När måste en klandertalan väckas mot en samfällighetsförening?

2020-11-22 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Vår samfällighetsförening äger sin mark och den rymmer två gemensamhetsanläggningar tillkomna genom anläggningsbeslut, en för grönområde, lekplats, planteringar, gångväg, VA, el mm och en för garage.Det gemensamma grönområdet gränsar direkt till gaveln på en medlems radhus.Han vill ställa upp sin nya luftvärmepump på grönområdet intill sin gavel i stället för på sin egen mark.Luftvärmepumpen upptar då ca 1- 2 m2 av grönområdet på ca 40 - 50 m2.Strider den uppställningen mot anläggningsbeslutet och medlemmarnas gemensamma bästa trots att det rör sig om en så pass liten yta?Och hur lång tid har man på sig att klandra ett stämmobeslut som medger uppställningen?Och vad innebär nullitet i det här sammanhanget?Tack
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Ni är en samfällighetsförening som förfogar över två stycken gemensamhetsanläggningar där den ena omfattar ett grönområde. En medlem i föreningen vill nu installera en luftvärmepump vars placering till viss del är tänkt att ske på det här grönområdet. Mot bakgrund av det nu sagda undrar du om detta strider mot medlemmarnas gemensamma intressen, vilka tidsfrister som gäller vid klander av ett stämmobeslut samt vad åsyftas med begreppet nullitet. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är:Lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS).Fråga 1 - Skulle installationen av luftvärmepumpen strida mot anläggningsbeslutet och samfällighetsföreningens (medlemmarnas) bästa?Den här frågan framstår dessvärre som tämligen svårbesvarad. Utan erforderlig kunskap om innehållet i varken anläggningsbeslutet eller föreningens stadgar blir det av förklarliga skäl besvärligt att kommentera och/eller avgöra om installationen verkligen strider mot något ändamål. Men eftersom ytan på grönområdet som vederbörande önskar att ta i anspråk är begränsad går det naturligtvis att argumentera för att något egentligt intrång av väsentlig betydelse i övriga medlemmars nyttjanderätt inte kommer att ske. Men oaktat vad som eventuellt har manifesterats i anläggningsbeslutet och under förutsättning att en uttrycklig reglering saknas i föreningens stadgar är det min uppfattning att ärendet ofrånkomligen behöver hänskjutas till stämman för votering.Fråga 2 - Vilken tidsfrist gäller för rätten att kunna klandra ett stämmobeslut?Om en styrelseledamot eller medlem vars rätt berörs av ett beslut som fattats på stämman och som inte tillkommit i behörig ordning, strider mot lagen om förvaltning av samfälligheter eller annan lagstiftning alternativt en i föreningen antagen stadgebestämmelse får klandras vid en mark- och miljödomstol, 53 § 1 st. LFS. En klandertalan som grundas på ett beslut som inte tillkommit i behörig ordning (exempelvis på grund av en försenad kallelse till stämman) eller endast kränker medlems rätt måste dock väckas inom fyra veckor från dagen då beslutet fattades för att rätten att få saken överprövad av en domstol inte ska gå förlorad, 53 § 2 st. LFS. Högsta domstolen (HD) har dock uttalat att en klandertalan som har väckts försent inte behöver utgöra ett rättegångshinder och därför ändå kan komma att prövas av en domstol om ingen invändning görs av motparten (jfr 34 kap. 1-2 §§ rättegångsbalken), se avgörandet NJA 1981 s. 330. Ovanstående innebär således att tidsfristen är beroende av vilken grund som åberopas till stöd för den väckta talan i domstol. Om klandertalan avser en kränkning av medlems rätt eller ett beslut som inte tillkommit i behörig ordning är det fyra veckor som gäller. I annat fall föreligger ingen tidsgräns. Att ett nekande svar på stämman kan liknas vid en kräkning av enskild medlems rätt, i det här fallet den fastighetsägare som önskar installera värmepumpen, framstår som osannolikt. Och huruvida stämmans beslut inte har tillkommit i behörig ordning går ibland inte att avgöra på förhand utan först efter stämmans genomförande. Men om beslutet har tillkommit i behörig ordning torde det som sagt inte råda någon bortre tidsgräns.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Fråga 3 - Vad innebär en nullitet i det här sammanhanget?Även den här frågan bereder en del svårigheter, närmare bestämt vissa tolkningssvårigheter. Definitionen av begreppet nullitet kan sägas vara en företeelse som utgör en icke-fråga, en bagatell. Jag har dock svårt att närmare uttala mig om detta eftersom din ärendebeskrivning inte riktigt förtäljer vilken specifik situation som åsyftas. Möjligen skulle den ifrågavarande fastighetsägaren kunna anse att dennes planer på att anlägga värmepumpen på en mindre del av samfällighetens grönområde är en nullitet om ytan idag exempelvis inte alls nyttjas av övriga medlemmar i föreningen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vilket majoritetskrav gäller vid en föreningsstämma som ska besluta om installation av ett värmepumpsystem?

2020-11-19 i Föreningar
FRÅGA |En fråga å min åldrade mammas vägnar. Hon bor i en mindre bostadsrättsförening där en oenig styrelse tagit ett beslut att installera ett värmepumpsystem med motiveringen att det bl.a. är en bra investering. Det råder flera tveksamheter kring de argument som styrelsen angett. Därför har ett par medlemmar i föreningen (bl.a. min mamma) begärt en extra föreningsstämma för att fatta ett besluta om värmepumparna.Installationen av värmepumparna skulle installeras på gården ett par meter från min mammas veranda och hennes sovrum. Värmepumparna innebär en ökad ljudnivå i utemiljön och riskerar också störa lägenheter som ligger på de lägre våningarna.Med tanke på att min mamma m. fl. motsätter sig installationen och installationen drabbar min mammas lägenhet i högre grad än de högre liggande lägenheterna så är frågan är om beslutet på den extra föreningsstämman behöver fattas med enkel majoritet eller med 2/3 majoritet.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din mamma bor i en mindre bostadsrättsförening vars styrelse nu har beslutat att låta installera ett värmepumpsystem. De skäl som anförs för installationen framstår dock som alltför tvivelaktiga varför din mamma tillsammans med flertalet andra andelsägare (medlemmar) har valt att begära en extra föreningsstämma och hänskjuta frågan dit. Du undrar därför, för din mammas räkning, vilken majoritet som egentligen krävs för att kunna gå emot styrelsens beslut. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är:Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Din frågeställning är vidare mycket kortfattad och svaret kommer att bli ungefär detsamma. De majoritetskrav som gäller vid andra stämmobeslut än val framgår av 6 kap. 33 § 1 st. EFL. Där sägs att föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna, så kallad enkel majoritet, och att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal.Med relativ majoritet avses det förslag som har fått flest röster än något annat förslag, vilket är det majoritetskrav som gäller vid val om ingenting annat har bestämts i stadgarna, 6 kap. 34 § EFL. Den kvalificerade majoriteten och kravet på minst två tredjedelar av de avgivna rösterna aktualiseras i allt väsentlig endast när ett beslut om ändring av stadgarna har överlämnats för avgörande på stämman, 6 kap. 35 § EFL.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget och mot bakgrund av de ovan gjorda lagrumshänvisningarna kan det konstateras att frågan avseende den tilltänkta installationen endast fordrar enkel majoritet på den kommande extrastämman. Men märk väl att det kan finnas andra bestämmelser intagna i stadgarna varför det också kan vara en god idé att mycket noggrant studera dessa.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Måste en ideell förening ta ut en medlemsavgift?

2020-11-13 i Föreningar
FRÅGA |Hej får en idell förening ha ett alternativ för medlemsavgiften som till exempel att medlemmen hjälper till med någon form av arbete?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som reglerar de ideella föreningarna utan det är tidigare rättsfall och analogier till andra lagar som bestämmer hur de ideella föreningarna ska utövas.En ideell förening ska ha ett ideellt ändamål eller bedriva en ideell verksamhet och den ska vara öppen för nya medlemmar. Det finns inget krav på att medlemmarna i den ideella föreningen faktiska ska bidra med pengar. Teoretiskt sett så kan därmed en ideell förening ha som krav att medlemmarna ska hjälpa till i form av arbete, istället för att betala en avgift. Det är dock väldigt vanligt att de ideella föreningarna tar ut en medlemsavgift och det ska stå i föreningens stadgar om en medlemsavgift ska tas ut och hur hög den ska vara. En ideell förening får alltså ha ett alternativ till medlemsavgiften, men du får undersöka vad det står i föreningens stadgar gällande en eventuell medlemsavgift om det rör sig om en förening som är bildad. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Skall ändring av stadgar för ideell förening anmälas?

2020-10-31 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Vi bedriver en ideell förening där vi ska byta stadgar. Ska det alltid lämnas en blankett för ändringsanmälan som ska skickas till föreningsregistret. Vad är det för avgift på en sådan ändring?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumIdeella föreningar är inte lagreglerade, man ser istället till så kallad praxis vilket är vad domstolarna säger om olika fall. Måste man skicka in en ändringsanmälan?Det finns inte så mycket reglering på detta området vad jag kunde hitta. Det finns inget tvång för ideella föreningar att vara registrerade hos Bolagsverket. Men eftersom att ni är anmälda, vilket jag antar från din fråga, skulle jag säga att ni borde anmäla ändringarna i stadgan till Bolagsverket. Detta gör ni genom att skriva på en blankett för ändringsanmälan.Avgifter för ideella föreningar kan du hitta här: https://bolagsverket.se/pb/priser/foreningsformer/avgifter Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får styrelsen fatta beslut som strider mot ett stämmobeslut?

2020-11-21 i Föreningar
FRÅGA |Om stämman beslutade att vi ska jaga älg tom den 22 december, kan då styrelsen bryta detta stämmobeslut och stänga älgjakten fast vi inte skjutit fullt?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Föreningar regleras olika i svensk lag beroende på om det är en ideell förening eller en ekonomisk förening. Av din fråga framgår inte vilken typ av förening det handlar om och jag kommer därför att redogöra för båda alternativ nedan. Beslutsfattande i en ideell förening En ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Ideella föreningar regleras inte i svensk rätt. Istället är det föreningens stadgar som reglerar vad hur föreningen ska skötas och hur beslut ska fattas. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Beslutsfattande i en ekonomisk förening Ekonomiska föreningar däremot regleras i en egen lag, lagen om ekonomiska föreningar. Hierarkiskt står stämman över styrelsen. Stämman samlas vanligen en gång per år och fattar sina beslut, medan föreningen styrelse har ansvar över det löpande beslutsfattandet. (7 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar) Så länge stämmans beslut fattats i riktig ordning är huvudregeln att de ska vara bindande för styrelsen. Stämman ger uttryck för föreningens medlemmars vilja. (6 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar) Styrelsen har även en upplysningsplikt gentemot stämman (6 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar) Det är även stämman som utser styrelsens ledamöter (7 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar). Allt detta talar för att stämman ska ses som överordnad styrelsen, och det borde krävas starka skäl för att styrelsen ska få fatta beslut som uttryckligen går emot ett stämmobeslut. Med vänliga hälsningar,

Diverse frågor kopplade till bostadsrättsföreningar

2020-11-18 i Föreningar
FRÅGA |Uppföljningsfråga@Jacob Björnberg1. Om en person som ej är medlem har röstat på stämman, kan man då ogiltigförklara dessa beslut?2. Den andra ägaren har haft andrahandsuthyrning trots att detta måste beslutas år för år på styrelsemöte enligt stadgarna och styrelseprotokoll. Kan man direkt avsluta uthyrningen med denna bakgrund? Och får hon ens rösta på styrelsemöte, hon är väl jävig i frågan?3. Vad händer om man har icke auktoriserade utbetalningar av redan utfört arbete i Brf?4. Kan det vara bokföringsbrott om redovisningskonsulten ej redovisat ett lån som ägare i BRF lånat av BRF?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGEftersom det här avser ett antal följdfrågor kopplat till ett redan initierat ärende och en tidigare mailkorrespondens kommer den fortsatta framställningen inte att resultera i någon sedvanlig rättsutredning. Istället kommer kortare svar att erhållas på varje delfråga för att dessa sedan ska kunna fungera som ett samlat diskussionsunderlag inför och under din kommande telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Fråga 1 - Om en person, som inte är medlem i bostadsrättsföreningen, har röstat på årsstämman, kan man då ogiltigförklara dessa beslut?Precis som det har nämnts tidigare i vår korrespondens är det enligt huvudregeln endast andelsägare (medlemmar) i bostadsrättsföreningen som äger rätt att rösta på årsstämman. Varje medlem har en röst om ingenting annat framgår av stadgarna, 6 kap. 2-3 §§ EFL. Min uppfattning är därför att en sådan votering helt torde sakna verkan med tanke på det låga medlemsantalet i din förening. I andra situationer, och i större föreningar, skulle en sådan röst förmodligen bara lämnas utan avseende (alltså helt bortses ifrån).Fråga 2 - Den andra andelsägaren har hyrt ut i andra hand trots att detta enligt stadgarna måste godkännas av styrelsen för varje nytt år. Kan man direkt avsluta uthyrningen mot den här bakgrunden? Och kan vederbörande rösta på ett sådant styrelsemöte, denne är väl jävig?Det kan inledningsvis noteras att det alltid är styrelsen som beslutar om andrahandsupplåtelser ska godkännas varför den uthyrning som du hänvisar till endast är möjlig att genomföra efter ett inhämtat samtycke från styrelsen, 7 kap. 10 § 1 st. BRL. Min bedömning är därför att styrelsen kan förelägga bostadsrättshavaren att omedelbart upphöra med den olovliga andrahandsupplåtelsen. Dennes eventuella förpliktelser gentemot andrahandshyresgästen är dock inte ett problem som föreningen äger. Och ja, givet att bostadrättshavaren även sitter i styrelsen föreligger en jävssituation eftersom en styrelseledamot inte får vara med och handlägga en fråga om ett avtal mellan styrelseledamoten och föreningen, 7 kap. 23 § 1 st. 1 p. EFL.Fråga 3 - Vad händer vid icke auktoriserade utbetalningar av redan utfört arbete i bostadsrättsföreningen?Det korta svaret torde lyda att den som har svarat för alla de utbetalningar som inte har godkänts i behörig ordning kan komma att bli skadeståndsskyldig. Ersättningsansvaret aktualiseras vid uppsåt (avsikt) eller oaktsamhet (vårdslöshet) och reglerna träffar såväl styrelseledamöter som enskilda medlemmar, se 10 kap. 1 § BRL som hänvisar till 21 kap. 1 och 3 §§ EFL.Fråga 4 - Kan det vara ett bokföringsbrott begånget om en redovisningskonsult inte har redovisat en skuld som en medlem har till bostadsrättsföreningen?I 11 kap. 5 § 1 st. BrB sägs att "Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader".En första förutsättning för att en gärning ska vara brottslig är att den är brottsbeskrivningsenlig, vilket betyder att gärningsmannens handlade måste täcka samtliga rekvisit i den aktuella straffbestämmelsen. Enligt ovan kan det konstateras att det vid bokföringsbrott fordras att gärningsmannen 1. Har underlåtit att bokföra affärshändelser eller lämnat oriktiga uppgifter i bokföringen, 2. Att rörelsens (bostadsrättsföreningens) ekonomiska resultat eller ställning till följd av gärningen inte i huvudsak kan bedömas på ett adekvat sätt med hjälp av bokföringen och 3. Att gärningsmannen har förövat ovanstående med uppsåt eller av oaktsamhet. Med begreppet "i huvudsak" i andra punkten menas att mindre avvikelser kan falla utanför regleringen, vilket innebär att gärningsmannen i de fallen går fri från ansvar.Sammanfattningsvis och som svar på din fjärde och sista fråga; Ja, det kan eventuellt utgöra ett bokföringsbrott att inte ta upp en fordran på tillgångssidan i balansräkningen. Men för att kunna göra en ordentlig straffrättslig bedömning krävs naturligtvis ingående kunskap om de faktiska omständigheterna varför denna fråga får hänskjutas till din personliga telefonrådgivning. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på fredag den 20/11 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Ideella föreningars bokföringsskyldighet

2020-11-01 i Föreningar
FRÅGA |Vi är 5st privata hästägare som nu kommer att hyra ett stall gemensamt, vi tänker starta en ideell förening för att kunna ansöka om org.nr för att skaffa ett bankkonto. Vi kommer räkna ut vad var och en ska betala varje månad för stallhyra, container tömning av gödseln samt lägga in en mindre summa för div. inköp av städmedel och liknade. Vi kommer inte ha någon försäljning annat än lite dricka och fika endast för oss själva,vi lägger en liten summa varje månad och köper in lite fika för pengarna. Måste vi ha bokföring när vi inte kommer att ha några intäkter? Pengarna som vi sätter in är till alla kostnader vi kommer ha för att driva runt stallet.
Line Skaugrud Landevik |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att din fråga gäller om ni kommer behöva bokföra i er ideella förening som ni har planerat att starta. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av bokföringslagen (nedan förkortad BFL).Ideella föreningars bokföringsskyldighetDet som inledningsvis kan sägas är att alla som driver någon form av näringsverksamhet är bokföringsskyldiga, vilket likväl gäller för ideella föreningar (2 kap. 2 § stycke 1 punkt 1 BFL).En ideell förening måste bokföra sina inkomster och utgifter när:- värdet för föreningens tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor (2 kap. 2 § stycke 2 BFL) eller- när föreningen bedriver näringsverksamhet (2 kap. 2 § stycke 4 BFL).Jag tolkar det som att föreningen inte ska överta respektive hästägares egendom, och att stallet gemensamt hyrs av respektive hästägare. Jag tolkar det därmed som att stallet ifråga inte ska köpas av föreningen utan enbart hyras, varför föreningens tillgångar inte torde överstiga 1,5 miljoner kronor. Skulle tillgångarna däremot överstiga 1,5 miljoner kronor blir er ideella förening bokföringsskyldig. Frågan huruvida föreningen kan anses bedriva näringsverksamhet kan vara svår att besvara. Men till näringsverksamhet räknas aktiviteter som innehåller någon form av ekonomisk verksamhet. Det kan vara en verksamhet som föreningen tar betalt för utöver medlemsavgifter eller liknande. Det saknar betydelse om verksamheten bedrivs i vinstsyfte eller inte eftersom en ekonomisk verksamhet helt utan vinstsyfte så som försäljning till medlemmar till självkostnadspris kan räknas som en näringsverksamhet. Vidare saknar det betydelse vad inkomsterna ska användas till, varför det helt enkelt saknar betydelse att pengarna ni gemensamt skjuter till varje månad enbart är avsedda till kostnader för att driva stallet.Enligt Ideella föreningar m.fl. - Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas, s. 7 så framgår det att varje förening som är osäker på om den är bokföringsskyldig eller ej bör utgå ifrån att den är det. Detta för att minimera risken för att göra sig skyldig till bokföringsbrott.Observera att det även kan vara av vikt att kunna visa hur föreningens ekonomi ser ut för exempelvis medlemmar, banker, leverantörer och andra liknande intressenter.Jag hoppas det gav svar på din fundering och får önska er lycka till med stallet och föreningen!Vänligen,

Hur avsätts en styrelse i en bostadsrättsförening?

2020-10-28 i Föreningar
FRÅGA |18 röstberättigade medlemmer av vår bostadsrättsförening der har ialtt 29 röstberättigade medlemmer har den 18 oktober på extraordinär stämma enhälligt begärd styrelsens avgång. Styrelsen har har inte kallat til extra stämma även om vi har sent begäring til styrelsen i rätt tid. Ska de avgå?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar när en bostadsrättsförenings styrelse kan avsättas. din fråga regleras i Bostadsrättslagen (BL) och lag om ekonomiska föreningar (FL). Hur avsätts en bostadsrättsförenings styrelse? Huvudregeln är att föreningsstämman tillsätter styrelsen. Det innebär även att det enbart är stämman som kan avsätta en styrelse (7 kap. 6 § FL). Det krävs alltså att en föreningsstämma har hållits. styrelsen kan kalla till extra stämma om de anser att det finns skäl till det. Vidare kan även 1/10 av de röstberättigade kalla till en stämma, således ska kallelse utgå senast 14 dagar innan. Det finns även en möjlighet för revisor att kalla till extra stämma. I kallelsen ska det framgå vilken fråga som ska avhandlas, i detta fall omval/avsättning av styrelse (6 kap. 12 § FL). Den som får flest röster blir således vald (6 kap. 34 § FL). Det är viktigt att ha i beaktning att era föreningsstadgar kan föreskriva särskilda regler för när stämman ska anses beslutsför eller vilka röstetal som krävs för att ett beslut ska anses gällande. SlutsatsInledningsvis vill jag poängtera att jag är osäker på hur omständigheterna i just ditt fall sett ut så jag har enbart redogjort för hur en extrastämma kallas och hur styrelsen kan avsättas. Som redogjort för ovan kan en extra stämma kallas av styrelsen, 1/10 av medlemmarna och en revisor. Vidare krävs det att majoriteten röstade för styrelsens avgång för att det ska vara ett giltigt beslut. Hoppas du fick svar på din fråga, har du eventuella följdfrågor eller vill vända dig till vår byrå får du gärna maila mig. andre.blomquist@lawline.se