Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av brottsbalken (BrB) och avtalslagen (AvtL).Jag avgränsar mitt svar till straffrättsliga frågor. Det kan mycket väl finnas frågor kring själva avtalet som är värda att diskutera – till exempel om ett giltigt avtal slöts redan innan det skriftliga kontraktet och följderna av detta – men dessvärre förstår jag inte riktigt omständigheterna kring detta, och det skulle bli alldeles för långt om jag skulle kommentera rättsläget kring varje tänkbart händelseförlopp. Du får dock gärna skicka in en ny fråga där du beskriver detaljerna kring avtalet mer utförligt, till exempel om ni muntligen var överens om att du skulle hyra för ett visst belopp och sedan kom skrev ett skriftligt kontrakt och hur omständigheterna kring detta gick till, vad ni kom överens om etc. Du kan också kontakta Lawline per mail info@lawline.se eller telefon 08-533 300 04.Jag kan trots att jag har svårt att uttala mig om avtalet kommentera de straffrättsliga frågorna. Jag skulle inte tro att bedrägeri är aktuellt i fallet. En förutsättning för att bedrägeri ska vara aktuellt är att din mamma lurat dig, och att detta fått till följd att hon gjort ekonomisk vinst och du ekonomisk skada (9 kap 1 § BrB). Om du till exempel konkret avstått från att hyra annan bostad för lägre hyra ör att hyra din mammas hus, och din mamma gjort vinning på detta genom att få en högre hyra än vad hon skulle ha fått enligt marknadspris, går det att tänka sig att bedrägeri är aktuellt. En förutsättning är dock att din mamma utlovat ett lägre pris, just för att du ska lockas in i ett dyrare avtal. Summa summarum ser jag bedrägeri som långsökt.För mig är det mer sannolikt att brottet ocker är aktuellt. Ocker begås genom att när man ingår ett avtal utnyttja någon annans oförstånd, lättsinne, beroendeställning eller trångmål för att själva bereda sig en förmån. Bland trångmål räknas bland annat svår ekonomisk situation. En ytterligare förutsättning för att ocker ska föreligga är att det råder ett uppenbart missförhållande mellan prestationerna (9 kap 5 § BrB). Hyran enligt kontraktet måste alltså med uppenbarhet vara felaktigt hög i förhållande till det hyrda huset. Din mamma måste också ha haft som baktanke att utnyttja din situation för att ta ut den alltför höga hyran. Det är alltså inte tillräckligt att hon tar ut marknadsmässig hyra med kännedom om att du inte har råd att betala denna, eller för hög hyra utan syfte att utnyttja din situation.Skulle en ockersituation föreligga, kan din mamma inte göra avtalet gällande mot dig och kräva den höga hyran (31 § AvtL).Vänligen,

Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kundens beteende ur juridisk synvinkel Nu måste vi naturligtvis förutsätta att det inte är kunden på bilden. Slutsatsen av detta torde bli att det kan röra sig om ett klassiskt bedrägeriförsök (9 kap 1 § Brottsbalken) (BrB). Kunden har vilselett dig genom att få dig att tro att du orsakat skadorna på hunden (skador som inte finns). Via vilseledandet befinner du dig sedan i sådan villfarelse att du bjuder eventuellt bjuder henne på gratis behandling, pengarna tillbaka etc. Kraven på vilseledande, disposition och förmögenhetsöverföring i paragrafen ovan är således uppfyllda (ett måste för att det ska röra sig om bedrägeri). Du hade ju naturligtvis aldrig givit kunden gratis behandling om hon inte skickat dessa bilder. I samma stund som du ger kunden gratis behandling på grund av detta slutar det att vara ett bedrägeriförsöket och blir istället ett 100 % slutfört bedrägeri. Således skulle kunden kunna ha gjort sig skyldig till såväl bedrägeriförsök som bedrägeri i din fråga. Ditt beteende ur juridisk synvinkelJag har mycket svårt att se att du i din professionella yrkesroll gjort dig skyldig till något brottsligt här. Nu måste vi naturligtvis än en gång utgå från att kunden fått (och kan bevisa) sina skador på huden. Du skulle i teorin då kunna ha gjort dig skyldig till exempelvis vållande till kroppsskada 3 kap 8 § BrB. Dock har kunden ett stort problem i din fråga vilket utgörs av det faktum att kunden samtyckt till behandlingen. Om jag går in på en salong och vill genomföra en kemisk peeling har jag ju naturligtvis också lämnat mitt samtycke till att bli kemiskt peelad. I din fråga tycks ju kunden också fått tillräcklig information och behandlingen tycks vara utförd på ett korrekt sätt. Har du följt alla anvisningar och informerat kunden på det sätt du beskriver i din fråga finns helt enkelt ingenting brottsligt begånget och ingenting för kunden att gå till domstol med. Sammanfattningsvis har du knappast något att vara orolig över rent juridiskt. En domstol kommer med all säkerhet ställa sig frågande till kundens konstiga beteende (ej skicka bild där man ser att det är hon och dessutom vägra att komma tillbaka och prata med dig etc). Kunden sätter sig, genom att agera på detta konstiga sätt, i ett mycket svårt bevisläge. Att kunden i detta fall skulle kunna få dig dömd i domstol känns därmed föga troligt.Hoppas du känner att du fått ett bra svar på din fråga!

Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga, så kommer jag prata om reglerna i Brottsbalken (BrB). Jag kommer även att använda mig av Revisionslagen (RL).Några förtydliganden:När du skriver att du inte utförde "direkt arbete" så tolkar jag detta som att du hade ett kontrakt som hade börjat löpa, även om det just då inte fanns faktiska arbetsuppgifter för dig. Det faktum att du arbetade förändras inte bara för att det var ideellt. Jag tycker att det är oproblematiskt att du skrev att du arbetade. Det är dock en merit i sig att ha arbetat ideellt och ofta en fördel att ha med detta i sitt CV!För att du ska ha begått bedrägeri så krävs det att ditt agerande uppfyller tre krav (BrB 9 kap. 1 §):1. Du ska ha vilselett (framkallat en oriktig föreställning hos) arbetsgivaren2. Arbetsgivaren ska ha vidtaget en åtgärd på grund av ditt vilseledande 3. Detta ska innebära att du vinner ekonomiskt på det och arbetsgivaren förlorar på det (ekonomisk vinst/ förlust)1. Har du vilselett arbetsgivaren?Du jobbade som en revisorssuppleant och inte som revisor, vilket du hade skrivit. Som jag uppfattar det, så ska du som revisorssuppleant slutföra revisorns uppgifter om denne inte kan det. Anledningen till varför jag tar upp detta är att det då blir tydligt att du utför samma arbetsuppgifter som en revisor!Det går också att hämta exempel från lagen, där det står att revisorssuppleanter har samma skyldigheter som en "vanlig" revisor (RL 4 §).Sammanfattning och min bedömning:1. Du ljög om titeln på ditt jobb2. Arbetsuppgifterna är desamma som de som en revisor utför3. Även om du inte utförde "direkt" arbete innan maj, så hade du ett aktuellt kontrakt Min bedömning är att detta ligger på gränsen för vad som kan anses som vilseledande. Enligt mig så är det inte uppenbart att du fått arbetsgivaren att tro någonting som absolut inte stämmer. Hade det varit så att arbetsgivaren frågade om detta på en intervju och du inte gjorde något för att rätta till missförståndet, då tycker jag att det är att vilseleda. I nuläget tycker jag inte det eftersom du fortfarande har kompetensen som krävs av en revisor och det är kompetensen som eftersöks i ett CV. 2. Åtgärd:Som du sa så är det svårt att säga om den meriten var avgörande för att du fick jobbet. Det finns skäl att tro att den inte var det eftersom dina kunskaper inom revision inte har med sommarjobbet att göra. Men det är helt enkelt omöjligt att säga med säkerhet!3. Ekonomisk vinst/ förlust:Du har ju vunnit ekonomiskt på det eftersom du fick ett avlönat arbete. Men arbetsgivaren hade ändå behövt anställa någon och jag antar att du inte fick extra hög lön på grund av den meriten. Därför anser jag att det inte finns någon ekonomisk förlust för arbetsgivaren. Jag utgår ifrån att du även genomfört ditt arbete på det sätt som krävdes och att du inte orsakat någon ekonomisk förlust för arbetsgivaren på grund av dåligt utfört arbete.Du har inte begått bedrägeri enligt mig:Det är otydligt om du har vilselett arbetsgivaren. Vissa skulle säkert mena att det faktum att du har angivit fel titel innebär att du har vilselett, men jag menar alltså att det är själva kompetensen som är avgörande och den har du varit uppriktig om. Dessutom så kan jag inte se att arbetsgivaren har lidit en ekonomisk skada på grund av detta! Så även om du skulle ha vilselett arbetsgivaren vilket fick dem att anställa dig så kan du fortfarande inte sägas ha begått bedrägeri eftersom de inte har förlorat något på det! Det finns en "mildare" form av bedrägeri som man kallar för ringa bedrägeri (BrB 9 kap. 2 §). Men även för detta krävs att de tre kraven jag har pratat om är uppfyllda. Dessutom så skriver du att detta var två år sedan och då kan du inte hållas ansvarig för ringa bedrägeri längre (BrB 35 kap. 1 § 1 stycket 1 punkten). Mina råd:Jag har ändrat detta i mitt CV om jag var som du. Då kan du känna dig trygg, plus att du undviker pinsamma intervju-situationer där du måste förklara varför du valt att formulera dig på det sättet.I detta fallet tror jag att du kan vara lugn, men skulle du ha fler frågor så kan du alltid skicka in dem! Med vänliga hälsningar,

Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag föreslår att du gör en polisanmälan eftersom du har blivit utsatt för bedrägeri, se 9 kap. 1 § brottsbalken. Polisen kan i så fall hjälpa dig att inleda en förundersökning för att eventuellt senare möjliggöra för dig att få tillbaka de pengar du förlorat.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att ge felaktiga uppgifter till försäkringsbolaget kan vara ett bedrägeri (jfr 9 kap. 1 § brottsbalken, BrB). Även om brottet inte fullbordas (vilket inte skett i ditt fall då du inte fått ut några pengar) kan det vara brottsligt som försök till bedrägeri. När det är brottslighet enligt brottsbalken krävs det däremot även att du haft uppsåt att begå brottet. Med uppsåt menas, enkelt förklarat, att du måste varit medveten om att du lämnade felaktiga uppgifter och på så vis skulle få ut mer pengar än vad du betalt för plånboken, eller åtminstone varit likgiltig för att så skulle kunna ske. I ditt fall är det inte säkert att det går att visa att du haft uppsåt utan det kan helt enkelt röra sig om ett misstag.Det går dessvärre inte säg exakt vad som kommer att ske i ditt fall. Det kan hända att försäkringsbolaget polisanmäler dig, varvid det startas en förundersökning. Min rekommendation är att du i sådana fall berättar det du berättat för mig i din fråga; det vill säg att du inte förstod bättre. Och att du inte gjorde det med syfte att få ut mer pengar än vad du betalt för den.Redan nu är dock min rekommendation att du ringer till försäkringsbolaget och förklarar vad som hände och vilken summa det är du begär ersättning för. Var ärlig även i förhållande till försäkringsbolaget och förklara att du inte förstod vad du skulle skriva och var.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott och straff regleras i brottsbalken (BrB).UtpressningUtpressning är att genom olaga tvång få någon att göra något som innebär vinning för gärningsmannen och skada för offret. (9 kap. 4 § BrB). Med vinning och skada menas exempelvis att gärningsmannen får offret att betala pengar till gärningsmannen.Med olaga tvång menas brottet olaga tvång, som exempelvis kan bestå i att hota någon om en brottslig gärning eller hota om att lämna ett menligt meddelande. (4 kap. 4 § BrB). Utpressning fungerar som en utveckling av brottet olaga tvång när handlingen offret tvingas till även innefattar att offret blir fattigare, exempelvis genom en betalning till gärningsmannen. Vid ett utpressningsfall döms inte en person både till utpressning och olaga tvång, utan brottet olaga tvång anses istället "ingå" i utpressningbrottet. Hot om att sprida nakenbild om offret inte betalarEtt hot om att sprida en nakenbild bör definitivt anses vara olaga tvång. (enligt 4 kap. 4 § BrB). Gärningen utgör ett hot om en brottslig gärning eftersom spridandet av nakenbilder är kriminaliserat genom brottet olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c § BrB). Gärningen bör även anses vara ett hot om att sprida ett menligt meddelande. Kravet på ett olaga tvång är därför uppfyllt.Har personer som utsatts för hotet inte betalat pengar är dock kravet på vinning och skada inte uppfyllt. För att ha gjort sig skyldig till utpressning krävs alltså att offret faktiskt agerat på hotet genom att betala. När gärningsmannen endast försökt få en annan att betala pengar genom olaga tvång har gärningsmannen istället gjort sig skyldig till försök till utpressning. (9 kap. 11 § BrB). Försök till utpressning är helt enkelt när en person försökt begå brottet men ännu inte lyckats. (23 kap 1 § BrB).Brottet bör inte anses vara ringa Jag ser inga anledningar till varför den gärning du beskriver skulle utgöra ringa brott. Tvärtom finns det en del liknande fall där personer dömts till försök till utpressning av normalgrad. I dessa fall har det rört sig om krav på mellan 15,000 kr till 100,000 kr. Rör dig sig om väldigt små summor skulle det dock kanske kunna röra sig om ett ringa brott. Straff för försök till utpressningStraffet för försök till utpressning är fängelse i 14 dagar upp till två år. (9 kap. 4 § BrB och 23 kap. 1 § 2 st. BrB). I många fall behöver den som gjort sig skyldig till ett brott som motsvarar en viss tid i fängelse inte nödvändigtvis sitta i fängelse. Det gäller exempelvis brottslighet som inte anses som försvårande, i fall brottet inte motsvarar fängelse i över ett år och om personen inte är dömd tidigare. Utpressning är dock ett brott som anses som försvårande, vilket gör att även relativt låga fängelsestraff kan innebära att personen faktiskt får sitta i fängelse. Det finns både fall av försök till utpressning där personer dömts till fängelsestraff och där personer dömts till icke-frihetsberövande straff, som exempelvis villkorlig dom. Det som framförallt är avgörande är vilken summa gärningsmannen försökt få ut av offret, och hur många som hotet riktats till. Eftersom det inte framgår några närmare omständigheter om sådana saker i din fråga kan jag tyvärr inte svara på vad straffet skulle kunna bli mer exakt.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!

David Gardell |Hej!Först och främst vill jag beklaga din situation. Det är aldrig roligt när sånt här händer. Personen har gjort sig skyldig till bedrägeri eftersom han, genom falska löften om framtida återbetalning, har fått dig att betala ut drygt 2500 kr till honom, BrB 9 kap 1 §.Min rekommendation är att du går till polisen och anmäler den här personen för bedrägeri. Hoppas detta har varit till hjälp! Vänligen,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om du anmäler det påstådda brottet kommer det att inledas en förundersökning. Efter avslutad förundersökning kommer åklagare att avgöra om det finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Om åklagaren anser att så är fallet har åklagaren en skyldighet att väcka åtal.För att din kollega ska bli dömd krävs det att åklagaren inför domstol kan visa att det är ställt bortom rimligt tvivel att den misstänkte utfört brottet. Tyvärr går det inte att ge besked för hur stor chansen/risken är att han döms för brottet. Det blir i slutändan beroende av vad som kan visas. Antagligen är det inte tillräckligt att du vittnar om att kollegan berättat det för dig, dock kan det eventuellt finnas annan bevisning som framkommer i förundersökningen.Vänligen,