Kan medlemmar i en ideell förening föra en klandertalan mot ett årsmötebeslut?

2020-11-30 i Föreningar
FRÅGA |Har en medlem i en ideell förening som inte har erhållit kallelse till årsstämman någon möjlighet att klandra beslut tagna på stämman eller rent av få hela stämman ogiltigförklarad?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Rätt att klandra ett stämmobeslut i en ideell föreningDet saknas särskild lagstiftning om ideella föreningar i svensk rätt. Av allmänna rättsprinciper följer att en medlem i en ideell förening genom klandertalan ska kunna få en rättslig prövning av frågan om ett beslut som fattats av föreningens högsta beslutande organ strider mot stadgarna och därmed är ogiltigt. När det gäller ideella föreningar finns det inte någon i lag angiven tidsfrist för en klandertalan mot årsmötesbeslut. I rättslitteraturen har dock ansetts att talerätten skulle kunna gå förlorad genom viss tids passivitet eller tyst samtycke.Om det aktuella årsmötet inte genomförts i behörig ordning eftersom kallelse inte gick ut till berörda medlemmar enligt stadgarna har du som medlem i föreningen rätt att väcka en klandertalan och därigenom få till en rättslig prövning av frågan. Om domstolen finner att stämmobeslutet fattats i strid mot stadgarna så kan rätten förklara beslutet ogiltigt (jfr RH 2012:33). SammanfattningSammanfattningsvis är svaret på din fråga att en medlem i en ideell förening får absolut klandra ett stämmobeslut. Denne bör väcka en klandertalan så fort hen får kännedom om stämmobeslutet, om personen väntar alldeles för länge med att väcka talan kan talerätten gå förlorad. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna har du har ytterligare funderingar.

Kan samma person vara ordförande och kassör i en ideell förening?

2020-11-29 i Föreningar
FRÅGA |I fråga om ordf i ideell förening äve kan vara t ex kassör hänvisades till stadgar. Om det enbart står att styrelsen fördelar posterna internt sinsemellan. Endast ordf väljs på årsmötet.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Tolkning av din fråga och tillämplig lagJag uppfattar det som att du undrar om samma person kan ha flera uppdrag i en ideell förening. Föreningar regleras olika i svensk lag beroende på om det är en ideell förening eller en ekonomisk förening. Ideella föreningar regleras nämligen i princip inte i svensk lag.Beslutsfattande i en ideell föreningEn ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det, som du är inne på, föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Flera uppgifter till samma person?Det finns alltså ingen lag som förbjuder att en person innehar flera uppdrag i samma ideella förening. Däremot är det inte optimalt eftersom det blir en väldigt snäv makt- och arbetskoncentration i föreningen. Är det en väldigt liten förening kanske det inte finns några andra möjligheter, men i medelstora och stora föreningar anses det generellt bäst att sprida ut arbetet och ha en uppgift per person. Med vänliga hälsningar,

När måste en klandertalan väckas mot en samfällighetsförening?

2020-11-22 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Vår samfällighetsförening äger sin mark och den rymmer två gemensamhetsanläggningar tillkomna genom anläggningsbeslut, en för grönområde, lekplats, planteringar, gångväg, VA, el mm och en för garage.Det gemensamma grönområdet gränsar direkt till gaveln på en medlems radhus.Han vill ställa upp sin nya luftvärmepump på grönområdet intill sin gavel i stället för på sin egen mark.Luftvärmepumpen upptar då ca 1- 2 m2 av grönområdet på ca 40 - 50 m2.Strider den uppställningen mot anläggningsbeslutet och medlemmarnas gemensamma bästa trots att det rör sig om en så pass liten yta?Och hur lång tid har man på sig att klandra ett stämmobeslut som medger uppställningen?Och vad innebär nullitet i det här sammanhanget?Tack
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Ni är en samfällighetsförening som förfogar över två stycken gemensamhetsanläggningar där den ena omfattar ett grönområde. En medlem i föreningen vill nu installera en luftvärmepump vars placering till viss del är tänkt att ske på det här grönområdet. Mot bakgrund av det nu sagda undrar du om detta strider mot medlemmarnas gemensamma intressen, vilka tidsfrister som gäller vid klander av ett stämmobeslut samt vad åsyftas med begreppet nullitet. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är:Lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS).Fråga 1 - Skulle installationen av luftvärmepumpen strida mot anläggningsbeslutet och samfällighetsföreningens (medlemmarnas) bästa?Den här frågan framstår dessvärre som tämligen svårbesvarad. Utan erforderlig kunskap om innehållet i varken anläggningsbeslutet eller föreningens stadgar blir det av förklarliga skäl besvärligt att kommentera och/eller avgöra om installationen verkligen strider mot något ändamål. Men eftersom ytan på grönområdet som vederbörande önskar att ta i anspråk är begränsad går det naturligtvis att argumentera för att något egentligt intrång av väsentlig betydelse i övriga medlemmars nyttjanderätt inte kommer att ske. Men oaktat vad som eventuellt har manifesterats i anläggningsbeslutet och under förutsättning att en uttrycklig reglering saknas i föreningens stadgar är det min uppfattning att ärendet ofrånkomligen behöver hänskjutas till stämman för votering.Fråga 2 - Vilken tidsfrist gäller för rätten att kunna klandra ett stämmobeslut?Om en styrelseledamot eller medlem vars rätt berörs av ett beslut som fattats på stämman och som inte tillkommit i behörig ordning, strider mot lagen om förvaltning av samfälligheter eller annan lagstiftning alternativt en i föreningen antagen stadgebestämmelse får klandras vid en mark- och miljödomstol, 53 § 1 st. LFS. En klandertalan som grundas på ett beslut som inte tillkommit i behörig ordning (exempelvis på grund av en försenad kallelse till stämman) eller endast kränker medlems rätt måste dock väckas inom fyra veckor från dagen då beslutet fattades för att rätten att få saken överprövad av en domstol inte ska gå förlorad, 53 § 2 st. LFS. Högsta domstolen (HD) har dock uttalat att en klandertalan som har väckts försent inte behöver utgöra ett rättegångshinder och därför ändå kan komma att prövas av en domstol om ingen invändning görs av motparten (jfr 34 kap. 1-2 §§ rättegångsbalken), se avgörandet NJA 1981 s. 330. Ovanstående innebär således att tidsfristen är beroende av vilken grund som åberopas till stöd för den väckta talan i domstol. Om klandertalan avser en kränkning av medlems rätt eller ett beslut som inte tillkommit i behörig ordning är det fyra veckor som gäller. I annat fall föreligger ingen tidsgräns. Att ett nekande svar på stämman kan liknas vid en kräkning av enskild medlems rätt, i det här fallet den fastighetsägare som önskar installera värmepumpen, framstår som osannolikt. Och huruvida stämmans beslut inte har tillkommit i behörig ordning går ibland inte att avgöra på förhand utan först efter stämmans genomförande. Men om beslutet har tillkommit i behörig ordning torde det som sagt inte råda någon bortre tidsgräns.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Fråga 3 - Vad innebär en nullitet i det här sammanhanget?Även den här frågan bereder en del svårigheter, närmare bestämt vissa tolkningssvårigheter. Definitionen av begreppet nullitet kan sägas vara en företeelse som utgör en icke-fråga, en bagatell. Jag har dock svårt att närmare uttala mig om detta eftersom din ärendebeskrivning inte riktigt förtäljer vilken specifik situation som åsyftas. Möjligen skulle den ifrågavarande fastighetsägaren kunna anse att dennes planer på att anlägga värmepumpen på en mindre del av samfällighetens grönområde är en nullitet om ytan idag exempelvis inte alls nyttjas av övriga medlemmar i föreningen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Skilja dotterbolag från moderbolag

2020-11-21 i Bolag
FRÅGA |Dotterbolag vill skiljas från moderbolag. Räcker det med att dotterbolaget köper tillbaks sina aktier och reglerar skuldförhållandet mellan bolagen?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras primärt i aktiebolagslagen (ABL). Jag kan börja med att nämna att dotterbolaget inte får köpa tillbaka sina egna aktier. Detta får nämligen endast ske under vissa specifika omständigheter och att skiljas från moderbolaget utgör inte en sådan omständighet (ABL 19:5). Effekten av att bolaget köper tillbaka sina egna aktier skulle bli att köpet blir ogiltigt och alltså återgår (ABL 19:4 1st). Det finns två stycken relativt enkla sätt att gå tillväga. Det första är en försäljning av aktierna men inte till dotterbolaget självt och det andra är en inkråmsöverlåtelse. Försäljning av aktier Moderbolaget kan som sagt inte sälja aktierna till dotterbolaget självt. Dock kan det sälja aktierna till den som är tänkt att vara ny ägare av dotterbolaget, detta kan vara en fysisk person eller ett annat aktiebolag (dvs ett holdingbolag som blir nytt moderbolag). Då sker detta som en helt vanlig försäljning av aktier. Vad gäller skuldförhållandet mellan bolagen kan ni välja att lösa detta genom aktiepriset eller på annat sätt, t.ex genom att skulderna helt enkelt betalas efter delningen. Utgångspunkten är att skulderna mellan bolagen kvarstår eftersom det tekniskt sett är två olika juridiska personer. Skulle ni sedan vilja att dotterbolaget slutar vara dotterbolag till holdingbolaget kan ni lösa detta genom en s.k omvänd fusion. Att gå in på detaljerna av hur detta fungerar faller dock utanför det du verkar undra över varför jag inte går närmare in på det. Inkråmsöverlåtelse En alternativ metod är att inte sälja dotterbolaget utan endas dess verksamhet. Detta sker genom en s.k inkråmsöverlåtelse. Inkråmsöverlåtelsen skulle i ert fall gå till på så vis att ni startar ett nytt aktiebolag. Detta bolag köper sedan "inkråmet" i dotterbolaget, dvs samtliga tillgångar (maskiner, byggnader, immateriella rättigheter, fordringar, varumärken, firmanamn, etc…). Detta sker genom ett vanligt avtal. Det är dock viktigt att detta avtal utformas på rätt sätt eftersom ni egentligen köper varje tillgång var för sig och då måste iaktta de lagar som gäller för just den tillgången. Inkråmsöverlåtelse aktualiserar även vissa arbetsrättsliga frågor, t.ex förhandlingsplikt med facket (MBL 11§ 2st). En inkråmsöverlåtelse måste även gå rätt till av skattemässiga skäl, gör ni inte rätt kan det bli mycket kostsamt i detta avseende. Väljer ni att göra en inkråmsöverlåtelse bör ni anlita en jurist som hjälper er att formulera avtalet och se till att allt går rätt till. Efter en inkråmsöverlåtelse har hela verksamheten överförts från dotterbolaget till det nya bolaget vilket är i princip samma sak som att dotterbolaget skilts från moderbolaget. Som sagt råder relativt stor avtalsfrihet vilket innebär att ni kan avtala om att skulderna ska tas över av det nya bolaget eller att en del av köpeskillingen är att vissa skulder betalas av det nya bolaget. Det är svårt för mig att mer specifikt säga hur ni ska reglera det eftersom jag inte har all information. Sammanfattning Det finns två sätt att skilja dotterbolaget från moderbolaget, försäljning av aktierna eller en inkråmsöverlåtelse. Att sälja aktierna innebär mindre frihet eftersom hela bolaget säljs medan en inkråmsöverlåtelse innebär mer frihet eftersom man köper tillgångarna. Dock är en inkråmsöverlåtelse betydligt mer komplicerad. Mitt råd är att ni säljer aktierna till den som är tänkt som ny ägare eller till ett holdningbolag som ägs av denne. Detta är simplare och förmodligen betydligt billigare än att ni ska anlita en jurist för att få hjälp med en inkråmsöverlåtelse. Med det sagt är det inte dumt att kontakta en jurist även inför en aktieförsäljning, det lär dock bli billigare i det fallet. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Får man lämna sitt uppdrag i en ideell förening när som helst?

2020-11-29 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Vi är 3 personer som skapat en ideell förening och nu tyvärr har vi hamnat i en dispyt sinsemellan. Jag som sekreterare vill lämna mitt uppdrag under min mandat period. Det blev inte alls som jag tänkt mig och jag trivs inte längre i min roll. Det har blivit för mycket tjafs och vi är oense om så mkt. Kruxet är oxå att ordförande i denna föreningen känner samma sak och vill oxå avgå. Vår kassör och vår revisor vägrar i stort sett att gå med på vårt utträde och hävdar hit och dit med en massa klausuler och paragrafer. Min fråga är om det verkligen inte ska vara möjligt för oss att träda ur?Styrelsen består av:Ordförande: vald för 1 årSekreterare: vald för 2 årKassör: vald för 2 årRevisor: Suppleant: vald för 1 årDet finns alltså bara 1 suppleant, men 2 st som vill lämna styrelsen. Föreningen skapades för mindre än 1 år sedan, feb. 2020Vore så tacksam om ni kunde hjälpa mig med detta <3Kan skicka våra stadgar senare om ni behöver dem, med de tillåts inte att skicka med så mkt text i detta dokument ;)Mvh
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Vad styr en ideell förening?En ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det, som du är inne på, föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Några krav och skyldigheter för revisorer Du skriver att även föreningens revisor motsätter sig ert utträde ur föreningen. En revisor ska vara auktoriserad och måste följa god revisorssed när hen utför sitt arbete. (19 § revisorslagen) En revisor har också en skyldighet att agera opartiskt, självständigt och förhålla sig objektiv. (20 § revisorslagen) För att bli en auktoriserad revisor måste en del krav vara uppfyllda, bland annat uppställs krav på både utbildning och erfarenhet. (4 § revisorslagen) Revisorer är oftast inte jurister från början, men de brukar följaktligen ha mycket goda kunskaper i det som rör deras arbete. Det vore därför intressant att veta på vilken grund revisorn motsatt sig att ni lämnar föreningen. Sammanfattning och rådFrågan om hur och när man kan lämna ett uppdrag i en ideell förening regleras alltså inte uttryckligen i svensk lag. För att kunna besvara din fråga korrekt behöver vi dels se föreningens stadgar och dels veta vilka klausuler och paragrafer som kassören, och i synnerhet revisorn, hänvisat till. Mitt råd är därför att du kontaktar en av Lawlines duktiga jurister och bokar en tid för mer personlig rådgivning där ni tillsammans kan gå igenom stadgarna och titta på dina möjligheter att lämna föreningen i förtid. Med vänliga hälsningar,

Går det att skjuta upp en ordinarie föreningsstämma?

2020-11-26 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en pensionärsförening som enligt våra stadgar måste ha årsmöte innan januaris slut. Dels är vår lokal, en träffpunkt för pensionärer, stängd. Dels är vi ju normalt ca 40 deltagare på en sån träff.Jag skulle vilja få skjuta på mötet tills senare i vår med tanke på alla coronarestriktioner. Hur går jag till väga för att göra det på ett lagligt sätt.Tacksam för ett svar.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga om er förening är en ekonomisk eller idéell förening (IF). Därför kommer jag i mitt svar utgå ifrån att det handlar om en IF.Ideella föreningar saknar specialreglering, det finns då ingen lag som reglerar ideella föreningar. Istället är det främst stadgan som styr hur den ideella föreningen regleras. Men det finns även andra normkällor (förutom lag och stadgar). Exempel är:- God föreningssed- Paralleller från andra regelområden, som t.ex. lag (2018:672) om ekonomiska föreningar.- Tidigare domslut främst från Högsta domstolen är även aktuella när det handlar om gällande rätt för IF.- Principer kan också vara av betydelse. Exempel på principer är Majoritetsprincipen, likhetsgrundsatsen och samtyckesprincipen.SlutsatsÄven om det då inte finns någon lagreglering gällande IF så finns det en hel del att ta i beaktande ändå. Dock är stadgan alltid utgångspunkten när det gäller IF. Frågan som uppstår i ditt fall är då om det är möjligt att frångå stadgarnas bestämmelse? Eftersom stadgan och tiden för er årsstämma handlar om en regel som skapats av medlemmarna och som egentligen inte är till något skydd mot t.ex. borgenärer, utan mer till skydd för medlemmarna, så finns det en associationsrättslig princip (samtyckesprincipen) om att sådana regler kan frångås om samtliga medlemmar samtycker till detta. Innebörden är alltså om det i stadgarna står att stämman ska hållas i januari skulle föreningen kunna besluta att stämman istället ska hållas i senare, om ingen medlem motsätter sig det. Andra alternativ är att ni försöker anordna en föreningsstämma digitalt eller att den kan ske per capsulam, vilket i princip innebär att ett beslutsprotokoll skickas runt och godkänns av samtliga röstberättigade medlemmar. Om stadgarna har bestämmelser om det kan medlemmar även utöva sin rösträtt genom poströstning.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Får styrelsen fatta beslut som strider mot ett stämmobeslut?

2020-11-21 i Föreningar
FRÅGA |Om stämman beslutade att vi ska jaga älg tom den 22 december, kan då styrelsen bryta detta stämmobeslut och stänga älgjakten fast vi inte skjutit fullt?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Föreningar regleras olika i svensk lag beroende på om det är en ideell förening eller en ekonomisk förening. Av din fråga framgår inte vilken typ av förening det handlar om och jag kommer därför att redogöra för båda alternativ nedan. Beslutsfattande i en ideell förening En ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Beslutsfattande i en ekonomisk förening Ekonomiska föreningar däremot regleras i en egen lag, lagen om ekonomiska föreningar. Hierarkiskt står stämman över styrelsen. Stämman samlas vanligen en gång per år och fattar sina beslut, medan föreningen styrelse har ansvar över det löpande beslutsfattandet. (7 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar) Så länge stämmans beslut fattats i riktig ordning är huvudregeln att de ska vara bindande för styrelsen. Stämman ger uttryck för föreningens medlemmars vilja. (6 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar) Styrelsen har även en upplysningsplikt gentemot stämman (6 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar) Det är även stämman som utser styrelsens ledamöter (7 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar). Allt detta talar för att stämman ska ses som överordnad styrelsen, och det borde krävas starka skäl för att styrelsen ska få fatta beslut som uttryckligen går emot ett stämmobeslut. Med vänliga hälsningar,

Kan aktier tvångsinlösas?

2020-11-20 i Bolag
FRÅGA |Hej, som delägare (30%) i ett mindre aktiebolag, kan man tvingas att sälja sin andel till övriga ägare? Detta förutsatt att inget oegentligt ligger bakom, utan bara att övriga ägare önskar ta över andelen.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar utgå från att du är delägare i ett svenskt aktiebolag. Bestämmelser om svenska aktiebolag finns i aktiebolagslagen.Huvudregeln – aktier kan inte tvångsinlösasFör aktiebolag finns en princip som säger att alla aktieägare ska behandlas lika, det kallas likhetsprincipen (4 kap. 1 § aktiebolagslagen). Mot bakgrund av likhetsprincipen finns det ingen rätt för en aktieägare att kunna tvinga en annan aktieägare att sälja sina aktier. Huvudregeln är alltså att en aktieägare inte kan tvingas att sälja sina aktier.Undantag – om en aktieägare äger 90 % av aktiernaDet finns dock ett undantag till ovan nämnda huvudregel. Undantaget gäller om det finns en majoritetsaktieägare som äger minst 90 % av samtliga aktier. En aktieägare med minst 90 % av aktierna har rätt att tvångsinlösa resterande aktieägares aktier (22 kap. 1 § aktiebolagslagen). Denna regel blir dock inte tillämplig i ditt fall där du har 30 % av aktierna, då detta utesluter att någon annan kan äga 90 % av aktierna.Bestämmelsen i 22 kap. 1 § 1 st ABL är tvingande. Det innebär att aktieägarna inte kan avtala om att andra regler för tvångsinlösen ska gälla i bolagsordningen. Till exempel är villkor i bolagsordningen om att tvångsinlösen vid aktieägares passivitet därför ogiltigt.Undantag - aktieägaravtalSom ovan nämnt är huvudregeln att tvångsinlösen inte kan ske. Den enda möjligheten till tvångsinlösen enligt aktiebolagslagen är för en majoritetsägare med 90 % av aktierna. Om vi går utanför aktiebolagslagen kan dock aktieägarna själva ingå avtal med varandra om att tvångsinlösen ska få ske i vissa situationer. Aktieägarna upprättar då ett aktieägaravtal som gäller mellan de personer som ingår avtalet. Här bestämmer parterna själva vilka villkor som ska gälla.SlutsatsHuvudregeln är att tvångsinlösen inte får ske. En aktieägare som äger minst 90 % av aktierna i aktiebolaget har rätt att köpa de andra aktieägarnas aktier (22 kap. 1 § ABL). Eftersom du äger 30 % av aktierna kan det inte finnas en aktieägare med 90 % av aktierna. Undantaget blir därför inte tillämpligt.Ett aktieägaravtal kan reglera rätt till tvångsinlösen. Jag har ingen information om ett aktieägaravtal har ingåtts. Har inte ett aktieägaravtal ingåtts så kan du som aktieägare inte tvingas sälja dina aktier.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,