Kan man vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigt?

2018-06-24 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Finns det några hinder som kan uppstå för en person som tar på sig uppdrag som ordförande i flera ideella föreningar (t.ex. tre olika ideella föreningar) samtidigt? Är det tillåtet eller anses man vara jävig i en sådan situation?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om ideella föreningarDet finns ingen särskild lag som reglerar ideella föreningar. Istället regleras de genom praxis och god föreningssed samt det som står i den enskilda ideella föreningens stadga. Vägledning kan även hämtas från annan närliggande lagstiftning, främst lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Att vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigtHuruvida det är tillåtet att vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigt regleras primärt i föreningarnas egna stadgar. Om stadgarna tillåter att man är ordförande i även annan förening, är det som regel tillåtet.Att det är tillåtet enligt föreningarnas egna stadgar, förhindrar dock inte att ordförande kan anses vara jävig i vissa fall där det finns intressekonflikter. Jäv kan exempelvis föreligga om du som ordförande handlägger ett ärende i en förening mot en annan förening där du också är ordförande (se 6 kap. 10 § EFL).SammanfattningsvisBeroende på vad det står i föreningarnas egna stadgar, är det tillåtet att vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigt. Emellertid riskerar ordförande att anses jävig om det rör sig om föreningar som på något sätt handlar med varandra.Hoppas du fick svar på frågan. Återkom gärna vid fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Starta aktiebolag trots betalningsanmärkning?

2018-06-20 i Bolag
FRÅGA |Hejsan! Planerar att starta ett aktiebolag med tre kollegor där jag kommer att vara delägare. Jag har dock en prick hos kronofogden, dock är skulden betald för drygt ett år sedan, men pricken ligger kvar nästan två år till. Jag är lite fundersam över om problem med att start aktiebolag kan uppstå p.g.a. min prick? Kan den göra att jag inte kan vara stiftare, finns krav om att man ska vara utan prickar för att kunna vara stiftare?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras i 2 kap. aktiebolagslagen (ABL), där reglerna om bildande av aktiebolag återfinns.Utgångspunkten är att varje fysisk eller juridisk person kan bilda ett aktiebolag och därmed vara en så kallad stiftare (jfr 2 kap. 1 § ABL). Undantagen som finns när man inte anses kvalificerad att kunna vara stiftare är om man är underårig, försatt i konkurs, underställd förvaltare eller har näringsförbud (2 kap. 2 § ABL). Din betalningsanmärkning ("prick") utgör alltså inte något hinder i sig för att du ska kunna vara med och starta aktiebolaget. Notera dock att det är viktigt att ni har ett tillräckligt stort startkapital (krävs minst 50 000 kr, se 1 kap. 5 § ABL), eftersom det skulle kunna bli problem att få banklån.Du kan läsa mer om att starta aktiebolag här på Bolagsverkets hemsida.Lycka till! Återkom gärna vid fler frågor.Med vänliga hälsningar,

Är den svenska koden för bolagsstyrning bindande?

2018-06-15 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag är aktieägare och har en fundering kring de kodregler som finns i olika länder för börsnoterade bolag. Som jag förstått Sveriges regleringar har jag förstått att det är möjligt för bolag att avvika från de bolagskodregler som finns? det blir inga sanktioner?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svensk kod för bolagsstyrning (även kallad "koden") kan du hitta här. Den innehåller regler som anses komplettera reglerna om bolagsstyrning i aktiebolagslagen.När ett bolag tas upp på börsen förbinder det sig vanligen genom noteringsavtalet att förhålla sig till kodreglerna. Koden är, precis som du skriver, dock inte bindande utan snarare något som bolagen har att förhålla sig till. Bolag kan välja att göra avvikelser från koden, men måste i så fall i sin årliga bolagsstyrningsrapport motivera de avvikelser som man valt att göra (6 kap. 6 § 3 st. årsredovisningslagen). Detta brukar kallas "följ eller förklara"-principen, vilket är en princip som flertalet motsvarande bolagskoder i Europa (bland annat den i Tyskland) också bygger på. I till exempel USA är dock motsvarande bolagskod (Sarbanes–Oxley Act) obligatorisk att tillämpa.Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid fler funderingar.Med vänliga hälsningar,

Får ideella föreningar särbehandla en medlem?

2018-06-07 i Föreningar
FRÅGA |Jag är medlem i en lokal ideell förening som har en Facebooksida. Jag har flera gånger sökt inträde på sidan men har nekats varje gång. På senaste styrelsemötet bestämmer man att " styrelsen förbehåller sig rätten att bestämma vilka som ska få inträde där. Mig veterligt är jag den enda som nekats inträde. Är det tillåtet att en ideell förening särskiljer en medlem så här?
Clara Wågefjell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!Ideella föreningar saknar lagstiftningFör ideella föreningar finns ingen lagstiftning eftersom att man har tyckt att det är svårt att göra en sådan lag när ideella föreningar kan vara av väldigt varierande karaktär. Istället får man se till gamla rättsfall för att få någon idé om vad som gäller. Medlemmar ska behandlas lika Medlemmar i en ideell förening ska behandlas lika om det inte står något särskilt i stadgarna eller i någon annan lagstiftning. Det ska finnas särskilda skäl för särbehandling och om föreningen som helhet gynnas av särbehandlingen kan det också vara okej (se NJA 1989 s. 751). Men att inte godkänna att du ska få vara med på Facebooksidan kan ju inte vara något av dessa undantag, utan är inte okej. Det du kan göra är att berätta detta, att det finns vissa riktlinjer trots att det inte finns någon lag - och att du därför bör ha rätt att få vara med på Facebooksidan.Jag hoppas att allt löser sig, du är alltid välkommen med en ny fråga!Med varma hälsningar,

Om det är lagligt att köpa in en vara åt någon annan

2018-06-23 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar huruvida det är lagligt att inom ramen för ett AB att inhandla produkter åt en privatperson eller annat företag, dvs en kund tar kontakt med mitt företag och ber oss utföra en tjänst genom att inhandla en produkt/vara, vi betalar produkten i butiken, för att sedan leverera och ta betalt av kunden. Kunden får kvittot från butik. Ses det då som jag säljer vidare en annans produkt även om jag varken marknadsför en produkt eller tar kontakt med kunden. Eller kan det ses som jag endast är mellanhand och utför en tjänst mellan butik och kund?
Dana Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag utgår ifrån att du har flera frågor, vilka jag också ställer upp här nedan. Är det olagligt att inhandla en produkt åt en privatperson/företag för att sedan leverera och ta betalt för detta? Nej, det är inte olagligt att göra så. Men bara om det inte handlar om köp av något olagligt, t ex att ni köper en laglig produkt i ett annat land, men som är olaglig i Sverige. Bara då skulle väl detta anses olagligt och i vissa andra situationer, såsom att ni inte beaktar alla andra relevanta regler när ni ska köpa era produkter/varor. Andra relevanta regler är t ex att ni förmodligen behöver betala mervärdesskatt/moms oavsett om det handlar om att ni säljer produkter/varor på nytt eller ni bara utför en tjänst som handlar om att köpa varor för någon annans räkning (jfr 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen). Om ni behöver betala mervärdesskatt eller inte beror på flera olika omständigheter som måste beaktas, bl. a. om aktiebolaget är en sådan "beskattningsbar person" som avses i 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen och vilken sorts verksamhet som ni i aktiebolag faktiskt utför. En beskattningsbar person är alltså den som självständigt och stadigvarande utför en ekonomisk verksamhet. Eftersom du nämner att det är ett aktiebolag, och att ni i princip bara köper in varor för att någon annan beställt dessa, och att ni också senare överlämnar kvittot för de köpta varorna, samt att ni tar betalt för detta antar jag att ni utför en tjänst åt någon annan (jfr 2 kap. 1 § mervärdeskattelagen). Men det kan också vara så att ni bara säljer om varorna och då är det istället fråga om "leverans av varor" (se 2 kap. 1 § 1 st. mervärdeskattelagen). Det är för lite uppgifter att utgå ifrån för att fastställa vad ert avtal handlar om, så jag berör detta mer nedan i avsnittet "Hur kan denna uppgörelse eller detta avtal mellan aktiebolaget och kunden ses/betraktas?". Det är dock så att ni inte behöver mervärdesbeskatta om det ni gör eller det ni säljer på något sätt är undantaget från beskattning. Läs därför gärna 3 kap. i mervärdesskattelagen. Skatteverket sammanfattar undantagen på https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2018.4/321523.html. Man får också utgå ifrån 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen, som nämnts tidigare. Om det är så att ni behöver betala mervärdesskatt måste en s.k. momsregistrering ske hos Skatteverket. Och ni behöver också utfärda en faktura, efter att ni utfört det ni kommit överens om med kunden (se 11 kap. 1 § mervärdesskattelagen) och bevara en kopia av fakturan (11 a kap. 1 §). Vad fakturan ska innehålla kan ni finna i 11 kap. 8 § mervärdesskattelagen. Hur kan denna uppgörelse eller detta avtal mellan aktiebolaget och kunden ses/betraktas? Just i ert fall räcker det inte att ni betecknar era avtal på ett visst sätt, eftersom de ändå kan komma att förstås som något annat. De uppgifter du anger är inte tillräckliga för att avgöra vilket sorts avtal det handlar om. Av de uppgifter du angett utgår jag dock från att det handlar om något av nedanstående. a) Inköpskommission. Att ni är en mellanhand. Det är fråga om inköpskommission om (jag utgår från SOU 1988:63 s. 99-105): - ni agerar för någon annans räkning. Det brukar inte innebära att förskottsbetalning måste ha skett innan, utan andra faktorer ska också beaktas. - att det bara är en ren formalitet att ni köper in varan i bolagets namn eller de anställdas namn och att varan är ämnat att övertas av kunden. - ni köper in varan i kundens intresse. Varan skulle inte stanna kvar hos er, om varan avvisades av kunden. kunden inte får avvisa alla inköp, utan det handlar om ren formalitet att kunden får avvisa varan, och att det alltså står klart mellan er och kunden att denna avvisningsrätt aldrig bör utnyttjas. b) Vanlig försäljning av varor (återförsäljning) + att ni utför en tjänst åt kunden genom att köpa in en produkt och leverera den till kunden - om varan stannar kvar hos er utan att ni återlämnar tillbaka varan, när kunden avvisat varan, och ni själv får ta hand om varan som köpts till kunden, är det förmodligen fråga om återförsäljning av varan. - om kunden har alltför lätt att avvisa varorna som köps in, talar också för återförsäljning. (Ni utför då samtidigt en tjänst genom att köpa in varan och sedan leverera varan till kunden.) Annat Det är som sagt något oklart vad ert avtal går ut på och hur det är utformat, men det kan också vara värt att beakta 18 kap. handelsbalken som är särskilt inriktad på sysslomäns/ombudsmäns skyldigheter. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Häva registrering av firma hos Bolagsverket

2018-06-20 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag upptäckte nyligen att en person har registrerat ett aktiebolag 2011 med mitt efternamn som bolagsnamn utan mitt godkännande. Det är bara jag som har det efternamnet i Sverige, den andra personen har inget med det namnet att göra. Jag har själv egna företag och har därför råkat ut för att personer blandat ihop våra företag. Min fråga är följande: vad finns det för påtryckningsmedel för att förmå den andra personen att byta namn på bolaget och har jag möjlighet att rikta några krav mot denna person? Bolagsverket har ju också godkänt namnet utan att kontrollera med mig först, vad har de för ansvar gällande detta? Kan jag rikta krav mot Bolagsverket?
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!NamnlagenDet finns skydd för personers efternamn i lag om personnamn(namnlagen).Enligt 23 § första stycket 3 pt namnlagen får ingen obehörigen, till nackdel för den som har skydd för sitt efternamn enligt 15 § använda ett näringskännetecken, varukännetecken eller annat kännetecken som kan förväxlas med efternamnet.Enligt 15 § och 16 §§ namnlagen får en person ta ett efternamn som lagligen bärs av minst 2 000 personer. Alltså har ett efternamn som bärs av färre än 2 000 personer ett särskilt skydd, vilket gäller i ditt fall.Det aktiebolaget som använder ditt namn gör det däremot inte obehörigen eftersom att de har fått företagsnamnet registrerat hos Bolagsverket. Därför bli inte skadestånd enligt 25 § namnlagen aktuellt.Häva registreringAtt Bolagsverket har registrerat bolaget med samma namn som ditt efternamn är däremot mycket konstigt då du är den enda med efternamnet i Sverige. På Bolagsverkets hemsida har de en checklista för företagsnamn. Där står det bl.a. att namnet inte får innehålla något som kan vara någon annans egenartade efternamn om användningen av det kan vara till nackdel för den som har det namnet. Om Bolagsverket kanske ansåg att det inte var till din nackdel att kan jag inte svara på…Du har dessutom egna företag med ditt efternamn vilket ytterligare talar för att aktiebolaget inte borde registrerats med ditt efternamn.Enligt 10 § 9 pt firmalagen får inte en firma registreras om den innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd enligt 15 § namnlagen om användningen av firman skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet. Jag konstaterade ovan att ditt efternamn har just ett sådant särskilt skydd.Det du kan göra är att ansöka om att häva företagsnamnet. Enlig 16 § första stycket firmalagen får en registrering av firma hävas om firman har registrerats i strid mot denna lag, registreringen fortfarande strider mot lagen, och rätten till firman ändå inte får bestå enligt 8 § firmalagen. 8 § firmalagen säger att rätten till ett inarbetat näringskännetecken ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett näringskännetecken som är identiskt eller likartat om innehavaren av den äldre rätten inte inom rimlig tid vidtagit åtgärder för att hindra användningen av det yngre kännetecknet.På Bolagsverkets hemsida hittar du en blankett för ansökan om hävning! Klicka här!Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över! Lycka till!

Kapitaltillskott till aktiebolag

2018-06-12 i Bolag
FRÅGA |Kan ett aktiebolag ge aktieägartillskott till ett annat aktiebolag? De två bolagen har ingen juridisk koppling förutom att jag äger 100% i ena bolaget (bolag A givande) och 10% i andra bolaget (bolag B mottagande).Bolag A går väldigt bra medan bolag B går sämre.Är ett aktieägartillskott möjligt? Är det avdragsgillt för bolag A?Det handlar om runt 75.000:- till att börja med.
Dana Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I det följande utgår jag från att dina frågor gäller överföring av tillgångar från bolaget A till bolaget B. Kan ett aktiebolag ge aktieägartillskott till ett annat aktiebolag? Ja, ett aktiebolag kan ge aktieägartillskott till ett annat aktiebolag. Med aktieägartillskott avses vanligen att tillskott ges från aktieägare till aktieägares aktiebolag. I ditt fall äger dock inte bolaget A några aktier i bolaget B. Därför är det i ditt fall inte fråga om aktieägartillskott, utan kapitaltillskott. I slutändan leder dock både aktieägartillskott och kapitaltillskott till samma resultat och de behandlas likadant i aktiebolaget B. Men oavsett vad denna transaktion på 75 000 kan klassas som, måste dock denna överföring från bolaget A uppfylla vissa krav för att vara en lovlig/laglig överföring (se 17 kap. aktiebolagslagen). Du behöver ta hänsyn till att en överföring på 75 000 endast får göras om det efter överföringen finns full täckning för bolaget A:s bundna egna kapital (17 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen). Det är den senaste balansräkningen som ska avgöra om 75 000 är en rimlig överföring i förhållande till bolaget A:s kapital. Sedan ska man också beakta den s.k. försiktighetsregeln, att du måste bedöma om denna värdeöverföring på 75 000 framstår som försvarlig med hänsyn till de krav "som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt" (se 17 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen). Jag kan inte uttala mig om dessa krav i 17 kap. 3 § är uppfyllda eftersom jag inte har de uppgifter som krävs. Efter att överföringen av dessa 75 000 är klar måste det alltså finnas täckning för det bundna egna kapitalet och överföringen måste vara försvarlig för att värdeöverföringen i form av kapitaltillskott kan anses som lovlig. (Man vill genom detta skydda borgenärer och övriga intressenter i bolaget A.) Är det avdragsgillt för bolaget A? Vi antar att de 75 000 kr som överförs är en lovlig överföring för bolaget A. Eftersom bolaget A blir av med dessa 75 000 kr är det fråga om en utgift. Avdrag för utgifter medges om utgiften syftar till att förvärva och bibehålla inkomster (16 kap. 1 § inkomstskattelagen). Det finns alltså ett krav på att syftet med transaktionen av dessa 75 000 kr är att bolaget A ska få inkomst. Bolaget A behöver dock inte få någon inkomst alls i slutändan. Det är syftet som är avgörande. Om transaktionen t ex gjorts i affärsrelaterade syften kan det räcka för att sådant samband mellan utgift och inkomst anses vara förhanden. För just aktiebolag föreligger annars en presumtion om att de utgifter som sker i företaget uppfyller kraven för avdragsrätt. Det är endast om det är uppenbart att denna utgift på 75 000 inte är ägnad att bidra till inkomst som avdragsrätten kan nekas av Skatteverket. Det finns ett problem i ert fall. Eftersom bolaget A möjligen inte får någon direkt motprestation från bolaget B, kan transaktionen komma att betraktas som gåva. Gåvor är inte avdragsgilla. Det är därför värt att nämna att just i de situationerna när bolagen inte får en direkt motprestation, är det svårt att veta hur Skatteverket kommer att agera. Det råder nämligen något delade meningar kring var gränsen går mellan en gåva och affärsmotiverad transaktion. Skatteverket kan därför komma att kräva att bolaget A specificerar och bevisar varför denna utgift på 75 000 ska vara avdragsgill. Bolaget A måste i så fall bevisa att transaktionen hade affärsrelaterade syften, dvs. transaktionen var ämnad att främja bolaget A:s verksamhet. Du kan i så fall beakta att avdrag har exempelvis medgetts när ett bidrag som lämnats utan krav på någon motprestation lämnats pga. kommersiella marknadsföringsskäl (se RÅ 2000 ref 31 del II). Avdrag medgavs också när det funnits stark anknytning mellan den givandes verksamhet och mottagarens verksamhet (HFD 2014 ref 62, RÅ 2000 ref 31 II). I vissa fall har man dock ansett att även om en transaktion varit kommersiellt motiverad, förlorade den inte sin karaktär som gåva. Jag kan därför inte garantera att avdragsrätt medges. Utifrån den presumtion som finns för aktiebolag, att varje utgift är omkostnad för aktiebolaget, skulle jag dock säga att avdrag vanligen medges för aktiebolag, men att Skatteverkets agerande är svårare att förutspå. Sammanfattning Bolag A får ge kapitaltillskott till bolag B, om regler om värdeöverföringar beaktas i aktiebolagslagen. Det är viktigt att denna värdeöverföring är affärsmotiverad för att avdrag ska kunna medges. Annat du behöver beakta Redovisa denna transaktion på 75 000 som en värdeöverföring till bolaget B (Transaktionen får inte ske i två led, alltså från bolaget A till dig och sedan till bolaget B. För avdrag måste transaktionen ha skett från bolag A till B.) Du får alltså inte ta ut pengarna som aktieägare eller som privatperson själv. Detta kan medföra att det istället anses vara du som aktieägare eller kanske som anställd som tagit ut utdelning eller lön från bolaget, vilket innebär att du i så fall måste beskatta denna transaktion. Avdrag medges inte vid utdelning till aktieägare.) Redovisa 75 000 som "75 000" i båda bolagen, inte till annat värde. Samma belopp som överförts från bolaget A måste redovisas hos bolaget B. Om lägre värde anges kan reglerna om uttagsbeskattning aktualiseras (enl. 22 kap. inkomstskattelagen). Det påförs skatt då. Hoppas att du fick svar på dina frågor! Om något är oklart, får du gärna kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar,

Personligt betalningsansvar i AB

2018-06-02 i Bolag
FRÅGA |AB som jag är delägare i 50% aktierna ärmina privat. Vi begär strax KK. Kommer kronofogden ta mina privata pengarPå mina privata konton??Med vänlig hälsning,/ D
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om aktiebolag finner du i aktiebolagslagen (ABL), du hittar den här.Det mest kännetecknande för ett aktiebolag är att inte ägarna är personligt ansvariga, din privatekonomi är helt skild från företagets ekonomi. Det betyder att normalt sett blir inte en aktieägare personligt betalningsansvarig för bolagets skulder (1 kap. 3 § ABL). Det finns dock vissa regler som gör att vissa företrädare för bolaget kan bli personligt ansvariga under vissa omständigheter.Som styrelseledamot kan man bli personligt betalningsansvarig i vissa fall (25 kap. 18 § ABL). Om 1) kontrollbalansräkning inte upprättats inom en till två månader från att det har funnits skäl att upprätta en sådan, 2) om en första kontrollstämma inte hålls då kontrollbalansräkningen visar på kapitalbrist, 3) om det finns en registrerad revisor och kontrollbalansräkning som lagts fram på den första kontrollstämman inte har blivit granskad av revisorn och ägarna beslutar att driva företaget vidare (samma gäller för andra kontrollstämman), 4) om det beslutats att likvidera bolaget: om likvidationsansökan inte lämnas in inom två veckor efter första kontrollstämman (samma tidsfrist gäller i förhållande till en andra kontrollstämma), 5) om det inom 8 månader från den första kontrollstämman det inte ännu hållits en andra kontrollstämma om kontrollbalansräkningen på första kontrollstämman visade kapitalbrist, och 6) om det beslutas på den andra kontrollstämman att bolaget ska drivas vidare trots att aktiekapitalet inte är helt återställt.Som aktieägare kan man bli personligen betalningsansvarig om man med vetskap om att bolaget är skyldig att gå i likvidation (enligt 25 kap. 17 § första stycket ABL) ändå deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet (25 kap. 19 § ABL). Dock endast för tidpunkten från att ansökan om likvidation senast skulle ha lämnats in.Man kan även, som företrädare för bolaget, bli personligt ansvarig för bolagets skatteskulder (enligt skatteförfarandelagen 59 kap. 13 §). Som företrädare räknas normalt främst styrelseledamot och VD. Det krävs dock att företrädaren agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Utgångspunkten är som sagt att man i ett aktiebolag inte blir personligt ansvarig för bolagets skulder, det är alltså endast i undantagsfall där likvidation av bolaget inte har gått rätt till så kan man bli personligt ansvarig.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, du är alltid varmt välkommen att komma in med nya frågor till oss här på Lawline!Vänligen,