Hur stor del av röstlängden krävs närvarande för att beslut ska kunna fattas vid stämman i en samfällighetsförening?

2021-03-02 i Föreningar
FRÅGA |Vi har tänkt ändra stadgarna i vår samfällighetsförening och för det krävs majoritetsbeslut på en ordinarie stämma om jag förstått det rätt, men finns det ett minst antal deltagare på stämman för att en stadgeändring ska kunna beslutas?Jag frågar för att vi normalt har väldigt dålig uppslutning på stämmorna, kanske runt en tiondedel av medlemmarna närvarar.
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar utgår jag ifrån att det är fråga om en samfällighetsförening enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). I det fallet är Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (LOFS) tillämplig, 1 § LOFS.Lagen reglerar hur förvaltningen av samfälligheten ska ske. Den stadgar att vid omröstning vid stämma som rör föreningens stadgar måste kvalificerad majoritet föreligga, två tredjedelar av de röstande måste rösta för ändringen, 52 § 1 st. LOFS. Detta är ett minimikrav - genom stadgarna får det föreskrivas att högre majoritetskrav ska gälla för sådana beslut.Som svar på din fråga verkar det inte finnas någon minimigräns på hur många medlemmar som måste vara närvarande vid stämman. Dock måste kallelsen till stämman utgå i behörig ordning för att stämmobeslutet inte ska bli föremål för klander (Jfr 47 § LOFS).Hoppas du fick svar på din fråga. Har du följdfrågor är du varmt välkommen åter.Med vänliga hälsningar,

Släktskap i styrelse

2021-02-19 i Föreningar
FRÅGA |Vi är två syskon som är med i en styrelse i en ridklubb (ideell förening). Jag är kassör och min syster ledamot. Möter det några hinder?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du undrar alltså om det, på grund av släktskapet mellan dig (kassör) och din syster (ledamot), föreligger hinder för att ni båda ska kunna sitta i styrelsen i en ideell förening. Rättskällor Eftersom ideella föreningar är oreglerade i lag blir andra rättskällor såsom prejudikat och allmänna principer tillämpliga. Man kan även hämta viss ledning i annan lagstiftning, till exempel ABL (aktiebolagslagen). HinderDet föreligger inte hinder för att sitta i samma styrelse på grund av släktskap. Jäv föreligger heller inte till följd av släktskapet (till skillnad från exempelvis domarjäv, som föreligger när domaren är släkt med part i rättegången).För tydlighetens skull kan vi titta i ABL:s jävsregler. I 8:23 ABL listas tre situationer där jäv ska anses föreligga: Vid avtal mellan styrelseledamoten och bolaget Vid avtal mellan bolaget och tredje man, om styrelseledamoten har ett väsentligt intresse som strider mot bolagets Vid avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten får företräda Framförallt de två första situationerna är relevanta även för ideella föreningar. Sammanfattning Det föreligger inga hinder och inget jäv på grund av släktskapet.Vänligen,

Vem bär ansvaret för uppkomna skador i min bostadsrätt till följd av en brand?

2021-02-08 i Föreningar
FRÅGA |Min fråga: Hur kommer jag på bästa sätt vidare? Är det min ansvarsförsäkring och självrisk som ska täcka föreningens anspråk på sin självrisk? Om ansvar vad gäller? Ett stearinljus gick sönder och orsakade en brand i mitt vardagsrumsfönster (nedre trädramen förkolnades ca 5 cm och små sprickor uppstod när jag hällde vatten på). Vårdslöshet/uppsåt/grov vårdslöshet?Föreningen har bytt ut hela fönstret (med kassett) enligt glasmästarnas råd. Föreningen skickat fakturan på sin självrisk 9.400 kr till mig. Föreningen är fullvärdesförsäkrad i försäkringen ingår även bostadsrättstillägg för föreningens lgh:er.Svar från mitt försäkringsbolag-försäkring bostadsrätt Din ansvarsförsäkring gäller för skador du orsakat på annans egendom. Branden orsakade endast skador i din egen lägenhet. Därför görs ingen utredning från din ansvarsförsäkring. Din försäkring täcker inte skadehändelsen och vi kan därför inte hjälpa dig i det här fallet.Svar från föreningens försäkringsbolag/bostadsrättstilläggNär det gäller skadan i din lägenhet så kan det i stadgarna stå att föreningen ansvarar för fönster i fastigheten. Så även om du äger lägenheten är inte fönstren i lägenheten din egendom.Vidare är detta en brandskada och då landar ansvaret för återställandet oavsett på föreningen och det är därför de nu kräver sin kostnad av dig. Prata med ditt försäkringsbolag om att man får nog även kolla stadgarna (HSB:s normalstadgar 2011 vers 5) i detta fallet för i vissa fall står föreningen för dessa.
Jacob Björnberg |Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du bor i en bostadsrätt i vilken en mindre eldsvåda uppstod efter att ett brinnande stearinljus som stod i ett fönster hade gått sönder. Branden åsamkade viss skada i din lägenhet och ledde till att hela det ifrågavarande fönstret behövde bytas ut. Kostnaden till följd av det inträffade täcktes dock genom bostadsrättsföreningens eget försäkringsskydd, men styrelsen har nu vidarebefordrat ett belopp motsvarande självrisken till dig, vilket uppgår till 9 400 kr. Du ställer dig tveksam till styrelsens agerande och undrar därför vad som egentligen gäller och då i synnerhet beträffande det rättsliga ansvarsbegreppet (skadeståndsskyldigheten), vilket för övrigt är nära förbundet med den så kallade culpabedömningen (culpa = oaktsamhet, vårdslöshet), mer om det nedan. Du har vidare försökt att nyttja din ansvarsförsäkring, dock utan lyckat resultat varför du nu har vänt dig till oss. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Skadeståndslagen (SkL).Bostadsrättslagen (BRL). Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Vad är en bostadsrätt?Mot slutet av din ärendebeskrivning nämner du begrepp som äganderätt och du skriver vidare att även om du äger lägenheten behöver fönster inte nödvändigtvis inte utgöra din egendom. Några saker behöver förtydligas härvidlag och framförallt med tanke på din fråga gällande ansvarsförsäkringen (vilken är en typ av försäkring som huvudsakligen är avsedd att täcka tredjemansskador, vilket möjligen kan vara förklaringen till att du i det här fallet har blivit nekad ersättning). En bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen (1 kap. 3 § 1 st. BRL). Med upplåtelse menas en nyttjanderätt och medlemskapet i sig utgör (ger) ett andelstal (en ägarandel) i föreningen. Det är nämligen bostadsrättsföreningen som juridisk person som formellt äger fastigheten och den eller de byggnader som står på denna, vilket innebär att du och övriga andelsägare (medlemmar) i föreningen indirekt äger hela objektet gemensamt. Vidare sägs det i bostadsrättslagen att upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt ska ske till nyttjande mot ersättning, vilket motsvaras av månadsavgiften till föreningen, och utan tidsbegränsning (1 kap. 4 § 1 st. BRL). Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att man inte äger sin bostadsrätt som bostadsrättshavare, utan den utgör en nyttjanderätt som i princip är upplåten evigt i tiden. Låt vara att det, till skillnad från en sedvanlig hyresrätt, finns ett förmögenhetsvärde kopplat till en bostadsrätt som följer med medlemskapet (andelstalet) och som även är möjligt att överlåta genom en försäljning, vilket inte är fallet med en hyresrätt som endast har ett så kallat bruksvärde och därmed saknar ett legalt marknadsvärde för hyresgästen. Men bostadsrätten som boendeform går fortfarande inte direkt att likställa med en äganderätt.Ansvarsfördelningen under normala omständigheter, vad gäller?Mot bakgrund av ovanstående går det således att argumentera för att hela din lägenhet egentligen är bostadsrättsföreningens egendom, men i lagstiftningen har det emellertid ställts upp gränser för hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan föreningen och dess medlemmar. I en bostadsrättsförening skiljer sig regelverket delvis från vad som gäller vid hyra. Bostadsrättshavaren (du) svarar själv för det inre underhållet av lägenheten om ingenting annat följer av stadgarna (7 kap. 12 § 1 st. BRL). Dessa får dock inte vara konstruerade på ett sätt som är till betydande nackdel eller oskäligt betungande för medlemmarna varför reglerna är tvingande till förmån för bostadsrättshavarna. Notera även att föreningen ansvarar för och ska bekosta reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten om föreningen har försett lägenheten med dessa och ledningarna tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler (7 kap. 12 § 2 st. BRL). Bostadsrättsföreningen bär också ansvaret för fastighetens underhåll i övrigt och då för det så kallade yttre underhållet, vilket bland annat inkluderar gemensamma utrymmen, ytterväggar, hissanordningar och annat dylikt. Gränsdragningsproblem uppstår inte sällan och parternas skyldigheter brukar därför preciseras genom bestämmelser i stadgarna. Men märk väl att bostadsrättshavarens skyldigheter ändå aldrig kan omfatta mer än det inre underhållet på grund av lagstiftningens tvingande karaktär. Exakt hur begreppet "det inre underhållet" ska tolkas kan dock ibland visa sig vara besvärligt och detta äger naturligtvis relevans för den rättsliga bedömningen av ditt ärende. I förarbetena (de statliga utredningar som föregår en ny lag eller lagbestämmelse) nämns ett antal saker som skulle kunna hänföras till såväl det inre som det yttre underhållet, vilket exempelvis är fönsterbågar, ytterdörrar och balkonger. Men det påpekas samtidigt att gränserna trots allt bör framgå av stadgarna varför det ankommer en bostadsrättsförening att självmant reglera detta (prop. 1990/91:92 s. 99), vilka för övrigt fastställs genom ett stämmobeslut med minst två tredjedelars majoritet (6 kap. 35 § EFL).Ansvarsfördelningen vid brand- eller vattenskada, vad gäller?För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom 1. hans eller hennes egen vårdslöshet (culpa) eller försummelse eller 2. vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hushållet eller som besöker bostadsrättshavaren, detsamma gäller övriga personkategorier såsom hyresgäster, hantverkare med flera (7 kap. 12 § 3 st. BRL). Eftersom den springande punkten för ditt ersättningsansvar är huruvida du har varit vårdslös eller inte måste en culpabedömningen göras, vilket sker enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Skadeståndsskyldighet är egentligen ganska komplext varför den här frågan kommer att behandlas relativt ingående, men endast på ett teoretiskt plan. Syftet är att förhoppningsvis kunna öka förståelsen för hur den skadeståndsrättsliga bedömningen brukar gå till i det praktiska rättslivet.En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om en så kallad sakskada. Med en sådan avses en fysisk skada på fast eller lös egendom (exempelvis en bostadsrätt), men även förlust av egendom, såväl permanent som tillfällig, är att betrakta som sakskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar krävs att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet sakskadan, 2 kap. 1 § SkL).Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande (bostadsrättsföreningen) kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens (din) handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan kom att drabbas av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren (gärningsmannen) vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet torde således inte vara uppfyllt i det här fallet.Bedömningen i den nu uppkomna situationen, vad gäller?Utan att närmare känna till de faktiska omständigheterna blir bedömningen av förklarliga skäl ganska svår att göra varför vårt kommande telefonsamtal utgör ett välkommet inslag. Men så här långt är min uppfattning att en process mot försäkringsbolaget framstår som en något svårgenomtränglig väg att gå. Och som svar på frågan hur du ska gå vidare menar jag att din vårdslöshet först noggrant behöver utredas för att sedan, allt beroende på resultatet, eventuellt bestrida styrelsens anspråk. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig får culpabedömningen kring ditt eget agerande hänskjutas till din telefonrådgivning. Men redan nu kan mycket kort följande anföras. Kausaliteten är nog hyfsat otvetydig i ditt fall, hade du inte tänt ljuset hade det förmodligen inte börjat att brinna. Om adekvanskravet är uppfyllt, det vill säga om det låg i farans riktning/om det var någorlunda påräkneligt att risken för eldsvådan skulle förverkligas, är däremot inte alls lika säkert. Faktorer som torde få betydelse för adekvansbedömningen i det här fallet kan vara stearinljusets beskaffenhet, om eventuella brister var upptäckbara, om du givet bristerna vidtog erforderliga omsorgs- och tillsynsåtgärder under den tid som ljuset var tänt, ljusets placering i förhållande till annat (brännbart) material i lägenheten och andra dylika omständigheter.Avslutande ord och ytterligare rådgivningJag är medveten om att redogörelsen ovan blev ganska så generell till sin karaktär, men en uttömmande genomgång kändes nödvändig för att kunna få ett så gott underlag som möjligt inför din kommande telefonrådgivning. En ingående redogörelse var också behövlig av det enkla skälet att gränsdragningen på det här området ofta är långt ifrån självklar.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på onsdag den 10/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Avsätta medlem i styrelse

2021-02-05 i Föreningar
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har skrivit tidigare till er och fick då mycket god hjälp. Hoppas att ni även kan hjälpa mig med detta:Jag är ledamot i styrelsen för en liten bostadsrättsförening. I styrelsen finns en suppleant som valdes in för några år sedan. Hen har goda branchkunskaper, stort kontaktnät och kan bidra med sin praktiska läggning. Dessvärre sätter sig hen ofta över de demokratiska reglerna om förslag/beslut/protokoll i styrelsen och tar helt sonika egna initiativ, t.ex. försöker beställa tjänster som hen tycker att föreningen behöver, tar itu med projekt som inte varit uppe till beslut i styrelsen. Hen blir extremt aggressiv när styrelsen försöker få hen att förstå demokratiskt beslutsfattande. Det har gått så långt att hen även har förtalat och kränkt en av styrelsemedlemmarna, helt utan grund och utan att det ens har handlat om styrelsens verksamhet. Styrelsen har börjat förlora handlingskraft och ork på grund av hens oberäkneliga agerande.Nu till frågan: Hur ska styrelsen agera för att "bli av med" hen på ett korrekt juridiskt sätt innan hen hinner sabotera styrelsens arbete helt?Tacksam för goda råd!
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar när en bostadsrättsförenings styrelse kan avsättas. din fråga regleras i Bostadsrättslagen (BL) och lag om ekonomiska föreningar (FL). Hur avsätts en bostadsrättsförenings styrelse? Huvudregeln är att föreningsstämman tillsätter styrelsen. Det innebär även att det enbart är stämman som kan avsätta en styrelse (7 kap. 6 § FL). Det krävs alltså att en föreningsstämma har hållits. styrelsen kan kalla till extra stämma om de anser att det finns skäl till det. Vidare kan även 1/10 av de röstberättigade kalla till en stämma, således ska kallelse utgå senast 14 dagar innan. Det finns även en möjlighet för revisor att kalla till extra stämma. I kallelsen ska det framgå vilken fråga som ska avhandlas, i detta fall omval/avsättning av styrelse (6 kap. 12 § FL).Som du skriver krävs det att en föreningsstämma hålls för att kunna avsätta styrelsen/välja en ny styrelse. En extra stämma kan hållas under tre omständigheter:1. Styrelsen anser att det behövs (6 kap. 12 § 1 st. EFL),2. revisorerna skriftligen med motivering begär en (6 kap. 12 § 2 st EFL), eller3. minst 1/10 av föreningens alla medlemmar skriftligen med motivering kräver en (6 kap. 12 § 2 st. EFL). Det krävs alltså 10% av medlemmarna för att kunna hålla en extra föreningsstämma. Det kan även vara en mindre andel om det framgår av er stadga (6 kap. 12 § EFL). Den som får flest röster blir således vald (6 kap. 34 § FL).Vad innebär detta för dig - Detta innebär för att avsätta en ledamot i styrelsen krävs att föreningsstämma för att välja om styrelsen, där en helt ny styrelse väjs in (rent praktiskt så väljer ni bara om alla de bra medlemmarna, men försöker se till att denna ledamot blir omvald istället för någon annan). Detta ska poängteras att detta även gäller för suppleanter. Hoppas att detta var svar på din fråga!

Vilka får kandidera till olika förtroendeposter i en bostadsrättsförening och finns det några regler om valberedningar?

2021-02-22 i Föreningar
FRÅGA |Jag bor i en bostadsrättsförening i Malmö.Vår brf skall ha föreningsstämma den 24/2 som p.g.a Corona Pandemin skall hållas utan att medlemmarnas fysiska medverkan. Stämman skall genomföras med poströstning. Valberedningen och styrelsen har avslagit alla namnförslag från medlemmar som vill bli nominerade till styrelseledamot. Valberedningen har i sin kallelse skrivit att endast valberedningens kandidater kommer ifråga. Alternativen är tre; rösta ja på valberedningens förslag///rösta nej på valberedningens förslag///rösta för bordläggning. Jag har försökt diskutera med valberedningen men blivit tillsagd "jag pratar inte med dig". Vid tidigare stämmor i föreningen har valberedningen tagit upp alla medlemmar som har varit intresserade att bli nominerade till styrelseledamot.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder vissa tolkningssvårigheter eftersom det inte går att urskilja någon egentlig fråga. Men jag misstänker att du undrar vad som gäller kring valberedningens uppdrag i en bostadsrättsförening och hur det faktum att övriga medlemmar inte verkar få kandidera till styrelsen ska hanteras. Men att föreningsstämman ska hållas på distans uppfattar jag däremot inte som någon i skrivande stund tvistig sak mellan styrelsen och andelsägarna (medlemmarna). Mot bakgrund av avsaknaden av en uttrycklig fråga är det också glädjande att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Notis: Den sistnämnda lagstiftningen blir även tillämplig i den här situationen eftersom en bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening.Inledningsvis förtjänas det att säga att detta i mångt och mycket är ett helt oreglerat område. Det finns inga lagstadgade regler om valberedningar, om sådana överhuvudtaget måste finnas i en bostadsrättsförening eller hur arbetsordningen för den här typen av föreningsorgan ska se ut. Det ankommer således på bostadsrättsföreningen att självmant besluta om vad som ska gälla i det här avseendet och företrädesvis lämnas då vägledning genom bestämmelser i stadgarna. Givet din ärendebeskrivning är det dock viktigt att framhålla att en valberedning är ett beredningsorgan och inte något beslutsorgan varför de uttalanden som har gjorts i din förening framstår som mycket tveksamma. Det är vidare föreningsstämman som exklusivt utser valberedningen och likaledes bestämmer omfattningen på organets uppdrag. Märk väl att årsstämman, förutom att vara det högst beslutande organet, även fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och den kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med någon tvingande lagstiftning. En medlem har alltid rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman (6 kap. 15 § 1 st. EFL). Så vid förekomsten av meningsskiljaktigheter och i avsaknad av tydliga stadgebestämmelser innebär detta att den här frågan behöver hänskjutas till stämman för votering. För att föreningsstämman ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Notera att ett beslut om ändring av stadgarna i princip fordrar konsensus, det vill säga att det är giltigt endast om samtliga röstberättigade i föreningen är överens. Beslutet blir emellertid även giltigt om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet (9 kap. 23 § 1 st. BRL). På den första stämman räcker då enkel majoritet enligt huvudregeln (se ovan, 6 kap. 33 § 1 st. EFL).Utan att närmare känna till innehållet i de aktuella stadgarna kan vidare följande anföras. Vid föreningsstämman utövar medlemmarna sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter (6 kap. 1 § EFL). En medlem har rätt att närvara, yttra sig och rösta vid föreningsstämman, om inte någonting annat eventuellt skulle framgå av lag eller stadgar. I de senare får det även bestämmas att en andelsägare som har sagt upp sitt medlemskap inte har rätt att delta vid föreningsstämman (6 kap. 2 § 1 st. EFL). Med det ovan sagda följer naturligtvis också en förslagsrätt enligt vilken varje medlem kan, och helt i enlighet med den praxis som tidigare rådde i din bostadsrättsförening, föreslå andra kandidater till olika förtroendeposter än de som valberedningen har gjort. Återigen, valberedningen är enbart ett beredningsorgan vars primära uppgift är att underlätta de val som bostadsrättsföreningen står inför. Det bör dock uppmärksammas att det i stadgarna inte sällan brukar finnas olika bestämmelser om tidsfrister för en medlems rätt att kunna få ett ärende behandlat på årsstämman, vilket har påpekats tidigare (se föregående stycke samt 6 kap. 15 § 1 st. EFL). Lämnade motioner måste nämligen normalt sett finnas upptagna i kallelsen för att dessa ska kunna tas upp på föreningsstämman. Men om alla på stämman närvarande medlemmar lämnar sitt samtycke till att uppkomsten av ett visst ärende ändå får (ska) behandlas torde det inte finnas något hinder för detta.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVad den allmänna uppfattningen är hos bostadsrättsföreningens andelsägare är för mig ovisst i nuläget. Men om det finns fler som är missnöjda och har samma uppfattning som du i den här frågan torde den mest kraftfulla kollektiva åtgärden vara att blankt rösta nej till valberedningens förslag. Och vad man egentligen menar med det tredje och sista bordläggningsalternativet framstår som något svårtolkat eftersom en styrelse behöver utses. Att skjuta på den frågan utgör enligt min mening sällan ett särskilt vettigt alternativ. Slutligen reagerade jag också på att du i din ärendebeskrivning uppger att styrelsen har avslagit samtliga namnförslag, vilket jag menar är lika oseriöst som det är felaktigt eftersom det inte är styrelsens uppgift att fatta beslut om vilka som äger rätt att kandidera.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på onsdag den 24/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur ändrar man stadgarna i en bostadsrättsförening?

2021-02-14 i Föreningar
FRÅGA |Hur ändra stadgarna för att tillåta en extern ordförande?I våra stadgar står att endast den som är bosatt i föreningens fastighet kan väljas till styrelseledamot.I ett svar från er 2018-04-11 står att "stadgarna kan ändras om alla röstberättigade i föreningen är överens om ändringen osv." Kan en sådan ändring genomföras redan i kommande stämma - om vi då får en motion med förslaget godkänd? Eller krävs den omständligare proceduren med två stämmor efter varandra och att minst 2/3 av de röstberättigade godkänner ändringen?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9 kap 23 § bostadsrättslagen kan stadgarna i en bostadsrättsförening ändras om alla röstberättigade är överens om ändringen, eller om ändringen har godkänts på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på ändringen. Detta innebär att ni kan ändra stadgarna för att tillåta en extern ordförande redan i kommande stämma om alla röstberättigade är överens. Det är endast om inte alla röstberättigade är överens som den omständligare proceduren med två stämmor efter varandra krävs. Att uppmärksamma är dock att om det finns särskilda bestämmelser i era stadgar om hur stadgeändringar går till så gäller även dessa enligt 9 kap. 24 § bostadsrättslagen.Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsiningar,

Samfällighetslagen - Insyn och upplysningar

2021-02-05 i Föreningar
FRÅGA |Ur samfällighetslagen:50 § Styrelsen är skyldig att på föreningsstämma lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna. Vad innebär "lämna upplysningar" om t ex en medlem kräver att få veta mer om avtalet kring snöröjningen. Kan denne då krävs ut alla dokument från upphandling till slutligt avtal?
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Samfällighetslagen stadgar att medlemmarna har rätt att delta i handhavandet av föreningens angelägenheter, vilket utövas på föreningens stämma (47 § samfällighetslagen). Det är således under föreningsstämman som föreningen har skyldighet att lämna upplysningar till sina medlemmar. Den rätt till insyn i föreningen som du har kan alltså endast utövas på föreningsstämman. Styrelsen har skyldighet att lämna de upplysningar om en förenings verksamhet som en medlem begär samt som kan vara av betydelse för denne (50 § samfällighetslagen).Vilka upplysningar som anses vara av betydelse för medlemmarna är således en bedömningsfråga, och beror på. Du som medlem har rätt till information om föreningens stadgar, stämmans protokoll och övrig ekonomi. En fråga om föreningens avtal om snöröjning anser jag borde vara relevant för en medlem att känna till. Du kan väcka talan mot föreningen om de inte lämnar ut de uppgifter som du har rätt till. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Har alla i en föreningsstyrelse rätt att gå igenom ett styrelseprotokoll innan det har justerats?

2021-02-05 i Föreningar
FRÅGA |Jag är sekreterare i en bostadsrättsförening. Kassören menar att när jag skrivit klart protokollet att jag ska skicka runt detta till hela styrelsen så att alla kan lägga till det de anser att jag missat. Detta menar kassören att jag ska göra innan ordförande och justeringsman skriver under. Jag säger att jag endast låter ordförande och justeringsman ta del av protokollet, så att dessa kan göra de förändringar som ev behövs. Efter detta skriver jag som sekreterare, ordförande och justeringsman under protokollet. Det justerade protokollet skickar jag sedan till alla i styrelsen.Vem har rätt? Kassören går hårt åt mig som sekreterare i denna fråga och ifrågasätter mig.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du sitter i styrelsen i din bostadsrättsförening och har uppdraget som sekreterare. En annan styrelseledamot, kassören, menar att övriga i styrelsen äger rätt att få ta del av innehållet i styrelseprotokollen innan dessa justeras. Du har emellertid en annan uppfattning och har anfört att du som protokollförare endast bör överlämna dokumentationen till ordföranden och den personen som ska justera protokollet för att därefter delges övriga i styrelsen. Mot bakgrund av det ovan sagda undrar du nu vad som gäller i det här avseendet. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Bostadsrättslagen (BRL) saknar tillämpliga bestämmelser för den nu uppkomna situationen varför föreningslagen måste konsulteras (en bostadsrättsförening är nämligen en sorts ekonomisk förening, vilket gör att föreningslagens regler i många avseenden även gäller bostadsrättsföreningar).Inledningsvis kan det konstateras att styrelsen vid sina sammanträden alltid är skyldig att föra protokoll och i dessa ska de beslut som styrelsen har fattat antecknas. Protokollet ska sedan undertecknas av den som har varit protokollförare. Det ska även justeras av ordföranden, om denne inte skulle ha fört protokollet, och av ytterligare en ledamot som styrelsen har utsett (7 kap. 24 § EFL). Det är således brukligt med tre stycken underskrifter. Vidare vittnar också ovanstående om att det tillvägagångssätt som du förordar ligger helt i linje med den ovannämnda bestämmelsen i föreningslagen som reglerar frågor som rör styrelseprotokoll. Samtidigt ska det noteras att det inte heller föreligger något uttryckligt förbud mot att styrelsen anammar det förfarande som kassören har föreslagit. Lagstiftaren har inte befattat sig med den här typen av detaljfrågor av mer vardaglig karaktär varför det vid oenighet inom styrelsen ankommer på styrelsen själv att besluta om vad som ska gälla beträffande just rutiner och övriga spörsmål kopplade till den sedvanliga arbetsordningen. I fråga om styrelsens beslutsförhet är denna beslutsförhör om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande eller det högre antal som eventuellt har bestämts i stadgarna (7 kap. 21 § 1 st. EFL). Och som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande styrelseledamöterna röstar för vid sammanträdet, om det enligt stadgarna inte krävs en särskild röstmajoritet. Och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (7 kap. 22 § 1 st. EFL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis lyder det korta svaret på din fråga att det inte finns något givet svar på vem som de facto har rätt i det här fallet, men enligt min mening torde ditt upplägg vara det mest brukliga bland föreningsstyrelser i allmänhet. Styrelsen liknar dock en demokratisk församling varför interna meningsskiljaktigheter ytterst måste löses genom en votering. Min bedömning är därför att du tillsvidare kan vägra att tillmötesgå kassörens krav på att få läsa protokollen innan justeringen äger rum och att han eller hon istället får hänskjuta frågan till nästa styrelsesammanträde.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,