Begränsa medlemskapet i en ideell förening

2018-06-26 i Föreningar
FRÅGA |Kan man begränsa medlemskap i en ideell förening, tex till endast en medlem per fastighet eller annan enhet?Det anges att ideella föreningar skall vara "öppen för alla som delat föreningens målsättning". Innebär detta att alla fysiska personer som vill måste kunna få bli medlemmar och ha rösträtt? I vissa ideella föreningar skulle detta kunna leda till väldigt sned röstviktning där vissa enheter har många medlemmar och deras intressen får då relativt större tyngd.
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ideella föreningar regleras inte i svensk lag. Istället får man ta hjälp av de stadgar som den ideella föreningen antagit samt rättspraxis och juridisk litteratur. Att ideella föreningar är öppna innebär inte att alla fysiska personer som vill bli medlemmar automatiskt har rätt till inträde i föreningen. En ideell förening är istället öppen för en viss krets av människor. Om det exempelvis i stadgarna anges att den ideella föreningen är till för gitarrspelare i centrala Stockholm kan en pianist som bor Södertälje således vägras inträde. Dock får den ideella föreningen inte utan anledning säga nej till en gitarrspelare som bor i centrala Stockholm. Jag har svårt att se att det skulle vara tillåtet att begränsa medlemskapet på det sätt som du beskriver. Det vanligaste är att ideella föreningar begränsar medlemskapet med hänsyn till geografi och målsättning. Jag vet inte om någon ideell förening som har begränsat medlemskapet endast med hänsyn till antal per enhet eller dylikt.Vänligen

Kan man vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigt?

2018-06-24 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Finns det några hinder som kan uppstå för en person som tar på sig uppdrag som ordförande i flera ideella föreningar (t.ex. tre olika ideella föreningar) samtidigt? Är det tillåtet eller anses man vara jävig i en sådan situation?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om ideella föreningarDet finns ingen särskild lag som reglerar ideella föreningar. Istället regleras de genom praxis och god föreningssed samt det som står i den enskilda ideella föreningens stadga. Vägledning kan även hämtas från annan närliggande lagstiftning, främst lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Att vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigtHuruvida det är tillåtet att vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigt regleras primärt i föreningarnas egna stadgar. Om stadgarna tillåter att man är ordförande i även annan förening, är det som regel tillåtet.Att det är tillåtet enligt föreningarnas egna stadgar, förhindrar dock inte att ordförande kan anses vara jävig i vissa fall där det finns intressekonflikter. Jäv kan exempelvis föreligga om du som ordförande handlägger ett ärende i en förening mot en annan förening där du också är ordförande (se 6 kap. 10 § EFL).SammanfattningsvisBeroende på vad det står i föreningarnas egna stadgar, är det tillåtet att vara ordförande i flera ideella föreningar samtidigt. Emellertid riskerar ordförande att anses jävig om det rör sig om föreningar som på något sätt handlar med varandra.Hoppas du fick svar på frågan. Återkom gärna vid fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Kan en medlem som brutit mot föreningen stadgar väljas till ordförande?

2018-05-31 i Föreningar
FRÅGA |En medlem som brutit mot, dels föreningens stadgar och även bostadrättsslagen. Kan den trots det väljas till föreningsordförande?
Simon Rydberg |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga gäller en bostadsrättsförening är lag om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen tillämpliga. Det sägs i 1 kap 1 § bostadsrättslagen att lag om ekonomiska föreningar ska gälla vad gäller bestämmelser kring föreningsstämman. De regler som gäller för föreningsstämman ska enligt 9 kap 14 § bostadsrättslagen vara reglerna i 7 kap i lag om ekonomiska föreningar. Det är vid föreningsstämman som styrelsen i en ekonomisk förening väljs, 6 kap 1 § lag om ekonomiska föreningar. Valberedningens uppgift är att föreslå kandidater till posterna inom styrelsen men själva valet utförs av stämman. Alltså är det upp till valberedningen att föreslå vilka personer som de anser vara bra personer för arbetet. Det finns alltså inget i lagen som hindar att en person som du beskriver väljs till ordförande. Detta eftersom det är stämman som ska rösta om vilka som ska sitta i styrelsen. Min rekommendation till dig är att du antingen tar kontakt med valberedningen och informerar de om vad personen gjort eller att du informerar övriga medlemmar på stämman om vad personen gjort. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Kan bostadsrättsförening undanhålla årsredovisning?

2018-05-17 i Föreningar
FRÅGA |Har styrelsen i en bostadsrättsförening rätt att undanhålla en årsredovisning från en medlem i föreningen? Är det inte enligt lag ett måste att gå igenom årsredovisningen på den årliga föreningsstämman med samtliga närvarande. Eller är det ok att bara skriva ut ett kvartals utdrag från banken?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall kommer lagen om ekonomiska föreningar bli tillämplig.Styrelsen i en bostadsrättsförening har en skyldighet att hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga för medlemmar under 2 veckor närmast före årsstämman (7 Kap 22 § Lagen om ekonomiska föreningar). Handlingarna ska även läggas fram på stämman. Det är alltså mest praktiskt att skicka ut årsredovisningen i samband med kallelsen som ska skickas ut tidigast 6 veckor före stämman och senast 4 veckor före (7 Kap 16 § Lagen om ekonomiska föreningar).Du har helt rätt om att styrelsen ska på årsstämman lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen (7 Kap 9 § Lagen om ekonomiska föreningar). Vid årsstämman ska även beslut fattas om bl.a. fastställelse av resultat- och balansräkning samt beslut om dispositioner om av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen (7 Kap 10 § Lagen om ekonomiska föreningar).Sammanfattningsvis kan styrelsen alltså inte undanhålla årsredovisningen från en medlem eftersom denna ska skickas ut till medlemmarna och gås igenom på årsstämman. Det torde inte vara ok att enbart skriva ut ett kvartals utdrag eftersom lagen säger att årsredovisningen ska läggas fram. Det finns inte heller något stadgat om att "annat får föreskrivas i föreningens stadgar", varför ett kvartals utdrag inte är gångbart (7 Kap 9 § Lagen om ekonomiska föreningar).Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här - Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h,Vänligen,

Kan medlemmar i bostadsrättsföreningar reservera sig mot stämmobeslut

2018-06-26 i Föreningar
FRÅGA |Kan en medlem i en brf reservera sig mot stämmobeslut?
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bostadsrättslagen (BrL) är den huvudsakliga lagen när det gäller bostadsrättsföreningar men enligt 9 kap 14 § BrL gäller även 7 kap i lagen om ekonomiska föreningar (LF) även bostadsrättsföreningar, förutom vissa undantag som nämns i paragrafen. Vid föreningsstämma har bostadsrättsföreningen en skyldighet att föra protokoll om vilka beslut som fattas, hur dessa har fattats (exempelvis genom omröstning) och hur utfallet blev. Om någon reserverar sig ska det alltså framgå enligt 7 kap 38 § LF. Om inte alla uppgifter antecknas i protokollet gör det dock varken protokollet felaktigt eller ogiltigt men däremot är det lämpligt att ha med reservationer och skiljaktiga åsikter i protokollet. De flesta bostadsrättsföreningar för dock mer noggranna anteckningar vid föreningsstämmor än vad lagen kräver. Det rekommenderas starkt att föra tydliga protokoll om det blir tvister eller oklarheter om vad som gäller. Avslutningsvis går det alltså reservera sig mot ett stämmobeslut och det bör antecknas i protokollet men görs det inte är beslutet i de flesta fall ändå giltigt. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Får ideella föreningar särbehandla en medlem?

2018-06-07 i Föreningar
FRÅGA |Jag är medlem i en lokal ideell förening som har en Facebooksida. Jag har flera gånger sökt inträde på sidan men har nekats varje gång. På senaste styrelsemötet bestämmer man att " styrelsen förbehåller sig rätten att bestämma vilka som ska få inträde där. Mig veterligt är jag den enda som nekats inträde. Är det tillåtet att en ideell förening särskiljer en medlem så här?
Clara Wågefjell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!Ideella föreningar saknar lagstiftningFör ideella föreningar finns ingen lagstiftning eftersom att man har tyckt att det är svårt att göra en sådan lag när ideella föreningar kan vara av väldigt varierande karaktär. Istället får man se till gamla rättsfall för att få någon idé om vad som gäller. Medlemmar ska behandlas lika Medlemmar i en ideell förening ska behandlas lika om det inte står något särskilt i stadgarna eller i någon annan lagstiftning. Det ska finnas särskilda skäl för särbehandling och om föreningen som helhet gynnas av särbehandlingen kan det också vara okej (se NJA 1989 s. 751). Men att inte godkänna att du ska få vara med på Facebooksidan kan ju inte vara något av dessa undantag, utan är inte okej. Det du kan göra är att berätta detta, att det finns vissa riktlinjer trots att det inte finns någon lag - och att du därför bör ha rätt att få vara med på Facebooksidan.Jag hoppas att allt löser sig, du är alltid välkommen med en ny fråga!Med varma hälsningar,

Kan en ideell förening neka mig medlemskap?

2018-05-30 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ideell förening neka mig medlemskap?
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Innan jag börjar med att besvara din fråga, så måste jag bara tydliggöra att ideella föreningar inte är tydligt lagreglerade inom svensk rätt, utan istället får man ta ledning från lite andra lagar.Huvudregeln är att alla ska ha möjligheten att kunna gå med i en förening. Som dock oftast är fallet, så har ju varje huvudregel sitt undantag, vilket gäller även här. Föreningar får nämligen neka medlemskap om föreningen endast är öppen för en viss krets. Så om en person exempelvis är extremt fiskintresserad och söker till en ornitologförening, så kan ornitologföreningen neka medlemskap med hänvisning till att ett intresse för fåglar inte finns hos denna person.Även om föreningarna själva får välja vilka personer som antas som medlemmar, så får anledningen till nekande av medlemskap inte vara diskriminerande (kön, religion, sexuell läggning etc) (diskrimineringslag 1 kap. 4 §). Så för att sammanfatta, så kan en ideell förening neka dig medlemskap om den är öppen för endast en viss krets. Däremot som jag nämnt tidigare, så får anledningen till nekandet av medlemskapet inte vara diskriminerande. Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Vi vill i en förening (alternativt samfällighet, ideell förening eller vid samäganderätt) om elledning utesluta en medlem, hur gör vi?

2018-05-04 i Föreningar
FRÅGA |HejDet finns tre fastigheter (sommarstugor) där vi har en elförening med dessa tre fastigheter. Vi (föreningen) har gemensamt el abonnemang gentemot elbolag vilket innebär en fast kostnad för alla tre fastigheter. (en elmätare för totala förbrukning för alla tre fastigheter) och varje fastighet har en egen elmätare för att kunna betala sin förbrukning.En av fastighetsägarna har vägrat lämna sin mätarställning sedan augusti 2016 och även uteblivit med betalning av sin del av fastaavgiften 1/3 och sin förbrukning från 1:a januari 2018 trots flertalet påpekanden skriftligt.Kravet för dessa kostnader tom mars 2018 är lämnad till betalningsförelägganden hos kronofogmyndigheten, och nästa räkning skulle han ha betalat den 30:e april 2018 vilket även den uteblev. Totalt tre räkningar.Vi har påpekat att utebliven betalning får konsekvenser men fastighetsägaren vägrar betala eller föra en normal dialog via sms, telefon, mail.Vi övriga två medlemmar vill inte fortsätta betala hans räkningar eller sicka dessa vidare till kronofogden efter varje månad. Och sluta betala till elbolagen är inget alternativ eftersom då blir alla strömlösa.Kan vi övriga medlemmar i ett protokollfört årsmöte utesluta denna medlem från föreningen eftersom årsmötet är det högst beslutande organ i en förening. ?Kan vi på årsmötet besluta att den fastigheten skall kopplas från den gemensamma elen pga. obetalda räkningar ? Kabeln till en fördelningspunkt är samägd av dessa tre fastigheter. Hur gå vidare ?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre aspekter denna frågeställning kan besvaras utifrån. Initialt kan nämnas, att 1) i det fall det föreligger en samfällighet, behöver lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter granskas i relation till det avtal ni upprättat. I annat fall får man utgå ifrån, att 2) det är i lag (1904:48) om samäganderätt (SamL) som frågan regleras, eftersom det kan antas att ledningen är en lös sak, juridiskt sett. Detta förutsatt att ledningen inte är av den typen som anges i ledningsrättslag (1973:1144) (då krävs troligen förrättning via lantmäteriet). Alternativt är det 3) fråga om en ideell förening.Jag vet inte om er förening är en samfällighetsförening (att du i frågeställningen skriver "Vi (föreningen)"kan förvisso tyda på det, men i sådana fall måste jag ha tillgång till avtalet ni upprättat avseende samfälligheten. Du nämner även att kabeln är samägd, varför det är troligast att lag om samäganderätt bör tillämpas.I det följande kommer jag sålunda i mitt svar utgå från 1) lag om samäganderätt och 2) vad som gäller i det fall det är fråga om en ideell förening.SamäganderättOm ledningen ägs med samäganderätt krävs enligt huvudregel samtliga delägares samtycke för åtgärd beträffande förfogande över elledningen i dess helhet, eller för vidtagande av åtgärd i elledningens förvaltning (2 § SamL). Om delägarna inte kan enas om elledningens förvaltning eller nyttjande kan tingsrätten på ansökan av någon delägare, förordna att elledningen ska omhändertas av god man som utses av rätten. Även någon av delägarna kan utses som god man enligt 3 § SamL. Det finns sålunda inte, i det fall det är fråga om samäganderätt, möjlighet att rösta ut någon. De enda möjligheterna är samtycke eller tvångsförsäljning.Den som blir utsedd till god man har skyldighet att förvalta elledningen i delägarnas bästa intresse. Om delägare vill sälja elledningen men inte kan enas om det med de andra delägarna eller någon av dem, kan delägaren ansöka hos tingsrätten om att för gemensam räkning sälja godset på offentlig auktion enligt 6 § SamL.Förordnar rätten, att gods ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion utser rätten en god man att ombesörja auktionen och fördela köpeskillingen. I samband med ett förordnande om offentlig auktion ska rätten också, om det yrkas av någon delägare, bestämma ett pris under vilket godset inte får försäljas. I övrigt ska försäljningsvillkoren bestämmas av gode mannen.Auktion enligt samäganderättslagen ska efter det att laga kraft börjat gälla angående rättens beslut om auktion, hållas så snart det kan. Observera att om någon delägare är försatt i konkurstillstånd, kan den gode mannen inte sälja godset så länge sagd delägares lott tillhör konkursboet.Den gode mannen ska på lämpligt sätt kungöra försäljningsvillkoren samt tid och plats för auktionen. Alltså annonsera ut försäljningen via tidningar.Om samtliga delägare är närvarande vid auktionen och de är överens om att anta eller förkasta ett anbud som lämnas på auktionen, gäller deras beslut. Är delägarna ej ense, gäller högsta anbudet såsom antaget, om det ej understiger det pris som har bestämts som det lägsta priset (7 -12 §§ SamL). Kostnaderna får delas av delägarna enligt 15 § SamL.Ideell föreningAllmänt om ideella föreningarTill att börja med kan konstateras att ideella föreningar inte omfattas av någon lag. För att få svar på frågor rörande ideella föreningar använder man sig av (förutom föreningens stadga) lag (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL), lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetens område (avtalslagen) och aktiebolagslag (2005:551) (ABL) analogt, samt rättspraxis från domstolar. För att en ideell förening ska anses som juridisk person krävs enligt rättspraxis (se exempelvis NJA 1987 s. 394) bland annat att föreningen har antagit stadgar av viss fullständighet. Stadgarna ska innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter åstadkommes. Beslutande organ och konsensusbeslutEnligt rättspraxis som finns är det högst beslutande organet i en ideell förening, som du nämner, årsmötet. Detta är alltså reglerat, men frågan om hur årsmötet ska fatta beslut regleras i varje ideell förenings enskilda stadga. Det vanligaste är att det endast krävs enkel majoritet (beslutet ska stödjas av mer än hälften av det totala antalet röster) men det går även att göra på andra sätt. Konsensusbeslut är inte så vanligt och kanske inte heller det mest praktiska i och med att det kan vara svårt att nå ett förslag som alla parter accepterar, men det är inte olagligt. Rättspraxis inom området visar på att stadgan har stor betydelse för föreningar. Ibland sägs att ett beslut som tagits i konsensus, är ett beslut som uppnåtts i enighet. Det behöver dock inte alltid innebära att alla tycker exakt lika. Även i en vanlig majoritetsdemokrati accepterar man beslut som fattats genom omröstning även om man själv hade en annan åsikt. Skillnaden ligger i att konsensusbeslut i allmänhet tas avseende förslag som alla kan acceptera även om det fattade beslutet inte är någons egentliga förstaförslag, medan vanliga majoritetsomröstningar gärna tar beslut som en majoritet är för men en avsevärd minoritet starkt motsätter sig. Konsensusbeslut består sålunda ofta av kompromisser.Om du är missnöjd med stadgan I de fall du känner att du inte är nöjd med hur stadgan är utformad skulle jag råda dig att ta upp det i ett årsmöte (eftersom det endast är årsmötet som kan ändra stadgan). Det är inte säkert att någon ändring kan ske då alla måste vara eniga om det, men du kan ändå känna att din röst blir hörd. Sammanfattning av din frågaDomstolarna har lämnat frågan om att bestämma hur beslut ska fattas till de enskilda föreningarna. Beroende på stadgans utformning i er förening, kan ni besluta om uteslutande av medlem och frånkoppling av fastighet.Slutlig sammanfattningOm elledningen ägs gemensamt enligt samäganderättslagen krävs samtliga delägares samtycke för att sälja elledningen. Om ni inte kan komma överens kan ni begära att rätten utser en god man och att ledningen försäljs genom offentlig auktion. Detta eftersom de enda möjligheterna är samtycke eller tvångsförsäljning.Är det istället fråga om en ideell förening, beror det på stadgans utformning i er förening, huruvida ni kan besluta om uteslutande av medlem och frånkoppling av fastighet.Är det fråga om en samfällighetsförening, får ni gärna återkomma för avtalstolkning i relation till lag om förvaltning av samfälligheter.RekommendationJag rekommenderar att ni först fastställer huruvida det är fråga om samfällighet, samägande eller en ideell förening. Det bästa vore om alla delägare kan enas om att personen ifråga utesluts och att dennes fastighet frånkopplas från elledningen. Ni bör sålunda, fastän det är svårt, kontakta denne igen för att påtala att ni åsyftar utesluta denne. Förhoppningsvis kan personen förstå allvaret.Beroende på vad ni fastställer enligt ovanstående bör ni granska ert avtal vid samfällighet i relation till den lagstiftningen. Är det fråga om samäganderätt bör ni granska ert avtal för att se om någon speciallag är tillämplig som kan göra att samäganderättslagen inte ska tillämpas. Jag rekommenderar att ni anlitar en jurist för detta. Om ni tror att samäganderättslagen är tillämplig på ert avtal kan ni även ansöka om god man och tvångsförsäljning hos tingsrätten. Om det istället är en ideell förening ska ni rösta i enlighet med stadgan.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen