Finns det något man kan göra för att minska spärrtiden för indraget körkort pga drograttfylla?

2019-01-10 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, min sambo har blivit dömd för grovt rattfylleri och har fått villkorlig dom. Transportstyrelsen överväger därför att återkalla hans körkort tills vidare och vi har nu möjlighet att yttra oss inför beslutet. De bestämmelser som gäller i detta fall är: 5 kap. 3e paragraf 1 b och 5 kap. 5e paragraf alternativt 6e paragraf körkortslagen. Jag vet inte vad de paragraferna innebär.Den inträffade händelsen hände för 2, 5 år sedan och narkotikan var receptbelagda mediciner som han inte har längre. Finns det något vi kan göra för att påverka tiden som körkorten blir indragna? Något specifikt vi ska formulera i yttrandet? mvh
Sandra Lundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga finns tillämpliga regler i körkortslagen (KkL) lag om straff för vissa trafikbrott (TBL) och narkotikastrafflagen (NSL). Vad innebär paragraferna transportstyrelsen hänvisar till? Utifrån din fråga kommer jag nedan kort och generellt gå igenom vad transportstyrelsen menar när de hänvisar till de olika paragraferna. 1. Ett körkort ska återkallas om en person gjort sig skyldig till rattfylleri. Rattfylleri inkluderar både att en person druckit alkohol alternativt tagit narkotikaklassade preparat. (5 kap 3§ första punkten b KkL) 2. Drograttfylleri, som i din sambos fall, innebär att en person kör ett motordrivet fordron efter att ha intagit narkotika i en så stor mängd att det finns narkotiskt ämne kvar i blodet. (4§ TBL) 3. Narkotika anses i lagens mening vara läkemedel eller hälsofarliga varor som kan ha en beroendeframkallande eller eurforiserande effekt. (4§ TBL jämte 8§ NSL) 4. Det finns ett undantag i regeln om drograttfylleri som säger att det inte är rattfylleri om personen intagit narkotikan i enlighet med läkares ordination på ett utfärdat recept. (4§ andra stycket TBL) 5. Ett körkort kan återkallas tills vidare i väntan på ett beslut om körkortet ska återkallas eller inte. Körkortet ska återkallas tills vidare om det finns sannolika skäl att det kommer slutligen återkallas. Sannolika skäl innebär att det ska vara troligt att körkortet slutligen kommer återkallas på grund av att personen gjort sig skyldig till brottet drograttfylleri. (5 kap 5§ KkL se också exempelvis RÅ 1992 ref. 34) 6. Om körkortet slutligen återkallas så ska en spärrtid bestämmas. Spärrtiden för brott av normalgraden är lägst en månad och högst tre år. För grova brott, som i din sambos fall, är spärrtiden lägst ett år och högst tre år (5 kap 6§ KkL) Vad kan påverka spärrtiden för det körkortet? Faktorer man vet kan påverka spärrtidens längd i minskande riktning är behovet av körkortet i vardagen och hur lång tid som gått sedan brottet begicks. Faktorer som kan påverka spärrtiden i ökande riktning är upprepade trafikbrott eller tidigare återkallande av körkortet. (Prop. 1975/76:155 sida 99 ff) Vad ska ni skriva i yttrandet? Du skriver att din sambo är dömd för grovt rattfylleri. Min bedömning är därför att transportstyrelsen med största sannolikhet kommer återkalla körkortet och bestämma en spärrtid som är minst ett år och högst tre år. Jag vet inte vilka aspekter gällande den receptbelagda medicinen som togs upp i domen men jag förutsätter att din sambo lyfte att det var just den receptbelagda medicinen som gav positivt narkotika prov. Undantaget jag nämnde ovan under punkten 4. bedömer jag därför inte är relevant att lyfta i yttrandet om återkallelse av körkortet. Utöver att transportstyrelsen har rätt att återkalla körkort har de också möjlighet att dela ut varningar. Din sambo skulle i yttrandet därför i stället kunna argumentera att en varning bör räcka, framförallt eftersom det är relativt lång tid som förflutit sedan brottet begicks. Använder din sambo bilen i jobbet? Isåfall är det ytterligare en aspekt att argumentera för som ett särskilt skäl för att sätta ner spärrtiden eller att transportstyrelsen istället ska utfärda en varning. (5 kap 9§ KkL samt 5kap 10§ KkL ). Hoppas du känner att du fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss.

Hur går vi tillväga för att få en godkänd ordningsbot omprövad i domstol?

2019-01-09 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Vad göra? Min son (24 år) blev i fredags 4/1 stoppad av en polisbil ca 17:30 mitt i stan. De har följt efter honom i ett antal km. Dom frågar honom hur länge han kört bil, 6 år svarar han då. Din bil låter för mycket, säger dom. Det är en Audi RS3 en sportbil, den låter så här svara han. Den är på detta vis i originalskick från Audi. Enligt någon paragraf som polisen hänvisar till får ett fordon inte låta så mycket. De visade inte upp någon decibel mätare, utan har ifrån sitt fordon uppskattat att vår bil "låter" för mycket. Dom bötfäller honom med 1.000kr som han oturligt nog godtar, vågade inte göra annat. Det är dessutom en företagsbil och inte privatbil, att han då blir bötfälld känns även det konstigt. Allt detta känns mer som att polisen gjort för att det var en ung ensam kille som kör. Det är ju konstigt att Audi ens får sälja denna modell om man inte ska få köra den!? Det var ju heller inte så att dom sa åt honom att göra något åt ljudet och sedan göra en ombesiktning… Hur kan vi i efterhand bestrida detta? Med vänlig hälsning
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur du kan hjälpa din son att få sin ordningsbot omprövad trots att han godkänt den. I mitt svar utgår jag ifrån att din son skriftligt godkände boten på plats där polisen utfärdade den. De relevanta reglerna jag kommer att använda i mitt svar hittar du i Rättegångsbalken (RB) och Trafikförordningen (TF). Vilket brott har begåtts?När en bil framförs måste föraren se till att den inte orsakar onödigt buller (TF 4:7), vilket enligt Transportstyrelsen är högst 74 dB(A). Om polisen bedömer att föraren bryter mot denna regel har de rätt att utfärda en ordningsbot (RB 48:1), som brukar ligga på 1 000 kr (TF 14:3). Eftersom det var din son som var förare av bilen har polisen rätt att bötfälla honom, då det är föraren och inte ägaren av fordonet som ansvarar för att fordonet framförs på ett sätt som inte orsakar onödigt buller (TF 1:5).Polisen får utfärda en ordningsbot för onödigt buller enbart baserat på sina egna bedömningar. Det krävs alltså inte att de har ett mätinstrument som visar att decibelgränsen överskridits. Vad innebär en underskriven ordningsbot?En underskriven ordningsbot gäller som en dom som vunnit laga kraft (RB 48:3). Detta innebär att den inte kan överklagas. Det finns dock två möjligheter att ansöka om att få ordningsboten prövad av tingsrätten.Alternativ 1: Ni ansöker om att tingsrätten undanröjer ordningsbotenDet första och lämpligaste sättet att angripa ordningsboten är att ansöka om att tingsrätten på er ort undanröjer den (RB 59:7 och 59:10). Ansökan måste ha inkommit inom ett år från dess att din son godkände ordningsboten. Tingsrätten kan undanröja ordningsboten på tre olika grunder:1. Om din sons godkännande inte kan anses som en giltig viljeförklaringExempel: När den misstänkte bifogat en förklaring som tydliggör att hen inte ansett sig ha begått någon brottslig handling. Den här grunden kan också användas om den misstänkte har bristande rättshandlingsförmåga (omyndig eller psykiskt sjuk), vilket dock inte verkar vara fallet för din son. Den möjlighet som kan finnas under denna punkt är att hävda att din son erkände brottet genom sitt undertecknande, enbart på grund av att han fick den felaktiga uppfattningen att han gjort något brottsligt. 2. Om det vid ärendets behandling förekommit sådant fel att föreläggandet bör anses ogiltigtExempel: Denna punkt gäller formella fel som polisen kan ha begått då ordningsboten utfärdades. De krav som ställs på polisen när de ska utfärda ordningsbot hittar du i RB 48:13-17. Om ni misstänker att något i polisens hantering bryter mot någon av dessa regler kan alltså denna grund användas i ansökan. 3. Om föreläggandet inte överensstämmer med lagExempel: Den här punkten avser tillämpning av materiell rätt, det vill säga att rättstillämpningen som polisen gjorde vid tillfället var felaktig. Även denna punkt kan alltså användas för att hävda att din son inte begått något brott. Rättstillämpningen ska dock ha varit felaktig vid det aktuella tillfället och inte visa sig ha varit det i efterhand.Alternativ 2: Ni ansöker om resningDet andra alternativet din son har är att begära resning (RB 58:5). Ansökan om resning ska lämnas in till hovrätten (RB 58:10 a). Resning kan beviljas om ni har något bevis eller någon omständighet som inte tidigare frambringats och som sannolikt skulle lett till att din son inte fått någon ordningsbot (RB 58:2 4 p). Det finns exempelvis ett rättsfall där en person som skrivit under en ordningsbot för rattfylleri beviljades resning och fick boten undanröjd då han endast var omtöcknad efter en misshandel och inte var medveten om vad han gjorde då han undertecknade boten. Ett besiktningsprotokoll av bilen som visar att ljudnivån inte överstiger den tillåtna gränsen skulle exempelvis kunna läggas till grund för en resningsansökan. Hur går ni vidare?Generellt är den möjlighet som ligger närmast till hands när man vill få en ordningsbot prövad att ansöka om att få den undanröjd av tingsrätten. I er situation ser jag dock ett problem i att ni måste övertyga tingsrätten att ett fel begåtts, utan att använda omständigheter som blivit kända först i efterhand för att kunna nå någon framgång. Om ni exempelvis testar bilen och får ett besiktningsprotokoll som klargör att bilens ljudnivå inte överstiger den tillåtna gränsen är det inte säkert att det kan användas. Ett sådant besiktningsprotokoll kan dock användas i en ansökan om resning. Har ni annan bevisning kan den givetvis också användas. I ansökan om resning skriver ni varför ni anser att saker och ting inte gick rätt till när polisen utfärdade boten. Det för svårt för mig att ge er något konkret råd gällande hur ni bör utforma er ansökan, oavsett vilket alternativ ni väljer. Om ni väljer att driva processen vidare är min rekommendation därför att ni tar hjälp av en jurist som är specialiserad på brottmål. En jurist kan del hjälpa er att bedöma om ni har någon möjlighet att nå framgång med en ansökan om resning eller undanröjande, samt att skriva en sådan ansökan om en sådan möjlighet finns. Slutligen vill jag dock upplysa er om att det kan bli kostsamt att få denna fråga prövad i domstol. Skulle tingsrätten godta er ansökan, men ändå besluta att penningböter ska dömas ut, måste ni stå för statens och era egna rättegångskostnader – vilket kan bli betydligt dyrare än 1 000 kr (RB 31:1). Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Smitning utan uppsåt?

2018-12-31 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, jag skulle köra ut från parkeringen där jag bor. Och tyckte att jag kom när ena bilen som stod brevid. Jag hörde inget , kände inget och såg inte heller att jag kom emot bilen. Och den har jätte mycket märken och repor sen innan på hela bilen. Så vet inte heller om märket satt från början eller inte. Om jag gjorde nåt, för ärligt vet jag inte? Är nästan 100% att jag inte kom emot den, men man kan ju inte låta bli att bli lite orolig.....
Lovisa Sidén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 5 § Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott framgår det att " Om en vägtrafikant, som med eller utan skuld haft del i uppkomsten av en trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrar sig att i mån av förmåga medverka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen bör föranleda, eller om han undandrar sig att uppge namn och hemvist eller att lämna upplysningar om händelsen, döms till böter eller fängelse i högst sex månader."Straffansvar ådöms även i fall där exempelvis någon har kört på en parkerad bil eller skadar annan egendom och inte fäster meddelande med namn och adress eller på annat sätt underrättar den upplysningsberättigad eller kontakta polisen. Om man inte gör detta bryter man mot 5 § och gör sig skyldig till smitning. Emellertid krävs det uppsåt att avlägsna dig, med andra ord måste man ha haft uppsåt för att lämna en olycksplats. Det som talar för att du inte har uppsåt och därmed inte skulle kunna bli dömd är att du varken kände, hörde eller såg något. Dessutom blir det svårt att precisera vilken repa du har åstadkommit om det finns repor överallt på hela bilen. Det som talar för uppsåt är att du har konstaterat repan och att du skulle kunna ha en inblandning men sen inte gjort något. Mitt förslag är att du kontaktar polisen så snabbt som möjligt och lämnar uppgifter, sedan avvaktar du i fall polisen hör av sig om det kommer in en anmälan. Hoppas du blev nöjd med svaret på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jag har kört rattfull. Vad får jag (kanske) för straff?

2018-12-31 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Jag har tidigare en dom för grovt rattfylleri, avtjänat för snart 12 år sedan, 1 månad med fotboja. Åkte fast med 0.64 häromdagen vilket jag själv var högst förvånad över. Vad är troligt i mitt fall? Blir det boja igen? Ser man allvarligt på det brott jag sonat för så länge sedan? Kan det bli böter? Fängelse? Vad är mest troligt? Kan man ha alkolås och få behålla körkortet?
Fredrik Rising |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tyvärr ingen kristallkula som kan berätta för mig vad domstolen kommer komma fram till i ditt fall, men jag ska försöka förutsäga vad domstolen sannolikt kommer komma fram till. När domstolen ska bedöma vilket straff du ska dömas till så görs det i huvudsakligen fyra steg:1. Rubricering (4 § Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott i ditt fall, det vill säga rattfylleri av normalgraden)2. Straffvärde (29 kap. §§ 1-3 Brottsbalken)3. Val av påföljd (30 kap. §§ 4-6, 7-10 och 32 kap. §§ 2, 5 alternativt 31 kap. §§ 2-3 och 32 kap. § 1 Brottsbalken)4. Slutlig straffmätning (29 kap. 4-7 §§ Brottsbalken).För det första kommer domstolen antagligen rubricera brottet som rattfylleri av normalgraden. Detta eftersom för att det ska nå upp till grovt rattfylleri ska det beaktas om du har haft en alkoholkoncentrationen som uppgått till minst 1,0 promille i blodet när du framfört fordonet. (och du har "endast" haft 0,64). Straffet för rattfylleri av normalgraden är böter eller fängelse i högst sex månader. Det är dock värt att poängtera att andra omständigheter kan påverka rubriceringen, såsom om du framfört fordonet på ett sådant sätt att det inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.För det andra ska domstolen bedöma straffvärdet av detta rattfylleri genom att ta i åtanke försvårande eller förmildrande omständigheter (29 kap. 1-3 §§ Brottsbalken). Som försvårande omständighet kan det exempelvis röra sig om du visat stor hänsynslöshet i samband med att du framfört fordonet. Om det inte förelegat några sådana omständigheter så kommer straffvärdet antagligen bedömas som relativt lågt (kanske motsvarar fängelse i 3-5 månader). För det tredje är det tänkt att domstolen ska pröva val av påföljd. 30 kap. 4 § Brottsbalken är den centrala bestämmelsen, och i den är omständigheter som talar för fängelse: (1) straffvärde, (2) artbrott och (3) återfall i brottslighet. Som tidigare sagts är straffvärdet relativt lågt i ditt fall och ditt återfall i brottslighet kommer inte att beaktas eftersom det har utvecklats en riktlinje som säger att brott som ligger mer än fyra år tillbaka i tiden normalt inte bör tillmätas någon betydelse. Rattfylleri är dock ett artbrott, men eftersom jag anser att straffvärdet motsvarar fängelse i kanske 3-5 månader kommer det föreligga en presumtion mot fängelse (fängelse döms sällan ut om straffet motsvarar fängelse under 1 år). Presumtionen mot fängelse har därför inte brutits (30 kap. 1, 4 §§ Brottsbalken). Domstolen kommer då antagligen gå vidare och bedöma om du har behov av skyddstillsyn (30 kap. 9 § Brottsbalken). Skyddstillsyn kan innebära att du får läkarvård eller nykterhetsvårdande behandling. Om domstolen bedömer att du inte har sådant behov, och det saknas särskild anledning att befara att du kommer göra dig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § Brottsbalken), så kommer domstolen antagligen döma dig till villkorlig dom förenat med dagsböter (30 kap. 8 § Brottsbalken). Eventuellt tillsammans med samhällstjänst.För det fjärde gör domstolen en slutlig straffmätning enligt 29 kap. 4-7 §§ Brottsbalken. I den ska domstolen bland annat, i skärpande riktning ta hänsyn till om du tidigare gjort dig skyldig till brott, om inte det förhållandet beaktats genom valet av påföljd. Men eftersom det har förflutit mer än fyra år sedan det brottet begåtts kommer bestämmelsen inte tillämpas, och din tidigare brottslighet påverkar inte.Resultatet av detta bör bli att du blir dömd till villkorlig dom förenat med böter. Angående körkortet så leder rattfylleri så gott som alltid till att körkortet återkallas, och då oftast 12 månader för rattfylleri av normalgraden. Om du önskar att få köra bil med villkor om alkolås så går det att ansöka om detta hos Transportstyrelsen. Villkorstiden är ett år för rattfylleri av normalgraden.Hoppas du fick någorlunda vägledning med dina frågor!Mvh

Får Transportstyrelsen återkalla mitt körkort även om jag fått böter?

2019-01-09 i Trafikbrott
FRÅGA |Hejsan.Jag körde 42 kilometer för fort på en 90 sträcka. Det var en kompis som sa till mig att dom inte kan ge mig både böter på 4 tusen kronor och spärrtid på mitt körkort. Hur ligger det till igentligen.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vid fortkörning och återkallelse av körkort aktualiseras dels en straffrättslig process som leds av åklagare, dels en process av Transportstyrelsen vari ett körkortsingripande kan aktualiseras.Den straffrättsliga processen kan innebära böterOm du kör bil för fort kan du dömas till böter för överträdelsen. Om du blir stoppad för fortkörning och erkänner brottet får du i regel böter. Vid allvarligare överträdelser eller för det fall att du inte erkänner brottet överlämnas ärendet till åklagare. Åklagaren kommer sedan att väcka åtal mot dig varefter domstolen får avgöra huruvida du är skyldig till brottet eller ej. Varken åklagaren eller tingsrätten har däremot rätt att återkalla ditt körkort. Eventuell återkallelse sker vid ett senare tillfälle av Transportstyrelsen.Transportstyrelsen kan besluta att ditt körkort ska återkallas med en spärrtidBestämmelserna om återkallelse av körkort finns i 5 kap. 3 § Körkortslagen, den punkt som i sådana fall skulle kunna vara aktuell är punkten 4 (att körkortshavaren överskridit högsta tillåtna hastighet och överträdelsen inte kan anses som ringa). Att överskrida hastighetsgränsen med 42 kilometer räknas inte som en ringa överträdelse.Återkallelse av körkort räknas inte som dubbelbestraffningTransportstyrelsen har en möjlighet att återkalla ditt körkort vid fortkörning, även om det utdelats böter. En återkallelse av ett körkort räknas inte som dubbelbestraffning. I rättsfallet HFD 2015:31 prövade Högsta förvaltningsdomstolen ett mål vari ett körkort återkallats på grund av annat brott som körkortshavaren gjort sig skyldig till och redan straffats för. Domstolen uttalade att en återkallelse inte utgör en form av bestraffning utan en administrativ åtgärd med sociala motiv. Högsta domstolen har även prövat körkortsåterkallelse mot Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning och kommit fram till samma slutsats; en körkortsåterkallelse räknas inte som ett straff och det strider därför inte mot förbudet mot dubbelbestraffning (jfr NJA 2015 s. 587).Sammanfattningsvis innebär det, som svar på din fråga, att det dels kan utfärdas böter för hastighetsöverträdelsen, dels kan ske en återkallelse med spärrtid. Återkallelsen räknas inte som ett straff i sig varför förbudet mot dubbelbestraffning inte är aktuellt.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vad är straffet för grovt rattfylleri m.m.?

2019-01-09 i Trafikbrott
FRÅGA |Jag körde rattfull till centrum och backade in i en annan bil när jag skulle parkera. Konstaterade skador på min bakskärm, tittade även på den andra bilen från ca 2 meters håll men kunde inte se några skador på den, uträttade mitt ärende och åkte sedan hem. Väl hemma kom polisen, fick kämna blod och urinprov. Det konstaterades 1,7 promille. Hade även använt cannabis under en vecka, rökte sista gången 3 dagar före olyckan så var ej påverkad av det vid olyckstillfället dock kommer provet troligen visa THC. Jag är 54 år med ett i övrigt välordnat liv. Har den lättare formen av bipolär sjukdom samt alkoholproblem. Har dock aldrig tidigare kört rattfull och är ostraffad. Vad kan jag tänkas få för straff?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAtt framföra ett fordon i berusat tillstånd innebär att man begår brottet rattfylleri. För rattfylleri krävs att föraren under eller efter färden haft minst 0,2 promille i blodet, alternativt om vederbörande intagit narkotika i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet (4 § Trafikbrottslagen). Brottet anses som grovt om föraren haft en alkoholkoncentration som uppgår till minst 1,0 promille i blodet eller om framförandet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Bruket av narkotika innebär i sig brottet ringa narkotikabrott.I ditt fall ligger du långt över 1,0 promille varför det inledningsvis kan konstateras att det finns en stor risk att du döms för grovt rattfylleri. Att du inte var påverkad av THC under färden spelar ingen roll i domstolens bedömning. För rattfylleri på grund av narkotikabruk är det tillräckligt att ämnet finns kvar i blodet. Bedömningen är densamma för ringa narkotikabrott, det krävs inte att du är påverkad utan det är tillräckligt att ämnet är spårbart i blodet.Att du avvikit från en olycksplats kan även innebära att du gjort dig skyldig till brottet obehörigt avvikande från trafikolycksplats, s.k. smitning (5 § Trafikbrottslagen). Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. I ditt fall, om du döms för grovt rattfylleri, blir inte böter aktuellt utan straffet kommer att vägas in i påföljden som helhet.De brott du eventuellt gjort dig skyldig till är således grovt rattfylleri, ringa narkotikabrott och olovligt avvikande från olycksplats.Det krävs uppsåt och åklagaren har bevisbördanOm du blir åtalad för brotten är det åklagaren som har hela bevisbördan. Det innebär att åklagaren till rätten ska lägga fram sådan bevisning att det är ställt utom rimligt tvivel att du begått brotten och att du haft uppsåt till det. Nu har jag ingen närmre bakgrund till vad som skett mer än det du skrivit. Men eftersom polisen kommit hem till dig efter färden torde det finnas vittnen som kan vittna dels om att du kört in i en annan bil, dels att du kört bilen. Narkotikabruket torde också gå att bevisa om du fortfarande hade THC i blodet vid provtagningen. Vad gäller det grova rattfylleriet så finns det fall där misstänkta som blivit tagna i hemmet friats, när de hävdat att de druckit alkoholen först efter färden (jfr Göta hovrätt mål nr B 420-18). Som jag förstår din fråga hade du däremot druckit alkoholen redan innan färden varför ett grovt rattfylleri är för handen.Normalstraffet är 1-2 månaders fängelseEfter genomgång av praxis kan konstateras att normalstraffet för grovt rattfylleri är en månads fängelse (se t.ex. Hovrätten för övre Norrland mål nr B339-18 och mål nr B750-17). Sannolikt kommer du inte att dömas för ringa narkotikabrott då brottet konsumeras av det grova rattfylleriet (se Göta Hovrätt mål nr B735-17). I vissa fall kan ett grovt rattfylleri generera två månaders fängelse, så skedde i mål nr B913-18 från Hovrätten för övre Norrland. I målet hade föraren en promillehalt om 2,09, vilket är mer än i ditt fall. Risken finns däremot att även du hamnar kring två månaders fängelse, framförallt om du även döms för smitning. I mål nr B2674-11 från Hovrätten för västra Sverige dömdes föraren till 75 timmars samhällstjänst, motsvarande två månaders fängelse. Vederbörande hade haft en promillehalt om 1,28 och dömdes för grovt rattfylleri och smitning.Brottet grovt rattfylleri är av sådan art att det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. För att presumtionen ska brytas och annan påföljd aktualiseras krävs att det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl kan beaktas att den tilltalade samtycker till samhällstjänst, under förutsättning att sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter. Ytterligare ett särskilt skäl är om alkoholmissbruk kan ha bidragit till gärningen och att den tilltalade som en del i en skyddstillsyn kan genomgå vård för missbruket. Vården ska i sådana fall vara tillräckligt ingripande för att den ska kunna ersätta ett fängelsestraff.Det som talar till din fördel i påföljdsfrågan är att du tidigare är ostraffad och att du har ett alkoholmissbruk som det kan argumenteras för att har bidragit till gärningen. Det som talar till din nackdel är den höga promillehalten du hade. Desto högre promillehalt, desto allvarligare brott; vilket innebär att det inte är säkert att vård kan anses vara tillräckligt ingripande för att ersätta ett fängelsestraff. Dock finns det olika former av behandling, varav vissa är mer ingripande och andra mindre. En öppenvårdsbehandling anses exempelvis som mindre ingripande än kontraktsvård i vilken du vistas på ett behandlingshem.Ditt körkort kommer att återkallasEn körkortsåterkallelse sker i regel av Transportstyrelsen om du döms för brottet. Återkallelsen av körkortet räknas i sig inte som ett straff utan sker av sociala och säkerhetsmässiga skäl. Körkortet ska återkallas bland annat vid rattfylleri och grovt rattfylleri (5 kap. 3 § Körkortslagen).När körkortet återkallas ska det sättas en spärrtid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas. Spärrtiden ska vara minst en månad och högst tre år. Vid grovt rattfylleri ska spärrtiden vara minst ett år. I ditt fall kan du således räkna med en spärrtid om minst ett år.Sammanfattning och rådGenom att framföra ett fordon påverkad av stora mängder alkohol och med spår av narkotika i blodet kan du ha gjort dig skyldig till grovt rattfylleri. Att du lämnade olycksplatsen kan innebära en smitning (obehörigt avvikande från trafikolycksplats).Normalstraffet för grovt rattfylleri är ca en månads fängelse. I samband med smitning och en hög promillehalt som i ditt fall får du räkna med att det finns en risk för två månaders fängelse. Grovt rattfylleri är ett s.k. artbrott för vilket utgångspunkten är att fängelse ska utdömas. Om det finns särskilda skäl får annan påföljd väljas, om den är tillräckligt ingripande. Så kan vara fallet om t.ex. ett alkoholmissbruk bidragit till gärningen.I ditt fall kan det argumenteras för att skyddstillsyn i kombination med vårdinsats (antingen öppenvård eller kontraktsvård) bör vara aktuell. Tyvärr arbetar inte Lawlines juristbyrå med straffrätt varför jag inte kan erbjuda dig kontakt med någon av våra jurister för att företräda dig Däremot kommer du inför rättegången att tilldelas en offentlig försvarare med vilken jag tycker du ska ta upp möjligheten till en utredning om annan påföljd än fängelse.Om något är oklart är du välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fortkörningsböter när annan än ägaren körde

2018-12-31 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej!Om jag får ett meddelande från polisen att min bil och förare har fotograferats och man ber mig att meddela vem föraren var vid tillfället -är jag då skyldig att ange vem det är?Det var en mycket god kompis som körde -men tyvärr för fort-och jag vill inte att han skall "åka fast" Bilden på föraren är för dålig för att kunna identifiera föraren. Självfallet vill jag inte heller betala fortkörningsböterna för kompisen.Ser fram emot ert svar
Andrea Gicic |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är polisens ansvar att utreda fortkörning som registreras av fartkameror. En förutsättning för att man som ägare till en bil ska kunna bli ansvarig för fortkörning är att man själv har kört bilen. Detta innebär att endast föraren kan bötfällas för fortkörning. I ditt fall saknas således förutsättningar för att ägaren (d v s du) ska bli skyldig att betala fortkörningsböter. Under polisens utredning kontrolleras fordonet och möjliga förare i olika register. Om det inte går att identifiera föraren skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet. Det kan poängteras att det inte finns något krav på att ägaren till bilen måste uppge vem det är som har kört bilen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan man polisanmäla någon som alltid kör för fort och dessutom använder mobilen samtidigt?

2018-12-28 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej,jag undrar över om man kan polisanmäla någon som har en direkt ansvarslös inställning till trafiksäkerheten.Om man, hypotetiskt, skulle ha en kompis som väldigt ofta kör högt över laglig gräns, snapar när hen kör och som inte visar någon hänsyn när man säger åt hen att skärpa sig och som konstant kör minst 20-40 km/h över hastighetsbegränsningen, skulle man kunna polisanmäla den personen om man fick tag på några av bilderna eller videorna där man ser hen filma och köra samtidigt i alldeles för hög hastighet? Finns det någon chans att det leder till åtal? Personen är på sin prövotid för sitt körkort, om det gör någon skillnad.Tack på förhand
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om det här hittar du i trafikbrottslagen, trafikförordningen och körkortslagen. Kan din kompis dömas för sin ansvarslösa bilkörning?Köra bil och använda mobiltelefonenDet är numer inte tillåtet att köra bil samtidigt som en mobiltelefon hålls i handen, t.ex. för att snapa. Det är inte heller tillåtet att använda mobiltelefonen på ett sätt som gör att det inverkar menligt på bilkörningen (4 kap. 10 e § trafikförordningen). En bilförare som gör detta kan dömas till böter (14 kap. 3 § trafikförordningen).Köra för fortAtt överskrida hastighetsbegränsningarna är självklart inte tillåtet det heller. Det kan leda till böter. Transportstyrelsen kan även besluta om att återkalla körkortet och i så fall börjar en spärrtid löpa som anger hur lång tid som ska passera innan personen kan få tillbaka sitt körkort (5 kap. 3 § körkortslagen). Eftersom det rör sig om ett körkort med prövotid i det här fallet måste din kompis göra ett nytt körkortsprov (både kunskaps- och körprov) innan ett nytt körkort kan utfärdas (5 kap. 15 § körkortslagen).Vårdslöshet i trafikenI och med kombinationen av användningen av mobilen och ganska kraftig fortkörning skulle det också kunna bli fråga om vårdslöshet i trafik, vilket kan leda till böter (1 § trafikbrottslagen).Hur ser chanserna ut om du gör en polisanmälan?Det är klart att du ska göra en polisanmälan om du upplever att din kompis begår trafikbrott. Du kan hitta mer information på polisens hemsida men du gör lättast en anmälan genom att ringa 114 14 eller genom att besöka närmaste polisstation. Det är tyvärr svårt att säga hur stor chans det är att anmälan leder vidare till åtgärder såsom åtal, eftersom en sådan bedömning görs av polis och åklagare i varje enskilt fall. Det är helt klart större chans att din anmälan leder vidare om du har tydliga bevis i form av filmer, eventuella vittnen, klara hastighetsöverträdelser m.m. så att din anmälan blir så konkret som möjligt. Görs anmälan kan det åtminstone leda till att en utredning påbörjas så att din kompis får sig en tankeställare även om utredningen i slutändan inte skulle leda till något åtal. Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna om du skulle ha fler frågor.Med vänlig hälsning,