Företag drar olovligen pengar från mitt bankkonto och skickar felaktiga fakturor.

2021-12-08 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vill anmäla ett företag som heter Svensk Bolagsförmedling AB Org nummer 559007-7375 för bedrägeri. 22/11 drogs 3521 kr från mitt konto och den 23/11 2297 kr. Detta har gjorts utan att jag skrivit på några papper och enligt Skatteverket kostar det inte 3521 kr. Dom har dessutom skickat en ny faktura på 3522 kr för något jag inte har en aning om. Med vänlig hälsningKim Svenssonkkl.svensson@gmail.com0730657544
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att ett företag olovligen drar pengar från ditt bankkonto och skickar felaktiga fakturor till dig och du undrar vad du kan göra åt saken.Ett företag som anger fel faktureringsadress gör sig skyldig till bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken).Ifall ett företag olovligen drar pengar från ditt bankkonto, utan ditt medgivande, ska du kontakta din bank. De kan spåra transaktionen och på så sätt kan du få reda på vem det är som drar pengarna från ditt konto. I fall att det rör sig om bedrägeri ska du kupprätta en polisanmälan.Om du har fått en faktura trots att du inte har beställt något från företaget ska fakturan bestridas i dess helhet. Kontakta företaget både per telefon och skriftligen, exempelvis via mejl, och spara alltid kopia på bestridandet för säkerhets skull. Om det är så att fakturan är från ett företag du aldrig varit i kontakt med, eller helt enkelt inte har ett avtal med, ska du göra en polisanmälan eftersom det eventuellt kan vara fråga om en bluffaktura. Om företaget går vidare till inkasso kommer du att få ett inkassokrav, vilket du även detta skriftligen kan bestrida genom att kontakta inkassoföretaget både per telefon och skriftligen med samma uppgifter som i ditt tidigare bestridande.Går det så långt att fakturan skickas till Kronofogden kommer du att delges (29 § LBH). Även detta ska bestridas om du är helt säker på att du inte är skyldig företaget pengar. Bestridandet till Kronofogden görs skriftligen och ska innehålla all relevant information och eventuell bevisning (31-32 §§ LBH). Här kan du även begära ersättning för kostnader med anledning av den felaktiga fakturan (eller bluffakturan). När Kronofogden fått in bestridandet kommer de vända sig till företaget som skickat fakturan och låta företaget avgöra om de vill att ärendet ska gå vidare till domstolen eller om det ska skrivas av. Hoppas du fick svar på din fråga!

Säljaren skickade aldrig varan, vad kan jag göra?

2021-11-23 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har (köpt) en Parajumper väst ifrån MarketPlace på facebook. Jag frågade honom vems nummer är det han sade min fru, vad heter du Milard. Jag sa okej låter trovärdigt jag swishade honom 500 kr innan han frakta och 500kr efter han fraktat samt frakt som jag betala för. Total pris 1119kr. Väste skulle komma idag men när jag öppnar förpacknigen så ser jag att jag fick ett par lackan. Vad ska jag göra för att få tag på hjälp?!!!
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du köpt en väst via Marketplace på Facebook, varpå säljaren istället skickade ett par lakan, och att du nu undrar kring de juridiska aspekterna beträffande situationen som uppstått.BedrägeriSäljarens agerande kan mycket väl falla in under brottsbeskrivningen om bedrägeri som återfinns i 9 kap. 1 § BrB. Huvudregeln är att bedrägeri utgörs av att en vilseledande handling tar plats som förmår en person att göra något som resulterar i en vinst för den som vilseleder och förlust för den som blir vilseledd. Det måste dock finnas ett samband mellan vilseledandet och situationen som uppstått. I ditt fall verkar det tydligt att agerandet från säljaren har förmått dig att skicka pengar för något som du i slutändan inte mottagit, dvs. du fick aldrig västen skickad till dig. Transaktionerna på totalt 1119 kronor, har inneburit en förlust för dig och en obefogad vinst för säljaren. Huvudregeln inom straffrätt är att det enbart är gärningar som begås uppsåtligen som kan anses utgöra brott, om inte annat är föreskrivet (1 kap. 2 § BrB). Genom att läsa lagrummet om bedrägeri, så förstår man att gärningsmannen måste ha uppsåt till gärningen för att hen ska kunna dömas till bedrägeri.Utifrån bakgrundsinformationen, är min uppfattning att säljaren agerat med uppsåt att vilseleda dig. Min bedömning i din fråga och avslutande rekommendationerSom ovan angivet, måste säljaren agerat med uppsåt, det vill säga agerat med syfte/intention att vilja vilseleda dig och lura dig på pengar. Det hela kan självfallet också vara ett misstag, varpå jag först och främst råder dig att kontakta säljaren igen och förklara den uppkomna situationen. Testa därför att få kontakt med säljaren igen och ange att du inte fått den avsedda produkten.Om detta inte fungerar eller säljaren inte svarar är min rekommendation att en polisanmälan gör så fort som möjligt. För att upprätta en polisanmälan kan du ringa polisen på 114 14 eller gå till en polisstation för att hjälp. Mina avslutande rekommendationer är även att du ev. sparar konversation mellan er, i syfte att säkra bevisning. Avslutningsvis är förhoppningen att mitt besvarande av din frågeställning varit tillfredsställande. Du kommer att motta en möjlighet att skicka in ett omdöme på mitt svar, återkom gärna med ett sådant. Med vänliga hälsningar.

Användande av fel prislapp vid självvägning av varor

2021-11-07 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej,Jag undrar bara om det är brottsligt att plocka lösviktsgodis i en affär, väga det och välja något billigare på vågen, som exempelvis potatis, för att få det billigare än om man skulle valt lösviktsgodis?
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Svaret på din fråga är ja, genom ett sådant förfarande kan man göra sig skyldig till brottet bedrägeri. Bedrägeri regleras huvudsakligen i 9 kap. 1 § BrB. Där sägs att "Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, döms för bedrägeri".Själva vilseledandet ska bestå i att gärningsmannen förleder någon till att vidta en handling eller underlåta att vidta en handling. Att enbart utnyttja någons redan existerande villfarelse är inte straffbart enligt bedrägeribestämmelsen. I ett fall som detta skulle vilseledandet bestå i att kunden sätter på en felaktig prislapp på påsen och därmed avser att försätta kassörskan i en villfarelse om att det ligger exempelvis potatis i påsen och inte godis.I kravet att man ska "förmå någon till handling" ligger att framkallandet av villfarelsen ska ha ett orsakssamband med den vilseleddes agerande. Detta innebär här att kundens agerande, att använda en prislapp som indikerar en annan vara med ett lägre pris än varan som faktiskt ligger i påsen, ska vara det som utgjorde skälet till att kassörskan tog mindre betalt än vad som egentligen var påkallat. Vad gäller "vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde" krävs att vinningen och skadan ska vara knutna till den handling som den vilseledde förmåtts till att företa på ett direkt sätt och att vinningen och skadan ska stå i samband med varandra. Vad gäller alla dessa krav för att bedrägeri ska anses föreligga kan sägas att de typiskt sett är uppfyllda när kunden har valt att sätta på en prislapp på en påse med annat innehåll än vad prislappen antyder. Utöver dessa krav förutsätts också att det föreligger uppsåt till handlingen samt att det inte föreligger några rättfärdigande omständigheter eller ursäktande omständigheter, även dessa krav möts typiskt sett i en situation som den nu aktuella.När det kommer till exemplet med lösviktsgodis kan avslutningsvis sägas att värdet är så pass liten att gärningen antagligen skulle bedömas som ringa bedrägeri enligt 9 kap. 2 § BrB, och inte som bedrägeri av normalgraden.Med vänlig hälsning,

Investeringsbedrägeri

2021-10-27 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Finns det någon möjlighet att få pengar utbetalda från ett konto hos ett svartlistat företag som Finetero, som är registrerat i Cypern? När jag loggar in på mitt konto hos företaget så finns det pengar på mitt konto. Nu har de stängt mitt konto, men de betalar inte ut pengarna. Vad kan jag göra?
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InvesteringsbedrägeriEftersom det företag som du anger är svartlistat av Finansinspektionen så har du med stor sannolikhet blivit utsatt för ett investeringsbedrägeri. Denna typ av bedrägeri kan ofta betraktas som ett grovt brott eftersom det dels ofta handlar om mycket pengar, dels innebär att gärningsmannen (företaget) missbrukar sin förtroendeställning (9 kap. 1 och 3 § brottsbalken). Vad kan du göra? Du bör anmäla detta till polisen så snabbt som möjligt. Ta inte hjälp av någon som kontaktar dig och uppger att de ska hjälpa dig få tillbaka pengarna. Detta är en annan form av bedrägeri och inte något som kommer hjälpa dig. I övrigt är det tyvärr inte mycket du kan göra i nuläget för att få dem att betala ut pengarna. Om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Ersättning för bedrägeri vid nedlagd förundersökning

2021-11-25 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag har varit utsatt för ett bedrägeri på 7200kr vilket tar väldigt tung på mig eftersom jag är 17 år gammal, och 7200kr är ingenting att skoja bort! Incidenten är polisanmäld, men jag är brydd att polisen lägger ner ärendet då dem förut lagt ner mitt ärende när jag blivit lurad på runt 2000kr. Så ifall jag skulle ha otur och fallet skulle läggas ner har jag rätt till ersättning? eller hur fungerar det hela? Mvh Anonym
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du har blivit utsatt för bedrägeri kan du i vissa fall få ersättning trots att förundersökningen läggs ner. Det finns tre olika alternativ som kan vara värda att testa; nämligen chargeback, försäkring och brottsskadeersättning.ChargebackBanken kan ibland göra en så kallad chargeback. Detta är möjligt om du använde ditt kredit- eller kontokort för att överföra pengarna till bedragaren. På så sätt kan du få en återbetalning om transaktionen kan konstateras ha blivit gjord till följd av ett bedrägeri. Om du överförde pengarna med ditt kredit- eller kontokort rekommenderar jag därför att du hör med din bank och ser om en chargeback är möjlig.FörsäkringDet är möjligt att en försäkring täcker bedrägerier och kan ersätta dig om du har blivit utsatt för bedrägeri. Tyvärr är detta dock ganska ovanligt. Om du har en försäkring rekommenderar jag i första hand att du kollar i ditt försäkringsavtal och ser om de nämner något om bedrägerier och i andra hand att du hör av dig till ditt försäkringsbolag och frågar dem.BrottsskadeersättningI vissa fall kan man få en så kallad brottsskadeersättning av Brottsoffermyndigheten. Det är dock svårt att få brottsskadeersättning vid bedrägerier, men det kan vara värt ett försök. Vid bedrägerier kan ersättning beviljas om bedragaren var vid tiden av gärningen intagen, på rymmen eller på permission från en kriminalvårdsanstalt, från vissa statliga behandlingshem eller om hen var häktad. (7 § brottsskadelagen) Detta kan naturligtvis vara svårt att påvisa om det inte är känt vem bedragaren är. Ersättning kan också beviljas om bedrägeriet har inneburit att man har svårt att försörja sig själv eller sin familj eller om ersättning på grund av andra omständigheter framstår som särskilt angelägen. (8 § brottsskadelagen) Du kan ansöka om brottsskadeersättning på Brottsoffermyndighetens hemsida. Det är mycket tråkigt att bli utsatt för bedrägeri, särskilt när det handlar om stora summor. Jag hoppas att det löser sig för dig och jag önskar dig lycka till! Du är alltid varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Räntetak och kostnadstak vid konsumentkrediter

2021-11-20 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |När kallas det ockerränta, belopp och lagrum?
Josefine Johansson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från att det är ockerräntor vid lån för konsumenter du frågar om. När gör man sig skyldig till ocker och vad innebär det?Ocker regleras både i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), samt i brottsbalken (BrB). I 31 § AvtL anges att i de fall någon har begagnat sig annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen inte ska vara gällande mot den förfördelade. I 9 kap 5 § 2 st. BrB anges att den som utnyttjar en annan i enlighet med något av ovan nämnda rekvisit i samband med kreditgivning gör sig skyldig till ocker. Regler för räntetak och kostnadstak vid konsumentkrediterNya regler om högkostnadskrediter infördes 2018 och dessa anger specifika regler för dig som konsument. Högkostnadskrediter är de krediter med effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller bostadskredit, 2 § 15 st. konsumentkreditlagen (2010:1846) (KkrL). Det ska alltid ske en kreditprövning innan beviljande av ett sådant lån. Reglerna för kreditprövning hittar du i 12-13 §§ KkrL. Det finns lagstadgat i 19 a § KkrL att varken krediträntan eller dröjsmålsräntan per år får överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen med ett tillägg av 40 procentenheter. Detta är det s.k. "räntetaket". I 19 b § KkrL anges det s.k. "kostnadstaket". För en högkostnadskredit får kostnaderna inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet, eller i fråga om kontokredit, varje enskild utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten gjort. Det innebär att om du tar ett lån om 5000 kr, får de totala kostnaderna för det lånet inte överstiga 10 000 kr. Vad innebär detta för dig som konsument?Om villkoren i ett kreditavtal mot förmodan strider mot ovan nämnda regler, är de utan verkan för dig som konsument i enlighet med 9 kap 5 § 2 st. BrB, samt kan förbjudas enligt 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och förklaras ogiltigt enligt 31 § AvtL. Hoppas du känner dig nöjd med ditt svar. Om inte kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Straffpåföljd för bedrägeri?

2021-10-31 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om man tidigare blivit dömd för bedrägeri på under 3000 kr med böter och villkorlig dom och nu är misstänkt för samma typ av brott igen 7 år senare, på 15000kr, vad är en trolig straffpåföljd om man skulle bli dömd?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straff för bedrägeriBedrägeri innebär att en gärningsperson lurar någon att göra något, eller att inte göra något som denne annars skulle ha gjort. Det medför att gärningspersonen tjänar ekonomiskt på det och att det leder till ekonomisk skada för den som blir lurad. Straffskalan för bedrägeri är fängelse i högst två år, (9 kap. 1 § brottsbalken). Detta utgör ett så kallat straffmaximum. Påföljden för brottet bedrägeri kan aldrig bli längre än två års fängelse. Däremot finns det även brotten ringa och grovt bedrägeri, som gärningspersonen kan dömas för beroende på skadans omfattning, (9 kap. 2-3 §§ brottsbalken). Jag utgår dock ifrån att brottet du frågar om gäller bedrägeri enligt 1 §. För det är lägsta fängelsestraffet 14 dagar, (26 kap. 1 § brottsbalken).Den vanligaste påföljden för bedrägeri är villkorlig dom. Fängelse är den näst vanligaste påföljden och vid brott av normalgraden är det genomsnittliga fängelsestraffet 4 månader, enligt en rapport från Brottsförebyggande Rådet år 2011).Bedömning av straffDet är omöjligt för mig att säga vilket straff domstolen skulle döma ut, med anledning av att det är många omständigheter som beaktas vid påföljdsbedömningen. Det saknas för mycket information om exempelvis försvårande och förmildrande omständigheter eller vad det rör sig om för ålder på gärningspersonen för att jag ska kunna göra en riktig bedömning av vilket straff som troligen skulle dömas ut för det upprepade brottet. Jag kan dock översiktligt förklara och hänvisa till bestämmelser som domstolen tillämpar vid straffmätningen. Dessa bestämmelser finner du i brottsbalken (BrB).Straff ska bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets straffvärde, (29 kap. 1-3 §§ BrB). Straffvärdet är ett slags mått på hur allvarligt brottet är i jämförelse med andra brott. Vid bedömandet av brottets straffvärde kan skadans omfattning, det vill säga 15 000 kronor, särskilt beaktas. Vid val av påföljd fäster rätten särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse.Som skäl för fängelse får rätten dock beakta vissa omständigheter. Utöver brottslighetens straffvärde och art får domstolen även beakta om gärningspersonen haft återfall. Detta innebär att domstolen får beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott, (30 kap. 4 § BrB). Vid denna bedömning ska särskilt beaktas vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig, (29 kap. 4 § BrB).Slutligen görs en så kallad straffmätning. Domstolen utgår då från det konkreta straffvärdet och då kan till exempel återfall ge längre straff, om man inte redan beräknat det tidigare i bedömningen. Slutsats Har gärningspersonen tidigare gjort sig skyldig till samma typ av brott är det inte omöjligt att fängelse skulle kunna dömas ut för brottet till skillnad från den mildare påföljden som dömdes ut tidigare, särskilt med anledning av att straffskalan för brottet föreskriver fängelse i högst två år. Fängelsetiden skulle då troligtvis kunna sättas mellan 14 dagar - några månader. Däremot har det gått sju år sedan det tidigare brottet och det tidigare brottet verkar inte ha varit alltför omfattande. Detta skulle kunna indikera på att påföljden åter igen skulle kunna landa i villkorlig dom tillsammans med dagsböter, (27 kap. 2 § BrB). Detta verkar också vara den vanligaste påföljden som döms ut vid bedrägerier. Som tidigare sagts är detta dock endast spekulationer som inte utgör en bedömning för det enskilda fallet.Inverkan på belastningsregistretJag vill kort även nämna inverkningarna på belastningsregistret vid upprepad brottslighet. Belastningsregister innehåller uppgifter om den som fått en straffpåföljd för brott genom dom som vunnit laga kraft, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot, (3 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Hur länge ett brott står kvar i registret är beroende på vilket straff personen i fråga har dömts till.Är påföljden villkorlig dom står det kvar i 10 år efter domen, eller i 5 år om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet, (17 § 4 punkten lagen om belastningsregister). Böter finns det kvar i belastningsregistret i fem år efter domen vunnit laga kraft, (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister).Efter att tiden har gått ut finns straffet alltså inte kvar i belastningsregistret. Om man döms till en ny påföljd medan man fortfarande har en påföljd i registret kommer de gamla påföljderna dock stå kvar fram tills dess att den nyaste domen preskriberas och går ut. Detta gäller dock inte om den nya anteckningen endast avser penningböter, (18 § 1 st lagen om belastningsregister).Hoppas att du fick svar på din fråga och lite hjälp på vägen!Med vänliga hälsningar,

Bedrägeri och juridiskt ombud

2021-10-25 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vad är nackdelar med ett ombud vid bedrägeri på pengar?
Vanessa Butler Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fördelar och nackdelar med ett juridiskt ombudDen generella nackdelen med ett juridiskt ombud är kostnaderna för att anlita ett ombud. Dock finns det många fördelar med ett juridiskt ombud. För en person som inte är utbildad jurist kan det vara svårt att förstå vissa juridiska termer eller veta hur man ska angripa ett juridiskt problem. När man behöver juridisk hjälp kan det vara fördelaktigt att anlita ett ombud, eftersom dessa oftast är väl insatta i området. Ett juridiskt ombud är antingen en jurist eller en advokat.Vem ska man anlita?Det är viktigt att undersöka vilken typ jurist eller advokat som man anlitar. I regel är jurister väl insatta i juridiken, men jurist är ingen skyddad titel vilket gör det värdefullt för dig att undersöka vem du anlitar som ditt ombud. Det kan även vara fördelaktigt att anlita en jurist som är fördjupad i det området som du behöver juridisk hjälp inom. I ditt fall skulle det vara brottmål.Anmäla till polisenMitt tips till dig är att anmäla händelsen till polisen. Då bedrägeri är ett brott, så kan du anmäla det till polisen. Detta kan du göra hos polisstationen eller genom att ringa 114 14. Om detta skulle leda till ett åtal och rättegång kommer du inte behöva betala rättegångskostnaderna, dvs att du bland annat inte behöver betala kostnaderna för det juridiska ombudet som kommer att företräda dig i rätten. Detta betalar staten. Om du har mer frågor är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Vänligen,