Uppsåt för bedrägeri på grund av uteblivit kvitto?

2019-10-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Har sålt en ny telefon, har skrivit att det finns kvitto till.Säljer telefonen, kan inte ordna fram något kvitto, pga slarv. Kund vill verkligen ha sitt kvitto, förklarar att jag inte kan fixa fram det.Erbjuder kunden att häva köpet och få tillbaka sin pengar pga jag inte kunde uppfylla avtalet.Kund vill inte häva köpet, jag tror att kund vet att han inte kan hitta telefonen för bättre pris.Men kunden är påstridig och säger att jag måste fixa fram kvitto, annars kommer en anmälan. Han påstår också att jag gör bedrägeri mot honom, samt att telefonen lika gärna kan vara stulen.Jag påstår att han har två val, antingen får han pengarna tillbaka, eller så godtar han affären och går vidare.Kan jag åka dit på något?Han vill nämligen lämna mig ifred.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan inte utifrån frågan se hur kundens påstående att du utsatt honom för bedrägeri enligt 9 kap 1 § Brottsbalken stämmer. Det torde för det första ligga i sakens natur att man (då man blivit utsatt för bedrägeri) inte vill ha kvar saken (i detta fallet mobilen) utan istället vill ha tillbaka sina pengar (då man ju lurats till en förmögenhetsöverföring). För det andra är du enligt mig inte ens är i närheten av att ha det uppsåt som krävs för ett så allvarligt brott som bedrägeri. Du vill ju i grunden bara göra rätt för dig. Därmed är tvistefrågan här snarare att se som ett köprättsligt problem. Rent köprättsligt borde kunden möjligen tänkas ha rätt att häva köpet, någon som du ju också erbjudit. Bedömer således en bedrägerianmälan som ett slöseri med kundens (och din) tid då du enligt handlingsförloppet i din fråga aldrig haft uppsåt för detta brott. Hoppas du känner att du fått lite relevanta tankar kring din fråga

Kan man anmäla och få skadestånd av ens ex som falskeligen uppgett att man är far till dennes barn?

2019-10-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Kan jag anmäla min ex för att hon har lurat mig i 14 år om barnet men barnet va inte min och i 5 år har hon inte get mig halva barnbidraget jag vill söka skadestånd ifrån henne hur går det till
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Jag kommer i mitt svar att utreda huruvida den situation du beskriver utgör bedrägeri. I mitt svar utgår jag från att de omständigheter du beskriver är sanna (d.v.s. att åklagaren lyckas bevisa att de har inträffat). Jag tolkar det du skriver som att problemet är att en kvinna har förmått dig att tro att du var far till hennes barn och att du därför betalat underhållsbidrag till barnet Jag förstår det inte som att du är vårdnadshavare till barnet, men har jag fel på denna punkt får du höra av dig i kommentaren. Är du inte vårdnadshavare har du nämligen inte rätt till barnbidraget.BedrägeriDe förutsättningar (som på juridiskt språk kallas för rekvisit) som måste vara uppfyllda för att bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalk) ska föreligga är att någon:i. Genom vilseledande (orsakande av felaktig tro),ii. Förmår någon till en handling eller underlåtenhet (disposition),iii. Som innebär en förmögenhetsöverföring.För att utreda om den situation du beskriver innebär bedrägeri undersöker vi om situationen passar in på rekvisiten.i. Har kvinnan vilselett dig?Vad jag förstår har kvinnan berättat för dig att du är far till barnet. Därför kan man säga att kvinnan genom en handling har skapat en villfarelse hos dig - eftersom barnet i själva verket inte är hans - genom en direkt psykisk påverkan och hon har alltså vilselett dig.ii. Har du förmåtts till handling?För att detta rekvisit ska vara uppfyllt måste det vara så att den bedragne, på grund av bedragarens gärning, befinner sig i en situation att hen har fått tillräckliga (handlings)skäl för att göra något (X) och sedan utför X utifrån dessa skäl. Om man vilseleder någon men denne handlar utifrån helt andra skäl är det inte så att bedragaren förmått den bedragne att vidta handlingen.I ditt fall är det tydligt att kvinnans handling (att säga att du var pappa till barnet) har utgjort ett tillräckligt skäl för att du ska vidta en handling (i ditt fall betala ut pengar i form av underhåll till barnet - såsom jag tolkar är problmet i frågan, rätta mig om jag har fel) och att du inte gjorde detta av något annat skäl.iii. Har en förmögenhetsöverföring skett?En förmögenhetsöverföring föreligger om det finns:a. Ekonomisk skada (minskade tillgångar) + vinning (ökade tillgångar)b. Skadan ska drabba den vilseledde eller någon i dennes ställec. Vinningen ska tillkomma gärningsmannen eller "annan" (följer av 23 kap. 7 § brottsbalk)I vårt fall är det tydligt att du har lidit ekonomisk skada eftersom dina tillgångar har minskat till följd av att du har betalat ut underhåll. Kvinnan, eller kanske barnet (men som sagt räcker det med att vinningen tillkommer "annan") har däremot fått ökade tillgångar. Således har en förmögenhetsöverföring skett.SkadeståndAv 3 kap. 2 § skadeståndslagen följer att ren förmögenhetsskada (förenklat en ekonomisk skada) endast kan ersättas om de vållas genom brott. Då bedrägeri är ett brott kan du således få skadestånd förutsatt att kvinnan du skriver om döms för de omständigheter (på det viset jag förstått frågan) du beskriver.SammanfattningRekvisiten för bedrägeri är uppfyllda i den situation du har beskrivit. Det bör dock understrykas att det krävs att gärningsmannen haft uppsåt, men rent objektivt innebär det beskrivna bedrägeri. Isåfall har du också rätt till skadestånd.

Räknas tiggande av falsk anledning som bedrägeri?

2019-10-19 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |tigga pengar och ge en falsk anledning till det och sen behålla pengarna för egen vinning. Räknas det som bedrägeri?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bedrägeri, enligt 9 kap. 1 § brottsbalken (1962:700), kännetecknas av att gärningspersonen vilseleder någon att att agera eller underlåta agera, vilket innebär vinning för gärningspersonen och skada för den vilseledde. Enligt lagkommentaren till paragrafen kan bedrägeri röra sig om en person som kommer med felaktigt preciserad information, med avsikten att inte göra rätt för sig, och sedan ta emot bidrag utan göra det avsedda. Alltså kan det utgöra bedrägeri om en person, som tigger pengar för ett visst ändamål till något som hen från början är medveten om inte stämmer, och sedan behålla pengarna för egen vinning och ekonomisk skada för offret. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det ett brott att lägga en p-bot på en annan bil?

2019-09-30 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Någon som har pakerat fel har satt sin bot på min bil.Är detta ett brott och något som ska anmälas?Jag kommer såklart inte att betala boten som inte är utfärdad till mig.
David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag säga att du självklart inte, precis som du säger, ska betala felparkeringsavgiften (p-bot i folkmun) som inte är utfärdad till dig. Personen som fick avgiften kommer att få en betalningsuppmaning om boten inte betalas. Se Lag om felparkeringsavgift 6 §. Angående den andra frågan så skulle jag säga att detta kan utgöra ett försök till bedrägeri. Försök till bedrägeri är kriminaliserat enligt 9 kap 11 § jämte 9 kap 1 § Brottsbalken. För att ansvar för försök till bedrägeri ska kunna bli aktuellt så krävs det för det första att ansvar för bedrägeri kan föreligga. För att ansvar för bedrägeri ska kunna utgå så krävs det bl.a en förmögenhetsöverföring, se BrB 9 kap 1 §. I ditt fall så kan jag konstatera att det inte har skett någon förmögenhetsöverföring eftersom du inte har betalat hans felparkeringsavgift. Således kan det inte bli fråga om ett bedrägeri. Personen har dock lagt felparkeringsavgiften på din bil. Om personen hade uppsåt att du skulle betala boten, så skulle ansvar för försök till bedrägeri kunna utgå. Detta eftersom hen då har företagit en handling vars syfte kunna vara att vilseleda dig att genomföra en förmögenhetsöverföring som skulle innebära ekonomisk skada för dig och ekonomisk vinning för den personen eftersom hens skuld då hade blivit betald. I sammanhanget ska det också sägas att ansvaret är beroende av felparkeringsavgiftens storlek. Är den för låg så kan inte ansvar utgå eftersom det då skulle bli fråga om försök till ringa bedrägeri, vilket inte är kriminaliserat, jfr 9 kap 11 § jämte 9 kap 2 § BrB.Sammanfattningsvis så skulle jag säga att detta kan vara fråga om försök till bedrägeri. Oavsett hur det bedöms så tycker jag att du ska polisanmäla detta. I bästa fall så kommer ansvar för försök till bedrägeri att utgå, i värsta fall så händer ingenting. Som jag ser det så har du inget att förlora på att anmäla. Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Misstänkt bedrägeri, vad gör man?

2019-10-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej. Min kompis har beställt nya dator delar via en person som han spelat med på nätet som tydligen hade en närstående som jobbade inom grossistföretag och han kunde därför få bra deals. Min kompis och personen som skulle stå mellan grossistföretaget och min kompis skrev på ett avtal. Avtalet konstaterade att grejerna skulle vara framme hos min kompis senaste den 10 Oktober. Han swishade över beloppet vilket låg runt 17 000 svenska kronor för ett antal veckor sedan. Min kompis har nu på senaste tid inte kunnat få tag i personen han swishade, det sista han hörde från personen var för ungefär en vecka sen att han skulle "skicka paketet idag". Han har dessvärre inte fått hem något paket med datordelarna han beställt. Han undrar nu juridiskt sätt vilket nästa steg är då han är ganska säker på att han blivit utsatt för bedrägeri.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det luktar sannerligen bedrägeri enligt 9 kap 1 § Brottsbalken lång väg i din fråga. Din kompis hade ju naturligtvis inte swishat person x 17 000 kr för absolut ingenting varför det torde vara relativt enkelt att bevisa ett bedrägeribrott om nu datordelarna aldrig kommer fram. Har din kompis säkerställt att det inte "bara" rör sig om en sen leverans eller annat köprättsligt dilemma torde alltså en bedrägerianmälan vara på sin plats. Det juridiska "nästa steget" i det fall att varorna inte kommer inom kort är alltså att upprätta en polisanmälan. Denna typ av bedrägeri måste anmälas via 114 14 eller på närmaste polisstation. För mer matnyttig information gällande anmälan av brott hänvisar jag till polisens hemsida. Hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!

Utpresssning på Snapchat

2019-10-21 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om ett brott har begåtts på t.ex. snapchat, av en som man inte känner eller har uppgifter kring - går det att spåra vem personen är? Brottet handlar om en nakenbild, på mig, som personen i fråga har skickat till mig och säger sig ska sprida den om den inte får fler. Kan en anmälan leda till något?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Vad jag kan utröna ur din fråga undrar du om en polisanmälan kan leda till åtal och fällning, snarare än om det du beskriver är ett brott.Först och främst är det viktigt att veta att den som skickat bilden till dig, tillsammans med hoten, gör sig skyldig till utpressning, ett brott (9 kap. 4 § Brottsbalken).Din fråga kan egentligen bara den som ser bevisningen svara på, eftersom det är oklart hur mycket bevis som finns i just ditt fall. Enligt Snap Inc, applikationen Snapchats ägare, lagrar de viss information om ens kommunikation, vilket de delar med sig i vissa fall(https://www.snap.com/en-US/privacy/privacy-policy). I regel går det att spåra hur användare, på en applikation som kräver konton, kommunicerar med varandra, vilket skulle kunna leda till att personen spåras.I slutändan, efter en polisanmälning och utredning, är det åklagaren som avgör om den tror sig kunna få den tilltalade fälld. Om åklagaren gör det, kommer de väcka talan hos en allmän domstol, och det kommer bli rättegång.Det du kan göra är att se till att kommunikationen mellan er sparas, så att den kan användas som bevis.Om du har fler frågor hjälper vi dig gärna även i framtidenMed vänlig hälsning

Hur gå tillväga när någon använder ens kreditkort och tar skulder i ens namn?

2019-09-30 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej. Mitt ex och jag tog ett gemensamt beslut om att skaffa ett kreditkort som stod på mig. Hon beställde dock två kort och jag stod på huvudkontot. Detta var utan min vetskap och hon maxade sitt kreditkort. Skulden är betald men är det fortfarande ett brott? Sen står jag på saker hon har på avbetalning som hon nu struntar i att betala.
Viktoria Tomsson |Hej, Jag tolkar dina uppgifter som att ditt ex beställt ett kreditkort i ditt namn utan samtycke samt använt detta kort utan din vetskap. Frågan är om dessa handlingar utgör brott i lagens mening. För att kort besvara din fråga; ja - två brott kan identifieras utifrån dina uppgifter.Urkundsförfalskning Först och främst aktualiseras brottet urkundsförfalskning när någon förfalskar en annans namnteckning (14 kap. 1 § brottsbalken (BrB)). Förutsättningen för att brottet ska vara begått är att vissa "kriterier" uppfylls. 1. Personen ska obehörigen ha skrivit/uppgett någon annans namn. I detta fall påstås det att ditt ex erhöll ett kreditkort som står på dig. I det fallet utgår jag från att kortet därmed är beställt i ditt namn, utan samtycke från Dig.2. Handlingen ska ha varit en urkund. Det innebär att handlingen ska kunna förmedla ett innehåll och kunna utgöra ett bevis i sig. Ett kreditkort förmedlar ett innehåll och är kopplat till en viss person och kan därmed utgöra ett bevis i sig. 3. Åtgärden ska ha inneburit fara i bevishänseende. Det att urkundens användning skulle kunna medföra skada eller olägenhet. I detta fall har det inneburit skada då kortet använts utan ditt samtycke och risk för skulder funnits.Rekvisiten för urkundsförfalskning kan därmed anses vara uppfyllda. Om så inte är fallet, är brottet urkundsförfalskning subsidiärt till missbruk av urkund (15 kap. 12 § BrB). Missbruk av urkundI den åberopade paragrafen stadgas att: "den som sanningslöst åberopar pass, betyg, identitetshandling eller annan sådan för enskild person utställd urkund såsom gällande för sig eller annan person eller lämnar ut sådan urkund för att missbrukas på det sättet döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk av urkund." Rekvisiten är snarlika men för det sistnämnda brottet är det fråga om att använda en befintlig, giltig urkund på ett otillåtet sätt. Med andra ord åberopas missbruk av urkund om du från början gick med på att även det andra kortet skulle beställas i ditt namn men inte samtyckte till exets användning av det.Avbetalning av skuld - i ditt namnHär vill jag först flagga för att det är brottsligt att ta lån i annans namn utan tillstånd. Främst aktualiseras brottet bedrägeri enligt 9 kap. 1 § BrB. Bedrägeri innebär att någon vilseleder annan att företa eller underlåta att företa en handling, som innebär skada för den vilseledde och vinning för gärningsmannen. Beroende på summan det rör kan det ligga närmare till hands att bedöma gärningen som grovt bedrägeri (9 kap. 3 § BrB).Om du inte vill bli involverad i en tvist kan du be banken, till vilken du är skyldig att betala, om s.k. gäldenärsbyte. Gäldernärsbyte innebär att byta person som gentemot banken är skyldig att betala. Notera att det endast kan ske med borgenärens (alltså bankens) samtycke, vilket följer av allmänna rättsgrundsatser inom avtals- och skuldebrevsrätten. Skulle det vara så att gäldenärsbyte inte går igenom för att ditt ex/banken motsätter sig det, kan en polisanmälan bli aktuell och du kommer då även behöva vända dig till Kronofogden.Sammanfattningsvis har tre eventuella brott identifierats; urkundsförfalskning, missbruk av urkund och (grovt) bedrägeri. I detta fall bör du vända Dig till Polisen och/eller banken för att få upprättelse. /Vänligen,

Jag har swishat men nu får jag inte tag på säljaren, vad kan jag göra?

2019-09-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hejsan för några dagar sedan swishade jag över 4500kr till någon ang för att jag skulle köpa mig en mobil från honom, och det var genom instagram det är ett konto där han säljer så som kläder osv. Det har gått tre dagar och har inte fått min telefon, jag har skrivit till honom jätte mycket men personen svara inte mig, är det något som går att lösa i detta fallet. Tack för svar.
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Eftersom ni har ett bindande avtal så kan du kräva att han fullgör sin del, det vill säga att skicka telefonen. Troligen är det fråga om brottet bedrägeri här. Har säljaren genom ett vilselett dig att betala trots att han inte tänkt skicka mobilen, detta innebär ekonomisk vinning för honom och skada för dig (BrB 9 kap. 1 § första stycket). Förutsättningarna för brottet bedrägeri kan alltså föreligga. Får du inget svar från säljaren bör du kontakta polisen för att utreda om du blivit utsatt för brott. Annars kan du skicka in en stämningsansökan till domstolen i den ort där säljaren bor (RB 10 kap. 1 § första stycket) för att driva en civilrättslig talan istället för att det ska bli ett brottmål. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar