Fullmakt för att rösta på årsmöte i ideell förening

2021-06-08 i Föreningar
FRÅGA |Kan ett ombud till årsmöte i ideell förening vara en annan medlem, eller ska det vara en person som inte är medlem i föreningen?Kan en medlem istället ge en fullmakt direkt till styrelsen där man uppger hur man vill rösta i propositioner och motioner?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga är att det är fullt möjligt att lämna fullmakt till någon att företräda en som medlem på t ex ett årsmöte i en ideell förening. Den som har fullmakten behöver inte vara medlem.Många föreningar väljer därför att för säkerhets skull reglera detta i sina stadgar. Det kan t ex. regleras genom att man skriver att en fysisk person endast kan företräda en medlem med hjälp av fullmakt. Hoppas du fick svar på din fråga.

Vad ska styrelsen i en bostadsrättsförening ha för arvode och vad gäller för kallelser av styrelsemedlemmar?

2021-05-28 i Föreningar
FRÅGA |Har frågor gällande årsredovisning för vår bostadsförening.1Föreningens valda kassör har i fått ta del av den ekonomiska delen inte blivit kallad till styrelsemöte.Så den är inte påskriven av kassören då styrelsen tycks glömt att kassören finns. 2. Ingen av de som sitter i styrelsen har heller ej sett fakturor som gäller föreningen detta har ordförande själv tagit hand om och skrivit på är detta korrekt? Styrelsen består ordförande, sekreterare , 2 ledamot och kassören som ej blivit kallad. Finns en godkänd revisor och revisions byrå. Vet ej vilken information som revisorn fått av ordförande.3. 2013 togs ett beslut att ordförande skulle ha ett arvode på18000:- vi är 12 lägenheter. Detta gjordes på stämman.Sen har detta bara rullat på och ökat för varje år.2020 är arvodet 68000:- plus sociala avgifter. Vi har godkäntde tidigare åren utan att någon vågat ifrågasätta detta. Är inte styrelsen skyldiga att tala om vad som ligger bakom den kostnaden. Det framkom att styrelsen själv hade tyckt att 200:- i timmen var skälig summa plussociala avgifter. Ingen annan i styrelsen har arvode .Ingen information till medlemmarna om detta.Förvaltningsberättelsen tar ej upp de olika kostnader för väsentliga händelser för räkenskapsåret utan bara vad som har gjorts. Är detta korrektVänligen
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För dina frågor krävs det lite juridisk akrobatik. Bestämmelserna är utspridda över flera lagar. Dels finns en del bestämmelser i föreningens egna stadgar vilka vi inte har tillgång till så de kan du behöva kontrollera. Som huvudregel gäller föreningens stadgar så länge de inte är lagstridiga. I övrigt finns grundläggande bestämmelser i Bostadsrättslagen (BRL). Den hänvisar i sin tur ofta till lagen om ekonomiska föreningar (LEF). För bokföring och årsredovisning finns bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL). Det hela innebär en del hoppande fram och tillbaka mellan lagarna så jag försöker att ge dig rätt och pedagogiska svar men med korrekta hänvisningar om du skulle behöva dem. Jag kommer också att använda mig av förkortningarna för lagrummen eftersom lagarna är förhållandevis långa. Fråga 1 – Vilka ska underteckna årsredovisningen? Enligt 1 kap. 1 § BRL så ska LEF tillämpas i den utsträckning som anges i BRL. Rent allmänt kan sägas att reglerna för styrelsen finns i LEF 7 kap. och gäller på grund av den hänvisning som finns från 9 kap. 12 § BRL. Enligt 7 kap 4 § LEF ska styrelsen bl.a. svara för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter och bedöma föreningens ekonomiska situation. Föreningens organisation ska även vara utformad så att föreningens ekonomiska förhållande både bokföringsmässigt och i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Det kan nog utan större svårighet tänkas att föreningens kassör bör vara med på styrelsens möten och vara insatt i både bokföring och föreningens ekonomiska situation. Bestämmelsen avslutar med att nämna att om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen ska fortgå. De ska med andra ord fortsätta att vara involverade och kontrollera det löpande arbetet inom föreningen.Angående styrelsens sammanträden så är det ordförande som ska se till att sammanträden hålls när det behövs alternativt om en styrelseledamot begär det (7 kap. 18 § LEF). Om en styrelseledamot inte kan närvara så kan en suppleant göra det i stället (7 kap. 20 § LEF). Detta säger oss att som huvudregel ska samtliga styrelseledamöter kallas till sammanträden, det är ju det de är till för, att sköta förvaltningen av föreningen. Även kassören har alltså rätt att sammankalla styrelsen och förhöra sig om varför kallelse inte har skett. Även här kan det finnas kompletterande regler i föreningens stadgar om hur kallelse ska ske och hur ofta sammanträden ska sammankallas så kontrollera vad som sägs i stadgarna. Enligt 9 kap. 26 § BRL så gäller bestämmelserna om bokföring och redovisning i BFL respektive ÅRL. En ekonomisk förening är en juridisk person som enligt 2 kap. 1 § BFL är bokföringsskyldig. Enligt 6 kap. 1 § 2 p. BFL är ekonomiska föreningar skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning.Årsredovisningslagen är tillämplig på ekonomiska föreningar enligt 1 kap. 1 § ÅRL som hänvisar till kretsen av bokföringsskyldiga enligt 6 kap. 1 § BFL. Enligt 2 kap. 7 § ÅRL ska, i ekonomiska föreningar som företräds av styrelse, samtliga styrelseledamöter underteckna årsredovisningen. Det innebär alltså att om kassören är medlem i styrelsen och inte har undertecknat årsredovisningen så har detta inte skett korrekt och torde vara något som revisorn skulle ha reagerat på eller kommer att reagera på. Samtliga ledamöter i styrelsen är nämligen skyldiga att underteckna årsredovisningen. Till och med om de inte vill. En eventuell avvikande mening ska antecknas om en sådan finns men undertecknas ska den. Skälet till att föreningen frångår en normal arbetsordning kan vara av personliga skäl, kanske en ordförande har arbetat länge med ekonomiska frågor och därför har varit bättre lämpad för att sköta dessa för föreningens räkning. Då minskar behovet av en kassör något. Man kan dock heller inte utesluta det. Står det i stadgarna att det ska finnas en kassör så ska denne inkluderas i styrelsens arbete, precis som alla andra. Att frångå den principen är inte aktuellt. Samtliga styrelsemedlemmar ska ha möjlighet att delta i styrelsens arbete och beslut, det är jätteviktigt. Fråga 2 – Föreningens firmatecknare Det är inte ovanligt att en ordförande tar ett stort ansvar i en förening eftersom hen ska leda styrelsens arbete, vilket är att sköta föreningens organisation och förvaltning som tidigare nämnts. Att attestera eller godkänna faktureringar för föreningens räkning är sådant som faller under rätten att teckna föreningens firma. Enligt 9 kap. 7 §BRL gäller 20 kap. 4 § LEF för firmateckning för bostadsrättsföreningar. Bestämmelsen meddelar att skriftliga handlingar som utfärdas för en ekonomisk förening ska undertecknas med föreningens företagsnamn, om företagsnamnet inte framgår på något annat sätt. Vilka som är firmatecknare för en förening ska registreras hos Bolagsverket och får då verkan enligt 7 kap. 39 § LEF. Föreningens stadgar bör innehålla bestämmelser om firmateckning och enligt 7 kap. 40 § LEF så kan styrelsen besluta att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma endast får utövas av två eller flera personer tillsammans. Detta är anledningen till att stadgarna brukar bestämma denna ordning utefter vad som passar varje förening bäst. Det är ett krav att föreningar ska anmäla styrelseledamöter, ordföranden, hur föreningens firma tecknas och av vem enligt 7 kap. 44 § LEF. Därför måste du vad gäller frågan om fakturorna kontrollera vad stadgarna för just eran förening säger. Fråga 3 – Arvodet Angående arvodet finns huvudbestämmelsen i 7 kap. 26 § LEF som säger att föreningsstämman ska besluta om arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna för deras styrelseuppdrag. Man kan även genom stadgarna besluta att en samlad ersättning till styrelsen som helhet eller bara vissa ledamöter som sedan fördelas av styrelsen själv. Det finns inga bestämmelser om hur mycket eller lite eller hur detta bör fördelas. Det kan dock finnas i stadgarna. Det kan därför vara svårt för en utomstående att ge sig på en sådan bedömning. Det beror på uppdraget en ledamot har, hur stor föreningen är, hur mycket ansvar som en ledamot har, hur god ekonomi föreningen har m.m. Bostadsrättsföreningar i Stockholm tillämpar ett genomsnittligt arvode på ca 1000–1500 kr per lägenhet i föreningen för den samlade styrelsen att dela på. För mindre föreningar kan det alltså ifrågasättas att styrelseuppdraget blir ett heltidsuppdrag. Men det är upp till föreningens årsstämma att fastställa detta (och eventuellt ändra stadgarna om reglerna verkar till föreningens nackdel). Man ska dock komma ihåg att det inte finns något lagstadgat utöver det nämnda och att styrelseengagemang är ideella arbetsinsatser som betalas av grannarna, medlemmarna i föreningen. Det är också dem som ska besluta vid årsstämman om ersättning ska utgå alls. Det går dock inte att reglera ersättning som redan utgått och det finns inga lagstadgade krav för en styrelse att redovisa exempelvis arbetsbelastning. Det finns heller inget som säger att ersättningen successivt ska öka eller förbli densamma. Ersättningen är en skälighetsbedömning som stämman beslutar som tack för att styrelsen tar ett extra ansvar kan man säga. Vanligtvis regleras detta i stadgarna som även de kan ändras om medlemmarna inte är nöjda med deras utformning. Om du inte är nöjd med utformningen av föreningens stadgar och behöver få förslag på ändringar eller kanske hjälp att utläsa betydelsen av dem är du såklart välkommen att höra av dig till mig igen på annasara.jarius@lawline.se för en offert och vidare kontakt. Lycka till!

Kan en extra föreningsstämma välja ny styrelse och neka ansvarsfrihet till den föregående

2021-05-20 i Föreningar
FRÅGA |Kan en extra föreningsstämma begära en ny styrelse och samtidigt neka ansvarsfrihet till den gamla styrelsen?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om en extra föreningsstämma kan välja en ny styrelse och neka ansvarsfrihet för den gamla styrelsen. Extra stämma ska hållas om skäl finns Enligt 6 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar föreskrivs huvudregeln om att en extra stämma ska hållas om styrelsen anser att skäl finns för en sådan. Innehållet på den extra stämman För att man ska få kalla till en extra föreningsstämma förutsätts att det finns ett specifikt ärende som behöver behandlas. Ett sådant ärende kan exempelvis vara att avsätta en ledamot, eller som du skriver att välja en helt ny styrelse. Ett annat ärende kan vara som du även skriver; att välja att inte bevilja den föregående styrelsen ansvarsfrihet. Normalt sett tas dock fråga om ansvarsfrihet endast upp på ordinarie stämma, men det finns även möjlighet att göra det på den extra föreningsstämman, om syrelsen anser att det finns skäl för att hålla en extra föreningsstämma. Detta framgår av 6 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar. Anledningen till att man vill välja en ny styrelse och inte ge den föregående ansvarsfrihet kan exempelvis vara på grund av att den föregående styrelsen inte skött sitt arbete, eller av någon annan anledning. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan en extra föreningsstämma såväl välja en ny styrelse som neka ansvarsfrihet på den föregående, så länge dessa ärenden är skäl för att en extra föreningsstämma ska hållas. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Strider det mot likhetsprincipen att tilldela vissa medlemmar i en samfällighet avgiftsfria parkeringsplatser?

2021-05-15 i Föreningar
FRÅGA |Hej,jag bor i en samfällighet och man har kallat till extra stämma utan några motioner.Utan man har skrivit fyra olika förslag på dagordningen som enligt styrelsen mailats in av medlemmarna.Vi är totalt femton hus, i samfälligheten ingår soprum samt en gård med parkeringsplatser.För tillfället så har vi 9 parkeringsplatser till medlemmarna och 2 gästparkeringar.På stämman vill man ge fyra medlemmar privata parkeringar utan ngn avgift.Min fråga är då...man kan väl inte bara ge fyra medlemmar privata platser men inte dem andra för då behandlas inta alla lika, alla har samma andelstal i samfälligheten.Vad gör vi om detta röstas igenom på extra stämman ?Tack för svar på förhand.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är lagen om samfälligheter (samfällighetslagen, LOS).Likhetsprincipen, vad gäller?I föreningar brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom du åberopar denna som grund. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av en förenings medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda (sakliga) skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i exempelvis en bostadsrättsförening kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut, vilket det enligt min mening synes vara fråga om i det här fallet. För såvitt jag kan bedöma och utifrån din ärendebeskrivning föreligger det knappast några beaktansvärda/sakliga skäl för det man har för avsikt att genomföra beträffande parkeringsplatserna.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis menar jag att du har fog för din uppfattning och för det fall stämman röstar igenom ett förslag i strid med likhetsprincipen blir du, som svar på din andra fråga, hänvisad till att klandra stämmans beslut genom att väcka en talan i domstol (i en tingsrätt som första instans, eller rättare sagt i en mark- och miljödomstol, vilka organisatoriskt sorterar under vissa tingsrätter). Observera att talan ska väckas inom fyra veckor från dagen för beslutet. Om så inte sker kommer du att gå miste om din klagorätt (se 53 § LOS).Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Blir vice ordförande automatiskt ordförande om ordförande inte ställer upp i omval?

2021-06-07 i Föreningar
FRÅGA |om ordförande meddelat att hen inte ställer upp för omval är det då inte automatiskt vice ordförande som blir ordförande
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga om vad det handlar om för ordförande, t.ex. om det är en ordförande i en ekonomisk förening eller en ideell förening. Det kan skilja sig från olika föreningar och organisationer för vad som gäller i det specifika fallet. Du får därmed leta i stadgarna om vad som gäller i ditt fall, dvs. om det står att vice ordförande automatiskt blir ordförande om ordförande har meddelat att hen inte ställer upp för omval.Det vanliga är däremot att vice ordförande tar över ordförandes uppgifter ifall ordförande skulle avgå sitt mandat genom att denne exempelvis avlider eller går i konkurs. Detsamma gäller om ordförande endast är frånvarande vid ett specifikt möte. Däremot brukar det inte vara vanligt att vice ordförande automatiskt blir ordförande endast för att ordförande meddelat att hen inte ställer upp för omval. Utan det vanliga är då att ordförande fortsätter att vara ordförande till dess att det blir omval, och när omvalet äger rum så sker en ny omröstning om vem som ska vara ordförande, detta behöver inte nödvändigtvis vara vice ordförande. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vem bestämmer i en samfällighetsförening?

2021-05-24 i Föreningar
FRÅGA |Samfälligheten ska byta värmeledningar i marken i radhusområde. Dessa går in i vissa gavelhus. Härvid måste staket rivas ute och panel tas bort inomhus. Föreningens kommer att bekosta borrning, grävning och att återställa innerväggar, men säger sig inte skyldiga att bekosta att folk satt upp staket eller byggt in rör och ventiler inomhus. Vissa husägare kräver att samfälligheten ska stå för alla kostnader och således bekosta nya staket, garderober etc. Vem har rätt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om förvaltning av samfälligheter. Samtliga lagrumshänvisningar nedan avser den nyss nämnda lagen om ingenting annat anges.Några allmänna hållpunkterEnligt 4 § kan en samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Ovan uppger du att "föreningen" kommer att bekosta diverse saker varför jag utgår ifrån att det rör sig om en samfällighetsförening. I 35 § regleras styrelsens kompetens och där sägs att styrelsen handhar föreningens angelägenheter i överensstämmelse med denna lag, stadgarna och föreningsstämmobeslut, i den mån beslutet ej strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna. Av 38 § följer att som styrelsens beslut gäller sedan den mening om vilken vid styrelsesammanträde de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträds av ordföranden. Det är således enkel majoritet som i normalfallet gäller vid styrelsesammanträden, om inte stadgarna skulle föreskriva annat vill säga. Vidare uttalas i 19 § 1 st. att föreningen vid förvaltningen ska tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa och att varje medlems enskilda intressen även ska beaktas i skälig omfattning. Hur avvägningen mellan gemensamma och enskilda intressen ska gå till är en delikat fråga utan något entydigt svar varför en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Utgångspunkten torde dock vara att ju större den gemensamma nyttan är desto svårare behöver olägenheten vara för den enskilde för att beslutet ska kunna undanröjas.Din fråga och bedömningen i förevarande fallDet ska inledningsvis framhållas att det egentligen inte finns något givet svar på din fråga. Till detta kommer, vilket ovanstående vittnar om, en ganska tillintetsägande lagtext, något som naturligtvis inte underlättar den rättsliga bedömningen. När det gäller styrelsen behörighet kan en jämförelse med ett närliggande föreningsslag vara på sin plats.Utgångspunkten i bostadsrättslagen (BRL) är att beslut om väsentliga förändringar i byggnaden eller på fastigheten i övrigt inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur det ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter även för den här föreningstypen. Men ofta finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är i mångt och mycket bostadsrättsföreningen (med andra ord medlemmarna genom ett stämmobeslut) som dikterar villkoren och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder i en bostadsrättsförening bör ligga inom styrelsens behörighet.Enligt min mening bör principerna enligt ovan även kunna tillämpas i en samfällighetsförening och det första som behöver göras är därför att studera stadgarna i din förening. Men givet att det inte går att utröna vad som gäller med hjälp av dessa behöver omfattningen av de inplanerade åtgärderna bedömas liksom deras ingripandegrad. Utifrån din ärendebeskrivning torde det kommande arbetet träffas av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut hade varit behövligt om det rörde sig om en bostadsrättsförening. Notera att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning. Lagstiftaren har medvetet valt att inte detaljreglera den här typen av företeelser, dels för att samfällighetsföreningar är bäst lämpade att själva avgöra hur interna föreningsangelägenheter ska hanteras, men också för att en sådan lagstiftning hade blivit alldeles för omfångsrik och svåröverskådlig. Den nuvarande ordningen bäddar istället för mer flexibla lösningar. Min uppfattning är de meningsskiljaktigheter som nu råder behöver hänskjutas till en extrastämma och där prövas genom en sedvanlig votering, se 47 §. För svaret på din fråga står dessvärre inte att finna i någon lagstiftning. Annorlunda uttryckt måste saken behandlas på ett demokratiskt och föreningsrättsligt godtagbart sätt, vilket som sagt sker genom en omröstning. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan man låta en medlem i en ekonomisk förening betala en högre insats än vad som krävs?

2021-05-19 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ekonomisk förening som äger marken / tomten som våra sommarstugor står. Vi har en lån på c a 10 milj.Vissa medlemmar vill betala en högre insats och där med få ner månadskostnaden för sin del och detta gagnar föreningen som har "mindre" lån att betala som gagnar samtliga medlemmar. Går detta genomföra ? och vad behöver göras i så fall ?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftning på frågan:-Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Kortfattat svar:Ifall en eller flera medlemmar vill betala en högre insats så går detta bra så länge föreningens stadgar tillåter detta. En insats som är större än vad som krävs av en medlem kallas för en överinsats och det skall alltså framgå av era stadgar i vilken mån en överinsats är tillåten för att det skall vara okej. Om era stadgar inte har reglerat denna fråga behöver ni således ändra stadgarna innan ni kan tillåta en eller flera medlemmar att betala en överinsats.RättsutredningFår en medlem betala en högre insats?Om en medlem vill delta i föreningen med en större insats än vad som krävs så är det möjligt att låta medlemmen delta med en överinsats. En överinsats är en medlemsinsats som är större än den insats som medlemmen är skyldig att betala enligt stadgarna (10:1 EFL). Huruvida en medlem får delta i föreningen med en överinsats skall framgå av er förenings stadgar. Således är det inte tillåtet att låta vissa av medlemmarna betala en högre insats om era stadgar inte föreskriver att det är tillåtet med överinsatser (3:1 EFL).Vad behöver föreningen göra för att detta skall vara möjligt?För att en överinsats skall vara möjlig att delta med behöver ni som förening se till att det framgår av era stadgar i vilken utsträckning överinsatser är tillåtet. Således behöver ni ändra era stadgar om det inte redan är reglerat att överinsatser är tillåtna enligt de stadgar ni har i dagens läge. Om det redan framgår av era stadgar att det är tillåtet med överinsatser är det fritt fram att tillåta de medlemmar som vill att betala en större insats, så länge de följer de eventuelle regler ni infört angående detta i föreningens stadgar. En överinsats kommer dock att gynna hela föreningen, inte enbart de medlemmar som betalat överinsats, eftersom att ert lån sänks, precis som du skrivit i din frågeställning.Hur kan ni ändra stadgarna? -Ni behöver hålla en föreningsstämma för att ändra era stadgar, det är nämligen föreningsstämman som beslutar om ändring av stadgarna (3:3 EFL).-För att besluta om att stadgarna skall ändras krävs det i vanliga fall att minst två tredjedelar av de röstande har röstat för att stadgarna skall ändras (6:35 EFL). Ifall ändringen av stadgarna innebär att en medlems skyldighet att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas eller att medlemmens rätt till vinst inskränks kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande har röstat för beslutet (6:36 EFL). Det kan därav vara viktigt att tänka på när man formulerar ändringen av stadgarna som man vill göra, att inte formulera det som ett krav på en ökad insats, utan att det ges en möjlighet att betala en ökad insats om man vill. För så länge det enbart gäller en möjlighet till överinsats så bör det normala röstkravet på två tredjedelar gälla för att få igenom beslutet då det inte är ett krav om att betala högre insats.-Om föreningsstämman beslutar att ändra stadgarna så behöver beslutet genast anmälas för registrering i föreningsregistret, ni får inte genomföra beslutet förrän ni har registrerat det (3:5 EFL).-I vissa föreningar har det på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande tagits in en bestämmelse enligt vilken en annan bestämmelse i stadgarna inte får ändras utan att regeringen har lämnat tillstånd till det. Om ni har en sådan bestämmelse så får inte heller den första bestämmelsen ändras utan regeringens tillstånd (3:8 EFL). Jag tvivlar dock starkt på att ni har en sådan bestämmelse som berör just denna fråga och eventuella ändringar av stadgarna som ni behöver göra för att göra en överinsats möjlig.Hur påverkar detta medlemmarna?Precis som du skrivit i din frågeställning så kommer detta att gynna hela föreningen om det får ned era lån. Jag vet dock inte om det är möjligt att se till så att det gynnar just de enskilda medlemmarna som betalar överinsatserna mer än någon annan medlem. Det är till stor del beroende av vad era stadgar säger om övriga eventuella avgifter etc. Om du vill ha en utredning kring huruvida det skulle vara möjligt att få en överinsats att gynna specifika medlemmar enbart så krävs sannolikt en djupare genomgång av allt material, inklusive era stadgar. Jag kan varmt rekommendera dig att att anlita en av våra duktiga jurister från vår byrå för ett sådant uppdrag om du önskar få en djupare utredning. Du är varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för att komma i kontakt med en av juristerna, samt få en offert på vad uppdraget kan komma att kosta föreningen. Avslutande ord:Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se ifall följdfrågor dyker upp eller om jag har missuppfattat någonting i frågeställningen!Med vänlig hälsning,

Motionsrätt ekonomisk förening

2021-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Är det lagstadgat att en motionsrätt ska finnas i ekonomiska föreningar?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om ekonomiska föreningar finns i lag om ekonomiska föreningar (LEF).Rätt till ärendebehandlingEnligt 6 kap. 15 § LEF har en medlem rätt att få ett ärende (motion) behandlat vid en föreningsstämma, om denne skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Begäran ska framställas på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna, om stadgarna innehåller bestämmelser om saken. Med ärende förstås en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för ett beslut av föreningsstämman.Ovanstående lagrum ger alltså stöd för att medlemmar har motionsrätt i ekonomiska föreningar. Föreningens stadga kompletterar bestämmelsen när det gäller hur och när som motionen ska framställas.Hoppas informationen besvarar din fråga!Vänligen,