Böter och indraget körkort - Dubbelt straff?

2019-09-15 i Påföljder
FRÅGA |fortkörning böter o indragen körkort är det dubbelbestraffning enl. e u lag.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta huruvida det strider mot rätten att inte bli straffad två gånger för samma gärning att utdela både böter och dra in körkortet för någon som har kört för fort. Rätten att inte bestraffas dubbelt Rätten att inte straffas två gånger för samma brott har en lång historia som sträcker sig tillbaks till den romerska rätten. Principen heter på latin Ne bis in idem och betyder (inte två gånger i samma sak). Den kommer inom EU-rätten till uttryck i artikel 50 i europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och även i europakonventionens tilläggsprotokoll 7 artikel 4.1. Enligt Sveriges viktigaste grundlag, regeringsformen (RF) får inte lag eller annan föreskrift meddelas om den strider mot Sveriges åtaganden enligt europakonventionen (2:19 RF). På detta sätt är vi bundna av principen ne bis in idem och får alltså inte bestraffa människor dubbelt för samma gärning. Räknas både böter och indraget körkort som straff? Vad som blir avgörande är alltså huruvida det ska ses som ett straff att få körkortet indraget. Om så är fallet skulle det vara förbjudet att att både dela ut böter (som är ett straff) och dra in körkortet eftersom att man då skulle bli straffad två gånger för samma gärning. Högsta domstolen har i NJA 2015 s 587 tagit ställning till just om ett indraget körkort är att räkna som ett straff. De drar slutsatsen att ett indraget körkort förvisso är att anse som ett straff i europakonventionens mening men att detta har så nära samband med det andra straffet att det inte utgör en kränkning av rätten att inte bestraffas dubbelt att både få böter och ett indraget körkort. Dessa två sanktioner ses som en helhet som straffet för fortkörning. Slutsatsen blir alltså att både böter och indraget körkort för fortkörning inte strider mot rätten att inte dubbelbestraffas. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Paragraf 7-utredning och Kriminalvårdens personutredning

2019-09-06 i Påföljder
FRÅGA |Om frivården ska göra en utredning, och de ska bedöma om det finns skäl att beställa en paragraf sju undersökning och rekommendera det till tingsrätten, och de då på grund av att den de utreder har besökt akuten frivilligt med polis ska undersöka detta, och de då ringer individens mor och frågar henne vad det handlade om, och denna modern då säger att läkarna kom fram till något som dom inte gjorde, att individen hade en psykos, och frivården då skriver att individen hade en psykos, att läkarna kom fram till det, utan att undersöka journalbladen och titta vad läkarna verkligen sa, som de inte är skyldiga att göra då frivården inte får titta journalbladen, men de då för detta vidare till tingsrätten som beställer en paragraf sju undersökning, då undrar jag vems skyldighet det är enligt lag att faktagranska bladen innan de gör utlåtande om en hälsa. Speciellt allvarligt tjänstefel måste det ju vara om det inte är helt knasigt i Sverige om tingsrätten sedan säger att individen verkligen hade en psykos när han besökte akuten och dömer efter det på grund av frivårdens och läkares falska utlåtande, de måste ju vara skyldiga att läsa vad läkarna sa och rapportera att de sa raka motsatsen om så är fallet som det är i mitt fall, och därav inte kunna beställa en paragraf sju undersökning eftersom en allvarlig psykisk störning inte kan stödjas om det bara rör sig om enkla sömnbesvär som beskriv av läkaren som det gör i mitt fall och inget psykotiskt. Det borde ju vara allvarligt om tingsrätten sedan menar att man fattas sjukdomsinsikt för att man inte erkänner detta som läkaren då menade och baserar domen på det istället för att döma ut en samhältjänst som det först var tänkt och de då byte linje på grund av denna falska uppgift som beskrivit. Jag är i starkt behov av citat från lagtexten var det står att det inte är okej för läkaren och tingsrätten att göra falska utlåtanden om vad andra läkare har kommit fram till om ens hälsa som inte är kontrollerade i journalbladen.
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga har du uppfattat situationen som att frivården endast tagit individens mors uppgifter till grund för sin rekommendation till tingsrätten om en paragraf 7-undersökning och att du undrar om och var detta finns reglerat i lag.Fakta om paragraf 7-undersökningUndersökningen är en läkarundersökning av en brottsmisstänkt när domstolen anser att personens psykiska tillstånd bör undersökas. Undersökningen genomförs av en specialist i psykiatri. En P7-undersökning efterfrågas ofta tidigt i brottmålsprocessen. I undersökningen samtalar läkaren med den misstänkte i ungefär en timme. Läkaren har tillgång till förundersökningen och kan även beställa kopior på den misstänkte personens journaler från exempelvis sjukvård och socialtjänst. Efter undersökningen skriver läkaren ett intyg med sina rekommendationer till domstolen, bland annat om det finns behov av en rättspsykiatrisk undersökning vilket är en mer långtgående undersökning av personens psykiska hälsa. Kriminalvårdens personutredningKriminalvården lämnar även de ett yttrande till domstolen om en person riskerar straff i anstalt eller frivård. För att göra det måste de göra en personutredning. De kartlägger en person och föreslår lämplig påföljd om denne skulle bli dömd skyldig till brottet. Det är vanligen en handläggare från ett frivårdskontor i närheten av där personen bor som leder utredningen. Utredaren gör bedömningar om personen är i behov av övervakning och utreder personens förutsättningar för en frivårdspåföljd. Bedömningen baseras på risk, personens behov och mottaglighet för olika insatser.Vid denna personutredning lämnas kontaktuppgifter till eventuella referenser, t.ex. en släkting. Detta för att man vill att någon bekräftar personens sociala situation. Med personutredningen som grund lämnar frivården sedan in ett yttrande om påföljd till domstolen. De bedömer lämpligheten för straff som avtjänas i samhället. Informationen som samlas i personutredningen är sekretessbelagd så länge den är hos Kriminalvården, när yttrandet är expedierat till domstolen behandlas det som en offentlig handling. Det innebär att både allmänheten och domstolen kan ta del av den, enligt offentlighetsprincipen.SammanfattningsvisJag bedömer det som troligt att Kriminalvårdens personutredning blivit något förväxlad med paragraf 7-utredningen i det här fallet. Yttrandet från P7-utredningen lämnas direkt från läkaren till domstolen, medan personutredningen görs av frivården. Det är också vid personutredningen man eventuellt skulle ta kontakt med individens mamma, vilket du beskriver att har gjorts. P7-utredningen blir alltså inte påverkad av något annat än läkarens bedömning, medan personutredningen kan bli det vid referenstagning. Som jag nämnde har du rätt att begära ut yttrandet från personutredningen om du vill kika närmare på vad den innehöll. Det är också nämnvärt att domstolen alltid gör en självständig bedömning i det enskilda fallet och att uppgifter från individens mamma i detta fall troligen inte utgör ett särskilt stort värde vid påföljdsbedömningen, då man väger in allt material man fått in under dessa undersökningar.Om du har fler frågor rörande detta är du varmt välkommen att kontakta mig på jennifer.embretsen@lawline.se.Vänligen,

Kan personer under 18 år dömas till fängelse?

2019-08-31 i Påföljder
FRÅGA |Kan personer under 18 år dömmas till fängelse?
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan besvaras med regler som finns i brottsbalken (BrB).Ålder och fängelse Om en person som inte har fyllt 15 år begår brott, så får inte domstolen utdöma någon påföljd för brottet. Personer under 15 år kan därför inte dömas till fängelse. En person, som är 15-17 år gammal, kan dömas till fängelse om det föreligger synnerliga skäl. Det främsta skälet till att fängelse utdöms för en så ung person är att brottet har ett högt straffvärde. Straffvärde är det mått på en brottslig gärnings allvarlighet som kan uttryckas i, exempelvis, x antal år av fängelse. Ju allvarligare gärningen är, desto högre blir straffvärdet. Fängelse för ungdomar döms alltså endast ut vid allvarligare former av brottsligt handlande. Ovanstående följer av 1 kap. 6 §, 30 kap. 5 § BrB samt propositionen till BrB, prop. 1987/88:120 s. 103. Ålder och strafflängd Om fängelse skulle väljas som påföljd, tar lagen hänsyn till att en ung, omyndig person inte har en fullt utvecklad ansvarsförmåga. Detta leder till att brottet anses ha ett lägre straffvärde i jämförelse med om samma brott hade begåtts av en fullt utvecklad, vuxen person. Exakt hur mycket kortare straff som döms ut avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.Ovanstående följer av regler som finns i 29 kap. 7 § BrB.SammanfattningsvisPersoner under 18 år, kan under vissa omständigheter, dömas till fängelse. Fängelsestraffet blir emellertid kortare än vad det hade blivit om brottet hade begåtts av en vuxen person. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Straff för (eventuell) grov stöld av cigglimpor

2019-08-31 i Påföljder
FRÅGA |Hejsan, nu är det så att jag har "tagit ut" några tomma kartonger från mitt jobb. De har fångat mig på kameran och påstår att jag har stulit massa cigg limpor vilket absolut inte stämmer. De påstår att värdet är 330 tusen kronor enligt saldot, som saknas. På kameran kan man se tydligen att jag "smugglar" ut kartongen men man kan inte se några limpor inne i den, inga tecken heller på att kartongen är "full". Aldrig begått brott innan och jobbat sen 17 års årdern, 23 nu. De påstår att en anmälan för grovstöld har upprättat. Vad kan straffet bli? För att ha smugglat ut tomma kartonger (min berättelse) mot deras att jag har "snott massvis med limpor".
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Visar det sig att "deras" berättelse stämmer bör värdet på cigglimporna (330 000 kr) vara tillräckligt för att du ska bli dömd för grov stöld 8 kap 4 § BrB. Gränsen för grov stöld går vid dryga fem prisbasbelopp, alltså cirka 230 000 kr. Blir du dömd för grov stöld kan det föranleda ett fängelsestraff på allt mellan sex månader och sex år. I ditt fall skulle även annan påföljd kunna göras gällande om brottet bedöms ha ett straffvärde på under ett års fängelse (tex. sex månader). Din ålder och faktorer som att du är sedan tidigare ostraffad kan leda till att du därmed "slipper" fängelse. Det faktum att du jobbat sedan 17 års ålder torde dock inte spela någon roll i sammanhanget. Alltså, om rätten anser att ditt brott exempelvis har ett straffvärde på sex månaders fängelse kan du istället för fängelse dömas till exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn och således slippa fängelse helt. Visar det sig däremot att din berättelse stämmer har du knappast begått någon brottslig gärning och således följer heller inget straff på din gärning att "smuggla ut tomma kartonger". Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Hur länge finns snatteri i belastningsregistret?

2019-09-06 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag undrar om en 16 åring stall godis paket på 800 och det första gång och blev stoppad av vakter och sedan poliser som sa att det kommer blir förhörd med pojken och mamma efter det vad kommer hända kommer det påverka pojkens polis utdrag registret?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i brottsbalken och lagen om belastningsregister. Hur länge brukar snatteribrott finnas i belastningsregistret?Jag antar i mitt svar att stölden inte hade inslag av våld eller hot utan endast var ett tagande av godispaketen. Det innebär tillsammans med det låga värdet på stöldgodset att brottet som blir aktuellt är snatteri(BrB 8:2). Snatteri brukar resultera i penningböter. Om personen döms för brottet och får böter kommer det att finnas i belastningsregistret i fem år(17 § p. 9 i lagen om belastningsregister). Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Vilket straff kan man som tidigare ostraffad få vid våld mot tjänsteman?

2019-09-03 i Påföljder
FRÅGA |Jag knuffade en kvinnlig väktare mot en vägg på buss eftersom jag blev förbannad på att dom var så nitiska mot en invandrarkvinna som endast kunde swahili och inte hade biljett. När jag besinnat mig gjorde jag själv en polisanmälan. Jag är tidigare ostraffad och är nu misstänkt för våld mot tjänsteman. Vad riskerar jag för straff?
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilket straff som kan utdömas vid våld mot tjänsteman. För brottet våld mot tjänsteman är straffet böter eller fängelse i högst två år. Vid grovt våld mot tjänsteman fängelse i lägst sex månader och högst fyra år (17 kap. 1 § BrB). Domstolen gör en enskild bedömning i varje fall, varför det är svårt att ge ett konkret svar på vilket straff som kan tänkas bli aktuellt i ditt fall. Det finns dock vissa bedömningspunkter som kan ge ledning gällande vad straffet kan tänkas bli. Bland annat tar domstolen hänsyn till tidigare brottslighet. Skulle tidigare brottslighet ha skett relativt nyligen och varit av snarlik art som brottet våld av tjänsteman är detta något som kan tala för ett hårdare straff (29 kap. 4 § BrB). I det aktuella fallet är du tidigare ostraffat varför du förmodligen inte kommer dömas till ett hårdare straff än vid våld mot tjänsteman av normalgraden, dvs böter eller fängelse i högst två år. Det går dock inte att svara på exakt vilken påföljd domstolen kommer utdöma i det enskilda fallet. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Straff för olaga hot och sexuellt ofredande

2019-08-31 i Påföljder
FRÅGA |Om en person under mer än 15 ggr utsätter någon för olaga hot och sexuellt oftedande!Vilket blir det troliga straffet?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som blir den exakta påföljden är alltid mycket svårt att svara på. Jag har dock läst lite rättsfall för att kunna göra en "kvalificerad gissning" i sammanhanget. I rättsfall där personer dömts för dessa båda brott har rätten exempelvis dömt en mycket ung person till ungdomstjänst och skadestånd. För äldre personer=vuxna tycks cirka två-tre månaders fängelse samt skadestånd vara vanligast i sammanhanget. Maxstraffet för sexuellt ofredande är två år och maxstraffet för olaga hot är ett år, men det är alltså sällan så höga straff döms ut i praktiken. Då det i din fråga tycks ha skett mer än 15 gånger kan dock detta antal påverka straffet i skärpande riktning. Om inte förövaren i din fråga är väldigt ung skulle straffet därmed tänkas vara upp mot ett års fängelse samt såklart även skadestånd. Mer än så är dock knappast troligt enligt undertecknad, åtminstone inte i normalfallet. Hoppas du känner att du fått lite vägledning gällande din fråga!

Påföljd hets med folkgrupp

2019-08-31 i Påföljder
FRÅGA |Vad är straffpåföljden för grov hets mot folkgrupp? Finns böter med i skalan?
Victoria Najafi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Påföljden för hets mot folkgrupp av normalgraden är två år, eller, om brottet är ringa, böter. Om brottet däremot anses vara grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år, enligt 16 kap. 8 § BrB. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna ifall du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,