Isabelle Sewelén |HejOch tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar till dig kommer jag gå igenom aktuella bestämmelser i brottsbalken (BrB) om straffet för bedrägeri. Utan att veta mer om omständigheterna i ditt fall kommer jag endast gå igenom straffet för bedrägeri (om man döms för brottet det vill säga).Det finns olika grader av bedrägeri; ringa, grov och sedan bedrägeri (som är normalgraden av begräderi,). Vid bedrägeri av normalgraden, dömes gärningsmannen till fängelse i högst två år (9 kap. 1 § första stycket BrB). Om man inte sedan tidigare är dömd för brott, kan det få betydelse vid straffvärdebestämningen, men det går inte att säga i ditt fall hur domstolen kommer att döma om ärendet tas upp till domstol. Däremot kan det få betydelse vid bedömningen om personen tidigare är ostraffad (29 kap. 1 § BrB).Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen åter!Vänligen,

Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag att tillämpa regler från Brottsbalken (BrB), Köplagen (KöpL) och lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL).Din son har sålt en bil där köparen inte har betalat i tid enligt köpeavtalet. Köparen är onåbar och jag uppfattar att köparen har fått bilen i sin besittning. Er fråga är vad ni kan göra nu på grund av att ni inte kan anmäla bilen stulen. För att besvara frågan kommer jag inledningsvis att gå igenom varför en eventuell polisanmälan om stöld inte är möjlig. Därefter kommer jag att gå igenom två möjliga handlingsalternativ: Göra en polisanmälan om bedrägeri och/eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.Brottet stöldBrottet stöld kan inte aktualiseras i denna situation, vilket beror på att alla rekvisit för brottet inte uppfylls. Det beror inte på att ägarbeviset var kvar i bilen. För att brottet stöld ska bli aktuellt krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § BrB). Om en bilsäljare lämnar över en bil tillsammans med bilnycklarna till en köpare, har köparen inte fått bilen i sin besittning olovligen. Säljaren har lämnat över bilen och nycklarna självmant. Situationen vore annorlunda om köparen olovligen hade tagit nycklarna exempelvis i samband med ett inbrott.Brottet bedrägeriBedrägeri är ett brott som består i att någon genom vilseledande förmår någon annan till en handling eller underlåtelse att göra något som medför vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i dennes ställe. Den som döms för bedrägeri av normalgraden dömes till fängelse i högst två år (9 kap. 1 § BrB). Om skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet gör att bedrägeriet anses som ringa, döms för ringa bedrägeri till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 § BrB). Om brottet anses utgöra grovt bedrägeri döms personen för grovt bedrägeri till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (9 kap. 3 § BrB).Om en gärningsman som inte har för avsikt att betala utger sig för att vara en bilköpare, kan detta utgöra ett bedrägeri. Genom att en gärningsman skriver på ett köpeavtal, och därmed får bilförsäljaren att tro att "köparen" ska betala, kan detta utgöra ett vilseledande. Som en konsekvens av att säljaren tror att "köparen" ska betala köpeskillingen, har bilförsäljaren överlämnat bilen till köparen. Själva överlämnandet av bilen har inneburit ekonomisk vinning för gärningsmannen och ekonomisk skada för säljaren. Det finns därför ett samband mellan vilseledandet (köpekontraktet) som resulterade i en handling (överlämnandet av bilen) samt den ekonomiska skadan för säljaren.Rätt att kräva betalning och häva köpetEn säljare har rätt att kräva betalning om en köpare inte betalar i rätt tid (51 § och 52 § KöpL). Om köparen inte betalar i tid och varan har kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om säljaren har förbehållit sig rätt till detta (54 § 4 st. KöpL). Ett sådant förbehåll kan vara ett avtalsvillkor i köpekontraktet.Om en köpare inte betalar i tid och är onåbar, är det således inte aktuellt att med framgång kräva betalning eller eventuellt kräva att köpet ska hävas. En möjlighet att få betalt är därför att ansöka om ett betalningsföreläggande vid Kronofogdemyndigheten.Ansöka om betalningsföreläggandeEtt alternativ till att få betalt är att vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om ett betalningsföreläggande. En förutsättning för en sådan ansökan är att förfallodagen för betalningen har passerat (2 § BfL). Ansökan ska göras skriftligen och i ansökan ska beloppet som anges samt grunderna för yrkandet (9-10 § BfL). Det går även att yrka eventuell ränta (11 § BfL). En ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr.Efter en ansökan om betalningsföreläggande skickar Kronofogdemyndigheten ett brev till den som är skyldig pengar med ett föreläggande om att personen ska yttra sig (25 § BfL). Föreläggandet ska även delges (29 § BfL).När Kronofogdemyndigheten har skickat brevet kan följande ske:1. Personen kan välja att betala sin skuld.2. Personen kan invända skriftligen mot ansökan till Kronofogdemyndigheten. Det ger den som ansöker en möjlighet att ta ansökan vidare till en tingsrätt.3. Personen väljer att inte yttra sig. Om personen inte invänder mot betalningskravet resulterar det i ett utslag (42 § BfL). Kronofogdemyndigheten kan exempelvis använda utslaget för att utmäta personens eller lön för att täcka skulden.SammanfattningDen situation som beskrivs i frågan uppfyller inte alla rekvisit för brottet stöld. Det beror på att överlämnandet av bilen var frivilligt och därmed inte olovligt. Däremot är situationen lik det brott som utgör bedrägeri om gärningsmannen (bilköparen) har förmått din son att överlämna bilen genom ett vilseledande. Att köparen inte går att nå tyder på att det rör sig om ett bedrägeri.Enligt köplagen har en säljare som inte får betalt i tid rätt att kräva betalning av köparen. Om varan finns i köparens besittning finns det en möjlighet att häva köpeavtalet om denna rätt finns reglerad i exempelvis köpeavtalet. Med tanke på att köparen inte går att nå kan det vara praktiskt svårt för en säljare att hävda sina rättigheter. En möjlighet för att kräva betalning är att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.RekommendationDin son har troligtvis blivit utsatt för ett bedrägeri. Jag rekommenderar därför att din son i första hand anmäler detta till Polismyndigheten, företrädelsevis på telefonnummer 114 14 eller genom att uppsöka en polisstation. Om din son har en försäkring kan han även kontakta sitt försäkringsbolag och kolla upp om denna typ av bedrägeri omfattas av försäkringen.Jag uppmanar även din son att undersöka köpeavtalets avtalsvillkor. Han bör särskilt leta efter ett villkor i köpeavtalet som reglerar situationen där köparen har fått bilen i besittning, men inte betalar köpeskillingen i rätt tid. Ett sånt villkor kan ge din son en möjlighet att häva avtalet om han får kontakt med köparen. En hävning av avtalet skulle innebära att bilen återgår i din sons ägo. Med tanke på att köparen just nu är onåbar är det inte möjligt att framställa krav på betalning eller häva köpet. Om din son vill ha betalt för bilen går det att ansöka om ett betalningsföreläggande vid Kronofogdemyndigheten. På Kronofogdemyndighetens hemsida finns det mer information om hur en sådan ansökan går till. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om godtrosförvärv finns i lag om godtrosförvärv av lösöre (GFL). Regler om bedrägeribrott och annan oredlighet finns i 9 kap. brottsbalken (BrB).Är det brottsligt att köpa stöldgods?Om man köper något till ett uppenbart underpris bör man vara misstänksam, då det finns en risk att det är stöldgods man köper. Att köpa stöldgods försvårar för den rättmätige ägaren att få tillbaka sin egendom, varför handlingen är brottslig och benämns häleri (9 kap. 6 § första stycket första punkten BrB). Häleri kan resultera i fängelse i upp till två år. Häleri förutsätter uppsåt vilket innebär att man måste vara medveten om att egendomen man köper är stulen för att detta ska föranleda straffansvar.Om brottet är mindre allvarligt kan det istället röra sig om häleriförseelse (9 kap. 7 § BrB). Exempel på när häleriförseelse kan aktualiseras är om stöldgodset har ett lågt värde, eller om köparen inte visste att egendomen var stulen, men ändå hade anledning att misstänka att egendomen var stulen. Häleriförseelse kan resultera i upp till sex månaders fängelse.Kan man köpa stöldgods i god tro?Den som köper stöldgods kan få äganderätt till egendomen under förutsättning att han är i god tro vid köpetillfället (2 § första stycket GFL). Köparen anses vara i god tro om han med hänsyn till egendomens beskaffenhet, förhållanden under försäljningen samt omständigheterna i övrigt inte borde misstänkt att egendomen var stulen (2 § andra stycket GFL). Vid bedömningen tittar man bland exempelvis på egendomens värde, egendomens pris, samt omständigheterna vid köpet. Om omständigheterna vid köpet är sådana att köparen borde misstänka att egendomen är stulen kan alltså inget godtrosförvärv hävdas. Även om förutsättningarna för godtrosförvärv är uppfyllda kan den ursprunglige ägaren till egendomen återkräva egendomen inom sex månader utan ersättning från det att egendomen såldes, om egendomen är stulen (3 § GFL). SammanfattningDu bör före köpet av mobilen undersöka om det kan röra sig om stöldgods, främst därför att det är olagligt att köpa stulen egendom. Om priset på mobilen är orimligt lågt bör du vara extra uppmärksam. Min rekommendation är att du kräver att säljaren visar upp kvitton på att han köpt mobilen, samt att du frågar säljaren rakt ut om mobilen är stulen. Om du misstänker att mobilen är stulen bör du kontakta polisen. Hoppas detta var svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar

Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din man tagit lån i ditt namn utan din vetskap och att du undrar över vad som kan ske till följd av detta.Bedrägeri.Att ta lån i någon annans namn är en form av bedrägeribrott då man avsiktligen vilseleder någon annan till att företa eller underlåta att företa en handling som innebär skada för den vilseledda och vinning för bedragaren (9 kap. 1 § BrB). För att gärningen ska rubriceras som grov tar man främst sikte på om den har avsett ett betydande värde (9 kap. 3 § BrB).Urkundsförfalskning.Urkundsförfalskning är ett led i brottet bedrägeri då bedragaren förfalskat annans namn på lånehandlingarna (14 kap. 1 § BrB). En förutsättning för att brottet ska vara uppfyllt är att någon obehörigen skrivit annans namn. Om däremot underskrift gjorts med dennes samtycke har inte brottet begåtts. Vad händer?Om någon har tagit lån i annans namn riskerar personen att åtalas för brott. Detta innebär dock inte att den som begår brotten automatiskt hamnar i fängelset, utan domstolen gör en bedömning av situationen och vilket straff som kan te sig lämpligt. Min rekommendation är att ni snarast gör en polisanmälan och meddelar övriga berörda myndigheter såsom KFM. Om brottet kan utredas kommer även betalningsanmärkningarna och dylikt att tas bort då dessa inte förorsakats av dig.

Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar främst brottsbalken (BrB) och dess regel om bedrägeri. Jag kommer dock även att kortfattat att redogöra för relevanta avtalsrättsliga möjligheter att få avtalet ogiltigförklarat. Inledningsvis ska jag redogöra för huruvida det kan röra sig om ett bedrägeribrott. Därefter går jag in på huruvida du skulle kunna få avtalet ogiltigförklarat.Kan det röra sig om bedrägeri?Det stämmer att om det rör sig om något brott i denna situation så är det förmodligen bedrägeri. Bedrägeri definieras i BrB 9:1 som följande."Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde […] dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år."I ditt fall verkar det som att säljaren på ett planerat sätt vilselett dig och de sex andra köparna att gå med på en dålig affär. I så fall har säljaren lurat er och fått vinning av detta, genom att ta högre betalt för hundarna än vad de egentligen var värda. Ni som köpare hade ju aldrig betalat så mycket, eller kanske inte ens köpt hundarna till att börja med, om det inte vore för att säljaren vilselett er. Mitt svar är alltså att ja, det kan mycket väl röra sig om bedrägeri, om hon nu ljugit om hundarnas beskrivning för att tjäna pengar på det.Min rekommendation är alltså att du polisanmäler denna person, och att du även borde uppmana de andra sex köparna att också göra det, särskilt den köpare som fick ett förfalskat besiktningsprotokoll. Det finns alltså inget hinder för att polisanmäla säljaren, men det är inte säkert att det leder till varken åtal eller fällande dom. Det är i slutändan en åklagare som beslutar om åtal ska väckas och en domstol som då beslutar om personen ska fällas till ansvar. Med det sagt bör du och så många andra köpare som möjligt anmäla denna person och ge så mycket underlag till polisen som möjligt för att maximera sannolikheten för att åtal väcks.Jag ska nu gå vidare till huruvida det finns möjlighet för dig att kräva exempelvis ersättning för lurendrejeriet.Kan du göra gällande några civilrättsliga påföljder?Ovan har jag endast diskuterat den straffrättsliga dimensionen av din situation. Den handlar dock endast om huruvida det finns en möjlighet för staten att lagföra och straffa säljaren. Därför tänkte jag nu kortfattat nämna den möjlighet du har att kräva antingen att köpet ogiltigförklaras, eller att du får ersättning för den ekonomiska skada du lidit på grund av att du lurats till att betala överpris.Först och främst kan nämnas möjligheten att helt ogiltigförklara eller häva avtalet, på så sätt att du får tillbaka hela summan pengar och säljaren får ta tillbaka hunden.Ogiltigförklara avtalet enligt avtalslagen (AvtL)Först och främst bör nämnas avtalslagens regel om svek (AvtL 30 §). Denna regel hänger ihop med bedrägeribrottet, på så sätt att om ett avtal slutits genom bedrägeri är denna ogiltighetsgrund tillämplig eftersom den är utformad på ungefär samma sätt. Den är tillämplig när man svikligen förletts att ingå ett avtal. Detta innebär att bestämmelsen kan åberopas i en sådan här situation, särskilt om personen fällts för eller håller på att åtalas för bedrägeri. Följden av att bestämmelsen tillämpas är att avtalet blir ogiltigt, och prestationerna ska då återgå på så sätt att du får tillbaka pengarna och säljaren får tillbaka hunden.Om det nu rör sig om bedrägeri är det denna regel om svek som bör användas för att ogiltigförklara ert avtal. Det är dock upp till dig och varje enskild köpare om ni vill ogiltigförklara avtalen. Ett annat alternativ är att ni kommer överens med säljaren att ni ska få prisavdrag för hunden, med så mycket ni känner är rimligt. Säljaren kan ju vilja vara särskilt benägen att gå med på en prissänkning om alternativet är att avtalen ogiltigförklaras.Min rekommendation är därmed att du polisanmäler säljaren, samt att du kontaktar och uppmanar alla andra köpare att göra detsamma. Därefter kan du antingen invänta att ärendet ska gå till åtal, eller så kan du kontakta säljaren med krav på antingen att avtalet ska ogiltigförklaras eller att du i alla fall ska få tillbaka en del av pengarna.Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bedrägeri är ett brott som regleras i Brottsbalken (BrB). Den som företar en vilseledande handling till vinning för sig själv och till skada för den vilseledde eller någon i dennes ställe döms tills fängelse i högst två år. Detta gäller bedrägeri av normalgraden (9 kap. 1 § BrB). För ringa bedrägeri döms den tilltalade till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 § BrB). Den som begår brottet grovt bedrägeri döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (9 kap. 3 § BrB). Bedömningen av vilken grad brottet avser ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter i det särskilda fallet. Följaktligen kan fängelse som påföljd aktualiseras i ditt fall. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Edessa Barmousa Altun |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du möjligtvis blivit utsatt för ett brott och du undrar över alternativa vägar att få betalt. Jag utgår i frågan att du har kontaktuppgifter till den som bedragit dig men att du inte kan kontakta denne.BedrägeriPersonen kan ha gjort sig skyldig till brottet bedrägeri då denne har tagit din dator men inte tänkt betala dig för den enligt 9 kap. 1 § Brottsbalk. Utifrån det du beskriver angående att denne mött upp dig, tagit datorn, gjort en banköverföring men sedan avbrutit betalningen låter det tyvärr troligt att denne bedragit dig, även om det alltid finns en chans personen i fråga kommer att ersätta dig för datorn. Vilket nog inte är troligt med tanke på att personen har blockat dig.Det du kan göra nu, eftersom du redan har polisanmält händelsen, är att bistå polisen med information och bevis för att underlätta polisens arbete att få tag på personen som lurat dig.Kräva betalningVidare har du som säljare enligt 51 § Köplagen regler alltid rätt att försöka kontakta personen och kräva betalning för mobilen däremot tror jag inte att detta alternativ kommer att vara särskilt framgångsrikt med tanke på blockeringen.BetalningsföreläggandeEtt annat alternativ för dig att få betalt för din dator är att vända dig till Kronofogdemyndigheten (hädanefter KFM) och ansöka om betalningsföreläggande.Ansökan om betalningsföreläggande innebär att KFM kräver personen på pengar enligt 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (hädanefter BfL) eller lös egendom enligt 3-4 §§ BfL. Ansökan om detta görs skriftligt och ska innehålla:- Yrkandet, alltså vad du vill att KFM ska göra samt- Grunden till yrkandet.Enligt 9-11 §§ BfL ska ansökan även innefatta information kring summan, förfallodagen och parternas personuppgifter. På KFM:s hemsida finner du ytterligare information, instruktioner samt blanketter för hur du går tillväga för att begära betalningsföreläggande.Kontakta ditt försäkringsbolagÄven om detta inte är ett bekräftat bedrägerifall så kan du kontakta ditt försäkringsbolag och se om dem kan ersätta dig för den ekonomiska skada du lidit. Vissa försäkringar täcker situationer då en person utsätts för bedrägeri.SammanfattningFör att kort konkludera vad jag redogjort för så rekommenderar jag dig att hjälpa polisen så gott du kan med utredningen. Därefter har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande till KFM, vilket jag tycker du bör ta reda mer på. Samtidigt som detta tycker jag du kan se över vad ditt försäkringsbolag säger kring händelsen.Detta är dem alternativ du har, mer än så kan du tyvärr inte göra. Till nästa gång kanske du bör vänta tills betalningen är bekräftad innan du överlämnar försäljningsobjekt.Vänligen,

Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder till Lawline med din fråga! Som du nämner är det enligt 4 kap 6 § 4 punkten Ordningslagen förbjudet med så kallad spärrforcering i tunnelbanan, alltså att man går genom spärrarna utan att ha en giltig biljett. Spärrforcering som nämnts ovan kan även falla inom bedrägligt beteende som regleras i 9 kap 2 § 2 st Brottsbalken. Alltså att man begagnar sig av exempelvis transport utan att man betalar för det. Med transport menas taxi, tåg, buss, spårvagn eller annat allmänt kommunikationsmedel. Det ska även tilläggas man kan bli skyldig att betala tilläggsavgift om man reser utan giltig biljett (enligt lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik). Alltså, även om det i 4 kap 6 § Ordningslagen endast nämns tunnelbana, kommer det ändå att vara olagligt att resa utan giltigt färdbevis då det faller inom bedrägligt beteende i 9 kap 2 § 2 st Brottsbalken. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!