Kan styrelsemedlemmar i en ideell förening fatta beslut om fastighetsförsäljning?

2020-03-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej !Kan enskilda styrelsemedlemmar i en ideell förening besluta om försäljning av fastighet som ägs av föreningen utan att detta beslutats på ett årsmöte ?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ideella föreningar är lite speciella då de inte regleras i svensk lag. Istället blir det föreningens stadgar som reglerar hur föreningen ska skötas och vad som kan hända om något missköts. Vägledning kan hämtas från praxis och god föreningssed.Hur större beslut ska fattas i er förening beror alltså på vad som står i föreningens stadgar. Själva försäljningen av en fastighet behöver dock uppfylla vissa krav för att vara giltig. Formkraven inbegriper bland annat en skriftlig köpehandling med båda parters underskrifter. Uppgifter om köpeskillingen och fastigheten måste stå med tillsammans med en överlåtelseförklaring (4 kap. 1 § första stycket jordabalken). Uppfylls inte formkraven är avtalet som ligger till grund för försäljningen ogiltigt (4 kap. 1 § tredje stycket jordabalken).Med vänliga hälsningar,

Kan årsstämman hållas via telefon?

2020-03-29 i Bolag
FRÅGA |Kan medlem deltaga på årsstämma via telefon ?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap. 15 § aktiebolagslagen ska bolagsstämman hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Det får dock i bolagsordningen föreskrivas att bolagsstämman kan hållas på annan ort i Sverige. Andra stycket samma lagrum anger att om extraordinära omständigheter föreligger så kan stämman hållas på annan ort. Av förarbetena framgår att bestämmelsen om orten för stämma inte hindrar att aktieägare med hjälp av modern kommunikationsteknik deltar i stämman från en eller flera andra orter, inom eller utom landet (se prop.1997/98:99 s. 102 f.). Så länge inte annat föreskrivs torde frågan om hur stämman ska organiseras ligga i styrelsens händer, fastän med möjlighet för stämman att ompröva styrelsens arrangemang. Den som ansvarar för ordningsfrågor vid stämman, dvs. stämmans ordförande, ska ta ställning till om vidtagna tekniska förberedelser är tillfredsställande. Det torde med dagens audiovisuella teknik (ex: telefon eller videolänk) vara möjligt att åstadkomma ett deltagande på distans på i det närmaste samma villkor som gäller för de aktieägare som är personligen närvarande, även i de större bolagen, (se mer i prop. 2004/05:85 s. 301). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en ordförande i en ekonomisk förening använda fullmakter från medlemmarna för att rösta fram ansvarsfrihet för styrelsen?

2020-03-23 i Föreningar
FRÅGA |Styrelsen i vår ideella förening gjorde ett utskick till alla medlemmar inför årsmötet info brev, kallelse, dagordning och en fullmakt med text. Här med lämnar jag fullmakt till XXX XXX, ordförande i vår båtklubb, att företräda mig och rösta för mig på båtklubbens ordinarie årsmöte den 12 april 2020. Kan ordf använda denna fullmakt i alla omröstningar även i att frågan om att bevilja ansvarsfrihet om ordf räknar bort röster som kommer från styrelsemedlemmar i denna omröstning.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ideella föreningar styrs i hög grad av dess stadgarFörst och främst ska påpekas att det inte finns någon lagstiftning som reglerar ideella föreningar och frågor kopplade till dess organisation, vilket gör dessa svårhanterliga ur ett rent juridiskt perspektiv. Vad som gäller dikteras istället av allmänna associationsrättsliga principer och avgöranden från Högsta Domstolen (men även Arbetsdomstolen). Vissa ideella föreningar har även bokföringsplikt, i den mån man bedriver näringsverksamhet i föreningen. Detta innebär i varje fall att det inte finns något konkret och tydligt svar på din fråga. Vad som istället gäller blir alltså i mångt och mycket en fråga om argumentation i det enskilda fallet.Den ideella föreningens stadgar har en central betydelse för föreningens organisation och regler - för att förebygga svårlösta konflikter i en ideell förening bör man alltså initialt utforma effektiva stadgar. Föreningens syfte, preciserat i dessa stadgar, binder medlemmarna på det sättet att beslut som står i strid med föreningens syfte inte får fattas. Om stadgarna dessutom medger att fullmakt kan användas för att rösta för annan medlem i nu nämnd omfattning, så finns det egentligen inte mycket att anmärka på. Associationsrättsliga principer och bestämmelser från andra regelverkVidare gäller för alla ideella föreningar likabehandlingsprincipen, innebärande att samtliga medlemmar har rätt till lika behandling beträffande exempelvis frågor om avgifter eller rösträtt, i den mån stadgarna inte medger något annat. Vidare gäller även de generella generalklausulerna i 7 kap. 42 § och 6 kap. 38 § lagen om ekonomiska föreningar (med liknande bestämmelser i aktiebolagslagen) om att föreningsstämman, styrelsen eller en ställföreträdare för en förening inte får rättshandla eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel till en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller för en annan medlem.En annan bestämmelse från lagen om ekonomiska föreningar som kan vara relevant för din situation är den som återfinns i 6 kap. 37 § om jäv. Den innebär att en medlem inte själv eller genom ombud får rösta i frågor som handlar om talan mot denne, dennes befrielse från skadeståndsansvar eller annan skyldighet gentemot föreningen, eller en talan eller fråga liknande någon av de två nyss nämnda som inte riktar sig mot medlemmen, men som medlemmen kan ha ett väsentligt intresse i (och detta intresse strider mot föreningens). Ett exempel på sistnämnda situation är när en medlem röstar om skadeståndsbefrielse gentemot föreningen för medlemmens sambo eller make. Denna bestämmelse är inte direkt tillämplig eftersom den hämtats från lagen om ekonomiska föreningar, men det är inte ovanligt att analoga tolkningar från andra associationsrättsliga lagar görs i mål som handlar om ideella föreningar.I ditt fall skulle det eventuellt gå att argumentera för att ordföranden är jävig när denne röstar för ansvarsfrihet för sig själv/styrelsen. Det beror visserligen på hur själva fullmakten är utformad och hur vid den är i sitt omfång, men det borde vara en ytterst liten skillnad på en ordförande som röstar i kapacitet av medlem och som ombud åt annan medlem. När ordföranden genom fullmakt för andra medlemmar röstar för ansvarsfrihet för sig själv, borde det dessutom gå att argumentera för att denne agerar på ett sätt som är ägnat att bereda honom/henne själv en otillbörlig fördel. Det är dock inte helt enkelt att måla upp en definition på vad som utgör en otillbörlig fördel, och agerandet måste dessutom innebära en nackdel for föreningen, vilket kan vara ännu vanskligare att försöka bevisa. Jag tror således att den här vägen är svårare att gå.Ett praktiskt sätt att lösa saken borde vara begränsa själva fullmaktens omfattning, exempelvis genom att de medlemmar som använder sig av fullmakt skriver i fullmaktens instruktion att ordföranden får använda fullmakten för att rösta i frågorna X och X, men inte i frågan X. På detta sätt kan frågan om ansvarsfrihet lämnas till de vid årsmötet faktiskt närvarande medlemmarna att rösta om.Jag kan tyvärr inte ge dig ett klarare svar än så på din fråga. Jag rekommenderar att du i första hand tittar på föreningens stadgar för att kontrollera om de säger någonting om tillåtligheten av ordförandens förfarande. Om de inte innehåller någon användbar information får du helt enkelt luta dig mot de principer och bestämmelser i annan lagstiftning som lagts fram i svaret ovan, och argumentera för att förfarandet strider mot dessa, eller i varje fall är högst opassande.Om det är någonting som är oklart i svaret eller dylikt får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så reder vi ut det därifrån.

Avyttring av aktier i ett 50/50-bolag - Vad gör jag om den andra andelsägaren inte vill lösa ut mig?

2020-03-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag är delägare (50 %) i en större fastighet i Stockholm.Fastigheten ligger i ett AB och är fullt uthyrd.Delägare nummer 2 har också 50% i fastigheten.Nu vill jag sälja min del i fastigheten och hoppas den andra delägaren är intresserad av att köpa ut min del i fastigheten till marknadspris. Och då kommer det att lösa sig smidigt.Scenario nummer 2 kan bli att den andra parten inte vill eller kan köpa min del.Vad händer i så fall och hur kan jag då komma till en försäljning av min del?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. Ett privat aktiebolag, vilket du äger till hälften, har en fastighet i sin ägo som i dagsläget är uthyrd i sin helhet. De resterande aktierna i det aktuella bolaget ägs till fullo av en och samma person. Totalt är ni alltså två fysiska andelsägare med lika stora innehav och lika många röster. Du önskar nu att avyttra (sälja) din andel i aktiebolaget och undrar därför vad som skulle hända om den andra aktieägaren inte kan eller vill lösa ut dig. Tillämplig lagstiftning är aktiebolagslagen (ABL). Jag kommer i mitt svar nedan att bortse ifrån den så kallade samäganderättslagen eftersom du har uppgett att det inte rör sig om något fysiskt direkt ägande i fastigheten ("fastigheten ligger i ett AB"). Jag kommer vidare att utgå ifrån att ditt ärende inte heller handlar om ett så kallat avstämningsbolag (1 kap. 10 § ABL). Möjligheter att begränsa en aktieägares rätt att sälja aktier, vad gäller?Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika vis skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att avyttra aktier. Friheten är total om inte bolagsordningen föreskriver annat (aktiers fria överlåtbarhet, 4 kap. 7 § ABL) och det är endast vissa typer av omsättningshinder som enligt ABL tillåts i en bolagsordning, vilka följer härnäst.Samtyckesförbehåll - Ett sådant får upptas i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en eller flera aktier endast får överlåtas med bolagets samtycke (4 kap. 8 § ABL). Det ska också framgå av förbehållet om det är styrelsen eller bolagsstämman som ska pröva frågan (4 kap. 9 § 1 st. 1 p. ABL). Förköpsförbehåll - Ett sådant får tas in i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en aktieägare eller annan viss utpekad person först ska erbjudas att få köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (4 kap. 18 § ABL). Hembudsförbehåll - Tas också upp i bolagsordningen och innebär mycket förenklat att trots att en äganderättsövergång har skett åläggs förvärvaren av aktierna att efterhöra om det finns någon annan (i regel annan befintlig aktieägare) som vill lösa aktierna till det pris som har erlagts (4 kap. 27 § ABL). Du har inte redogjort för hur er bolagsordning ser ut men givet det nu sagda finns goda skäl att mycket noggrant studera denna för att därmed utröna huruvida du kan åberopa principen om aktiers fria överlåtbarhet (4 kap. 7 § ABL). Om så skulle vara fallet står det nämligen dig fritt att avyttra din andel i ert gemensamt ägda aktiebolag till vem du vill. Och detta oavsett om din partner kan eller vill lösa ut dig. Om ni däremot i bolagsordningen skulle ha tagit in ett eller flera av de förbehåll som stadgas i 4 kap. ABL (se ovan) kan ett antal problem uppstå. För att inte den fortsatta framställningen ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer jag främst att koncentrera utredningen till fallet då samtycke fordras av övriga aktieägare eftersom jag bedömer att detta är vad som åsyftas i din fråga. Och för att knyta an till din faktiska fråga om vad som händer och hur du ska få till stånd en försäljning av din andel i aktiebolagetFör ordningens skull vill jag bara inledningsvis här förtydliga att ett onoterat aktiebolags förvärv av egna aktier är förbjudet (19 kap. 4 § ABL). Att föreslå ett upplägg i vilket bolaget genom en minskning av förmögenhetsmassan hade löst ut dig utan att din kompanjon då personligen hade behövt svara för köpeskillingen är alltså inte tillåtet enligt ABL.Men om det då i bolagsordningen finns intaget ett samtyckesförbehåll och den andra delägaren av något skäl inte har för avsikt att förvärva ditt innehav behöver du hitta en annan köpare. Det räcker i första ledet med att dennes namn anges (4 kap. 11 § ABL). Vägras samtycke måste det motiveras och vidare måste bolaget (på begäran från dig) presentera en alternativ förvärvare (4 kap. 12 § ABL). Om så inte sker inom tre månader anses samtycke föreligga och du kan då fritt avyttra din andel till vem du vill.Dilemmat är bara att det är stämman eller styrelsen som ska pröva frågan om samtycke (4 kap. 9 § 1 st. 1 p ABL). Och vid oenighet i så kallade 50/50-bolag (bolag med endast två aktieägare med lika stora innehav och lika många röster, vilket är fallet i ditt case) uppstår ofta svårlösta problem beträffande just beslutsförmågan. På stämman äger ni båda rätt att delta och rösta (7 kap. 2 § ABL) och jag utgår ifrån att ni även sitter i styrelsen. Under förutsättning inga andra styrelseledamöter finns verksamma uppstår således ett dödläge i båda bolagsorganen. Frågan löses därför genom att ordföranden på stämman liksom i styrelsen har utslagsröst vid lika röstetal. Vem som ska agera ordförande på stämman väljer ni själva (7 kap. 30 § ABL). Utgångspunkten här blir dock att ni inte kan enas i den frågan heller varför valet istället kommer att ske genom lottning (7 kap. 41 § 1st. ABL) om inte annat anges i bolagsordningen (7 kap. 41 § 2 st ABL). Styrelsens ordförande väljs av styrelsen själv alternativt genom föreskrift i bolagsordningen eller genom ett stämmobeslut (8 kap. 17 § ABL). Notis: Det nyss anförda gäller också vid önskemål om förändringar avseende andra förbehåll upptagna i bolagsordningen som kan utgöra hinder för dina aktiers fria överlåtbarhet. Beslut i viktiga bolagsangelägenheter som just ändring av bolagsordning, vinstutdelning och likvidation får nämligen endast fattas av stämman. Vad blir den konkreta innebörden av detta då?Jo, givet att frågan om samtycke ska prövas av styrelsen och att denna endast består av dig och din partner krävs en utslagsröst i egenskap av ordförande för att du ska få igenom försäljningen av din andel i bolaget till en utomstående part (8 kap. 22 § ABL). I annat fall, om den andra delägaren skulle inneha posten som styrelseordförande, kan denne alltså hindra att styrelsens samtycke ges. I sådan situation fordras i så fall att styrelsen i ert bolag består av minst en ledamot till och att personen i fråga väljer att gå på din linje. Om någon sådan finns är dock för mig ovisst. Ska frågan om samtycke istället hänskjutas till avgörande på bolagsstämman måste du i det här läget lyckas att bli vald till stämmans ordförande för att kunna driva igenom din planerade avyttring. Går lottdragningen inte din väg kan du vid ett senare tillfälle eventuellt genom styrelsens försorg före nästa ordinarie stämma kalla till en extra bolagsstämma och få frågan prövad på nytt (7 kap. 13 § ABL) med en förhoppning om att då bli vald till stämmans ordförande. Men notera att ett beslut om kallelse till en extra bolagsstämma ska fattas av styrelsen varför det ovan anförda i föregående stycke ånyo blir tillämpligt. SAMMANFATTNINGDet saknas viss relevant information i din fråga avseende bolagsordningens konstruktion och därtill eventuella upptagna förbehåll. Men märk väl att principen om aktiers fria överlåtbarhet som kommer till uttryck i 4 kap. 7 § ABL i grunden inte på något sätt är villkorad med din partners vilja eller förmåga att kunna förvärva din andel i bolaget. Du kan således godtyckligt sälja ditt innehav till tredje man (utomstående part) när som helst. Det är först när bolagsordningen exempelvis innehåller en samtyckesklausul som hinder kan föreligga genom att den andra delägaren i enlighet med ovanstående beskrivning obstruerar ett försäljningsförfarande. Jag har i den här utredningen inte redogjort för institutet frivillig likvidation av aktiebolaget (25 kap. ABL). Mycket för att jag helt enkelt har utgått ifrån att varken du eller den andra personen önskar att upplösa bolaget. I synnerhet inte eftersom fastigheten idag enligt din egen utsaga är fullt uthyrd. Ett beslut om likvidation fattas för övrigt exklusivt av stämman varför de principer och tillvägagångssätt som jag redan har presenterat görs gällande även i en sådan här situation. Spörsmål knuta till 50/50-bolag kan ibland ge upphov till svårlösta konflikter. Jag föreslår att du skyndsamt lyfter frågan med din kompanjon och försöker att göra upp i godo. Förhoppningsvis har denne både den faktiska viljan och de ekonomiska förutsättningarna för ett förvärv av din andel. I annat fall är det den ovan redovisade tågordningen som gäller för den här typen av beslutsfattande i aktiebolag med två lika stora ägare.Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag enklast på jacob.bjornberg@lawline.se. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme.Vänligen,

Är vinsten från lotto gemensam?

2020-03-30 i Bolag
FRÅGA |Jag och min kompis har spelat stryktipset varje vecka genom att lämna in en tidskupong och dela på kostnaden. Ibland betalar vi gemensamt och ibland turas vi om att betala varannan gång. Förra veckan vann vi 350.000 kr men denna gång var det min vän som betalade för tidskupongen själv. Han säger nu att han inte kommer att dela pengarna med mig. Kan jag ta till med någon rättslig åtgärd eftersom vi alltid brukar dela och betala gemensamt ? Ibland tillsammans, ibland jag och ibland han. Vi har inte ingått ett muntligt avtal om att dela vinsten. SNÄLLA svara snabbt jag vet int vad jag ska göra !!Med vänliga hälsningar
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vad tråkigt att ni kommit på kant med varandra. Du nämner inte i din fråga hur länge ni har spelat tillsammans men ditt ordval "brukar" säger mig att det i alla fall hänt så pass ofta att det blivit en vana. Rent juridiskt så finns det inga formkrav för hur ett enkelt bolag uppkommer såsom det finns för handelsbolag som ska registreras för att vara giltiga. Det finns dock några villkor som måste vara uppfyllda som statueras i handelsbolagslagen (HBL) 1 kap. 1 § och 1 kap. 3 § som säger att ett enkelt bolag uppkommit om det inte kan anses vara ett handelsbolag. För att ett bolags ska anses ha uppkommit måste det dels finnas ett avtal (även muntliga avtal är giltiga) om samverkan (t ex att spela tillsammans och dela på kostnaden och arbetsinsatsen i och med det) och dels ett gemensamt ändamål (t ex att generera vinst genom att spela på lotto). Har man uppfyllt dessa så har man rent juridiskt ett enkelt bolag tillsammans och kan ha rättigheter och skyldigheter gentemot varandra och i vissa fall mot tredje man. I praxis har det ansetts att ett enkelt bolag kan uppkomma genom så kallat konkludent handlande vilket innebär att man har agerar som att det finns ett avtal, alltså ni behöver inte uttala specifikt varje gång att ni ska spela tillsammans för att samma överenskommelse ska gälla eftersom ni gjort det så ofta att det kan anses självklart. Då åligger det snarare den parten som inte vill att det ska se ut som vanligt ska tydliggöra detta för den andra parten för att det inte ska följa samma norm. Normen är alltså att ni spelar tillsammans och det inte har så stor betydelse vem som betalar just den gången eftersom det hör till vanligheten att ni alternerar mellan vem som betalar men att det alltid varit gemensamt ändå. Vill någon spela för sig själv så ska detta tydliggöras för den andre. Kommer man fram till att ni har ett enkelt bolag tillsammans gäller grundprincipen i handelsbolagslagen 2 kap. 8 § vilken säger att bolagsmännen delar på resultatet. Så, för att sammanfatta: Har ni delat på kostnader och lämnat in kuponger så många gånger att det blivit en tydlig vana som följt samma regler så har ni skapat ett enkelt bolag. Har ni skapat ett enkelt bolag så ska vinsten delas om det inte gjorts synbart att den ena parten önskade frånträda avtalet som gällt och spelade ensam. Med detta sagt så är detta för tillfället den hjälp jag kan ge dig. Saken kan ytterst prövas av domstol och skulle du behöva ytterligare hjälp så är du mer än välkommen att höra av dig till oss och boka en tid och prata om hur du skulle kunna fortsätta om du fortfarande inte kan övertyga din kompanjon om att ni ska dela vinsten. www.Lawline.se/boka Hoppas du fått någon hjälp på vägen och lycka till!

Fusion av aktiebolag

2020-03-24 i Bolag
FRÅGA |Jag äger två aktiebolag (A och B) och jag vill på något sätt göra en fusion. Jag vill behålla företag A historik, bokslut med mera, då den grundades år 2012 och har en väldigt bra historik. Jag vill dock använda företag Bs namn som är mycket bättre. I företags B så kommer jag stänga första räkenskapsåret nu 31:a Mars 2020. Hur gör jag detta på bästa sättet?Tack på förhand!
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Fusion av aktiebolag regleras i Aktiebolagslagens(ABL) 23 kapitel.Fusioner av aktiebolag ska granskas av en revisor (23 kap 11 § ABL). Det är troligen bäst om du anlitar en revisor som också kan ge dig råd och vägledning, eftersom jag inte vet hur ditt bolag är uppbyggt. Det bästa sättet att genomföra en fusion beror helt på situationen som bolagen som ska fusioneras befinner sig i. Revisorn är ändå en oundviklig utgift, så det är bäst om du får hjälp av en expert som kan granska varje detalj av bolagen. I längden sparar du troligen mer pengar på att följa deras råd, snarare än att spara in genom att göra det själv, vilket motiverar rådgivningskostnaderna. De kan t.ex. hjälpa dig med avdragsgilla kostnader, administrativa lösningar, etc.Jag hoppas du lyckas bra med fusionen.Med vänlig hälsning,

Vem är ansvarig ägaren eller den som har fullmakt i ett aktiebolag ?

2020-03-20 i Bolag
FRÅGA |Vem är ansvarig ägaren eller den som har fullmakt i ett aktiebolag ?Mvh Yvonne
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Svar på din fråga kan en finna i Aktiebolagslagen . Vem som är ansvarig på ett aktiebolag kan variera beroende på de uppgifter som ska utföras. Dock kan man fastställa att styrelsen för ett aktiebolag är den främsta företrädaren för bolaget och har till huvuduppgift att exempelvis teckna dess firma, det vill säga företräda bolaget utåt där man har behörigheten att ingå rättsligt bindande avtal, se 8 kap. 35 § ABL. Styrelsen fattar trots detta normalt sätt inte alla beslut i ett aktiebolag, utan lämnar över en del uppgifter till den verkställande direktören (VD) där denne ska sköta den löpande förvaltningen av bolaget, 8 kap. 29 § ABL. Har du fler frågor eller funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga. Vänligen,

Ansvar i aktiebolag

2020-03-14 i Bolag
FRÅGA |Styrelsen i ett mindre AB har både aktieägare,och icke aktieägare. Har alla lika stort ekonomiskt ansvar och skyldighet,vid exempelvis konkurs?trots att de utan aktier inte kan få någon aktieutdelning vid en ev.vinst i bolagetCenneth
Sofia Ander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom det inte framgår några specifika omständigheter för din situation kommer jag redogöra för vad som gäller generellt vad gäller aktieägares eventuella ansvar för aktiebolagets förpliktelser. Då frågan rör ansvaret för styrelseledamöter och aktieägare i aktiebolag är det huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL) som aktualiseras. Vid bedrivande av näringsverksamhet i aktiebolagsform gäller som huvudregel att aktieägarna inte svarar för bolagets förpliktelser. Detta följer av ABL 1:3. Aktiebolaget är en egen juridisk person, vilket innebär att bolaget kan åta sig förpliktelser utan att påverka aktieägarna personligen.Innebörden av detta är att om bolaget t.ex. går konkurs, kommer det vara aktiebolaget och inte eventuella aktieägare som svarar för bolagets skulder. Det bör dock understrykas att det finns vissa undantag från den personliga ansvarsfriheten. Så är till exempel fallet om styrelsen skulle underlåta att agera trots att det föreligger en handlingsplikt enligt t.ex. reglerna om tvångslikvidation (se ABL 1:3 st. 2, och även ABL 25:18, 25:19), men även ifall reglerna om skadeståndsansvar skulle aktualiseras, se ABL 29 kap. Skadeståndsreglerna gäller för bl.a. styrelseledamot, VD och stiftare, och blir tillämpliga i de fall som någon av dessa uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget. Utöver detta kan det även bli aktuellt med personligt ansvar ifall reglerna om ansvarsgenombrott skulle aktualiseras. Bolaget ska i så fall anses osjälvständigt i förhållande till aktieägarna, samtidigt som det är underkapitaliserat och även med hänsyn till verksamheten uppfyller ett s.k. otillbörlighetsrekvisit.Sammanfattningsvis är huvudregeln alltså att ni inte svarar för bolagets skulder eller förpliktelser, varken i egenskap av aktieägare eller styrelseledamöter. I vissa undantagsfall kan dock denna ansvarsfrihet genombrytas, se ovanstående.Hoppas det var svaret på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Med vänlig hälsning,