Kan man bli ordförande i en bostadsrättsförening om man har fått skuldsanering?

2019-11-10 i Föreningar
FRÅGA |Kan man bli ordförande i bostadsrättsförening om man är under skuldsanering
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller bostadsrättsföreningens ledning tillämpas reglerna i 7 kap. lagen om ekonomiska föreningar (9 kap. 12 § bostadsrättslagen). Där finns regler om hinder mot att vara styrelseledamot (inklusive ordförande). Den som är underårig, är försatt i konkurs, har förvaltare enligt föräldrabalken eller har näringsförbud får inte vara styrelseledamot (7 kap. 10 § lagen om ekonomiska föreningar). Det finns ingen regel som säger att en person under skuldsanering inte får vara ledamot i styrelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Ska resultat-och balansräkning fastställas på årsmötet för en ideell förening?

2019-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Ideell föreningSka årsmötet fastställa resultat- och balansräkning för gångna året?Eller presenterar styrelsen detta och låter sedan revisorerna föreslå ansvarsfrihet och mötet beviljardetta?I aktiebolag ska resultat- och balansräkning fastställas på årsmötet
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen specifik lag som reglerar ideella föreningar. Föreningens stadgar bör innehålla riktlinjer för hur årsmötet ska genomföras. På årsmötet ska resultat-och balansräkning för det gångna året fastställas. Därefter tar styrelsen upp frågan om ansvarsfrihet varpå det röstas om styrelsen ska bli beviljad ansvarsfrihet eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig om du har fler frågor eller funderingar!Med vänliga hälsningar,

Vem kan vara medlem i en ideell förening?

2019-10-06 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag under om man startar en ideell förening med politiska aktivitet vilka kan vara medlemmar dvs ålder.
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga Jag har tolkat din fråga som att du undrar om det finns några åldersgränser för medlemmar i ideella föreningar. Det finns ingen lag om ideella föreningar och alltså inga regler om vem som får vara medlem. Det finns dock regler om omyndiga personers (personer under 18 år) rätt att ingå avtal och andra förpliktelser (9 kap. föräldrabalken, FB). Jag kommer att utgå från dessa regler i mitt svar. Personer under 18 år får som huvudregel inte ingå avtalPersoner under 18 år är omyndiga och saknar rättshandlingsförmåga (9 kap. 1 § FB). Det betyder att en person under 18 år inte kan ingå avtal eller andra förpliktelser utan föräldrarnas samtycke. Huvudregeln är att båda föräldrarna måste samtycka om de har gemensam vårdnad. Att bli medlem i en ideell förening kan tänkas vara en sådan förpliktelse som föräldrarna måste samtycka till. Särskilt om föreningen tar ut en avgift för medlemskapet. Medlemskapet innebär då en sådan ekonomisk förpliktelse som den omyndige inte själv kan ingå.Avtal utan ekonomiska risker kan vara undantagnaRegeln om att omyndiga inte får ingå avtal syftar till att skydda personer under 18 år mot ofördelaktiga ekonomiska följder. Ett avtal utan ekonomiska risker eller andra ofördelaktiga villkor bör alltså kunna ingås utan föräldrarnas samtycke. Detta om avtalet uteslutande är till den omyndiges fördel. Ett medlemskap i en ideell föreningen utan avgift skulle kunna vara ett sådant avtal. Man måste dock titta på medlemskapet som helhet, till exempel om det innebär andra ofördelaktiga följder och vilka fördelar som den omyndige får ut av medlemskapet. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!

Katt som gör behov i rabatt

2019-09-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Är en bostadsrättsförenings stadgar starkare än lagen, eller djurrättslagar?Kan en bostadsrättsförening kräva att jag som har en utekatt måste koppla denne och rasta den som om det vore en hund? Utekatter har väl rätt enligt lag att vistas utepå egen hand? Min katt har gps med tillhörade app i telefonen så jag kan se alla platser han vistas på live, och är ute på kvällar mellan 18 - 22. Gnälliga grannar pratar om stadgar och att han ibland bajsar i rabatten. (Vi är ganska nyinflyttade och han har väl rätt att sätta revir?)Han har toalett hemma så det är inte så att jag "rastar" honom ute. Skulle gärna vilja veta vad som gäller så man kan informera dem ifall de har fel samt få slut på onödigt gnäll.Vi tar otroligt väl hand om vår utekatt och har en bra rutin med utevistelse och tillsyn. Skog och grönområden finns nära och det är där han är mest.Här är en länk till "Vi i villa" som jag läst, men det känns mer som en tolkning.https://www.viivilla.se/djurliv/regler-och-lagar-for-utekatten/Oerhört tacksam för svar.Med vänliga hälsningar
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt lagen om tillsyn över katter och hundar står i 1 § att katter ska hållas på ett sådant sätt så att de, med hänsyn till deras natur, inte vållar skador eller avsevärda olägenheter. Man kan knappast kalla bajs i rabatten för en skada utan kanske snarare en olägenhet men inte heller där kan det anses att det skulle vara en avsevärd olägenhet som skulle motivera att katten inte skulle ha rätt att vara utomhus och röra sig fritt. Enligt bostadsrättslagen 9 kap 5 § så ska stadgarna innehålla uppgifter om föreningen. Dessa obligatoriska regler åtsidan kan en förening välja att lägga till stadgar enligt 9 kap. 23 §. Ett förslag ska alltså läggas och antas med två tredjedelar av de röstandes bifall under två efterföljande stämmor. Du kan säkert se att Det är ett tämligen långt och seriöst förfarande som är ägnat att handla om driften och skötseln av föreningen, inte att belägga en kattägare med koppelförbud. Det kan tänkas bli högst oklart hur man skulle sköta detta i praktiken. Hur ska det bevisas att just din katt bajsat i rabatten till exempel? Det faller på sin egen orimlighet. Det bästa är såklart att ni försöker samarbeta med grannarna, för det är ju tydligt att de upplever en olägenhet! Om det finns omkringliggande natur så kan ju katten lika gärna gå och sköta sina behov där. Kom med förslag om hur man kan göra det mindre attraktivt för katten att gå till rabatterna blir mitt råd och förslag! Juridiskt sett har inte dina grannar några större chanser att få igenom något förbud. Hoppas det löser sig till det bästa och lycka till!

Beslut i samfällighetsförening

2019-11-04 i Föreningar
FRÅGA |Jag och min man har blivit fast boende i ett sommarstugeområde där det finns en samfällighetsförening. I tidigare beslut 2004 och 2008 har årsstämman fattat beslut om vägbom vintertid d.v.s. vägbommen skall vara låst även om man är i området - inga fast boende fanns då i området när beslutet togs. Nu är vi en familj och inom 1 år flyttar ytterligare en familj in i detta stugområde som omfattar drygt 30 stugor. Nu råder det oenighet i området gällande bommen, vissa vill att den skall vara låst enligt tidigare beslut, vissa tycker att den skall vara öppen. Självklart är jag då i den grupp som vill ha en öppen bom året runt med hänsyn till tryggheten att ambulans och räddningspersonal snabbt skall kunna ta sig fram. I ett yttrande från räddningstjänsten tycker de att det är direkt olämpligt att ha den låst men som sagt det finns de som tycker att risken för inbrott överväger tryggheten att få hjälp om man behöver.Mina frågor är; Vilka rättigheter har jag som fast boende? Vilka rättigheter har samfällighetsföreningen att fatta beslut i denna typ av frågor? Vilka lagar, förordningar gäller?
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. SamfällighetsföreningFörvaltning av samfällighet kan ske antingen genom delägarförvaltning eller som i ditt fall genom föreningsförvaltning. Regler om detta finns i lag om förvaltning av samfälligheter (SFL).StyrelsebeslutStyrelsen har enligt 38 § SFL rätt att fatta beslut rörande samfällighetens förvaltning med enkel majoritet, dvs. över hälften av närvarande röster. Styrelsens beslut ska enligt 35 § överensstämma med lag, stadgarna och föreningsstämmobeslut. StämmobeslutFöreningsstämman är det högst beslutande organet som såväl styrelse som medlemmar måste rätta sig efter. För de flesta stämmobeslut fordras enkel majoritet av rösterna och för vissa fordras kvalificerad majoritet (två tredjedelar av de angivna rösterna). Vid en föreningsstämma har varje delägare en röst, 12 § SFL. Om era stadgar inte innehåller någon bestämmelse som avviker från detta, gäller likhetsprincipen och ni som fast boende har samma rättigheter som övriga delägare. Vid en omröstning ska alltså er röst väga lika tungt som alla andras.Enligt 19 § SFL ska föreningen vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen ska beaktas i skälig omfattning. Hur avvägningen mellan gemensamma och enskilda intressen ska ske är en bedömningsfråga som får avgöras i det enskilda fallet. En tumregel är att ju större den gemensamma nyttan är, desto allvarligare måste olägenheten för den enskilde vara för att beslutet ska undanröjas. Utifrån denna bestämmelse går det att argumentera för att ni som fast boende har ett enskilt intresse av att hålla bommen öppen och att ni inte ska behöva tåla den olägenhet som en stängd/låst bom innebär. Detta enskilda intresse är främst med hänsyn till er säkerhet, trygghet och möjlighet att tillkalla och få hjälp från räddningstjänst. Till stöd för detta kan ni även presentera det yttrande ni erhållit från räddningstjänsten. Detta enskilda intresse ska sedan vägas mot den gemensamma nyttan, bl.a. risken för inbrott. Det som blir intressant för denna avvägning kan exempelvis vara hur stort skydd mot inbrott en låst bom ger och i vilket område samfälligheten är belägen (dvs. hur exponerat området är för inbrott och brottslighet).Sammanfattning och slutsatsUtgångspunkten är att alla delägares röster ska väga lika tungt vid ett stämmobeslut. Det finns dock ett utrymme för att ett enskilt intresse ska beaktas i skälig omfattning. Som fast boende har ni härom ett intresse av att hålla bommen öppen, bl.a. för att säkerställa att ni kan få hjälp från räddningstjänst. Det är upp till stämman att besluta om detta intresse ska vara avgörande för stämmobeslutet.För det fall stämman beslutar om att bommen ska hållas stängd finns möjlighet för er att klandra stämmobeslutet i domstol, se 53 § SFL. I ett sådant fall är det slutligen domstolen som ska göra avvägningen mellan å ena sidan ert enskilda intresse och å andra sidan det gemensamma intresset av att motverka inbrott. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning.Med vänliga hälsningar,

Avsluta uppdrag som ordförande i ideell förening

2019-10-17 i Föreningar
FRÅGA |HejKan jag som ordförande hoppa av under min pågående mandatperiod i en ideell förening eller finns det någon lag som förhindrar detta?
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I Sverige finns det ingen lag som reglerar ideella föreningar och dess verksamhet. Det som gäller istället är god föreningssed och föreningspraxis. Begreppen finns inte nedskrivna i lagtext, men innefattar normer för hur en förening ska organiseras och verka. Det bör finnas särskild föreningspraxis i er förening som talar om vad som gäller och hur du ska gå tillväga. Om informationen saknas, bör en riktlinje vara att meddela styrelsen samt ge eventuell förklaring till ditt beslut. Sammanfattningsvis finns det kort sagt ingen lag som förhindrar ditt avhopp, utan vad som gäller bör framgå av information från din förening. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur många medlemmar måste kräva extrastämma i bostadsrättsförening?

2019-10-03 i Föreningar
FRÅGA |Extra stämma i bostadsrättsförening.Om vi har 50 bostadsrätter och är 80 medlemmar i vår förening krävs det då 5 eller 8 personer för att kräva en extra stämma?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Styrelsen ska kalla till extra föreningsstämma om minst tio procent av samtliga röstberättigade skriftligen begär det (6 kap. 12 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar). Som huvudregel gäller att varje medlem har en röst. Om flera medlemmar innehar en bostadsrätt gäller dock att de bara har en gemensam röst. Reglerna är dispositiva och annat kan föreskrivas i stadgarna (6 kap. 3 § lag om ekonomiska föreningar). För ert fall torde detta innebära att det krävs fem medlemmar som skriftligen påkallar extra föreningsstämma för att sådan ska hållas.Med vänliga hälsningar

Den ekonomiska föreningens och medlemmarnas bundenhet till det som stadgarna föreskriver

2019-09-15 i Föreningar
FRÅGA |Vi är ett antal medelmmar i en ekonomisk förening som vill lämna föreningen. Enligt våra stadgar så äger föreningens medlemmar 1/30 av föreningen gemensamma resurser. Vår fråga är vad händer med dessa resurser, tvingar föreningen "lösa" ut oss ekonomiskt eller förlorar vi alltihopa vid ett utträde.
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BakgrundVid sidan av lagen om ekonomiska föreningar (EFL) utgör den ekonomiska föreningens stadgar det huvudsakliga underlaget för föreningens verksamhet. Stadgarna bör därför betraktas som det för föreningsbildningen grundläggande avtalet. Den som ansöker om medlemskap i en ekonomisk förening förutsätts ha tagit del av föreningens stadgar och accepterat dess olika bestämmelser. Grundprincipen är därför att medlemmarna är bundna av stadgarna och skyldiga att uppfylla de förpliktelser som stadgarna föreskriver.3 kap 1 § EFL anger vilka uppgifter som föreningens stadgar måste innehålla. Det är dock möjligt att reglera ett flertal andra förhållanden i stadgarna, utöver de obligatoriska som anges i 3 kap 1 § EFL. En del av EFL:s bestämmelser är dispositiva och det är på så sätt möjligt att i stadgarna ha en reglering som avviker från de dispositiva bestämmelserna. EFL föreskriver inget om föreningens gemensamma resurser och äganderätten till dessa. Detta innebär att det som står i stadgarna ifråga om resurserna är det som gäller.I ert fallSvaret på din fråga beror till stor del på vad som föreskrivs i stadgarna. Ifall det ifråga om äganderätt till resurserna endast finns en bestämmelse i stadgarna (föreningens medlemmar äger 1/30 av föreningens gemensamma resurser) skulle jag tolka den bestämmelsen enligt följande resonemang.Om ni säger upp medlemskapet (se 4 kap 7 § EFL) är ni inte längre medlemmar i föreningen och kan därför inte hävda äganderätt till föreningens gemensamma resurser i enlighet med det som föreskrivs i stadgarna. Vid ett eventuellt utträde skulle ni alltså antagligen förlora er äganderätt till föreningens gemensamma resurser då ni inte längre är medlemmar. Huruvida föreningen i detta avseende är skyldig att ekonomiskt ersätta medlemmar som säger upp sitt medlemskap beror på vad som föreskrivs i stadgarna.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,