Styrelsebeslut i bostadsrättsförening

2020-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag vill glasa in min balkong, jag förstår att jag måste ha tillstånd från Brf samt ett bygglov.Min fråga, har jag rätt att få tillståndet från Brf, eller kan de säga nej till inglasningen? Om man får ett avslag kan man överklaga det ? I så fall till vilken myndighet? Mvh
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger bostadsrättslagen om förändringar och tillstånd?Bestämmelsen för ändringar i lägenheten finner vi i 7 kap. 7 § första stycket BL. I paragrafen framgår det att bostadsrättshavaren inte får utföra vissa åtgärder i lägenheten utan styrelsens tillstånd. Tillstånd ska ges för åtgärder som innefattar:Ingrepp i bärande konstruktion,ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,eller annan väsentlig förändring av lägenheten.Styrelsen måste alltså precis som du säger ge tillstånd till din inglasning av balkong då det men högsta sannolikhet innebär en väsentlig förändring av lägenheten. Tillståndet måste vara välgrundat. I 7 kap. 7 § andra stycket BL framgår nämligen att styrelsen inte får vägra tillstånd till en åtgärd som avses i första stycket, om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Styrelsen måste alltså ha bra skäl för att vägra tillstånd. Sådana skäl kan exempelvis vara att planlösningen förändras så drastiskt att lägenheten kan bli svår att sälja efteråt. Jag har svårt att se varför en inglasning av balkong skulle innebära påtaglig skada eller olägenhet för en förening. Detta begrepp är däremot svårtolkat och oklart och styrelsen kan alltså rent tekniskt säga nej till dig. Vad kan du göra om styrelsen beslutar till din nackdel?Det rättsliga åtgärderna som ligger för handen för dig att överpröva styrelsens beslut är tyvärr få. I bostadsrättslagen finns inget lagstadgat förfarande för en överprövning av tillståndsbeslut från styrelsen. Istället behöver man försöka göra sin röst hörd på föreningsstämma och till styrelsen. Det du i övrigt kan göra är att gå till allmän domstol och göra din röst hörd. Du lämnar således in en stämningsansökan till den tingsrätt belägen i den orten du bor i. I tingsrätten kan du därefter försöka bevisa att styrelsen inte får vägra tillstånd då din åtgärd inte innebär påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Du måste dock komma ihåg att väga för och nackdelar av att gå till domstol och starta en tvist med din förening. En rättsprocess kan vara dyr och ifall du förlorar den, står du för rättegångskostnaderna för båda parterna.Det går även att vända sig till Bostadsrättsnämnden för att få en tvist löst. Deras beslut har dock inte juridiskt bindande verkan och är endast konstruerad i privat regi.Hoppas det var svar på din fråga, annars får du återkomma med en ny.Vänligen

Hur många ska ingå i en styrelse?

2020-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Hur många skall ingå i en styrelse ?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gäller din fråga en ekonomisk förening, ska föreningens styrelse ha minst tre ledamöter (7 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar).Gäller din fråga aktiebolag, ska aktiebolagets styrelse ha minst en ledamot (8 kap. 1 § aktiebolagslagen).Gäller din fråga en ideell förening, finns det ingen lag som reglerar ideella föreningar så det är praxis vi utgår från då. Enligt Bolagsverket bör styrelsen i en näringsdrivande ideell förening bestå av minst tre ledamöter. Är den ideella föreningen inte näringsdrivande finns det inte något sådant krav.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Antal styrelseledamöter och suppleanter i en förening

2020-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Om stadgarna säger : Styrelsen består av minst tre och högst sju ledamöter med minst en och högst tre suppleanter. Betyder det att man inte kan ha 5 ordinarie och 3suppleanter dvs att totalantalet ej får överstiga 7?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar ska det stå i stadgarna lägsta och högsta antal styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter. I ditt fall står det att styrelsen ska bestå av minst tre och högst sju ledamöter, med minst en och högst tre suppleanter. Det finns ingen koppling mellan antal styrelseledamöter och antal suppleanter. Alltså kan föreningen i ditt fall ha högst sju styrelseledamöter och högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna och suppleanterna ska alltså inte räknas ihop. Det är därmed helt okej att ha fem ordinarie styrelseledamöter och tre suppleanter i ditt fall, då det är förenligt med föreningens stadgar. Läs gärna här för mer information.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Får styrelsen i en samfällighetsförening upplåta ett nyttjanderättsavtal avseende en brygga?

2020-04-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej Kan en styrelse i en samfällighet skriva nyttjanderättsavtal till en enskild fastighetsägare (av 55st fastigheter)på en brygga som endast den fastighetsägaren får nyttja?Bryggan är alltså byggd på allmänningen!
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser på din fråga hittar vi i Lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS) och Jordabalken (JB).AvtalsfrihetMed tanke på att det råder avtalsfrihet i Sverige ser jag inget hinder till att sluta ett sådant avtal. Det finns ingen bestämmelse i den nämnda lagen, vilken reglerar förvaltningen av samfälligheter, som antyder att ett nyttjanderättsavtal som enbart riktar sig mot en av medlemmarna i samfällighetsföreningen skulle strida mot lagen. Krävs två tredjedelar av röstantaletDäremot finns det en bestämmelse som säger att ett beslut om att överlåta eller upplåta fast egendom med nyttjanderätt i mer än fem år måste erhålla minst två tredjedelar av de angivna rösterna om inte annat framgår av stadgarna, 51 § LFS. För att denna bestämmelse ska bli tillämplig krävs det alltså att nyttjanderätten avser fast egendom som samfällighetsföreningen äger. Nyttjanderätten av bryggan måste därmed vara kopplad till en plats som därigenom upplåts, vilket jag förmodar är fallet här, 2 kap. 1 § JB. Detta innebär således att om inte denna regel har undantagits i stadgarna till samfällighetsföreningen, är det inte ett styrelsebeslut, utan ett stämmobeslut. Styrelsen kan då inte på egen hand ta ett beslut om att upplåta ett nyttjanderättsavtal som löper längre än fem år avseende bryggan till en enskild fastighetsägare i samfälligheten. Det måste istället tas upp på ett stämmomöte och röstas igenom med två tredjedelar av rösterna. SammanfattningAtt upplåta nyttjanderätt till fast egendom som sträcker sig i mer än fem år är sammanfattningsvis ett stämmobeslut som behöver två tredjedelars röster av medlemmarna i föreningen. Skulle stadgarna dock ha undantagit denna regel, eller om det rör sig om mindre än fem år, så tas beslutet på vanligt sett av styrelsen och eftersom det råder avtalsfrihet ska de kunna fatta ett sådant beslut.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp i fallet är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig ett stort lycka till!Vänligen

Kan ordförande i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja gemensamhetsanläggningen?

2020-05-07 i Föreningar
FRÅGA |Vi har en sommarstuga som ingår i gemensamhetsanläggning för vatten.En medlem i samfällighetsföreningen (tillika ordförande) vill nu förbjuda oss att använda vattnet vintertid med hänvisning till att vi förstör vattenkvaliteten för hans fastighet. Anledningen är att vi stänger av/på vattnet vid våra besök. Så gör även andra medlemmar i samfälligheten o har sagt det till honom. Det här problemet har uppstått nu efter nästan tjugo år.Rörmokare vi pratat med säger att vi är i vår fulla rätt att stänga av/på vattnet när vi vill o rekommenderar vår ordf att installera ett filter för att råda bot på sina upplevda problem (vilket han vägrar). Mäklare vi pratat med säger samma sak (vi håller på att sälja stugan).Kan en medlem i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja det som ingår i gemensamhetsanläggningen hela eller del av året? Till ex väg, vatten, brygga. Finns detta stipulerat i någon lag för gemensamhetsanläggningar?Tacksam för svar.
Binh Tran |Lawline: Hejsan, Aktuell lagstiftning: lag om förvaltning av samfälligheter.Kan en medlem i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja gemensamhetsanläggningen?Ni förvaltar vattensystemet i en samfällighetsförening. Enligt 18§ så är ändamålet för förening att förvalta den samfällighet som föreningen var gjord för. Det stipuleras i lag att samfällighetsföreningen ska tillvarata alla medlemmars gemensamma bästa, se 19§. En samfällighetsförening styrs av en styrelse som medlemmarna väljer ut, de har ansvaret att ta hand om den löpande förvaltningen av gemensamhetsanläggningen och dess angelägenheter, 35§ och de ska göra detta i enlighet med lag och föreningsstadgarna. Om stadgarna strider mot lagen så gäller lagen först. När de beslutar om saker för förvaltningen så ska styrelsen rösta om detta, 38§ och det beslut som får flest röster ska genomföras om inte annat skrivs i stadgarna. Om en ledamot har personligt intresse i frågan så får denna inte va med och rösta, se 36§.Vad innebär dessa regler i ditt fall? Kort och gott innebär det att en styrelseledamot får inte ta beslut egenhändigt på detta vis utan måste kalla till en styrelseträff och styrelsen har till ansvar att kalla till en föreningsstämma där man får rösta om saken. Röstberättigad medlem, som är närvarande vid föreningsstämma, har, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst, se 49§. Det beslut som får bifall från mer än 50% av rösterna ska verkställas. Sammanfattningvis så kan det sägas att ordförande av föreningen får inte bestämma över medlemmarnas användning av gemensamhetsanläggningar som denna ordförande har gjort. Ni borde därför fortsätta använda anläggningen som vanligt. Samfällighetsföreningen kan istället bestämma att fixa problemet med olika filter eller dylikt som ni har rekommenderat vilket är mer i linje med samfällighetsföreningens ändamål att ta hand om alla medlemmars intressen. Jag hoppas jag har kunnat besvara din fråga. Har du följdfrågor kan du ställa dem till mig på Binh.Tran@lawline.se så kan jag besvara dessa.Med vänliga hälsningar.

Ideell förening och insyn, vad gäller?

2020-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Är en skrivelse till styrelsen i en ideell förening offentlig, dvs kan jag som medlem begära att få se den?
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen specifik lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller i organisationsformen ideell förening. Det finns dock rättspraxis kring vad som räknas som en ideell förening och hur en sådan bildas. Det är istället föreningens stadgar som styr vad som gäller i den, vilka fungerar som ett sorts avtal mellan föreningen och dess medlemmar. Stadgarna är grunden i en ideell förening, dessa ska informera medlemmarna om föreningens ändamål och regler, bland annat. Dessutom ska "god föreningssed" följas. Medlemmar i en ideell förening har, bland annat, rätt att delta i möten som anordnas för medlemmarna samt rätt till information om föreningens angelägenheter. En medlem har däremot inte rätt att, exempelvis, själv gå in och kontrollera styrelsens arbete, såsom att se över handlingar och bokföring, bland annat. Då en ideell förening är en privaträttslig organisation lyder den inte under offentlighetsprincipen, som exempelvis myndigheter gör. Offentlighetsprincipen handlar om att ge allmänheten insyn i offentliga verksamheter. Handlingsoffentligheten innebär att alla har rätt att begära ut och ta del av offentliga handlingar, det vill säga allmänna handlingar (vilket är handlingar som inkommit till eller upprättats hos samt förvaras hos ett allmänt organ, exempelvis en statlig myndighet eller en kommun) som inte omfattas av sekretess. Viss rätt till insyn kan dock gälla om en kommun, till exempel, slutit avtal med en privat utförare, såsom en ideell förening, om att skötseln av en kommunal angelägenhet ska lämnas över till den. I sådant fall ska kommunen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över, 10 kap 9 § Kommunallagen. Exakt hur långt insynen, i ett sådant fall, ska sträcka sig blir däremot något som får bedömas efter en avvägning i varje enskilt fall. I övrigt skulle jag säga att det är upp till föreningens styrelse att bestämma hur öppen föreningen ska vara. Vad som annars gäller i en ideell förening styrs, som sagt, till stor del av föreningens stadgar. Hoppas att detta svar kan ge klarhet i frågan och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Kan styrelsen i en ekonomisk förening vägra att lämna ut styrelseprotokollet?

2020-04-27 i Föreningar
FRÅGA |HejKan styrelsen i en ekonomisk förening vägra att lämna ut styrelseprotokoll till medlemmar?
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Styrelseprotokollet regleras i 7 kap. 24 § Lag om ekonomiska föreningar. Styrelsen har ingen skyldighet att lämna ut styrelseprotokollet till medlemmarna. Anledningen till detta är att styrelsen har rätt till arbetsro för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Vidare kan uppgifter som är mycket känsliga och inte borde offentliggöras tas upp på styrelsemöten. Det framkommer inte direkt ur lagen att styrelsen inte har en skyldighet att lämna ut styrelseprotokollet. Utan det kan endast utläsas genom att läsa bestämmelsen motsatsvis. Detta innebär att när det inte står i lagen att styrelsen är skyldig att lämna ut styrelseprotokollet, så kan den skyldigheten inte tolkas in i lagen. Vad kan du göraSlutsatsen är att styrelsen i en ekonomisk förening kan vägra att ge ut styrelseprotokollet.En möjlighet, i detta fall, är att skriva en motion där du framför att du vill ta del av styrelseprotokollet. Det är dock inte garanterat att din motion kommer få gehör. Vänliga hälsningar,

Årsmöte i ideell förening

2020-04-11 i Föreningar
FRÅGA |Hej på er.En liten fråga i dessa tider av Corona mm, måste en ideell förening ha årsstämma.Vanligtvis så har vi stämma i juni men nu så ungås man att hoppa över detta helt o hållet.Funkar det ??eller skall man gå ut med en skrivelse o meddela att man skjuter på det hela till det har ordnat upp sig.
Oliver Svensson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor! Din fråga rör huruvida det är ett måste för en ideell förening att ha en årsstämma eller om det är möjligt att helt och hållet hoppa över årsstämman. Om det inte skulle vara möjligt, då förstår jag det också som att du undrar hur man ska gå tillväga för att skjuta upp på årsstämman i och med att det inte i dagsläget är aktuellt med hänvisning till Corona. Jag vill börja med att nämna att det i princip saknas lagreglering för styrning av ideella föreningar, utan det är stadgarna som bestämmer hur den ideella föreningen kommer att drivas. Hur dessa stadgar ska utformas eller vad de ska innehålla följer inte av lag, utan dessa regleras ofta av praxis och sedvänja. Sådant som inte har reglerats genom stadgarna ska genomföras efter föreningens praxis, och om inte sådan finns enligt god föreningssed. Nu framkommer det inte av frågan huruvida era stadgar om kallelse till föreningsmöte/årsstämma/årsmöte är utformade, men för att ge dig någon vägledning i din fråga så rekommenderar jag dig att se till era stadgar i er ideella förening. Föreningens stadgar bör ange när årsstämman ska hållas och information däromkring. Jag vill dock tillägga att en ideell förening måste ha årsmöte. Om det är så att det inte finns reglerat i stadgarna vad som ska gälla vid uppskjutande av årsmöte/årsstämma så får man istället se till vad som utgör praxis inom föreningen – det innebär att man får se till hur sådana situationer tidigare har hanterats inom föreningen. Skulle det inte heller finnas någon vägledning på det sättet får man se till vad som utgör s.k. god föreningssed. Vad som utgör god föreningssed går dock att diskutera. Syftet är dock årsmötet är dock att alla medlemmar ska få möjlighet att delta vid mötet. Det är i sådant fall att årsmötet/årsstämman skjuts upp rimligt att gå ut med ny kallelse, eller som du säger gå ut med en skrivelse om att man skjuter upp årsmötet tills det att situationen har ordnat upp sig. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och att du finner vägledning i era stadgar. Du är alltid välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline om du inte fått klarhet i din fråga eller om du undrar över något annat. Med vänliga hälsningar,