Har medlemmar i en bostadsrättsförening rätt att få ta del av styrelseprotokoll?

2020-07-22 i Föreningar
FRÅGA |Utdrag från styrelseprotokollHar jag som medlem i en bostadsrättsförening rätt att kräva ett protokollsutdrag från ett styrelsemöte där en fråga behandlats som endast rör mig?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Styrelseprotokoll är inte offentligaStyrelseprotokoll som upprättas på ett styrelsemöte i en bostadsrättsförening är inte offentliga. Det är endast styrelseledamöterna och revisorn som har rätt att ta del av dem. Du som medlem i en bostadsrättsförening har därför ingen absolut rätt att kräva att få se protokoll från ett styrelsemöte, inte ens om styrelsen har behandlat en fråga som rör dig. Anledningen till detta är att styrelsen till följd av sin vårdplikt har en skyldighet att iaktta tystlåtenhet gällande sådana uppgifter som kan skada föreningen eller någon medlem. Styrelsen bestämmer med beaktande av denna vårdplikt om någon ytterligare person ska ha rätt att få se protokollet eller få ut ett protokollsutdrag över en viss punkt.Sammanfattningsvis så har du ingen rätt enligt lag att kräva att få ett protokollsutdrag, men om det har skett ett beslut som rör dig måste du ju så klart få information om beslutet. Styrelsen är dock som nämnt inte skyldig att lämna ut ett protokollsutdrag utan de kan välja att informera dig om beslutet på annat sätt.Vänliga hälsningar

Koloniföreningen förnyade avtalsarrende, men endast en av oss står på avtalet, finns det några risker med detta?

2020-07-14 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Har en kolonistuga med arrendekontrakt sedan 13 år tillbaka, där kommunens arrendeavtal gentemot föreningen, löpt ut och skrivits om i år. Vi i vår tur har ett arrendekontrakt med föreningen, där vi båda står som arrendator och har skrivit under båda, blev tvungna säga upp kontraktet i och med kommunens arrendeavtal löpte ut. Nya kontrakt upprättades för samtliga medlemmar! Nu till min fråga:I det nya kontraktet står endast en av oss, som arrendator⁉️ Enl. föreningens ordf. räcker detta, fastänvi båda tecknar ursprungskontraktet⁉️ Håller detta juridiskt om något oförutsett skulle hända, någon utav oss❓Med vänlig hälsningUlla-Britt Clausen
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: Jordabalken 8 kapitel och 10 kapitel. Jag tolkar förutsättningar på följande sätt. Att det är två medlemmar (du och någon annan) som arrenderar en kolonilott från koloniföreningen där endast en står som arrendator i arrendeavtalet med föreningen. I det förra avtalet innan förnyelsen så stod ni både på arrendeavtalet. Avtalets strikta regler Koloniföreningar arrenderar oftast från kommunen som de senare arrenderar ut till sina medlemmar. Det är därför det finns en särskild bestämmelse om detta i jordabalkens 10 kap 1§ 2 st som innebär att en koloniföreningen är under bestämmelserna om bostadsarrende i 10 kap och arrende i allmänhet i 8 kap. 8 kap 3§ ställer upp ett krav på hur ett arrendeavtal ska ingås, ett arrendeavtal måste vara skriftligt. Detta formkrav innebär strikta regler när det gäller upprättande av avtal och alla ändringar eller tillägg måste även vara skriftliga, i annat fall är det inte giltigt. Det innebär att om endast en av er står på avtalet så är det endast denne som är arrendatorn och denne står för ansvaret. Det spelar ingen roll om ni båda stod på ursprungskontraktet. Detta är ett nytt avtal vilket innebär att det gamla är förverkat och det är det nya avtalet som gäller. Eftersom det endast är en av er som står på arrendeavtalet gentemot föreningen så är det denna som kommer vara ansvarig för betalning och eventuella risker som detta medför. Sammanfattning och råd Om ni vill att ni båda ska vara gemensamt ansvariga för kolonilotten rekommenderar jag att ni begär att ni båda står på arrendeavtalet gentemot koloniföreningen. Jag hoppas jag har kunnat vara till vägledningen, har du några följdfrågor så är du välkommen att höra av dig till binh.tram@lawline.se. Vänligen,

Har styrelsen rösträtt på föreningsstämman i frågor som gynnar dem?

2020-07-05 i Föreningar
FRÅGA |På vårt årsmöte hade styrelsen ett förslag att Befria styrelsemedlemmarna från både Medlemsavgift och deltagande i arbetsdagar, Har styrelsesen rösträtt på årsmötet i denna fråga som gynnar dem, ?Styrelsens förslag vann på mötet, 10 mot 7, det var 6 i styrelsen som röstade ja, utan styrelsen röster hade det blivit7 mot 4 nej.Nyfiken om detta skedde på ett korrekt sätt.
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att föreningen i fråga är en ekonomisk förening. I sådana fall är lagen om ekonomiska föreningar (FL) tillämplig. På en föreningsstämma får en medlem inte själv eller genom ombud rösta i en fråga om medlemmens befrielse från skadeståndsansvar eller andra skyldigheter gentemot föreningen (6 kap. 37 § FL). Detta innebär att en medlem som är styrelseledamot inte får rösta i frågor som befriar hen från skyldigheten att exempelvis betala medlemsavgift och delta i arbetsdagar. Man menar att medlemmen i sådana situationer är jäv och därav inte behörig att rösta i frågan. Om styrelseledamöterna inte är medlemmar så är de ändå jäviga då beslutet kan ses som ett avtal mellan styrelseledamöterna och föreningen om att befria de från vissa skyldigheter. I ett sådant fall får de inte heller delta i beslutet (7 kap. 23 § FL).Då beslutet i detta fall inte har fattats i behörig ordning samt strider mot lagen så får en föreningsmedlem, en innehavare av förlagsandelar, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot föreningen vid allmän domstol om att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § FL). En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet (6 kap 48 § 1 stycket FL). Innan talan väcks kan man försöka föra en dialog inom föreningen för att lösa problemet internt och på så sätt undvika en lång process. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller när en styrelses beslut i en bostadsrättsförening delvis strider mot en viljeförklaring i ett tidigare stämmobeslut?

2020-06-25 i Föreningar
FRÅGA |Under vår stämma (bostadsrätt) hade det kommit in en motion ang grillförbud på balkongerna. Denna motion röstades ned och det sades även att det skulle vara okej att fortsätta grilla som vanligt. (En gång i veckan med gasol eller el). Nu möts vi av en lapp i hissen som säger att styrelsen beslutat (daterad till en månad innan stämman/årsmötet ägde rum) har beslutat om att gasol ska förbjudas from 2021. Detta nämndes det ingenting om på årsmötet. Detta i sin tur gör att vi två dagar innan årsmötet åkte och köpte en gasolgrill som INTE öppnades och användes innan årsmötet som sedan var med utgångsläge "grilla på som vanligt" för att nu då efter årsmötet få veta att vi bara får använda den året ut. Är det här okej? Hade vi vetat att gasol inte skulle vara okej efter 2020 hade vi inte investerat i en sprillans ny gasolgrill. Nu känns det som att pengarna är lite kastade i sjön eftersom att vi Max kommer få använda grillen 28 gånger till (eftersom man bara får grilla en gång i veckan). Kan vi på något sätt kräva pengarna för grillen av styrelsen som jag tycker gått ut med vilseledande information? Eller finns det någonting vi kan göra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En lagd motion om grillförbud röstades ner på den senaste årsstämman i din bostadsrättsförening under vilken det även aviserades att fortsatt grillning med gasol eller el likt tidigare skulle tillåtas en gång per vecka. Trots det aktuella stämmobeslutet har styrelsen, genom ett skriftligt meddelande daterat till en månad innan den senaste årsstämman ägde rum, beslutat att gasol helt ska förbjudas from årsskiftet. Till saken hör att du ganska nyligen införskaffade en gasolgrill vilken du alltså från och med nästa år inte längre äger rätt att använda. Du undrar därför huruvida det är möjligt att begära ersättning av styrelsen för den inköpta grillen alternativt om det finns några andra åtgärder som du i egenskap av andelsägare (medlem) i föreningen kan vidta. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina två frågor är:Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt (1 kap. 1 § BRL). Det nyss anförda är förklaringen till varför även föreningslagens bestämmelser kan bli tillämpliga i det här fallet. Hur ser kompetensfördelningen ut mellan föreningsstämman och styrelsen? Vilka beslut kan fattas av respektive organ? Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Men givet din ärendebeskrivning finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord du själv tillsammans med övriga medlemmar genom stämmobeslut) som dikterar villkoren i stadgarna och således för vad som ska gälla i föreningen i stort. Min bedömning är att styrelsen verkar anse att frågan om gasolgrillarnas vara eller icke vara inte är att betrakta som en väsentlig förändring, vilket jag definitivt är beredd att hålla med om. Det kan förvisso framstå som smått anmärkningsvärt att styrelsen ändå fattade ett beslut som uttryckligen stred mot den vilja som kom till uttryck i samband voteringen avseende förslaget om grillförbud. Men det nu gällande styrelsebeslutet torde trots det inträffade äga fortsatt giltighet eftersom detta faller inom ramen för styrelsens beslutskompetens. Jag menar därför att frågan på nytt måste hänskjutas till föreningsstämman om styrelsen inte självmant skulle vidta rättelse genom att justera alternativt upphäva det ifrågavarande beslutet. Som medlem i bostadsrättsföreningen har du ovillkorad rätt att få ett ärende behandlat på stämman (6 kap. 15 § EFL). För att denna ska kunna anta ett förslag krävs mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § EFL). Årsstämman fungerar som en demokratisk församling som har att avgöra viktiga angelägenheter i föreningen och kan i stor utsträckning agera godtyckligt så länge stämmans beslut inte strider mot tvingande lagstiftning. Värt att notera är att om ett stämmobeslutet inte skulle ha kommit till i behörig ordning eller på något annat sätt strider mot lag eller bestämmelser i stadgarna har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol (i tingsrätt som första instans) och yrka (begära) att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § EFL). Observera dock att en sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet för att rätten att kunna få beslutet överprövat av en domstol inte ska gå förlorad (6 kap. 48 § EFL). Finns det någonting annat du kan göra och går det att kräva ersättning av styrelsen?I det här sammanhanget måste det förtydligas att styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen av bostadsrättsföreningen, vilket egentligen innebär att denna endast självmant behöver hänskjuta större beslut ("väsentliga förändringar") till årsstämman (7 kap. 4 § 1 st. EFL). Den enligt lag löpande förvaltningen som åläggs styrelsen renderar ofta i ett långtgående ansvar med vilket det följer en vidsträckt befogenhet att fatta beslut. Styrelsen företräder föreningen och har inte bara ett ansvar mot medlemmarna utan också gentemot myndigheter och eventuella hyresgäster i egenskap av fastighetsägare. Lagstiftaren har velat undvika att styrelsen bakbinds genom att spörsmål av enklare beskaffenhet inte ska behöva vara beroende av stämmobeslut och därmed hindra det vanliga styrelsearbetets fortgång. Även om jag har full förståelse för att det nu fattade beslutet kommer att innebära en del olägenheter för dig nästa år och dessutom redan nu har skapat viss irritation menar jag att förbudet rörande gasolgrillarnas existens objektivt sätt torde framstå som ganska trivialt ("ett spörsmål av enklare beskaffenhet"). I synnerhet med tanke på att grillning i övrigt alltjämt tillåts i föreningen. Jag har därför svårt att se att du till dags dato skulle kunna göra någonting annat än att lämna in en ny motion och få saken prövad på årsstämman. Mot bakgrund av det ovan anförda bedömer jag därför möjligheten att kunna få ut någon ersättning av styrelsen som tämligen svårgenomträngligt. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Hur beräknas röstetalet vid tillämpning av andelstalsmetoden för en medlem som äger flera fastigheter i en samfällighetsförening?

2020-07-19 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Hur fungerar andelstalsmetoden vid röstning på stämma för samfällighetsförening i de fall där medlem äger flera fastigheter? Får den medlemmen lägga ihop sina andelstal (dock begränsat till max 1/5-del av närvarande röster)? Mvh,
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I lag om förvaltning av samfälligheter finner du bestämmelser om hur omröstning på en stämma i en samfällighetsförening går till.Andelsmetoden – röstetal beräknas efter fastigheternas andelstalVid omröstning på föreningsstämman gäller som utgångspunkt den s.k. huvudtalsmetoden som innebär att en röstberättigad medlem har en enda röst, oavsett om medlemmen äger en eller flera delägarfastigheter. I frågor som har ekonomisk betydelse (t.ex. fördelning av överskott, ansvarsfrihet för styrelsen eller upplåtelse av servitut eller nyttjanderätt) kan dock en medlem begära att den s.k. andelstalsmetoden istället ska användas. Andelstalsmetoden innebär att en medlems röstetal beräknas efter delägarfastigheternas andelstal (49 § första stycket). Precis som du skriver så betyder det att om en medlem äger flera fastigheter ska röstetalet beräknas efter fastigheternas sammanlagda andelstal i samfällighetsföreningen. Röstetalet begränsas dock till max en 1/5-del av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.Vänliga hälsningar

kan jag bli nekad andrahandsuthyrning när jag har jobbat 9 år utomlands men behöver lägenheten ifall mitt kontrakt går ut?

2020-07-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Jag äger en bostadsrätt som varit uthyrd i andra hand under 9 år med tillstånd från föreningen. Skälet till till detta är att jag arbetar utomlands på ettårskontrakt som de facto har förlängts med ett år i taget men med stor osäkerhet om det verkligen kommer att ske år från år. Jag har därför ett behov av en bostad i Stockholm med relativt kort varsel, dvs 3 månaders uppsägningstid av min andrahandshyresgäst. Föreningen har nu nekat mig en förlängning av tillståndet eftersom lägenheten har varit uthyrd "för lång tid".Finns det prejudikat i hyresnämnden om vad som är en rimlig tid för andrahandsuthyrning med de skäl som jag har angivit ovan och därmed vad är mina chanser att vinna ett sådant ärende i hyresnämnden? Jag har redan anmält ärendet till hyresnämnden eftersom jag antar att jag alltid har möjligheten att återta det innan förhandlingen. Hur återtar jag ett ärende från hyresnämnden och är det förknippat med kostnader?(Jag har ställt samma fråga som ett gratisärende. Jag insåg efteråt att det kommer att ta för lång tid att få svar den vägen. Kan du ta bort detta från "gratisärendena" eftersom ett svar räcker?
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: Bostadsrättsföreningen.AndrahandsuthyrningHuvudregeln vid en total sublokation (uthyrning av hela lägenheten) är att man behöver bostadsrättsföreningens godkännande, se 7 kap 10§. Om bostadsrättsföreningen ger sitt godkännande kan ändock lägenheten hyras ut om hyresnämnden godkänna detta om du har skäl till detta och föreningen inte har någon befogad anledning för sitt vägrande, se 7 kap 11§.Exempel på vanliga situationer där ett tillstånd enligt propositionen till bestämmelsen kan ges är när bostadsrättshavaren vill studera eller arbeta på annan ort, vistas utomlands eller på annan ort i landet, vårda en anhörig eller sammanbo med någon på prov. Tillstånd kan också lämnas t.ex. när den som förvärvar en bostadsrätt vill upplåta lägenheten under en övergångstid för att kunna avsluta en tjänst eller liknande. Tanken är dock att bostadsrättshavarens skäl normalt väger lättare med tiden, se Prop 2002/03:12 s 119. När bostadsrättshavaren bor någon annanstans är det efter några års tid ofta inte längre ett tillräckligt skäl för att lägenheten upplåts i andra hand. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Är det t.ex. fråga om studier på annan ort kan en längre tid komma i fråga så att studierna kan avslutas, om bostadsrättshavaren avser att återvända till lägenheten.Visserligen har du en anledning i och med att du opererar på ettårs kontrakt. Men bostadsrättsföreningen kan ha anledning att tro att du inte anser komma tillbaka till bostadsrätten och vill inte handskas med andrahandsgäster hela tiden. Eftersom det har gått 9 år sedan du har varit i lägenheten är min bedömning att deras anledning är befogad och att deras vägran är befogad.SammanfattningMin bedömning är att bostadsrättsföreningen har rätt i sin sak att neka dig andrahandsuthyrning. Här beaktar jag att lagstiftarens menar att skälen normalt väger lättare med tiden. Jag jämför även här med deras uttalande om att när bostadsrättshavaren efter några års tid bor någon annanstans, så finns de oftast inga tillräckliga skäl för lägenheten upplåts i andra hand förutom vid t.ex studier där det finns ett slutdatum och att bostadsrättshavaren menar att flytta tillbaka. I din situation så förefaller lägenheten endast vara ett säkerhetsnät för de fall då du inte får en förlängt kontrakt - med andra ord så kommer du aldrig flytta tillbaka om dina kontrakt alltid förlängs. Eftersom föreningen redan har godkänt 9 år av andrahandsuthyrning så anser jag att de t.o.m har gått utöver vad lagen begär av dem (detta är visserligen inte olagligt, en förening får godkänna andrahandsuthyrning hur som helst utom vissa strikta omständigheter). Jag anser därför det är osannolikt att vinna i hyresnämnden, dock tycker jag att du ska försöka om det är viktigt för dig. I hyresnämnden står alla parter för sina egna kostnader och processkostnader är därför minimala. Du förlorar därför ingenting på att försöka få rätt. Du kan ringa eller mejla hyresnämnden om att du lägger ner ditt ärende - inga kostnader är förknippade med detta.Jag hoppas jag har kunnat vara till vägledning. Har du några följdfrågor kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se. Du har valt telefonåterkoppling, jag ringer dig torsdag 9 juli kl 14:00. Kan du inte denna tid så ber jag dig att höra av dig till mig så bokar vi en tid som passar.Vänligen,

Om utmätning av personliga tillgångar för förenings räkning

2020-06-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar om kronofogden kan ta min egendom om min förening har hamnat på kronofogden, då jag är ordförande.
Emil Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en förening har hamnat hos kronofogden kan du som ordförande för föreningen inte få dina tillgångar utmätta, det är endast föreningens tillgångar som är föremål för utmätning (1 kap. 9 § Lag om ekonomiska föreningar).Vänligen,

Uppdelning av lägenhet och brandssäkerhet

2020-06-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej!I vår bostadsrättsförening är 2 av lägenheterna förlagda till ovan- respektive undervåningen i ett 1½-planshus. Lägenheten på ovanvåningen har 2 stycken ingångar. Frågan gäller den lägenheten. Man har där ändrat planlösningen genom att ta bort innerväggar och satt in nya, som gör att en del nu kan hyras ut som en separat lägenhet (med eget kök och badrum som man uppgraderat och modifierat). Man har en dörr som avdelare mellan delen där brf-ägarna bor och den uthyrda delen. Den dörren uppges hållas stängd och låst, men på ett sådant sätt att den är upplås- och öppningsbar från båda sidor.- Brf-ägare betraktar den som hyr som inneboende (brf-ägarna bor i lägenhetens ena del). Ok?- Hur skall styrelsen informeras vid ovan nämnda lägenhetsförändringar? Finns krav på planritning etc?- Föranleder lägenhetsförändringarna att överväga ändring av brf-andel? Annat?- Är den låsta/upplåsbara dörren ok ur brandsäkerhetssynpunkt? (för att ha två utrymningsvägar för alla boende måste dörren kunna passeras)- Brf-ägaren har under perioden för lägenhetsförändringarnas genomförande samtidigt varit brf-styrelsens ordförande. Har det någon relevans?Tacksam för er hjälp/bedömning.Mvh
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lag: Bostadsrättslagen (brl) och lag om ekononomiska föreningar (LeF).Bostadsrättshavarens rättigheterHuvudregeln är att bostadsrättshavare får göra vad som helst i sin bostad med vissa undantag som stadgas i 7 kap 7§ brl. Paragrafen omfattar endast ändringar i lägenheten. Den ger inte bostadsrättshavaren rätt att företa ändringar i någon annan del av föreningens hus. Ombyggnaden har de facto gjort en lägenhet till två. Vad som har skett är en delning av lägenheten vilket ses som en väsentlig ändring och ändringen måste därför ha styrelsens godkännande enligt 7 kap 7§ 3 punkt brl.Ytterligare så måste det endast inte ha styrelsens godkännande utan måste även godkännas genom en föreningsstämma, se 9 kap 15§ brl. Att han är styrelsens ordförande medför ingen egentligen skillnad. Denne kommer inte få vara med på handläggning och får endast rösta som en vanlig medlem i föreningsstämman, se 7 kap 23§ LeF. Hur gå tillväga?Eftersom en lägenhet blir två kan det eventuellt behöva ändras i er ekonomiska plan, se 3 kap 4§ brl. Sedan kommer ni att behöva rösta om detta i föreningsstämman. Om bostadsrättshavaren inte får gehör för sin sak så blir konsekvensen att denne måste bygga om lägenheten till den ursprungliga formen. Om denne dock får gehör så gör man på följande sätt: Föreningen köper in bostadsrätten och "dödar" denna enhet (här skrivs ett överlåtelseavtal), sedan upplåter föreningen de två nya lägenheterna till samma ägare för samma pris (någon överföring av belopp krävs inte och här skrivs ett upplåtelseavtal). Ägaren får därför två bostadsrätter men samma andel i bostadsrätten. Jag snor en bra förklaring från hemsidan "bostadsrätterna" (läs mer här):"En stor lägenhet ska delas i två mindre. I samband med att bostadsrätten överlåts till föreningen beräknas omkostnadsbeloppet till 1,5 miljoner kronor. Föreningen dödar det befintliga objektet och nyupplåter två bostadsrätter, A och B.Marknadsvärdet för bostadsrätt A är 1 miljon kronor och för bostadsrätt B 2 miljoner kronor. Detta innebär att bostadsrätt B utgör 2/3 av bostadsrätternas samlade värde. Lägenhet B överlåts sedan tillbaka till bostadsrättshavaren för 2/3 av 1,5 miljon kronor, det vill säga 1 miljon kronor. Lägenhet A överlåts till bostadsrättshavaren för 1/3 av 1,5 miljoner kronor, det vill säga 500 tusen kronor."Allt detta kan egentligen göras på en enda föreningsstämma där man först röstar. Om ägaren får gehör så skriver man under redan upprättade upplåtelseavtal och överlåtelseavtal samt kommer överens om beloppen, avgifterna osv.Ägaren kan senare hyra ut den ena bostadsrätten fast endast med föreningens samtycke, se 7 kap 10§.OBS: panthavare eller borgenärer av bostadsrätten måste godkänna uppdelningen först innan detta kan ske. SammanfattningJag förstår att det jag ovan redogjort för kan bli krångligt och att man hellre "låter" ägaren dela lägenheten utan styrelsen godkännande eller föreningsstämma. Men det är viktigt med beaktande att lägenheten kan komma att säljas en dag vilket kan medföra ytterligare komplikationer. Detta kan egentligen göras på en enda föreningsstämma och kan lösas på ett smidigt sätt.Angående brandssäkerhetenNär det gäller brandsäkerheten kan jag tyvärr inte uttala mig om utan detta måste en besiktningsman kolla upp. Vems ansvar detta är och vem som ska betala för detta är upp till styrelsen och ägaren att avgöra. Det är viktigt att i avtal mellan ägare och förening klargöra utformningen av de nya lägenheterna – vem som ansvarar för att båda lägenheterna blir fullgoda lägenheter genom till exempel installation av ytterligare kök och badrum. Efter delningen måste båda lägenheterna vara välfungerande som enskilda enheter och här räknas även brandsäkerheten in.Jag hoppas jag har kunnat vara till hjälp, har du följdfrågor eller är det något jag har missförstått i mitt svar är du varmt välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Det finns även bra information hos riksbyggen här. Vänligen,