När är styrelseordförande i bostadsrättsförening jävig?
Hej, I min bostadsrättsförening planeras två större ombyggnadsprojekt, om vilka beslut ska fattas på kommande stämma/stämmor. Nuvarande ordförande var tidigare vice ordförande. Vederbörande är också arkitekt och har gjort ritningar med mera inom ramen för den arkitektfirma han är anställd i och deläger. Några kostnader för projektarbetet har inte presenterats. Att förfarandet så att säga kan tyckas olämpligt är en sak men rör det sig om jäv?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledning
Jag kommer i tur och ordning behandla (1) vilka lagregler som huvudsakligen är tillämpliga, (2) jäv på föreningsstämma, (3) jäv för brf-styrelseledamot, (4) styrelseordförande i egenskap av brf-medlem, (5) konsekvenser av jäv, och slutligen (6) sammanfattning.
För tydlighetens skull kommer jag kalla styrelseordförande i din bostadsrättsförening (brf) för A. Eftersom du inte nämner något om att A inte skulle vara medlem i brf, så förutsätter jag att hen är medlem i brf. Hen är alltså både styrelseordförande och medlem i din brf.
1. Lagregler
Regler för brf finns främst i bostadsrättslagen (BL). Vad som gäller för brf-stämma och brf-styrelsen finns dock regler i lagen om ekonomiska föreningar (EFL) – se 9 kap. 14 § BL med hänvisning till 6 kap. EFL respektive 9 kap. 12 § BL med hänvisning till 7 kap. EFL. Reglerna om jäv på föreningsstämma finns i 6 kap. 37 § EFL. Reglerna om jäv för styrelseledamöter finns i 7 kap. 23 § EFL. Jävsreglerna för styrelseledamöter gäller även för styrelseordförande.
2. Jäv på föreningsstämma
Jäv på föreningsstämma stadgas i 6 kap. 37 § EFL. Det finns tre typer av jäv och samtliga avser endast själva omröstningen av en fråga, inte överläggningen av den. Är en brf-medlem jävig i en fråga, så får hen lägga fram sina synpunkter etc., dock inte delta i omröstningen. Jävstyperna stadgas i punktform i paragrafens första stycke.
Den första typen av jäv på föreningsstämma är när det ska röstas om att väcka talan i domstol mot medlemmen. Den andra typen är omröstning om medlemmens befrielse från skadestånd eller annan skyldighet som hen har gentemot föreningen. Den tredje typen av jäv på föreningsstämma är omröstning av talan eller befrielse av skadestånd eller annan skyldighet gentemot föreningen mot någon annan, om medlemmen har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens. Ett exempel på den tredje typen är vid omröstning om talan mot medlemmens make ska väckas. Medlemmen har ju då – högst sannolikt – ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens intresse.
Eftersom det i ditt fall inte handlar om att väcka talan i domstol mot A, så finns ingen grund för jäv. A är alltså inte jävig i att rösta om frågan om ombyggnad på föreningsstämman.
3. Jäv för brf-styrelseledamot
Allmänt
Reglerna om jäv för styrelseledamot stadgas i 7 kap. 23 § EFL. Dessa jävsregler är tillämpliga på den som agerar i egenskap av styrelseledamot (eller styrelseordförande). Reglerna syftar till att skydda brf och dess medlemmar mot en styrelseledamot som tillgodogör sig något på brf:s bekostnad. Till skillnad från jäv på föreningsstämma, så omfattar jäv för styrelseledamot inte bara beslutsfattandet, utan även handläggningen av frågan (se 7 kap. 23 § första stycket EFL).
Reglerna om jäv för styrelseledamöter är uppdelade i tre typer: direkt jäv, intressejäv och ställföreträdarjäv. Typerna räknas upp i respektive punkt i 7 kap. 23 § första stycket EFL. Jag kommer hädanefter inte uttryckligen hänvisa till paragrafen vari jävsreglerna för styrelseledamöter finns. Jag nöjer mig med att skriva ”jävsparagrafen” och peka på vilken punkt i paragrafen som är aktuell.
Direkt jäv
Direkt jäv stadgas i jävsparagrafens första punkt. Den förklarar att jäv föreligger om styrelseledamoten handlägger en fråga som innebär att föreningen ingår ett avtal med henom. Beslutar exempelvis styrelseledamoten om att föreningen ska låna ut pengar till henom, så föreligger jäv. Så som du beskrivit A (”delägare för arkitektfirma”), så tolkar jag inte A vara motpart i det eventuella ombyggnadsavtalet. Det är snarare hens företag som är motpart till föreningen. Direkt jäv föreligger alltså inte.
Intressejäv
Jävstypen stadgas i jävsparagrafens andra punkt. Intressejäv innebär att styrelseledamoten deltar i handläggningen av ett avtal, som hen har ett väsentligt intresse i och detta intresse kan strida mot föreningens intresse. Exempel är när styrelseledamoten deltar i handläggningen om att ingå avtal med styrelseledamotens make. Ytterligare exempel är när styrelseledamoten har ett större andelsinnehav i motpartens företag. För att intressejäv ska vara aktuellt behövs att styrelseledamotens intresse kan strida mot föreningens intresse. Samtliga brf i Sverige borde ha ett intresse av ombyggnad/renovering – åtminstone någon gång. Om huset som din brf förvaltar är i behov av en ombyggnad/renovering, så har föreningen sannolikt ett intresse av att anlita en arkitekt eller liknande. I så fall föreligger inte intressejäv. Dock, kan det hända att föreningens intresse inte omfattar just A:s arkitektfirma – firman kanske är onödigt dyr att anlita. I så fall föreligger intressejäv.
Ställföreträdarjäv
Denna typ av jäv stadgas i jävsparagrafens tredje punkt. Jäv föreligger om styrelseledamoten får företräda motparten. Eftersom A är delägare, så tolkar jag det som att hen får företräda arkitektfirman. I så fall är A jävig och ska inte delta i handläggningen av frågan.
4. Styrelseordförande i egenskap av brf-medlem
Det är förhållandevis vanligt att styrelseledamöter för en brf också är medlemmar i densamma. Eftersom du inte skrivit något om att A inte är medlem, så förutsätter jag att hen är medlem i samma brf som hen även är styrelseordförande. Då är det viktigt att komma ihåg A:s roll i din brf. På exempelvis styrelsesammanträden så närvarar A framförallt i egenskap av styrelseledamot. På brf-stämma, så närvarar A även som brf-medlem. Detta får betydelse för vilka jävsregler som ska tillämpas. Gäller det beslutsfattande på brf-stämma, så är det jävsreglerna i 6 kap. 37 § EFL som ska tillämpas. Gäller det styrelsebeslut, så ska 7 kap. 23 § EFL tillämpas. Exempelvis är ställföreträdarjäv inte aktuellt för någon som röstar på stämman.
En styrelseledamot som riskerar vara jävig i ett styrelsebeslut enligt 7 kap. 23 § EFL gör då bäst i att hänskjuta frågan till brf-stämman. Där har hen större möjligheter att delta i beslutsfattandet utan att vara jävig.
Min bedömning är att A inte är jävig genom att rösta på stämman. A är dock jävig när frågan behandlas på exempelvis ett styrelsesammanträde.
5. Konsekvenser av jäv
Ett beslut på en föreningsstämma som kommit till genom jäv på föreningsstämma kan upphävas eller ändras av allmän domstol (6 kap. 47 § EFL). För detta krävs att talan väcks av exempelvis en medlem (samma paragraf). Konsekvenserna av ett styrelsebeslut som tillkommit genom jäv skiljer sig. Styrelsebeslutet är i princip ogiltigt och skall därför inte verkställas, men någon direkt rätt till att väcka talan ges inte. Rätt till att väcka talan i domstol ges först om beslut skulle verkställas. I så fall, handlar det främst om eventuellt skadestånd enligt 21 kap. 1 § EFL.
6. Sammanfattning
Det gäller att skilja på A i egenskap av medlem och A i egenskap av styrelseordförande. Anledningen är att jävstyperna skiljer sig åt beroende på hens roll. Gäller det ett styrelsebeslut gör A rätt i att hålla sig utanför såväl handläggning som beslutsfattande. Detta pga ställföreträdarjäv, och eventuellt intressejäv. Agerar A i egenskap av medlem på föreningsstämma, så bedömer jag A inte vara jävig i frågan.
Jag hoppas du fått svar på din fråga!
