kan man starta en ideell förening där enbart grundaren av föreningen har rätt att besluta om föreningens ärenden, dvs total makt över föreningen?

2021-07-04 i Föreningar
FRÅGA |hejkan man starta en ideell förening där enbart grundaren av föreningen har rätt att besluta om föreningens ärenden, dvs total makt över föreningen?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är en ideell förening?Den förutsätts uppfylla något av dessa krav:Den har en ideell målsättning, och det är oavsett om föreningen bedriver ekonomisk verksamhet eller inte.Den främjar sina medlemmars ekonomiska intressen, men inte genom ekonomisk verksamhet.Som exempel på ideella föreningar finns fackliga organisationer, politiska partier eller idrottsföreningar.Med ekonomisk verksamhet avses en affärsmässigt organiserad eller bedriven verksamhet. Med ideellt ändamål avses i princip allt som inte är ekonomisk verksamhet. En ideell förening är en juridisk person som kan ingå avtal och/eller driva näringsverksamhet.Det som faktiskt definierar en ideell förening är även att medlemmarna har antagit stadgar, dessa kan beskrivas vara föreningens regler. Om det framgår i stadgarna att det enbart är grundaren som har rätt att besluta är det möjligt.Vänligen,

Ordförandens roll i ideella föreningar

2021-06-28 i Föreningar
FRÅGA |Kan en styrelseordförande vara ordförande på årsmötet ? I princip så beviljar/klubbar hen igenom sin egen ansvarsfrihet. Vilken lagparagraf gäller?
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag ska berätta om en styrelseordförande får vara ordförande på ett årsmöte. Du har inte skrivit i din fråga vilket slags styrelse det gäller. Styrelser finns exempelvis i ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och aktiebolag. Många av bestämmelserna är liknande, men det är delvis olika lagar som gäller beroende på vad för styrelse det är. Jag kommer att besvara din fråga utifrån att det är en styrelse i en ideell förening.StadgarIdeella föreningar bestämmer själva till stor del hur deras verksamhet ska fungera bra och rättvist för medlemmarna. Det finns flera sätt att se till att alla i föreningen kan påverka verksamheten. Jag kommer att gå igenom några av o nedan. Medlemmarna bestämmer reglerna för den ideella föreningen i sina stadgar. Det finns ingen särskild lag för ideella föreningar. Jag kommer därför utgå från Skatteverkets information om ideella föreningar och Riksidrottsförbundets exempel på stadgar för idrottsföreningar (Skatteverket om ideella föreningar och Riksidrottsförbundet).OrdförandeMånga ideella föreningar har en ordförande, men att vara ordförande på mötet behöver inte betyda att det är ordföranden som bestämmer vilka beslut som ska tas.BeslutsförhetI stadgarna kan man bestämma vilka beslut som ska räknas. Tre sätt att göra det är att bestämma hur många som behöver vara med på mötet, hur lång tid man ska veta om att mötet ska hållas och andra villkor.Antal medlemmarI stadgarna kan man bestämma hur många som behöver vara med på mötet för att besluten ska räknas. Om det till exempel är 50 000 medlemmar i en förening kan det upplevas odemokratiskt eller dåligt om 4 personer beslutar om något som påverkar alla.Kallelse till mötetMan kan bestämma i stadgarna när medlemmarna ska kallas till mötet. En kallelse kan vara ett mejl eller ett brev där det står om mötet. Om man har ett möte till exempel veckan efter kallelsen skickas så kan det bli svårt för vissa av medlemmarna att vara med, fast de egentligen vill. Därför kan det vara lämpligt att bestämma när kallelsen ska gå ut.Andra villkorMan kan bestämma i stadgarna att medlemmarna exempelvis ska ha betalat sin medlemsavgift för att få rösta på mötet.BeslutsfattandeFör att ett beslut ska räknas som giltigt ska det följa stadgarna. Det gäller också hur beslutet tas. Tre sätt att ta beslut på möten är acklamation, öppen votering och sluten votering.AcklamationAcklamation är ett sätt att ta beslut muntligen. När man tar beslut genom acklamation frågar ordföranden de som är på mötet om de håller med om beslutet. Om man som medlem håller med så säger man till exempel "ja". Sedan frågar ordföranden om det är någon som är emot beslutet. Om man som medlem tycker att beslutet är dåligt kan man då säga att man är emot beslutet. Om det är många som är för och tydligt få som är emot kan ordföranden ofta klubba igenom beslutet. Även här beror det på föreningens stadgar.Öppen voteringÖppen votering är ett sätt att ta beslut på ett sätt så man kan räkna hur många som röstar för eller emot ett förslag. Det kan vara lämpligt om det är jämnt mellan ja-sidan och nej-sidan, eller svårt att avgöra genom acklamation. Öppen votering betyder att alla ser hur medlemmarna röstar, till exempel genom handuppräckning.Sluten voteringSluten votering är ett sätt att ta beslut som är hemligt. Det kan vara lämpligt om det är någon eller flera av medlemmarna som inte vill att de andra ska veta hur de röstar. Sluten votering betyder att man röstar på ett sätt som är hemligt för de andra. Det kan till exempel vara att man skriver vad man tycker på en lapp som sedan räknas av en rösträknare. Precis hur det går till beror på föreningens stadgar.Begära voteringDet kan vara lämpligt att medlemmarna ska kunna säga till att de vill ha öppen eller sluten votering under mötet. Om en medlem tycker att en acklamation var fel eller otydlig kan då medlemmen säga att det ska hållas en öppen eller sluten votering.SammanfattningEftersom du bara skrev "styrelse" vet jag inte vilket slags styrelse. Jag har besvarat din fråga utifrån styrelsen i en ideell förening. Jag har gått igenom några sätt man kan se till att det blir beslut som alla medlemmar är med på. Jag har tagit upp ordförandens roll, hur man kan se till att medlemmarna kan påverka beslutet och hur man kan ta beslut. Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

I en bostadsrättsförening får styrelsen rösta på sig själv vid omval på stämman?

2021-06-21 i Föreningar
FRÅGA |I en bostadsrättsförening får styrelsen rösta på sig själv vid omval på stämman?
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att föreningen i fråga är en ekonomisk förening. I sådana fall är lagen om ekonomiska föreningar (FL) tillämplig. På en föreningsstämma får en medlem inte själv eller genom ombud rösta på sig själv vid omval (6 kap. 37 § FL). Detta innebär att en medlem som är styrelseledamot inte får rösta i frågor som befriar hen från skyldigheten att exempelvis betala medlemsavgift och delta i arbetsdagar. Man menar att medlemmen i sådana situationer är jäv och därav inte behörig att rösta i frågan. Om styrelseledamöterna inte är medlemmar så är de ändå jäviga då beslutet kan ses som ett avtal mellan styrelseledamöterna och föreningen om att befria de från vissa skyldigheter. I ett sådant fall får de inte heller delta i beslutet se (7 kap. 23 § FL).Skriv gärna igen om du har fler frågor!Vänligen,Gabriella Zako

Föreningsstämma

2021-06-15 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Bor i en Samfällighet. Föreningen ska ha årsstämma.Valberedningen har fått fram bara en kandidat till ordförande posten. Kan jag rösta nej på årsstämman ang förslaget utan att föreslå en annan.?Kan jag ge en fullmakt till en annan boende för att göra detta åt mig?
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 6 kap. 3 § lag om ekonomiska föreningar stadgas att varje medlem har en röst som får utövas vid stämman, såvida inga andra villkor uppställs i stadgarna. Det betyder helt enkelt att du kan rösta på årsstämman i enlighet med din beskrivning under förutsättningen att det inte uppställs något hinder mot det i stadgarna. Det är således rimligare att utgå från innehållet i stadgarna för att fastställa hur din rösträtt får utövas. Som medlem som inte personligen ska närvara vid föreningsstämman får du utöva din rösträtt genom ett ombud. Även rätten att anlita ombud får begränsas i stadgarna, men en medlem har alltid rätt att anlita en annan medlem som ombud, 6 kap. 4 § lag om ekonomiska föreningar. Med andra ord får en annan boende rösta åt dig om han eller hon också är medlem i föreningen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Är det diskriminering att neka medlemskap i en ideell förening på grund av bristande språkkunskap?

2021-06-29 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är medlem i en odlingsförening. Den är en ideell förening. Kan föreningen neka en sökande medlemskap på grund av bristande kunskaper i svenska språket? Bristande språkkunskaper gör ju att personen inte kan ta del av stadgar, ordningsföreskrifter etc. Kommunikationen med personen försvåras ju avsevärt också. Föreningen har inte den ekonomin att vi kan anlita en tolk.Enligt Diskrimineringslagen 1 kap 5§ punkt 3 får man inte diskriminera någon på grund av: etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Jag har inte funnit något i den lagen som säger att vi inte kan neka personen medlemskap.
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar över när en ideell förening har rätt att neka en person medlemskap på grund av bristande språkkunskap. Ideella föreningar är inte tydligt reglerade i svensk rätt utan föreningens verksamhet styrs av dess stadga, intern praxis och god föreningssed. Ledning hämtas även från andra lagar och när det gäller begränsning av en sökandes medlemskap kan diskrimineringslagen (DiskL) bli tillämplig.Rättslig regleringSom huvudregel gäller att en ideell förening är öppen för nya medlemmar. Undantag från huvudregeln gäller i de fall där föreningen endast är öppen för en viss krets. Som exempel kan nämnas att om en person med ett stort fiskeintresse söker till er odlingsförening, så kan föreningen neka medlemskap med hänvisning till att det saknas ett intresse för odling hos denna person.Det är däremot viktigt att beslutet om ett nekad medlemskap inte är diskriminerande och baseras på personens kön, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (se 1 kap. 4–5 §§ DiskL). När det gäller nekande av medlemskap på grund av bristande språkkunskaper kan diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet vara aktuell. Med begreppet avses att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. När någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer med viss etnisk tillhörighet brukar man tala om indirekt diskriminering. (1 kap. 4 § punkt 2 DiskL). Det är möjligt att göra undantag från detta om det finns ett berättigat syfte och att de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.I ditt fallDet verkar gälla en policy om att ett medlemskap i er förening ska villkoras av en god språkkunskap. Policyn kan i sig ses som neutral eftersom det gäller alla som söker medlemskap i er förening. Däremot skulle det kunna vara så att vissa personer kan komma att påverkas särskilt negativt där det svenska språket inte är modersmål, vilket innebär att policyn kan utgöra en indirekt diskriminering som inte är tillåten. Om det finns ett berättigat syfte kan detta dock anses tillåtet. Vad som utgör ett berättigat syfte är beroende av omständigheter i det aktuella fallet och det är därför svårt för mig att uttala vad som specifikt gäller i ditt fall.Hoppas detta besvarar din fråga, om inte är du välkommen att ställa en ny!Vänligen,

Är man jävig i fråga om val av sig själv till styrelseledamot?

2021-06-28 i Föreningar
FRÅGA |Ärendet gäller en tvist vid val av styrelse vid extra föreningsstämma. Föreningen har 14 medlemmar. 13 deltog på extra stämma, 10 genom närvaro och 3 genom fullmakt. Till ny styrelse valdes två medlemmar i sittande styrelse. Detta förslag hade ej tillkännagivits för valberedning och hälften av medlemmarna före stämman, utan presenterades vid sittande möte. Vid rösträkning räknades de två nya styrelse medlemmarnas röster, trots att dessa var föremål för omval.(en extern person ingick dessutom i detta förslag).Dessa två medlemmar ingick i den tidigare styrelsen, således omval. Rösträkning slutade 7 mot 6 röster för detta förslag. Utan röster från de medlemmar som var föremål för omval, hade rösträkning slutat på 6 mot 5 till förmån för det förslag som valberedningen presenterade vid stämman. Med anledning av detta har tvist uppstått inom föreningen.Vid omval av två styrelseledamöter, räknas dessa röster eller är de jäviga?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGVilken typ av förening det är fråga om går inte att utläsa av din ärendebeskrivning, men utgångspunkten nedan kommer att bli att ovanstående avser någon form av ekonomisk förening. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga blir därför lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Frågan är vidare ganska kortfattad varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång.Vid föreningsstämman utövar medlemmarna sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter och varje medlem har i regel alltid rätt närvara, yttra sig och rösta på föreningsstämman, 6 kap. 1-2 §§ EFL. Jämte detta anges i föreningslagen att varje medlem har en röst, om inte stadgarna föreskriver annat, 6 kap. 3 § EFL. Vid en första anblick torde det här innebära att de ifrågavarande styrelseledamöterna inte var förhindrade att delta i den votering som avsåg omvalet.Men enligt 6 kap. 37 § 1 st. EFL får en medlem varken själv eller genom ombud rösta i en fråga om talan mot medlemmen själv, medlemmens befrielse från skadeståndsansvar eller annan skyldighet gentemot föreningen eller en talan eller befrielse som gäller någon annan, om medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens intresse. Det ska dock noteras att jävsreglerna endast gäller själva omröstningen, inte överläggningen varför den som är jävig får delta i diskussioner och närvara vid omröstningen, se prop. 1986/87:7 s. 120. Vidare finns i 6 kap. 38 § EFL en generalklausul som utgör en generell inskränkning i föreningsstämmans beslutskompetens, vilken anger att föreningsstämman inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem. Generalklausulen brukar åberopas mot beslut som står i strid med likhetsprincipen. Det ska också tilläggas att en styrelseledamot är jävig när stämman ska besluta huruvida styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.Det ovan anförda är de lagstadgade jävsgrunder som finns, vilket vittnar om att det egentligen måste till ganska mycket för att jäv ska anses föreligga på en föreningsstämma. Hur den uppkomna situationen i din förening ska hanteras är inte lagreglerad och min uppfattning är att man inte bör betraktas som jävig i fråga om val av sig själv till styrelsen. Det ligger i föreningens intresse att välja en styrelse, jfr 2 kap. 1 § 3 p. och 7 kap. 6 § EFL, och normalt sett ska styrelseledamöterna vara medlemmar i föreningen, 7 kap. 7 § 1 st. EFL. Därutöver menar jag att en medlems eget intresse att bli vald inte kan strida mot föreningens behov (intresse) av att tillsätta en styrelse. Dessutom ska lagstiftningen tillämpas på ekonomiska föreningar av vitt skilda slag varför jävsreglerna avsevärt hade kunnat försvåra tillsättandet av styrelser i mindre organisationer med endast ett fåtal medlemmar om dessa även hade omfattat val till styrelsen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSlutligen ska framhållas att de ovan redovisade principerna även gäller bostadsrättsföreningar och ideella föreningar. Den sistnämnda typen regleras inte av någon civilrättslig lagstiftning, men analogier görs ofta till föreningslagen när juridiska spörsmål ska behandlas inom ramen för en ideell förening. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vilka krav ställs på en ideell förening och vilka åtgärder kan en medlem vidta vid stadgebrott?

2021-06-17 i Föreningar
FRÅGA |Om en ideell förening har startats och registrerats, vilka krav finns på den vad gäller att följa de normala procedurerna för en sådan förening? Om exempelvis en förening har satts ihop av några personer som sedan inte kallar till årsmöte, inte redovisar ekonomin till medlemmarna, inte låter medlemmarna välja styrelse utan har samma styrelse sittande år efter år, vad har då medlemmarna för laglig rätt att ta till för att åtgärda det hela? (Det gäller en religiös grupp som har en mycket auktoritär tradition och mest på papperet fungerar som förening på grund av att det ger vissa fördelar. )
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka krav som ställs för att få bedriva en ideell förening samt vilka möjligheter det finns för föreningsmedlemmar att vidta åtgärder vid misstanke om att föreningen inte följer de krav som ställs. Jag vill inleda med att nämna att det inte finns någon lagstiftning som gäller specifikt för ideella föreningar som det finns för till exempel ekonomiska föreningar och handelsbolag. Därför får man använda sig av andra relevanta lagar och tillämpa dem även på ideella föreningar, man brukar då tala om analog lagtillämpning. Jag kommer därför att använda mig av bland annat lagen om ekonomiska föreningar (EFL) samt praxis när jag besvarar din fråga. Vilka krav ställs på en ideell förening enligt lag?Det ställs särskilda krav för att få bilda en ideell förening. Det som är utmärkande för en ideell förening är att den uppfyller något av dessa krav:- Det finns en ideell målsättning oavsett om föreningen bedriver en ekonomisk verksamhet eller inte. Exempel på ideella målsättningar är religiösa, välgörande eller politiska ändamål.- Föreningen främjar sina medlemmars ekonomiska intressen men inte genom ekonomisk verksamhet. Bildandet av en ideell förening kan ske formlöst genom att ett antal personer kommer överens om att bilda föreningen. Enligt lagen om ekonomiska föreningar krävs minst tre medlemmar för att få bilda en ekonomisk förening (1 kap 3 § EFL). Man kan därför tänka sig att detsamma gäller även för ideella föreningar, men detta är inte något som har varit uppe föremål för prövning i domstol ännu.För att föreningen ska anses vara en juridisk person måste den ha stadgar och en styrelse som företräder föreningen mot tredje man. Stadgarna ska bland annat innehålla föreningens namn, ändamål och det ska framgå hur beslut rörande föreningen ska fattas (se NJA 1987 s. 394). En ideell förening har rättskapacitetVidare bör det nämnas att en ideell förening har samma rättskapacitet som en juridisk person vilket innebär att föreningen äger föreningens tillgångar, ansvarar för föreningens skulder och andra förpliktelser samt kan vara part inför domstolar och myndigheter. (för vidare info, se även skatteverkets hemsida: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.9/1741.html?q=ideell+förening) Stadgarna och god föreningssedEftersom att det inte finns någon lag som reglerar ideella föreningar är det i första hand stadgarna som avgör vilka regler som gäller för föreningen. I den mån det inte finns stadgar som reglerar ett visst förhållande måste föreningen följa så kallad "god föreningssed". God föreningssed innebär att:- Beslut inte får strida mot ändamålet som finns nedskrivet i stadgarna.- Verksamma inom föreningen är bundna av den verksamhet man kommit överens att ägna sig åt.- Alla medlemmar har lika mycket att att säga till om.- Medlemmar med bestämmanderätt får inte fatta beslut eller vidta åtgärder som innebär att någon får en olämplig fördel som samtidigt innebär en nackdel för organisationen eller annan medlem. Vad gäller i detta fall?Det är alltså föreningens stadgar som avgör vilka regler som föreningen måste följa. Detta gör att vilka regler som gäller kan variera mellan olika föreningar. Om det står i stadgarna att föreningen ska kalla till årsmötet, redovisa ekonomin till medlemmarna samt låta medlemmarna välja en ny styrelse varje år men föreningen inte följer dessa stadgar, kan det vara fråga om stadgebrott. Dessutom kan sådana åtgärder vara oförenliga med god föreningssed som beskrevs ovan. Mitt förslag vid en sådan situation, är att medlemmarna uppmanar styrelsen att snarast sammankalla till årsmötet för att dels diskutera frågan om att avsätta styrelsen och tillsätta en ny styrelse, dels ta ställning till den tidigare styrelsens förvaltning samt stadgebrott. Om styrelsen ändå inte skulle sammankalla till årsmöte, kan medlemmarna ta upp frågan till domstol för att pröva frågan om skadeståndsskyldighet (som nämnt är en ideell förening en juridisk person och kan vara part inför domstol).Personligt ansvar för styrelsenI föreningar som drivs i enlighet med stadgarna blir inte styrelsen ekonomiskt ansvarig för föreningens åtaganden. Men om styrelsen inte följer stadgarna kan detta innebära att styrelsen blir personligt ansvarig för åtgärder som vidtas inom föreningen vilket kan leda till skadeståndsskyldighet.Enligt 6 kap. 10 § tredje punkten EFL ska det vid årsstämman fattas beslut om ansvarsfrihet för föreningen gentemot styrelsen. Om ansvarsfrihet inte skulle beviljas kan alltså styrelsen bli personligt skadeståndsskyldig om föreningen har skadats på något sätt under årets gång. Om ansvarsfrihet däremot beviljas kan styrelsen inte bli personligt skadeståndsskyldig utan då har man godkänt styrelsens förvaltning. Det bör även nämnas att styrelsen endast kan vara skadeståndsskyldig om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat föreningen vid fullgörandet av uppdraget (21 kap. 1 § EFL). Talan om skadestånd måste väckas inom ett år efter föreningsstämman (21 kap. 9 § EFL). SammanfattningSammanfattningsvis är det stadgarna som avgör vilka regler som en viss förening måste följa. Om det står i stadgarna att föreningen ska kalla till årsmöte (vilket normalt sätt bör anges), att ekonomin ska redovisas för medlemmarna samt att medlemmarna ska välja en ny styrelse varje år men detta inte följs, kan det vara fråga om ett stadgebrott. Även om detta inte bryter mot stadgarna kan det strida mot god föreningssed. Min rekommendation till en föreningsmedlem i en sådan situation är att försöka få styrelsen att kalla till årsmöte och där ta ställning till om en ny styrelse ska tillsättas, samt ta ställning till den tidigare styrelsens förvaltning och stadgebrott. Om styrelsen inte skulle kalla till årsmöte kan ett alternativ vara att ta upp frågan till domstol för att pröva om skadeståndsskyldighet kan föreligga. Om styrelsen inte skulle beviljas ansvarsfrihet kan den bli personligt skadeståndsskyldig för de skador som föreningen åsamkats under årets gång. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Vem bär ansvar för sociala medier i en ideell förening?

2021-06-15 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ideell förening för seniorer och har en hemsida samt öppnat en offentlig Facebook-grupp.1. Vilket ansvar har föreningen resp. användaren för det som skrivs?2. Hur kan föreningen förekomma ansvar t.ex. användarregler?3. Vem i föreningen är ansvarig för de digitala medierna?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom associationsrätten (föreningsrätten) finns det olika former som omfattas av lagstiftning. Exempelvis handelsbolag, enkla bolag och ekonomiska föreningar. Det som är speciellt med ideella föreningar är att det inte finns någon speciell lagstiftning som reglerar de olika situationer som kan uppstå.I en ideell förening ska det finnas stadgar som beskriver vad verksamheten avser och vad syftet är med den. Det går naturligtvis att skriva in regler i stadgarna. Förhållandet blir då avtalsrättsligt. Det vill säga var part ansvarar för sina handlingar. Det innebär som utgångspunkt att den av er som publicerar ett inlägg på sociala medier ansvarar för det.Det är vanligt att utse en administratör för hemsidan som ansvarar för det som medlemmarna lägger upp på hemsidan. Beroende på vad er förening har för syfte och inriktning kan det en god idé att utse en administratör, så inga upphovsrättsliga problem uppstår.Ni är varmt välkomna att kontakta oss för en närmare rådgivning, då vi får veta mer om er verksamhet.Vänligen,