Alexandra Madsen |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I den nya lagen om tobak och liknande produkter står det att det är förbjudet att sälja tobak till den som inte fyllt 18 år och den som lämnar ut en sådan produkt ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått 18 år (5 kap. 18 §). Det följer av lagen att endast den som har tillstånd att får bedriva handel med tobaksvaror (5 kap. 1 §). Det framgår även att den som bedriver tillståndspliktig försäljning av tobaksvaror ska utöva särskild kontroll över försäljningen (5 kap. 6 §), samt ska ge personalen den information som behövs för att lagen ska kunna följas (5 kap. 12 §). Det följer av lagen att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller lämnar ut tobak i strid med 5 kap. 18 § ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader (10 kap. 2 § 2 st.). Därigenom kan man argumentera för om det är lämpligt att någon som är under 18 år själv ska stå i kassan och sälja tobak, trots att det inte finns något uttryckligt förbud mot det.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att dina konton hos den aktuella banken har frysts och vad du följaktligen kan göra i denna situation. Denna typ av frågeställningar regleras främst av Penningtvättslagen.Vad innebär penningtvättslagen?Banken har med största sannolikhet låst dina konton eftersom de vill ha en förklaring var pengarna, som du referera till som lån, kommer ifrån för att utreda huruvida penningtvätt kan tänkas föreligga. Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism. Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Varför ställer banken frågor om mina finansiella engangemang?I och med den nya lagen har banker och andra finansiella institut fått höga krav att hålla koll på deras kunders användande av bankens produkter och tjänster. I det fall banken bedömer någon transaktion eller önskad insättning som avvikande från kundens beteende eller har någon annan misstanke har banken en juridisk skyldighet ett utreda huruvida brott kan misstänkas föreligga. Banken får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en transaktion om banken inte har tillräcklig kännedom om dig som kund för att utifrån det utvärdera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism (3 kap. 1 § penningtvättslagen).Vad innebär detta?Banken har full rätt att utkräva dokumentation från dig gällande dessa transaktioner. Detta eftersom bankerna enligt lag har väldigt högt ställda krav på sig i kampen att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Om du kan visa de aktuella transaktionernas syfte och ursprung kommer problemet att vara löst. Mitt råd är att du tar kontakt med banken och frågar vilka uppgifter de vill ha av dig. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Gustav Östlund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att ta ut eller skicka pengar åt någon som har fått pengarna genom bedrägeri kan utgöra penningtvättsbrottDen som överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar eller vidtar annan åtgärd med egendom som härrör från brottslig verksamhet, med syfte att dölja pengarna eller annars deltar i transaktioner som utförs för skens skull, gör sig skyldig till penningtvättsbrott (3 § lagen om straff för penningtvättsbrott). Att en person tar ut pengar åt en person som har fått pengarna genom ett bedrägeri, är en gärning som faller inom ramen för penningtvättsbrott. Att "swisha pengarna vidare" istället för att ta ut dem, skulle även det kunna ses som en handling i ett led som syftar till att dölja pengarna.För att en gärning ska vara brottslig krävs uppsåtEn förutsättning för att någon ska fällas för brott, är att personen har haft uppsåt att begå brottet. För det krävs antingen avsikt att begå brottet, eller insikt om vad det är för handling man vidtar. Det är därför som utgångspunkt i sig inte brottsligt att ta ut någon annans "smutsiga" pengar, om man inte känner till var pengarna kommer ifrån. Att en person får pengar på sitt konto, vilka denne ska ta ut åt en "halv-bekant" är dock en omständighet som kan tala för att den misstänkte har uppsåt att begå penningtvättsbrott, eftersom denne kan ha insikt om, eller vara likgiltig inför förverkligandet av brottet.Otillåtna gärningar begångna under tvång är inte brottsliga om de är försvarligaDet ska också tilläggas att otillåtna gärningar begångna under tvång inte alltid är att se som brottsliga. Om en person är tvingad att begå ett brott aktualiseras brottsbalkens bestämmelser om nöd och nödvärn, vilket kan rättfärdiga att en person har begått en brottslig gärning (24 kap. 4 § brottsbalken). I fråga om nöd är det tillåtet att begå en brottslig gärning, så länge det inte är oförsvarligt. Att swisha pengar till någon annan och därmed eventuellt göra sig skyldig till penningtvättsbrott, efter att personer har kommit hem och hotat en, bör beroende på omständigheterna kunna ses som försvarligt. Däremot verkar inte en sådan nödsituation ha förelegat när ditt barn gick med på att ta emot pengarna.SammanfattningDet är många komplexa omständigheter i fallet som gör det väldigt svårt att utan någon större utredning bedöma vad som kommer att ske. Det finns dock en beaktansvärd risk för att det inträffade kan leda till åtal. Med hänsyn till ditt barns låga ålder och omständigheterna i övrigt bör dock, om det leder till åtal och fällande dom, straffet bli mycket lågt.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i brottsbalken (BrB). Straffet för hot mot tjänsteman är för närvarande böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt (t.ex. om gärningen innefattat allvarligt våld, eller om gärningen innefattat hot med exempelvis ett vapen) döms man för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år, se 17 kap. 1 § BrB. Från och med 1 januari 2020 sker vissa ändringar i 17 kap. 1 § BrB. Straffet för hot mot tjänsteman är fortfarande böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms man däremot efter 1 januari 2020 till fängelse i lägst ett och högst sex år. Hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh

Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad som gäller för den som exempelvis administrerar en Facebooksida, där andra personer tillåts uttala sig på sätt som utgör hets mot folkgrupp är något oklart, och det finns ingen tydlig vägledning på området.En person har dömts för att inte ha rensat FacebookinläggI en uppmärksammad dom från 2019 dömdes en person för brott för att denne hade låtit folk göra grovt rasistiska inlägg (som utgjorde hets mot folkgrupp) i sin facebookgrupp, utan att personen hade tagit bort inläggen. Personen dömdes dock inte för hets mot folkgrupp utan istället för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (som också kallas BBS-lagen).Den som tillhandahåller en facebooksida ska ta bort andras brottsliga inläggEnligt lagen ska den som tillhandahåller en "elektronisk anslagstavla" (vilket kan vara en facebooksida eller facebookgrupp) ta bort eller förhindra vidare spridning av meddelanden som utgör vissa brott (5 § BBS-lagen). Sådana meddelanden kan vara rasistiska inlägg som utgör hets mot folkgrupp. Det är alltså administratörens ansvar att ta bort sådana inlägg.Det krävs att inläggens innehåll uppenbart utgör något av de brott som nämns i paragrafen. Om det rör sig om mer tveksamma fall, kan inte administratören göra sig skyldig till brott.Den som inte tar bort sådana meddelanden i tid kan dömas till böter eller fängelseDen som inte tar bort sådana inlägg, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, och, om brottet är grovt, fängelse i högst två år (7 § BBS-lagen).Det krävs med andra ord inte att administratören omedelbart tar bort sådana kommentarer, eftersom det inte är grovt oaktsamt att vänta tills man får tillfälle att gå in på sidan. Administratören bör dock inte vänta för länge. I fallet med personen som dömdes under förra året, rörde det sig om åtta kommentarer som uppenbart utgjorde hets mot folkgrupp och att administratören hade uppsåt att inte ta bort sex av dem och varit grovt oaktsam med att inte ta bort två meddelanden. Personen dömdes till villkorlig dom och böter.SammanfattningÄven om rättsområdet för tillfället är någorlunda oklart, bör slutsatsen kunna dras att den person som har en Facebooksida eller liknande, men som inte tar bort uppenbart rasistiska inlägg från andra personer som publiceras på sidan, kan göra sig skyldig till brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga kommer jag att förklara för hur 17 kap. 11 § brottsbalken (skyddande av brottsling) har tolkats.När ska skyddande av brottsling inte leda till ansvar?Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom eller henne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras, ska personen dömas för skyddande av brottsling (17 kap. 11 § brottsbalken). Enligt 17 kap. 11 § 5 st. brottsbalken kan en person däremot bli fri från ansvar om gärningen är att anse som ringa med hänsyn till gärningsmannens förhållande till den brottslige och övriga omständigheter. En helhetsbedömning skall göras av samtliga omständigheter för att avgöra om personen ska frias från ansvar enligt femte stycket.I NJA 2015 s. 31 gjorde Högsta domstolen en bedömning av ansvarsfrihetsregeln (17 kap. 11 § 5 st. brottsbalken) i förhållande till en far som med sin son hade hjälpt sin andra son att fly från landet och därmed undkomma straffansvar. Högsta domstolen menade att bestämmelsen historiskt sett föreskrev att vissa släktmedlemmar skulle undantas från straffansvar, och att den nuvarande avfattningen av bestämmelsen inte skulle innebära en förändring från detta. Domstolen påpekade dessutom bl.a. att handlande från en nära familjemedlem ofta framstår som mindre klandervärt än motsvarande agerande från någon som inte räknas bland den brottsliges allra närmaste. Domstolen frikände slutligen de två närstående från brottet skyddande av brottsling.Domstolens resonemang ska inte tolkas som att varje familjemedlem som skyddar en brottsling ska frias från ansvar. Domstolens resonemang bör istället tolkas som att den omständighet att det är en familjemedlem som skyddar en brottsling talar för att han/hon frias från ansvar.SammanfattningEnligt 17 kap. 11 § 5 st. brottsbalken finns möjlighet att fria från ansvar om någon som misstänks för skyddande av brottsling exempelvis är närstående till gärningsmannen i fråga. Som sagt krävs en helhetsbedömning i det enskilda fallet, men det är åtminstone klart med hänsyn till NJA 2015 s. 31 att det talar för friande från ansvar när det är en familjemedlem som skyddar en brottsling.Jag hoppas att det svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Sean Persson |Hej och tack för din fråga!Det är en intressant fråga, och svår att besvara då den hamnar lite i en gråzon. När det gäller pepparspray så hamnar vi i vapenlagen. Där står det att det som gäller skjutvapen även gäller för tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar. Där faller alltså pepparspray in, och även andra anordningar som har liknande verkan, ändamål och jämförliga anordningar. Dessa kräver då alltså att man har licens för dem. Sen finns det även andra sprayer, så kallade försvarsspray som man kan köpa online, för dessa så krävs det ingen licens. Så när det gäller er "chilispray" så är det svårt att avgöra. Skulle ni ha den i tryckluftsburk, alltså som en pepparspray så finns det väl en risk att den skulle kunna klassas som en sådan anordning. Detta kräver väl då också att den är så pass stark/farlig att det skulle behövas licens. Som sagt är det inte helt lätt att besvara denna fråga, det skulle snarare vara upp till en domstol att avgöra detta om ni ens skulle hamna där, och då är det ju ett brott mot vapenlagen där minimistraffet är böter och max 6 månader fängelse för ringa vapenbrott. Hoppas ni i alla fall fick lite vägledning i er fråga så kan ni göra en egen bedömning.God jul och gott nytt!Mvh

Carin Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen). Det är omöjligt att veta exakt vad för straff du kan förvänta dig men jag ska ändå förklara lite vad för slags regler som gäller rörande det brott din fråga handlar om.Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot knivlagen döms till böter eller fängelse i högst 6 månader (4 § knivlagen). Fängelse ska dock endast dömas ut i grövre fall av brott mot lagen. I bedömningen av detta tittar man främst på vilket sorts föremål som har tagits i beslag men också på de omständigheter som förelåg då brottet upptäcktes. I samma paragraf står det även att ansvar inte döms ut för ringa brott.Om brottet är grovt kan fängelse i högst ett år dömas ut (4 § andra stycket knivlagen). I bedömningen av om brottet ska anses vara grovt tittar man främst på om det föremål som har tagits i beslag är av särskild farlig art eller om föremålet har burits i ett sammanhang där det synnerligen har funnits en fara för att föremålet skulle ha använts till att skada någon. Utifrån det du skriver i din fråga utgår jag ifrån att du går i skolan och är ung. Det finns en regel som säger att om man är under 18 år när man begår ett brott så kan man bara bli dömd till fängelse om det finns synnerliga skäl för det. Detta står i 30 kap 5 § 1 stycket brottsbalken (BrB). Även om du skulle ha fyllt 18 år men inte 21 år så får rätten fortfarande endast döma till fängelse om det finns särskilda skäl för det. Detta står i 30 kap. 5 § andra stycket BrB.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,