Fråga om påföljd

2020-06-16 i Påföljder
FRÅGA |Vad kan en person som olovandes har tagit en bil, kört utan körkort med opiater i kroppen tänkas få för straff?//Annelie
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att olovligen ta annans bil Att olovligen ta någon annans bil betecknas som tillgrepp av fortskaffningsmedel vilket är en kvalificerad form av egenmäktigt förfarande. Bestämmelsen tillgrepp av fortskaffningsmedel har tillkommit därför att det kan vara svårt att styrka tillägnelseuppsåt vid tillgrepp av bilar, eftersom det är vanligt att "lånade" bilar återkommer till ägaren. Det vore mer korrekt att tala om olaga billån än bilstöld då gärningsmannen vid tillgrepp av fortskaffningsmedel inte tänkt behålla bilen utan bara tillgripa den. Om gärningsmannen däremot efter att ha tillgripit bilen bestämmer sig för att behålla den gör sig gärningsmannen skyldig till tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt förfogande.I lagen sägs inget om när gärningen bör anses vara ringa brott. Ett tänkbart fall är att fordonet har använts kortvarigt och försiktigt och sedan återställts. Ett annat är att gärningsmannen är bekant med ägaren, och det finns anledning att tro att denne skulle ha tillåtit brukandet, om han eller hon hade blivit tillfrågad (hypotetiskt samtycke). För att bedöma brottet som grovt bör det avse mycket värdefull egendom.Köra bil med opiater i kroppen utan körkortBrister en vägtrafikant som för ett motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg eller varsamhet som krävs vid framförande av fordon kan han eller hon dömas för vårdslöshet i trafik. Detta brott straffas om det begås uppsåtligen eller om personen med vetskap om att det finns en risk för att något inträffar tar en risk att olycka sker, även om det inte är avsikten.Den som uppsåtligen kör ett fordon utan att vara berättigad att föra ett sådant fordon döms till olovlig körning till böter. Då föraren dessutom kört fordonet med opiater i kroppen kan han eller hon dömas till rattfylleri om narkotikan faller in under bestämmelsen i narkotikastrafflagen och det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Bestämmelsen fastställer en presumtion att den som innehar ett narkotiskt ämne i blodet utgör en säkerhetsrisk i trafiken. Det gäller dock inte om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination. Rattfylleri är ett uppsåtligt brott, dvs. ansvar för brottet kan ådömas om gärningsmannens uppsåt täcker alla brottsrekvisit.Straffmätning Vid straffvärdebedömningen har domstolen först att ta reda på vad lagrummet för det brott en person står åtalad för anger som straffskala, den konkreta straffskalan (29 kap. 1 § första stycket brottsbalken).1. Ringa tillgrepp av fortskaffningsmedel ger böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år (8 kap. 7 § första och andra stycket brottsbalken).2. Vårdslöshet i trafik ger dagsböter. Om det är grovt fängelse i högst två år (1 § första och andra stycket trafikbrottslagen).3. Vid olovlig körning döms till böter. Är det att anse som grovt fängelse i högst sex månader (3 § första stycket trafikbrottslagen).4. För rattfylleri döms till böter eller fängelse i högst sex månader (4 § andra stycket trafikbrottslagen). Är det fråga om grovt rattfylleri döms till fängelse i högst två år (4 a § trafikbrottslagen).Utöver själva straffskalan ska domstolen bland annat beakta om det finns några försvårande omständigheter (29 kap. 2 § brottsbalken) eller förmildrande omständigheter (29 kap. 3 § brottsbalken).Var gärningsmannen under 21 år innebär det att ungdomsrabatt ska ges. Var han eller hon under 18 år vid gärningstillfället får domstolen endast döma till fängelse om det föreligger synnerliga skäl. En gärningsman som är under 15 år kan aldrig dömas till fängelse.Påföljd Huvudregeln är att den som döms för mer än ett brott ska ådömas en påföljd. När en gemensam påföljd för flera brott ska ådömas måste en särskild straffskala konstrueras för den samlade brottsligheten. Vanligen tillämpas en modell, enligt vilken straff först bestäms i förhållande till varje begånget brott, varefter ett kollektivstraff för den samlade brottsligheten fastställs. Med ett något cyniskt språkbruk kan man säga att den som begår flera brott åtnjuter "mängdrabatt" och kan efter ett tag begå brott "gratis" (30 kap. 3 § första stycket brottsbalken).Vid val av påföljd ska särskilt avseende fästas vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Presumtionen mot fängelse går ut på att man inte ska använda fängelse, såvida det inte finns starka skäl att göra det (30 kap. 4 § första stycket brottsbalken).Som du kan se under rubriken straffmätning varierar straffskalan kraftigt beroende på om brottsligheten är att beteckna som ringa eller grov. Alltså skulle personen kunna bli dömd från allt mellan böter till fängelse i upp till ungefär fyra år. Om vi leker med tanken att personen skulle bli dömd till fängelse är vid val av påföljd fängelse att anse som en svårare påföljd än villkorlig dom eller skyddstillsyn. Inte förrän ett fängelsestraff kommer upp till ett år eller mer ska personen dömas till fängelse. Det innebär att som alternativ till fängelse kan personen dömas till villkorlig dom/skyddstillsyn i kombination med böter eller samhällstjänst.Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätt att få reda på yrkad påföljd?

2020-06-13 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Om man är skäligen misstänkte för brott ska man i samband med det få reda på vilken påföljd som man yrkar på?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När någon är skäligen misstänkt så är åklagaren/polisen skyldig att berätta detta när den misstänkte förhörs (RB 23:18 1st). När detta skett har man som misstänkt även rätt att ta del av det material som framkommit under förundersökningen, med vissa begränsningar pga sekretess (RB 23:18 2st). Vad gäller just påföljd då finns det inget krav att åklagaren ska yrka på en specifik påföljd (RB 45:4 1st). Därför finns något sådant oftast inte med i materialet från förundersökningen. Därför blir svaret på din fråga att man inte har en rätt att få reda på vilken påföljd som yrkas.

Vilken preskriptionstid gäller för misshandel?

2020-06-11 i Påföljder
FRÅGA |Jag har blivit anmäld för misshandel som påstås skett år 15/16 och målsägandet har tilldelats en målsägande biträde av tingsrätten. Innebär det att fallet inte läggs ner utan det kommer att bli rättegång? Och är det ingen preskription tid?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Straffet för misshandel av normalgraden är fängelse i högst två år (3 kap. 5 § BrB). Preskriptionstiden för misshandel av normalgraden är därmed fem år (35 kap. 1 § 1 stycket 2 punkten). Skulle det istället vara fråga om grov misshandel är straffmaximum fängelse i sex år, vilket innebär att preskriptionstiden är tio år (3 kap. 6 § samt 35 kap. 1 § 1 stycket 3 punkten BrB). Preskriptionstiden kan brytas genom att du häktas eller åtalas för brottet.Ett målsägandebiträde ska tilldelas den målsägande när en förundersökning inletts eller återupptagits (1 § 1 stycket målsägandebiträdesL). Att målsägande blivit tilldelad ett målsägandebiträde betyder därför inte nödvändigtvis att du kommer åtalas och att det kommer hållas huvudförhandling i målet. Det innebär dock att fallet inte läggs ned i nuläget, eftersom ett målsägandebiträde inte får tilldelas om åklagaren beslutat att allmänt åtal inte ska väckas (2 § målsägandebiträdesL).Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!

Preskriptionstid för straff som inte verkställs

2020-06-10 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Vad är preskriptionstiden för en dom som man fått i tingsrätten på 10 mån och vägrar ställa in sig?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga på följande sätt. Du undrar vad preskriptionstiden är för 10 månaders fängelse som inte verkställs på grund av att man inte infunnit sig. Relevanta bestämmelser finns i brottsbalken (1962:700) (BrB).De olika preskriptionstiderna för fängelse som inte verkställs framgår av 35 kap 8 § BrB. Tiden ska räknas från det att domen vunnit laga kraft. Laga kraft innebär att tiden för överklagande till hovrätten gått ut. Fängelsestraff under ett år preskriberas fem år efter att domen vunnit laga kraft. Det innebär att en dom på fängelse i 10 månader preskriberas fem år efter att domen vunnit laga kraft.Det enkla svaret på din fråga är därför att preskriptionstiden är fem år.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Risk för återfall i brott som förutsättning för att dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning

2020-06-13 i Påföljder
FRÅGA |Måste det finnas en risk för återfall i det brottet som en person döms för ifall personen ska dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning? Kan personen inte dömas med särskild utskrivningsprövning ifall ingen risk för återfall i det brottet finns?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara på din fråga kommer jag använda mig av brottsbalken (nedan förkortad BrB) och lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (nedan förkortad LRV).Allmänt om rättspsykiatrisk vårdEn person som har begått ett brott och som lider av en allvarlig psykisk störning, där påföljden för brottet inte kan bedömas stanna vid enbart böter, får av rätten överlämnas till rättspsykiatrisk vård (31 kap. 3 § stycke 1 BrB). Det innebär att en person som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykiskt störning enbart får dömas till fängelse om det finns synnerliga skäl. Domstolen kan besluta om rättspsykiatrisk vård sedan en rättspsykiatrisk undersökning har genomförts. Vården är inte tidsbestämd utan ska gälla så länge ett vårdbehov finns.Vad det innebär med särskild utskrivningsprövningDöms en person till rättspsykiatrisk vård kan den vara villkorad med särskild utskrivningsprövning. Det innebär att ett antal kriterier måste vara uppfyllda innan vården ska upphöra. Vården ska upphöra när:det inte längre till följd av personens psykiska störning som lett till beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i allvarlig brottslighet, ochdet inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt krävs att denne- är intagen på en sådan sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång, eller- om det heller inte krävs att patienten ges öppen rättspsykiatrisk vård (16 § LRV).Det innebär därför att det måste finnas en risk för återfall i brottslighet som är av allvarligt slag för att särskild utskrivningsprövning ska komma i fråga. Återfallsrisken bedöms utefter situationer i ett närliggande perspektiv och inte utefter en framtida risk. Brott som räknas som allvarliga är alla brott mot andra människor så som exempelvis misshandel och olaga hot. Även narkotikabrott, stöld och liknande bedöms som allvarlig brottslighet.Ett exempel på hur återfallsrisken bedöms går att läsa i rättsfall RÅ 1992 ref. 98. I fallet visade patienten inte längre symptom på sin allvarliga psykiska störning på grund av viss medicinering. Trots detta ansågs det inte vara tillräckligt för att den rättspsykiatriska vården skulle upphöra. Det man istället tog hänsyn till i bedömningen var patientens tidigare brottslighet samt arten och långvarigheten av dennes psykiska störning. Man bedömde därför att patienten fortsatt hade en risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag.En fråga om särskild utskrivningsprövning prövas av förvaltningsrätten efter anmälan av chefsläkaren eller efter ansökan av patienten (16 a § stycke 1 LRV). Det är alltså upp till förvaltningsdomstolen att avgöra om vården ska förlängas eller inte.SammanfattningsvisSvaret på din fråga är därmed ja. För att en person ska dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning krävs det att det finns en risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag. Detta är en bedömning som görs i varje enskilt fall. Jag hoppas det gav svar på din fråga. Om inte är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Kan man få sitt fängelsestraff förkortat till två tredjedelar?

2020-06-11 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag har en vän som sitter i fängelse, och har skött sig exemplariskt. Jag har läst att en dömd person kan ansöka om kortare strafftid? Har läst att en dömd person , om han/hon sköter sig bra under fängelsetiden, sköter sina permissioner bra osv...kan få sitt fängelsestraff förkortat till 2/3 del av den utdömda straffet? Vart ska han skriva och ansöka?
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Villkorlig frigivning Som jag uppfattar din fråga så undrar du om det är möjligt att få ett kortare fängelsestraff. Jag utgår att det du tänker på är villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning innebär att en person som fått minst en månads fängelse ska bli frigiven i förtid. Det är som du nämner lite ovan så att personen som huvudregel ska sitta av två tredjedelar av sitt fängelsestraff och sedan ska personen bli villkorligt frigiven (26 kap. 6 § Brottsbalken). Förutsatt att din vän som du beskriver har skött sig exemplariskt och det inte finns några andra särskilda skäl emot villkorlig frigivning, så bör han med största sannolikhet bara behöva avtjäna två tredjedelar av sitt straff i fängelse (26 kap. 6a § Brottsbalken). Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad syns i mitt belastningsregister vid utdrag för arbete inom lager/lagermedarbetare?

2020-06-10 i Påföljder
FRÅGA |Vad syns i mitt belastningsregister vid utdrag för arbete inom lager/lagermedarbetare?
Linnéa Lind |Hej och tack för att vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ingår i belastningsregistret?Relevanta bestämmelser finner du i i lagen (1998:620)om belastningsregister (BRL) och förordningen (1999:1134) om belastningsregister (BRF). Belastningsregistret innefattar samtliga brott för vilka du har lagförts (3 § 1 p BRL). Mer detaljerat vad belastningsregistret innehåller kan du läsa i 2-9 § förordningen om belastningsregister (BRF).Brott som gallrats bort finns inte längre kvar i belastningsregistret. Gallring innebär att uppgifterna ska förstöras. När gallringen ska ske avgörs av den påföljd som dömts ut (16–18 §§ BRL). Vanliga påföljder är fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller böter.Utdrag för lagerarbeteDin fråga rör ett utdrag för lager/lagerarbete. Det finns begränsade utdrag för vissa typer av arbeten, till exempel barn, barn med funktionshinder eller inom skola (22 § tredje, fjärde samt sjätte stycket BRF (jfr 9 § andra stycket 2, 5 och 6 p. BRL)). Något motsvarande finns inte för lagerarbete. Jag tolkar därför din fråga som att det rör sig om en privat arbetsgivare. Vanligen vill arbetsgivare se en kopia på ett eget utdrag (9 § första stycket BRL). Vem har rätt att ta del av uppgifterna?En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Utdraget kommer därför att innefatta samtliga uppgifter som ingår i belastningsregistret. Arbetsgivaren inte rätt att kräva att du ska visa upp ett registerutdrag vid lagerarbete. Du kan dock själv välja att visa upp ett utdrag för din arbetsgivare. Vissa myndigheter har dock rätt att få ut uppgifter ur belastningsregistret om dig. De myndigheter som främst avses är brottsbekämpande sådana (Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket) och domstolar (6 § första stycket Lagen om belastningsregister). SammanfattningDet finns inget begränsat utdrag ur belastningsregistret för lagerarbete. Troligen vill arbetsgivaren att du gör ett eget utdrag. Ett sådant utdrag innefattar samtliga uppgifter som ingår i belastningsregistret. För dig innebär detta att samtliga brott anges, med undantag för sådana som gallrats bort. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen återkom med en ny om jag har missförstått din fråga.Med vänlig hälsning,

Hur hög är allvarlighetsgraden på sexuellt ofredande?

2020-06-09 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Hur hög är allvarlighetsgraden på sexuellt ofredande ifall en kille har kramat en tjej och pussat på nacken trotts att tjejen har sagt sluta?
Karin Pihl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag använda mig av brottsbalken (förkortas BrB). Jag kan tolka din fråga på två sätt, å ena sidan som om sexuellt ofredande är ett graderat brott och å andra sidan om hur allvarlig händelsen du beskriver är med tanke på ett eventuellt straff efter rättegång. För att inte riskera att du inte får svar på din fråga kommer jag göra mitt bästa för att svara på båda delar.Vad gäller min första tolkning, dvs. om sexuellt ofredande är ett graderat brott är svaret nej. Med graderat brott menar jag att det finns olika grader av brottet avseende hur allvarligt det är. Här kan vi ta misshandel som ett exempel. Misshandel är ett graderat brott, det finns ringa misshandel, misshandel av normalgraden, grov misshandel och synnerligen grov misshandel (3 kap. 5 § och 6 § BrB). För sexuellt ofredande finns ingen sådan indelning utan där döms man antingen för sexuellt ofredande eller inte. Det finns alltså inga olika allvarlighetsgrader av sexuellt ofredande (6 kap. 10 § andra stycket BrB).Angående min andra tolkning av frågan som istället handlar om straffet som sådant och hur allvarligt det blir efter den händelsen som du beskriver så går det tyvärr inte att ge något solklart svar. Det beror på att det alltid är domstolen som avgör vad det s.k. straffvärdet är och sedan bestämmer straffet i varje enskilt fall (29 kap. 1 § BrB). Det är många saker som påverkar straffvärdet i varje enskilt fall och det finns därför ingen "mall" eller "formel" att utgå från.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,