Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om man kan straffas för att man inte vill vaccineras med ett visst vaccin.I 2 kap. 6 § första stycket Regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Ett exempel på "påtvingat kroppsligt ingrepp" är just vaccination. I Sverige kan man alltså inte bli tvingad till att vaccinera sig men däremot är det vanligt att rekommendationer ges. Det finns alltså ingen som kan kräva någon form av straffavgift om du inte vill vaccinera dig med det vaccin som erbjuds.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDin svärmor kan ha gjort sig skyldig till intrång i förvar, 4 kap. 9 § Brottsbalken (BrB) och även potentiellt till förtal, 5 kap. 1 § BrB.Intrång i förvarEnligt 4 kap. 9 § BrB kan en person göra sig skyldig till intrång i förvar genom att olovligen bryta ett brev. Av det som framkommer i din fråga så verkar det vara klarlagt att din svärmor brutit upp ett brev som var adresserat till dig utan din tillåtelse. Din svärmor kan då ha gjort sig skyldig till ett brott gällande detta. Påföljderna för intrång i förvar är böter eller högst två år i fängelse, men den vanligaste påföljden bör vara böter. FörtalEnligt 5 kap. 1 § BrB kan en person göra sig skyldig till förtal genom att lämna en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Din svärmor kan ha gjort sig skyldig till förtal när hon spridit uppgifter om din diagnos till resten av din familj om det var avsett att sprida missaktning för dig. Möjligheten att din svärmor kan dömas för förtal är dock inte särskilt stora, då uppgiften hon spridit var endast inom er familj och uppgiften faktiskt var sann. Preskription av brottDet framgår inte exakt hur många år sedan detta inträffade men detta kan påverka vad din svärmor kan åtalas för. Olika brott har olika preskriptionstider. Preskriptionstiden för förtal är två år och för intrång i förvar är tiden fem år, 35 kap. 1 § BrB Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.se

Joanna Guardado |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tänkte besvara din fråga genom att först gå igenom begreppet målsägandebiträde och därefter avslutar jag med att gå igenom under vilka villkor man kan få igenom ett byte av biträde.MålsägandebiträdeEtt målsägandebiträde kan man bli tilldelad när man blivit utsatt för vissa brott. Målsägandebiträdets uppgift är att tillvarata målsägandens intresse i målet och lämna stöd och hjälp enligt 3§ Lagen om målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde är ofta en advokat men kan också vara en biträdande jurist som arbetar vid en advokatbyrå, se 4§ i Lagen om målsägandebiträde.Byte av målsägandebiträdeDu kan begära att få byta målsägandebiträde men det krävs särskilda skäl för att rätten ska bevilja en sådan begäran, se 4§ 3st i Lagen om målsägandebiträde. Särskilda skäl förutsätter i princip att det föreligger omständigheter som försvårar målsägandebiträdets uppdrag att tillvarata dina intressen i rätten. Det är inte helt lätt att byta målsägandebiträde men om du anser att ditt nuvarande målsägandebiträde inte kan tillvarata dina intressen på bästa sätt och det i sin tur eventuellt leder till samarbetssvårigheter och liknande kan det finnas möjlighet att byta. Jag rekommenderar dig att vända dig till en annan advokat/advokatbyrå som kan tänka sig ta över och då också hjälpa dig att försöka få igenom ett byte.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är Kriminalvården som bestämmer vilken anstalt som din son ska avtjäna sitt straff på. Bedömningen görs bland annat utifrån vilken säkerhetsklass på anstalten som behövs samt behov av sysselsättning och omvårdnad (se 2 kap. 1 § Fängelselagen och 10 § Fängelseförordningen). Kriminalvårdens beslut är en allmän handling som du har rätt att begära ut (Se 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen). Från och med den 1 januari 2006 utgörs Kriminalvården av en central myndighet, och inte olika lokala myndigheter. Ett sätt att få reda på var din son avtjänar sitt straff, är därför att höra av sig till Kriminalvården och begära ut beslutet. Du kan läsa mer om det här. Då det som huvudregel inte råder sekretess på Kriminalvårdens beslut, ska det lämnas ut utan vidare konstigheter. Om det däremot skulle vara risk att din son eller hans närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften var han sitter röjs, så ska Kriminalvården inte lämna ut beslutet avseende den delen (35 kap. 15 § Offentlighets- och Sekretesslagen). Ett annat alternativ är att avvakta tills din son hör av sig. En intagen har rätt att i samband med att denne tas in på anstalt, få tillfälle att underrätta sina närstående om var denne befinner sig, om då inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om din son skulle förflyttas till en annan anstalt. (3 § Fängelseförordningen). Sammanfattningsvis finns det alltså två alternativ som du kan gå tillväga. Antingen avvaktar du tills din son hör av sig, eller så vänder du dig till Kriminalvården med en begäran om placeringsbeslutet. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går naturligtvis att anmäla en polis för tjänstefel. Huruvida polisen sedan har begått tjänstefel är en annan sak. I brottsbalken finns ett kapitel om tjänstefel m.m. För att anses som tjänstefel krävs att polismannen uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosatt vad som gäller för uppgiften som polis ska dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövning i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa ska han eller hon inte dömas till ansvar (20 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Polislagen innehåller i sin tur allmänna bestämmelser om polisverksamhetens syfte, polisens uppgifter och om polisens skyldigheter och befogenheter. Polisen ska upprätthålla ordning och säkerhet vilket innebär att polisen ska förhindra att brott begås, att utreda begångna brott samt att övervaka den allmänna ordningen och ingripa för att ställa till rätta, när ordningen störs. Ingripanden i enskilda fall kan ske för att trygga enskilda personers säkerhet. Det innebär att polisen i princip endast ska ingripa vid överträdelser av brott eller klara ordningsregler (1 § polislagen). Polisens huvudsakliga uppgifter framgår av (2 § polislagen). All polisverksamhet kan ytterst sägas syfta till att motverka brott. Polisens verksamhet är framförallt händelsestyrd vilket innebär att ingripanden sker vid akuta händelser som påkallar polisiär närvaro.Det finns sedan allmänna principer för polisingripanden. En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift ska under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sådant sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås (8 § polislagen). Allt polisarbete ska därmed iaktta en särskild behovs- och proportionalitetsprincip. Behovsprincipen innebär att ett polisingripande endast får göras om ingripandet är nödvändigt för att polisen ska kunna fullgöra sina åligganden, exempelvis för att avvärja eller undanröja en aktuell fara eller ordningsstörning. Proportionalitetsprincipen tar sikte på det intrång som polisingripandet medför för den som utsätts för det eller för något annat motstående intresse och innebär att detta intrång inte får stå i missförhållande till ingripandets syfte. Vad gäller kroppsvisiteringen får en polis som med laga stöd eller annars omhändertar eller avlägsnar någon i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som behövs (19 § polislagen).Om du känner att din son har blivit felaktigt behandlad av polisen kan du anmäla det. Polisen är en myndighet som står under tillsyn. Du kan då gå till närmaste polisstation och anmäla händelsen eller ringa till polisen på telefonnummer 114 14. Huruvida polismannen har begått tjänstefel är svårt att säga, det beror på hur situationen som helhet såg ut. Av vad du beskrivit framstår polisens agerande som oproportionerligt med tanke på att det rör sig om barn. Att din son även har autism försvårar saken ytterligare, även om polisen förmodligen inte var medveten om det vid tillfället. Jag tycker dock att situationen som helhet tyder på att polismannen har begått tjänstefel mot din son, även om det är ringa. Att påkalla polispatrull mot en barn och att sedan utföra kroppsvisitation på honom framstår som oproportionerligt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Pandemilagen innebär att butiker och gym måste sätta en gräns för hur många som får vara där samtidigt. Lagen innebär också att det är förbjudet att fler än åtta personer samlas på träffar som är öppna för alla. En allmän sammankomst eller offentlig tillställning ska begränsas till högst 8 deltagare. Utöver detta får inte fler än åtta personer vara på privata fester eller möten i festlokaler. Undantag gäller för begravningar. Vid överträdelser av lagen kan man behöva betala böter eller få fängelse i högst sex månader.Jag kan inte med full säkerhet säga att stadsvandringar omfattas av pandemilagen men med allra största sannolikhet gör dom det. Skulle ett stort antal människor samlas på en stadsvandring skulle det antagligen bryta mot lagen. Sammanfattningsvis rekommenderar jag er att inte samlas fler än 8 personer. Oavsett om det är en sammankomst som regleras av pandemilagen gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd, vilket bland annat innebär att vi ska umgås i en mindre krets och hålla avstånd.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna i lag (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (Pandemilagen) är något svåra att utläsa, men kort och gott kan din fråga besvaras med att ni, enligt de angivna omständigheter, inte riskerar straff med anledning av Pandemilagen. Enligt 24 § Pandemilagen framgår det att böter eller fängelse endast aktualiseras för den som bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av bland annat 12 § Pandemilagen. I 12 § Pandemilagen framgår ett förbud mot att samlas i ett sällskap större än åtta personer på platser allmänheten har tillträde. Här ska speciellt noteras "på platser allmänheten har tillträde", detta innebär att exempelvis fester som anordnas i privat syfte där kretsen av personer som är inbjudna endast omfattar folk du känner (vänner och familj) inte omfattas av förbudet i 12 § Pandemilagen, varför risk för straffrättsliga påföljder inte föreligger. Detta förutsätter som sagt att ni begränsar studentfirandet till att endast omfatta folk i er bekantskap och att ni har festen på er egna tomt. Förändras dessa omständigheter (t.ex att ni bestämmer er för att hyra en lokal i stället) finns risk för att böter eller fängelse faktiskt blir aktuellt. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt svensk rätt är det straffbart att inneha skjutvapen utan tillstånd se 2:1 och 9:1 vapenlagen. Polisen beslutar om vapentillstånd enligt 2:2 vapenlagen. Enligt 2:5 vapenlagen ska tillstånd bara beviljas om det kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas. Rikspolisstyrelsen (RPS) har utfärdat allmänna råd (RPSFS 2009:13) om vad som ska bedömas vid ett tillståndsärende. De råden har sedan varit vägledande i mål som rört vapentillstånd (HFD 2016 ref 33).Enligt de allmänna råden är en förutsättning för vapentillstånd att personen i fråga gjort sig känd som en pålitlig, omdömesgill och laglydig person. RPS menar vidare att en person som begått brott som påverkar lämpligheten att inneha skjutvapen inte bör få vapentillstånd förrän en viss tid efter brottet begicks. Brottets svårhetsgrad ska i det fallet vara avgörande för att bestämma hur lång tid efter domen som vapentillstånd kan meddelas. RPS uttalar också att det vid brott mot jaktlagstiftningen som medför exempelvis villkorlig dom inte bör beviljas tillstånd förrän cirka fem år efter det att gärningen begicks.Eftersom bedömningar sker från fall till fall är det svårt att säga exakt hur lång tid efter domen du kan ansöka om vapenlicens. Eftersom din dom är hänförlig till hantering av vapen kan du sannolikt inte få vapenlicens förrän åtminstone ett par år efter brottet begicks. Däremot är det enligt min bedömning inte troligt att du behöver vänta tills domen försvinner ur belastningsregistret för att kunna få din licens. Du ska ha fyllt 18 år (vissa undantag finns), vara laglydig och skötsam och kunna intyga ändamålet med att du ska inneha vapen. Fem år efter brottet begicks bör du definitivt kunna få vapenlicens.Klicka på länken för att komma till ansökan: https://polisen.se/lagar-och-regler/vapen-regler-och-tillstand/ansok-om-vapentillstand/ Hälsningar,