Får man i en bostadsrätt ta ut retroaktiv hyra utan att först meddela de boende (samtliga)

2021-09-21 i Föreningar
FRÅGA |Får man i en bostadsrätt ta ut retroaktiv hyra utan att först meddela de boende (samtliga)
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!På årsstämman ska det beslutas vilken årsavgiften är. Den betalas oftast in med 1/12-del månadsvis. Årsavgiften ska täcka föreningens driftskostnader, det vill säga uppvärmning, vatten, el, löpande underhåll, amorteringar med mera. I föreningens stadgar ska framgå beräkningsgrunden för vilka årsavgifter som tas ut. Om någon medlem betalt in mindre i årsavgift än beslutat av någon anledning har styrelsen rätt att kräva in detta retroaktivt. medlemmen ska själv hålla reda på vad han/hon betalt in.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,

Hur gammal måste man vara för att vara styrelsesuppleant i ett aktiebolag?

2021-09-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, hur gammal måste man vara för att sitta som suppleant i ett AB? Jag behöver en suppleant till mitt AB och har tänkt på min dotter som är 17 år, funkar det?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du har ett aktiebolag och funderar på om din dotter, som är 17 år, kan vara styrelsesuppleant i detta bolag.Aktiebolagslagens (ABL) bestämmelser om kraven på styrelseledamöter tillämpas även vad gäller suppleanter (8 kap. 3 § andra stycket ABL). Någon som är underårig, dvs. under 18 år, får inte vara varken styrelseledamot eller styrelsesuppleant (8 kap. 11 § ABL).Din dotter kan alltså tyvärr inte vara styrelsesuppleant i ditt AB.Med vänliga hälsningar,

Kan en ideell förening stänga ute personer från deras lokaler?

2021-09-14 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ideell förenings styrelse stänga ute vissa personer från föreningens lokal utan anledning.
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan en ideell förening stänga ute personer från deras lokaler? Ideella föreningar regleras inte i svensk lag, utan vi får ta hjälp av de stadgarna som den ideella föreningen har antagit men även rättspraxis och juridisk litteratur. En ideell förening brukar vara öppen för en viss personkrets, vilket innebär att alla som vill bli medlemmar oftast inte kan bli det. Hur en uteslutning ur föreningen går till ska vara reglerat i föreningens stadgar. Om det till exempel i stadgorna finns ett krav på att de som ska vistas i lokalerna måste vara medlemmar så gäller detta. Om det även i stadgarna till exempel står att de som vill bli medlemmar måste bo i Malmö och spela fotboll, så kan en person från Göteborg som spelar tennis få ett nej från föreningen. Däremot ska föreningen i detta fall ha en anledning till varför tennisspelaren från Göteborg får ett nej. Sammanfattning och vägledning Eftersom jag inte har tillräckligt med information kan jag inte riktigt svara på din fråga om föreningen har gjort rätt eller fel, utan jag rekommenderar dig att kolla på föreningens stadgar och prata med dem och fråga varför de har tagit det beslutet. Jag hoppas att du har fått någon vägledning i din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Kan styrelsen i min bostadsrättsförening godtyckligt justera hyresvillkoren för min garageplats?

2021-09-09 i Föreningar
FRÅGA |Hej, Jag har en undran om en avtalsfråga. Jag har sedan tre år tillbaka en garageplats i min BRF- garage. I avtalet står det att "hyran höjs årligen med 2 procent från den 1:a januari" och "Uppsägning av detta avtal ska ske senast 3 månader före avtalstidens utgång". Kontraktet gäller tillsvidare. Nu har styrelsen beslutat om att skicka ut ett nytt avtal med en 15 procentig avgiftshöjning dvs.årsavgiften är 15 procent högre än den jag har idag, och i övrigt är det som i nuvarande avtal att avgiften höjs med 2 procent per år. Vad är vitsen med avtalet om styrelsen godtyckligt kan ändra års-avgiften utifrån egna idéer? Är detta korrekt? Jag har ju redan ett avtal med 2 procents höjning per år, och i avtalet står inget om att man bara kan höja utifrån andra premisser. Styrelsen påstår att höjningen är för att få en marknadsmässig hyra, vilken styrelsen själva godtyckligt sätter, de har inte kunnat visa hur de har kommit fram till höjningen. Samtliga styrelsemedlemmar står som nästa i turordning i kön till garageplats, så jag ser det enbart som ett sätt för styrelsen i vanlig ordningar att skaffa sig egna privata fördelar. Här försöker man genom att pressa medlemmar som har garageplats ekonomiskt för att lämna garageplats till styrelsemedlemmar, föreningen har god ekonomi och avgifterna för bostäder har nyligen sänkts. Vad säger lagen om styrelsens befogenheter och om man redan har ett avtal? Intressant att veta. Tack för er tid!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beakta vid besvarandet av din fråga är jordabalken (JB).Några allmänna hållpunkterOm ingenting uttryckligen har reglerats i stadgarna ankommer det på styrelsen i varje bostadsrättsförening att utarbeta egna regler och rutiner för uthyrning av parkeringsplatser. Ett tydligt regelverk bör därför aviseras i föreningen och under sådana förhållanden gäller också den föreningsrättsliga likabehandlingsprincipen, vilken i mångt och mycket innebär att samtliga andelsägare (medlemmar) ska behandlas lika i det här avseendet. Genom styrelsens försorg kan bostadsrättsföreningen sedan upplåta parkeringsytor till medlemmarna via slutna nyttjanderättsavtal, vilka i juridisk-teknisk mening blir att betrakta som lägenhetsarrenden om parkeringsplatserna är belägna utomhus, 8 kap. 1 § JB, och lokalhyror när det rör sig om garageplatser, 12 kap. JB, varför begreppet "lokal" kommer att användas nedan.Kan styrelsen justera hyresavtalet eller säga upp det?Enligt 12 kap. 3 § 1 st. JB gäller hyresavtal för obestämd tid (tillsvidareavtal), om inte annat har bestämts, och jag utgår ifrån att det rör sig om ett tillsvidareavtal i det här fallet. Hyresavtal som gäller för obestämd tid ska, föga förvånande, sägas upp för att upphöra att gälla. Hyresavtal som gäller för obestämd tid kan, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen, när avtalet avser en lokal, 12 kap. 4 § 1 st. 2 p. JB. Men till skillnad från bostadshyresgäster har den som hyr en lokal endast ett indirekt besittningsskydd, vilket innebär att lokalhyresgästen i vissa fall kan få ersättning av hyresvärden för den ekonomiska förlust som eventuellt uppstår för hyresgästen om/när hyresförhållandet upphör. I 12 kap. 57 § 1 st. 5 p. JB anges nämligen att om hyresvärden sagt upp hyresavtalet och vägrar han att förlänga hyresförhållandet eller kommer förlängning i annat fall inte till stånd på grund av att hyresgästen inte godtar de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning, har hyresgästen rätt till ersättning förutom om de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängningen är skäliga och överensstämmer med god sed i hyresförhållanden.Och i 12 kap. 57 a § 1 st. JB uttalas att vid tillämpningen av den ovannämnda lagparagrafen ska en krävd hyra inte anses som skälig om den överstiger den hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga på öppna marknaden (marknadshyra). Marknadshyran ska i första hand bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten och endast om det finns särskilda skäl får hänsyn tas till ökning av lokalens värde som en hyresgäst har åstadkommit. I grunden kan styrelsen, med iakttagande av uppsägningstiden om nio månader, säga upp ditt garageavtal för villkorsändring. Men de nya hyresvillkoren måste som sagt vara skäliga och överensstämma med god sed i hyresförhållanden. Jag kan av förklarliga skäl inte avgöra om så är fallet, men spontant låter naturligtvis en höjning av hyran med 15 % som ganska mycket. Det kan dock inte uteslutas att den nya hyresnivån ändå är skälig och att du i själva verket hittills har betalat en alldeles för låg hyra. Men för att kunna besvara den frågan krävs ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter samt god lokal kännedom (se nedan).Hur ska då jämförelsen göras?I första hand bör den aktuella jämförelsen göras med hyror för sådana lokaler som i grova drag är jämförbara avseende lokaltyp, läge, storlek och standard. I lagtexten sägs "vid hyrestidens utgång" varför äldre avtal som inte nyligen har förlängts bör tillmätas mindre betydelse vid värderingen avseende marknadshyran. Vid avsaknad av jämförbara lokaler på orten kan istället hyror för andra lokaler i andra kommuner nyttjas eller så kan hyresnivån bestämmas genom en mer fri (allmän) värdering, se prop. 2001/02:41 s. 53 f. Kraven på likvärdighet ska dock inte sättas alltför högt. Prövningen ska göras utifrån de lokaler på orten som kan ge vägledning i fråga om den tvistiga marknadshyran, se prop. 2001/02:41 s. 76. Av lagtexten framgår som sagt att "marknadshyran i första hand ska bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten". Med begreppet liknande menas liknande typ av lokal varför butik ska jämföras med butik, restaurang med restaurang, industrilokal med industrilokal osv. Däremot uppställs egentligen inget krav på exakt likvärdighet varför det är oväsentligt vilken typ av verksamhet som bedrivs i de aktuella lokalerna. Det ska också noteras att bara för att en lokal är sämre i visst hänseende kan den fortfarande vara jämförbar. I synnerhet om den är bättre i något annat avseende. Därutöver kan, förutom de fysiska faktorerna, även andra avtalsvillkor än hyran påverka bedömningen. Exempel på det sistnämnda kan vara vem som ska svara för underhållet, avtalstidens längd, om hyran är fast eller indexreglerad, eventuella tillägg utöver den egentliga hyran och/eller andra förpliktelser som åvilar hyresgästen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningMin uppfattning är att frågan angående hyresnivån slutligen kommer att behöva hänskjutas till hyresnämnden för det fall du och styrelsen absolut inte kan göra upp på frivillig väg.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan styrelsen ändra i ordningsreglerna utan årsstämma?

2021-09-17 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Kan styrelsen ändra i ordningsreglerna utan årsstämma?
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om styrelsen kan ändra i ordningsreglerna utan att ha en årsstämma. Det framgår dock inte av din fråga vilken typ av styrelse som situationen gäller. Jag tolkar dock din fråga som att det rör sig om en bostadsrättsförening, eftersom det oftast är i samband med bostadsrättsföreningar som frågan om ordningsregler kommer upp. Lagen som blir tillämplig blir då bostadsrättslagen (1991:614) (BRL).Det finns vissa beslut som måste fattas på en årsstämma. BRL hänvisar dock till lagen om ekonomiska föreningar (2018:672) (EFL) gällande bestämmelserna om föreningsstämman (9 kap. 14 § BRL). Obligatoriska ärenden är t.ex. fastställelse av resultat- och balansräkning, beslut om dispositioner av föreningens vinst och beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. Av de obligatoriska ärendena räknas dock inte ändring av ordningsregler upp, men det föreskrivs att om föreningen har stadgar som påverkar vilka ärenden som behöver stämmobeslut, så ska det gälla. Det vill säga, om det framgår av föreningens stadgar att ändring av ordningsregler förutsätter ett stämmobeslut, så kan inte styrelsen fatta denna typen av beslut på egen hand. Men så länge det inte finns en sådan skrivelse i stadgarna, bör ändring av ordningsregler inte vara något som behöver fattas av en årsstämma, utan det kan fattas av styrelsen (6 kap. 10 § EFL). Svaret på din fråga är alltså beroende på vad som framgår av föreningsstadgarna. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Får ett handelsbolag öppnas när en skatteskuld finns hos KFM?

2021-09-14 i Bolag
FRÅGA |Kan jag öppna handelsbolag när en av oss har en skatteskuld hos kronofogden...?Mvh.
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga formella hinder för er att skapa ett handelsbolagDet finns inga formella hinder för personen med skatteskuld hos Kronofogdemyndigheten att ingå ett bolagsavtal och få bolaget infört i handelsregistret, med verkan att ett handelsbolag bildas.Det är förknippat med vissa risker att ha en skuldsatt person som bolagsmanDen skuldsatta bolagsmannens ideella andel i handelsbolaget kan utmätas för personens skatteskuld (dock inte bolagets egna tillgångar) (4 kap. 17 § utsökningsbalken). Bolagsmännen äger lika stor andel i bolaget om inte annat finns föreskrivet i bolagsavtalet. En sådan utmätning av bolagsandel får dock bara ske om utmätningen med avdrag för kostnader förväntas ge ett överskott som gör utmätningen försvarlig (4 kap. 3 § första stycket utsökningsbalken). En liten bolagsandel utan betydande värde kan tänkas falla under denna undantagsregel. Kronofogdemyndigheten ska också i första hand utmäta sådana tillgångar som kan utmätas med minsta kostnad, förlust eller olägenhet för gäldenären (4 kap. 3 § andra stycket utsökningsbalken). Om det finns enklare alternativ för att täcka skatteskulden än att utmäta personens andel i bolaget torde Kronofogdemyndigheten i första hand ta tillvara de möjligheterna.Vad blir följden av att bolagsandelen utmäts?Kronofogdemyndigheten kommer att informera samtliga bolagsmän om utmätningen och den skuldsatta bolagsmannens eventuella andelsbevis kommer tas om hand. Eventuella utbetalningar av t.ex. vinstandel till gäldenären kommer att förbjudas (6 kap. 3 § utsökningsbalken). Bolagsandelen kommer därefter säljas exekutivt på offentlig auktion eller under hand (9 kap. 1 § utsökningsbalken). Det teoretiska värdet för bolagsandelen motsvarar bolagets tillgångar minus skulder gånger andelens storlek (men marknadsvärdet är nog oftast lägre). Köparen av bolagsandelen blir dock inte "fullvärdig bolagsman": det skulle kräva alla bolagsmäns samtycke om inte något annat är avtalat (2 kap. 2 § handelsbolagslagen). Detta innebär att köparen inte ingår i förvaltningen av bolaget. Köparen har dock t.ex. rätt att säga upp bolagsavtalet till likvidation och ta del av eventuell vinst (2 kap. 21 § första stycket handelsbolagslagen). Hur kan detta förhindras?Ett sätt att hindra köparens inträde i bolaget och likvidation skulle vara att ni tar in en klausul i bolagsavtalet om lösenrätt för alla eller vissa bolagsmän om en ny ägare av bolagsandel skulle tillkomma efter utmätning eller efter försäljning av bolagsandel utan samtliga bolagsmäns samtycke (2 kap. 21 § andra stycket handelsbolagslagen). På så vis har ni andra bolagsmän rätt att "köpa ut" en ny oönskad ägare av bolagsandelen. Om ni istället föredrar att bolaget ska likvideras omgående om en ny köpare inträder i bolaget på detta vis kan ni med fördel istället föreskriva det i bolagsavtalet.Jag hoppas att du har fått lite mer koll på vad som gäller!Med vänliga hälsningar,

Får andelar i ett bolag överlåtas/säljas utan delägares samtycke?

2021-09-13 i Bolag
FRÅGA |HejJag och min man äger ett bolag tillsammans sedan många år tillbaka 25% står på mig och 75% står på honom. , dock hårborste det så bra för bolaget. Men idag har jag har fått reda på att han har fört över bolaget till någon annan utan att jag har vetat om det eller mitt godkännande. J. Kan han bara sälja eller överför vidare på deta sätt??! Sedan har vi ett bolag på samma sätt som med 25% på mig och 75% på honom. Min rädsla är att han ska göra samma sak med detta också. Då denna bolag går jättebra. Kan man vara sälja vidare som han har gjort? Om inte vad kan man göra
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har inte uppgett vilken bolagsform det rör sig om, jag kommer därför att redogöra för vad som gäller både för aktiebolag och för handelsbolag. De lagar som blir aktuella är aktiebolagslagen om det rör sig om ett aktiebolag och handelsbolagslagen om det rör sig om ett handelsbolag. Om det rör sig om ett aktiebolagInom aktiebolagsrätten råder principen om aktiers fria överlåtbarhet, vilket innebär att din man får överlåta sitt aktieinnehav fritt till vem han vill utan ditt godkännande. Detta gäller dock bara om inget förbehåll om överlåtelsebegränsningar har gjorts i bolagsordningen (4 kap. 7 § första stycket aktiebolagslagen). Det kan därför vara bra för dig att titta i bolagsordningen om det finns några sådana förbehåll (de är vanliga). Observera att din man inte utan vidare med giltig verkan kan överlåta din andel i bolaget – du har äganderätten till andelen. Jag kommer att redogöra för de olika förbehållen som kan tänkas finnas i din bolagsordning, och som kan begränsa din mans rätt att överlåta sina aktier fritt:Hembudsförbehåll: Ett vanligt förbehåll som konkret innebär att du kan ha rätt att lösa in de aktier din man har sålt till den andre personen, dvs. rätt att köpa tillbaka aktierna av köparen (4 kap. 27 § första stycket aktiebolagslagen). Vägrar den som har köpt din mans aktier att du löser ut dennes aktier kan du väcka talan vid domstol för att tvinga igenom din rätt att lösa aktierna (4 kap. 33 § första stycket aktiebolagslagen).Förköpsförbehåll: Innebär att du ska få chans att köpa aktierna före någon annan. I förköpsförbehållet ska uppges vem eller vilka som är berättigade till förtur. Det innebär alltså att det är förbjudet att sälja aktier innan en förköpsberättigad har givits möjlighet att köpa aktierna (4 kap. 18 § aktiebolagslagen). Om inte ett sådant förbehåll har följts kan du även här väcka talan vid domstol för att utkräva din rätt till förköp (4 kap. 22 § aktiebolagslagen)Samtyckesförbehåll: Som det låter innebär detta att aktierna inte får överlåtas om ditt samtycke saknas (4 kap. 8 § aktiebolagslagen). Om överlåtelse ändå sker utan ditt samtycke är överlåtelsen ogiltig. Innebörden av ogiltigheten är att aktierna och pengarna som betalades ska gå tillbaka (4 kap. 17 § aktiebolagslagen)Om ett aktieägaravtal som reglerar saken finnsNu har jag tagit upp de förbehåll som eventuellt kan gälla enligt din bolagsordning, men fler varianter (eller samma) kan tänkas finnas om du och din man har ingått ett aktieägaravtal om saken. Däribland överlåtelseförbud (förbud mot att sälja aktierna). Ett eventuellt överlåtelseförbud brukar tidsbegränsas i ett aktieägaravtal. Överlåtelseförbud på obestämd tid eller på lång tid löper stor risk att anses som oskäliga och förbudet kan därmed komma att ogiltigförklaras eller ändras med stöd av 36 § avtalslagen. Värt att nämna är att ett överlåtelseförbud inte får tas in i bolagsordningen.Viktigt att komma ihåg är att om din man har brutit mot ett avtalsvillkor i aktieägaravtalet blir följden av ett brott mot avtalet inte ogiltighet eller möjlighet att för dig att väcka sådan talan med framgång med stöd av aktiebolagslagen, som ju var fallet om förbehållet fanns med i bolagsordningen. Däremot kan din man bli skadeståndsansvarig vid avtalsbrott på allmänna skadeståndsrättsliga grunder (vilket bl.a. innebär att du behöver bevisa att du har lidit skada av hans överlåtelse). Alternativt kan han bli skadeståndsskyldig med stöd av en eventuell vitesklausul i ert aktiebolagsavtal (då behöver du inte visa att du har lidit skada för att ha rätt till ersättning).Vad som gäller om det rör sig om ett handelsbolagOm inget annat gällande saken finns föreskrivet i bolagsavtalet får inte din man överlåta sin andel i handelsbolaget utan ditt samtycke (2 kap. 2 § handelsbolagslagen). Vad det innebär är att köparen av din mans andel inte har rätt att inträda som fullvärdig ny bolagsman utan ditt samtycke. Överlåtelsen är dock fortfarande civilrättsligt bindande mellan din man och köparen, med konsekvensen att den ekonomiska rätten anses överlåten. Köparen har i det fallet dock inte rätt att delta i förvaltningen eller kontrollera bolaget. Även här kan det finnas t.ex. hembudsförbehåll i bolagsavtalet som kan ge dig rätt att lösa ut köparen ur bolaget (2 kap. 21 § andra stycket handelsbolagslagen). Att köparen nu äger den ekonomiska rätten innebär bl.a. att denne tagit över din mans andel i bolagets förmögenhet och har rätt att säga upp bolagsförhållandet (2 kap. 21 § första stycket och 2 kap. 24 § handelsbolagslagen).Hoppas att du fick lite klarhet i vad som gäller. Om är du behöver mer vägledning är du välkommen att boka en tid med en erfaren jurist hos Lawline genom att skicka en kostnadsfri förfrågan här.Med vänliga hälsningar,

Hur ändrar vi antalet styrelseledamöter i vår samfällighetsförening?

2021-09-07 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Vi är en liten Samfällighet, nu har vi bytt ut den "gamla" styrelsen på vår stämma, vi vill utöka vår styrelse till 5/st Ledamöter + 2/st Suppleanter, idag är vi 3/st Ledamöter + 2/st Suppleanter, hur går vi till väga ??Kan vi ändra denna utformning på ett styrelsemöte och lämna in en ansökan till Länsstyrelsen, för denna specifika ändring, eller måste vi ta upp denna ändring på en Årsstämma ??
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om förvaltning av samfälligheter (samfällighetslagen, SFL). De två samverkansformer som finns för samfälligheter är delägarförvaltning och samfällighetsförening. Utifrån din ärendebeskrivning och eftersom du nämner årsstämma (och inte årsmöte) utgår jag dock ifrån att det rör sig om en samfällighetsförening, jfr 4 § SFL.Detta är inte helt oviktigt eftersom beslutsfattandet skiljer sig åt beroende på vilken samverkansform som har valts för förvaltningen. Vid en delägarförvaltning beslutar nämligen delägarna gemensamt, vilket innebär att samtliga fastighetsägare måste överens om de åtgärder som föreslås och vid andra typer av beslut, 6 § SFL. I praktiken besitter med andra ord varje delägare en slags vetorätt.En samfällighetsförening är enligt 17 § SFL en bildad sammanslutning som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och vars medlemmar utgörs av delägarna i samfällighet. Föreningen ska vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa och varje medlems enskilda intressen ska även beaktas i skälig omfattning, 19 § SFL. Medlemmarnas rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman och varje medlem har, oavsett om denne äger en eller flera fastigheter, en röst, 47 och 49 §§ SFL. Som stämmans beslut gäller sedan den mening för vilken de flesta rösterna avgivits och vid lika röstetal fäller ordföranden avgörandet, förutom vid val, då gäller lottning, 49 § 2 st. SFL.I 28 § 1 st. 4 p. SFL anges att en samfällighetsförenings stadgar ska innehålla uppgifter om hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutsförhet. Vid omröstning i en fråga om ändring av föreningens stadgar har varje röstberättigad medlem en röst, men ett beslut om ändring av stadgarna är endast giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har röstat för förslaget, om inte annat har bestämts i stadgarna, 52 § 1 st. SFL. Det korta svaret på din fråga lyder därför spörsmålet måste hänskjutas till föreningsstämman för votering. Styrelsen har inte kompetens själv att fatta beslut i den här typen av ärenden. Styrelsen ska sedan se till att beslutet genast anmäls för registrering. Till anmälan ska bestyrkta kopior av protokollet över beslutet och av de nya stadgarna bifogas och beslutet får inte tillämpas innan det har registrerats. Registreringsmyndighet är den statliga lantmäterimyndigheten, dvs. Lantmäteriet, vilket är den myndighet som för det s.k. samfällighetsregistret, 25 § SFL.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,