Vad gäller vid arvodering i en förening? Frågan avser ersättning till såväl styrelseledamöterna som föreningens medlemmar

2020-05-21 i Föreningar
FRÅGA |Vi har sagt upp 2 medlemmar på grund av arbetsbrist som haft anställning veckovis med en lön på 1565kr/vecka. Båda har blivit erbjudna timanställning istället då arbetsuppgifterna nu enbart består av att tömma föreningens 5 papperskorgar samt att läsa av vattenförbrukningen 2 gånger i veckan. En har antagit anställningen men den andra vill inte och anser att medlemmar kan göra det utan ersättning eftersom alla ändå hjälps åt med både stort och smått ideellt. Frågan är nu om vi måste betala andra medlemmar för arbetet, en medlem har erbjudit sig jobbet utan ersättning, samt om även vi i styrelsen kan göra jobbet med eller utan ersättning?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Det verkar handla om någon form av förening. Om det rör sig om bostadsrättsförening, annan ekonomisk förening eller en ideell sådan låter jag vara osagt. Den information som du har delgett oss förtäljer inte riktigt det nu sagda. Men jag misstänker att det handlar om en bostadsrättsförening. Klart är i vart fall att du verkar företräda organisationens arbetsgivarsida. Och på grund av arbetsbrist har nu två stycken medlemmar sagts upp. Inte som medlemmar, men som arbetstagare (med arbetsrättslig terminologi). Båda två har dock erbjudits varsin timanställning, vilket den ena tackade ja till medan den andre avböjde men hänvisning till att de ifrågavarande arbetsuppgifterna egentligen borde kunna utföras av medlemmarna utan något krav på ersättning. Såvitt jag förstår är din fråga koncentrerad till huruvida ni måste ersätta andra medlemmar för samma typ av arbete när en av föreningens medlemmar har erbjudit sig att arbeta ideellt samt om det är möjligt att låta styrelsen utföra de aktuella göromålen med eller utan ersättning. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan. Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Bostadsrättslagen (BRL), förutsatt att det är en bostadsrättsförening. Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Jag bedömer inte att din ärendebeskrivning pekar på att den arbetsrättsliga aspekten skulle stå i förgrunden här. Huruvida uppsägningsbesluten var sakligt grundade kommer därför inte att prövas inom ramen för den här utredningen. Men lagen om anställningsskydd (anställningsskyddslagen, LAS) kommer ändå att beröras. Och beträffande just arbetsrätt, notera gärna att den i folkmun ofta åberopade anställningsformen timanställning inte erkänns av den svenska rättsordningen varför den arbetsrättsligt faktiskt inte alls existerar (4-5 §§ LAS). Några allmänna avtalsrättsliga hållpunkter och det befintliga anställningsavtaletInledningsvis förtjänas det att sägas att löftesprincipen är starkt förankrad inom den allmänna avtalsrätten och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Det nyss anförda betyder därför att styrelsen är skyldig att hedra de förpliktelser som framgår av det anställningsavtal som slöts mellan föreningen och den medlem som tackade ja till "timanställningen". En uppsägning av denne fordrar saklig grund (7 § LAS). Vad som kan anses utgöra saklig grund går inte att utläsa av lagtexten utan vägledning behöver sökas i praxis på arbetsrättens område (praxis = tidigare domstolsavgöranden och då i synnerhet Arbetsdomstolens (AD) domar, vilken är sista instans i arbetsrättsliga tvister). Men generellt kan sägas att exempel på företeelser som i rättspraxis har godtagits som saklig grund är arbetsbrist, försenade ankomster, illojala beteenden, konkurrerande verksamhet, brott mot ordningsföreskrifter eller annan upprepad misskötsamhet och andra dylika händelser. Med brott ska för övrigt förstås en regelöverträdelse i civilrättslig mening, inte ett brott för vilket det kan utkrävas straffrättsligt ansvarMåste medlemmarna i föreningen arvoderas när en av dessa kan tänka sig att utföra vissa arbetsuppgifter utan ersättning?Ytterst får den interna praxisen i föreningen avgörande betydelse för den rättsliga bedömningen i det här fallet. Om det hittills har varit brukligt att ersätta medlemmar för visst typ av arbete torde dessa kunna vägra att inställa sig till utförandet av sådant arbete utan ersättning och detta oaktat en av de nuvarande medlemmarnas inställning till ideellt engagemang. Vidare finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna och vad som där föreskrivs för den här typen av spörsmål. Om detta visar sig vara helt oreglerat i föreningen, med andra ord om ingenting framgår av stadgarna, kan frågan kan behöva hänskjutas till stämman om styrelsen önskar att genomföra ett krav på ideellt arbete för vissa särskilt angivna sysslor om dessa tidigare har berättigat till ersättning. Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som normalt ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Bestämmelsen i bostadsrättslagen om väsentliga förändringar avser egentligen ändringar i fastigheten, men för beslut som kan anses ingripande för föreningens medlemmar personligen brukar stämman också anses utgöra exklusivt forum för dess handläggning. I förekommande fall kan även en ändring av stadgarna vara att rekommendera för att på så sätt kunna underlätta styrelsens löpande förvaltning. Det är dock endast stämman som kan fatta beslut härvidlag (3 kap. 4 § EFL). Om kompetensen att fatta beslut i sådana här frågor, först genom stämmans försorg och därefter genom en ny intagen stadgeföreskrift, delegeras till styrelsen kommer denna framgent inte att behöva konsultera det överordnade organet (årsstämman). Ändring av stadgarna fordrar dock viss majoritet (9 kap. 23 § BRL och 6 kap. 35 § EFL). Vad gäller för styrelsen, kan denna utföra de aktuella arbetsuppgifterna? Om ja, med eller utan ersättning?Ja, det torde nog framstå som relativt oproblematiskt under förutsättning att styrelseledamöterna inte uppbär något vederlag vid (för) utförandet av de arbetsuppgifter som nu är i fråga. Om ytterligare ersättning ska erhållas utöver de fastslagna arvodena kan inte styrelsen ensamt fatta ett sådant beslut. Det är föreningsstämman som ska besluta om just arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna och kompensationen för det här arbetet synes enligt min mening falla in under begreppet "annan ersättning" (7 kap. 26 § EFL). Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Det nyligen ingångna anställningsavtalet måste respekteras av styrelsen enligt allmänna avtalsrättsliga principer. En uppsägning är förvisso ändå möjlig att genomföra, men detta förutsätter som sagt att det föreligger saklig grund. Huruvida övriga medlemmar är berättigade till lön är ytterst en fråga som dessa gemensamt äger rätt att ta ställning till. Och det sker på årsstämman. Men naturligtvis kan en del flagranta rättviseproblem aktualiseras om alla förutom en medlem skulle tvingas att verka ideellt för samma sorts arbete. Slutligen måste det också påminnas om att alla former av ersättningar till styrelsens ledamöter inte är någonting som styrelsen själv kan fatta beslut om. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

formkrav för bostadsrättsupplåtelse, preskriptionstid och skadestånd.

2020-05-14 i Föreningar
FRÅGA |Vi bor i en bostadsrättförening (brf). I juni 2010 skrev brf:en och vi ett upplåtelseavtal för en biarea under mark, att tillhöra vår bostadsrätt. Avtalet vi fick från brf:en innehöll formfel. Upplåtelseavgift, insats och årsavgift fattades. Detta korrigerades efter avtalets undertecknade med att det lades till en bilaga till detta avtal med upplåtelseavgift, insats och ytterligare årsavgift. Vi som brf-innehavare betalade upplåtelseavgiften och insatsen samt de bokfördes korrekt vid tidpunkten. Vi har betalt förhöjd kvartalsavgift sedan dess. Under åren runt detta ärende, 2008-2012, har alla årsredovisningar på årsstämmorna godtagits. Detaljerad redovisning har skett på några stämmomöten. Revisorerna har inte haft invändningar och det finns mejl mellan styrelse och revisorer i ämnet som visar att upplåtelsen är ok. Andra medlemmar har också upplåtits ytor under exakt samma villkor och former. Andelstal finns med nya ytan inkl, 2019. I maj 2020 kommer ett brev till oss från brf:en. En advokat anför att nämnda upplåtelseavtal (utan bilaga enl ovan) har formfel, det fattas upplåtelseavgift, insats och angiven årsavgift. Brf:en säger nu att avtalet är att se som ett "nyttjanderättsavtal" och vill säga upp det. Samtidigt erbjuder brf:en sig att förhandla om vi vill "erhålla hela utrymmet genom bostadsrättsupplåtelse". Fråga: Kan brf:en nu efter nära 10 år använda de ursprungliga formfelen, utan nämnda bilaga, hävdande nyttjanderätt enl ovan och säga upp det/kräva mer betalt?
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: bostadsrättslag (BrL).Formkravet - räcker en bilaga?Formkravet finner vi i 4 kap 5§ BrL. Där står det att avtalet ska vara skriftligt samt att parternas namn, den lägenhet upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats och årsavgift samt i förekommande fall upplåtelseavgift ska finnas. Man ska även kunna identifiera upplåtelseobjektet i avtalet. Av 4 kap. 7 § samma lag framgår att en upplåtelse som skett i strid med nämnda formkrav är ogiltig. Det är en väldigt strikt regel, det innebär att det inte spelar någon roll om hur parterna har agerat utan om formkraven inte uppfylls så är det ogiltigt i alla fall.En lösning genom ett kompletterande bilaga är väldigt sedvanligt och används väldigt ofta i praktiken i olika rättsområden. En bilaga är ett fullgott komplement om en upplåtelseavtal har ett formfel och behöver kompletteras. Enligt de uppgifter du har givit mig så finns det ingenting som skulle leda till en annan slutsats.Är det en hyresrätt?Det stämmer att de kan yrka på att det är en hyresrätt om upplåtelseavtalet inte uppfyller formkraven. Det verkar dock som att de har förutsatt att tillägget inte finns. Det är inte helt omöjligt att de har gjort ett misstag och att de inte har beaktat tillägget. Däremot, om de har beaktat tillägget så kan de inte säga att det är en hyresrätt eftersom upplåtelseavtalet uppfyller alla formkrav.Preskriptionstid och skadeståndI 4 kap 7§ sista meningen upphör rätten att göra ogiltighet gällande när två år har förflutit från upplåtelsen. Det innebär att ni eller bostadsrättsföreningen har förlorat rätten att väcka talan om ogiltighet eftersom det har gått 10 år.Dessutom finns det en skadeståndsregel om upplåtelsen visar sig vara ogiltig, vilket innebär att föreningen i det fallet skulle vara skyldig att betala tillbaka allt som erlagts i anledning av upplåtelsen, dvs. insats, eventuellt upplåtelseavgift och årsavgift, samt skadestånd så att ni försätts i samma läge som om en giltig upplåtelse har skett. Skadestånden lär dock inte bli aktuellt eftersom upplåtelsen inte är ogiltig. Råd och rekommendationerFörst bör ni informera bostadsrättsföreningen om tillägget. Du bör omedelbart leta reda på tillägget, helst om ni har det i pappersform eller digitalt och upplysa bostadsrättsföreningen om detta. Det kan helt enkelt vara ifråga om ett missförstånd. Det bör leda till att deras påståenden omedelbart motbevisas och de lär inte göra anspråk på upplåtelsen något mer. I vilket fall som helst har deras talan gått förlorad då det har gått 10 år sedan upplåtelsen. Om de fortfarande gör detta så ser jag inte en chans för dem att vinna om de vill ta det till rätten. Har ni följdfrågor så kan ni höra av er till Binh.Tran@lawline.se. Har ni andra frågor så är ni varmt välkomna att höra av er till oss på Lawline igen.Vänligen,

Kan ordförande i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja gemensamhetsanläggningen?

2020-05-07 i Föreningar
FRÅGA |Vi har en sommarstuga som ingår i gemensamhetsanläggning för vatten.En medlem i samfällighetsföreningen (tillika ordförande) vill nu förbjuda oss att använda vattnet vintertid med hänvisning till att vi förstör vattenkvaliteten för hans fastighet. Anledningen är att vi stänger av/på vattnet vid våra besök. Så gör även andra medlemmar i samfälligheten o har sagt det till honom. Det här problemet har uppstått nu efter nästan tjugo år.Rörmokare vi pratat med säger att vi är i vår fulla rätt att stänga av/på vattnet när vi vill o rekommenderar vår ordf att installera ett filter för att råda bot på sina upplevda problem (vilket han vägrar). Mäklare vi pratat med säger samma sak (vi håller på att sälja stugan).Kan en medlem i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja det som ingår i gemensamhetsanläggningen hela eller del av året? Till ex väg, vatten, brygga. Finns detta stipulerat i någon lag för gemensamhetsanläggningar?Tacksam för svar.
Binh Tran |Lawline: Hejsan, Aktuell lagstiftning: lag om förvaltning av samfälligheter.Kan en medlem i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja gemensamhetsanläggningen?Ni förvaltar vattensystemet i en samfällighetsförening. Enligt 18§ så är ändamålet för förening att förvalta den samfällighet som föreningen var gjord för. Det stipuleras i lag att samfällighetsföreningen ska tillvarata alla medlemmars gemensamma bästa, se 19§. En samfällighetsförening styrs av en styrelse som medlemmarna väljer ut, de har ansvaret att ta hand om den löpande förvaltningen av gemensamhetsanläggningen och dess angelägenheter, 35§ och de ska göra detta i enlighet med lag och föreningsstadgarna. Om stadgarna strider mot lagen så gäller lagen först. När de beslutar om saker för förvaltningen så ska styrelsen rösta om detta, 38§ och det beslut som får flest röster ska genomföras om inte annat skrivs i stadgarna. Om en ledamot har personligt intresse i frågan så får denna inte va med och rösta, se 36§.Vad innebär dessa regler i ditt fall? Kort och gott innebär det att en styrelseledamot får inte ta beslut egenhändigt på detta vis utan måste kalla till en styrelseträff och styrelsen har till ansvar att kalla till en föreningsstämma där man får rösta om saken. Röstberättigad medlem, som är närvarande vid föreningsstämma, har, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst, se 49§. Det beslut som får bifall från mer än 50% av rösterna ska verkställas. Sammanfattningvis så kan det sägas att ordförande av föreningen får inte bestämma över medlemmarnas användning av gemensamhetsanläggningar som denna ordförande har gjort. Ni borde därför fortsätta använda anläggningen som vanligt. Samfällighetsföreningen kan istället bestämma att fixa problemet med olika filter eller dylikt som ni har rekommenderat vilket är mer i linje med samfällighetsföreningens ändamål att ta hand om alla medlemmars intressen. Jag hoppas jag har kunnat besvara din fråga. Har du följdfrågor kan du ställa dem till mig på Binh.Tran@lawline.se så kan jag besvara dessa.Med vänliga hälsningar.

Ideell förening och insyn, vad gäller?

2020-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Är en skrivelse till styrelsen i en ideell förening offentlig, dvs kan jag som medlem begära att få se den?
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen specifik lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller i organisationsformen ideell förening. Det finns dock rättspraxis kring vad som räknas som en ideell förening och hur en sådan bildas. Det är istället föreningens stadgar som styr vad som gäller i den, vilka fungerar som ett sorts avtal mellan föreningen och dess medlemmar. Stadgarna är grunden i en ideell förening, dessa ska informera medlemmarna om föreningens ändamål och regler, bland annat. Dessutom ska "god föreningssed" följas. Medlemmar i en ideell förening har, bland annat, rätt att delta i möten som anordnas för medlemmarna samt rätt till information om föreningens angelägenheter. En medlem har däremot inte rätt att, exempelvis, själv gå in och kontrollera styrelsens arbete, såsom att se över handlingar och bokföring, bland annat. Då en ideell förening är en privaträttslig organisation lyder den inte under offentlighetsprincipen, som exempelvis myndigheter gör. Offentlighetsprincipen handlar om att ge allmänheten insyn i offentliga verksamheter. Handlingsoffentligheten innebär att alla har rätt att begära ut och ta del av offentliga handlingar, det vill säga allmänna handlingar (vilket är handlingar som inkommit till eller upprättats hos samt förvaras hos ett allmänt organ, exempelvis en statlig myndighet eller en kommun) som inte omfattas av sekretess. Viss rätt till insyn kan dock gälla om en kommun, till exempel, slutit avtal med en privat utförare, såsom en ideell förening, om att skötseln av en kommunal angelägenhet ska lämnas över till den. I sådant fall ska kommunen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över, 10 kap 9 § Kommunallagen. Exakt hur långt insynen, i ett sådant fall, ska sträcka sig blir däremot något som får bedömas efter en avvägning i varje enskilt fall. I övrigt skulle jag säga att det är upp till föreningens styrelse att bestämma hur öppen föreningen ska vara. Vad som annars gäller i en ideell förening styrs, som sagt, till stor del av föreningens stadgar. Hoppas att detta svar kan ge klarhet i frågan och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att kunna bli utesluten ur en förening? Och kan en smutskastning utgöra ett brott?

2020-05-21 i Föreningar
FRÅGA |Hej !Jag är medlem i en Båtförening, Jag har nu blivit utesluten på fem år. Det framgår av brevet jag fått att inga av mina anhöriga kommer att få ansöka om medlem, under karenstiden.Jag har alltid skött mina inbetalningar. Men nu har jag enligt dem brutit mot en regel som gör att jag blir avstängd. Jag skall ha släpp in en obehörig på området och lånat ut min båtplats. Jag har inte släppt in någon på området och heller inte lånat ut min båtplats. Jag tänkte släppa in en kompis som skulle låna min båtplats men har inte gjort det. Jag har heller inte lånat ut min Båtplats. De stänger alltså av mig för att jag tänkte... De hotar mig och säger att jag är tvungen att sälja av boden och flytta båten innan den 31/5. Jag har pratat med styrelsen utan resultat, Dessutom har styrelsen skickat ett brev till min kompis som är en affärskompanjon genom mitt företag, där man smutskastar mig och skriver att jag typ inte har koll på något och fört dem bakom ljuset, De har också påstått att jag har varit sen att betala fakturor... Jag har varit medlem i 25 år jag kan inte säga att jag har betalt alla i tid jag kan inte komma ihåg.. Kan ha varit någon som blivit bortglömd men jag har ALLTID BETALT ALLTID, får man verkligen säga sådant till andra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är medlem i en båtförening i vilken du och såvitt jag förstår på ganska tvivelaktiga grunder har blivit utesluten för en period om fem år. Styrelsen åberopar en begången överträdelse av gällande ordningsföreskrifter som jag uppfattar att du inte menar stämmer. Till saken hör att även dina anhöriga kommer att förvägras medlemskap under hela den ifrågavarande tidsperioden. Mot bakgrund av detta undrar du huruvida föreningen verkligen äger rätt att agera på det sätt som nu är i fråga. Av din ärendebeskrivning framgår det inte om det rör sig om en ekonomisk förening eller en ideell sådan. Utgångspunkten för den fortsatta framställning kommer dock att bli ekonomiska föreningar, men reglerna för dessa är i stora delar även tillämpliga på ideella föreningar (vars förekomst till dags dato egentligen utgör ett helt oreglerat område). Vidare finns en fråga som rör smutskastning. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer härnäst.Brottsbalken (BrB). Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Förlust av medlemskap, vad gäller? Och vem kan fatta beslut i frågan?Ett första villkor för att kunna utesluta en medlem är att det i föreningens stadgar anges att så är möjligt och att den grund på vilken uteslutning kan ske tydligt är reglerad. Med begreppet grund avses den sakliga förutsättning som kan leda till uteslutning. Det är således inte tillåtet att uppta bestämmelser i stadgarna som tillåter att en medlem godtyckligt kan uteslutas då man så finner det lämpligt. Att det är förbjudet att helt skönsmässigt utesluta misshagliga medlemmar framgår av lagtexten, vilken stipulerar att en medlem får uteslutas endast om denne 1. grovt har åsidosatt sina åligganden mot föreningen, 2. inte längre deltar i föreningens verksamhet på det sätt som lagen föreskriver eller 3. inte uppfyller de krav som bör ställas på medlemmen med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet (4 kap. 8 § 1 st. med hänvisning till 1 kap. 4-5 §§ EFL avseende punkt 2.). Att det ställs krav på att en uteslutning måste ske på grunder som anges i stadgarna ska dock inte tolkas som att detta är synonymt med att det alltid är en sådan grund som stadgarna faktiskt anger som måste åberopas av föreningen när denna vill att en medlem ska lämna. Stadgeföreskrifter som exempelvis innehåller mer allmänna positiva krav kan många gånger tolkas som indirekta uteslutningsbestämmelser, vilket därför innebär att klart illojala beteenden ofta kan komma att betraktas som brott mot föreningens stadgar. Med brott ska för övrigt förstås en regelöverträdelse i civilrättslig mening, inte ett brott för vilket det kan utkrävas straffrättsligt ansvar. Jag har emellertid svårt att på basis av den information som du har delgett oss avgöra huruvida ditt agerande är tillräckligt för en lagenlig uteslutning. Spontant kan det givetvis konstateras att en tankeverksamhet hos dig inte kan ses som ett regelbrott. Men ett adekvat svar fordrar ingående kunskaper om det inträffade, om omständigheterna i övrigt liksom viss kännedom om innehållet i de aktuella stadgarna. Det nyss anförda hoppas jag dock telefonledes kunna inhämta inom kort genom den personliga telefonrådgivning som du också har beställt. Tilläggas bör likaledes att jag inte heller kan svara på om styrelsen de facto ägde rätt att ensamt fatta beslut om din uteslutning. I normfallet ska en sådan fråga, om inte annat framgår av stadgarna, hänskjutas till stämman, vilken alltså utgör exklusivt forum i den här typen av situationer (4 kap. 8 § 2 st. EFL). Kan styrelsen vägra att närstående till dig förvärvar ett medlemskap?Det korta svaret lyder: Nej, det går inte. En ekonomisk förening ska i stort sett stå öppen för alla som vill bli medlemmar och ett medlemskap förvärvas antingen genom deltagande i föreningens bildande alternativt av den som efter erforderligt beslut antas som medlem (4 kap. 1 § EFL). Om inte stadgarna föreskriver annat är det styrelsen som prövar frågan om medlemskap (4 kap. 3 § 1 st. EFL). I de fall när särskilda skäl föreligger kan styrelsen dock förvägra en sökande medlemskap och det är framförallt arten och omfattningen av föreningens verksamhet som av rättsordningen brukar kunna accepteras som legitima skäl. Exempel på det nu sagda, då en begränsning av öppenhetsprincipen kan anses godtagbar, kan vara villkor om viss grupptillhörighet (som båtägare) eller krav på viss typ av anställning. Möjlighet för styrelsen att vägra någon medlemskap torde även gälla när det finns befogad anledning att tro att den sökande kommer att motverka föreningens syfte och/eller verksamhet, vilket även har kommit till uttryck i den äldre föreningslagens förarbeten, principer som alltjämt äger giltighet idag (prop. 1986/87:7, s. 87). Kort sammanfattat kan det alltså sägas att det i stor utsträckning, precis som i uteslutningsfallen, fordras saklig grund för att kunna ge en person avslag på dennes medlemsansökan. Utifrån ett hypotetiskt scenario där din uteslutning anses lagenlig skulle det möjligen gå att argumentera för att ett medlemskap förvärvat av en närstående till dig i själva verket utgör ett försök till kringgående av föreningens beslut. Men det förutsätter naturligtvis att det vederhäftigt kan visas att så är fallet och att det egentligen är du som genom din närståendes försorg kommer att nyttja båtplatsen. Kan smutskastningen utgöra ett brott? Det är möjligt och det brott som ligger närmast till hands torde i så fall vara förtal (5 kap. 1 § BrB). I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. I ditt fall har en uppgift lämnats till tredje man (din affärskompanjon). Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som menas i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilken betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet (se lagrummets andra stycke). Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig smått ovanligt i en brottmålsprocess. Ingenting i ditt ärende tyder dock på att den person i styrelsen som svarade för aktuella brevet hade fog för skrivelsen varför dennes handlande kan utgöra en brottslig gärning i enlighet med det ovan anförda. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. En ekonomisk förening ska i princip stå öppen för alla enligt öppenhetsprincipen och saklig grund fordras för att kunna vägra en sökande medlemskap. Förutom ett fastställt övertramp gäller kravet på saklig grund i beslutsunderlaget även vid en uteslutningssituation. I normfallet är det stämman som ska fatta beslut om uteslutning av enskild medlem. Däremot är det brukligt att låta styrelsen få kompetens över prövningen av en medlemsansökan. Och den smutskastning av dig som har ägt rum kan utgöra ett brott för vilket det är föreskrivet böter. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformarDu har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa redan imorgon fredag den 22/5 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Styrelsebeslut i bostadsrättsförening

2020-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag vill glasa in min balkong, jag förstår att jag måste ha tillstånd från Brf samt ett bygglov.Min fråga, har jag rätt att få tillståndet från Brf, eller kan de säga nej till inglasningen? Om man får ett avslag kan man överklaga det ? I så fall till vilken myndighet? Mvh
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger bostadsrättslagen om förändringar och tillstånd?Bestämmelsen för ändringar i lägenheten finner vi i 7 kap. 7 § första stycket BL. I paragrafen framgår det att bostadsrättshavaren inte får utföra vissa åtgärder i lägenheten utan styrelsens tillstånd. Tillstånd ska ges för åtgärder som innefattar:Ingrepp i bärande konstruktion,ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,eller annan väsentlig förändring av lägenheten.Styrelsen måste alltså precis som du säger ge tillstånd till din inglasning av balkong då det men högsta sannolikhet innebär en väsentlig förändring av lägenheten. Tillståndet måste vara välgrundat. I 7 kap. 7 § andra stycket BL framgår nämligen att styrelsen inte får vägra tillstånd till en åtgärd som avses i första stycket, om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Styrelsen måste alltså ha bra skäl för att vägra tillstånd. Sådana skäl kan exempelvis vara att planlösningen förändras så drastiskt att lägenheten kan bli svår att sälja efteråt. Jag har svårt att se varför en inglasning av balkong skulle innebära påtaglig skada eller olägenhet för en förening. Detta begrepp är däremot svårtolkat och oklart och styrelsen kan alltså rent tekniskt säga nej till dig. Vad kan du göra om styrelsen beslutar till din nackdel?Det rättsliga åtgärderna som ligger för handen för dig att överpröva styrelsens beslut är tyvärr få. I bostadsrättslagen finns inget lagstadgat förfarande för en överprövning av tillståndsbeslut från styrelsen. Istället behöver man försöka göra sin röst hörd på föreningsstämma och till styrelsen. Det du i övrigt kan göra är att gå till allmän domstol och göra din röst hörd. Du lämnar således in en stämningsansökan till den tingsrätt belägen i den orten du bor i. I tingsrätten kan du därefter försöka bevisa att styrelsen inte får vägra tillstånd då din åtgärd inte innebär påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Du måste dock komma ihåg att väga för och nackdelar av att gå till domstol och starta en tvist med din förening. En rättsprocess kan vara dyr och ifall du förlorar den, står du för rättegångskostnaderna för båda parterna.Det går även att vända sig till Bostadsrättsnämnden för att få en tvist löst. Deras beslut har dock inte juridiskt bindande verkan och är endast konstruerad i privat regi.Hoppas det var svar på din fråga, annars får du återkomma med en ny.Vänligen

Hur många ska ingå i en styrelse?

2020-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Hur många skall ingå i en styrelse ?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gäller din fråga en ekonomisk förening, ska föreningens styrelse ha minst tre ledamöter (7 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar).Gäller din fråga aktiebolag, ska aktiebolagets styrelse ha minst en ledamot (8 kap. 1 § aktiebolagslagen).Gäller din fråga en ideell förening, finns det ingen lag som reglerar ideella föreningar så det är praxis vi utgår från då. Enligt Bolagsverket bör styrelsen i en näringsdrivande ideell förening bestå av minst tre ledamöter. Är den ideella föreningen inte näringsdrivande finns det inte något sådant krav.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Antal styrelseledamöter och suppleanter i en förening

2020-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Om stadgarna säger : Styrelsen består av minst tre och högst sju ledamöter med minst en och högst tre suppleanter. Betyder det att man inte kan ha 5 ordinarie och 3suppleanter dvs att totalantalet ej får överstiga 7?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar ska det stå i stadgarna lägsta och högsta antal styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter. I ditt fall står det att styrelsen ska bestå av minst tre och högst sju ledamöter, med minst en och högst tre suppleanter. Det finns ingen koppling mellan antal styrelseledamöter och antal suppleanter. Alltså kan föreningen i ditt fall ha högst sju styrelseledamöter och högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna och suppleanterna ska alltså inte räknas ihop. Det är därmed helt okej att ha fem ordinarie styrelseledamöter och tre suppleanter i ditt fall, då det är förenligt med föreningens stadgar. Läs gärna här för mer information.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,