Kan man som privatperson stämma styrelsen i ett kommunalt bolag?

2019-06-14 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag undrar om en medborgare, eller en grupp av medborgare, kan stämma styrelsen i ett kommunalt bolag? Anledning skulle vara att styrelsen inte utfört sitt jobb enligt direktiven. Det kommunala bostadsbolaget har genom inkompetens, korruption eller dylikt slarvat bort 240 miljoner på ett renoveringsprojekt. En väldigt ytlig utredning visade på inkompetens. Sen tystas frågan ner. Jag tänkte att medborgarna är ju ytterst ägare till bolaget. Likt aktieägare.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kommunala bolag lyder under ett antal olika föreskrifter, bland vilka kommunallagen (KL) och aktiebolagslagen (ABL)(i det fall det rör sig om ett aktiebolag, vilket det i de flesta fallen gör när kommuner bedriver verksamhet i bolagsform) är de två mest framstående exemplen. Kommunallagen sätter upp krav på att bolaget bedrivs enligt det kommunala ändamålet och övriga förutsättningar för bedrivandes av verksamheten i bolagsformen. Bolagets styrning dikteras sedan av reglerna och principerna i aktiebolagslagen. Det finns dock en klar motsägelse i de båda lagarna som styrverktyg, eftersom KL dikterar kommunala ändamål med verksamheten och ABL är anpassad efter verksamheter vars främsta syfte snarare som utgångspunkt är vinstmaximering för aktieägarna.En styrelse i ett bolag, oavsett om bolaget är kommunalt eller privatägt, kan dock inte hållas rättsligt ansvarig för inkompetens (dvs för dåliga affärsbeslut). Däremot kan de alltid avsättas av bolagsstämman utan någon vidare motivering. Det är grundläggande för ett aktiebolag att ägarna utser styrelsen och det är därför även ägarna som bör stå förlusten om ledamöterna sedan visar sig sakna den kompetensen som erfordras för uppdraget. I kommunala bolag är det (oftast) kommunfullmäktige som bestämmer kring tillsättande och avsättande av styrelsen i det kommunala bolaget, och hur detta sker är oftast angivet i bolagsordningen.Det kan också vara bra att komma ihåg att kommunala bolag inte får ha som syfte att eftersträva vinst, utan bolagets syfte ska vara att eftersträva det kommunala ändamål som det skapats för att tillgodose.Den största möjlighet du har att påverka bolagsstyrelsens sammansättning är troligtvis att påtala ditt, och ditt sällskaps, missnöje med styrelsen för kommunfullmäktige. Dessa är nämligen de enda som har möjlighet att påverka styrelsens sammansättning. Att ansvaret på detta sätt flyttas ut från den offentliga verksamheten till en egen juridisk person är en av de nackdelar, ur en demokratisk synpunkt, som lyfts fram i diskussionen om de kommunala bolagen.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!

Kan en styrelseledamot i aktiebolag anses vara jävig i fråga som rör vederbörandes son (bolagets VD)?

2019-05-31 i Bolag
FRÅGA |HejJag är delägare i ett AB. Jag äger 25%. 25% ägs av person A, och 50% av person B. Person B's son sitter som VD för företaget vilket jag och person A tycker känns jättefel. Problemet i frågan är den att våran styrelseordförande håller person B bakom ryggen och min och person A's röster är i stort sett betydelselösa. Om vi skulle ta upp frågan om att avsätta företagets VD, får då person B överhuvudtaget lägga sin röst på sin son, eller räknas det som jäv? Vi uppfattar att hans son har fått rollen som VD mest på grund av att person B då kan utnyttja 3 12-reglerna till fullo.
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler som finns i aktiebolagslagen (ABL).Allmänt om jävsreglerna i ABLNär situationen gäller ett bolags avtal med utomstående kan frågor om jäv för en eller flera styrelseledamöter aktualiseras. En styrelseledamot får i vissa fall inte handlägga frågor som rör avtal mellan bolaget och utomstående. Regleringen syftar till att förhindra intressekonflikter som exempelvis kan bestå i att bolagets intressen åsidosätt på grund av att en styrelseledamot har egna ekonomiska intressen i en viss fråga. Jävsreglerna medför då att styrelseledamoten inte får rösta i ärendet, 8 kap. 23 § ABL.Bedömning i det aktuella falletFrågan är om person B kan anses som jävig i ett situation där styrelsen röstar om att avsätta företagets VD, särskilt mot en bakgrund att VD:n är son till B. Vidare framgår i frågan att B:s intresse i saken misstänks bestå i att kunna utnyttja reglerna om fåmansföretagsbeskattning (3:12-reglerna). I frågan framgår inte vad bolagets intresse i saken är. I ABL framgår att aktiebolag drivs med vinstsyfte om inte annat anges i bolagsordningen, 3 kap. 3 § ABL. Detta får antas vara bolagets intresse i den aktuella situationen. Det har inte bevisats B verkligen har ett intresse av att tillämpa 3:12 reglerna. Det enda som tyder på detta i frågan är en uppfattning hos övriga aktieägare i bolaget. Oavsett hur det förhåller sig med B:s motiv så kan inte en önskan att nyttja 3:12 reglerna innebära att en intressekonflikt med bolaget föreligger. Detta beror på att en tillämpning av 3:12-reglerna endast påverkar den skatt som B betalar på utdelningar och kapitalvinster inom ramen för sitt aktieägande. Den skatt som B betalar är en personlig angelägenhet för honom och påverkar därför inte bolagets ekonomiska intressen.Det är tänkbart att B har ett allmänt intresse i att hans son ska vara VD i bolaget. Det finns emellertid ingenting i frågan som tyder på att sonens roll som VD skulle strida mot bolagets intressen. Det går därför inte att konstatera att person B är jävig (mot en bakgrund av den information som du har lämnat till mig i din fråga).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Personligt betalningsansvar i aktiebolag

2019-05-31 i Bolag
FRÅGA |Hej, på min revisors inrådan begärde jag mitt AB i konkurs för några år sedan. Nu kräver min revisor mig personligen på redovisningskostnader för bolaget. Hur är detta möjligt?
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur uppstår personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen?Aktiebolagsrättsliga regler om konkurs och likvidation finns i 25 kap. aktiebolagslagen (ABL). När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning (25 kap. 13 § ABL). Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen så snart som möjligt kalla till bolagsstämma, vid vilken frågan om bolaget ska gå i likvidation ska prövas (25 kap. 15 § ABL). Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger aktiekapitalet men bolagsstämman ändå inte beslutar att försätta bolaget i likvidation ska ytterligare en bolagsstämma (en "andra kontrollstämma") hållas inom åtta månader från den första, vid vilken frågan om likvidation ska prövas på nytt (25 kap. 16 § ABL). Om någon andra kontrollstämma inte hålls inom åtta månader, eller om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra stämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman överstiger hälften av aktiekapitalet och stämman trots det inte har beslutat om likvidation, ska allmän domstol besluta om att bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 17 § ABL). I sådant fall ska bolagets styrelse inom två veckor från den andra kontrollstämman, eller om sådan inte har hållits, från den tidpunkt då den senast skulle ha hållits, ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation (25 kap. 17 § 2 st. ABL). Om styrelsen underlåter att vidta någon av ovan nämnda åtgärder inträder solidariskt och personligt betalningsansvar för bolagets styrelseledamöter (25 kap. 18 § ABL). Personligt betalningsansvar kan även ha uppstått för dig i egenskap av aktieägare. En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation vid den andra kontrollstämman deltar i ett beslut om att fortsätta driva bolagets verksamhet blir solidariskt och personligt betalningsansvarig tillsammans med styrelseledamöterna (25 kap. 19 § ABL). Personligt betalningsansvar är framåtriktat, och omfattar alltså nya förpliktelser som bolaget åtar sig efter att det personliga ansvaret inträder.Vad kan jag invända för att undgå personligt betalningsansvar?Att du inte har varit försumlig/agerat försvarligtGivet att så är fallet kan du i egenskap av styrelseledamot som ansvarsfrihetsgrund möjligen åberopa att du inte varit försumlig, eller närmare bestämt att du har agerat försvarligt i den situation som bolaget befann sig i. I sådant fall krävs att du har uppfyllt rimliga krav när det gäller att hålla dig informerad och att göra en seriös utvärdering av situationen. Om du vid den aktuella tiden var nytillträdd som styrelseledamot kan detta utgöra en viss lättnad vad gäller kravet om kunskap avseende bolagets förhållanden, eftersom det i sådant fall kan hävdas att det har funnits ett tidsmässigt behov för dig att sätta dig in i bolagets förhållanden. Vidare kan du, under förutsättning att du varit nytillträdd, åberopa som invändning gentemot kravet på personligt betalningsansvar, om så var fallet, att du med den skyndsamhet som har kunnat begäras har vidtagit en adekvat åtgärd med anledning av den kritiska kapitalbrist som har utlöst ansvarsperioden. Alltså helt enkelt om du har vidtagit adekvata åtgärder i syfte att läka kapitalbristen. T.ex. nyemission har tidigare godtagits som en adekvat åtgärd i syfte att läka kapitalbrist och som har medfört att styrelseledamöter har undgått personligt betalningsansvar. I sådant fall krävs att full täckning av aktiekapitalet uppnås genom ny emissionen, och att täckningen kommit till uttryck i en på bolagsstämman framlagd revisorsgranskad andra kontrollbalansräkning. Alltså helt enkelt att det vid bolagsstämman presenteras revisorsgranskat räkenskapsmaterial av vilket det kan utläsas att bolaget genom nyemissionen har tillskjutits så stort fritt eget kapital att kapitalbristen läkts.Borgenären har haft vetskap om den ekonomiskt prekära situationen – och trots det valt att ingå en förbindelse med bolaget i tyst förlitan på styrelseledamöternas personliga betalningsansvarYtterligare en invändning gentemot kravet om personligt betalningsansvar som kan framföras är att borgenären, d.v.s. revisorn haft vetskap om underlåtenheten att vidta vederbörliga åtgärder enligt ABL. Enligt tidigare praxis har högsta domstolen nämligen ansett att en borgenär som har vetskap om att ett bolag befinner sig i en prekär ekonomisk situation och att en ansvarsperiod löper, men som ändå väljer att ingå en förbindelse med bolaget i tyst förlitan på styrelseledamöternas medansvar, inte kan anses vara påtagligt skyddsvärd. Det krävs vanligen att en borgenär som ingår en förbindelse med bolaget trots att borgenären haft vetskap om en sådan underlåtenhet klargör att medansvar kan komma att göras gällande. Om revisorn inte har förbehållit sig rätten att göra det solidariska ansvaret gällande kan det mycket väl innebära att rätten går förlorad.Observera att revisorn, om någon, bör haft vetskap om bolagets ekonomiska situation.Hoppas att du fick svar på din fråga, och återkom gärna om fler frågor uppstår.

Minoritetsägares möjligheter att föra skadeståndstalan mot styrelsen för bolagets räkning

2019-05-30 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga avseende möjligheterna för en minoritetsaktieägare att föra talan i företagets namn. I vilken utsträckning kan jag som minoritetsaktieägare i företagets namn föra talan mot en styrelseledamot som agerat på ett sett om skadat bolaget ekonomiskt? Alltså, på ren svenska, hur hindrar jag att majoritetsaktieägare fortsätter att skada bolaget ekonomiskt, t.ex genom att göra otillåtna lån?Vidare, om mitt bolag väljer att bilda dotterbolag, som jag följaktligen inte har några egna aktier i, utan ägs 100% av moderbolaget, vilka är då mina möjligheter som minoritetsaktieägare i moderbolaget att föra talan mot en styrelseledamot i dotterbolaget som skadar dotterbolaget ekonomiskt? Tackar för svar. Mvh Bengt
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår ifrån att företaget frågan gäller är ett aktiebolag och därför används reglerna i Aktiebolagslagen (ABL). Det framgår inte hur stor andel av bolaget som du innehar men de reglerna som blir tillämpliga i ditt fall förutsätter att minoriteten innehar minst 10% av bolagets aktier. En styrelseledamot som uppsåtligen eller genom oaktsamhet skadar bolaget är enligt aktiebolagslagen ersättningsskyldig för skadan. En styrelseledamot kan även bli skadeståndsskyldig gentemot aktieägare och andra utomstående men det förutsätter att skadan uppstått på grund av överträdelse av lagen. Det du som minoritetsägare kan göra i ditt fall är följande. Kalla till stämma En minoritet om minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget kan skriftligen hos styrelsen begära att exempelvis ansvarsfriheten för styrelsen ska behandlas på en extra bolagsstämma. Kallelse ska utfärdas av bolaget två veckor efter att begäran inkommit. Vägrar styrelsen kalla till bolagsstämma går det att begära att Bolagsverket gör detta, se 7 kap. 17 § ABL. Neka ansvarsfrihet I 29 kap 7 § ABL står att en minoritetsaktieägare om minst en tiondel får väcka skadeståndstalan mot en styrelse/styrelsemedlem för bolagets räkning om de skadar bolaget i enlighet med 29 kap 1 § ABL. Det görs i praktiken genom att minoritetsägare på en bolagsstämma röstar mot ett förslag om ansvarsfrihet för styrelsen och därefter yrkar på att skadeståndstalan ska föras för bolagets räkning mot styrelsen/styrelseledamot. Min rekommendation gällande detta är naturligtvis att i första hand lösa det inom bolaget genom en överenskommelse med styrelsen som fungerar för alla inblandade. Om det inte går kan du kontakta en jurist kan hjälpa dig vidare med ärendet, det kan du göra här. Gällande hur det fungerar i dotterbolaget är det korta svaret att precis samma regler gäller för det och eftersom ditt aktieägarskap i dotterbolaget direkt motsvarar din andel i moderbolaget har du samma rättigheter i dotterbolaget som i moderbolaget att föra skadeståndstalan. Ifall det skulle vara så att du har mindre än 10% i bolaget finns dessvärre inga möjligheter att föra skadeståndstalan på aktiebolagsrättslig grund, i så fall kan du förvisso göra en vanlig skadeståndstalan men då förutsätter det att styrelsen begått ett brott som varit orsaken till skadan. Hoppas detta besvarade dina frågor, om inte, tveka inte på att skicka in en ny! Vänliga hälsningar,

Aktieägare som inte kan delta på bolagsstämman?

2019-06-13 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag har ett aktiebolag där jag äger 50% en kamrat 30 % samt två andra personer som äger 10 % var.Den ene av de som äger 10 % kan inte närvara vid ordinaie bolagsstämma och kan därför inte skriva under protokollet och inte årsredovisningen då han befinner sig utomlands vid tidpunkten för denna stämma.Årsredovisningen ska var inne senast 30 juni varför vi undrar om någon annan i bolaget kan skriva under och om möjligheten att ordföranden ger en fullmakt??Med vänliga hälsningar.
Sam Naderi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga har att göra med årsredovisningar aktualiseras årsredovisningslagen (ÅRL). Enligt 2 kap. 7 § ÅRL måste samtliga styrelseledamöter samt VD:n skriva under årsredovisningen för att den ska anses vara upprättad, dvs. färdig. Är personen som äger 10 % av bolaget varken VD eller styrelseledamot behöver hen alltså inte skriva under årsredovisningen.Skulle personen emellertid vara en styrelseledamot eller VD kan hen inte lämna en fullmakt till någon annan att skriva under årsredovisningen. Den enda möjligheten som finns är att en suppleant som ersätter styrelseledamoten skriver under i egenskap av styrelsesuppleant. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,Sam Naderi.

Vilka åtgärder får en vd vidta inom ramen för den löpande förvaltningen?

2019-05-31 i Bolag
FRÅGA |Ett företag med bestående av två delägare där en är styrelseordförande och den andra vd står i avtalet följandeFirman tecknas av båda ägarna tillsammans, Dessutom skall verkställande direktören ha rätt att teckna Bolagets firma rörande den löpande verksamheten.Ingår anställning av personal i "löpande verksamhet"
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De beslut som VD:n själv får fatta regleras i 8 kap. 29 § aktiebolagslagen (ABL) (se även 8 kap. 36 § ABL). Av första stycket framgår att vd:n ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Av andra stycket framgår att den löpande förvaltningen inte omfattar åtgärden utav ovanligt slag eller av stor betydelse, men att sådana åtgärder får fattas om bolaget annars skulle drabbas av väsentlig olägenhet och att styrelsen underrättas om åtgärden.Begreppet "löpande förvaltning" är relativt, det vill säga att det beror på bolagets art och storlek. Utgångspunkten ligger dock i att VD:n ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för driften av bolagets rörelse. Som exempel på löpande förvaltning nämns i förarbete att ingå avtal med leverantörer och kunder eller anställningsavtal, men att det måste ske en gränsdragning när dessa avtal är av ovanligt slag eller stor betydelse, vilket i sin tur är beroende av företagets art och storlek. I ett större företag med många anställda ligger således att ingå anställningsavtal inom vd:ns kompetensområde medan det i ett mindre företag där nyanställningar hör till ovanligheterna så ligger det utom vd:ns kompetens såvida bolaget annars inte skulle drabbas av en väsentlig olägenhet.Överskrider vd:n sin kompetens, alltså fattar ingår ett avtal utanför den löpande förvaltningen, så är avtalet endast ogiltigt om bolaget kan visa att motparten kände till eller bort ha känt till att vd:n handlade utanför sin kompetens (8 kap. 42 § första stycket ABL).Som framgått ovan är det ej möjlighet ett besvara din fråga med ett enkelt ja eller nej, utan utifrån ovan angivna kriterier hoppas jag att du själv har givits möjlighet att besvara frågan.Hoppas att du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

VD vill inte äga aktier i bolaget under första verksamhetsåret

2019-05-30 i Bolag
FRÅGA |Hej, vi är fyra personer som startat ett företag tillsammans och ska äga 25% var. Nu säger personen som skall bli tilldelad VD att den inte vill äga några aktier första året och jag kan inte förstå varför? Vad har denna person för potentiellt motiv med det och vad är bäst i ett säkerhetsperspektiv för oss alla?
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Några potentiella anledningar till att "vdn" inte vill äga aktier första verksamhetsåret. Observera att detta endast är spekulativt. Kostnader för att starta bolag En möjlig anledning kan vara att "vdn" vill undvika de kostnader som uppkommer när man startar ett bolag. Såväl administrativa kostnader till bolagsverket samt det aktiekapital som ska tillskjutas från aktieägarna (minst 50 000 i privata bolag). Det kan ju vara så att "vdn"s ekonomiska situation inte tillåter hen att hjälpa till att starta bolaget i dagsläget. Om bolaget går med förlust/går i konkurs Om "vdn" inte äger några aktier första året behöver hen inte heller göra någon förlust på sin investering om verksamheten går dåligt, vilket inte är ovanligt för nystartade bolag under det första verksamhetsåret. Att sedan skjuta till aktiekapital/köpa aktier när bolaget är i "knipa" ger vdn bättre förhandlingsmöjligheter vilket kan resultera i att hen får en bättre "deal" än övriga delägare, det kan dock självklart även vara så att bolaget går mycket bra i vilket fall "vdn" hamnar i en sämre förhandlingssituation. Eftersom att "vdn" är den som sköter den löpande verksamheten finns risken (vilken förvisso får anses som väldigt liten) att hen tar dåliga affärsbeslut för att försämra bolagets ställning och förbättra sina egna förhandlingsmöjligheter, förvisso en väldigt osannolik anledning. Det ska här även tilläggas att det finns möjligheter att få skadestånd för beslut som VD fattar som skadar bolaget ekonomiskt. Ifall bolaget går i konkurs kan "vdn" undvika personliga konsekvenser genom att hens investering försvinner om det skulle finnas skulder som är större än tillgångarna i bolaget vid konkurstillfället. Övriga skäl Det kan även vara så att "vdn" ska genomgå en skilsmässa och därför inte vill äga aktier i bolaget eftersom att aktier ska fördelas lika mellan makarna i en skilsmässa, förvisso beroende på hur bodelningens utfall blir. Utöver det kan det även finnas skattemässiga skäl. En riskabel situation för övriga delägare att "vdn" säger upp sig och lämnar företaget om hen känner att bolaget inte fungerar, vilket lämnar er övriga i en potentiellt jobbig situation. Min rekommendation är att du och de övriga delägarna försöker samtala med "vdn" och få hen att berätta anledningen, eftersom det ofta underlättar med öppenhet om ni ska driva bolaget tillsammans. Det bästa ur ett säkerhetsperspektiv är att ni kommer överens om en lösning som ska fungera för alla, utan vidare information kan jag dessvärre inte ge någon konkret lösning. Om du vill ta ärendet vidare kan du antingen skicka in en ny fråga, eller kontakta en av våra jurister som kan hjälpa dig ytterligare (här). Hoppas du fått svar på dina frågor! Vänliga hälsningar,

Arbetstagarens lojalitetsplikt innan stardatum

2019-05-30 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag hade en kort fråga men som jag tyvärr inte råkade lyckats googla fram något exakt svar på. Min fråga är, hur ser det ut med arbetstagarnas skyldigheter när ett anställningsavtal har skrivit på men anställningstiden inte börjat ännu?Alltså, jag anställer A den 1maj, i det påkritade anställningsavtalet står ett startdatum till den 1a oktober. Jag förstår att A har skyldighet att minst arbeta ut sin uppsägningstid om hen väljer att avsluta sin anställning innan startdatum. Frågan gäller dock, om A får tillgång till känslig info innan startdatum men efter hen har skrivit på avtalet, gäller A:s arbetstagarskyldighet kring exempelvis tystnadsplikt, lojalitetsplikt osv från dagen hen skriver på eller från startdatumet?Tacksam för svar.HälsningarLudvig
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om arbetstagaren innan startdatumet har blivit anförtrodd med känslig information av arbetsgivaren, vågar jag med viss säkerhet att påstå att arbetstagaren omfattas av tystnadsplikten och lojalitetsplikten. Jag kan inte se att en tystandsplikt eller lojlaitetsplikt i sådana situationer skulle vara förankrad med arbetstagarens startdatum. Jag tror istället att arbetstagarens skyldigheter i dessa avseenden är kopplade med själva tecknandet av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten som bl.a. omfattar viss tystandsplikt ingår alltså som ett led i anställningsavtalet. Eftersom anställningsavtalet redan är tecknat är det min bedömning att lojalitetsplikten har börjat gälla för arbetstagaren. Det framgår dock inte av din fråga vilken typ av känslig informationen som åsyftas, och inte heller på vilket sätt arbetstagaren har fått tillgång till informationen. Dessa omständigheter kan ha viss betydelse för din fråga.Under alla omständigheter tycker jag dock att en arbetsgivare, som vill anförtro en arbetstagare med känslig information, uppmärksammar arbetstagaren på att informationen är hemlig. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor.