Obetald årsavgift stugförening
Vi är en stugförening med 26 tomter, ej registrerad. För årsavgiften får man vatten, plogning och allmänt underhåll av gemensamma ytor som sköts av föreningens medlemmar. enligt våra stadgar ska årsavgiften betalas senast 30/6 varje år. Om avgiften inte kommer in i tid kan vi enligt våra stadgar lägga på ytterligare 10% i påminnelseavgift. En av våra medlemmar vägra betala sin del av årsavgiften (äger tillsammans med sin syster som betalat halva avgiften) Kan vi stänga av vattnet? Låta bli att ploga? Skicka till kronofogden? Kräva systern på resten av pengarna? Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Inledande bedömning
Utgångspunkten är att er stugförening inte är en juridisk person eftersom ni anger att föreningen inte är registrerad. En juridisk är ett rättssubjekt (en enhet) som kan ha rättigheter och skyldigheter precis som en fysisk person (en människa), exempelvis ett företag eller en ekonomisk förening. Att kunna ikläda sig rättigheter och skyldigheter innebär att man har rättskapacitet, dvs. kan ingå avtal och göra gällande krav. En oregistrerad stugförening är inte en juridisk person i sig. Som oregistrerad förening är ni varken en ekonomisk förening eller samfällighetsförening enligt lag, utan snarare en så kallad ideell förening utan formellt rättssubjekt, eller möjligen ett enkelt bolag enligt 1 kap. 3 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. Detta påverkar vad ni faktiskt kan göra rättsligt mot en medlem som inte betalar.
Eftersom föreningen saknar registrering (och därmed formell rättskapacitet) kan det uppstå svårigheter att driva in skulder i föreningens namn. Kronofogden kräver normalt att borgenären (den som kräver betalning) är identifierbar som juridisk eller fysisk person. Om ni saknar organisationsnummer kan ni behöva låta en eller flera personer företräda föreningen som ombud.
Att stänga av vattnet eller låta bli att ploga är förenat med risk. Att neka tillgång till gemensamma nyttigheter som medlemmar normalt har rätt till kan betraktas som ett otillåtet egenmäktigt förfarande (brott enligt 4 kap. 8 § brottsbalken) eller i vart fall ett avtalsbrott om tillgången till dessa nyttigheter följer av medlemskapet eller ett tidigare avtal. Ni kan alltså riskera rättsligt ansvar om ni ”straffar” medlemmen genom att hindra tillgång till vatten eller vägar, även om personen inte betalat sin avgift.
Gällande påminnelseavgiften om 10 % är det i sig tillåtet att ta ut en sådan om det tydligt framgår av era stadgar och dessa har godkänts av medlemmarna. Det kan dock diskuteras om 10 % är rimligt, särskilt om årsavgiften är hög; för höga avgifter kan betraktas som ett oskäligt avtalsvillkor enligt 36 § avtalslagen. Vid eventuell tvist i allmän domstol (om det går så långt) finns det en tydlig risk för att påminnelseavgiften sätts ned väsentligt. En påminnelseavgift är tänkt att täcka de administrativa kostnader som är förenade med att påminna om en obetald fordran; inte att straffa någon.
Vad gäller frågan om ni kan kräva systern på resterande del, måste man se till ägarförhållandena. Om syskonen äger fastigheten tillsammans (samäganderätt), är de solidariskt ansvariga för avgiften om det följer av era stadgar i föreningen. Det betyder att ni kan rikta kravet mot endera av dem för hela avgiften, och de får sedan själva göra upp internt. Om det däremot inte finns någon uttrycklig bestämmelse om solidariskt ansvar, kan ni endast kräva varje delägare på sin respektive andel (dvs. halva avgiften).
Åtgärder / Rekommendationer
1. Undvik att stänga av vatten eller sluta ploga; det kan anses som otillåtet tvång eller egenmäktigt förfarande. Hantera istället ärendet civilrättsligt genom krav.
2. Kontrollera stadgarna: om de tydligt anger att delägare är solidariskt betalningsansvariga kan ni kräva hela beloppet från systern som redan betalat halva. Annars kan ni endast kräva den andra hälften från den som vägrar.
3. Skicka ett formellt betalningskrav till medlemmen innan ni går vidare. Det är ett bra och kostnadseffektivt sätt att börja göra gällande kravet på formellt vis. Ett kravbrev bör innehålla åtminstone dessa delar:
- uppgift om vem kravet riktas mot
- grunden för skulden (årsavgift enligt stadgarna)
- grunden för ev. påminnelseavgift och dröjsmålsränta
- det belopp som ska betalas, uppdelat mellan årsavgift och övriga avgifter
- tydligt angiven betalningsfrist (exempelvis 10 dagar)
- information om att ärendet annars överlämnas till Kronofogden för indrivning
4. Driv in skulden genom Kronofogden om ert krav inte betalas, men om ni inte har organisationsnummer kan ni behöva:
- låta ordföranden eller kassören stå som borgenär (för föreningens räkning), eller
- registrera föreningen, exempelvis som en ideell förening hos Skatteverket (kostnadsfritt och genererar organisationsnummer).
5. Överväg i övrigt att registrera föreningen: detta underlättar alla framtida krav, avtal och ekonomiska åtaganden, och skyddar även enskilda medlemmar mot personligt ansvar. Överväg också att sänka påminnelseavgiften, men förena den med dröjsmålsränta vid sen betalning.