Hur många revisorsuppleanter behövs i en idrottsförening?

2019-03-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Hur många revisorsuppleanter behövs i en förening?Mvh
Oscar Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olika typer av föreningarDu undrar i din fråga hur många revisorssuppleanter det behövs i en förening. Det finns två typer av föreningar, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. En ekonomisk förening har som främsta ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, exempelvis olika kooperativ för att få sänkta kostnader eller bättre pris. Eftersom att du skriver att du företräder en idrottsförening som är ett slags ideell förening, så skriver jag om vad som gäller just för den. En ideell förening är föreningar som inte först och främst sysslar med ekonomisk verksamhet utan istället arbetar för ideella intressen, som ni gör med idrotten.Finns ingen lag om ideella föreningar Till skillnad från ekonomiska föreningar (se lag (2018:672) om ekonomiska föreningar) saknar de ideella föreningarna någon allmän, övergripande lag. För ideella föreningar får man ofta titta på allmänna principer och andra lagar som rör delar av verksamheten. Sådana andra lagar kan till exempel vara revisionslagen (RevL) och bokföringslagen (BFL) som reglerar vissa av föreningarnas handlingar. Eftersom att du företräder en idrottsförening kan eventuellt också Riksidrottsförbundets (RF) stadgemall och andra rådgivande dokument för idrottsföreningar vara av intresse. RF:s dokument är förstås inte juridiskt bindande, men kan ändå vara en bra vägledning. Hur många revisorer och revisorsuppleanter behövs då? Är ni en förening som har bokföringsskyldighet så ska ni ha minst revisor och får utse revisorssuppleanter (RevL 3-4§). Föreningen har bokföringsskyldighet om ni har tillgångar på över 1,5 miljoner kronor (RevL 1§ andra stycket första punkten, BFL 2 kap 1-2§). Eftersom att det står att ni får utse revisorsuppleanter, så är här alltså frivilligt. För andra mindre idrottsföreningar (som inte har bokföringsskyldighet), som har tillgångar som är mindre värda än 1,5 miljoner år vi se någon annan stans. Om vi kikar på RF:s stagemall så skriver de "revisorer" i plural, vilket man kan anta betyder att de tycker man borde ha 2 eller fler revisorer (RF:s stadgemall sidan 8). Däremot står det där inget om revisorssuppleanter, utan det verkar vara upp till föreningarna att bestämma. Även om den inte gäller direkt här så kan man snegla mot vad som gäller för ekonomiska föreningar i samma situation, och dra liknande slutsatser för de ideella föreningarna. Ekonomiska föreningar måste ha minst en revisor och får utse revisorsuppleanter (lag om ekonomiska föreningar 8 kap 1-2§). Även för de ekomiska föreningarna är alltså revisorsuppleanter frivilligt. Sammanfattning av läget och vad ni kan göra nu -Ni måste inte ha revisorsuppleanter, utan det är av allt att döma frivilligt. -Det kan förstås ändå vara bra att ha revisorsuppleanter, speciellt om ni inte har så många revisorer. Ni får själva avgöra hur många ni tycker det är lämplig att ha. Det kan ju hända att ordinarie revisorer av någon anledning inte vill eller kan fortsätta med sitt uppdrag. -Är era idrottsförening med i någon större regional eller nationell idrottsorganisation, så kan ni kontakta dessa som säkert kan hjälpa er eller ge er råd. -Känner ni att ni behöver mer kvalificerad juridisk hjälp, så kan ni alltid boka tid med en jurist här på Lawlines hemsida. Det finns möjlighet att även hålla möten över telefon eller Skype. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Firmatecknare enskild förening?

2019-03-03 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi är en Ideell förening som bestämt oss för att skaffa bankkonto, I våra stadgar står det följande: "Firmatecknare är två i förening ordförande och vice ordförande." Då kassören och vice ordförande i princip alltid varit samma person. Men med en nyvald kassör som varken är ordförande eller vice ordförande blir detta oerhört opraktiskt och därför har vi bestämt oss för att ändra stadgarna. Årsmötet är precis runt hörnet så jag tänkte dubbelkolla med er vilken som är den bästa formuleringen. Finns det möjlighet att kassören kan teckna själv medans ordförande och vice ordförande tecknar tillsammans? Skulle ev. denna formuleringen fungera? "Firman tecknas av ordförande och vice ordförande gemensamt. Styrelsen kan välja att bemyndiga enskilda ledamöter att ensamma teckna firman i transaktioner och avtal som är juridiskt bindande. Beslut om att bemyndiga enskild medlem fattas med enkel majoritet. Uppstår lika röstetal har ordförande utslagsröst."
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ni vill dela upp er firmateckningsrätt inom er förening får ni helt bestämma själv efter de som ni kommer överens om. Det finns ingen lag kring hur en ideell förening firma ska tecknas. Alltså kan ni välja att ordförande och vice ordförande ska teckna firman gemensamt, dock kan detta bli problematiskt om exempelvis någon av dessa personer är bortresta. Jag tycker att den formuleringen som ni har tänkt att använda är mycket bra för att tillgodose era nya behov med den nya kassören. Ni bör dock fundera på om styrelsen ska bemyndiga enskild ledamot eller enskild medlem. Ni har skrivit olika i er formulering nu vilket kan skapa problem i framtiden ifråga med vad som menas. Alla medlemmar kanske inte är ledamöter i styrelsen i er förening.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ansvarsfrihet och skadestånd

2019-02-11 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Jag såg tidigare att ansvarsfrihet i en ideell styrelse kan (eller ska?) beviljas enskilt för varje styrelsemedlem. I den förening som jag granskar står fastställt i stadgarna att hela styrelsen är ansvarig. Hur gör jag då i fråga om en ansvarsfrihet där jag anser att en person undanhållit information och även fattat egna beslut utöver sin befogenhet utan att övriga styrelsemedlemmar haft möjlighet att påverka?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt svar är något utförligare än ditt svar egentligen kräver, för att det ska vara behjälpligt även för personer med liknande, men inte precis samma, frågor.Jag tolkar det som att din fråga rör en ideell förening. Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar, utan de regleras av analogier från lagen om ekonomiska föreningar (LEF), praxis, doktrin och i viss mån analogier från andra lagar än LEF.Det är mig veterligen vanligt att, såsom föreskrivits i era stadgar, ansvarsfriheten beviljas för styrelsen i dess helhet, även om det inte finns något hinder mot att bevilja vissa ledamöter ansvarsfrihet och andra inte. Det är viktigt att hålla isär ansvarsfrihet och skadeståndsansvar. Ansvarsfrihet innebär inte ett skadeståndsansvar, utan endast att föreningen har ett år på sig att väcka en skadeståndstalan mot styrelsen (18 kap 9 § handelsbalken). Beviljas ansvarsfrihet, har möjligheten att utkräva skadestånd i regel försuttits, även om ett krav på skadeståndsansvar hade varit befogat.För att kunna väcka talan om skadestånd, måste minst en tiondel av de röstberättigade på föreningsstämman rösta mot ansvarsfrihet, alternativt rösta för ett förslag om skadeståndsansvar (21 kap 6 § LEF). Skadeståndet kan avse sådan skada som styrelseledamoten uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat föreningen, när personen utfört sitt uppdrag. Det kan också avse sådan skada som personen tillfogat en medlem eller någon annan genom en överträdelse av LEF (vad gäller ideella föreningar i de delar LEF är tillämplig), stadgarna eller årsredovisningslagen (21 kap 1 § LEF).Kom ihåg att det inte är tillräckligt för skadeståndsansvar att ledamoten varit olämplig som styrelseledamot eller överträtt sin befogenhet, utan att det också måste ha uppstått en ekonomisk skada. Tycker du att ledamoten är olämplig i styrelsen, bör du verka för att hen inte ingår i den nya styrelsen. Att hen inte beviljas ansvarsfrihet eller att ni väcker en skadeståndstalan är i sig inget hinder för att välja in personen i styrelsen på nytt. Det är dock nödvändigt att under föreningsstämman utreda skadeståndsfrågan så nogsamt som möjlig, och ålägga styrelsen att driva en skadeståndstalan. Eftersom nästa föreningsstämma är ett år senare, i samband med preskriptionen av möjligheten att väcka skadeståndstalan mot ledamoten, är det nödvändigt att föreningsstämman tydligt ålägger styrelsen uppgiften redan när ansvarsfriheten nekas.Vänligen,

Måste en revisor för en föreningen vara medlem i samma föreningen?

2019-02-07 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Finns det ett kategoriskt svar på frågan om revisorn i en förening måste vara medlem i föreningen?Revisorn som blev vald av årsmötet i september 2018 var medlem i föreningen. I januari 2019 avslutas medlemskapet p. g. a. en yttre omständighet som uppträdde i december 2018. Styrelsen hävdar att ny revisor måste väljas i ett fyllnadsval av årsmötet den 9 februari.I aktuellt fall är krav på revisorns medlemskap i föreningen inte inskrivet i stadgarna. Det är å andra sidan inte styrelsens medlemskap heller. Vad gäller?Samma person som av årsmötet i september 2018 valdes till föreningens revisor (1-årigt mandat) valdes även till en av två justeringsmän. På grund av konflikt om innehållet i årsmötessekreterarens tillika styrelseordförandens utkast till årsmötesprotokoll är protokollet än idag inte justerat. I mejl den 28 januari skriver styrelsen:"Mot bakgrund av … … måste vi enligt stadgarna avsluta ditt medlemskap. I och med detta anser vi att ersättare till uppdragen du hade som protokolljusterare och revisor måste väljas via fyllnadsval vid kommande årsmötet."Stämmer detta? Justeringsmannen blev vald av årsmötet i behörig ordning den 16 september 2018. Normalt, om protokollet hade varit felfritt, hade det blivit justerat långt innan omständigheten som ledde till avslutat medlemskap uppträdde. Att låta ett annat årsmöte välja en justeringsman fem månader efter årsmötet i september 2018, låter det sig göras?Med vänlig hälsning
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om revisorn för en förening måste vara medlem i samma förening, och samtidigt kunna vara justeringsman. För att på bästa sätt kunna besvara din fråga, kommer jag att dela upp mitt svar i två delar. 1. Val av revisor Först och främst, har lagen företräde framför stadgar, och stadgarna i en förening får endast reglera sådant som lagen säger är "dispositivt". Detta innebär att parterna har friheten att komma överens sinsemellan. Exempelvis (8 kap. 8§ lagen om ekonomiska föreningar (LEF)) som säger att en revisor ska väljas av föreningsstämman, om inte stadgarna anger att revisorn får väljas på annat sätt. Denna paragraf ger således friheten att reglera i stadgarna utöver lagens ram. Om en viss fråga dock inte är reglerad i stadgarna, måste man luta sig tillbaka på lagen. I ditt fall, är kravet på revisorns medlemskap i föreningen inte inskriven i stadgarna. Begränsningar för vem som får vara revisor i en förening regleras i (8 kap. 19§ LEF); En person får inte vara revisor om han eller hon är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller vid föreningens kontroll över bokföringen eller medelsförvaltningen,är anställd hos eller på något annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller någon som avses i 1,är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller vid föreningens kontroll över grundbokföringen eller medelsförvaltningen,är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1,är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, ellerutöver det som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen, står i skuld till denna eller något annat företag i samma koncern eller har en skyldighet som föreningen eller ett sådant företag har ställt säkerhet för. Det framgår inte av lagen att en person som är medlem i föreningen inte för vara revisor i samma förening. Av god redovisningssed följer dock att en revisor ska vara en utomstående granskare till föreningen, för att kunna göra en rättvis bedömning. Det kan således vara problematiskt att vara medlem samt justeringsman i den föreningen man är revisor för, då det blir svårare att kunna göra en rättvis bedömning utifrån ett opartiskt perspektiv. Ett konkret svar på din fråga är att en revisor normalt inte är medlem i föreningen som denne ska revidera hos. Det är alltså inget krav enligt lag på att en revisor ska vara medlem och/eller justeringsman i föreningen som man reviderar. Kravet skulle dock kunna regleras i stadgarna, och därmed vara gällande. I din fråga är så inte fallet, och föreningen kan således inte utgå från principen om att revisorn måste vara medlem i föreningen. Stadgarna måste först ändras, och därefter kan föreningen utgå från denna princip. 2. Val av justeringsman Av (6 kap. 39§ 3 stycket) följer att; "Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet, och av minst en justeringsman som har utsetts av föreningsstämman." Då det inte finns någon annan begränsning i lagen gällande val av justeringsmän, ser inte jag något hinder till att revisorn för en föreningen också skulle kunna vara justeringsman. Det finns inte heller något hinder enligt lag till att välja en annan justeringsman vid föreningens nästa årsstämma. Om du har följdfrågor, eller har betalat för ett uppföljande telefonsamtal, kan du kontakta mig via mail; lena.famulak@lawline.se Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Rösträtt i ideella föreningar

2019-03-14 i Föreningar
FRÅGA |Har "ej medlemmar" som kommit till den ideella föreningens informationsmöte om tex planer i trakten, rösträtt i frågan?
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Ideella föreningar regleras inte direkt av någon lag utan ofta har en förening egna stadgar där regler om förfarandet såsom rösträtt regleras. Ibland kan man även ta ledning från lagen om ekonomiska föreningar och tolka vissa bestämmelser analogt (alltså även tillämpa principerna från bestämmelser för ekonomiska föreningar på ideella föreningar), men det är inget måste. Du borde alltså först kontrollera vad som står i föreningens stadgar och troligtvis är det endast medlemmar (som erlagt medlemsavgift innan ett visst datum) som får delta i någon röstning, även kan ej betalande medlemmar uteslutas om så är föreskrivet. Det beror på vilken slags förening det är fråga om men troligtvis krävs något slags medlemskap för rösträtt.Med vänlig hälsning

Ta del av medlemsregister från en ideell förening

2019-02-19 i Föreningar
FRÅGA |HejKan en medlem i en ideell förening få del av det medlemsregister som finns i den förening man tillhör och hur? Digitalt, på papper, bara titta på, fotografera av, begära en kopia? Det är ju viktigt att veta vem mer som är medlem och att man inom föreningen kan få kontakter.
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen rättslig skyldighet för en ideell förening att lämna ut medlemsregister. Du kan därför inte kräva att få ta del av registret. Fastän du inte kan kräva att få ut medlemsregistret, har du enligt dataskyddsförordningen rätt att få ut ett registerutdrag över de uppgifter som finns registrerade om dig.Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer.Med vänlig hälsning

Kan man neka medlemskap i en ekonomisk förening om sökanden har planerat att avsätta styrelsen?

2019-02-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej, kan man neka medlemskap och hävda särskilda skäl då sökande personen suttit med en minoritet av medlemmarna i hemlighet och planerat att avsätta styrelsen utan godtagbar anledning dvs deltagit i en illojal konspiration. Det gäller en ekonomisk förening.
Ava Setayesh |Hej,Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Öppenhetsprincipen inom ekonomiska föreningarEn ekonomisk förening är en öppen association och styrs av öppenhetsprincipen. Detta innebär att vem som helst ska få träda in och ut ur föreningen. Den ekonomiska föreningen är således skyldig att acceptera nya medlemmar (4 kap. 1 § lag om ekonomiska föreningar). Det är styrelsen som prövar en ansökan om att bli medlem, om inte annat framgår av föreningsstadgarna (4 kap. 3 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar). När en ekonomisk förening kan vägra medlemskap i föreningenDet finns begränsningar i öppenhetsprincipen. Föreningen har rätt att vägra medlemskap i följande tre fall (4 kap. 2 § lag om ekonomiska föreningar):- Om sökanden varken kommer att delta i föreningens verksamhet eller bli en investerande medlem- Om sökanden inte uppfyller de krav som bör ställas på medlemmarna, eller- Om finns särskilda skäl att vägra medlemskapetI lagens proposition talas det om att den sista vägransgrunden kan bli tillämplig t.ex. om ett ökat antal medlemmar skulle vara skadligt för föreningen eller om den sökande på goda grunder kan antas komma att motarbeta föreningens verksamhet. En vägran av medlemskap enligt den sista vägransgrunden bör endast kunna ske då det objektivt sett framstår som motiverat. Att sökanden i detta fall suttit tillsammans med medlemmar och planerat en avsättning av styrelsen anser jag inte vara ett motiverat skäl att vägra medlemskap. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen åter.Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har styrelseledamöter i en ideell förening?

2019-02-05 i Föreningar
FRÅGA |Vilket ansvar har en styrelsemedlem i en ideell förening. Föreningen driver även ett kafé/restaurang, som har gått med förlust?
Elin Rideg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ideella föreningar regleras inte i någon särskild lag till skillnad från andra associationer som t.ex. aktiebolag och handelsbolag. Viss vägledning hämtar man emellertid från lag (2018:672) om ekonomiska föreningar (nedan förkortat EFL), medan andra riktlinjer utvecklats i praxis. Av praxis följer att när medlemmarna beslutat om att bilda en ideell förening och antagit stadgar bildar de en egen juridisk person, d.v.s. föreningen får en egen rättskapacitet och kan exempelvis ingå avtal med andra juridiska eller fysiska personer och även ställas inför rätta i domstol. Ett ytterligare krav för att en ideell förening ska betraktas som en juridisk person är att det finns en styrelse som består av minst tre styrelseledamöter (1 kap. 3 § EFL). Är dessa krav uppfyllda är det själva föreningen som ska svara för eventuella skulder som uppkommer, och detta även med föreningens egna medel. Utgångspunkten är alltså att föreningens medlemmar, liksom de medlemmar som är verksamma som styrelseledamöter, inte blir personligt betalningsansvariga. Uppfyller föreningen däremot inte ovan nämnda krav på en juridisk person är det istället de medlemmar som ingått avtal eller ådragit sig skulder (som ofta är styrelseledamöter) som själva riskerar att krävas på pengar. Ett annat undantag från huvudregeln är att styrelseledamöter (och eventuellt andra föreningsföreträdare) kan bli skadeståndsskyldiga om de genom uppsåt eller oaktsamhet orsakat föreningen en ekonomisk skada (se 21 kap. 1 § EFL.) Detsamma gäller om dessa underlåtit att betala eller redovisa skatter och avgifter till det allmänna (se 59 kap. 12–15 §§ skatteförfarandelagen). Något av dessa undantag verkar dock inte vara aktuellt i just ditt fall. Sammanfattningsvis gäller att medlemmarna i en ideell förening inte blir personligt betalningsansvariga om föreningen bildats och bedrivits på ett korrekt vis. Mitt råd är att du kontrollerar så att detta stämmer – i sådana fall har du ingenting att oroa dig över.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,