall. Ofredande, 4 kap 7 § brottsbalken (hädanefter förkortad BrB)Ofredande innebär enligt lagrummets ordalydelse att den döms till ofredande som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Att fysiskt antasta är exempelvis sådant som att knuffa eller hålla fast någon, att rycka eller slita i någons kläder, förutsatt att det inte är fråga om misshandel. Störande kontakter kan vara fysiska sammanträffanden och kontakter via internet. Kontakterna kan vara störande på grund av sitt antal eller på grund av när och hur de sker. Hänsynslöst agerande kan var sådant som allvarligt skrämma eller störa någon genom höga ljud, filma någon på ett påträngande sätt eller följa efter någon annan under en viss tid.Förolämpning, 5 kap 3 § BrBEn förolämpning är exempelvis att man riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan och gärningen ska vara avsedd att kränka den andres självkänsla eller värdighet.Kommentar:Här ska påpekas att för straffansvar krävs att personerna har uppnått straffbar ålder, alltså 15 år. 2) SkadeståndI detta fall skulle det kunna bli fråga om skadestånd för kränkning, vilket regleras i 2 kap 3 § Skadeståndslagen. Kommentar:Även barn och unga kan bli skadeståndsskyldiga, här har man alltså inte samma konstruktion som vid brott då man ska ha blivit straffmyndig för att kunna dömas för brott. Oftast är det föräldrarna som tillsammans med den unge betalar skadeståndet. 3) Nödvärn, 24 kap 1 § BrBAgerar man som privatperson, exempelvis genom att hålla fast någon eller liknande ska det observeras kan du bli straffad för detta (ett brott som skulle kunna bli aktuellt är exempelvis misshandel). Undantaget är om man befunnit sig i en nödvärnssituation. Är det fråga om en nödsituation innebär detta att man i och för sig kan begå en straffbar gärning, men inte bli straffad för det. Rätt till nödvärn föreligger i fyra situationer:1) Mot ett påbörjat eller överhängande angrepp på person eller egendom2) Mot den som med våld eller hot om våld hindrar att egendom återtas på bar gärning3) Den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i hus, rum, hus, gård eller fartyg4)Den som vägrar lämna en bostad efter tillsägelseNödvärnsgärningen ska inte vara uppenbart oförsvarlig med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Detta innebär kortfattat att man inte ska använda mer våld än vad nöden kräver. Kommentar:För att det ska vara fråga om nödvärn ska det falla inom några av de fyra situationer som nämnts ovan, annars riskerar man själv att begå en brottslig gärning och bli straffad för detta. 4) EnvarsingripandeEnvarsingripande regleras i 24 kap 7 § Rättegångsbalken (Hädanefter förkortad RB). Ett envarsingripande innebär att en privatperson kan gripa någon begått ett brott på vilket fängelse kan följa och som påträffas på bar gärning eller flyende fot eller är efterlyst. Har man gripit en person ska denne så snabbt som möjligt överlämnas till polisen. Kommentar:Det ska observeras att envarsingripanden inte är tillåtet när det kommer till barn under 15 år. Det ska även observeras att det ska vara fråga om brott på vilket fängelse kan följa, alltså att man har begått ett brott som man kan dömas till fängelse för. Är det fråga om bötesbrott får man alltså inte göra ett envarsingripande. Ett olovligt envarsingripande kan innebära att man själv gör sig skyldig till en brottslig gärning, exempelvis olaga frihetsberövande. Sammanfattning och råd Rådet jag kommer att ge är att ta kontakt med polisen för att få ordning med den situation du beskriver. Det är alltid dem som i första hand ska hantera ordningsstörande beteenden. Vad gäller vad du själv kan göra som privatperson kan man alltid säga till, ge uppmaningar men jag rekommenderar stor försiktighet med att agera handgripligen med hänsyn till att det kan göra att du själv riskerar att begå en brottslig gärning. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Har man skyldighet att inställa sig till förhör

2020-06-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har blivit uppringd av polis och kallad till förhör då jag begått ett bedrägeribrott. Det har hänt en gång och det gäller 125kr, har betalt tillbaka mer än hela summan till målsägande. Måste jag fortfarande gå på förhör och kan jag bli dömd/få böter fortfarande? Skall tilläggas att jag är 16år.
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Måste man inställa sig till förhör?Reglerna om närvarande vid förhör hittar vi i rättegångsbalken 23 kap. Jag kommer följande att benämna rättegångsbalken som RB. Under en förundersökning får det hållas förhör med alla som kan antagas lämna upplysningar som är av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § RB). Den som ska förhöras får föreläggas att vid vite infinna sig vid förhöret, dvs. en straffavgift som du måste betala om du inte dyker upp på förhöret. Uteblir personen att infinna sig vid förhöret får ett nytt vite föreläggas i samband med att man får en kallelse till ett förhör vid ett senare tillfälle (23 kap. 6 a § RB). Vidare får även den som utan giltig orsak inte infinner sig, hämtas till förhöret av polis (23 kap 7 § RB). Förhör med omyndigDet faktum att du endast är 16 år har ingen betydelse för din skyldighet inställa dig till förhör då du är straffmyndig. Däremot eftersom du i lagens namn fortfarande är ett barn då du är under 18 år, ska vårdnadshavare omedelbart underlättas samt kallas till ditt förhör. Regler om detta hittar vi i lagen om unga lagöverträdare, LUL. Kallelsen till vårdnadshavare är dock inte tvingande och leder inte till vite om vårdnadshavare inte dyker upp (5 § LUL)Sammanfattningsvis måste du därför infinna dig vid förhör annars kan du få en straffavgift eller bli hämtad av polis till förhöret. Dina föräldrar kan även bli kallade till förhör men de har ingen skyldighet att infinna sig vid förhöret. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Med vänliga hälsningar,