BRF har ansökt om kollektivt bygglovsansökan, håller styrelsens beslut rent juridiskt?

2020-06-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag bor i en ny bostadsrättsförening med 20 lgh på bottenvåningen och 20 på övervåningen. Bostadsrättshavare på bottenvåningen har genom beslut i föreningen fått möjlighet att efter styrelsens riktlinjer bygga ut befintlig altan. Nu till min fråga. Styrelsen har fattat beslut om att göra en kollektiv bygglovsansökan för samtliga lägenheter på bottenvåningen oavsett om altaner byggs nu eller senare. Om jag inte vill bygga enl schablon utan efter riktlinjer får jag söka nytt bygglov även när bygglovstiden gått ut. Styrelsen menar att det är så krånligt att söka bygglov, därför gör styrelsen det. Kostnaden för bygglov ska föreningen stå för och den ryms enligt budget. Sett ur ett juridiskt perspektiv, håller styrelsens beslut ang bygglov? Vänligen Anneli Wiberg
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lag: bostadsrättslagen (Brl) och lag om ekonomiska föreningar (LeF). Beslutens formkrav Föreningen är uppdelade i två stycken "bestämmandekroppar". (1) Styrelsen och (2) föreningsstämma. Styrelsen är en grupp av personer som har hand om den löpande förvaltningen av bostadsförening. Hit hör t.ex skottning och sandning, de representerar även bostadsföreningen gentemot myndigheter och andra tredje män. De ska även se till att trivselregler följs och göra kontroller på hiss och ventilationer och har hand om föreningens ekonomi, se 7 kap 4§ LeF. Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens byggnader och mark, beslut om ändringar av insatser, beslut om stadgeändringar och beslut om att föreningens verksamhet ska utvidgas på något sätt måste alltid tas på stämma, se 9 kap 15§ BrL. Allmänt sett kan en väsentlig förändring som skall beslutas av föreningsstämman sägas syfta till en standardförbättring, innefattande även att huset förses med nya installationer såsom hissar eller anordningar för sophantering. Det måste också anses tillkomma föreningsstämman att besluta om tillbyggnader eller om att något ytterligare utrymme i huset, t.ex. en vind, skall tas i anspråk för bostadsändamål. Följaktligen borde beslut om bygglov för hela underdelen av byggnaden göras på stämman. Dock gäller detta endast om det inte står i stadgarna att styrelsen har rätt att göra sådana beslut. Bostadsrättsföreningens stadgarna kan nämligen ge denna befogenhet till styrelsen. Jag förutsätter dock att föreningsstadgarna inte ger denna befogenhet till styrelsen.Visserligen är inte en bygglovsansökan en direkt väsentlig förändring men måste anses vara något som är förberedande för väsentliga ändringar. De planerar alltså att låta alla bygga en altan efter schablon om de vill. Det är därför på gränsfallet om det är inom styrelsens befogenhet att självmat, utan föreningsstämma, besluta om detta. Min bedömning är att en ansökan inte är en direkt väsentlig förändring och att de kan besluta om detta utan föreningsstämma. Dock måste varje ombyggnad av en altan som de planerar godkännas i en föreningsstämma men enkel majoritet. KommentarerSlutsatsen av den ovanför anförda innebär att det styrelsen har i och för sig haft rätt att ansöka om bygglov men kan vara slöseri på pengar om det inte är många som vill följa schablonen. Därför är det bättre att de gjorde en undersökning om hur många det är som vill följa denna schablonen och om det är till ekonomisk fördel att göra ett kollektivt bygglovsansökan. Detta borde senare ha följts upp med ett beslut genom en föreningsstämma där bostadsrättshavare får rösta och besluta om detta. Beslutet om bygglov är visserligen inom deras befogenheter men varje godkännande av en altan måste förenas med en föreningsstämma, detta bör du påpeka. De bör därför, innan de gör en bygglovsansökan, rösta om förslaget i en föreningsstämma.En bygglovsansökan ändrar inte i och för sig någonting och kan därför sägas vara inom styrelsen befogenheter. Dock tycker jag att de har löst det på ett dåligt och icke ekonomiskt sätt. De borde ha gjort som jag har i stycket ovan anfört.Du bör dock påminna föreningen om att varje godkännande av en utbyggnad av en altan måste godkännas genom föreningsstämma och att du bygglovsansökningen borde bestämmas genom en föreningsstämma.Jag hoppas jag har varit vägledande i mitt svar. Har du följdfrågor eller om jag har missförstått något i mitt svar är du varmt välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Måste samfällighetsföreningen tillsätta en ny ordförande om denne avgår under sittande mandat?

2020-06-20 i Föreningar
FRÅGA |Om en ordförande i en samfällighetsförening avgår under sittande mandat måste då inte styrelsen inom sig utse en ny ordförande. Eller kan denna post vara vakant till nästa årsmöte?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittas sannolikt i samfällighetsföreningens stadgar, som ska reglera hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutsförhet, (28 § 1 st. 4 punkten lagen om förvaltning av samfälligheter). Där bör du hitta svar på om ny ordförande måste tillsättas direkt eller om det går att vänta till nästa årsmöte.Ledamöter och ordföranden i styrelser kan av olika anledningar lämna sitt uppdrag under mandatperioden. Vad som bör göras beror även på omständigheterna.Exempelvis kan en tillfällig lösning vara aktuell om det är kort tid kvar till ordinarie årsmöte. Det kan också bli aktuellt om det för föreningens verksamhet inte är avgörande om ordföranden är legitimt vald eller vikarierande. Det enklaste förfarandet vid tillfälliga lösningar är att eventuell vice ordförande tar över. Om ingen sådan finns, kan styrelsen inom sig utse en tillfällig ordförande vid en extra stämma. Om det är lång tid kvar till årsmötet, eller om det är betydelsefullt för föreningens verksamhet att ordförande är legitimt vald, kan exempelvis ett extra årsmöte genomföras för att välja ny ordförande.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fel i bostadsrätten vid tillträde, kan vi kräva ekonomisk ersättning?

2020-06-02 i Föreningar
FRÅGA |Hej Vi har köpt en ny lägenhet i en BRF inflytten var v.8 men tyvärr var det inte städat samt det fanns ett 30 tal feli lägenheten.Tyvärr har inte vi inte kunnat nyttjat lägenheten fullt ut p.g.a. felen.Finns det möjlighet att kräva ekonomisk ersättning av byggherren för att vi inte har kunnat använda läg.Byggherren är inf. om alla fel men det finns inget intresse att åtgärda felen inom rimlig tid.Kanske åtgärdas felen under v. 23Mvh
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: Bostadsrättslagen. AvtalsparterDet är bostadsrättsföreningen i sig som beställer byggentreprenaden och har ett avtal med byggföretaget. Du i din tur får lägenheten upplåten på dig från bostadsrättsföreningen och har alltså själv inget avtalsförhållande med byggherren. Det innebär att klagomål om fel i bostadsrätten och klagomål i övrigt ska göras till bostadsrättsföreningen. Fel i bostadsrättenVi tar utgångspunkt i 7 kapitlet som reglerar havaren och förenings skyldigheter och rättigheter. I 1 § stadgas vad för skick lägenheten ska ha vid tillträdesdatumet. Här finns det två regler att beakta. (1) Föreningen ska tillhandahålla lägenheten enligt upplåtelseavtalet. Såklart kan upplåtelseavtalet inte reglera allting, men om den reglerar en specifik sak och denna sak avviker från avtalet, så är det ett fel. Vad som ansetts avtalet får naturligtvis i första hand utläsas av innehållet i det skriftliga upplåtelseavtalet. Saknas ett uttryckligt avtal om skicket kan ledning hämtas från den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen. Även innehållet i s.k. bofakta eller liknande, broschyrer och annat reklammaterial som överlämnats till bostadssökande kan vara av betydelse när det gäller att avgöra vad som ska anses som avtalat skick. (2) Allt annat som inte regleras specifikt i upplåtelseavtalet ska tillhandahållas "sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet". Ett exempel från rättspraxis: Svea hovrätt fann i mål T 9980-05, dom 2008-05-23, det utrett att det i lägenheten hade förekommit en alkalisk nedbrytning av golvmattor och lim som hade gett upphov till skadliga kemiska föreningar i inomhusluften samt att detta var ett tecken på byggfukt. Bostadsrättsföreningen ansågs därför inte ha tillhandahållit lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten hade varit fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Bostadsrättshavaren ansågs ha haft dels rätt att själv avhjälpa bristen då föreningen inte agerade med erforderlig snabbhet, dels rätt till nedsättning av årsavgiften med 25 procent. Enligt de omständigheter som du har givit mig så är det uppenbart att det finns fel i lägenheten som leder till att användningen av lägenheten blir begränsad. Jag förutsätter att fel enligt alternativ (1) föreligger. För övrigt kan det tilläggas att felen bör avvika från den allmänna uppfattningen i orten. Därmed bör även fel föreligga enligt alternativ (2). Påföljder vid fel i bostadsrätten enligt 7 kap 2§Om lägenheten är i bristfälligt skick vid tillträdet har bostadsrättshavaren rätt att få bristen avhjälpt genom styrelsens försorg. Denna rätt föreligger oberoende av bristens beskaffenhet och vare sig bristen beror på försummelse av föreningen eller inte. Bostadsrättshavaren är skyldig att anmoda styrelsen att avhjälpa bristen. Enligt 7 kap. 32 § har bostadsrättshavaren fullgjort vad som i detta avseende åligger denne när han eller hon har avsänt meddelande till styrelsen i rekommenderat brev. Styrelsen är skyldig att ingripa så snart det kan ske. Detta innebär krav på skyndsamhet men ger utrymme för visst rådrum.Det beror därför på när ni informerade bostadsrättsföreningens styrelse om dessa fel och om ni har påpekat för dem att ni vill ha det åtgärdat. Det är nämligen denna tidpunkt man utgår från och när "tiden börjar ticka". Styrelsen kan inte åtgärda något som de inte har blivit informerade om.Om styrelsen underlåter att efter tillsägelse avhjälpa bristen så snart det kan ske har bostadsrättshavaren rätt att själv se till att bristen åtgärdas (självhjälp). Detta innebär att du får bota bristen på föreningens bekostnad. Någon skyldighet att själv avhjälpa bristen föreligger dock inte. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till skälig nedsättning, dvs. reducering, av årsavgiften. Några särskilda förutsättningar har inte ställts upp för denna rätt. Rätten gäller oavsett om bostadsrättshavaren utnyttjar rätten till självhjälp. Den gäller oavsett om föreningen är vållande till bristen eller inte. Innebörden av att nedsättningen ska vara skälig är att den måste anpassas till bristens karaktär och omfattning. Om lägenheten är oanvändbar, torde hela avgiften kunna sättas ned. Kan den användas till viss del får nedsättningen anpassas efter det. Kan ni delvis använda lägenheten så är det rimligt att ni får en 30% reducering av bostadsavgiften under den tid som styrelsen har varit informerad om problemet men inte kunnat avhjälpa det. Reduceringen kan självklart vara mer eller mindre beroende på vilka fel som är aktuella.RekommendationerJag råder er att informera styrelsen om felen omedelbart samt begära avhjälpande. Om ni redan har gjort detta så har ni även rätt till en reducering av bostadsavgiften under den tid styrelsen visste om felet men inte kunde avhjälpa felet. Hur stor reducering ni kan få beror på omständigheterna, det är även något som ni och bostadsrättsföreningen får komma fram till.Om det är så att bostadsrättsföreningen är försumliga. T.ex att de vet om felen men försummar att avhjälpa dem på grund av lathet, vårdslöshet eller allmän inkompetens eller om de de har varit försumliga när de avhjälper felen så kan ni har rätt till skadestånd. Det ankommer dock på er att bevisa att de har varit försumliga om det kommer till det. Hör gärna av er till oss igen om sådana problem uppkommer så kan vi hjälpa er vidare i processen.Jag hoppas jag har varit vägledande. Har ni några följdfrågor så är ni välkomna att höra av er till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Hur medlemmar i en bostadsrättsförening kan kalla till extra föreningsstämma

2020-05-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Kan medlem(ar) i bostadsrättsförening kalla till extra föreningsstämma gällande flera ärenden som beslutats på årsstämman, men som man är missnöjd med ?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumEn bostadsrättsförening är en form av ekonomisk förening och regleras därmed i Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar, som förkortas EFL.När kan en extra stämma begäras?En extra föreningsstämma kan hållas under tre omständigheter:1. Styrelsen anser att det behövs (6 kap. 12 § 1 st. EFL),2. revisorerna skriftligen med motivering begär en (6 kap. 12 § 2 st EFL), eller3. minst 1/10 av föreningens alla medlemmar skriftligen med motivering kräver en (6 kap. 12 § 2 st. EFL)Enskilda medlemmar kan alltså begära en extra föreningsstämma om denne får stöd av en tiondel av medlemmarna (röstberättigade) i föreningen. Det kan även vara en mindre andel om det framgår av er stadga. Det krävs även att ni har ett specifikt ärende som det gäller, man kan alltså inte begära en extra stämma för att bara fråga styrelsen frågor eller liknande. Här menas alltså de besluten som ni är missnöjda med från årsstämman (6 kap. 12 § EFL). Kallelse till extra stämmaNär 1/10 av medlemmarna i föreningen skriftligen har begärt en extra stämma för att ta upp ett angivet ärende är styrelsen skyldig att utfärda en kallelse till föreningsstämman inom två veckor från den dagen begäran kom in till föreningen (6 kap. 12 § EFL).Exempel: Om begäran till extra stämma kommer in den 1 juni skall kallelsen utfärdas senast den 15 juni.Kallelsen till extra stämman ska utfärdas tidigast 6 veckor och senast 2 veckor före stämman äger rum (6 kap. 18 § 1 st. EFL).Exempel: Om kallelsen utfärdas den 10 juni så får extra stämman äga rum mellan 24 juni (tidigaste datumet) och 22 juli (senaste datumet). Handlar ärendet som extra stämman skall behandla om ändring av stadgarna, likvidation, fusion eller förenklad avveckling skall stämman istället hållas tidigast fyra veckor efter kallelsen utkommit och senast 6 veckor efter, eller enligt vad som står i er stadgar (6 kap. 18 § 2-3 st. EFL).SammanfattningMedlemmarna i bostadsrättsföreningen kan alltså kalla till en extra föreningsstämma gällande särskilda ärenden ni är missnöjda med genom att få 1/10 av de röstberättigade medlemmarna att skriftligen begära den. Efter begäran lämnats in skall styrelsen utfärda en kallelse till extra stämman inom två veckor. Stämman får sedan äga rum tidigast två veckor och senast sex veckor från att kallelsen utfärdats.Om styrelsen inte utfärdar en kallelse inom två veckor efter att begäran har lämnats in kan ni vända er till Bolagsverket. Där kan ni ansöka om att dem istället skall kalla till stämma. Ni kan läsa mer och ansöka via deras hemsida: https://bolagsverket.se/fo/foreningsformer/bostadsrattsforening/starta/foreningsstamma/bolagsverket-kallar-1.10574Hoppas detta besvarar din fråga, och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller avseende beslut om styrelsens ansvarsfrihet när den ifrågavarande föreningen endast består av medlemmar som sitter i samma styrelse?

2020-06-21 i Föreningar
FRÅGA |Hur gör man för att ha årsmöte med beslut om ansvarsfrihetnär det inte finns medlemmar förutom styrelsens medlemmar??Kan styrelsen själv ha årsmöte ??Höstmötet i okt 2019 beslutade att klubben skall läggas ner vidnästa årsmöte som förutsatt äga rum 22 mars 2020.Medlemsskapet för alla medlemmar förutom styrelsen upphörde 31 mars 2020.Styrelsemedlemmarna beslöts ha sitt medlemsskap kvar till nästa årsmöte.Något att bita i !!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du sitter i styrelsen för en förening som har beslutat att lägga ner sin verksamhet. Vilken typ av förening det handlar om förtäljer inte riktigt din ärendebeskrivning men jag kommer i den fortsatta framställningen att utgå ifrån att det rör sig om en ekonomisk sådan. Till dags dato har samtliga medlemskap upphört. Endast de medlemskap som är knutna till styrelsens ledamöter äger fortfarande giltighet. Inför nästa årsmöte (vilket jag tolkar som och likställer med den kommande årsstämman) undrar du hur frågan avseende styrelsens ansvarsfrihet ska hanteras och huruvida det överhuvudtaget är möjligt att hålla en årsstämma givet föreningens nuvarande medlemssammansättning. Dina två frågor enligt ovan hör samman ungefär lika mycket som de är snävt ställda varför den här utredningen inte kommer att rendera i några större volymer text. Jag tror mig dessutom veta att du inte heller är intresserad av någonting annat utöver svar på ovanstående. Och den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende är lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Några föreningsrättsliga hållpunkter avseende årsstämmanInledningsvis förtjänas det att sägas att årsstämman är organisationens högst beslutande organ vid vilken medlemmarna utövar sin rätt att besluta i angelägenheter hänförliga till den ifrågavarande föreningen (6 kap. 1 § EFL). Rätten att delta vid stämman kommer till uttryck i samma kapitel vari stadgas att alla medlemmar äger rätt att närvara, yttra sig och rösta och att det till varje medlemskap är knutet en röst, om ingenting annat framgår av stadgarna (6 kap. 2-3 §§ EFL). Det ska vidare noteras att vid beslut om ansvarsfrihet gäller den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna vid stämman, att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal och att stadgarna kan (får) stipulera annat om så önskas. Men märk väl att lagtexten innehåller formuleringen "de avgivna rösterna", vilket betyder att det inte föreligger något lägsta krav på ett visst antal vid stämman närvarande medlemmar för att densamma ska vara beslutsför när frågan om ansvarsfrihet ska prövas. Däremot måste årsstämman ledas av en ordförande, vilken inte behöver utgöras av styrelsens ordförande, samt en justeringsman. Äger styrelsen rätt att själv kalla till en årsstämma och sedan hålla en sådan? Och hur blir det med ansvarsfrihetsprövningen?Av det ovan anförda framgår det att rätten att delta vid stämman tillkommer varje medlem. Samtliga styrelseledamöter är såvitt jag förstår också medlemmar i den aktuella föreningen varför dessa inte på den grunden kan uteslutas från ett fysiskt deltagande. Styrelsen ska sedermera kalla till föreningsstämman inom vissa i lag angivna tidsramar varför svaret på en av dina två frågor i ärendebeskrivningen lyder: Ja, styrelsen kan (och ska) hålla i årsstämman trots avsaknaden av övriga medlemmar (6 kap. 16 § EFL). Kallelsen ska vidare ombesörjas på det sätt som står föreskrivet i stadgarna och denna ska i normalfallet även skickas brevledes till varje enskild medlem. Jag har dock lite svårt att på basis av den information som du har delgett oss avgöra huruvida föreningens verksamhet fortfarande är aktiv. Om verksamheten i praktiken redan är nerlagd kommer det följaktligen inte att finnas särskilt mycket att besluta om i termer av ansvarsfrihet den dagen då styrelseledamöternas eget medlemskap upphöra att gälla, vilket som jag förstår det är tänkt att ske i samband med den sista årsstämman. Du skriver vidare att "årsmötet förutsatt äga rum den 22 mars", en fras som jag finner något svårtolkad och det gäller framförallt innebörden av begreppet "förutsatt". Men under förutsättning att årsstämman hölls den 22 mars i år bör fastställandet av resultat- och balansräkning liksom beviljandet av ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2019 inte ha lett till några större problem eftersom övriga personers medlemskap löpte fram till den sista mars. Däremot skulle man kunna tro att jävsproblematiken kan göra sig ordentligt påmind inför nästa års föreningsstämma då enbart medlemmar med styrelseuppdrag kommer att närvara. För en styrelseledamot kan naturligtvis inte rösta i frågor som rör dennes personliga ansvar. Men då ska tilläggas att en vanlig missuppfattning är att det är styrelsen som organ och i sin helhet som ska (måste) beviljas ansvarsfrihet. Och ofta beviljas förvisso en sådan för samtliga ledamöter på en och samma gång, men ansvaret är egentligen individuellt. Det nu sagda innebär att alla i styrelsen, vilka enligt uppgift även innehar giltiga medlemskap i föreningen, kan (ska) rösta om varje enskild styrelseledamots ansvarsfrihet förutom sin egen, vilket således möjliggör ett formellt beslutsfattande i ansvarsfrihetsfrågan även i den här typen av situationer. Teoretiskt skulle ett dödläge kunna uppstå ifall föreningen endast bestod av två medlemmar som likaledes utgjorde hela styrelsens sammansättning. Men just därför liksom för många andra sammanhang fordrar föreningslagen att en styrelse i en ekonomisk förening måste bestå av minst tre stycken ledamöter (7 kap. 1 § EFL).Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Styrelsen kan och ska, trots omständigheterna i det här fallet, kalla till en sedvanlig årsstämma. På årsstämman ska medlemmarna genom ett majoritetsbeslut pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Men här gäller följaktligen ett individuellt ansvar, vilket betyder att de på stämman närvarande medlemmarna och tillika styrelseledamöterna ska rösta om beviljandet av varje enskild styrelseledamots ansvar förutom sitt eget. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Vilken majoritet krävs för beslut på föreningsstämma?

2020-06-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar om man kan överklaga ett beslut som tagits på våran förenings stämma? Beslutet handlar om vi som bor här skall betala för varm vatten eller ej och då det alltid är samma medlemmar vid varje årsstämma och det kanske är knappt 20% av alla boende så blev vi som ej vill betala för varmvatten nedröstade av dem få medlemmar som var på plats. Så jag undrar kan man överklaga ett sådant beslut med motivering att inte alla medlemmar är på plats ? Hälsningar Camilla
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du är missnöjd över ett beslut som har tagits på en föreningsstämma för en bostadsrättsförening du är delägare i. Under en föreningsstämma har varje medlem i bostadsrättsföreningen en röst, om inget annat framgår av föreningens stadgar, enligt 6 kap. 3 § lag om ekonomiska föreningar. Utgångspunkten är att mer än hälften av de avgivna rösterna krävs för att ett förslag ska röstas igenom. Detta framgår av 6 kap. 33 § första stycket lag om ekonomiska föreningar. I ditt fall har ni alltså blivit nedröstade och får därför finna er i att betala för varmvattnet, då det inte finns något krav på att ett visst antal medlemmar eller en viss andel av medlemmarna måste vara på plats på föreningsstämman. Det finns dock ett undantag från huvudregeln. Om det i föreningens stadgar anges att beslut på föreningsstämman förutsätter en annan majoritet än mer än hälften av de avgivna rösterna för att ett beslut ska anses fattats, ska detta gälla istället, 6 kap. 33 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar. Ett exempel på detta är att stadgarna kan ställa upp krav på att ett visst antal medlemmar måste vara närvarande för att ett beslut ska kunna fattas. Om beslutet nu skulle strida mot föreningens stadgar har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol, vilket framgår av 6 kap. 47 § lag om ekonomiska föreningar. Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet ifall du inte vill att rätten att väcka talan går förlorad, enligt 6 kap. 48 § lag om ekonomiska föreningar. Sammanfattningsvis är inte stämmobeslutet olagligt, däremot finns det en möjlighet att det kan strida mot föreningens stadgar, och min rekommendation är därför att du går igenom föreningens stadgar noggrant för att få ett slutgiltigt svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Avgift från bostadsrättsförening för felaktig sophantering?

2020-05-29 i Föreningar
FRÅGA |Kan bostadsrättsföreningen ta ut en avgiftas mig om jag sorterar sopor fel.Av misstag har jag lagt fel
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumBostadsrättsföreningar regleras i Bostadsrättslagen (1991:614), som förkortas BrL.Vilka avgifter kan bostadsföreningar ta ut?Bostadsrättsföreningar får ta ut avgifter i vissa fall, dessa avgifter är (7 kap. 14 § 1 st. BrL):- Insats då bostadsrätten upplåts för första gången- Årsavgift för den löpande verksamheten- Upplåtelseavgift (om det anges i stadgarna)- Överlåtelseavgift (om det anges i stadgarna)- Pantsättningsavgift (om det anges i stadgarna) - Avgift för andrahandsupplåtelse (om det anges i stadgarna) Huvudregeln är att bostadsrättsföreningen inte får ta ut några andra avgifter än de som står här ovan. Utöver dessa avgifter får föreningen ta ut avgifter för sådant som de inte enligt lag är skyldiga att tillhandahålla, t.ex. gymavgift. Om föreningen tar ut särskilda avgifter för sådant som de enligt lag ansvarar för, t.ex. städning av gården, är det därmed otillåtet (7 kap. 14 § 3 st. BrL). Är soppor något som bostadsrättsföreningen ansvarar för?Frågan blir då om soppor är något som föreningen ansvarar för, isåfall får de inte ge dig en avgift för det. Föreningen är skyldig att hålla huset och marken i gott skick. De ansvara därmed för städning och bortforsling av sopor då de anses vara åtgärder som tas för att bibehålla god ordning (7 kap. 4 § BrL). Föreningen får alltså inte ge dig en straffavgift då de ansvarar för sopporna.SammanfattningDin bostadsrättsförening kan inte anlägga någon straffavgift för att man lagt soporna fel. Men styrelsen kan fatta ett beslut att generellt höja avgifterna för alla i föreningen med motiveringen att täcka sophämtningskostnaderna på grund av att folk lägger fel.Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en ideell förening bedriva ekonomisk verksamhet?

2020-05-25 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är ekonomiansvarig vid den ideella föreningen X. Vi har precis köpt in merchandise i form av vattenflaskor och tygpåsar i tron på att stärka gemenskapen bland våra medlemmar. Tanken är att vi delvis ska dela ut dessa till våra medlemmar i form av t.ex. prisutdelningar. Vi har dock en liten fundering kring om det är okej att sälja dessa merch för en billig peng (inköpspris eller billigare). Tanken är inte att sälja dessa för att gå med vinst utan för att sakerna dels ska ses som mer "attraktiva" och ha ett "värde" men främst för att möjliggöra framtida inköp av mer merch när en buffert för inköp kanske inte finns. Ideella föreningar är ju inte vinstdrivande så min fråga är framförallt vad vi behöver tänka på för att inte bryta mot några regler för ideella föreningar.Känner att vi är ute på okänt vatten och uppskattar alla tankar och hjälp gällande ideella föreningar och att ta betalt från medlemmar.Hälsningar, Ekonomiansvarig X
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till ideella föreningar så saknas en speciell lagstiftning (lagstiftning som direkt reglerar ideella föreningars angelägenheter). Ideella föreningar definieras som en förening som inte kombinerar ekonomisk verksamhet med att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det är alltså tillåtet för en ideell förening att bedriva ekonomisk verksamhet eller främja medlemmarnas ekonomiska intressen, men det är inte tillåtet att göra båda. Om jag har förstått dig rätt så kommer er försäljning av merch inte att innefatta någon form av ekonomiskt gynnande för era medlemmar. I sådana fall så är det inget som hindrar er från att sälja merch till era medlemmar eller att exempelvis ta betalt när ni anordnar något evenemang så länge pengarna går till föreningen och dess syfte. Information om skatteregler för ideella föreningar kan ni hitta på skatteverkets hemsida.SammanfattningEn ideell förening kan sälja merch till sina medlemmar och även ta betalt för annat, som exempelvis entréavgifter till föreningens evenemang. Förutsatt att den ekonomiska verksamheten inte samtidigt främjar era medlemmars ekonomiska intressen så bryter ni inte mot några regler för ideella föreningar. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,