Grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott vid förfalskad faktura
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar situationen som följande: VD:n skapar en falsk faktura med ingående moms på 83 000 kr på begäran av en person i bolaget med fullmakt. Följden blir att aktiebolaget kan dra av denna falska ingående moms från deras utgående moms, och på så vis få skattelättnad (se 13 kap. ML). I gengäld fick VD:n göra ett monetärt utdrag från bolaget på grund av egna ekonomiska svårigheter. Detta förfarande upprepas ytterligare en gång, fast med 50 000 kr ingående moms istället för 83 000 kr.
Jag kommer först att gå igenom uppsåtsformerna och sedan diverse potentiella brott. Jag avslutar med en sammanfattning du kan hoppa direkt till, om så önskas.
Uppsåt
Om inget annat sägs kräver ett brott uppsåt (1 kap. 2 § Brottsbalken). Om det uttryckligen står att brottet kan ske av oaktsamhet krävs dock inte uppsåt. Det finns tre olika typer av uppsåt
- Avsiktsuppsåt
- Gärningsmannen avser att åstadkomma en följd med sin handling eller vet om att en särskild omständighet föreligger.
- Insiktsuppsåt
- Gärningsmannen inser att följden praktiskt taget kommer att inträffa eller att det praktiskt taget är säkert att omständigheten föreligger, men är inte likgiltig inför detta.
- Likgiltighetsuppsåt
- Gärningsmannen inser att det finns en viss risk att följden skulle inträffa eller en viss omständighet föreligga, och gärningsmannen är likgiltig inför riskens förverkligande eller att omständigheten föreligger.
- Den “lägsta” formen av uppsåt, angränsar på oaktsamhet
Ett oaktsamt beteende är en klar avvikelse från det aktsamma eller åtminstone godtagbara. När man prövar vad erforderlig aktsamhet krävt har man att ta hänsyn till hur en människa i en sådan situation som den aktuella bör bete sig. För vissa situationer finns förhållningsregler, t.ex. trafikregler, som kan sägas ange vad erforderlig aktsamhet kräver. Finns inga sådana får man söka efter det handlingssätt som är brukligt bland insiktsfulla och ansvarsmedvetna människor på det ifrågavarande området.
Handlar det inte bara om att bestämma vad som utgör ett vårdslöst beteende, utan om att pröva om någon av oaktsamhet orsakat en viss effekt, t.ex. vållat ett dödsfall, måste man ställa sig frågan om gärningsmannen haft anledning att ta risken för den inträffade effekten i beräkning.
För att kravet på oaktsamhet ska vara uppfyllt krävs härutöver enligt klandervärdhetsledet inte bara att den handlande åsidosatt erforderlig aktsamhet, utan även att det kunnat begäras av just honom att han i den ifrågavarande situationen iakttog erforderlig aktsamhet.
Bokföringsbrott
Enligt 11 kap. 5 § Brottsbalken (BrB) döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.
Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldiga för denna enligt bokföringslagen. Vidare är enligt huvudregeln juridiska personer bokföringsskyldiga. Gärningsman kan vara den bokföringsskyldige själv, den fysiska person som är näringsidkare eller ställföreträdaren för den bokföringsskyldiga juridiska personen. Gärningsman kan också vara den som ansvarar för bokföringen för att han fått detta ansvarsområde delegerat till sig som redovisningschef eller liknande. Vidare kan även en arbets- eller uppdragstagare som är underställd både ledningen och redovisningschefen med åtagandet att sköta bokföringsuppgifter bli ansvarig som gärningsman. Det är aktiebolaget i sig som är redovisningsskyldigt, men som ställföreträdare för aktiebolaget kan VD:n ses som gärningsman om övriga rekvisit är uppfyllda.
Enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen ska styrelsen se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Om vissa uppgifter delegeras till andra ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. Enligt 8 kap. 29 § aktiebolagslagen ska den verkställande direktören vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag.
Av detta följer att en verkställande direktör kan ådra sig ansvar för bokföringsbrott – vid sidan av egen manipulation av bokföringen respektive aktivt främjande av annans bokföringsbrott – genom att brista i instruktion och övervakning eller med andra ord genom underlåtenhet att utöva tillsyn och kontroll.
Bokföringsskyldigheten kan först och främst åsidosättas genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen, t.ex. ta upp en icke existerande tillgång eller skuld eller genom att införa en post under oriktig beteckning eller till oriktigt värde. Den kan också åsidosättas genom att underlåta att göra noteringar.
Den vittgående bokföringsskyldigheten har inte ansetts böra straffsanktioneras i sin helhet. Även om man inte följt normen för “god redovisningssed” enligt Bokföringsnämndens anvisningar kan man undgå ansvar för bokföringsbrott. Avgörande är om effektrekvisitet uppfyllts. Det formuleras på så sätt att åsidosättandet måste få till följd att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. Det förutsätts att felet är sådant att man med ledning av bokföringen inte i huvudsak kan bedöma rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning. Den omständigheten att det verkliga förhållandet kan utletas vid ett ingående studium av bokföringen ska inte i och för sig medföra frihet från ansvar.
Allt åsidosättande av bokföringsskyldigheten under ett räkenskapsår kan vara att anse som en och samma brottsenhet, dvs. ett – inte flera – bokföringsbrott. Bokföringsbrottet är ett slags kollektivdelikt som fungerar så att alla åsidosättanden av ett visst slag som skett under ett räkenskapsår bestraffas som ett enda bokföringsbrott.
Att gärningsmannen har använt falsk handling är vidare en omständighet som får anses försvårande eftersom risken då är större än annars att felet undgår upptäckt vid revision eller annan kontroll. Att det rört ett betydande belopp beaktas även särskilt. Lagstiftaren har inte velat binda sig för några absoluta beloppstal. Utgångspunkten är i stället bristernas relation till rörelsen, även om det i praktiken torde finnas en yttre gräns bortom vilken ett belopp i princip alltid måste anses vara mycket betydande.
På den subjektiva sidan fordras uppsåt eller oaktsamhet. För att uppfylla uppsåtskravet fordras att gärningsmannen haft åtminstone ett likgiltighetsuppsåt i förhållande till det faktum att bokföringsskyldighet förelåg, att denna åsidosattes och att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd av detta inte kunde i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. Beträffande effektrekvisitet är det tillräckligt att gärningsmannens uppsåt täcker de faktiska omständigheter som ligger till grund för domstolens bedömning av rekvisitet. Han kan inte åberopa bristande uppsåt endast med motiveringen att han gör en annan bedömning. Uppfyller han inte ett likgiltighetsuppsåt, återstår det att pröva om vederbörande varit minst oaktsam i förhållande till de aktuella rekvisiten. Den som av oaktsamhet inte har insett sin bokföringsskyldighet och som åsidosätter denna omfattas av straffansvaret.
Att VD:n skapar en falsk faktura för belopp på över 400 000 kr kan därför troligtvis anses vara grovt bokföringsbrott. Om inte likgiltighetsuppsåt föreligger så bör i vart fall VD:n anses varit oaktsam i sitt agerande.
Skattebrott
Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott till fängelse i högst två år (2 § Skattebrottslagen, SBL).
Om brott som avses i 2 § är att anse som ringa, döms för skatteförseelse till böter (3 § SBL).
Om brott som avses i 2 § är att anse som grovt, döms för grovt skattebrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år (4 § SBL). Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art.
Den som på annat sätt än muntligen av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till myndighet och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för vårdslös skatteuppgift till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen med hänsyn till skattebeloppet och övriga omständigheter är av mindre allvarlig art, skall inte dömas till ansvar (5 § SBL). För grov oaktsamhet ska gärningsmannen ha gjort sig skyldig till oaktsamhet i mer avsevärd mån. Först om gärningsmannen slarvat i högre grad vid upprättandet av en deklaration eller annan handling eller visat en uppenbar likgiltighet för att sätta sig in i de beskattningsregler som han eller hon haft att tillämpa, bör grov oaktsamhet anses föreligga. Grov oaktsamhet kan med annan förklaring anses vara snäppet under likgiltighetsuppsåt.
Att VD:n med hjälp av en falsk handling skapar ett oriktigt skatteavdrag för aktiebolaget som inte uppmärksammats för skatteverket föranleder högst troligtvis att grovt skattebrott föreligger. Om inget annat är det sannolikt att ansvar för vårdslös skatteuppgift föreligger.
Om förskringring, annan trolöshet och mutbrott
Du skriver att VD:n utförde dessa handlingar på begäran av någon i bolaget med fullmakt. Det framgår inte vilken ställning denna individ faktiskt har, och om denne haft stöd av bolagets styrelse.
Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta en ekonomisk angelägenhet eller självständigt hantera en kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av en sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han eller hon för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år (10 kap. 5 § BrB).
Om brottet är grovt, döms för grov trolöshet mot huvudman till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om huvudmannen har tillfogats betydande eller synnerligen kännbar skada, om gärningsmannen har använt urkund eller annat vars brukande är straffbart enligt 14 eller 15 kap. eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars har varit av särskilt farlig art.
Det kan handla om att för någon annan på grund av förtroendeställning fått till uppgift att sköta ekonomisk angelägenhet. Av kravet på förtroendeställning framgår att det måste ligga ett moment av självständighet inrymt. Under detta uttryck inryms allehanda ekonomiska angelägenheter, allt från verkställande direktörens skötsel av den löpande förvaltningen i ett aktiebolag till snabbköpskassörskans uppgift att ta betalt för varorna och redovisa för kassan.
Om VD:ns agerande, som innefattat vilseledande bokföring, missbrukat sin förtroendeställning genom att skapa en falsk faktura och utfå ersättning från bolaget för det, tillfogar bolaget skada så kan det bli fråga om grov trolöshet mot huvudman. Denna bedömningen är dock svår att göra, eftersom jag inte har särskilt mycket information kring ställningen som denna personen från bolaget har, som influerade VD:ns agerande. Brottet lämnas därför här som en möjlighet men långt ifrån något garanterat.
Något annat som kort kan nämnas är att den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år (10 kap. 5 a § BrB). Vare sig agerandet kan räknas som tagande av muta kan jag inte med någon säkerhet konstatera, men likt brottet ovan så lämnar jag det öppet som ett potentiellt, men osäkert, brott.
Sammanfattning
De objektiva rekvisiten för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott är troligtvis uppfyllda. Att en annan person i bolaget med fullmakt till viss del förmått VD:n till dessa handlingarna talar för att det ska anses finnas flera gärningsmän snarare än bara en. Det befriar dock inte VD:n från ansvar. Det bör kunna förväntas att VD:n ska ha insikt om hur bolaget ska bedrivas och vad denne får och inte får göra. Det kan finnas argument för att uppsåt inte förelegat, men eftersom bokföringsbrott och skattebrott kan vara uppfyllt via oaktsamhet respektive grov oaktsamhet så har jag väldigt svårt att se att VD:n helt skulle undgå ansvar. Att VD:n tidigare är ostraffad talar för en mildare påföljd men det påverkar inte bedömningen för om ansvar för brott föreligger eller inte. När Skatteverket får anledning att anta att brott enligt SBL begåtts ska myndigheten anmäla detta till åklagare. Så fort någon inblandad myndighet (eller förvärvare av bolaget) får nys om oegentligheter i företaget är det högst troligt att detta kommer anmälas till polis eller åklagare som startar en utredning. Grov trolöshet mot huvudman och tagande av muta ligger även i bakgrunden som potentiella brott, men med viss osäkerhet.
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Med vänlig hälsning,
