Kan en styrelse i en BRF ändra ett beslut som fattats av årsstämman?

2020-12-28 i Föreningar
FRÅGA |Kan en styrelse i en BRF ändra ett beslut som fattats av årsstämman ?
Ranya Eliassi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Vilka typer av beslut får fattas på årsstämma respektive styrelsemöten?Det kan vara svårt att dra klara gränser mellan vad styrelsen respektive årsstämman kan besluta om. Styrelsen får dock inte besluta i alla frågor. Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen. Det handlar mer konkret om löpande arbetsuppgifter som bokföring, redovisning, underhåll av fastigheten, upphandling av tjänster för olika typer av arbeten, bankkontakter, arbetsgivaransvar om anställda finns etc. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en årsstämma fatta beslut om. Även i fråga om sådana åtgärder som formellt sett skulle kunna beslutas av en styrelse kan hänskjutas till årsstämman om det innebär stora kostnader för föreningen. Detsamma bör gälla när det finns anledning att tro att medlemmarna motsätter sig åtgärden. Det hör ihop med den aktsamhetsplikt som styrelsen har men kan vara svårt att bedöma för styrelsen. Föreningens stadgar kan även innehålla bestämmelser om hur beslut ska tas i vissa frågor.I bostadsrättslagen 9 kapitlet finns bestämmelser om föreningen. Här regleras de beslut som ska fattas på en årsstämma och också vilka majoritetskrav som ställs beroende på vilket ärende det handlar om.Som exempel på beslut som måste tas upp på stämman och vad som krävs i omröstning kan nämnas:- Beslut om val av styrelseledamöter (enkel majoritet eller flest röster i sluten omröstning).- Beslut om arvode till styrelseledamöter (enkel majoritet).- Andra beslut där styrelsen är jävig.- Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark (enkel majoritet).- Beslut som innebär ändring av insatserna (samtycke från alla bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär att en bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad (samtycke från berörda bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär utvidgning av föreningens verksamhet (2/3 majoritet).- Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2/3 majoritet av hyresgästerna).- Beslut om stadgeändring (stöd från alla bostadsrättshavare eller enkel majoritet på den första stämman och 2/3 majoritet på den andra stämman vilka måste ligga i följd. I visst fall kvalificerad majoritet om ¾ majoritet på den andra stämman).I parenteserna framgår vad som krävs för att beslut ska kunna fattas.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsingar,

Olika frågor avseende en bostadsrättsförening

2020-12-18 i Föreningar
FRÅGA |Uppföljning av tidigare ärende av Jacob Björnberg Kan jurist företräda mig i styrelsemöte och på stämma?• Vad händer om brf ordförande ogiltigförklarar två styrelsemöten i rad?• Vad händer om inget protokoll finns för stämma?• Hur kan man hantera att det finns jäv i en fråga på styrelsemöte, och endast tre ledamöter röstar och är oeniga?• Om man haft styrelsemöte, där inget protokoll finns, kan man ogiltigförklara det mötet 5 månader senare?• Om det finns risk för personskada i brf:s fastighet, blir brf/styrelseledamot med kännedom om riskerna skadeståndsskyldig för ev skador?• Om det finns risk för personskada i brf:s fastighet, är det då skyldighet att snabbast möjligast åtgärda felet?• Om man betalt hantverkare för arbeten som varit akuta och gett muntlig information till annan styrelseledamot, kan man då bli återbetalningsskyldig?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag kommer nedan att besvara samtliga frågor i tur och ordning och i den mån det går. Det kan nämligen tänkas att vissa spörsmål eventuellt kan komma att kräva inhämtande av ytterligare information varför dessa i så fall behöver hänskjutas till din kommande telefonrådgivning. Den lagstiftning som behöver främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Skadeståndslagen (SkL).Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Notis: En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening varför föreningslagens bestämmelser också blir tillämpliga i det här fallet. 1. Vad händer om styrelseordföranden skulle ogiltigförklara styrelsesammanträden?Frågan framstår som något svårtolkad. Men det korta svaret lyder naturligtvis att alla de beslut som har fattats på ett eller flera styrelsemöten kommer att sakna verkan. Den intressanta frågan är istället på vilka grunder ordföranden menar sig äga rätt att ensamt kunna bestämma att ett eller flera styrelsebeslut som tagits i behörig ordning ska ogiltigförklaras. I 7 kap. 22 § 1 st. EFL sägs att som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet, om det enligt stadgarna inte krävs en särskild röstmajoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Om ett beslut har fattas otillbörligt, exempelvis på grund av jäv, eller om styrelsen inte har varit beslutsför enligt 7 kap. 21 § EFL kan dock styrelsesammanträden angripas rättsligt och då ankommer det till och med på ordföranden att i kraft av sitt ämbete agera på sådana missförhållanden. I förekommande fall kan det till och med vara straffbart att uppsåtligen eller av oaktsamhet bryta mot vissa regler om styrelsens beslutsförhet, se 22 kap. 1 § 1 st. 2 p. EFL som hänvisar till 7 kap. 21 § 2 st. i samma lag.2. Vad händer om det inte har upprättats något stämmoprotokoll?I 6 kap. 39 § EFL stadgas att protokoll ska föras vid föreningsstämman och att det är ordföranden som ansvarar för att så sker. I protokollet ska det antecknas vilka beslut som föreningsstämman har fattat, protokollet ska hållas tillgängligt hos föreningen senast tre veckor efter stämman och protokollet ska vidare förvaras på ett betryggande sätt. Regeln har dock delvis karaktären av en så kallad lex imperfecta - bestämmelse, vilket betyder ofullständig lag eller lag utan sanktion. Men om det går att påvisa att en skada har uppkommit till följd av det inträffade kan det möjligtvis att argumenteras för ett visst skadeståndsansvar.3. Hur hanteras jäv inom styrelsen? Och vad händer om styrelsen endast består av tre ledamöter?Svaret på den senare frågan är att styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter varför detta inte torde utgöra något problem, 7 kap. 1 § 1 st. EFL, och oenigheten löses genom ordförandens utslagsröst. Brott mot jävsregeln i 7 kap. 23 § EFL kan föranleda en skyldighet att utge skadestånd enligt den allmänna skadeståndsbestämmelsen i 21 kap. 1 § EFL i vilken det uttalas att en styrelseledamot som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen när denne utför sitt uppdrag ska ersätta skadan. Detsamma gäller om skadan tillfogas en medlem eller någon annan genom en överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna.4. Kan man ogiltigförklara ett styrelsesammanträde efter fem månader vid avsaknad av erforderligt styrelseprotokoll?Nej, troligtvis inte. Däremot skulle det möjligen kunna leda till viss skadeståndsskyldighet i enlighet med föreningslagens allmänna skadeståndsregel (se ovan). Men det förutsätter otvetydigt en konstaterad skada, vilket givetvis ligger i sakens natur. 5. Bostadsrättsföreningens skadeståndsskyldighet vid uppkomna personskador i fastigheten, vad gäller? Och föreligger det en skyldighet att åtgärda sådant som utgör risker för uppkomsten av sådana skador?Skadeståndsskyldighet är egentligen ganska komplext och eftersom skadeståndsansvar redan har nämnts i den tidigare framställningen kommer den här frågan att behandlas ganska ingående (dock på ett relativt teoretiskt plan). Syftet är att förhoppningsvis kunna öka förståelsen något för hur den skadeståndsrättsliga bedömningen brukar gå till.En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om en så kallad personskada. Med en sådan avses en fysisk skada på person, men reglerna tar även sikte på psykiska skador varför även dessa rättsligt sett också är att betrakta som personskador. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar fordras att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet personskadan), vilket framgår av huvudregeln i 2 kap. 1 § SkL.Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan drabbades av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet är således inte uppfyllt här.Slutligen och som svar på den andra frågan kan det kort sägas att bostadsrättsföreningen är skyldig att hålla huset och marken i gott skick och bör naturligtvis avhjälpa allvarliga brister. Om föreningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt uppstår hinder eller men i din nyttjanderätt genom föreningens vållande kan du som bostadsrättshavare, förutom ett skadestånd vid uppkommen skada enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer (se ovan), även vara berättigad till nedsättning på årsavgiften, 7 kap. 4 § BRL som hänvisar till 2 § i samma kapitel. 6. Kan du bli återbetalningsskyldig för beställda hantverksarbeten trots att du i förväg har informerat en enskild styrelseledamot?Den här frågan ter sig också som något svårtolkad. Du uppger nämligen att du själv har betalat för de aktuella hantverksarbetena varför jag inte riktigt förstår till vem du i så fall skulle kunna bli återbetalningsskyldig, om det nu inte är så att du har använt föreningens medel vill säga. Detta tåls att diskutera vidare under vårt kommande telefonsamtal. Men mycket kort kan följande anföras. Vad som egentligen åsyftas med begreppet "informerat" är för mig ovisst, men även om det skulle gå att likställa med ett godkännande från den ifrågavarande styrelseledamoten torde ett sådant sakna giltighet eftersom frågan förmodligen hade behövt hänskjutas till en fullsutten styrelse.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avseende din allra första fråga om vi skulle ha möjlighet att företräda dig i det här ärendet kan jag i nuläget inte svara på eftersom du tidigare enligt egen utsaga har erhållit ett nekande svar från byrån på grund av den just nu utomordentligt höga arbetsbelastningen. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på måndag den 21/12 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan medlemmar i en ideell förening föra en klandertalan mot ett årsmötebeslut?

2020-11-30 i Föreningar
FRÅGA |Har en medlem i en ideell förening som inte har erhållit kallelse till årsstämman någon möjlighet att klandra beslut tagna på stämman eller rent av få hela stämman ogiltigförklarad?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Rätt att klandra ett stämmobeslut i en ideell föreningDet saknas särskild lagstiftning om ideella föreningar i svensk rätt. Av allmänna rättsprinciper följer att en medlem i en ideell förening genom klandertalan ska kunna få en rättslig prövning av frågan om ett beslut som fattats av föreningens högsta beslutande organ strider mot stadgarna och därmed är ogiltigt. När det gäller ideella föreningar finns det inte någon i lag angiven tidsfrist för en klandertalan mot årsmötesbeslut. I rättslitteraturen har dock ansetts att talerätten skulle kunna gå förlorad genom viss tids passivitet eller tyst samtycke.Om det aktuella årsmötet inte genomförts i behörig ordning eftersom kallelse inte gick ut till berörda medlemmar enligt stadgarna har du som medlem i föreningen rätt att väcka en klandertalan och därigenom få till en rättslig prövning av frågan. Om domstolen finner att stämmobeslutet fattats i strid mot stadgarna så kan rätten förklara beslutet ogiltigt (jfr RH 2012:33). SammanfattningSammanfattningsvis är svaret på din fråga att en medlem i en ideell förening får absolut klandra ett stämmobeslut. Denne bör väcka en klandertalan så fort hen får kännedom om stämmobeslutet, om personen väntar alldeles för länge med att väcka talan kan talerätten gå förlorad. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna har du har ytterligare funderingar.

Kan samma person vara ordförande och kassör i en ideell förening?

2020-11-29 i Föreningar
FRÅGA |I fråga om ordf i ideell förening äve kan vara t ex kassör hänvisades till stadgar. Om det enbart står att styrelsen fördelar posterna internt sinsemellan. Endast ordf väljs på årsmötet.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Tolkning av din fråga och tillämplig lagJag uppfattar det som att du undrar om samma person kan ha flera uppdrag i en ideell förening. Föreningar regleras olika i svensk lag beroende på om det är en ideell förening eller en ekonomisk förening. Ideella föreningar regleras nämligen i princip inte i svensk lag.Beslutsfattande i en ideell föreningEn ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det, som du är inne på, föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Flera uppgifter till samma person?Det finns alltså ingen lag som förbjuder att en person innehar flera uppdrag i samma ideella förening. Däremot är det inte optimalt eftersom det blir en väldigt snäv makt- och arbetskoncentration i föreningen. Är det en väldigt liten förening kanske det inte finns några andra möjligheter, men i medelstora och stora föreningar anses det generellt bäst att sprida ut arbetet och ha en uppgift per person. Med vänliga hälsningar,

Får man som omyndig vara vice ordförande i en ideell förening?

2020-12-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej, min fråga är att får jag som är icke myndig person skriva på papper om att bli vice ordförande i en idel förening & även hur är det om jag nu skulle vilja lämna en idel förening, när får jag göra detta?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller just ideella föreningar finns det ingen lag som reglerar dessa, utan relevanta rättskällor blir således andra lagar, men framförallt föreningens egna stadgar (regler/villkor). Det finns inget som hindrar dig som omyndig att ta ann en sådan roll i föreningen. Detta beror främst på den föreningsfrihet som råder i Sverige vilken även gäller för dig som minderårig. Detta förutsätter som sagt att stadgarna inte anger annat. Observera däremot att reglerna är annorlunda om det rör sig om en förening som bedriver ekonomisk verksamhet (vilket en ideell föreningen inte gör). Vad gäller frågan om att utträda föreningen beror även detta på vad stadgarna hos föreningen anger. Ifall det saknar regler om detta går det att till viss mån finna vägledning från hur tidigare utträdelser skett inom föreningen. Jag rekommenderar dig därför att fråga föreningen om hur det går till. Ett ytterligare sätt att hitta vägledning på är genom lagen om ekonomiska föreningar. Här måste man dock vara lite försiktig. För att läsa mer om det se här eller återkom. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Bostadsrättsförening - styrelsen

2020-12-08 i Föreningar
FRÅGA |En person som valts in i en styrelse i en bostadsrätt och som nu flyttat, kan han sitta kvar i styrelsen?
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Det som styr en bostadsrättsförening är föreningslagen samt föreningens egna stadgar. Det är högst ovanligt att en styrelseledamot som flyttar och inte längre bor kvar i huset, fortfarande sitter med i styrelsen. Det finns däremot ingen skyldighet för denne person att avgå om den flyttar. Denne person borde däremot inte ha något intresse av att sitta med i styrelsen längre. Vanligtvis meddelar man då styrelsen att man ska flytta och avgå ur styrelsen, men man brukar kunna vara med i styrelsen och på möten fram tills dess att man flyttar ut. För att vara styrelseledamot är man även oftast medlem i bostadsrättsföreningen, och medlemmar i föreningen är oftast främst boende i huset. I regel finns det suppleanter i en förening, som smidigt kan ta styrelseledamotens plats vid avgång. Därmed brukar det inte behövas en ny stämma för att en styrelseledamot flyttar. Det är däremot viktigt att tänka på att styrelsen ska ha rätt antal ledamöter enligt lagen. För att få räknas som en ekonomisk förening så måste man ha minst tre ledamöter, och styrelsen är beslutsför om minst hälften av ledamöterna är närvarande vid stämman. Då någon ur föreningen avgår är det viktigt att hålla koll på dessa regler. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Får man lämna sitt uppdrag i en ideell förening när som helst?

2020-11-29 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Vi är 3 personer som skapat en ideell förening och nu tyvärr har vi hamnat i en dispyt sinsemellan. Jag som sekreterare vill lämna mitt uppdrag under min mandat period. Det blev inte alls som jag tänkt mig och jag trivs inte längre i min roll. Det har blivit för mycket tjafs och vi är oense om så mkt. Kruxet är oxå att ordförande i denna föreningen känner samma sak och vill oxå avgå. Vår kassör och vår revisor vägrar i stort sett att gå med på vårt utträde och hävdar hit och dit med en massa klausuler och paragrafer. Min fråga är om det verkligen inte ska vara möjligt för oss att träda ur?Styrelsen består av:Ordförande: vald för 1 årSekreterare: vald för 2 årKassör: vald för 2 årRevisor: Suppleant: vald för 1 årDet finns alltså bara 1 suppleant, men 2 st som vill lämna styrelsen. Föreningen skapades för mindre än 1 år sedan, feb. 2020Vore så tacksam om ni kunde hjälpa mig med detta <3Kan skicka våra stadgar senare om ni behöver dem, med de tillåts inte att skicka med så mkt text i detta dokument ;)Mvh
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Vad styr en ideell förening?En ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det, som du är inne på, föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Några krav och skyldigheter för revisorer Du skriver att även föreningens revisor motsätter sig ert utträde ur föreningen. En revisor ska vara auktoriserad och måste följa god revisorssed när hen utför sitt arbete. (19 § revisorslagen) En revisor har också en skyldighet att agera opartiskt, självständigt och förhålla sig objektiv. (20 § revisorslagen) För att bli en auktoriserad revisor måste en del krav vara uppfyllda, bland annat uppställs krav på både utbildning och erfarenhet. (4 § revisorslagen) Revisorer är oftast inte jurister från början, men de brukar följaktligen ha mycket goda kunskaper i det som rör deras arbete. Det vore därför intressant att veta på vilken grund revisorn motsatt sig att ni lämnar föreningen. Sammanfattning och rådFrågan om hur och när man kan lämna ett uppdrag i en ideell förening regleras alltså inte uttryckligen i svensk lag. För att kunna besvara din fråga korrekt behöver vi dels se föreningens stadgar och dels veta vilka klausuler och paragrafer som kassören, och i synnerhet revisorn, hänvisat till. Mitt råd är därför att du kontaktar en av Lawlines duktiga jurister och bokar en tid för mer personlig rådgivning där ni tillsammans kan gå igenom stadgarna och titta på dina möjligheter att lämna föreningen i förtid. Med vänliga hälsningar,

Går det att skjuta upp en ordinarie föreningsstämma?

2020-11-26 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en pensionärsförening som enligt våra stadgar måste ha årsmöte innan januaris slut. Dels är vår lokal, en träffpunkt för pensionärer, stängd. Dels är vi ju normalt ca 40 deltagare på en sån träff.Jag skulle vilja få skjuta på mötet tills senare i vår med tanke på alla coronarestriktioner. Hur går jag till väga för att göra det på ett lagligt sätt.Tacksam för ett svar.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga om er förening är en ekonomisk eller idéell förening (IF). Därför kommer jag i mitt svar utgå ifrån att det handlar om en IF.Ideella föreningar saknar specialreglering, det finns då ingen lag som reglerar ideella föreningar. Istället är det främst stadgan som styr hur den ideella föreningen regleras. Men det finns även andra normkällor (förutom lag och stadgar). Exempel är:- God föreningssed- Paralleller från andra regelområden, som t.ex. lag (2018:672) om ekonomiska föreningar.- Tidigare domslut främst från Högsta domstolen är även aktuella när det handlar om gällande rätt för IF.- Principer kan också vara av betydelse. Exempel på principer är Majoritetsprincipen, likhetsgrundsatsen och samtyckesprincipen.SlutsatsÄven om det då inte finns någon lagreglering gällande IF så finns det en hel del att ta i beaktande ändå. Dock är stadgan alltid utgångspunkten när det gäller IF. Frågan som uppstår i ditt fall är då om det är möjligt att frångå stadgarnas bestämmelse? Eftersom stadgan och tiden för er årsstämma handlar om en regel som skapats av medlemmarna och som egentligen inte är till något skydd mot t.ex. borgenärer, utan mer till skydd för medlemmarna, så finns det en associationsrättslig princip (samtyckesprincipen) om att sådana regler kan frångås om samtliga medlemmar samtycker till detta. Innebörden är alltså om det i stadgarna står att stämman ska hållas i januari skulle föreningen kunna besluta att stämman istället ska hållas i senare, om ingen medlem motsätter sig det. Andra alternativ är att ni försöker anordna en föreningsstämma digitalt eller att den kan ske per capsulam, vilket i princip innebär att ett beslutsprotokoll skickas runt och godkänns av samtliga röstberättigade medlemmar. Om stadgarna har bestämmelser om det kan medlemmar även utöva sin rösträtt genom poströstning.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,