Nekad ansvarsfrihet

2019-12-01 i Föreningar
FRÅGA |Ang tillämpning av "Minoritetsskyddsprincipen"Om Minoritetsskyddsprincipen", "10% regeln" åberopas vid ett årsmöte för ideell förening såsom samfällighetsförening, bostadsrättsförening, och minst 10% av mötesdeltagarna avslår ansvarsfrihet för styrelsen,Vad blir konsekvensen?(Vad jag vet hände i Swedbank att Styrelseordf. Anders Sundström och vd Michael Wolf inte beviljades ansvarsfrihet då 16% av mötesdeltagarna avslog ansvarsfrihet).
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nekad ansvarsfrihetJag tolkar din fråga som att du undrar vad det innebär om ansvarsfrihet inte beviljas styrelseledamöterna i en ideell förening. Det är en allmän associationsrättslig princip, så om du även funderar över andra typer associationer så är svaret generellt tillämpbart. Vad gäller ideella föreningar finns ingen direkt tillämplig lagstiftning, utan vägledning får hämtas från praxis och ur föreningens stadgar. Att bli nekad ansvarsfrihet innebär att föreningsstämman håller möjligheten öppen för att rikta ett skadeståndsanspråk mot den aktuella styrelseledamoten för en handling som denne utförde/ medverkade till under det föregående räkenskapsåret. Det behöver inte nödvändigtvis leda till att ett skadeståndsanspråk faktiskt framställs, utan i många fall ses det som en "varning" eller en indikation på att ledamoten bör avträda från sitt uppdrag. Huvudregeln är dock i de flesta fall att det är en processförutsättning för att få ställa ledamoten till svars. Beviljas ansvarsfrihet innebär det således som huvudregel att denne inte behöver oroa sig för eventuella anspråk. Sammanfattning Att neka en styrelseledamot ansvarsfrihet är alltså som huvudregel en processförutsättning för att få väcka en skadeståndstalan. Dock har inte styrelsen någon skyldighet att faktiskt väcka en sådan talan och konsekvensen blir då inte mer än att det ses som en varning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Medlemsavgift i förening?

2019-11-30 i Föreningar
FRÅGA |Måste vi ta ut en medlemsavgift från våra medlemmar som ett bevis på att de verkligen är medlemmar?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det framgår inte av din fråga vilka "ni" är. En ekonomisk förening har exempelvis en rätt att ta ut medlemsavgift från medlemmarna, men ingen skyldighet. Det är alltså upp till föreningen att avgöra om medlemsavgift ska betalas eller inte. Återkom gärna med en mer utförlig bakgrund så kan du få ett mer detaljerat svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Misskötsamhet från styrelsen i en bostadsrättsförening - får man bryta mot sekretessförbindelsen?

2019-11-17 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Jag har varit medlem av en styrelse i en bostadsrättsförening. Vi har undertecknat en sekretessförbindelse. Under många år har styrelsemedlemmar kommit och gått. En del som gått, liksom jag, har insett att styrelsens ärenden inte sköts på ett bra sätt. Jag menar att det t.o.m handlar om misskötsel av flera avtal, styrelsen följer inte upp avtalen och misstag begås.Vissa frågor är såpass allvarliga att de borde komma till medlemmarnas kännedom. Under min tid i styrelsen kom revisorerna med frågor men de viftades bort och deras frågor tas inte på allvar. Vad innebär denna sekretessförbindelse? Kan ingen som varit med i styrelsen lyfta upp frågor man anser blivit misskötta? Är det ett brott mot sekretessförbindelsen? Om det är så, vad blir påföljden för den som yppat information. Hälsningar
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Bostadsrättslagen (BrL). BrL hänvisar även till specifika bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar (Lef) som också gäller här. Styrelsens ansvar i en bostadsrättsföreningJag förstår det som att styrelsen som du har varit med i inte sköts på ett korrekt sätt och därmed möjligen inte följer de bestämmelser som finns uppställda i lagen. Nu vet inte jag exakt vad det är för misskötsel som har skett varför jag endast kan tala om generella ansvarsgrunder styrelsen har. Jag kan dock inte skriva upp alla regler som en styrelse ska följa, däremot kommer jag hänvisa till dem här nedan så att du kan gå i och läsa själv. Finns det några frågor om betydelse av lagtext är det bara att återkomma till mig! Om en styrelseledamot antingen genom avsikt eller oaktsamhet vållar föreningen, eller en medlem, skada vid utövandet av sina styrelseuppdrag så kan han bli personligt skadeståndsansvarig för denna skada, 21 kap. 1 § Lef. Detsamma gäller för en revisor som orsakar ekonomisk skada, 21 kap. 2 § Lef. Styrelsen kan vidare dömas till böter och fängelse om de inte har följt vad som framgår av 22 kap. Lef. Se dock 10 kap. 2 § BrL för begränsning av tillämpningen av det 22 kapitlet i en bostadsrättsförening.Styrelsen kan även dömas för böter om de bryter mot de föreskrivna angivelser som framgår av 10 kap 3 § BrL.SekretessförbindelsenEn sekretessförbindelse kan se väldigt olika ut varför jag har svårt att svara på vad du får och inte får säga enligt den. Detsamma gäller vad påföljden blir om du bryter mot förbindelsen. Enligt mig borde det nämligen framgå av avtalet. För att kunna svara på din fråga mer specifikt hade jag behövt veta exakt vad det står i den och även exakt vad det är som styrelsen har gjort. Generellt sett kan jag dock säga att om det är så att styrelsen har brutit mot någon av ovan uppräknade bestämmelser så är min bedömning att sekretessförbindelsen inte gäller för dessa ändamål. Det beror på att man inte kan sluta ett avtal som är giltigt om det innebär att man bryter mot lagen för att följa det, 36 § Avtalslagen. Detta innebär alltså att om styrelsen inte följer lagen så bör du inte vara bunden av sekretessförbindelsen.AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller vill berätta mer detaljerat om vad som skett så är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så ska jag hjälpa dig. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Beslut i samfällighetsförening

2019-11-04 i Föreningar
FRÅGA |Jag och min man har blivit fast boende i ett sommarstugeområde där det finns en samfällighetsförening. I tidigare beslut 2004 och 2008 har årsstämman fattat beslut om vägbom vintertid d.v.s. vägbommen skall vara låst även om man är i området - inga fast boende fanns då i området när beslutet togs. Nu är vi en familj och inom 1 år flyttar ytterligare en familj in i detta stugområde som omfattar drygt 30 stugor. Nu råder det oenighet i området gällande bommen, vissa vill att den skall vara låst enligt tidigare beslut, vissa tycker att den skall vara öppen. Självklart är jag då i den grupp som vill ha en öppen bom året runt med hänsyn till tryggheten att ambulans och räddningspersonal snabbt skall kunna ta sig fram. I ett yttrande från räddningstjänsten tycker de att det är direkt olämpligt att ha den låst men som sagt det finns de som tycker att risken för inbrott överväger tryggheten att få hjälp om man behöver.Mina frågor är; Vilka rättigheter har jag som fast boende? Vilka rättigheter har samfällighetsföreningen att fatta beslut i denna typ av frågor? Vilka lagar, förordningar gäller?
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. SamfällighetsföreningFörvaltning av samfällighet kan ske antingen genom delägarförvaltning eller som i ditt fall genom föreningsförvaltning. Regler om detta finns i lag om förvaltning av samfälligheter (SFL).StyrelsebeslutStyrelsen har enligt 38 § SFL rätt att fatta beslut rörande samfällighetens förvaltning med enkel majoritet, dvs. över hälften av närvarande röster. Styrelsens beslut ska enligt 35 § överensstämma med lag, stadgarna och föreningsstämmobeslut. StämmobeslutFöreningsstämman är det högst beslutande organet som såväl styrelse som medlemmar måste rätta sig efter. För de flesta stämmobeslut fordras enkel majoritet av rösterna och för vissa fordras kvalificerad majoritet (två tredjedelar av de angivna rösterna). Vid en föreningsstämma har varje delägare en röst, 12 § SFL. Om era stadgar inte innehåller någon bestämmelse som avviker från detta, gäller likhetsprincipen och ni som fast boende har samma rättigheter som övriga delägare. Vid en omröstning ska alltså er röst väga lika tungt som alla andras.Enligt 19 § SFL ska föreningen vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen ska beaktas i skälig omfattning. Hur avvägningen mellan gemensamma och enskilda intressen ska ske är en bedömningsfråga som får avgöras i det enskilda fallet. En tumregel är att ju större den gemensamma nyttan är, desto allvarligare måste olägenheten för den enskilde vara för att beslutet ska undanröjas. Utifrån denna bestämmelse går det att argumentera för att ni som fast boende har ett enskilt intresse av att hålla bommen öppen och att ni inte ska behöva tåla den olägenhet som en stängd/låst bom innebär. Detta enskilda intresse är främst med hänsyn till er säkerhet, trygghet och möjlighet att tillkalla och få hjälp från räddningstjänst. Till stöd för detta kan ni även presentera det yttrande ni erhållit från räddningstjänsten. Detta enskilda intresse ska sedan vägas mot den gemensamma nyttan, bl.a. risken för inbrott. Det som blir intressant för denna avvägning kan exempelvis vara hur stort skydd mot inbrott en låst bom ger och i vilket område samfälligheten är belägen (dvs. hur exponerat området är för inbrott och brottslighet).Sammanfattning och slutsatsUtgångspunkten är att alla delägares röster ska väga lika tungt vid ett stämmobeslut. Det finns dock ett utrymme för att ett enskilt intresse ska beaktas i skälig omfattning. Som fast boende har ni härom ett intresse av att hålla bommen öppen, bl.a. för att säkerställa att ni kan få hjälp från räddningstjänst. Det är upp till stämman att besluta om detta intresse ska vara avgörande för stämmobeslutet.För det fall stämman beslutar om att bommen ska hållas stängd finns möjlighet för er att klandra stämmobeslutet i domstol, se 53 § SFL. I ett sådant fall är det slutligen domstolen som ska göra avvägningen mellan å ena sidan ert enskilda intresse och å andra sidan det gemensamma intresset av att motverka inbrott. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är annars välkommen att kontakta mig på evelina.lovgren@lawline.se för vidare vägledning.Med vänliga hälsningar,

Kan två från samma familj sitta i en ideell förenings styrelse?

2019-12-01 i Föreningar
FRÅGA |Kan två från samma familj sitta i en styrelse i en idiell förening, som t.ex en husägarförening
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst finns det ingen direkt tillämplig lagstiftning för just ideella föreningar, utan regleringen utgörs av praxis vid sidan av föreningens stadgar. Det finns några krav på styrelsen och ledamöterna i en ideell förening, nämligen följande: Styrelsen i en ideell förening bör bestå av minst två ledamöter och den utses av föreningsstämman.Styrelseledamöterna och suppleanterna ska vara minst 18 år normalt vara medlemmar i föreningen, om inte annat är bestämt i stadgarna inte vara försatta i konkurs, ha näringsförbud eller förvaltare. Utöver detta finns inga krav, och det är således fullt möjligt för två personer från samma familj att sitta i styrelsen. Observera att detta är vad som gäller om föreningens stadgar inte sätter upp något sådant förbud. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Beslut mot stadgarna i ideella föreningar

2019-11-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Vi är en ideell förening som har arbetat med ändringar av våra stadgar som vi hoppas få igenom på årsmötet. Dock har det uppstått ett problem då några i styrelsen anser att vi ska gå emot den Dagordning för årsmöte som regleras i stadgarna och lägga till en punkt för att på så sätt enligt dem kunna välja den nya styrelsen enligt de nya stadgarna istället för de nu gällande. Jag anser att det inte är möjligt att göra på detta sätt. Enligt den info jag hittat är inte årsmötet legitimt om man inte följer stadgarna. Vad är det som gäller?Hälsningar Annica
Jakob Westling |Hej!Tack för att du valde att komma till Lawline med din fråga! Ideella föreningar har ingen egen lag som reglerar hur de ska fungera. Det betyder att när man har med ideella föreningar att göra, får man använda sig av rättsprinciper (regler som genomsyrar alla associationsregler). En av de kanske mest framträdande rättsprinciper inom området är den legala vikten av stadgarna som bestämts.Det betyder, som du säger, att går ett beslut mot stadgarna så gäller det inte. Det är mycket viktigt för medlemmarna i alla typer av associationer att stadgarna som valts inte avfärdas utan deras samtycke.Då stadgarna slutgiltligen är ett skydd för medlemmarna, så har en annan princip utkristalliserat sig, s.k SAS- principen (samtliga aktieägares samtycke). Kort menar principen att så länge alla aktieägare samtycker till ändringen så blir den ogiltig även om det går mot stadgarna. Det betyder att ni som sitter i styrelsen behöver fråga medlemmarna om frågan, och det är inget ni kan bestämma själva.Hoppas det besvarade din fråga.

Kan man bli ordförande i en bostadsrättsförening om man har fått skuldsanering?

2019-11-10 i Föreningar
FRÅGA |Kan man bli ordförande i bostadsrättsförening om man är under skuldsanering
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller bostadsrättsföreningens ledning tillämpas reglerna i 7 kap. lagen om ekonomiska föreningar (9 kap. 12 § bostadsrättslagen). Där finns regler om hinder mot att vara styrelseledamot (inklusive ordförande). Den som är underårig, är försatt i konkurs, har förvaltare enligt föräldrabalken eller har näringsförbud får inte vara styrelseledamot (7 kap. 10 § lagen om ekonomiska föreningar). Det finns ingen regel som säger att en person under skuldsanering inte får vara ledamot i styrelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Ska resultat-och balansräkning fastställas på årsmötet för en ideell förening?

2019-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Ideell föreningSka årsmötet fastställa resultat- och balansräkning för gångna året?Eller presenterar styrelsen detta och låter sedan revisorerna föreslå ansvarsfrihet och mötet beviljardetta?I aktiebolag ska resultat- och balansräkning fastställas på årsmötet
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen specifik lag som reglerar ideella föreningar. Föreningens stadgar bör innehålla riktlinjer för hur årsmötet ska genomföras. På årsmötet ska resultat-och balansräkning för det gångna året fastställas. Därefter tar styrelsen upp frågan om ansvarsfrihet varpå det röstas om styrelsen ska bli beviljad ansvarsfrihet eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig om du har fler frågor eller funderingar!Med vänliga hälsningar,