Suppleant som försätts i personlig konkurs

2019-02-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, drabbas aktiebolaget om en suppleant går i en personlig konkurs bl a skulder etc?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en suppleant försätts i personlig konkurs kan han eller hon inte längre agera som suppleant för bolaget enligt 8 kap. 3 § 2 stycket, och 8 kap. 11 § aktiebolagslagen. Detta resulterar i att suppleanten avregistreras från aktiebolagsregistret enligt 27 kap. 6 § aktiebolagslagen. Vidare blir aktiebolaget inte på något sätt medansvarig för suppleantens skulder då bolaget är en egen juridisk person. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilken vikt har årsmötet för ett trossamfund?

2019-02-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |HejEnligt lagen om trossamfund (1998:1593) §7 tolkar jag som att det är OK att ha föramlingsledningen som högsta beslutande organ, inte årsstämman/årsmötet som är vanligt i ideella föreningar.Är det rätt uppfattat?Om svaret är "ja" blir årsmötet då av informativt syfte? Vilken vikt har det?Vidare kan man istället för styrelse utnämna en "administrationsgrupp" som har i ansvar att hjälpa ledargruppen med bokföring, anställnigar, bereda årsmöte, etc...Tacksam för snabbt svar. Med vänlig hälsning,
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Registrerat trossamfund är en egen associationsform men har stora likheter med associationsformen ideell förening. Samma principer som gäller för ideella föreningar gäller även för trossamfund och det är dessa principer jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Likt ideell förening ska ett registrerat trossamfund ha en stadgar som fastställer trossamfundets ändamål samt hur beslut ska fattas. Ett registrerat trossamfund har stor frihet att utforma samfundet efter ändamålet genom stadgan. Men det finns några undantag. Undantaget som blir tillämpligt i ditt fall är att medlemmen i trossamfundet har en rätt att deltaga i samt rösta på stämman (eller liknande årsmöte). Trossamfundet måste alltså likt ideell förening skapas av medlemmarna och medlemmarna måste rösta igenom stadgan för att ni ska kunna registrera er som trossamfund. Därefter har medlemmarna en rätt att vara delaktiga i att rösta fram en styrelse genom årsmöte eller liknande. Skulle man ta bort medlemmarnas rösträtt finns risken att denna del av stadgan upphävs om en medlem skulle ta upp detta till domstol. Den stadga och det beslutande organ som beskrivs i 7 § lagen om trossamfund måste fortfarande vara beslutade av medlemmarna, precis som vid en ideell förening. Att ta ifrån medlemmarna sin rösträtt och sätta församlingsledningen som högsta beslutande organ blir därför svårt. Ni kan däremot självklart ha medlemmarna rösta fram ledningen varje årsmöte om detta är vad medlemmarna vill. Utöver detta kan ni i stadgarna fritt dela upp beslutande och administrativa uppgifter i olika grupper som ni behagar. Förutsatt att dessa är utsedda av medlemmarna. Om ni behöver hjälp med att utforma er stadga kan vi på Lawline hjälpa er med det. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Kan man neka medlemskap i en ekonomisk förening om sökanden har planerat att avsätta styrelsen?

2019-02-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej, kan man neka medlemskap och hävda särskilda skäl då sökande personen suttit med en minoritet av medlemmarna i hemlighet och planerat att avsätta styrelsen utan godtagbar anledning dvs deltagit i en illojal konspiration. Det gäller en ekonomisk förening.
Ava Setayesh |Hej,Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Öppenhetsprincipen inom ekonomiska föreningarEn ekonomisk förening är en öppen association och styrs av öppenhetsprincipen. Detta innebär att vem som helst ska få träda in och ut ur föreningen. Den ekonomiska föreningen är således skyldig att acceptera nya medlemmar (4 kap. 1 § lag om ekonomiska föreningar). Det är styrelsen som prövar en ansökan om att bli medlem, om inte annat framgår av föreningsstadgarna (4 kap. 3 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar). När en ekonomisk förening kan vägra medlemskap i föreningenDet finns begränsningar i öppenhetsprincipen. Föreningen har rätt att vägra medlemskap i följande tre fall (4 kap. 2 § lag om ekonomiska föreningar):- Om sökanden varken kommer att delta i föreningens verksamhet eller bli en investerande medlem- Om sökanden inte uppfyller de krav som bör ställas på medlemmarna, eller- Om finns särskilda skäl att vägra medlemskapetI lagens proposition talas det om att den sista vägransgrunden kan bli tillämplig t.ex. om ett ökat antal medlemmar skulle vara skadligt för föreningen eller om den sökande på goda grunder kan antas komma att motarbeta föreningens verksamhet. En vägran av medlemskap enligt den sista vägransgrunden bör endast kunna ske då det objektivt sett framstår som motiverat. Att sökanden i detta fall suttit tillsammans med medlemmar och planerat en avsättning av styrelsen anser jag inte vara ett motiverat skäl att vägra medlemskap. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.Med vänliga hälsningar,

Aktieöverlåtelse med uppskjuten betalning, efterfinansiering samt beskattningstidpunkt

2019-02-07 i Bolag
FRÅGA |Hej,jag ska sälja aktier i ett svenskt AB. Köparen har inte pengar att betala för aktierna nu och kommer troligen inte ha nog med pengar att betala för aktierna om bolaget t.ex. skulle gå i konkurs. Är det möjligt (lagligt? Skattemässigt OK? etc) att jag säljer aktierna för, sig, 1 miljon men samtidigt ställer ut ett skuldbrev där köparen av aktierna är skyldig mig 1 miljon som förfaller till betalning när han vid något tillfälle säljer aktierna?En annan fråga i samma ärende;Kan jag, som säljare av aktierna, på något sätt skjuta upp att betala vinst på försäljningen tills dess jag faktiskt får betalt betalt för aktierna (om man nu kan lösa det med ett skuldbrev enligt ovan)?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna avtalsrättsliga principer, aktiebolagslagen (ABL) och inkomstskattelagen (IL).Utredning I svensk rätt gäller som huvudregel avtalsfrihet. Detta innebär att personer med rättskapacitet i utgångsläget är fria att ingå de avtal de finner lämpliga på de villkor de finner lämpliga. Det finns givetvis ett mycket stort antal undantag, inte minst i lag. Ett exempel på när lagen inskränker avtalsfriheten är på aktiebolagsrättens område där ABL inskränker avtalsfriheten i olika situationer. När en fysisk person säljer tillgångar, exempelvis aktier, och gör en kapitalvinst ska det som huvudregel beskattas i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 1-2 §§ IL. Skatt för kapitalvinst ska under sådana förhållanden tas upp som intäkt det beskattningsår som tillgången avyttrades (alltså inte det beskattningsår då betalningen mottas) enligt 44 kap. 26 § IL och den så kallade realisationsprincipen. Med detta konstaterat kan vi titta på ditt fall. Enligt min uppfattning finns det med stöd av avtalsfriheten inga hinder för dig som aktieägare att sälja dina aktier och välja att ta emot betalning först vid ett senare tillfälle. Det är värt att notera att ABL reglerar många situationer då aktier överlåts, men enligt min uppfattning hindrar inte ABL att ersättning för sålda aktier överlåts vid ett senare tillfälle så länge överlåtelsen i övrigt hanteras korrekt. Du kan alltså göra såsom du beskrev i frågan att ni tänkt göra. Jag vill dock påpeka att du inte med nödvändighet bör göra det; beroende på omständigheterna i fallet (exempelvis bolagets ekonomi, den potentiella köparens framtidsplaner, och så vidare) kan det innebära en påtaglig risk för dig att under en potentiellt lång tid låta din fordran vara obetald. Anta exempelvis att bolaget börjar gå dåligt efter överlåtelsen och att aktierna, när den tilltänkte köparen väl säljer dem, har förlorat värde. I den situationen riskerar du att stå med en fordran som köparen inte klarar av att betala, ens efter att ha sålt aktierna. Du gör dig kort sagt beroende av din motparts och aktiebolagets ekonomiska förhållanden. Utöver detta kan det vara värt att ha i åtanke att din motpart dels får tillgodogöra sig aktieutdelningarna under tiden fram till dess att ersättningen betalas samt att du i praktiken ger din motpart ett räntefritt lån genom förfarandet. Detta är två förmåner som du bör vara medveten om att du ger din motpart och som du eventuellt bör begära kompensation för (åtminstone avseende räntan).Till ovanstående kan läggas det faktum att du, i enlighet med reglerna jag redogjort för ovan, kommer kapitalvinstbeskattas för den vinst du gör vid överlåtelsen trots att du inte fått någon ersättning. Vilken betydelse detta har för dig är förstås beroende av kapitalvinstens storlek och dina ekonomiska förhållanden i övrigt, men generellt sett kan det anses oförmånligt att behöva betala skatt på en vinst du inte tillgodogjort dig. De enda sätten jag kan se som skulle låta dig undvika kapitalvinstbeskattning för det år överlåtelsen sker är genom att sälja aktierna till samma pris som du förvärvade dem för (och därmed inte göra någon kapitalvinst) eller skänka aktierna till din motpart (och därmed överföra kapitalvinsten tillsammans med skatteskyldigheten till denne), men båda alternativen är av uppenbara skäl olämpliga.Vi kan alltså konstatera att det förfarande du föreslagit är oförmånligt för dig på flera sätt. Jag tolkar din fråga som att du och köparen av någon anledning vill att köparen ska ta över dina aktier inom en snar framtid men att köparen i dagsläget inte har möjlighet att köpa dem av dig. Det relevanta problemet (finansiering av aktieköp) är inte helt ovanligt, varför det i 21 kap. 5 § ABL finns ett förbud mot så kallade förvärvslån. Förenklat innebär det förbjudna förfarandet att ett aktiebolag köps för bolagets egna pengar, exempelvis genom att köparen får aktierna i bolaget mot en fordran och att köparen sedan i egenskap av ägare gör en utdelning om fordrans storlek som denne sedan betalar fordran med. Förfarandet förutsätter att en majoritet av aktierna avses och är, som sagt, förbjudet (med undantag för generationsskiften enl. 21 kap. 8 § ABL). Frågan blir då om det finns ett tillåtet sätt att genomföra överlåtelsen som också är mer förmånligt än det du beskrivit.Jag kan huvudsakligen se två tänkbara lösningar. Den ena är att du i huvudsak följer förfarandet du beskrivit i din fråga, med den skillnaden att du begär betalning inom en skälig tid från överlåtelsen. Under den tiden har köparen tid att ta ett lån med aktierna ställda som säkerhet och kan därefter betala ersättningen till dig. Detta förfarande byter helt enkelt ut dig mot en annan borgenär och innebär att du tar en mindre risk och inte behöver fundera på räntor och utdelningar. Det förutsätter dock dels att din motpart går med på det och att någon långivare är villig att acceptera aktierna som säkerhet för ett lån, något som sannolikt är beroende av aktiernas art (exempelvis är sannolikt onoterade aktier vars värde huvudsakligen består av bolagets tillgångar och arbeten en bättre säkerhet än noterade högriskaktier). Den andra tänkbara lösningen är att genomföra överlåtelsen med så kallad efterfinansiering. Detta är ett förfarande som syftar till att kringgå förvärvslåneförbudet som jag beskrivit ovan. Förenklat går det ut på att köparen först tar ett kortfristigt lån från en tredje man (med hög ränta), köper aktierna för de lånade pengarna och sedan omfinansierar lånet (eller ställer säkerhet med förvärvade bolagets tillgångar) med bolagets tillgångar och kassaflöde. En förutsättning är dock att aktierna försätter ägaren i en tillräckligt stark ställning relativt andra aktieägare i bolaget. Detta fungerar på grund av utformningen av förbudsbestämmelsen i 21 kap. 5 § ABL. Som du säkert noterat är de två förfarandena jag föreslagit ganska likartade. Enligt min uppfattning skulle båda kunna fungera rent juridiskt, även om rättsläget kring efterfinansieringsmodellen är omgiven av viss osäkerhet på grund av att det rör sig om något av ett juridiskt kryphål. HandlingsplanEftersom jag saknar tillgång till de exakta omständigheterna i fallet är det svårt för mig att komma med någon entydig rekommendation om hur du bör gå tillväga. Det som kan konstateras är dock att du i princip har tre alternativa sätt att hantera aktieöverlåtelsen på enligt vad jag beskrivit i mitt svar. Vilket du bör välja kan jag inte uttala mig om utan närmare insikt i omständigheterna, exempelvis din och den tilltänkta köparens ekonomi, bolagets natur och ekonomi, hur stor andel av bolagets aktier du äger, vad du och den tilltänkta köparen vill uppnå med affären, och så vidare.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Skillnader mellan en ekonomisk förening och ett aktiebolag

2019-02-14 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja ha hjälp med att utreda vad det finns för positiva effekter med att ombilda en ekonomisk förening med ca 900 medlemmar, (taxiägare), till ett aktiebolag?
Tina Hashem |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i två lagar och de är lag om ekonomiska föreningar (FL) och aktiebolagslagen (ABL). I mitt svar kommer jag att göra en jämförelse mellan de två formerna.Vad gäller för ekonomiska föreningar?För att bilda en ekonomisk förening måste tre krav vara uppfyllda. Det första kravet är att det ska vara en ekonomisk verksamhet. Det andra kravet är att syftet med verksamheten ska vara att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Vidare är det tredje kravet att verksamheten ska vara kooperativ. Med kooperativ menas att medlemmarna ska delta i verksamheten på olika sätt t.ex. som konsumenter eller leverantörer (1 kap. 4 § FL).En ekonomisk förening är en öppen association och det innebär att vem som helst kan bli medlem (4 kap. 1 § FL). Det finns dock möjlighet att vägra medlemskap om exempelvis den sökande inte förväntas delta i föreningens verksamhet i enlighet med dess syfte (4 kap. 2 § FL). Det är relativt enkelt att starta en ekonomisk förening eftersom det inte krävs att man investerar en viss summa pengar. En ekonomisk förening kan naturligtvis ha kapital men lagen uppställer inget sådant krav.Vad gäller för aktiebolag?Ett aktiebolag har ett annat syfte jämfört med en ekonomisk förening. Syftet med ett aktiebolag är att det ska gå med vinst (3 kap. 3 § ABL).Ett aktiebolag är en sluten association och en ny medlem kräver samtycke.För att starta ett aktiebolag krävs det att aktieägarna investerar ett aktiekapital (1 kap. 4 § ABL). Storleken på aktiekapitalet beror på om du vill starta ett privat bolag eller publikt bolag. Minst 50 000 kr gäller för privata bolag och minst 500 000 gäller för publika bolag. Aktiekapitalet betraktas som en buffert och ska vara till skydd för borgenärerna i fall aktiebolaget går dåligt. Numera anses dock aktiekapitalet ha en symbolisk karaktär eftersom 50 000 kr är ett relativt lågt belopp och pengarna förbrukas snabbt i ett bolag med ekonomiska problem.Huruvida aktiebolag är positivt för dig beror på syftet med verksamheten och kapitalanskaffning. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ansvarsfrihet och skadestånd

2019-02-11 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Jag såg tidigare att ansvarsfrihet i en ideell styrelse kan (eller ska?) beviljas enskilt för varje styrelsemedlem. I den förening som jag granskar står fastställt i stadgarna att hela styrelsen är ansvarig. Hur gör jag då i fråga om en ansvarsfrihet där jag anser att en person undanhållit information och även fattat egna beslut utöver sin befogenhet utan att övriga styrelsemedlemmar haft möjlighet att påverka?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt svar är något utförligare än ditt svar egentligen kräver, för att det ska vara behjälpligt även för personer med liknande, men inte precis samma, frågor.Jag tolkar det som att din fråga rör en ideell förening. Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar, utan de regleras av analogier från lagen om ekonomiska föreningar (LEF), praxis, doktrin och i viss mån analogier från andra lagar än LEF.Det är mig veterligen vanligt att, såsom föreskrivits i era stadgar, ansvarsfriheten beviljas för styrelsen i dess helhet, även om det inte finns något hinder mot att bevilja vissa ledamöter ansvarsfrihet och andra inte. Det är viktigt att hålla isär ansvarsfrihet och skadeståndsansvar. Ansvarsfrihet innebär inte ett skadeståndsansvar, utan endast att föreningen har ett år på sig att väcka en skadeståndstalan mot styrelsen (18 kap 9 § handelsbalken). Beviljas ansvarsfrihet, har möjligheten att utkräva skadestånd i regel försuttits, även om ett krav på skadeståndsansvar hade varit befogat.För att kunna väcka talan om skadestånd, måste minst en tiondel av de röstberättigade på föreningsstämman rösta mot ansvarsfrihet, alternativt rösta för ett förslag om skadeståndsansvar (21 kap 6 § LEF). Skadeståndet kan avse sådan skada som styrelseledamoten uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat föreningen, när personen utfört sitt uppdrag. Det kan också avse sådan skada som personen tillfogat en medlem eller någon annan genom en överträdelse av LEF (vad gäller ideella föreningar i de delar LEF är tillämplig), stadgarna eller årsredovisningslagen (21 kap 1 § LEF).Kom ihåg att det inte är tillräckligt för skadeståndsansvar att ledamoten varit olämplig som styrelseledamot eller överträtt sin befogenhet, utan att det också måste ha uppstått en ekonomisk skada. Tycker du att ledamoten är olämplig i styrelsen, bör du verka för att hen inte ingår i den nya styrelsen. Att hen inte beviljas ansvarsfrihet eller att ni väcker en skadeståndstalan är i sig inget hinder för att välja in personen i styrelsen på nytt. Det är dock nödvändigt att under föreningsstämman utreda skadeståndsfrågan så nogsamt som möjlig, och ålägga styrelsen att driva en skadeståndstalan. Eftersom nästa föreningsstämma är ett år senare, i samband med preskriptionen av möjligheten att väcka skadeståndstalan mot ledamoten, är det nödvändigt att föreningsstämman tydligt ålägger styrelsen uppgiften redan när ansvarsfriheten nekas.Vänligen,

Enskild aktieägares möjlighet att väcka talan mot olovlig värdeöverföring

2019-02-09 i Bolag
FRÅGA |Hej! Vad kan en enskild aktieägare göra om en förtäckt värdeöverföring har skett utan hans samtycke?
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en värdeöverföring ska vara tillåten krävs att den inte sker i strid med kapitalskyddsreglerna som finns i sjuttonde kapitlet i aktiebolagslagen (ABL). Den s.k. beloppsspärren innebär att det efter värdeöverföringen måste finnas täckning för bolagets bundna egna kapital. Enligt försiktighetsregeln får en värdeöverföring, oavsett resultatet vid prövningen enligt beloppsspärren inte ske om den inte är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om en värdeöverföring sker i strid med någon av kapitalskyddsreglerna, d.v.s. beloppsspärren eller försiktighetsregeln är den olovlig och mottagaren ska återbära vad han eller hon har uppburit om bolaget visar att han eller hon insåg eller bort inse att värdeöverföringen var olovlig (17 kap. 6 § 1 st. ABL). Bevisbördan ligger hos bolaget och det ankommer alltså på bolaget att väcka talan om återbäringsskyldighet. Aktieägare saknar rätt att väcka talan om återbäringsskyldighet vid olovlig värdeöverföring. Om den olovliga värdeöverföringen kommit till stånd genom bolagsstämmobeslut och den strider mot minioritetsskyddsregler i aktiebolagslagen kan en ensam aktieägare dock väcka s.k. klandertalan mot bolagsstämmobeslutet (7 kap. 50 § ABL).Hoppas att du fick svar på din fråga.

Måste en revisor för en föreningen vara medlem i samma föreningen?

2019-02-07 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Finns det ett kategoriskt svar på frågan om revisorn i en förening måste vara medlem i föreningen?Revisorn som blev vald av årsmötet i september 2018 var medlem i föreningen. I januari 2019 avslutas medlemskapet p. g. a. en yttre omständighet som uppträdde i december 2018. Styrelsen hävdar att ny revisor måste väljas i ett fyllnadsval av årsmötet den 9 februari.I aktuellt fall är krav på revisorns medlemskap i föreningen inte inskrivet i stadgarna. Det är å andra sidan inte styrelsens medlemskap heller. Vad gäller?Samma person som av årsmötet i september 2018 valdes till föreningens revisor (1-årigt mandat) valdes även till en av två justeringsmän. På grund av konflikt om innehållet i årsmötessekreterarens tillika styrelseordförandens utkast till årsmötesprotokoll är protokollet än idag inte justerat. I mejl den 28 januari skriver styrelsen:"Mot bakgrund av … … måste vi enligt stadgarna avsluta ditt medlemskap. I och med detta anser vi att ersättare till uppdragen du hade som protokolljusterare och revisor måste väljas via fyllnadsval vid kommande årsmötet."Stämmer detta? Justeringsmannen blev vald av årsmötet i behörig ordning den 16 september 2018. Normalt, om protokollet hade varit felfritt, hade det blivit justerat långt innan omständigheten som ledde till avslutat medlemskap uppträdde. Att låta ett annat årsmöte välja en justeringsman fem månader efter årsmötet i september 2018, låter det sig göras?Med vänlig hälsning
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om revisorn för en förening måste vara medlem i samma förening, och samtidigt kunna vara justeringsman. För att på bästa sätt kunna besvara din fråga, kommer jag att dela upp mitt svar i två delar. 1. Val av revisor Först och främst, har lagen företräde framför stadgar, och stadgarna i en förening får endast reglera sådant som lagen säger är "dispositivt". Detta innebär att parterna har friheten att komma överens sinsemellan. Exempelvis (8 kap. 8§ lagen om ekonomiska föreningar (LEF)) som säger att en revisor ska väljas av föreningsstämman, om inte stadgarna anger att revisorn får väljas på annat sätt. Denna paragraf ger således friheten att reglera i stadgarna utöver lagens ram. Om en viss fråga dock inte är reglerad i stadgarna, måste man luta sig tillbaka på lagen. I ditt fall, är kravet på revisorns medlemskap i föreningen inte inskriven i stadgarna. Begränsningar för vem som får vara revisor i en förening regleras i (8 kap. 19§ LEF); En person får inte vara revisor om han eller hon är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller vid föreningens kontroll över bokföringen eller medelsförvaltningen,är anställd hos eller på något annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller någon som avses i 1,är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller vid föreningens kontroll över grundbokföringen eller medelsförvaltningen,är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1,är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, ellerutöver det som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen, står i skuld till denna eller något annat företag i samma koncern eller har en skyldighet som föreningen eller ett sådant företag har ställt säkerhet för. Det framgår inte av lagen att en person som är medlem i föreningen inte för vara revisor i samma förening. Av god redovisningssed följer dock att en revisor ska vara en utomstående granskare till föreningen, för att kunna göra en rättvis bedömning. Det kan således vara problematiskt att vara medlem samt justeringsman i den föreningen man är revisor för, då det blir svårare att kunna göra en rättvis bedömning utifrån ett opartiskt perspektiv. Ett konkret svar på din fråga är att en revisor normalt inte är medlem i föreningen som denne ska revidera hos. Det är alltså inget krav enligt lag på att en revisor ska vara medlem och/eller justeringsman i föreningen som man reviderar. Kravet skulle dock kunna regleras i stadgarna, och därmed vara gällande. I din fråga är så inte fallet, och föreningen kan således inte utgå från principen om att revisorn måste vara medlem i föreningen. Stadgarna måste först ändras, och därefter kan föreningen utgå från denna princip. 2. Val av justeringsman Av (6 kap. 39§ 3 stycket) följer att; "Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet, och av minst en justeringsman som har utsetts av föreningsstämman." Då det inte finns någon annan begränsning i lagen gällande val av justeringsmän, ser inte jag något hinder till att revisorn för en föreningen också skulle kunna vara justeringsman. Det finns inte heller något hinder enligt lag till att välja en annan justeringsman vid föreningens nästa årsstämma. Om du har följdfrågor, eller har betalat för ett uppföljande telefonsamtal, kan du kontakta mig via mail; lena.famulak@lawline.se Lycka till! Med vänliga hälsningar,