Vilken preskriptionstid gäller för brott?

2020-04-04 i Påföljder
FRÅGA |När ändrades preskriptionstiden för brott?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olika brott har olika preskriptionstid vilket är beroende av straffskalan för det aktuella brottet (35 kap. 1 § BrB). För en del brott saknas det preskriptionstid, dvs brotten preskriberas aldrig (35 kap. 2 § BrB). De brott som inte preskriberas är:- mord eller dråp- folkmord, brott mot mänskligheten eller grov krigsförbrytelse- terroristbrott- försök till ovanstående brottDen första maj 2020 ändras lagen och fler brott kommer att sakna preskriptionstid. Utöver det ovan nämnda kommer även följande brott inte preskriberas: (se SFS 2020:173). - våldtäkt eller grov våldtäkt- våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn- brott enligt 2 § första eller tredje stycket mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 årBestämmelsen om att preskriptionstid inte skulle gälla för vissa brott trädde i kraft för första gången den 1 juli 2010 genom SFS 2010:60. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man finnas i belastningsregistret även om man aldrig dömts i en rättegång?

2020-04-04 i Påföljder
FRÅGA |Kan man stå med i belastningsregistret även om man aldrig har haft rättegång och blivit dömd ?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Belastningsregistret innehåller uppgifter om man blivit dömd i en rättegång, men det omfattar även exempelvis strafföreläggande (3 § lag om belastningsregister). Ett strafföreläggande innebär att åklagaren tar beslut om strafföreläggande istället för att väcka åtal i domstol. Strafföreläggande kan bli aktuellt för mindre allvarliga brott. Den misstänkta kan godkänna strafföreläggandet och få sin påföljd och uppgifterna förs in i belastningsregistret. Om den misstänkte inte godkänner strafföreläggandet kan åklagaren välja att väcka talan i domstol istället. Man kan alltså finnas med i belastningsregistret även om man inte blivit dömd i en rättegång i domstol, exempelvis om man mottagit ett strafföreläggande. Som privatperson har man rätt att begära ut ett fullständigt utdrag från belastningsregistret kostnadsfritt en gång per kalenderår (9 §). På så sätt kan du ta del av alla uppgifter i ditt brottsregister och få vetskap om vad som finns med. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan jag som ungdom få dagsböter fast än jag inte har någon inkomst?

2020-03-31 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag är 18 år och vart tagen för ringa stöld (180kr) och fick en dagsböter på 1800kr och en 800kr avgift till brottsofferfonden. Hur är det här rimligt när jag inte har en inkomst? Jag begick gärningen med uppsåt att stälja
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar huruvida straffet i ditt fall varit rimligt. Jag vill inledningsvis framhålla att mitt svar inte ger uttryck för mina åsikter, utan det är bara ett försök att förklara varför domstolen dömt som den gjort. Du nämner att du fick betala 1800 kr i dagsböter. Jag antar utifrån detta att det var 30 dagsböter om 60 kr, dvs. totalt 1800 kr.Straffet för ringa stöldFör brottet ringa stöld är det föreskrivet ett straff på dagsböter eller fängelse i högst sex månader, straffskalan är alltså dagsböter till fängelse i högst sex månader (8 kap. 2 § brottsbalken, BrB). Det är domstolen som avgör vilket straff inom denna straffskala som ska utdömas i det enskilda fallet. Detta gör domstolen genom beaktande av en rad olika omständigheter, bl.a. den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft, (29 kap. 1 § BrB). Även andra omständigheter spelar roll exempelvis den tilltalades ungdom, (29 kap. 7 § BrB). I ditt fall har domstolen bedömt att dagsböter varit tillräckligt som straff, vilket domstolar oftast gör när det endast är fråga om ringa stöld.Hur bestäms dagsböter?Dagsböter har två komponenter, antalet dagsböter och själva dagsbotens storlek. Antalet dagsböter ska bestämmas till ett antal av minst 30 och högst 150 dagsböter, (25 kap. 2 § första stycket BrB). Vilket antal domstolen väljer beror på hur allvarligt brottet är och sådana omständigheter som jag nämnt i stycket ovan. Hur bestäms själva dagsbotens storlek då? Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från 50 kr till 1000 kr. Det som domstolen ska beakta vid denna bedömning är vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt, (25 kap. 2 § andra stycket BrB). Personer med olika inkomstförhållanden får därför olika storlek på sina dagsböter.Jag kan även nämna att det finns en möjlighet att gå ännu lägre än 50 kr om särskilda skäl finns, s.k. jämkning. Denna möjlighet ska tillämpas restriktivt enligt ett rättsfall från Högsta domstolen, NJA 1996 s. 195. I det fallet var det fråga om en 16-åring som gick i skola och inte hade någon inkomst men detta bedömdes inte vara tillräckligt för att jämka dagsbotens storlek. Att man inte har någon inkomst är alltså inte i sig tillräckligt för att få sina dagsböter sänkta till ett lägre belopp än det föreskrivna (50 kr).PåföljdseftergiftI vissa fall kan en domstol trots att den bedömt att någon är skyldig till brott besluta att inget straff ska utdömas. Detta kallas för påföljdseftergift och denna möjlighet tillämpas riktigt restriktivt, vilket i lagtext utrycks med att det ska vara "uppenbart oskäligt" att döma ut en påföljd, (29 kap. 6 § BrB). Det krävs speciella omständigheter för att man med möjligheten till påföljdseftergift ska få slippa en påföljd (dvs. dagsböter). Dessa omständigheter nämns i 29 kap. 5 § BrB och är exempelvis om man till följd av att man begått ett brott lidit allvarlig kroppsskada. Det räcker inte med att den som begått brottet inte har någon inkomst för att en domstol ska meddela påföljdseftergift.Avgiften till brottsofferfondenOm någon döms för ett eller flera brott som har fängelse i straffskalan ska denne åläggas att betala 800 kr i avgift till brottsofferfonden. Detta följer av 1 § lagen om brottsofferfond. Detta gäller alltså oavsett om man är ung eller gammal och oavsett om man har en inkomst eller inte. Man behöver dock inte betala avgiften om man fått en påföljdseftergift meddelad.Domstolens bedömning i ditt fallI ditt fall verkar domstolen med beaktande av att den ringa stölden inte varit så allvarlig och med beaktande av din ungdom funnit att det lägsta möjliga antalet dagsböter varit motiverat, nämligen 30 stycken dagsböter. Vad gäller dagsbotens storlek verkar domstolen ha gjort bedömningen att jämkningsmöjligheten inte bör tillämpas och verkar anse att 60 kr, som inte är så långt ifrån det lägsta möjliga (50 kr), är motiverat med tanke på dina ekonomiska förhållanden. Det hör till ovanligheterna att en domstol meddelar påföljdseftergift, och det verkar som att domstolen i ditt fall inte funnit det motiverat att meddela påföljdseftergift. Eftersom du dömts för ett brott som har fängelse i straffskalan har domstolen även bestämt att du ska betala en avgift om 800 kr till brottsofferfonden.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Efter hur lång tid kan man bli villkorligt frigiven?

2020-03-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Min vän har fått en fängelsedom på 3 år och 4 månader han har suttit häktad sen i augusti (nu är det Mars) och som jag har förstått det räknas häktestiden av. Finns det någon chans att han kommer ut tidigare än augusti 2021 om han sköter sig? Eller är det när man suttit 3/4 av straffet som minst man kan bli frisläppt? Mvh
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om tiden för häktning räknas av på strafftiden samt när en villkorlig frigivning blir aktuellt.Räknas häktestiden av på fängelsestraffet?Precis som du nämner i frågan så ska tidpunkten för strafftidens början beräknas från då den dömde berövas friheten eller redan är berövad friheten som häktad. Detta framgår av 17 § Strafftidslag (2018:1251). Med andra ord så påbörjades din väns strafftid när han häktades i augusti 2019.Villkorlig frigivning efter 2/3 av straffetHuvudregeln är att en dömd person ska friges villkorligt efter två tredjedelar (2/3) av ett tidsbestämt straff, 26 kap. 6 § Brottsbalken, BrB. Villkorlig frigivning innebär att personen friges på prov före strafftidens slut. Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år, 26 kap. 10 § BrB. Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in. Om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning, ska den skjutas upp enligt vad som framgår av 26 kap. 7 § BrB. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Det finns därmed ett krav på att vara skötsam för att kunna bli villkorligt frigiven.Sammanfattning Eftersom din vän har fått en fängelsedom på 3 år och 4 månader kommer han att avtjäna cirka 2 år och 2 månader innan han kan friges villkorligt. Då han blev frihetsberövad i augusti 2019 kan han bli villkorligt frigiven först i oktober/november 2021. Mvh

Hur länge behöver man sitta i fängelse när man dömts till 1 år och 6 månader? Kan man få fotboja efter en viss tid?

2020-04-04 i Påföljder
FRÅGA |Hej fick 1 år o 6 månader i fängelse hur länge lär man sitta kan man få fotboja efter en visst tid?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om brott och straff hittas i brottsbalken, regler om fängelsen hittas i fängelselagen och regler om fotboja hittas i lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll.Hur länge lär du sitta i fängelset?Huvudregeln är att när två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff har avtjänats ska den dömde friges villkorligt (26 kap 6 § brottsbalken).Undantag mot huvudregeln föreligger om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning och då ska den skjutas upp (26 kap 6a § brottsbalken). Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning så tittar man på om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Med föreskrifter menas alla lagar och regler som gäller för den intagne (t.ex. kriminalvårdens föreskrifter och anstaltens lokala ordningsregler). Enstaka fall av misskötsamhet leder normalt inte till uppskjuten villkorlig frigivning utan det krävs allvarlig misskötsamhet. Synnerliga skäl kan t.ex. föreligga om en intagen upprepade gånger beter sig aggressivt.Om du följer reglerna under din tid i fängelset så kan du räkna med att sitta 1 år (2/3 av 1 år och 6 månader). Du kan riskera att sitta längre om du missköter dig på ett allvarlig vis genom att t.ex. vara aggressiv eller vägra sysselsättning.Kan du få fotboja efter viss tid?Döms man till max sex månaders fängelse kan man på fotboja under hela fängelsestraffet. Döms man till längre straff än 6 månader så kan man få avtjäna den sista delen av straffet i sin bostad och det kallas utökad frigång (se 11 kap 5 § fängelselagen).Det är vissa krav som ska vara uppfyllda för att kunna få fotboja sista tiden. Dessa krav är:1. Minst halva strafftiden har avtjänats. 2. Det finns inte någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig, 3. Personen måste ha tillgång till bostad, och4. Personen ska utföra arbete, få behandling eller delta i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet.Har du en sysselsättning, en bostad och är risken för att du ska begå brott liten så kan du få fotboja efter 6 månader.Du ansöker om utökad frigång direkt på din anstalt.Hoppas du fått svar på din fråga!

Fråga om straffrabatter för unga lagöverträdare

2020-03-31 i Påföljder
FRÅGA |Hej, Om man är 21år när man gör något olagligt döms man då på samma sätt som om man skulle vara 30 eller döms man på samma sätt som man skulle gjort om man var 20?
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I första hand tilldelas brottet ett straffvärde. Detta straffvärde bestäms med utgångspunkt av gärningens skadlighet eller farlighet och den dömdes skuld som kommit till uttryck i gärningen. Straffvärdet bestäms med startpunkt i 29:1–3 brottsbalken (BrB). Jag ska inte gå in på hur straffvärdet bestäms eftersom det inte är relevant för frågan.När ett straffvärde är bestämt gör rätten en straffmätning av det konkreta straffvärdet som bestämdes. Det är här rätten beaktar straffskärpande/straffmildrande omständigheter, som inte påverkar straffvärdet, och redan avtjänad påföljd samt eventuell avräkning av frihetsberövande. Personer som får ett straff får vid straffmätningen s.k. "åldersrabatter" (29:7 BrB) där man i praktiken minskar straffet med bråkdelar beroende på åldern. Detta sker för de som fyllt 15 år fram tills dom som fyllt 20 men inte 21. Enligt rättspraxis får den som var 15 år avtjäna 1/5 av straffet, 16 år > 1/4, 17 år > 1/3, 18 år > 1/2, 19 år > 2/3 och 20 år > ¾. Dessa gäller även vid bötesstraff. Svaret på din fråga är att en person har fyllt 21 år och döms för ett brott och får ett fängelsestraff inte åtnjuter straffrabatt på grund av ålder på samma sätt som en 20-åring skulle ha gjort. Med vänlig hälsning,

Kan det bli straffrättsliga påföljder av sms?

2020-03-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag undrar över en sak. Det är så att jag har skickat 2 sms till en kvinna med minst 2 månader mellanrum och skrivit hej Hur går det. Nu har det gått 2 månader också så jag minns det knappt.... Kan man överhuvudtaget få nån påföljd för det. Vad kan det bli???? Jag skrev inget dumt eller negativt alls. Jag har blivit utsatt för mycket värre saker många gånger och nu vill polisen prata med mig. Kan det bli nån påföljd för detta?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad kan leda till straffrättsliga påföljder? En handling som är straffbelagd utgör ett brott (1 kap. 1 § brottsbalken). Ett straff i svensk rätt utgörs av böter eller fängelse (1 kap. 3 § brottsbalken). Utöver detta finns även olika påföljder: villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. För att dömas till ett straff eller en straffrättslig påföljd måste man ha brutit mot någon lag. Att skicka två stycken hej-sms är i sig inte otillåtet enligt någon svensk lag. För att besvara din fråga krävs en titt på de andra omständigheterna. Bestod smsen av någon ytterligare text eller bilder som kan anses bryta mot svensk lag? Har du haft kontakt med den här personen utöver smsen? Finns det någon annan historik mellan er som kan påverka bedömningen? Sammanfattning: Två fristående hej-sms är inte brottsligt och kan därför inte heller leda till några straffrättsliga påföljder. Är det all kontakt som skett mellan er vill nog polisen komma i kontakt med dig i något annat ärende. Med vänliga hälsningar,

Påföljd för grovt vapenbrott

2020-03-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag undrar vad minimistraffet för vapenbrott och grovt vapenbrott är? Och gäller häktning vid alla fall av grova vapenbrott?Tacksam för svar
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad minimistraffet för vapenbrott och grovt vapenbrott är samt om det föranleder häktning om man misstänks för grovt vapenbrott.Minimistraff för vapenbrott och grovt vapenbrott Regler om vapenbrott hittas i Vapenlag (1996:67).Enligt 9 kap. 1 § Vapenlag (1996:67) ska den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år. Här kan det alltså bli fråga om allt mellan villkorlig dom och skyddstillsyn till tre års fängelse.För grovt vapenbrott, 9 kap. 1a § Vapenlag (1996:67), döms till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om;- Vapnet har innehafts på allmän plats eller på annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på sådan plats,- Vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhetInnehavet, - - Överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen, - Eller gärningen annars har varit av särskilt farlig art.Blir man häktad om man misstänks för grovt vapenbrott?Regler om häktning regleras i 24 kap. Rättegångsbalken (RB). Av 24 kap. 1 § RB framgår det att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas. Vidare krävs det att någon av de tre häktningsgrunderna i 24 kap. 1 § RB är uppfyllda, dessa är:Flyktfara, en risk för att den misstänkte avviker för att slippa bestraffning.Kollusionsfara, en risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar utredningen.Recidivfara, en risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet.Häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse, 24 kap. 1 § 3 st RB. Detta i enlighet med proportionalitetsprincipen. Den 1 januari 2018 infördes en ny lagstiftning som innebar en straffskärpning för grova vapenbrott, b.la. höjdes minimistraffet för grovt vapenbrott från fängelse i ett år till två år. Sedan lagändringen ska den som grips med ett skarpladdat vapen i princip alltid häktas i avvaktan på rättegång och dömas till minst två års fängelse. Det är svårt att säga om samtliga fall av grovt vapenbrott leder till häktning, men i princip ska den som misstänks för ett sådant brott alltid häktas.Med vänliga hälsningar,