Vilket straff döms ut för ringa narkotikabrott i mitt fall?

2021-08-04 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag har erkänt ringa stöld vid 2 olika tillfällen förra året och ringa narkotikabrott för en månad sen. Och jag har tidigare ringa narkotikabrott från sommaren 2019, som jag dömdes för. Jag är 31år och är för närvarande arbetslös, så vad tror du att straffet/Böterna kommer bli?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du undrar över ditt eventuella straff för brottet ringa narkotikabrott.Vid bestämmandet av straff för ett brott ska först straffmätningen göras där domstolens första uppgift är att bestämma straffvärdet på brottet. Enligt 29 kap. 1 § BrB ska straff, med beaktande av intresset för en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets straffvärde.Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Endast de objektiva omständigheterna som täcks av ditt uppsåt ska beaktas vid straffvärdebedömningen. Ringa narkotikabrott har sin straffskala i 2 § Narkotikastrafflagen. Straffskalan är böter eller fängelse i högst sex månader.Utifrån straffskalan (böter eller fängelse i högst sex månader) ska vägledning sedan hämtas från tillämplig praxis för att få ett korrekt straffvärde. I praxis har det i princip uteslutande varit fråga om dagsböter. Jag kan inte se hur många gram narkotika du ertappades med, dock skriver du att det rör sig om en ringa mängd. Detta innebär ett straffvärde på dagsböter.Straffvärdet är dagsböter, för ringa narkotikabrott. Efter den objektiva straffvärdebedömningen ska även försvårande och förmildrande omständigheter beaktas enligt 29 kap. 2 - 3 §§ BrB. Jag kommer inte uttala mig kring eventuella försvårande och förmildrande omständigheter i mitt svar.I skärpande riktning ska rätten dock, utöver straffvärdet, ta hänsyn till huruvida du tidigare gjort dig skyldig till brott, se 29 kap. 4 § BrB. Du anger att du tidigare erkänt ringa stöld och även tidigare blivit dömd för ringa narkotikabrott (2019). Detta har skett under en relativt kort tidsperiod. Liknande brottslighet under kort tid är mindre allvarligt än olika brott under en längre tidsperiod. Rätten kommer göra en rimlighetsbedömning.Du skriver att du är arbetslös. Vid straffmätningen ska rätten, enligt 29 kap. 5 § BrB, utöver brottets straffvärde i skälig omfattning beakta bland annat om du själv angett dig, eller eller lämnat betydande och hjälpfulla uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Det hjälper dock inte att ångra dig endast av anledningen att du blev upptäckt.Att du är arbetslös är inte något som förmildrar dina omständigheter i det här fallet.Efter straffmätningen skall påföljd bestämmas. Eftersom det finns knapphändig information kan jag utifrån uppgifterna du lämnat endast bedöma frågan om påföljd utifrån den objektiva straffvärdebedömningen enligt 29 kap. 1 § BrB. Straffvärdet för ringa narkotikabrott är dagsböter.Enligt 25 kap. 2 § BrB ska dagsböter bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio. Du får betala en dagsbot om lägst 50 kr och maximalt 1 000 kr. Hur mycket du tvingas betala i dagsböter är utifrån den knapphändiga informationen du givit svårt att säga, dock görs alltid en skälighetsbedömning med hänsyn till inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Det faktum att du är arbetslös kommer beaktas av rätten i det här skedet.Jag hoppas du är tillfredsställd med svaret.Med vänlig hälsning!

När blir man straffmyndig?

2021-07-31 i Påföljder
FRÅGA |Hej! När blir man straffmyndig?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I Sverige blir man straffmyndig när man fyller femton år (1 kap. 6 § BrB). Det betyder att man inte kan dömas till påföljd om man begår brott innan man är femton år gammal. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad blir påföljden vid olovlig körning när man dessutom begått ett brott tidigare?

2021-07-31 i Påföljder
FRÅGA |Min sambo blev dömd för narkotika brott i början av året, ett brott som begicks 2019 men blev uppskjutet av corona. Han fick vilkorlig dom och 100 timmar samhällstjänst som han nu är klar med. Igår blev han tagen för olovlig körning utan körkort, första gången. Han nekade så polisen skickade ett datum för rättegång, troligtvis böter då de inte var i skalan på fängelsestraff sa polisen. Men med tanke på hans tidigare dom kan han hamna i fängelse pga detta då han har 2 års prövotid?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du nämner att din sambo dels dömts för narkotikabrott för cirka två år sedan, dels att han nu är misstänkt för olovlig körning. Din beskrivning aktualiserar frågor om dels fängelse, dels böter.Brottet olovlig körning beskrivs i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (TBL) 3 §. Där framgår, precis som polisen i ditt fall uppgett, att påföljden endast är böter. Däremot kan fängelse i upp till sex månader dömas ut om brottet är att anse som grovt t.ex. om personen tidigare haft körkort som blivit återkallat eller om brottet skett vanemässigt. Av din beskrivning tolkar jag det dock som att han inte är misstänkt för grov olovlig körning.Kan fängelse komma i fråga för brottet? Inom straffrätten gäller den s.k. legalitetsprincipen, som kortfattat innebär att vad som är att betrakta som ett brott, och vilken påföljd som får dömas ut, måste anges i lagtext. Eftersom lagtexten i TBL 3 § inte ger stöd för att döma till fängelse för olovlig körning, utan bara böter, kan en domstol inte bestämma påföljden till fängelse för det brottet. Det enda undantaget för att överskrida ett föreskrivet straffmaximum finns i brottsbalken (BrB) 26 kap. 3 §, som inte kommer på tal i detta fall.Detta innebär alltså att din sambo inte kan dömas till fängelse för olovlig körning, eftersom det är böter som är den föreskrivna påföljden för det brottet. Brottet är helt enkelt inte så pass allvarligt att det motiverar att man föreskriver en så ingripande och svår påföljd som fängelse för det. Det spelar då ingen roll att återfall i brottslighet annars kan utgöra ett skäl för fängelse enligt BrB 30 kap. 4 §.Vad kan påföljden i detta fall tänkas bli om din sambo blir dömd för brottet? Påföljdsbestämningen sker utifrån BrB 29 och 30 kap. Utgångspunkten är (förutom straffskalan för de enskilda brotten) enligt BrB 29 kap. 1 § det s.k. "straffvärdet" som kort sagt bestäms utifrån gärningens grad av skadlighet/farlighet och graden av skuld eller antisocialitet (t.ex. onda avsikter) som gärningsmannen visat upp genom gärningen. Som sagt är det böter som döms ut för olovlig körning, närmare bestämt dagsböter vilket framgår av BrB 25 kap. 1 §.Hur bestäms då bötesbeloppet i praktiken? Hur många dagsböter som döms ut bestäms som sagt utifrån straffvärdet, medan storleken på varje dagsbot bestäms utifrån den tilltalades inkomst, förmögenhet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Det framgår av BrB 25 kap. 2 §.Det minsta antalet dagsböter som kan dömas ut är 30 stycken, och det högsta är 150 stycken. Beloppet för varje dagsbot bestäms till minst 50 kr och som mest 1000 kr. Det minsta bötesbeloppet som får dömas ut i form av dagsböter är 750 kr. Allt detta följer av BrB 25 kap. 2 §.Vid beräkningen av dagsbotsbeloppet (dvs. det som kan bli minst 50 och högst 1000 kr) utgår domstolarna enligt praxis från Riksåklagarens riktlinjer (2007:2) för beräkning av dagsbotsbelopp.I detta fall framgår inget närmare av hur omständigheterna sett ut i samband med att din sambo blev misstänkt för olovlig körning. Allmänt kan då sägas att straffvärdet (och därmed antalet dagsböter) brukar bestämmas till ganska nära minimum, dvs. förmodligen runt 30 dagsböter eller strax däröver i detta fall. Hur stor varje dagsbot blir beror är svårt för mig att säga eftersom jag inte har någon information om er bådas och din sambos ekonomi ser ut, men allmänt kan sägas att man (enligt riktlinjerna) utgår från främst följande kriterier:- Dagsboten bestäms utifrån den misstänktes beräknade årsinkomst (inkl. bidrag och annan ersättning) vid tidpunkten när dagsboten ska bestämmas.- Dagsboten sätts till en tusendel (1/1000) av beloppet som räknas ut. Sedan minskas beloppet på dagsboten med 50 kr med hänsyn till skatt.- Om din sambo har en egen förmögenhet (efter avdrag för skulder) som överstiger 1,5 miljoner kr ökas dagsboten med 50 kr. Ett ytterligare tillägg på 50 kr görs för varje 500 000-tal kr.Ett exempel: Vi utgår enligt ovan från att din sambo får 30 dagsböter om han döms. Vi utgår även från att hans årsinkomst är 300 000 kr och att han inte har tillgångar på över 1,5 miljoner. Dagsboten lär då bli: 300 000 / 1000 = 300.300 – 50 = 250.Med varje dagsbot på 250 kr lär då det totala bötesbeloppet bli: 30 x 250 = 7500 kr.Hoppas du fått lite mer klarhet i situationen, och lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur länge sitter man av ett fängelsestraff?

2021-07-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag fick fängelsestraff 1år och 4månader men jag undrar hur länge sitter jag då? Jag menar med avdrag och allt sånt? Mvh nervös tjej kanske även ska tillägga att jag är 23år
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I regel avtjänas den sista tredjedelen av straffet utanför fängelsetHuvudregeln är att man sitter två tredjedelar (⅔) av straffet innan man blir villkorligt frigiven. I ditt fall blir det drygt 10 och en halv månad som du blir tvungen att sitta inne (26 kap. 6 § brottsbalken). Eventuell häktestid räknas som redan avsutten tid, vilket i praktiken innebär att det dras av från ditt straff (17 § strafftidslagen). Har du således varit häktad en månad, dras en månad av, vilket i ditt fall skulle innebära att du har drygt 9 och en halv månad kvar. Huvudregeln om villkorlig frigivning efter två tredjedelar (⅔) av straffet gäller förutsatt att det inte föreligger synnerliga skäl mot den villkorliga frigivningen. När man bedömer huruvida det föreligger synnerliga skäl, ska det särskilt beaktas om du på ett allvarligt sätt brutit mot föreskrifterna och villkoren som gäller för fängelsevistelsen (26 kap. 6 a § brottsbalken).Prövotid på (minst) ett årNär du blivit villkorligt frigiven gäller en prövotid som sträcker sig till fängelsestraffets slut, det vill säga en prövotid som motsvarar resterande strafftid. Prövotiden är emellertid alltid minst ett år (26 kap. 10 § brottsbalken). I ditt fall gäller en prövotid på ett år, efter att du blir villkorligt frigiven. Under prövotiden ska du sköta dig, vilket i huvudsak innebär att du inte ska begå nya brott. Skulle nya brott begås under prövotiden kan domstolen (förstås) döma till fängelse för det nya brottet. Huvudregeln är emellertid även att den villkorliga frigivningen förverkas, vilket i praktiken innebär att du blir tvungen att sitta resterande del av det redan utdömda fängelsestraffet som du är villkorligt frigiven från.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Varför påbörjas verkställigheten av skyddstillsyn innan domen vunnit laga kraft?

2021-08-02 i Påföljder
FRÅGA |Jag blev för 6 år sedan dömd i tingsrätten till 1 års skyddstillsyn. Jag hade påbörjat denna tillsyn under ca 6 månaders tid (med besök hos frivård mm.) när fallet hamnade i hovrätten pga. åklagarens överklagan. Där skärptes straffet till att även innefatta en tids samhällstjänst vilket jag gjorde. Nu massa år senare sitter jag å läser igenom domarna och ingenstans har man räknat bort eller ens nämnt det halvår av 1 års skyddstillsyn som redan var avtjänat innan hovrättens skärpning. Är detta korrekt? Känns som dubbelbestraffning?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ska verkställigheten av skyddstillsyn påbörjas?Huvudregeln när det gäller verkställigheten för påföljdsbestämmelsen är att verkställigheten ska påbörjas när domen vunnit laga kraft vilket betyder att domen inte längre kan överklagas och att den därmed står fast. När det gäller skyddstillsyn stadgas dock att den ska vara förenlig med övervakning från dagen för domen. Rätten får dock besluta om att övervakningen ska börja först när domen vunnit laga kraft, men detta utgör alltså ett undantag till huvudregeln. Om domen överklagas har även högre rätt möjlighet att besluta om att verkställigheten ska avbrytas (28 kap. 5 § brottsbalken). Varför ska verkställigheten påbörjas innan domen vunnit laga kraft?I förarbetena till bestämmelsen diskuteras hur de huvudsakliga argumenten för omedelbar verkställighet för skyddstillsyn grundar sig i bedömningar av återfallsrisken samt behandlingens effektivitet för den enskilda. Återfallsrisken i brottslighet visade sig enligt statistiken vara som högst under de första månaderna efter domen varpå man ansåg att det var av vikt att snabba insatser sattes in och att påföljden därför skulle påbörjas direkt vid dagen för domen. Vidare ansåg utredaren att behandlingsmotivationen hos den dömde torde vara som högst vid tiden för påföljdsvalet och domens meddelande. Omedelbar verkställighet för skyddstillsyn infördes därmed med hänvisning både till individualpreventiva skäl och för att minska risken för återfall i brottslighet (se SOU 1981:90 s. 80 ff. samt Prop. 1982/83:85 s. 97 ff). Ett omedelbart påbörjande av verkställigheten innebär således att en del av påföljden redan kan ha verkställts när domen överklagas och tas upp för prövning i högre instans.Vad händer med påföljden och verkställigheten om domen överklagas och ändras?Om en dom med påföljdsbestämmelsen skyddstillsyn överklagas ska den högre instansen pröva målet på nytt. Eftersom verkställigheten av skyddstillsyn påbörjas innan domen vunnit laga kraft kan det innebära att den dömde redan avtjänat en del av straffet inför den nya prövningen. Om överinstansen kommer fram till att skyddstillsynen ska undanröjas ska rätten bestämma en annan påföljd för brottet och då också ta skälig hänsyn till vad den dömde redan verkställt (28 kap. 9 § brottsbalken). Skyddstillsyn förenat med samhällstjänst är att se som en strängare påföljd än endast skyddstillsyn. Skyddstillsyn får endast kombineras med samhällstjänst om den tilltalade samtycker till det och den får utdömas mellan 40 – 240 timmar (28 kap. 2 a § brottsbalken). Ett utdömande av skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst utgör således inte ett undanröjande av skyddstillsynen, utan en skärpning av påföljden. Om den högre instansen dömer till skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst innebär det inte att du får börja om din skyddstillsyn, utan den tiden som du verkställt räknas fortfarande som avklarad. Straffets skärpning består i ett tillägg av samhällstjänst. Detta blir möjligt eftersom verkställigheten för skyddstillsyn påbörjas innan domen vunnit laga kraft, dvs innan domen är helt fastställd – påföljden kan därför ändras. Om det nya straffet innebar att den tidigare utdömda skyddstillsynen skulle undanröjas och ersättas av ett annat straff är det viktigt att rätten tar hänsyn till att den dömde redan avtjänat ett visst straff. I fallet du beskriver har över- och underinstansen kommit till samma slutsats angående att en skyddstillsyn ska utdömas, men överinstansen har funnit att den skulle kombineras med samhällstjänst, dvs ett strängare straff. Detta möjliggörs som tidigare nämnt eftersom verkställigheten påbörjas direkt. Den skyddstillsyn som redan är verkställd försvinner dock inte, utan du fortsätter på den utdömda tiden för skyddstillsyn även efter överinstansens dom. Om verkställigheten inte skulle ha påbörjats direkt skulle du istället fått skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst i överinstansen och påbörjat verkställigheten av det efter att den domen vunnit laga kraft. Det utgör därmed inte dubbelbestraffning, men jag förstår att det kan kännas lustigt att påbörja en verkställighet av en påföljd som sedan delvis ändras, men det är som ovan beskrivit motiverat av att lagstiftaren ansett det viktigt att komma igång med insatser direkt för den dömda. Om man istället skulle få exempelvis ett fängelsestraff utdömt som utgör en annan påföljd än skyddstillsyn ska rätten ta hänsyn till att man redan avtjänat delar av ett skyddstillsynsstraff. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Belastningsregister orosanmälan LVM

2021-07-31 i Påföljder
FRÅGA |Hamnar man i belastningsregister om man får en orosanmälan ang. LVM?
Elias Kröger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppgifterna i belastningsregistret baseras på fällande domar och bötesbelagda brott, det vill säga där du har lagförts för brott, se 3 § lag om belastningsregister. En orosanmälan angående LVM kan därför inte ses i belastningsregistret förutsatt att du inte hamnat på LVM på grund av ett brott du blivit dömd för. Enligt 9 § lag om belastningsregister har du som enskild rätt att få ta del av samtliga uppgifter ur belastningsregistret om dig själv. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur påverkar återfall mitt straff efter att jag tjänat mitt första straff? Hur påverkar återfall under en rättegång mitt straff?

2021-07-30 i Påföljder
FRÅGA |I våras blev jag utsatt för en husrannsakan, där polisen bl.a beslagtog två cannabisplantor, ca 10 g torkad cannabis samt odlingsutrustning. Jag har ännu inte fått mitt straff, men min advokat hoppas på strafföreläggande, då jag odlade av strikt medicinska skäl. När dom väl faller är jag fullt redo att göra vad som krävs, men jag har ett par funderingar: efter straffet är avtjänat, vad händer om jag återigen skulle bli tagen för t.ex innehav eller något liknande ringa narkotikabrott? Kommer mitt tidigare straff att påverka mitt straff om jag skulle åka fast igen? Och, nu under tiden jag väntar på dom, om jag åker fast för ex. ringa narkotikainnehav, blir följden av det större pga domen som ännu inte fallit?Kanske rörigt formulerat, men hoppas ni förstår vad jag menar. Otroligt tacksam för svar!
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Första fråganJag uppfattar första frågan som att du undrar ifall det första straffet hade påverkat ett straff för ett eventuellt andra brott.Återfall kan påverka påföljdsbestämningen och kan även skärpa straffvärdetAtt du skulle bli dömd för ett liknande narkotikabrott efter att du avtjänat det första brottet innebär att du fått s.k. återfall. Återfall är alltså när du begår ett nytt brott och döms till en ny påföljd efter att du redan blivit dömd till ett straff för samma huvudbrott. För att räknas som återfall måste brottsligheterna vara nära i tiden, ungefär inom en tre till fyra års-period. Återfall beaktas först vid den frihetsberövande påföljdsbestämningen, alltså vid bedömningen av vilket straff som blir aktuellt, tex böter eller fängelse (30 kap. 4 § första stycket BrB). Vid påföljdsbestämningen är återfall en omständighet som talar för fängelse vid påföljdsvalet (30 kap. 4 § andra stycket BrB). I ditt fall verkar fängelse inte vara aktuellt eftersom hoppet mellan strafföreläggande och fängelse är stort. Det är även oproportionerligt att bli dömd för fängelse för ditt aktuella brott.Återfall kan dock även anses vara en försvårande omständighet som kan skärpa straffvärdet i vissa fall (29 kap. 4 § BrB). Återfall kan påverka och skärpa straffvärdet om man inte kunnat ta tillräckligt mycket hänsyn till det i stadiet vid påföljdsbestämningen. I straffvärde så beaktar man bland annat skadan, motiv och allvarligheten i brottet (29 kap. 1 § andra stycket BrB). Eftersom det rör sig om ett andra ringa narkotikabrott i ditt fall så tror jag inte att det hade påverkat det andra straffet. Det är dock viktigt att understryka att endast en domstol som har kännedom om alla omständigheter kan bedöma huruvida ditt straff för det eventuellt andra brottet kommer att se ut.Andra fråganJag tolkar din andra fråga som att du undrar ifall följden på första brottet blir mer allvarlig om du åker fast för ringa narkotikainnehav under rättsprocessen av det första brottet.Åtal mot samma person kan handläggas i samma rättegång eftersom huvudregeln är att rätten bestämmer en gemensam påföljd för brottenOm det rör sig om flera brott av samma gärningsman så kan målen kumuleras. Det innebär att om åtal väckts mot dig för båda brotten, ska åtalen handläggas i en gemensam rättegång (45 kap. 3 § första stycket RB). Denna processuella regel beror på att en gemensam påföljd som huvudregel ska bestämmas för flerfaldig brottslighet (30 kap. 3 § första stycket BrB). Rätten kommer alltså troligtvis att handlägga båda brotten i samma rättegång om åklagaren väljer att väcka åtal. Första brottet i sig blir inte mer allvarligt, men eftersom man gör en samlad bedömning av båda brotten vid påföljdsbestämningen så kan det slutgiltiga straffet bli mer allvarligt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Vad beaktas i en påföljdsbedömning?

2021-07-28 i Påföljder
FRÅGA |Tjena. Det är såhär att jag blev ilurad att åka tåg för att hämta en väska med en liten mängd hasch åt en kille , ja va korkad och litade på honom då jag känt honom längre tid och för att undvika sprida mitt dna i väskan lät ja bli att öppna och kolla. När ja kom fram till stationen hemmavid stod polisen där då dom tagit killen lite innan och jag står där med 1kg hasch i en ryggsäck. Andra killen erkände det va hans och jag var anhållen 3 dagar men nu dröjer det ett år ungefär innan rättegång. Ja har ett ringa narkotikabrott och drograttfylleri då ja blev ilurad tablett för att en kille vill skratta åt min reaktion "turkisk Alvedon" sade han men va något som hette elvanse. Sen har ja inga mer domar än så. Min fråga är då min advokat har ungefär 2 i IQ och svår att nå så vänder ja mig hit för att få lite info. Min advokat trodde ja kunde ta skyddstillsyn med stor sannolikhet men jag vågar inte hoppas på det där. Ja va helt enkelt för rädd för att säga nej till resan då killens vänner hotat med pistol förut och jag ville inte hamna i skit. Vad bör jag anta att jag får i straff? Han andra killen erkände det var hans egna som sagt. Men ja mår dåligt utav att gå och vänta så lång tid på rättegång och få ett avslut.
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du vad du kan förvänta dig för påföljd vid en fällande dom i enlighet med din beskrivning av situtionen. Jag kommer i det följande inte att gå igenom händelseförloppet (eller det aktuella brottet) i sig, utan endast resonera kring påföljd och vad som kan påverka bedömningen. Det är svårt för mig att ge dig ett konkret svar, varför jag enbart i generella termer kommer diskutera hur påföljdsbedömningen görs.Regler om påföljd finns i brottsbalken (BrB), och regler om brottslig hantering av narkotika i narkotikastrafflagen (NSL).PåföljdsbestämningUtgångspunkterEn påföljdsbedömning tar avstamp i ett abstrakt straffvärde och ett konkret straffvärde. Det förstnämnda är det straffvärde som framgår av det aktuella straffbudet. Narkotikainnehav har exempelvis ett abstrakt straffvärde som uppgår till 3 års fängelse (1 § andra stycket NSL). Det konkreta straffvärdet är ett mått på svårheten i en begången brottslig gärning, dvs hur allvarligt det aktuella handlandet har varit. Dessa två ska tillsammans i en helhetsbedömning avgöra vad en påföljd ska innefatta och hur lång den ska vara.Bedömning av straffvärdetNästa steg blir att bedöma straffvärdet. Här görs skillnad mellan brottsinterna och brottsexterna omständigheter.Det förstnämnda avser att bedöma gärningen i förhållande till det konkreta brottet i syfte att avgöra om gärningen var grov, av normalgraden eller ringa. Avgörande för bedömningen är ofta huruvida gärningspersonen fullbordat brottet uppslåtligen eller oaktsamt, samt vilken grad av uppsåt eller oaktsamhet. Emellertid ska främst faktorer som nämns direkt i den aktuella lagtexten beaktas.Brottexterna omständigheter tar istället sikte på sådant som inte är direkt kopplat till straffbudet. Utgångspunkten för bedömningen är om gärningen har inneburit skada, kränkning eller fara, såväl i allmänhet som för annan person. Vidare ska även gärningspersonens insikt i situationen, avsikter och motiv beaktas (29 kap. 1 § andra stycket BrB). Därefter behöver det undersökas om det finns några förmildrande eller försvårande omständigheter. Exempel på försvårande omständigheter kan vara att gärningspersonen visat stor hänsynslöshet, förmått någon annan att medverka genom tvång eller att brottet utgjort ett led i en större organiserad form av brottslighet (29 kap. 2 § BrB). Förmildrande omständigheter kan istället vara att gärningspersonen lider av en allvarlig psykisk störning eller om gärningen stått i direkt samband med gärningspersonens bristande utveckling (29 kap. 3 § BrB).StraffmätningsvärdeInnan påföljdsvalet sker, ska det beaktas om gärningspersonen tidigare gjort sig skyldig till brott. Om så är fallet ska gärningspersonen dömas i en skärpande riktning (29 kap. 4 § BrB). All tidigare brottslighet är inte omedelbart relevant för straffmätningsvärdet. Istället måste en helhetsbedömning göras, utifrån den tidigare brottslighetens omfattning, tiden som förflutit mellan brotten, och huruvida den nya och gamla brottsligheten är likartade.PåföljdsvalNär rätten ska avgöra om gärningspersonen ska dömas till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn, ska allt som talar för än lindrigare påföljd än fängelse beaktas (30 kap. 4 § första stycket BrB). Utgångspunkten är alltså att fängelse ska undvikas i möjligaste mån. Omständigheter som kan bryta denna presumtion är om gärningspersonens brottsliga handlande utgör ett återfall, om straffvärdet överstiger 1 års fängelse, eller om brottslighetens art (dvs allvarlighet) är sådan att det motiverar fängelse som påföljd (30 kap. 4 § andra stycket BrB). Gärningspersonen ska dömas till villkorlig dom om det saknas anledning att befara att den tilltalade kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § BrB). Skäl för skyddstillsyn kan vara att det inte finns anledning att anta att påföljden kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.Vad innebär det här för dig?Som sagt är det svårt för mig att göra en bedömning av hur utfallet kan tänkas se ut i din situation. Din tidigare brottslighet är sådana omständigheter som kan tala i skärpande riktning. Det som kan tala för en mildare bedömning är dels det faktum att du verkade något omedveten om innehållet i väskan, dels att du blivit hotad i samband med handlandet.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,