Vad utgör en koncern och vilka "bestämmer" i företagskonstruktionen?

2019-08-19 i Bolag
FRÅGA |Vi är en liten koncern med 6 bolag där ägande till 90% ligger lokalt på lokala delägare. Resten 10% ligger i ett toppbolag med ett några av de lokala delägarna som ägare även där. De 10 % av aktierna har röstmajoritet i de lokala bolagen.Vem bestämmer?Är vi en koncern?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att sex olika bolag ägs till 90 % vardera av privatpersoner (de lokala delägarna) och till 10 % av ett bolag (toppbolaget). Toppbolaget ägs i sin tur av några av de lokala delägare som äger de sex lokala bolagen. Du undrar vilka som bestämmer samt om denna företagskonstruktion räknas som en koncern. Rättslig genomgångDin fråga är bolagsrättslig och regler om det finns i bland annat aktiebolagslagen (ABL). I 1:11 ABL reds begreppen moderbolag, dotterbolag och koncern ut. Där stadgas att ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om aktiebolaget (i ditt fall toppbolaget):1. Innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,2. Äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,3. Äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller4. Äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. I ert fall tolkar jag det som att det finns ett avtal om röstmajoritet för de 10 % av de lokala bolagen som ägs av toppbolaget. Detta innebär att punkt 1 är tillämplig. Toppbolaget innehar ju i sådana fall mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i de lokala bolagen. Anledningen till att det är majoritet av rösterna som spelar roll och inte majoritet av aktierna är för att det viktiga är just inflytandet. Att er företagskonstruktion faller in under punkt 1 medför att toppbolaget är moderbolag till de lokala bolagen som anses vara dotterbolag. Enligt 1:11 ABL utgör moderbolag och dotterbolag tillsammans en koncern. Detta medför att svaret på din ena fråga är att företagen utgör en koncern. Din andra fråga är vem som bestämmer. Eftersom toppbolaget har röstmajoritet i de lokala bolagen är det toppbolagets ägare som "bestämmer". Dessa har ju makten att rösta igenom beslut på de lokala bolagens bolagsstämmor. Du skriver att det är några av de lokala delägarna som äger toppbolaget, och därmed är det dessa delägare som "bestämmer". Om du har några frågor angående svaret kan du maila dem till mig på lovisa.lundgren@lawline.se. Dit kan du även maila om du behöver ytterligare hjälp av någon av Lawlines jurister. Med vänliga hälsningar,

Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter

2019-07-31 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har blivit förfrågad om att sitta i styrelsen i bolaget jag arbetar för. Företaget har låg likviditet vilket vi jobbar på. Min chef nämnde att jag som styrelseledamot har ett personligt betalningsansvar, vilket gör mig fundersam. Hur gör jag för att friskriva mig från sådant personligt betalningsansvar?
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst; personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag uppstår enligt aktiebolagslagen (ABL) endast under särskilda omständigheter i samband med likvidation och konkurs, eller närmare bestämt då bolaget varit skyldigt att träda i likvidation p.g.a. kapitalbrist och styrelsen har underlåtit att vidta vederbörliga åtgärder som krävs av styrelsen enligt ABL:s regler om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist (25 kap. 18 § ABL). Nedan finner du en mer genomgående redogörelse för hur personligt betalningsansvar för styrelseledamöter uppstår enligt ABL.Hur uppstår personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen?Aktiebolagsrättsliga regler om konkurs och likvidation finns i 25 kap. aktiebolagslagen (ABL). När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning (25 kap. 13 § ABL). Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen så snart som möjligt kalla till bolagsstämma, vid vilken frågan om bolaget ska gå i likvidation ska prövas (25 kap. 15 § ABL). Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger aktiekapitalet men bolagsstämman ändå inte beslutar att försätta bolaget i likvidation ska ytterligare en bolagsstämma (en "andra kontrollstämma") hållas inom åtta månader från den första, vid vilken frågan om likvidation ska prövas på nytt (25 kap. 16 § ABL). Om någon andra kontrollstämma inte hålls inom åtta månader, eller om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra stämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman överstiger hälften av aktiekapitalet och stämman trots det inte har beslutat om likvidation, ska allmän domstol besluta om att bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 17 § ABL). I sådant fall ska bolagets styrelse inom två veckor från den andra kontrollstämman, eller om sådan inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits, ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation (25 kap. 17 § 2 st. ABL). Om styrelsen underlåter att vidta någon av ovan nämnda åtgärder inträder solidariskt och personligt betalningsansvar för bolagets styrelseledamöter (25 kap. 18 § ABL). Personligt betalningsansvar är framåtriktat, och omfattar alltså nya förpliktelser som bolaget åtar sig efter att det personliga ansvaret inträder. Du kan tyvärr inte friskriva dig från sådant personligt betalningsansvar, du bör alltså göra ditt yttersta för att följa ovan nämnda bestämmelser.En styrelseledamot kan även bli skadeståndsansvarig gentemot bolaget om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid fullgörandet av sitt uppdrag orsakar bolaget skada. Sådant skadeståndsansvar kan även uppstå gentemot aktieägare (29 kap. 1 § ABL). Även om bolagsstämman har beslutat om att bevilja ifrågavarande styrelseledamot ansvarsfrihet får talan om skadestånd väckas av aktieägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget som vid bolagsstämman röstat mot förslaget om ansvarsfrihet.Hoppas att du fick svar på din fråga, och återkom gärna om fler frågor uppstår.

Kan jag sitta i styrelsen och jobba i aktiebolaget?

2019-07-26 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag och min pojkvän fundera på att starta ett café och starta ett AB. Tanken är att jag ska äga företaget och ansvara för bokföringen och han ska jobba och ansvara för driften. Vi tänker inte ha revisor.Kan jag som ägare vara den som sköter bokföring och redovisningen och samtidigt är supleant/ ledamot och han arbeta och vara supleant / ledamot? Måste vi ha flera i styrelsen?Tack på förhand.
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett aktiebolag måste ha en styrelse med minst en ledamot i (8 kap. 1 § aktiebolagslagen). Har styrelsen färre än tre ledamöter måste det finnas minst en suppleant (8 kap. 3 § aktiebolagslagen). Det finns några hinder mot att en person kan sitta i styrelsen eller är suppleant. Ingen av dessa är att personen jobbar eller är har någon annan roll i aktiebolaget. Ett privat aktiebolag (dvs. om det inte är börsnoterat) behöver inte ha någon revisor om det står inskrivet i bolagsordningen (9 kap. 1 § 2 st. aktiebolagslagen). Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Beslutsfattande inom aktiebolag

2019-07-22 i Bolag
FRÅGA |Hej, vi är ett par stycken som har ett litet aktiebolag. Majoriteten (som också är de personer som sitter i styrelsen) vill sälja det patent vi har haft sedan länge (i bl.a. EU & USA) till en utländsk tillverkare som har större finansiella resurser, eftersom våra egna finansiella resurser har tagit slut och vi riskerar att fortsättningsvis inte kunna betala avgifterna för patentet. En delägare med 30% av aktierna vill inte att patentet säljs och säger att styrelsen inte kan fatta ett legalt beslut om en försäljning utan denne personens medgivande. Personen i fråga sitter dock inte i styrelsen och det blir nog så att vi måste besluta att sälja patentet så att vi kan upprätthålla patentet och betala en del av våra investeringar tillbaka. Till saken hör att vi antagligen kan få ensamrätt i Sverige att sälja och på så sätt kunna tjäna lite på detta i framtiden, trots att vi gick på knäna rent ekonomiskt vid framtagningen av produkten. Vet inte vad man skall tro, är det verkligen så?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är väldigt otydligt vad du menar. Du pratar dels om att sälja patentet, men också om att fortsättningsvis "upprätthålla" det. Samtidigt nämner du att anledningen till försäljningen är att bolaget inte klarar av att betala sina avgifter och att syftet med försäljningen är att bolagets aktieägare ska få tillbaka en del av sina investeringar. Eftersom du nämner att patentet ska säljas p.g.a. att bolaget inte kan betala sina avgifter för patentet, och för att ni aktieägare på så vis ska kunna få en del av era investeringar tillbaka utgår jag från att så är fallet. Jag utgår vidare från att din fråga följaktligen är huruvida det som den delägare med 30 % av aktierna påstår verkligen stämmer, och alltså huruvida ni andra har rätt att fatta beslut om försäljningen utan dennes medgivande eller inte.Det kan först och främst understrykas att bolagsstämman är ett aktiebolags högst beslutande organ. Bolagsstämman har alltså möjlighet att fatta beslut i nästan alla frågor som rör bolaget. Som du säkert förstår är frågan i första hand om beslut om överlåtelse av patentet kan fattas av styrelsen, eller om sådan överlåtelse måste föregås av bolagsstämmobeslut. Vissa åtgärder anses nämligen vara så ingripande i bolagets verksamhet genom att de mer eller mindre förändrar själva förutsättningarna för bolagsbildningen, att de omfattas av så kallad oreglerad exklusiv bolagsstämmokompetens. Existensen av sådan s.k. exklusiv bolagsstämmokompetens att fatta beslut i vissa frågor utöver de som uttryckligen följer av aktiebolagslagens regler är kontroversiell. Frågan om bolagstämman överhuvudtaget har en sådan exklusiv kompetens att besluta i vissa frågor som är av särskilt ingripande natur är omdiskuterad. Frågan har besvarats olika i doktrinen och klara vägledande avgöranden eller uttalanden från lagstiftaren om rättsläget saknas. Det är därför otroligt svårt att avgöra frågor om kompetensregleringen mellan bolagsstämman och styrelsen samt frågor om vilka åtgärder som är att betrakta som exklusivt tillhöriga bolagsstämmans kompetens.Frågan om beslutet om överlåtelsen kan fattas av styrelsen saknar dock egentligen betydelse om mer än hälften av aktierna vid bolagsstämman företräds av aktieägare som avser att rösta för överlåtelsen. I sådant fall har den eller de aktieägare som ensam eller tillsammans representerar mer än hälften av rösterna möjlighet att rösta fram beslut om överlåtelse vid bolagsstämman, eftersom mer än hälften av rösterna är tillräckligt för att fatta beslut vid bolagsstämman. Sådant beslut får fattas av bolagsstämman under förutsättning att beslutet inte står i strid med den så kallade generalklausulen i 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (ABL). Eftersom du nämner att beslutet om försäljning avses att fattas med anledning av att bolaget annars inte kommer kunna betala avgifterna för patentet, och eftersom du även nämner att beslutet alltså fattas i syfte att undvika att aktieägarna förlorar sitt satsade kapital, utgår jag från att beslutet m.a.o. fattas för att generera inkomster i syfte att undvika en konkurs. Beslutet om överlåtelsen är alltså helt klart motiverat med hänsyn till aktieägarnas intresse, och beslutet torde alltså inte stå i strid med generalklausulen. Om ni som vill rösta för överlåtelsen däremot inte har majoritet vid bolagsstämman vill ni förstås fatta beslutet i styrelsen istället. Styrelsens behörighet, d.v.s. beslutanderätt utgörs av den s.k. legala förvaltningsrätten enligt 8 kap. 4 § ABL. Styrelsen har rätt att besluta i frågor som rör förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsens beslutskompetens begränsas bl.a. i förhållande till VD:s kompetens och den s.k. löpande förvaltningen. Verksamheten tycks, om jag inte misstar mig, i princip kretsa kring det aktuella patentet, och beslutet om överlåtelsen är i vart fall uppenbarligen nödvändigt för att undvika konkurs. P.g.a. att beslutet därmed är av stor betydelse med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet faller beslutet utanför VD:s beslutskompetens. I detta fall begränsas alltså styrelsens behörighet och befogenhet av bestämmelsen om legala kompetensöverskridanden i 8 kap. 42 § ABL och i förhållande till bolagsstämman och den s.k. exklusiva bolagsstämmokompetensen. Som nämnts ovan är frågan om bolagsstämmans exklusiva beslutskompetens omdiskuterad och det står inte helt klart vilka frågor utöver de som uttryckligen följer av ABL som omfattas. Det står dock klart att det inte uttryckligen följer av ABL att bolagsstämman har exklusiv kompetens att besluta i frågor som gäller överlåtelse av patent. Frågan är alltså närmast om ett styrelsebeslut om överlåtelse av patentet skulle kunna utgöra en legal behörighets- eller befogenhetsinskränkning, och därmed kan rendera i ogiltighet. Det kan understrykas att det uttryckligen följer av ABL att bolagsstämman har exklusiv kompetens att besluta i frågor om ändring av bolagsordningen. I rättspraxis finns relativt starkt stöd för att anse att beslut om rättshandlingar som i realiteten innebär att verksamheten inte längre kommer kunna bedrivas enligt bolagsordningen ska behandlas som överträdelser av bolagsordningen och därför faller inom bolagsstämmans exklusiva kompetens. Om överlåtelsen av patentet i realiteten innebär en överträdelse av bolagsordningen eftersom verksamhetsföremålet inte längre kommer kunna fullgöras gäller beslutet om överlåtelsen mot bolaget, oavsett om tredje man är i ond eller god tro om överträdelsen (8 kap. 42 § 2 st. ABL).Sammanfattningsvis kan konstateras att beslutet om överlåtelsen, oavsett om det fattas vid bolagsstämman eller styrelsen, förmodligen blir rättsligt bindande mot bolaget. Under förutsättning att ni har vederbörlig majoritet och att övriga formkrav för ifrågavarande beslutsform iakttagits blir beslutet alltså troligtvis giltigt.Om ni vill fortsätta bedriva verksamheten kan dock upplysas om att ett alternativ till att helt överlåta patentet är att genom licensavtal helt eller delvis ge någon annan rätt att utnyttja patentet, i utbyte mot betalning. Om ni vill ha hjälp med att utforma ett licensavtal är ni välkomna att boka en tid med någon av Lawlines jurister.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Kommanditdelägare i flera kommanditbolag

2019-08-16 i Bolag
FRÅGA |Hej!Kan man vara kommanditdelägare i flera kommanditbolag samtidigt?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Det finns ingen reglering för hur många kommanditbolag du får vara kommanditdelägare i samtidigt. Att inneha delägarskap som kommanditdelägare är lika fritt som att äga aktier.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Omsättningsförbehåll via aktieägaravtal eller bolagsordning

2019-07-29 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag och min affärspartner överväger att sälja ut 5% (1% vardera till fem personer) av aktierna i vårt bolag. Anledningen är dels att få in nytt kapital och dels att få dessa personer (redan "ambassadörer" för verksamheten) att känna sig mer delaktiga.Om vi har förstått det rätt bör man upprätta ett aktieägaravtal men vi är osäkra vilken funktion detta har. Vi ser en fördel med att kunna göra deras "ambassadörsuppdrag" mer formella vilket de blir om det avtalas. Men vad händer i så fall om de (mot all förmodan) säljer sin aktieandel till någon helt utomstående med en helt annan agenda? Följer aktieägaravtalet med då? Worst case scenario, om någon säljer till en annan person som vill "motarbeta" oss, vilka möjligheter har den personen att göra det? Vi äger trots allt majoriteten av aktierna och vi ämnar inte låta någon annan sitta i styrelsen?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AktieägaravtalEtt aktieägaravtal är ett avtal som kan reglera förhållanden mellan aktieägarna utanför för de aktiebolagsrättsliga möjligheterna i aktiebolagslagen (ABL). Det brukar sägas att det finns en separationsprincip som gör att ett aktieägaravtal inte får aktiebolagsrättsliga verkningar, utan det i ett aktieägaravtal föreligger avtalsfrihet utifrån avtalslagens bestämmelser. Ett aktieägaravtal binder således endast aktieägaravtalsparterna och kan ej göras gällande gentemot aktiebolaget. I rättsfallet NJA 2011 s. 429 ägde två bolag aktier i ett tredje bolag och de båda bolagen hade via aktieägaravtal avstått sin rätt till tvångsinlösen. Ett av bolagen kom ända att använda sig utav den aktiebolagsrättsliga inlösenrätten och tvist uppstod om aktieägaravtalet skulle förhindra den aktiebolagsrättsliga inlösenrätten. Utgången blev att bolaget kunde nyttja sin inlösenrätt oavsett att de via ett aktieägaravtal hade avstått från sin rätt att utnyttja den. Det råder fortsatt oklarhet i vilka fall ett aktieägaravtal kan få genomslag över aktiebolagsrättslig reglering.Exempelvis kan ett aktieägaravtal innehålla bestämmelser som på förhand bestämmer hur aktieägaren ska avlägga sin röst i vissa frågor, överlåtelsebegränsningar såsom förköpsklausuler eller samtyckesklausuler samt vitesklausuler som på förhand reglerar en vitessumma vid avtalsbrott. Vissa avtalsbrott skulle även kunna sanktioneras genom en utköpsklausul som ger övriga aktieägare rätt att köpa den avtalsbrytande partens aktier samtidigt som denne åläggs en säljplikt. BolagsordningenDu verkar främst vara intresserad av att ha en viss fortsatt kontroll över vilka som skulle kunna komma bli framtida ägare till aktierna som planeras att överlåtas till ambassadörerna. Inom aktiebolagsrätten finns det möjlighet att via bolagsordningen ställa upp tre olika former av omsättningsförbehåll för att tillgodose just ett sådant intresse (4 kap. 7 § ABL). Ett samtyckesförbehåll innebär att aktier inte får överlåtas utan att bolaget dessförinnan tagit ställning till och samtyckt till överlåtelsen (4 kap. 8 § ABL). Förköpsförbehåll innebär att ni i bolagsordningen kan ange att vissa personer måste ges möjlighet att köpa aktierna före de kan överlåtas till andra (4 kap. 18 § ABL). Hembudsförbehåll innebär en rätt att för angivna personer att lösa in aktier efter att en överlåtelse redan har skett (4 kap. 27 § ABL).SummeringNi kan alltså reglera den fortsatta kontrollen över aktierna genom både aktieägaravtal eller bolagsordningen. Aktieägaravtalen tillåter större flexibilitet än de angivna omsättningsförbehållen i ABL, med undantag för att ett hembudsförbehåll ej kan göras gällande i ett aktieägaravtal eftersom avtalet inte kan binda tredjeman. Vidare kan innehållet i aktieägaravtalet hållas hemligt. Att i stället reglera omsättningsförbehåll i bolagsordningen medför ett mer förutsebart alternativ eftersom aktiebolagsrätten tydligt reglerar hela förfarandet. Vissa frågor kanske lämpar sig bäst att reglera via ett aktieägaravtal och åter andra låtas regleras via bolagsordningen.För ytterligare hjälp skulle jag rekommendera att du bokar tid med en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Jag hoppas att du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Beslut i ideell förening

2019-07-23 i Föreningar
FRÅGA |Kan ett beslut på ett föreningsmöte i en ideell förening om att ålägga vissa medlemmar skyldighet att betala vissa andelar av föreningens fastihetsavgift vara giltigt trots att det är jordägaren som enligt skattelagstiftningen skall svara för den och trots att godkännande inte inhämtades från de som skulle betala. Föreningens stadgar innehöll ingen sådan rätt att debitera fastighetsavgift på medlemmar.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar. I och med detta ges mycket utrymme åt föreningsmedlemmarna att bestämma hur föreningen ska styras, men vägledning kan hämtas från god föreningssed, god föreningspraxis och föreningens stadgar. Med hänsyn till detta är svaret på din fråga beroende av vad som står i era stadgar samt vad ni som medlemmar i övrigt kommit överens om. Klart är emellertid att utgångspunkten i svensk avtalsrätt är att ett avtal kommer tillstånd genom anbud från den ena och accept från den andra parten. För din del innebär det att beslutet om att en del av fastighetsavgiften ska betalas av vissa medlemmar måste föregåtts av en "accept" från de berörda medlemmarna. En form av accept kan då vara genom att det i stadgarna uttryckligen står att föreningen får överlåta denna kostnad på medlemmarna eller om det finns en stadga om föreningens rätt att ta ut medlemsavgift (jfr 3 kap. 2 § lag om ekonomiska föreningar). Jag tolkar dock din fråga som att era stadgar inte innehåller någon sådan bestämmelse, varför beslutet inte kan tas på denna grund.I avsaknad av ovanstående stadga kan ett beslut som det här är fråga om fattas vid ett föreningsmöte i enlighet med den beslutsordning som gäller i er förening. Beslutet ska då ha fattats med den majoritet som krävs enligt stadgarna. Om beslutet inte fattats på ett föreningsmöte med erforderlig majoritet torde det inte vara gällande mot de berörda medlemmarna. I annat fall kan föreningen upprätta ett avtal med de berörda medlemmarna om vem som ska betala avgiften. Om en sådan överenskommelse inte träffats ska medlemmarna inte betala fastighetsavgiften. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning. Med vänliga hälsningar,

Registreringsplikt i handelsregistret för enskild firma

2019-07-21 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |hej! jag är 16 år och vill starta ett företag som marknadsför andra företags produkter och tjänster. jag har kommit fram till att det enda företaget som jag kan starta är enskild näringsidkare (med tillstånd från förmyndare och övermyndare). Frågan är då om jag behöver registrera företaget eller ej. om inte kan jag då direkt börja med att försöka få tag på kunder och marknadsföra för dom? vänlig hälsning
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskilda näringsidkare måste registrera sig i handelsregistret endast om de är skyldiga att upprätta en årsredovisning (2 § 2 st lagen om handelsregister). Sådan skyldighet föreligger för enskilda näringsidkare (enligt 6 kap 1 § 6 p bokföringslagen) om verksamheten uppfyller minst två av följande omständigheter:– medelantalet anställda i verksamheten har under båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,– verksamhetens redovisade balansomslutning har båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,– verksamhetens redovisade nettoomsättning har för båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronorNågon registreringsskyldighet föreligger alltså inte förrän som tidigast efter två år.Förmyndarens och överförmyndarens tillstånd måste skickas per post till Bolagsverket. I övrigt föreligger inga hinder från att inleda verksamheten.Lycka till med din verksamhet!Vänligen