Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fängelse utan att sitta i fängelseDu skriver att din styvbarns far har dömts till två månaders fängelse men inte ska sitta i fängelse. Förklaringen till detta skulle jag tro är att han efter sin dom har ansökt om så kallad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), och fått detta beviljat. Inensivövervakning kan den som dömts till max sex månaders fängelse ansöka om. Intensivövervakning med elektronisk kontroll är det som i dagligt tal brukar kallas fotboja, och innebär helt enkelt att personen som dömts till fängelse får avtjäna sitt straff hemma i bostaden, istället för på anstalt. Intensivövervakning innebär att den dömde har utegångsförbud under vissa tider och övervakas elektroniskt dygnet runt via fotbojan. Frivården brukar enbart tillåta att den dömde vistas utanför bostaden för att arbeta, gå på behandling eller studera. Resten av tiden har personen utegångsförbud. Under tiden med intensivövervakning råder nolltolerans för alkohol och andra droger. För att se till att detta efterlevs kommer frivården på såväl föranmälda som oanmälda besök. Behålla körkortet med alkolåsDe som bestämt att dina styvbarns får ha kvar körkortet med alkolås i bilen är Transportstyrelsen. Innan ett körkort med villkor om alkolås ges gör transportstyrelsen en utredning av den sökande personens personliga och medicinska förhållanden. Som det verkar har Transportstyrelsen alltså ansett att dina styvbarns far uppfyller kraven för att kunna få behålla körkortet, men villkorat det med alkolås. I samband med att man får ett körkort med alkolåsvillkor bestämmer transportstyrelsen en villkorstid på 1 eller 2 år. Under villkorstiden följer transportstyrelsen upp hur det går för personen. Uppföljningen sker genom provtagningar, läkarintyg och information som tankas ner från alkolåsets logg (t ex misslyckade startförsök). Vid misskötsamhet i hanteringen av alkolåset, nytt rattfylleri, allvarliga trafikbrott under villkorstiden etc. kan transportstyrelsen dra in det villkorade körkortet.SammanfattningsvisAtt dina styvbarns far får avtjäna sitt fängelsestraff hemma beror antagligen på att han ansökt om och blivit beviljar intensivövervakning (fotboja). Att han får behålla körkortet med villkor om alkolås beror på att transportstyrelsen i sin utredning av hans personliga och medicinska förhållanden kommit fram till att ett villkorat körkort är möjligt i hans fall. Man kan alltså säga att han getts en chans att ta sina konsekvenser under mildare former. Skulle han däremot misskötta sig kommer han drabbas av konsekvenser. Missköter han sig under intensivövervakningen riskerar han nämligen att få avtjäna straffet på anstalt istället. Och missköter han det alkolåsvillkorade körkortet riskerar detta att dras in.Hoppas att du fått svar på dina frågor!Vänligen,

Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan ge dig ett bra svar. Brott där motivet, d.v.s varför man gör brottet, är grundat på hat mot någon baserat på dessa religion, hudfärg, etnicitet osv. brukar kallas för hatbrott. I Sverige har vi vissa brott som specifikt tar sikte på hatbrott, som t.ex hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken (BrB)) och olaga diskriminering (16 kap. 9 § BrB). Utöver detta har vi en straffskärpningsregel för alla typer av brott om de begås med ett hatmotiv, 29:2 7 p. BrB. För att jag ska kunna förklara skillnaden mellan dessa två grupper av hatbrott så måste jag mycket kort förklara hur domstolen bestämmer straff. De kan förklaras enkelt, om de rör sig om ett brott, så här: 1)Vad har brottet i fråga för abstrakt straffvärde, d.v.s vad är straffskalan för brottet. T.ex har misshandel fängelse till 2 års fängelse och grov misshandel har ett år och 6 månader till 6 års fängelse som straffskala2) Vad har de specifika brottet för konkret straffvärde. Detta bestäms efter en tillämpning av 29:1 -3 BrB och berör omständigheter vid gärningen. De kan vara till exempel avsikten med brottet, ifall de var mer farligt än andra brott av samma typ eller om de var ett hatmotiv. Detta konkreta straffvärde måste vara inom straffskalan för brottet. Vid bedömningen av vad som är straffvärdet utgår man från straffminimum och går aldrig över vad som är straffminimum för en grövre version av brottet . Detta beror på att vid indelningen av vad som är grov eller normal misshandel så ska man i princip beakta samma saker. Kommer man således fram till att en misshandel har ett straffvärde på över 1 år och 6 månader så är den att anses som grov misshandel som dominerande huvudregel.3)Man applicerar 29:5 och 29:7 BrB. 29:5 BrB är omständigheter som inte har att göra med själva gärningen men som ändå borde leda till mildare straff. 29:7 är ungdomsrabatten, se vidare nedan.4)Sedan väljer man en påföljd som når upp till straffvärdet. Detta sker med en presumtion mot fängelse, 30:1, 30:4 BrB. Denna presumtion bryts dock om de är ett återfall, ett s.k artbrott eller ett straffvärde på över ett år.5)Man beaktar tidigare brottslighet om de inte har påverkat bedömningen inom steg 4:a, 29:4 BrB Värt att nämna är att denna steg ordning inte är bindande utan enbart en generell skiss över hur systemet fungerar. Om vi tar fallet med ett rån där den man angriper väljs p.g.a att den tillhör en viss religion så kommer det påverka hur långt straff personen får inom ramen för steg 2. De kommer alltså påverka de konkreta straffvärdet. Om en Nazist rånade eller misshandlade en person för att den är en jude, d.v.s de finns ett motiv i rånet att kränka personen för att den är jude så kommer brottet att bedömas som misshandel eller rån. De faktum att de är ett hatbrott ska påverka straffvärdet d.v.s hur långt straff som personen får. De kommer med stöd av 29:2 7p BrB påverka de konkreta straffvärdet. Vad de gäller hets mot folkgrupp och andra liknande brott där de är direkt angivet i lagtexten att de ska vara på grund av ett motiv mot en viss grupp så är det per definition ett hatbrott. De ska således inte ske en tillämpning av 29:2 7 p. BrB. Detta eftersom det ska vara inbakat i de abstrakta straffvärdet för brottet, d.v.s den straffskala som finns för brottet. Eftersom alla brott av den typ har ett hatbrott motiv så ska inte de påverka den konkreta straffvärdebedömningen om gärningsmannen har ett sådant motiv Vad är ungdomsrabatten för en 19-åring? Vad ungdomsrabatten är ska bero på vilken typ av brott de är samt om de är ett återfall. Även hur stor påföljden är ska påverka. Ju större straffvärde desto större rabatt generellt. Man kan dock i regel säga att man som 19 åring får ⅔ av de straff man hade fått som vuxen, 29:7 BrB. Tack för din fråga. Jag hoppas jag har kunnat ge ett tillfredsställande svar. Med vänliga hälsningar

Anna Holmlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att man sitter i fängelse 2/3 av det dömda straffet, och därefter sker en villkorlig frigivning (26 kap 6 § Brottsbalken). Att notera är att man även får räkna av tiden man har suttit häktad från fängelsestraffet.Som svar på din fråga är 2/3 av 1 år (12 månader) är 8 månader. Sammanfattat innebär detta att en person som har fått fängelse i 1 år kommer att sitta i fängelse i 8 månader, innan villkorlig frigivning sker.Hoppas du fick svar på din fråga!

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du av domstol dömts för misshandel. Du avtjänar nu straffet genom övervakning i kombination med vård (ej kontraktsvård). Vården innefattar nykterhetsfrämjande åtgärder. Du har skött din övervakning efter vad du ålagts, och har lämnat negativa nykterhetsprover på beroendemottagningen tills nyligen då ditt blodprov översteg gränsvärdet på grund av att du druckit några öl dagarna före provet. Du undrar vad som nu troligen kommer att hända.Eftersom du skrivit att du avtjänar din dom om två månaders fängelse genom övervakning är min utgångspunkt att du dömts till skyddstillsyn. Som dömd till skyddstillsyn står du under övervakning under ett år (28 kap. 5 § brottsbalken, BrB) och en prövotid om tre år (28 kap. 4 § BrB). Under din övervakning är du skyldig att träffa frivården och din lekmannaövervakare efter vad ni bestämt. Du är även skyldig att följa det som domstolen eller övervakningsnämnden bestämt (t.ex. nykterhetsfrämjande åtgärder). Om du missköter din övervakning eller det du ålagts (t.ex. nykterhetskontroller) anmäler Kriminalvården det till övervakningsnämnden. De sanktioner som aktualiseras brukar följa en "sanktionstrappa" (som det brukar informeras om redan när övervakningen börjas). I regel brukar övervakningsnämnden i ett första skede strama upp övervakningen. Uppstramningen kan avse t.ex. föreskrifter om tätare kontakt med frivården, krav att du ska delta i viss programverksamhet eller tätare nykterhetskontroller. Missköts även dessa föreskrifter kan nämnden besluta om en varning. Fortsätter du efter att du fått en varning att missköta dig och nämnden anser att det inte finns andra åtgärder man kan vidta för dig att sköta övervakningen kan nämnden begära att åklagaren ansöker hos tingsrätten om att skyddstillsynen ska undanröjas och att fängelse istället ska utdömas.I ditt fall kan jag inte med säkerhet säg vad som kommer att ske. Mest troligt är att din övervakning kommer att stramas upp något; tätare besök hos frivården och även att du kan åläggas att lämna blodprov oftare än vad du gjort nu. Det är möjligt för övervakningsnämnden att besluta om fortsatt övervakning när ett år gått vid misskötsel. Det är dock mer ingripande och i ett första skede brukar övervakningen i sig stramas upp. Under förutsättning att du sköter det du åläggs enligt de föreskrifterna händer det inte mer heller.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Josefine |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till vad som förs in i brottsregistret och hur länge pricken håller i sig, så finns svaren som vi letar efter i lagen om belastningsregister. Eftersom du fick en dom om att du skall betala böter, så innebär det att en prick skall föras in i brottsregistret (3 § punkt 1 lag om belastningsregistret). Precis som du sa i din fråga. Pricken för den misshandel du fick betala böter för kommer att hålla i sig i 5 år. Denna tid börjar att löpa från det att beslutet om böter blir taget. I ditt fall handlar det då om att dina 5 år började löpa när du fick domen 2019 (17 § punkt 9 lag om belastningsregistret). Hoppas nu att jag har kunnat ge svar på din fråga! Har du fler frågor så tveka inte på att höra av dig igen till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan din bekanta ansöka om fotboja?Det korta svaret på din fråga är ja, din bekanta får ansöka om fotboja.Alla som har dömts till fängelse i max 6 månader kan ansöka om att få avtjäna straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, dvs. med fotboja (1-2 § lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Då din bekanta har en pågående utbildning kan det bidra till hens möjligheter att beviljas fotboja. I regel krävs också att den dömde har en bostad och att övriga myndiga i boendet samtycker. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Nora Tengnér |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag vill börja med att nämna 1 kap. 2 § brottsbalken (BrB) som ger uttryck för den så kallade skuldprincipen. Den innebär att för att en handling ska anses som brott måste den ha begåtts uppsåtligen om inte annat är föreskrivet för det aktuella brottet. Att någon har uppsåt betyder ungefär att personen förstår vad den gör, att man är medveten om vad man gör och vad som händer. Det finns olika typer av uppsåt som du kan läsa mer om här. Om en person bedöms ansvarig för att ha begått ett brott finns det ändå möjlighet för domstolen att beakta sådana faktorer som du nämner i din fråga. Enligt 29 kap. 3 § BrB kan domstolen beakta förmildrande omständigheter. Enligt första punkten i den paragrafen ska domstolen beakta om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende, vilket betyder att provokation som du nämner i din fråga absolut är något som domstolen kan beakta. Om det föreligger en sådan omständighet får det betydelse när domstolen bestämmer straffvärdet som är en slags bedömning av hur allvarlig brottet är och därmed vilket straff som bör dömas ut. Det finns också så kallade billighetsskäl i 29 kap. 5 § BrB. Det är också en möjlighet för domstolen att beakta omständigheter som kan leda till ett mildare straff. Även om att luras/locka/provocera inte står som egna punkter i paragrafen lämnar punkt 9 en möjlighet för domstolen att beakta övriga omständigheter som påkallar att den tilltalade ska få ett lägre straff. Sammanfattningsvis finns det olika sätt för domstolen att beakta särskilda omständigheter vid varje fall, exempelvis om en person blev provocerad till att begå ett brott. Jag vill dock förtydliga att det är domstolen som gör en egen bedömning av situationen vilket innebär att det inte går att lova i förväg vad och hur domstolen kommer att säga om olika omständigheter i ett enskilt fall. Jag hoppas att jag kunde förklara hur reglerna i BrB ser ut angående domstolens möjlighet att beakta situationer där gärningspersonen exempelvis blivit provocerad till att begå ett brott. Vänligen,

Carolina Olsson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När du har blivit dömd för att ha begått ett brott hamnar domen i belastningsregistret. I Lag om belastningsregister (se här) finns bestämmelser om när uppgifter ska gallras bort ur registret. Detta är beroende på vilket brott man är dömd för samt vilken påföljd man fått. Det beror även på hur gammal man var när man blev dömd. Exempelvis tas uppgifter bort efter 10 år från det att straffet har avtjänats när det gäller fängelsestraff. Se 16- 17 §§ Lag om belastningsregister för mer specifikt om gallringen för hur länge varje dom finns kvar i belastningsregistret (se här).