Associationsrätt
Sök bland tusentals besvarade juridiska frågor från Lawlines jurister
Associationsrätt och Bolagsjuridik
Lawline har mångårig erfarenhet av juridisk rådgivning inom associationsrätt och Bolagsrätt med specifika tillhörande associationsrättsliga och bolagsrättsliga områden. Vi har omfattande erfarenhet av att hjälpa företag, såsom aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor och även kommanditbolag med juridiken. Associationsrätt reglerar bildande, verksamhet och avveckling av juridiska personer, exempelvis aktiebolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser. Viktiga lagar inom associationsrätten är aktiebolagslagen (ABL),
Bolagsrätten behandlar reglerna för aktiebolag och inkluderar bolagsbildning, aktiekapital, bolagsorgan, aktieägarnas rättigheter och skyldigheter, samt bolagets likvidation och konkurs.
Läs mer om bolagsrätten nedan. Hittar du inte just det du letar efter?
Andelstalsprincipen och debiteringslängd i vägsamfällighet
1 Har årsmötet i en vägsamfällighet,bildad 2008, mandat att godkänna en debitering som frångår andelstalsprincipen? Samfälligheten har stadgar enligt AL, FBL och SFL, debiteringslängd ska finnas. 2 Har styrelsen rätt att kräva betalning av årsavgift utan debiteringslängd? 3 Om en medlem bestrider årsavgiftsfaktura med hänvisning till att korrekt debiteringslängd saknas, kan då styrelsen hota med kronofogden? 4 Har styrelsen rätt att på ett styrelsemöte innan årsmötet fatta beslut att avskaffa debiteringslängd med motiveringen att andelstalsprincipen inte längre ligger till grund för debiteringen? 5 Jag menar att styrelsens hantering av debiteringen inte uppfyller de krav på rättssäkerhet som finns inbyggda i både AB och våra stadgar? Kort sagt finns ingenting kvar av den vägsamfällighet som bildades 2008. Den är ersatt av en egenmäktig styrelse som tycker att den har rätt att göra som den vill utan insyn och transparens. 6 Vad göra?
Markintrång i ideell förening och ev intressekonflikter
<p>Den ideella föreningen X (citat ur stadgan:) "har bildats för att äga och förvalta fastigheterna Y1 och Y2 som Z testamenterade till sina syskonbarn. På Y1 står huvudbyggnad, på Y2 ett båthus. Fastigheterna gränsar till varandra, beskattas som en enda fastighet, och ligger utanför planlagt område. Vid gränsvisning framgick att grannen sedan flera år anlagt ca 2 meter bred gräsmatta in på föreningens mark, längs den gemensamma gränsen. Kommande föreningsstämma ska ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtagas mot grannens intrång. Vi menar att: 1. Avstå från att beivra/påtala grannens intrång på föreningens mark kan likställas med ett godkännande, vilket strider mot stadgans "att äga och förvalta". God förvaltning kan inte innefatta ett medvetet avstående av markområden. 2. Ett antal medlemmar anför önskan om god relation till grannen som skäl till att inte vidta åtgärder. Vi menar att dessa bör anses jäviga, då de anför egna intressen, vilka är i konflikt med föreningens. 1. Hur ser ni på vårt resonemang? 2. Om stämmans majoritet beslutar att inte vidta åtgärder, överväger vi att klandra beslutet till Tingsrätten. Vilka är oddsen att vinna gehör? 3. Grannen har skrifligt meddelat att han "självklart ska respektera gränsen" men efterlever inte sitt löfte. Vilka åtgärder kan då vidtas? 4. Kan vi ensidigt resa ett Gunnebostaket längs gränsen, som vi underhåller från föreningens mark?</p>
Beslut om utökad öppenhet i ideell förening
<p>I en ideell förening har en motion inkommit där motionären vill att årsmötet skall besluta om att styrelseprotokollen skall delges medlemmarna efter varje styrelsemöte för att öka insynen och delaktighet bland medlemmarna. Vet ni vad som gäller? Kan styrelse svara nekande och vilka ev följderna kan uppkomma då? Kan årsmötet besluta ja i frågan.</p>
Tvist mellan aktieägare, värdeöverföringar och lån
Hej Jag har ett antal olika frågor: - Jag är delägare till 50% i ett aktiebolag och det finns inget aktieägaravtal eller VD instruktion bara en registrering på Bolagsverket att den andra delägaren är VD. Kan den andra delägaren bestämma vilka som jobbar och företräder firman utan mitt godkännande? Kan den andra delägaren undanhålla information för mig och vägra ge mig inloggningen till min mailadress och infomailadressen i firman? - Den andra delägaren har löpande tagit ut kapital ur firman utan mitt godkännande gällande en inlåning för att betala privat banklån. Den andra delägaren har inte betalat tillbaka till firman. Jag tog ut pengar ur firman och sparade ett par tusenlappar på bankkontot då polisanmälde den andra delägaren mig för att ha tömt företaget och förskingring. Jag förde tillbaka pengarna inom ett par timmar dock var det en helg emellan så pengarna var på kontot på måndagen igen. Ingen förlust för företaget. Är den andra delägarens agerande lagligt korrekt? - I en dialog om ett event som jag reda på så skriver jag att antingen går vi tillsammans som ägare till firma eller så talar jag om hur den andra delägaren sköter firman bara fakta finns ingen mer information vare sig om det skulle vara negativt eller positivt är det att se som utpressning och hot? - Jag har betalat kostnaden för den andra delägarens bil, försäkringar mm via ett annat företag men den andra delägaren vill inte betala tillbaka till den andra firman då det är att se som lån är det laglig
Kompanjon tog ut pengar från bolaget – kan jag polisanmäla och lämna företaget?
Hej! Min kompanjon tog ut massa pengar från bolaget via privata överföringar till sig själv och bankomat, när jag hittade det tvingade jag honom lämna tillbaka pengarna, vilket han nu gjorde (ca 400 tusen kronor) Dock känner jag att jag inte vill jobba vidare med denna människa och vill hitta en väg ut från företaget, jag äger 30%. Kan jag anmälla honom för hans brott eller använda det som argument på något sätt? Han är otroligt dåligt i att uppfylla hans del av arbetet också.
Tvångsinlösen aktier eller konkurrerande verksamhet
Hej! Jag driver sedan 2008 en Trafikskola där vi är 3st delägare. Jag har sedan 4år tillbaks sagt till mina kollegor att jag vill bli utköpt p.g.a dåliga beslut samt stora brister i engagemanget som har resulterat i både missnöjda kunder samt en lägre omsättning. De vägrar att köpa ut mig då de inte tycker att de skulle tjäna på det. Vi har mycket kapital bundet i inventarier såsom bilar och lokalen. Jag tänker om det är möjligt för mig att säga upp mig samt gå ur styrelsen och sedan starta en konkurrerande verksamhet, alt. stämma mina delägarkollegor i Tingsrätten då jag har mycket bevisning för att de inte gör sitt jobb tillfredsställande, både enligt de regler vi är tvungna att följa som Trafikskola, samt missnöjda kunder. Går det att få till en tvångsinlösen av aktierna tror ni ? Jag har försökt sälja min andel till 2 olika personer, och båda har tackat nej med hänvisning till att de inte vill driva verksamhet med just mina kollegor.
Brott när ordförande för BRF ej lämnar ut medlemsförteckningen
Hej! Min fråga gäller medlemsförteckningen i en bostadsrättsförening. Den är offentlig handling och den som vill se den kan få göra det. Vidare är föreningen skyldig att föra en aktuell medlemsförteckning för medlem/medlemmar som träder in eller ur utan dröjsmål. Jag kontaktade ordföranden för bostadsrättsföreningen men han vill inte låta mig se medlemsförteckningen och inte heller vill ordföranden föra en aktuell medlemsförteckning. Han är medveten om vad lagen säger men vill inte följa det vilket gör att han bär ett personligt ansvar för det beslut han har fattat. Så jag tänkte polisanmäla honom och inte föreningen. Vad jag kan förstå kan det rubriceras som egenmäktigt förfarande. Min fråga är: 1) har jag tolkat lagen korrekt att det ordföranden gör kan rubriceras som egenmäktigt förfarande? 2) På polisens webbsida för polisanmälan hittar jag inte en lämplig rubrik för egenmäktigt förfarande. Vet ni vilken rubrik jag ska välja i fall om brottet ska anmälas enligt egenmäktig förfarande. I övrigt är jag tacksam för mer info om vilken brottsrubricering är lämplig för det fallet och vilken rubrik jag kan välja på polisens hemsida för polisanmälan av ärendet. Jag vill enbart bli kontaktad genom mitt mail
Förutsättningar för serveringstillstånd
Min fru var tidigare hälftenägare i ett AB i restaurangbranschen. I okt 2025 begärde de företaget i konkurs, efterlämnade bl.a. en mindre skatteskuld och ett mindre, solidariskt borgensåtagande. Min hustru startade under våren 2025 ett nytt aktiebolag – X - i samma bransch, nu tillsammans med sitt syskon, båda med 50 % aktieinnehav (125 aktier vardera) och med mig som styrelsesuppleant. Efter att ha ansökt om serveringstillstånd till kommunens förvaltning, fick X avslag, med huvudsaklig anledning de ovan angivna skulderna. Vi gjorde då en del förändringar i företaget: Min hustru avyttrade 124 aktier till sitt syskon och 1 till mig, hon fick ingen funktion i företaget, skulle enbart vara anställd som kock. Jag blev vd och s-suppleant och syskonet styrelseordförande. X ansökte på nytt om serveringstillstånd men fick återigen avslag, denna gång med följande argument: 1/ Tidigare åberopade skäl kvarstod 2/ Jag ansågs agera som bulvan 3/ Min hustrus tidigare misskötsel av ekonomin spillde över på mig 2 och 3 skulle enligt kommunen fortsatt gälla även om min hustru helt togs bort från företaget eftersom vi var gifta och hade gemensam ekonomi!? Skulle en lösning enligt följande kunna ge möjlighet till ett serveringstillstånd: 1/ X säljs till en utomstående person som förvärvar aktiemajoriteten och blir styrelseordförande 2/ Syskonet blir minoritetsägare och styrelsesuppleant 3/ Jag anställs som vd, inga aktier 4/ Hustrun anställs som kock, inga aktier Eller finns andra lösningar?
Personligt betalningsansvar för aktieägare – huvudregel och undantag
Hej jag har sålt en produkt som vi har tagit 12 % moms för då det var det vi trodde gällde. Nu kan det vara så att skatteverket gör en ny bedömning och tycker att det skall vara 25 % och då även kräva mitt aktiebolag på 25 % retroaktivt. Detta skulle betyda konkurs för mitt bolag. Om mitt aktibolag går i konkurs får momsskulder,kan de då utmäta mina personliga pengar, hus, bil osv?
Fastställande av uttaxeringsbelopp för vägförening
Hej. Jag är ordförande i en samfällighetsförening (väg). Alla vi medlemmar har (sedan stormöte i byn 1997) kommit överens om att vi solidariskt tar ut en enhetstaxa av varje medlem (alla betalar årsavgift, lika summa). Detta kom sig av att byns karaktär har ändrats från ett tidigare främst jordbruksby till en där alla jobbar på annat håll & enbart har boende/fritidshus i byn. Alla ansåg då att andelstal blir missvisande och orättvist då t.ex. vissa fritidshus med lång vägsträcka hade så höga andelstal att de fick stå för en oproportionerligt stor del av kostnaden. Vi tolkade det då utifrån lydelsen i SFS (1973:1150) 42§ Om ej annat föreskrives i stadgarna, uttaxeras medlemmarnas bidrag.... - att vi kunde skriva in i stadgarna att: En årlig enhetstaxa är föreningens normala uttaxeringsmetod, och att storleken bestäms årligen av medlemmarna på ordinarie årsstämma. Nu har vi fått in ett par nya medlemmar som hävdar att detta är olagligt och att uttaxering ENDAST FÅR ske baserat på andelstal enl. Anläggningslagen (1973:1149). Stämmer detta? Om så är fallet, är det då möjligt/lagligt att kringgå detta, t.ex. omformulera lydelsen i stadgarna så att det istället kanske inte står "uttaxera" utan kanske att föreningen tar ut en årsavgift/medlemsavgift? Tack.
Visar 1-10 av 1738 resultat