Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med hänsyn till Sveriges medlemskap i Visa Waiver Program räcker det med att man beviljas inresetillstånd för att få resa in i USA. I ansökan till inresetillståndet framgår det om den sökande har begått brott som innebär moralisk skändlighet kan ansökan nekas. Med moralisk skändlighet avses en handling eller beteende som allvarligt kränker den accepterade standarden i samhället. Det svåra här är att vad som betraktas som moralisk skändlighet är vagt och bestäms av USA. Vad jag kan se verkar det som ett enskilt fall av misshandel inte brukar medföra att en inreseansökan nekas. Däremot tycks de vara tuffare när det kommer till narkotikabrott. Undantagsvis kan du beviljas inresa om du begick brottet under 18 års ålder. Mitt råd är att du skickar en ansökan och inväntar beslutet. Skulle du få avslag kan du vända dig till amerikanska ambassaden och ansöka om turistvisum. Det är såklart krångligare då en personlig intervju med din skulle genomföras.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälpmed vänliga hälsningar,

Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är nej. Att skicka ett sådant mejl är knappast olagligt (då du de facto tar tillbaka det när företaget senare ringer tillbaka). Agerandet är såklart lite konstigt (då mejlet egentligen saknar funktion/mening då avsändaren sedan tar tillbaka det). Denna konstighet i sig gör dock inte mejlet olagligt.Hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!

Minna Grahn |Hej,Vad roligt att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara frågan måste vi titta i Lagen (1998:620) om belastningsregister.Hur länge än prick sitter kvar i belastningsregistret beror på vilket straff man har fått. Enligt 17 § p 9 tas pricken i registret bort fem år efter dom eller beslut om böter eller föreläggande om ordningsbot.Om det före utgången av denna tid har tillkommit en ny prick ska ingen av prickarna tas bort så länge en av prickarna ska vara kvar, 18 §. Detta gäller dock inte om den nya anteckningen gäller penningböter.Eftersom endast brott med penningböter i straffskalan kan komma ifråga för ordningsbot kommer inte din andra prick påverka pricken som avser "köp av sexuella tjänster". Hoppas att detta gav svar på din fråga!

Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga utifrån rätten till envarsgripande och rätten till nödvärn. Dessa är rättigheter som envar har i samhället. Nedan kommer en beskrivning utav dessa och hur de kan vara tillämpliga på den situation som du beskriver. Envarsgripande Reglerna om envarsgripande återfinns i 24 kap 7 § andra stycket rättegångsbalken. Envarsgripande innebär att enskilda medborgare som upptäcker att ett brott, som har fängelse som påföljd, håller på att begås, får gripa personen som begår brottet. Den gripne skall sedan skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Dvs. bevittnar man ett brott får man som enskild medborgare tillfälligt gripa gärningsmannen och hålla fast denne i väntan på att polis ska komma till platsen. I scenariot som du beskriver rör det sig om en stöld, möjligtvis rån om våld används. Båda dessa brotten har fängelse som påföljd vilket betyder att du inte gör dig skyldig till något brott när du håller fast gärningsmannen i väntan på polis. NödvärnI situationen som du beskriver kan även reglerna om nödvärn bli tillämpliga. Nödvärn regleras i 24 kap. 1 § brottsbalken och innebär att den som blir utsatt för brottsligt angrepp, antingen ett brottsligt angrepp mot en själv eller på ens egendom, har rätt att försvara sig. Det brottsliga angreppet måste vara påbörjat eller överhängande, dvs. man har inte rätt till nödvärn om personen gått därifrån eller om det i övrigt inte föreligger något hot längre. Nödvärnshandlingen, dvs. det våld man använder för att försvara sig, får inte vara uppenbart oförsvarligt. Detta innebär alltså lite förenklat att man inte får använda mer våld än vad som behövs i situationen. Då du endast hotar personen med en leksakspistol och inte en riktigt pistol föreligger det inte någon egentlig risk för personen att verkligen skadas. Alltså skulle du kunna hota personen med en leksakspistol och detta skulle vara försvarligt. Slutligen kan vi konstatera att ditt agerande i den situation som du ovan beskriver inte är brottsligt med utgångspunkt i rätten om envarsgripande och rätten till nödvärn. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen! Med vänliga hälsningar,

Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar hur länge din villkorliga dom för stöld kommer att synas i belastningsregistret.Jag kommer att hänvisa till lagen om belastningsregister i mitt svar.Den villkorliga domen kommer synas i tio år innan den gallrasDin villkorliga dom kommer som utgångspunkt att synas i belastningsregistret i tio år från den dag då domstolen meddelade domen (17 § fjärde punkten lagen om belastningsregister).Domen kommer dock bara att synas i fem år om du var under 18 år när du begick stölden (17 § fjärde punkten lagen om belastningsregister).Efter den utsatta tiden kommer alltså uppgiften om din villkorliga dom att raderas från belastningsregistret, vilket kallas för gallring.Blir du dömd igen kan den villkorliga domen synas i upp till tjugo årDet finns ett undantag från tidsbegränsningen på fem eller tio år. Undantaget gäller om du skulle bli dömd för något brott igen, innan de fem eller tio åren har passerat.I så fall kommer din villkorliga dom att fortsätta att synas i belastningsregistret, lika länge som din nya dom ska finnas kvar i registret (3 § och 18 § första stycket lagen om belastningsregister). Din villkorliga dom får dock inte finnas kvar i belastningsregistret i mer än tjugo år (18 § andra stycket lagen om belastningsregister). När det har gått tjugo år ska alltså din villkorliga dom gallras ur registret för gott.Endast vissa arbetsgivare har rätt att se ett utdrag ur belastningsregistretTänk på att det bara är vissa arbetsgivare som har rätt att ta del av ett utdrag ur belastningsregistret. Du kan läsa mer om vilka yrkeskategorier det rör sig om på polisens hemsida.Söker du inte arbete inom de yrkeskategorierna är du alltså inte skyldig att visa något utdrag ur belastningsregistret.SammanfattningDin villkorliga dom för stöld kommer som utgångspunkt att synas i belastningsregistret i tio år från den dag då du dömdes. Var du under 18 år när du begick stölden kommer den villkorliga domen bara att synas i fem år.Din villkorliga dom kan komma att synas i belastningsregistret under en längre tid än så om du skulle bli dömd igen innan den nämnda tiden har passerat. Den får dock inte finnas kvar i registret i mer än tjugo år totalt.Avslutningsvis är det viktigt att du kommer ihåg att det bara är vissa arbetsgivare som har rätt att se ett utdrag ur belastningsregistret.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: brottsbalken (BrB) och preskriptionslagen (PrL)Fråga 1. Förtal har en preskriptionstid på två år och grovt förtal har en preskriptionstid på fem år. Det innebär att en åklagare måste åtala en person för den brottsliga händelsen inom två år, annars kan personen inte bli dömd. Preskriptionstiden är relaterat till den fängelsetid som brottet är tillskrivet, se 35 kap 1§.Osant intygande och falskt tillvitelse har en högsta brottspåföljd på 6 månader, se 15 kap 11§ och 15 kap 7§. Preskriptionstiden för osant intygande och falsk tillvitelse är därför också två år.Om en person gjorde sig skyldig till dessa brott 2011 så preskriberades brotten redan år 2013. En åklagare kan därför inte åtala någon för brottet i nutid. Observera dock att dessa preskriptionstider gäller endast åtal och inte om t.ex man vill föra skadeståndstalan på grund av brott (civilrättsligt mål). I sådana fall gäller en preskriptionstid på 10 år, se 2§ PrL. Om du vill stämma en person för skadestånd på grund av brott så kan du fortfarande göra detta. Grunden bör bara förtal eftersom det är denna händelsen som kan göra skada för dig. Osann intygelse och falsk tillvitelse är både brott men inte direkt ekonomisk eller personlig skada för dig. Det blir därför svårt att hävda att detta skulle på något vis ha gjort dig ekonomisk skada. Fråga 2 - vad är sambandsmål? Sambandsmål ärr fråga om mål som rör identiska eller snarlika frågor men som handläggs i olika mål. Det är alltså likartade mål och ärenden som har samma utgång. Det kan även förklaras som en serie av mål av samma karaktär som handläggs och avgörs samtidigt. Jag hoppas jag har kunnat svara på dina frågor. Har du några földjfrågor kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se. Vänligen,

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är nej. Det är inte brottsligt att kolla på andra människor, inte ens om man faktiskt kollade för att se om personen skulle begå brott. Agerandet är tillåtet och ganska långt från att vara straffbelagt. Annat vore om du hade gått runt och berättat för folk i affären att personen sannolikt kommer att stjäla. Då hade det kunnat vara fråga om förtal. Hade du förföljt personen och filmat och hetsat hade det kunnat varit fråga om ofredande. Det ska alltså vara fråga om klart hänsynslöst beteende. Det du har gjort är alltså inte brottsligt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en äldre kvinna stängts inne på en äldreboendeavdelning juli 2011 – januari 2012. Hon har medgetts att gå ut först efter att en advokat som ombud för kvinnan kontaktat enhetschefen. Kvinnan avled sedermera december 2014.Din första fråga avser vad rubriceringen för stämningen skulle kunna vara då kvinnan avlidit och därför inte är målsägande. Inledningsvis vill jag poängtera att en åklagare har en absolut åtalsplikt. Den absoluta åtalsplikten innebär att en åklagare i princip är skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att vederbörande gjort sig skyldig till ett brott, bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. I det fall du beskriver är det inte möjligt för mig att avgöra vilka brott som är eventuellt är aktuella. För att ett brott ska ha begåtts krävs det att de objektiva rekvisiten för brottet är uppfyllda och att det subjektiva rekvisitet om uppsåt är uppfyllt. Det är möjligt att straffa någon för ett frihetsberövande genom brottet olaga frihetsberövande. Brottet består i att man för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar hen friheten (4 kap. 2 § brottsbalken, BrB). Huruvida det är uppfyllt i det fall du beskriver kan jag tyvärr inte ta ställning till. Att den som utsatts för brott avlidit innebär däremot inte att det saknas möjligheter att väcka åtal. De flesta brott inom svensk rätt faller inom bestämmelserna om allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren väcker åtal och att åklagaren enligt ovan har en skyldighet att väcka åtal om alla omständigheter är uppfyllda. Åklagaren ska således väcka åtal även om den som utsatts för brott är avliden eller om den som utsatts för brott inte vill medverka. Eftersom det gått förhållandevis många år sedan det eventuella brottet skedde bör även has i åtanke bestämmelserna om preskription. Preskriptionstiden för brott är beroende av hur långt straff som kan utdömas och är två år för brott som kan ge max ett års fängelse, fem år för brott som kan ge max två års fängelse, tio år för brott som kan ge max åtta års fängelse, femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse och tjugofem år för brott som kan ge livstid (35 kap. 1 § BrB). För vissa brott gäller inte preskriptionsbestämmelserna (t.ex. mord, dråp m.m. se 35 kap. 2 § BrB).Min rekommendation om du anser att det begåtts ett brott är att du gör en polisanmälan. Det ankommer inte på dig som anmälare att utreda vilket brott som begåtts och om rekvisiten är uppfyllda. Den uppgiften ankommer på polis och åklagare under förundersökningen. Det är dock möjligt att såväl utreda som att väcka åtal trots att målsäganden är avliden.Din andra fråga tolkar jag som att du undrar om du på civilrättslig grund kan väcka talan för att få skadestånd utan att det finns någon brottmålsdom. I ditt fall vet jag inte vilken din roll i ärendet är, om du t.ex. är närstående etc. Det finns enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen en skyldighet att ersätta skadan för den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en personskada. För att annan än den skadelidande ska ha rätt till ersättning krävs dock att personskadan ska ha lett till döden och att personskada som följt av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (5 kap. 2 § första stycket p3 skadeståndslagen). Med särskilt nära avses främst make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar. Av rättsfallet NJA 2004 s. 26 följer att en efterlevande som mist en närstående genom en skadeståndsgrundande handling som utgångspunkt har rätt till ersättning för psykiska besvär som enligt hjälptabellerna motsvarar ett års akut sjuktid med annan vård än sjukhusvård. Vid tiden för avgörandet motsvarade det ca 25 000 kr. Vid uppsåtligt dödande ska emellertid, enligt avgörandet, schablonbeloppet läggas på en dubbelt så hög nivå varför det i regel betalas ut 50.000 kronor till efterlevande vid t.ex. mord.I ditt fall går det tyvärr inte att ge ett klarare svar för huruvida du har rätt till ersättning eller ej. Min rekommendation i ditt fall om du vill begära skadestånd är att du tar kontakt med en jurist som utreder ärendet närmre utifrån alla omständigheter. Om du är intresserad av vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,