Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Din beskrivning kan tolkas på lite olika sätt beroende på vad du menar med "arresterad", och mitt svar påverkas utifrån om du menar att din kille varit häktad eller på annat sätt mer varaktigt frihetsberövad under tiden mellan april-juli eller inte. Är det så att du menar att han bara blev gripen i samband med att brottet begicks, men strax därefter släpptes fram till dess att han kallades till domstol och började avtjäna straffet därefter, kan du i stort sett bortse från mitt resonemang angående häktning/frihetsberövande.Villkorlig frigivning (när häktning/annat frihetsberövande inte förekommit mellan tiden för brottet och domstolens dom) – I brottsbalken (BrB) 26 kap. 6 § anges att när två tredjedelar av ett tidsbestämt straff (dock minst 30 dagar) har avtjänats ska den dömde friges villkorligt. Huvudregeln är alltså att villkorlig frigivning efter 2/3 av fängelsevistelsen ska ske.Är det så att din kille missköter sig under tiden på anstalt blir situationen dock en annan. Det anges i BrB 26 kap. 6a § samt 7 § att den villkorliga frigivningen ska skjutas upp om det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning. Med hur många dagar den skjuts upp går inte att säga generellt, utan det bestäms utifrån "arten och omfattningen av de överträdelser som föranleder att den villkorliga frigivningen skjuts upp", dvs. beroende på vilken typ och hur pass allvarlig misskötsel din kille ev. ägnat sig åt på anstalten. Vid bedömningen av om det finns "särskilda skäl" mot villkorlig frigivning beaktas särskilt om din kille:1. inte deltar eller missköter det kan blivit tillsagd att göra i syfte för att förebygga hans återfall i brott eller på annat sätt främja hans anpassning i samhället (dvs. rehabiliteringsåtgärder och liknande), eller2. annars på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten (dvs. bryter mot alla olika slags regler som gäller för honom under anstaltsvistelsen, vare sig det är svensk lag t.ex. brottsbalken, eller anstaltens ordningsregler).Förutsatt att din kille dock sköter sig under tiden han avtjänar fängelsestraffet, kommer han alltså friges efter 2/3 av vistelsen på 18 månader, alltså friges efter 12 månader.Villkorlig frigivning (när häktning/annat frihetsberövande förekommit innan domen) – Utöver villkorlig frigivning efter 2/3 av tiden, dvs. 12 månader i din killes fall, tillgodoräknas han även tiden han varit frihetsberövad fram tills att han dömts. Det framgår av lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande (här nedan kallar jag lagen för LTT).I LTT 2 § anges att om någon har dömts till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård, och den dömde med anledning av de brott som prövats i målet eller som påföljden avser har varit frihetsberövad under en sammanhängande tid av minst 24 timmar, ska tiden för frihetsberövandet tillgodoräknas den dömde som verkställighet av påföljden.Det innebär alltså att förutsatt att han varit frihetsberövad (t.ex. anhållen eller häktad) under minst 24 timmar räknas den tid som gått som om det vore dagar som avtjänats på anstalt.Nu innehåller inte din beskrivning någon tydlig information om hur länge din kille eventuellt suttit frihetsberövad innan han fick sin dom, men detta innebär helt enkelt att du kan dra av den ytterligare tid han suttit frihetsberövad från de 12 månader som han som utgångspunkt behöver sitta av innan han friges villkorligt.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Amanda Rydberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras i Brottsbalken (BrB)BrottDetta kan röra sig om stöld enligt 8 kap 1 § BrB, förskingring enligt 10 kap 1 § BrB eller trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § BrB. Förskingring innebär att man på grund av avtal, tjänst eller annan ställning har fått pengarna i sin besittning med syfte att utge egendomen eller redovisa för den. Men i stället tillägnar sig egendomen för egen vinning. Trolöshet mot huvudman innebär att man på grund av förtroendeställning har fått till uppgift att sköta en ekonomisk angelägenhet, men missbrukar förtroende och på så sätt skadar huvudmannen. Ser man till stöld så går riktlinjen för grov stöld (8 kap 4 § BrB) enligt praxis vid fem prisbasbelopp. Men stöld av lägre summor kan också klassas som grov stöld beroende på om brottet var av särskilt farligt eller hänsynslös art eller om värdet har inneburit en synnerligen kännbar skada. Särskilt farlig eller hänsynslös art kan exempelvis vara om det inneburit illojalitet mot arbetsgivaren. PåföljdStraffet för stöld är fängelse i högst 2 år. Straffet för grov stöld är fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år enligt 8 kap 4 § BrB. Straffet för förskingring fängelse i högst 2 år enligt 10 kap 1 § BrBStraffet för trolöshet mot huvudman är enligt 10 kap 5 § BrB böter eller fängelse i högst 2 år. I straffbedömningen så kan det spela roll om gärningsmannen tidigare är lagförd för brott. Därför kan jag inte exakt säga vilken påföljd det kan bli. Ofta när någon döms för stöld för första gången så blir påföljden villkorlig dom och dagsböter. Men då detta är en större summa spelar det också in. Ser man till praxis från rättsfallet nja 1982 s 645 så dömdes en person som stulit för ca 110 000 kr på sin arbetsplats till 10 månaders fängelse. Men vid ett annat rättsfall nja 1980 s 334 så dömdes en person till skyddstillsyn efter att ha stulit från sin arbetsplats till ett värde av sammanlagt 110 000 kr. i det senare rättsfallet så spelade gärningsmannens sköra psykiska ställning in vid bedömningen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om belastningsregistret finns stadgade i lag om belastningsregister.Vad innehåller belastningsregistret?Belastningsregistret är ett register som bl.a. ska innehålla uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott (3 §). Uppgifterna finns inte i registret för evigt, utan gallras utifrån olika gallringsregler. När gallras en uppgift om bötesbrott?Olika uppgifter gallras efter olika regler. Hur länge en uppgift finns med i belastningsregistret avgörs av den påföljd man ådömts för ett brott. När det gäller bötesbrott som du beskriver så är huvudregeln att uppgiften gallras från belastningsregistret fem år efter domen (17 § nionde punkten). Det finns dock undantag i lagstiftningen som gör att uppgifter kan kvarstå i belastningsregistret under längre tid än dess föreskrivna huvudregel. Om det under tiden en uppgift finns i belastningsregistret görs en ny anteckning beträffande samma person ska ingen av uppgifterna gallras så länge någon av dem ska finnas kvar i registret. Detta gäller dock inte om den nya anteckningen endast avser penningböter (18 §). Detta innebär att ditt bötesbrott kan stå kvar i belastningsregistret längre än fem år om du under den femårsperioden begått nya brott vars påföljder förts in i belastningsregistret. Båda uppgifterna gallras då först när den senaste införda uppgiften ska gallras.Finns mitt bötesbrott fortfarande i belastningsregistret?Enligt huvudregeln ska ditt bötesbrott gallras fem år efter domen. Eftersom domen är från april 2016 ska den enligt huvudregeln vara gallrad nu eftersom fem år förflutit. Har du dock ålagts en ny påföljd för ett brott som förts in i belastningsregistret kan även ditt tidigare bötesbrott kvarstå. Som enskild har man rätt att kostnadsfritt begära ut hela sitt belastningsregister en gång per kalenderår om man vill kontrollera hur sitt register ser ut och vilka uppgifter som finns antecknade (9 §). För att begära ut ditt belastningsregister ska du vända dig till Polismyndigheten. Du hittar färdiga blanketter att fylla i här.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De aktuella reglerna finns i brottsbalken (BB). Jag tolkar din fråga såsom du undrar ifall det finns undantag till att man sitter i fängelse 2/3 av det dömda straffet.Villkorlig frigivning efter 2/3 av fängelsestraffet är avtjänatHuvudregeln är att man vid fängelsestraff sitter inne 2/3 av det dömda straffet. Utgångspunkten när en person döms till ett tidsbestämt fängelsestraff är att personen blir villkorligt frigiven när 2/3 av fängelsestraffet avtjänats (26 kap. 6 § första stycket BrB). Att bli villkorligt frigiven innebär att man istället för att sitta i fängelset blir frigiven under prövotid under den resterande tiden av fängelsestraffet. Prövotiden är minst ett år (26 kap. 10 § första stycket BrB). Om personen skulle begå nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.I vissa undantagssituationer blir den dömde personen inte villkorligt frigiven efter 2/3 av fängelsestraffet. Det gäller när det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning ( 26 kap. 6a § första stycket BrB). Vid bedömningen om sådana särskilda skäl föreligger eller inte ska det beaktas hur den dömde betett sig i fängelset. Till exempel beaktas ifall personen inte deltagit eller misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främjar anpassning till samhället (26 kap. 6a § punkt 1 BrB). Ett annat exempel är när personen på ett annat allvarligt sätt brustit mot de föreskrifter och villkor som gäller för straffets verkställande (26 kap. 6a § punkt 2 BrB).Dessutom blir man inte villkorligt frigiven om det ursprungliga straffet var lägre än 30 dagars fängelse (26 kap. 6 § första stycket BB). Man kan inte heller bli villkorligt frigiven om straffet omvandlas från skyddstillsyn eller från böter (26 kap. 6 § tredje stycket BB).För andra påföljder än fängelseRegeln om att man avtjänar 2/3 av det dömda straffet gäller för fängelsestraff. Det gäller alltså inte för till exempel böter, villkorlig dom, samhällstjänst eller skyddstillsyn. Om man blir dömd till skyddstillsyn finns en prövotid på 3 år då den dömde måste sköta sig och försörja sig efter förmåga. Om detta inte uppfylls kan den dömde få andra regler att följa eller i vissa allvarliga fall kan skyddstillsynen ersättas av fängelse. För villkorlig dom finns en prövotid på 2 år och om den dömde missköter sig kan det leda till att straffet omvandlas till ett annat straff.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Samhällstjänst kombineras med skyddstillsyn eller villkorlig dom.Ditt brott kommer stå med i registret i 10 år, eller i 5 år om du var under 18 år när brottet begicks, se 17 § fjärde punkten i lagen om belastningsregister.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur reglerna om villkorlig frigivning vid fängelsestraff ser ut. Reglerna om villkorlig frigivning finns i brottsbalken (BrB) och strafftidslagen.Efter hur lång tid kan man villkorligt frigesNär två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff som är minst 30 dagar långt avtjänats, ska den dömde villkorligt friges (26 kap. 6 § första stycket BrB). När denna strafftid beräknas ska även eventuell tid den dömde suttit häktad räknas in (17 § första stycket andra punkten strafftidslagen).Ditt fallDin pojkväns fängelsestraff är mer än 30 dagar långt. Han ska alltså som huvudregel bli villkorligt frigiven då han avtjänat två tredjedelar av sitt straff.Du skriver att din pojkvän blev arresterad i april 2021. Om man blir gripen måste en domstol besluta att personen i fråga ska sitta häktad för att frihetsberövande ska bli aktuellt innan en dom har fallit (24 kap. 5 § rättegångsbalken). Just begreppet "arresterad" används inte i svensk rätt, men som jag tolkar din fråga syftar du på att din pojkvän i april 2021 blev häktad. Jag kommer dock nedan redogöra för när din pojkvän kan komma att bli villkorligt frigiven både om han suttit häktad och om han inte gjort det.Oavsett om din pojkvän suttit häktad eller ej så har han blivit dömd till ett straff om ett år och sex månader = 18 månader. En tredjedel av straffet blir alltså 18 månader/3 = 6 månader. Två tredjedelar av straffet blir då: 2 x 6 månader = 12 månader. Din pojkvän kommer alltså bli villkorligt frigiven efter 12 månader.Om din pojkvän suttit häktad: Även tiden för häktningen ska alltså räknas in i strafftiden (17 § första stycket andra punkten strafftidslagen). Om din pojkvän blev häktad var det i april 2021. Han kommer bli villkorligt frigiven efter 12 månader inklusive häktningstiden, det vill säga i april 2022.Om din pojkvän inte suttit häktad: Du skriver att din pojkvän fick sin dom i juli 2021. Jag kommer här utgå från att han inte suttit häktad innan domen föll samt att han tätt efter domen blev frihetsberövad. I så fall börjar strafftiden räknas från den dag fängelsestraffet är verkställbart och den dömde berövas friheten (17 § första stycket första punkten strafftidslagen). Om din pojkvän då frihetsberövades i juli 2021 har 12 månader, det vill säga två tredjedelar av straffet, passerat i juli 2022.Uppskjutning av villkorlig frigivningEn villkorlig frigivning kan dock skjutas upp om det finns särskilda skäl mot den. Vid en bedömning av om det finns särskilda skäl mot en villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas om den dömde inte deltagit i eller misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller den dömdes anpassning i samhället. Även att den dömde på ett allvarligt sätt brutit mot de föreskrifter och villkor som är föreskrivna för verksamheten i kriminalvårdsanstalten ska beaktas (26 kap. 6 a § BrB). För att bli villkorligt frigiven ställs alltså vissa krav på skötsamhet från den intagne.SammanfattningVillkorlig frigivning sker efter två tredjedelar av avtjänat straff. Om den intagne suttit häktad innan domen fallit ska även denna tid tas med vid beräkningen av när två tredjedelar av straffet anses avtjänat. För din pojkväns del har två tredjedelar av strafftiden passerat efter ett år. Om det inte finns något särskilt skäl som talar för att villkorlig frigivning ska skjutas upp kommer din pojkvän alltså bli villkorligt frigiven från sitt fängelsestraff efter ett år, inräknat eventuell tid han suttit häktad.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om fängelsestraff finns i brottsbalken (BrB), i brottsbalken finns även den lagliga grunden för att besluta om någon ska dömas till rättspsykiatrisk vård. Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) behandlar snarare frågan hur vården ska bedrivas och fungera. Råder generellt fängelseförbud för människor som begått ett brott under en allvarlig psykisk störning? Det råder inget fängelseförbud för människor som begått ett brott under en allvarlig psykisk störning. Den som har begått ett brott under en allvarlig psykisk störning ska visserligen i första hand dömas till en annan påföljd i fängelse (rättspsykiatrisk vård). Personen får dock dömas till fängelse istället för en annan påföljd om det finns synnerliga skäl (30 kap. 6 § BrB). När rätten ska avgöra om det finns synnerliga skäl som gör att den tilltalade ska dömas till fängelse, ska den bland annat ta hänsyn till: om brottet har ett högt straffvärde, samt om den tilltalade saknar behov av psykisk vård. Detta är alltså omständigheter som talar för att personen ska dömas till fängelse istället för rättspsykiatrisk vård. Kan en person som gjort sig skyldig till mord under påverkan av allvarlig psykisk störning inte dömas till fängelse? Om ett brott har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning får rätten överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård, om det är påkallat med hänsyn till personens psykiska tillstånd (31 kap. 3 § BrB). Det är alltså en alternativ påföljd till fängelse. Men rätten får fortfarande döma personen till fängelse om synnerliga skäl föreligger som jag beskrev ovan. Du nämner mord som ett exempel, låt säga att en person har begått ett mord under en allvarlig psykisk störning men vid tiden för rättegången har personen inte längre ett vårdbehov. Denne person skulle förmodligen dömas till fängelse. Detta eftersom mord i regel har ett högt straffvärde, och personen saknar ett behov av psykisk vård, alltså sådana skäl som talar för fängelsestraff trots att brottet begicks under påverkan av allvarlig psykisk störning. Att personen inte längre lider av en allvarlig psykisk störning vid rättegångstillfället innebär alltså inte att personen inte får någon påföljd, utan snarare talar detta för att personen riskerar fängelse istället för rättspsykiatrisk vård. Det finns dock ett undantagOm den tilltalade helt har saknat förmåga att inse gärningens innebörd, eller saknat förmåga att anpassa sitt handlande ska denne inte dömas till fängelse och istället vara fri från påföljd (30 kap. 6 § andra stycket BrB). Enligt min bedömning krävs troligtvis ganska mycket för en sådan slutsats. Den gäller inte heller om man begått brottet under exempelvis en psykos som man själv har orsakat genom exempelvis droganvändning. Bestämmelsen kan liknas vid tillräknelighetskrav som ofta råder i andra länder, dvs att allvarligt psykiskt sjuka personer aldrig kan räknas som ansvariga (tillräkneliga) för sina brottsliga gärningar.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om körkortsingripande återfinns i körkortslagen. Ett körkortsingripande blir aktuellt då någon har gjort sig skyldig antingen till upprepande mindre allvarliga trafikbrott eller till allvarliga trafikbrott ( 5 kap. 3 § körkortslagen). Ett körkort kan däremot även återkallas om det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. Dvs. ett körkort kan återkallas även om personen i fråga gjort sig skyldig till andra brott som inte är trafikbrott. Regeln omfattar dock endast kvalificerad eller yrkesmässig brottslighet och särskilt grov brottslighet. Då det i slutändan alltid är upp till domstolen och då jag inte vet omständigheterna kring stölden är det svårt för mig att ge ett klart svar på hur utfallet skulle bli här, men med största sannolikhet skulle en stöld inte omfattas av detta stadgande. Hälsningar,