Likabehandling i aktiebolag

2021-03-27 i Bolag
FRÅGA |HejVi är fyra stycken som startar ett aktiebolag de tre andra delägarna kommer äga sin del i detta genom befintliga bolag. Jag har inget bolag utan kommer få köpa in mig i det gemensamma nystartade bolaget privat finns det risker för mig som inte de andra ägarna har i detta sett?Med vänlig hälsning,
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För aktiebolag gäller likhetsprincipen (4 kap. 1 § aktiebolagslagen). Av lagen följer att alla aktier har lika rätt men det förstås även som att alla aktieägare har lika rätt. Alla aktieägare ska således behandlas lika. Det innebär att en skillnad inte ska göras beroende på om aktieägaren är en fysisk person eller en juridisk person.Vänliga hälsningar,

Rösträtt i brf vid ägaridentitet

2021-03-25 i Föreningar
FRÅGA |Rösträtt i en äkta bostadsrättsförening.Vi bor i en Brf i en lägenhet. Vi har 1 röst. Vissa familjer har 2 lägenheter. Betyder det att de då har 2 röster? Ibland äger maken den ena och frun den andra. Betyder det att de då kan ha var sin röst? Om makarna t ex är skilda, men bor i samma hus, ser jag det som naturligt att de då har var sin röst. Men om man är gift och äger 2 lägenheter, bör det inte då betraktas att man ändå bara har 1 röst?Tacksam för svar.
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem som har rösträtt i en bostadsrättsföreningen regleras dels i bostadsrättslagen (BRL) och lagen om ekonomiska föreningar (LEF), dels (i vissa fall) i föreningens stadgar.Huvudregeln, som stadgas i LEF och BrL, är en röst per medlem, men maximalt en röst per lägenhet (6 kap 3 § LEF och 9 kap 14 § BRL). Detta innebär att om en person äger två bostadsrätter, får han eller hon endast rösta en gång. Däremot ger lagtexten ger inget uttryckligt svar på huruvida två personer som samäger två bostadsrätter (s.k. ägaridentitet) ska få en eller två röster. Den allmänna uppfattningen verkar dock vara att att de endast får en röst. Det bör dock noteras att det i föreningens stadgar kan innehålla andra eller mer detaljerade regler. Om så är fallet, ska dessa regler tillämpas istället (6 kap 3 § LEF). Hoppas du är nöjd med ditt svar!Vänliga hälsningar

Ändring av andelstal i en bostadsrättsförening

2021-03-24 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Vi har köpt vår bostadsrätt för 2 år sedan och flyttade in april 2019. Föreningen var då relativt nybildad och enl ekonomiska planen skulle vår lägenhetsyta uppgå till 93 kvm. Andelstalen för samtliga lägenheter avspeglade då inte exakt den uppgivna ytans andel av totala arean. Sannolikt fanns det andra variabler som påverkade andelstalen. Men utgångspunkten bör ha varit 93 kvm. Vi köpte lägenheten av en person som i sin tur köpt lägenheten som första ägare ett halvår tidigare. I mäklarprospektet framgick då att arean uppgick till 88,5 kvm. När vi sen lät mäta upp lägenheten visade det sig att ytan bara var 85 kvm. Vi tog upp detta med säljaren och fick en reduktion på priset. Vi menar ändå att avgiften för vår lägenhet bygger på en felaktig area. Vi har jämfört vår lägenhet med en liknande lägenhet med samma yta och placering i huset och då skiljer avgiften med ca 400 kr per månad. Eftersom avgifterna ska höjas med 2 % per år så växer skillnaden i avgift framöver. Vi har nu tagit upp detta med styrelsen och begärt ändring av vår avgift/andelstal. Styrelsen har avslagit vår begäran och hänvisar till den ekonomiska planen och att vi därmed hade kännedom om andelstalet. Hur ser du på den juridiska möjligheten att ändra andelstalet och därmed avgiften, så att den blir densamma som andra lägenheters som är av samma storlek och jämförbar i övrigt
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du bor i en bostadsrättsförening och undrar huruvida det är möjligt att kunna få till en ändring av andelstalet mot bakgrund av det som har beskrivits enligt ovan. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är bostadsrättslagen (BRL).Det ska inledningsvis framhållas att det inte är helt ovanligt att två lika stora objekt i en bostadsrättsförening har olika stora andelstal. I din ärendebeskrivning uppger du att den andra lägenheten är "av samma storlek och jämförbar i övrigt". Exakt hur det ska tolkas bereder vissa svårigheter. Men fastställandet av andelstalen sker vid bildandet av en bostadsrättsförening och på grundval av flertalet faktorer. Hänsyn tas bland annat till lägenheternas beskaffenhet (skick vid ombildning), våningsplan, väderstreck (det vill säga ljusinsläpp), tillgång till hiss och annat dylikt. Även förekomsten av balkonger, öppna spisar, extra toalett och/eller badrum är sådant som inte sällan tas i beaktande. Vidare ska det noteras andelstalen brukar spegla de ursprungliga insatserna från tidpunkten för föreningens bildande. Skulle däremot ditt objekt och den ovan refererade lägenheten, givet det nu sagda, vara helt identiska går det naturligtvis att argumentera för att styrelsen borde justera andelstalen. Men om så är fallet kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. I det här sammanhanget får det inte heller glömmas bort att det i själva verket kan vara så att det är den andra lägenhetsinnehavaren som betalar en för låg månadsavgift.Men oaktat ovanstående är detta i grunden en intern föreningsangelägenhet som vid olösliga meningsskiljaktigheter behöver hänskjutas till årsstämman för votering och i förekommande fall även till hyresnämnden. Jfr 9 kap. 16 § 1 st. 1 p. BRL i vilket det sägs att om ett beslut innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna ska samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.När det sedan gäller styrelsens invändning avseende din onda tro kan följande anföras. Enligt min mening torde styrelsen dessvärre ha fog för sin avtalsrättsliga bedömning. Andelstalen var upptagna i den ekonomiska planen som fanns tillgänglig vid tidpunkten för ditt förvärv. Det ankommer likaledes på fastighetsmäklaren att tillhandahålla en erforderlig objektsbeskrivning enligt 18 § 3 st. fastighetsmäklarlagen. Objektsbeskrivningen ska bland annat innehålla uppgift om bostadsrättsföreningens namn, andelstal, lägenhetens nummer, storlek och årsavgift. Mäklaren ska härutöver tillhandahålla den senast tillgängliga årsredovisningen för bostadsrättsföreningen samt föreningens registrerade stadgar. Ditt medlemskap i bostadsrättsföreningen vilar således i mångt och mycket på avtalsrättslig grund och avtalsinnehållet anses utgöras av stadgarna och annan relevant dokumentation tillhörig föreningen. Slutsatsen blir därför att det torde bli ganska svårt för dig att få till en ändring utan styrelsens alternativt årsstämmans goda vilja. Det ska dock påpekas att frågan är möjlig att få överprövad av en domstol, men det är förutom en viss kostnadsrisk även förenat med betydande svårigheter i det här fallet. Det krävs nämligen i regel att det ifrågavarande andelstalet avviker kraftigt från vad som objektivt sett torde vara skäligt, vilket jag menar, utifrån din ärendebeskrivning, inte kan göras gällande här. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Utesluten ur en idrottsförening på felaktiga grunder och baktalad av styrelsen, vad gäller?

2021-03-22 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Jag uteslöts februari 2016 från den idrottsförening jag tillhör. Styrelsen hade begått kränkande särbehandling av mig och min tävlingspartner.Riksidrottsförbundet frikände mig/oss och krävde att föreningen skulle häva uteslutningen omgående.Först april 2019 kom en kryptiskt formulerad ursäkt från styrelsen , de tog inte ansvar för vad de gjort mot mig utan skriver i ursäkten att högre instans inte godkänt deras uteslutning och erbjöd mig åter att bli medlem i föreningen . Styrelsen vägrar fortfarande samtala med mig och förklara anledningen till uteslutningen . Styrelsen har förstört 3 år av mitt idrottsliv då jag inte har kunnat utöva min idrott på tävlingsnivå, andra närliggande klubbar finns inteDe har också "hängt ut mig " i styrelseprotokollJag har nu med hjälp av kommunen inom kort fått till ett möte med ordföranden i föreningen.Vilka krav kan jag ställa på Styrelsen för det de utsatt mig för?Kan jag kräva att det som handlar om mig och som finns i styrelseprotokoll makuleras?Vad händer om jag polisanmäler styrelsen för kränkande särbehandling ?Trots att styrelsen inte följt kommunens regler för vad som krävs för att erhålla kommunala bidrag har de ändå fått bidrag , vad händer med den delen ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning innehåller många frågor och frågornas beskaffenhet spänner dessutom över flertalet olika rättsområden varför dessa kommer att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas. Du nämner begrepp som kränkande särbehandling och uteslutning, men någon närmare beskrivning av vad som faktiskt har hänt har du inte lämnat (bortsett från själva uteslutningen). Svaren kan därför komma att bli något generella till sin karaktär och jag kommer vidare att utgå ifrån att det rör sig om en ideell förening.Vilka krav kan du ställa på styrelsen?Huruvida du förvärvsarbetar som idrottare, det vill säga om idrottsutövandet utgör din inkomstkälla, går inte riktigt att utläsa av din ärendebeskrivning. Klart är emellertid att du inte har kunnat tävla på tre år. Uteblivna inkomster till följd av fel och försummelse från föreningens sida, antingen genom ett uppsåtligt (avsiktligt) agerande eller av vårdslöshet (oaktsamhet), kan vara ersättningsgilla. Det kan med andra ord möjligen gå att argumentera för att föreningen har ådragit sig ett skadeståndsansvar på grund av det inträffade, men det fordrar naturligtvis en konstaterbar skada, vilken likaledes behöver värderas i pengar för att du ska kunna precisera ditt ersättningsanspråk. I praktiken löses detta inte sällan genom informella samtal alternativt genom regelrätta förlikningsförhandlingar. Framstår spörsmålet som olösligt behöver frågan hänskjutas till allmän domstol (till en tingsrätt som första instans) och prövas i ett ordinärt tvistemål. Men svaret på den här frågan är i mångt och mycket helt beroende av som har hänt.Kan du begära åtkomst till styrelseprotokollen och få vissa uppgifter om dig makulerade?Det korta svaret torde lyda att det inte är möjligt. Här ska inledningsvis framhållas att det saknas en central civilrättslig lagstiftning i Sverige som reglerar ideella föreningar. Många svar får ofta sökas i rättspraxis och avgöras med hänsyn till allmänna föreningsrättsliga principer. I förekommande fall brukar dock analogier göras till vissa bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). I den nyss nämnda lagen sägs förvisso att styrelsens protokoll ska föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt, vilket även torde gälla ideella föreningar, jfr 7 kap. 25 § EFL. Men det är normalt sett inte synonymt med att dessa är offentliga handlingar och därmed berättigar medlemmar till insyn. Det nu sagda gäller i regel även stämmoprotokoll. Den här typen av handlingar utgör således endast interndokumentation hos styrelsen, jfr 6 kap. 39-40 §§ EFL.Vad händer om du skulle anmäla styrelsen för kränkande särbehandling?Förmodligen ingenting. Tyvärr. Kränkande särbehandling i sig är nämligen inget brott. Däremot utgör det en civilrättslig överträdelse och kan berättiga dig till diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen (DiskrL) alternativt till kränkningsersättning enligt skadeståndslagen (SkL).Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder utgör de sju diskrimineringsgrunder som återfinns i svensk rätt, 1 kap. 1 § DiskrL. Listan är uttömmande varför en åtgärd som förvisso kan vara ägnad att missgynna någon men som inte är hänförlig till någon av de nyss nämnda diskrimineringsgrunderna inte är att betrakta som diskriminering i lagens mening. Diskriminering förutsätter alltså ett tydligt samband mellan det aktuella beslutet om uteslutning (själva missgynnandet) och diskrimineringsgrunden, 1 kap. 4 § DiskrL. Utifrån den begränsade information som finns tillgänglig i nuläget finns det enligt min mening ingenting som tyder på att någon diskriminering skulle ha skett.När det sedan gäller den skadeståndsrättsliga bedömningen kan följande anföras. Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär, 2 kap. 3 § SkL. Kränkning är en ideell skada, det vill säga en skada som inte kräver att en fysisk skada har uppkommit. Bestämmelsen tar även sikte på psykiska men. Det ska dock uppmärksammas att utdömande av kränkningsersättning i grunden kräver en brottslig gärning, men i praxis har stundtals sådan ersättning tillerkänts den skadelidande trots att gärningsmannen (skadevållaren) inte har dömts för brottet. Exakt vad som har hänt är som sagt för mig ovisst, men det brott som torde ligga närmast till hands i ditt fall är förtal enligt brottsbalken (BrB). Den aktuella brottsbeskrivningen kommer därför att gås igenom relativt grundligt eftersom min bedömning är att du torde ha störst chans att lyckas med detta givet att styrelsen, såsom du beskriver det, har häng ut dig. Förtal, vad gäller? I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter.Om det har lämnats en uppgift till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Om så har varit fallet här kan jag inte uttala mig om, men mot bakgrund av att Riksidrottsförbundet valde att ogiltigförklara uteslutningen framstår det som osannolikt. Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket är något ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte kommer att rymmas inom den ovan angivna brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § 1 st. BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Men huruvida det verkligen är något brott begånget mot dig låter jag vara osagt i skrivande stund.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Kan (ska) du göra en polisanmälan?Förtal är brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket stadgas i 5 kap. 5 § 1 st. BrB där det bland annat sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden (du) själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning hos polisen. Sammanfattningsvis kommer du med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv varför det korta svaret på den här frågan är att du naturligtvis alltid har rätt att göra en polisanmälan, men att denna förmodligen inte kommer att resultera i någon förundersökning.De kommunala bidragen, vad gäller?Den här delen är ingenting som kommer att få någon bäring på den rättsliga bedömningen avseende din uteslutning och/eller din rätt till ersättning alternativt möjligheten att nå framgång med ett eget åtal i domstol. Frågan kommer därför att lämnas därhän. Min generellt kan sägas att kommunen naturligtvis bör underrättas om eventuella oegentligheter kring de erhållna kommunala bidragen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Har jag rösträtt i en ekonomisk förening som min bostadsrättsförening är medlem i?

2021-03-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej! En ekonomisk förening har som medlemmar fyra olika bostadsrättsföreningar och har som ändamål, att förvalta en gemensamhetslokal, vilken medlemmarna och de boende i medlemmarnas hus äger nyttja. Ekonomiska föreningens styrelse utgörs av två representanter fr vardera brf (en ordinarie och en suppleant). Kallelse till årsstämma skall enl stadgarna ske så här: Kallelse till årsstämma ska ske genom brev med posten eller e-post. Styrelsens ledamöter och suppleanter kallas personligen. Min fråga är:Skall alla boende (medlemmar i resp brf) kallas till årsstämman, eller vem skall kallas?Jag tolkar stadgarna som att samtliga boende i de fyra föreningarnas hus skall kallas till årsstämman. Styrelsen för ekonomiska föreningen menar, att man bara kallar representanterna för varje brf, alltså de som ingår i ek föreningens styrelse. Helt horribelt anser jag och då jag sedan frågar vem som ger styrelsen ansvarsfrihet, får jag inget svar. Tacksam för en juridisk synpunkt på denna situation hälsar Helge Johansson Stenunge Allé 21 i Stenungsund 070-645 95 89
Anton Hansson |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga så att det är bostadsrättsföreningarna som är medlemmar i den ekonomiska föreningen som har gemensamhetslokalen. I mitt svar nedan kommer jag ge ett generellt svar för vad som gäller vid årsstämma i en ekonomisk förening, eftersom att jag inte har koll på den ekonomiska föreningens stadgar i ditt fall.Aktuella lagar Reglerna om ekonomiska föreningar finns i lagen om ekonomiska föreningar (FL). Mitt svar kommer utgå ifrån denna lagen. Reglerna som gäller för ekonomiska föreningar gäller i många fall även bostadsrättsföreningar (Bostadsrättslagen 1 kap. 1 §) Vilka är medlemmar i den ekonomiska föreningen?Jag förstår utifrån din fråga att det är bostadsrättsföreningarna som är medlemmar i den ekonomiska föreningen som har gemensamhetslokalen. Vilka som är medlemmar i en förening har stor betydelse när det gäller rätten att delta vid och rösta vid årsstämman enligt lagens bestämmelser.Medlemmarna i en föreningen ska finnas med i ett register som styrelsen är ansvarig för (FL 5 kap. 1 §). Detta för att på ett enkelt sätt hålla koll på föreningens medlemmar. Vem får delta och rösta vid årsstämma?Vid årsstämman så får medlemmarna i föreningen delta och rösta (FL 6 kap. 1-2 §). Detta innebär utifrån min tolkning av din situation att det är varje bostadsrättsförening som har rätt att delta och rösta, eftersom att det är bostadsrättsföreningarna som är medlemmar i den ekonomiska föreningen. Det skulle innebära att det är en representant för bostadsrättsföreningarnas styrelser som troligen kommer representera din bostadsrättsförening på den ekonomiska föreningens stämma. Eftersom att det är styrelsen i din bostadsrättsförening som ska ansvara för bostadsrättsföreningens angelägenheter (FL 7 kap. 4 §) Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad händer med ett handelsbolag om en av bolagsmännen avlider?

2021-03-24 i Bolag
FRÅGA |Min hustru och jag äger tillsammans ett handelsbolag. Vi har äktenskapsförord. Vad händer om jag dör?Bolaget likvideras ju- vad händer med bolagets behållning vid tillfället?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningPrecis som du själv är inne på i din fråga är huvudregeln att handelsbolaget ska träda i likvidation om någon av bolagsmännen avlider (2 kap. 26 § lagen om handelsbolag och enkla bolag). Likvidation innebär att bolagets tillgångar säljs och skulderna betalas av (2 kap. 33 § lagen om handelsbolag och enkla bolag). Det eventuella överskott som därefter finns ska fördelas mellan delägarna. Huvudregeln är att överskottet fördelas lika mellan delägarna. Om det finns annat avtalat är en likadelning gäller det (2 kap. 32 § lagen om handelsbolag och enkla bolag, med hänvisning till 8 § samma lag).I det fall du beskriver innebär det att huvudregeln är att bolaget ska träda i likvidation, skulderna ska betalas och eventuellt överskott ska fördelas mellan din fru och dödsboet efter dig. Normalt sett när den som är gift avlider ska det göras en bodelning. Bodelning krävs däremot inte om all egendom är enskild. Hur det är i ert fall vet jag inte; det beror på vad som stadgas i ert äktenskapsförord. Ska det inte ske någon bodelning på grund av att all er egendom är enskild kommer det överskott som gått till dödsboet att utgöra en del av kvarlåtenskapen efter dig som kan fördelas som arv, efter betalning av dina skulder.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Värdeöverföringar, lån och närståendetransaktioner i aktiebolag

2021-03-23 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har ett aktiebolag med ganska mycket pengar som inte används till något, ca 3 mkr. Jag skulle vilja låna ut dem till mig som privatperson, men det vet jag ju är olagligt. Däremot, skulle det vara lagligt att gå runt lagen genom att från mitt aktiebolag låna ut pengarna till en kompis aktiebolag, vi skriver bara ett låneavtal utan att specificera till vad. Sen lånar min kompis aktiebolag ut pengarna till mig som privatperson. Detta är såklart ett sätt att gå runt lagen, men är det olagligt?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL). Vad gäller olika typer av värdeöverföringar från aktiebolag, finns regler härom i ABL 17-21 kap. Reglerna är till stor del till för att skydda borgenärer, det vill säga fordringsägare eller sådana som bolaget har skulder till. Tanken med reglerna är att kapitalet i bolaget ska stanna kvar i bolaget, för att bolaget ska kunna betala de skulder som de har till olika borgenärer. Genom reglerna i ABL 17-21 kap förhindras därför olika typer av transaktioner, som på olika sätt skulle kunna vara illojala mot en borgenär.Till att börja med är de så kallade låneförbudsreglerna i 21 kap ABL inte tillämpliga i detta fall, eftersom penninglånet ska ske till aktieägare i bolaget, den som tillhör ledningen i bolaget, den som är släkt med aktieägare eller någon i ledningen, eller liknande (21 kap 1 § ABL) för att reglerna ska bli tillämpliga. Eftersom din vän inte omfattas av någon av dessa kategorier, är låneförbuden alltså inte tillämpliga. I sammanhanget bör det dock sägas att domstolar i Sverige i vissa fall tillämpar regler analogt. Detta innebär att en regel tillämpas, trots att situationen i fråga egentligen inte omfattas av den aktuella regelns ordalydelse. Detta görs exempelvis för att kringgåenden av lag inte ska kunna vara möjliga (se bland annat Högsta domstolens resonemang i NJA 1995 s 742). Att genomföra en sådan transaktion som du vill genomföra, kan komma att uppfattas som ett sådant kringgående av lagen, vilket kan leda till att en domstol tillämpar reglerna i 21 kap ABL analogt. Du och/eller din vän kan då bli återbäringsskyldiga för lånet (21 kap 11 § ABL) och/eller skadeståndsskyldiga mot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Värdeöverföringsreglerna i 17 kap ABL kan också sätta gränser för vad som är tillåtet i ditt fall. Med värdeöverföring enligt 17 kap ABL avses bland annat sådana affärshändelser som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (ABL 17 kap 1 §). En sådan affärshändelse kan vara exempelvis lån och gåva, som resulterar i att bolagets förmögenhet minskar, utan att den har affärsmässig karaktär, det vill säga att den inte har någon specifik koppling till bolagets affärsmässiga verksamhet. I ditt fall tycks ett sådant lån till ett annat bolag som du vill göra, vara en sådan värdeöverföring som omfattas av värdeöverföringsbestämmelserna. En sådan värdeöverföring får endast äga rum 1) om det efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital, samt 2) om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (17 kap 3 § ABL). Med andra ord krävs det innan en sådan värdeöverföring genomförs, att man noga analyserar bolagets ekonomiska ställning, för att vara säker på att kraven i bestämmelsen uppfylls. Bestämmelsen är krånglig att förstå, varför jag rekommenderar dig att låta en revisor göra bedömningen om du skulle vilja genomföra transaktionen. Om en värdeöverföring sker i strid med 17 kap 3 §, kan du och din vän annars bli ansvariga för att återbära värdeöverföringen till bolaget (17 kap 6-7 §§ ABL) och du och din vän kan dessutom bli skadeståndsskyldiga gentemot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Det finns sammanfattningsvis flertalet risker med att genomföra den typ av transaktion som du vill göra. Om en värdeöverföring skulle ske i strid med bestämmelserna ovan, kan du i flera fall bli både återbärings- och skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig därför att noga undersöka de fallgropar som kan finnas, innan du genomför en transaktion av den här typen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får jag ge gåva till mitt aktiebolag?

2021-03-18 i Bolag
FRÅGA |HejJag äger två fastigheter privat. De är båda fritidshus. Det ena hyr jag ut men jag vill äga det som jag hyr ut genom mitt aktiebolag. Kan jag ge fastigheten i gåva till mitt aktiebolag eller hur går jag bäst till väga?Jag har privata lån på den fastigheten.
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om givaren är ägare av aktiebolaget är gåvan att anse som aktieägartillskottEftersom du samtidigt är ägare av aktiebolaget kommer inte överlåtelsen att räknas som gåva, utan som aktieägartillskott. Detta beror på att det inte sker någon förmögenhetsöverföring då transaktionen inte berikar någon annan, utan endast dig. I denna situation aktualiseras skattereglerna. I ditt fall utgår jag ifrån att aktieägartillskottet är ovillkorat då jag presumerar att inte uppställs krav på återbetalning. Huvudregeln är då att tillskottet inte är en skattepliktig inkomst för ditt aktiebolag. Du har dock i egenskap av utgivare inte avdragsrätt vid den löpande beskattningen, men får dock räkna med värdet som en del av anskaffningsutgiften för aktierna i ditt bolag (Skatteverket). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma med en ny fråga!Vänligen,