Kan styrelsen i en ekonomisk förening vägra att lämna ut styrelseprotokollet?

2020-04-27 i Föreningar
FRÅGA |HejKan styrelsen i en ekonomisk förening vägra att lämna ut styrelseprotokoll till medlemmar?
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Styrelseprotokollet regleras i 7 kap. 24 § Lag om ekonomiska föreningar. Styrelsen har ingen skyldighet att lämna ut styrelseprotokollet till medlemmarna. Anledningen till detta är att styrelsen har rätt till arbetsro för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Vidare kan uppgifter som är mycket känsliga och inte borde offentliggöras tas upp på styrelsemöten. Det framkommer inte direkt ur lagen att styrelsen inte har en skyldighet att lämna ut styrelseprotokollet. Utan det kan endast utläsas genom att läsa bestämmelsen motsatsvis. Detta innebär att när det inte står i lagen att styrelsen är skyldig att lämna ut styrelseprotokollet, så kan den skyldigheten inte tolkas in i lagen. Vad kan du göraSlutsatsen är att styrelsen i en ekonomisk förening kan vägra att ge ut styrelseprotokollet.En möjlighet, i detta fall, är att skriva en motion där du framför att du vill ta del av styrelseprotokollet. Det är dock inte garanterat att din motion kommer få gehör. Vänliga hälsningar,

Årsmöte i ideell förening

2020-04-11 i Föreningar
FRÅGA |Hej på er.En liten fråga i dessa tider av Corona mm, måste en ideell förening ha årsstämma.Vanligtvis så har vi stämma i juni men nu så ungås man att hoppa över detta helt o hållet.Funkar det ??eller skall man gå ut med en skrivelse o meddela att man skjuter på det hela till det har ordnat upp sig.
Oliver Svensson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor! Din fråga rör huruvida det är ett måste för en ideell förening att ha en årsstämma eller om det är möjligt att helt och hållet hoppa över årsstämman. Om det inte skulle vara möjligt, då förstår jag det också som att du undrar hur man ska gå tillväga för att skjuta upp på årsstämman i och med att det inte i dagsläget är aktuellt med hänvisning till Corona. Jag vill börja med att nämna att det i princip saknas lagreglering för styrning av ideella föreningar, utan det är stadgarna som bestämmer hur den ideella föreningen kommer att drivas. Hur dessa stadgar ska utformas eller vad de ska innehålla följer inte av lag, utan dessa regleras ofta av praxis och sedvänja. Sådant som inte har reglerats genom stadgarna ska genomföras efter föreningens praxis, och om inte sådan finns enligt god föreningssed. Nu framkommer det inte av frågan huruvida era stadgar om kallelse till föreningsmöte/årsstämma/årsmöte är utformade, men för att ge dig någon vägledning i din fråga så rekommenderar jag dig att se till era stadgar i er ideella förening. Föreningens stadgar bör ange när årsstämman ska hållas och information däromkring. Jag vill dock tillägga att en ideell förening måste ha årsmöte. Om det är så att det inte finns reglerat i stadgarna vad som ska gälla vid uppskjutande av årsmöte/årsstämma så får man istället se till vad som utgör praxis inom föreningen – det innebär att man får se till hur sådana situationer tidigare har hanterats inom föreningen. Skulle det inte heller finnas någon vägledning på det sättet får man se till vad som utgör s.k. god föreningssed. Vad som utgör god föreningssed går dock att diskutera. Syftet är dock årsmötet är dock att alla medlemmar ska få möjlighet att delta vid mötet. Det är i sådant fall att årsmötet/årsstämman skjuts upp rimligt att gå ut med ny kallelse, eller som du säger gå ut med en skrivelse om att man skjuter upp årsmötet tills det att situationen har ordnat upp sig. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och att du finner vägledning i era stadgar. Du är alltid välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline om du inte fått klarhet i din fråga eller om du undrar över något annat. Med vänliga hälsningar,

Kan styrelsen förbjuda medlem att skicka e-post till den?

2020-04-06 i Föreningar
FRÅGA |Hej,kan en styrelse förbjuda en medlem att skicka mail till styrelsens mail box?Undrande
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga undrar du om en styrelse kan förbjuda en medlem att skriva till nämnda styrelses e-post. Din fråga är väldigt kortfattad varför det inte finns mycket bakgrund för mig att tillgå om vilka diskussioner som varit aktuella i det specifika fallet. Det finns inget stöd för att varken för styrelse, eller någon annan, att förbjuda någon att skicka e-post till vederbörandes e-postadress. Kortfattat är därmed svaret på din fråga att det inte är möjligt att förbjuda någon att skicka e-post till en; oavsett om det handlar om en styrelse eller någon annan. Givetvis kan man, oavsett om det rör sig om en styrelse eller någon annan, informera om att man inte vill att kontakt tas på den aktuella e-postadressen.Det finns en möjlighet att, i vissa fall, begå ett brott om man kontaktar någon så mycket att det rör sig om brottet ofredande. Brottet ofredande innebär bland annat att man utsätter någon för störande kontakter, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § brottsbalken). Exempel på ofredande kan vara t.ex. telefonterror eller en stor mängd e-postmeddelanden.Om något är oklart eller du vill förtydliga någonting är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan en ordförande i en ekonomisk förening använda fullmakter från medlemmarna för att rösta fram ansvarsfrihet för styrelsen?

2020-03-23 i Föreningar
FRÅGA |Styrelsen i vår ideella förening gjorde ett utskick till alla medlemmar inför årsmötet info brev, kallelse, dagordning och en fullmakt med text. Här med lämnar jag fullmakt till XXX XXX, ordförande i vår båtklubb, att företräda mig och rösta för mig på båtklubbens ordinarie årsmöte den 12 april 2020. Kan ordf använda denna fullmakt i alla omröstningar även i att frågan om att bevilja ansvarsfrihet om ordf räknar bort röster som kommer från styrelsemedlemmar i denna omröstning.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ideella föreningar styrs i hög grad av dess stadgarFörst och främst ska påpekas att det inte finns någon lagstiftning som reglerar ideella föreningar och frågor kopplade till dess organisation, vilket gör dessa svårhanterliga ur ett rent juridiskt perspektiv. Vad som gäller dikteras istället av allmänna associationsrättsliga principer och avgöranden från Högsta Domstolen (men även Arbetsdomstolen). Vissa ideella föreningar har även bokföringsplikt, i den mån man bedriver näringsverksamhet i föreningen. Detta innebär i varje fall att det inte finns något konkret och tydligt svar på din fråga. Vad som istället gäller blir alltså i mångt och mycket en fråga om argumentation i det enskilda fallet.Den ideella föreningens stadgar har en central betydelse för föreningens organisation och regler - för att förebygga svårlösta konflikter i en ideell förening bör man alltså initialt utforma effektiva stadgar. Föreningens syfte, preciserat i dessa stadgar, binder medlemmarna på det sättet att beslut som står i strid med föreningens syfte inte får fattas. Om stadgarna dessutom medger att fullmakt kan användas för att rösta för annan medlem i nu nämnd omfattning, så finns det egentligen inte mycket att anmärka på. Associationsrättsliga principer och bestämmelser från andra regelverkVidare gäller för alla ideella föreningar likabehandlingsprincipen, innebärande att samtliga medlemmar har rätt till lika behandling beträffande exempelvis frågor om avgifter eller rösträtt, i den mån stadgarna inte medger något annat. Vidare gäller även de generella generalklausulerna i 7 kap. 42 § och 6 kap. 38 § lagen om ekonomiska föreningar (med liknande bestämmelser i aktiebolagslagen) om att föreningsstämman, styrelsen eller en ställföreträdare för en förening inte får rättshandla eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel till en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller för en annan medlem.En annan bestämmelse från lagen om ekonomiska föreningar som kan vara relevant för din situation är den som återfinns i 6 kap. 37 § om jäv. Den innebär att en medlem inte själv eller genom ombud får rösta i frågor som handlar om talan mot denne, dennes befrielse från skadeståndsansvar eller annan skyldighet gentemot föreningen, eller en talan eller fråga liknande någon av de två nyss nämnda som inte riktar sig mot medlemmen, men som medlemmen kan ha ett väsentligt intresse i (och detta intresse strider mot föreningens). Ett exempel på sistnämnda situation är när en medlem röstar om skadeståndsbefrielse gentemot föreningen för medlemmens sambo eller make. Denna bestämmelse är inte direkt tillämplig eftersom den hämtats från lagen om ekonomiska föreningar, men det är inte ovanligt att analoga tolkningar från andra associationsrättsliga lagar görs i mål som handlar om ideella föreningar.I ditt fall skulle det eventuellt gå att argumentera för att ordföranden är jävig när denne röstar för ansvarsfrihet för sig själv/styrelsen. Det beror visserligen på hur själva fullmakten är utformad och hur vid den är i sitt omfång, men det borde vara en ytterst liten skillnad på en ordförande som röstar i kapacitet av medlem och som ombud åt annan medlem. När ordföranden genom fullmakt för andra medlemmar röstar för ansvarsfrihet för sig själv, borde det dessutom gå att argumentera för att denne agerar på ett sätt som är ägnat att bereda honom/henne själv en otillbörlig fördel. Det är dock inte helt enkelt att måla upp en definition på vad som utgör en otillbörlig fördel, och agerandet måste dessutom innebära en nackdel for föreningen, vilket kan vara ännu vanskligare att försöka bevisa. Jag tror således att den här vägen är svårare att gå.Ett praktiskt sätt att lösa saken borde vara begränsa själva fullmaktens omfattning, exempelvis genom att de medlemmar som använder sig av fullmakt skriver i fullmaktens instruktion att ordföranden får använda fullmakten för att rösta i frågorna X och X, men inte i frågan X. På detta sätt kan frågan om ansvarsfrihet lämnas till de vid årsmötet faktiskt närvarande medlemmarna att rösta om.Jag kan tyvärr inte ge dig ett klarare svar än så på din fråga. Jag rekommenderar att du i första hand tittar på föreningens stadgar för att kontrollera om de säger någonting om tillåtligheten av ordförandens förfarande. Om de inte innehåller någon användbar information får du helt enkelt luta dig mot de principer och bestämmelser i annan lagstiftning som lagts fram i svaret ovan, och argumentera för att förfarandet strider mot dessa, eller i varje fall är högst opassande.Om det är någonting som är oklart i svaret eller dylikt får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så reder vi ut det därifrån.

Får styrelsen i en samfällighetsförening upplåta ett nyttjanderättsavtal avseende en brygga?

2020-04-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej Kan en styrelse i en samfällighet skriva nyttjanderättsavtal till en enskild fastighetsägare (av 55st fastigheter)på en brygga som endast den fastighetsägaren får nyttja?Bryggan är alltså byggd på allmänningen!
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser på din fråga hittar vi i Lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS) och Jordabalken (JB).AvtalsfrihetMed tanke på att det råder avtalsfrihet i Sverige ser jag inget hinder till att sluta ett sådant avtal. Det finns ingen bestämmelse i den nämnda lagen, vilken reglerar förvaltningen av samfälligheter, som antyder att ett nyttjanderättsavtal som enbart riktar sig mot en av medlemmarna i samfällighetsföreningen skulle strida mot lagen. Krävs två tredjedelar av röstantaletDäremot finns det en bestämmelse som säger att ett beslut om att överlåta eller upplåta fast egendom med nyttjanderätt i mer än fem år måste erhålla minst två tredjedelar av de angivna rösterna om inte annat framgår av stadgarna, 51 § LFS. För att denna bestämmelse ska bli tillämplig krävs det alltså att nyttjanderätten avser fast egendom som samfällighetsföreningen äger. Nyttjanderätten av bryggan måste därmed vara kopplad till en plats som därigenom upplåts, vilket jag förmodar är fallet här, 2 kap. 1 § JB. Detta innebär således att om inte denna regel har undantagits i stadgarna till samfällighetsföreningen, är det inte ett styrelsebeslut, utan ett stämmobeslut. Styrelsen kan då inte på egen hand ta ett beslut om att upplåta ett nyttjanderättsavtal som löper längre än fem år avseende bryggan till en enskild fastighetsägare i samfälligheten. Det måste istället tas upp på ett stämmomöte och röstas igenom med två tredjedelar av rösterna. SammanfattningAtt upplåta nyttjanderätt till fast egendom som sträcker sig i mer än fem år är sammanfattningsvis ett stämmobeslut som behöver två tredjedelars röster av medlemmarna i föreningen. Skulle stadgarna dock ha undantagit denna regel, eller om det rör sig om mindre än fem år, så tas beslutet på vanligt sett av styrelsen och eftersom det råder avtalsfrihet ska de kunna fatta ett sådant beslut.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp i fallet är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig ett stort lycka till!Vänligen

Utgör uteblivna föreningsavgifter under drygt ett års tid ett tillräckligt skäl för styrelsen att besluta om påtvingat utträde (uteslutning)? Och vad gäller kring eventuell återbäringsplikt avseende vissa av medlemmen tidigare erlagda avgifter?

2020-04-06 i Föreningar
FRÅGA |Om en person/fastighet inte betalar årsavgiften under 2019 trots faktura och påminnelser under året. Dessutom får ytterligare en möjlighet under 5 dagar på sig, januari 2-7 januari 2020. Med en förklaring att om inte personen/fastigheten betalar inom den tiden kommer personen/fastigheten förlora sitt medlemskap. Nu i slutet av mars och början av april hör personen av sig men står inte längre som ägare till fastigheten och kräver att få vara med. Styrelsen anser att fastigheten inte tillhör föreningen då de inte följt stadgarna. Har styrelsen rätt att anse att den fastigheten ej längre har något medlemskap? Vi undrar även vad personen har rätt att kräva tillbaka av medlemsavgift och årsavgifter?Det gäller en ekonomisk förening.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. I den ekonomiska förening som du verkar företräde har ni en medlem som inte har betalat in årsavgiften för 2019 trots flertalet påminnelser. Ytterligare en erinran skickades ut i början på 2020 i vilken ni lämnade ett betalningsanstånd på fem dagar och information om att en utebliven betalning skulle rendera i en uteslutning och ett förlorat medlemskap. Och såvitt jag förstår har ännu inga pengar kommit föreningen tillhanda. Du undrar därför om det mot bakgrund av det inträffade ger styrelsen rätt att utesluta medlemmen trots att denne nu ger sig till känna och önskar fortsatt medlemskap (men utan lagfart, har personen i fråga avyttrat fastigheten?). Vidare finns vissa frågor kopplade till styrelsens eventuella återbäringsplikt av erlagda avgifter. Jag är medveten om att du in din ärendebeskrivning uppger att spörsmålet rör en ekonomisk förening. Men jag har ändå lite svårt att tyda och konkretisera vad för typ av organisation som här åsyftas. Du använder begrepp som "person" vilket talar för att det skulle handla om en bostadsrättsförening. Men samtidigt skriver du "fastighet" på flera ställen i din text vilket istället pekar på att frågan avser en samfällighet till vilken fastigheten tillhör. Å andra sidan verkar den ifrågavarande medlemmen vilja att medlemskapet ska bestå utan att denne (enligt dig) är lagfaren ägare till fastigheten, vilket rimligtvis torde utgöra en förutsättning för ett sådant medlemskap. Och skulle den aktuella medlemmen i själva verket ha sålt ett (sitt) objekt i en bostadsrättsförening upphör medlemskapet per automatik eftersom medlemskapet är knutet till andelstalet och föreningens eviga upplåtelse av lägenheten. I en sådan situation kan alltså ett fortsatt medlemskap inte krävas. Annorlunda uttryckt: Jag är med andra ord lite smått desorienterad. Men tillämplig lagstiftning och utgångspunkten för den fortsatta framställningen får bli lagen om ekonomiska föreningar (även kallad föreningslagen, FL) vilken trots allt är att betrakta som det huvudsakliga regelverket på det här området. Även bostadsrättslagen (BRL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) kommer i viss mån också att behandlas i utvalda delar och detta mer som en service då jag som sagt inte riktigt kan fastställa beskaffenheten på din förening. Generellt om uteslutning i en ekonomisk förening - Vad gäller?Föreningslagen föreskriver att fråga om uteslutning av medlem ska hänskjutas till föreningsstämman för avgörande om inte stadgarna innehåller andra bestämmelser (4 kap. 8 § 2 st. FL). På de i stadgarna angivna grunderna för vilket en medlem kan uteslutas fordras att dessa är objektivt och sakligt utformade. Det är således inte möjligt att genom ett stämmobeslut i stadgarna uppta uteslutningsklausuler som ger ett beslutande organ (exempelvis en styrelse) en rätt att helt skönsmässigt (godtyckligt) utesluta misshagliga medlemmar. Den ifrågavarande medlemmen måste i princip grovt ha åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen eller inte deltagit i dess verksamhet på det sätt för vilket det i behörig ordning har beslutats om (4 kap. 8 § 1 st. FL). Men under förutsättning att stadgarna tillåter att styrelsen på saklig grund fattar beslut i frågor som rör uteslutning av medlemmar äger denna alltså ensamt rätt att lämna ett sådant besked. Beskedet bör dock ha föregåtts av en eller flera varningar, allt för att ge den berörda medlemmen en ärlig chans till självrättelse. Notera att även föreskrifter i stadgar som inrymmer mera allmänna positiva krav stundtals kan tolkas som indirekta uteslutningsbestämmelser (trots att några uttryckliga sådana inte finns), vilket innebär att beteenden som strider mot de positiva påbuden många gånger kan utgöra grund för uteslutning.Din första fråga - Äger styrelsen rätt att numera betrakta personen eller fastigheten som en icke-medlem?Mot bakgrund av det ovan anförda finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna i din förening. För det fallet det saknas ett särskilt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut i den här typen av ärenden har ni inget annat val än att låta årsstämman pröva frågan om uteslutning. Vidare krävs objektivt sakliga skäl, andra mer skönsmässiga motiv får inte ligga till grund för det som ni, antingen genom stämmans försorg eller själva genom ett sedvanligt styrelsesammanträde, nu har för avsikt att besluta om. Föreningslagens regler är i stora delar tillämpliga på verksamheten i en bostadsrättsförening och principerna för kompetensfördelningen mellan stämman och styrelsen i en sådan förening är här identiska (2 kap. 14 § 2 st BRL). Det kan också konstateras att om den "fastighet" som du syftar på skulle utgöra en bostadsrättslägenhet, vilket vederbörande enligt vad jag förstår i nuläget har avyttrat, är ett fortsatt medlemskap uteslutet. En medlem som upphör att vara bostadsrättshavare ska anses ha utträtt ur föreningen (2 kap. 11 § BRL). Detsamma torde gälla samfälligheter vad gäller såväl årsstämmor som krav på fastighetsinnehav som förutsättning för fortsatt medlemskap. Stämmobestämmelserna för samfälligheter står för övrigt att finna i 47-50 §§ SFL. Och beträffande de uteblivna avgifterna kan ingenting annat sägas att dessa bör utgöra grund för uteslutning och eventuellt till och med ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som tillkommer en föreningsmedlem (4 kap. 8 § 1 st. FL). I synnerhet eftersom ni under drygt ett års tid regelbundet har skickat betalningspåminnelser. Men oaktat detta är min bedömning att den information som du ger i fråga om ägarskap väger tyngst här. Att personen inte längre är, så som jag uppfattar det, lagfaren ägare eller bostadsrättshavare menar jag är tillräckligt för att ni ska kunna utesluta densamma. Din andra fråga - Måste föreningen återbetala de tidigare av medlemmen erlagda avgifterna?Den som inträder i en ekonomisk förening är skyldig att skjuta till en eller flera medlemsinsatser, vilka närmast motsvarar inbetalningen av aktiekapitalet i ett aktiebolag (10 kap. 2 § FL). Antalet och storleken på dessa ska framgå av stadgarna. Om stadgarna tillåter äger föreningen rätt att debitera både inträdesavgifter och löpande medlemsavgifter (3 kap. 2 § FL). I samband med att ett medlemskap upphör ska den medlem som gått ur föreningen sex månader efter att medlemskapet formellt upphörde få ut sina medlemsinsatser (10 kap. 11 § FL). Det nu sagda är dock villkorat med att detta kan ske utan att föreningens ekonomiska ställning enligt den senast fastställda balansräkningen eller övriga medlemmars lika rätt äventyras (10 kap. 11 § 3 st. FL) eller att stadgarna inte föreskriver att erlagda medlemsinsatser ska tillfalla föreningen. Det förstnämnda kravet avseende föreningens ekonomiska ställning bygger på det jag inledningsvis i det här stycket berörde vad gäller aktiebolag. Medlemsinsatserna är nämligen att likställa med ett aktiekapital och är därför bundet enligt de principer om skyddet för det bundna egna kapitalet i bolag som kommer till uttryck i aktiebolagslagen (ABL) och där särskilt den så kallade försiktighetsregeln som analogt kan sägas bli tillämplig till viss del även i föreningsrättsliga sammanhang (17 kap. 3 § ABL). I den information som ges i ditt inskickade ärende nämner du medlemsavgift (i singular) och årsavgifter (i plural). Hur detta ska tolkas bereder vissa smärre svårigheter för mig. Etiketterna på beloppen är dock mindre viktiga. Det är avgifternas faktiska innebörd som blir avgörande. Men eftersom medlemsavgift anges i singular menar jag att det tyder på en motsvarande medlemsinsats medan årsavgifterna som beskrivs i plural mer torde vara avgifter av regelbunden natur (som i lagtexten kallas för medlemsavgifter). Trots att misskötsamhet verkar ligga till grund för det beslut om uteslutning som styrelsen eller stämman ämnar fatta inom kort finns det ingenting i föreningslagen som uttryckligen stipulerar att medlemsinsatsen kan hållas inne. Den aktuella medlemmen torde alltså, trots en påtvingad uteslutning, kunna begära insatskapitalet åter så länge ingen annan reglering finns upptagen i stadgarna och så länge föreningens bundna kapital tillåter detta. De övriga avgifterna knutet till medlemskapet som löpande har betalats under medlemskapets bestånd är emellertid ingenting som jag menar behöver återbetalas. SAMMANFATTNINGSammantaget kan följande fastställas. Frågan om uteslutning bör enligt grundregeln prövas av årsstämman oavsett typ av förening. Endast stämman, genom det föreskrivna majoritetskravet för stämmobeslut, kan delegera beslutanderätten till er styrelse via uttryckliga föreskrifter i stadgarna varför dessa ingående bör studeras. Vidare fordras någon from av saklig grund och denna ska framstå som objektiv för att inte ett beslut ska strida mot likabehandlingsprincipen. Föreningslagens regler är i mångt och mycket tillämpliga på bostadsrättsföreningar och samfälligheter. Det är vidare enligt min mening klart att de uteblivna föreningsavgifterna under drygt ett års tid jämte det numera icke-existerande ägarskapet utgör tillräckliga skäl för en uteslutning. Huruvida styrelsen ensamt kan besluta detta låter jag dock vara osagt på grund av det tidigare anförda. Och märk väl att eventuella medlemsinsatser kan komma att behöva återbäras till medlemmen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme. Vänligen,

Kan styrelsemedlemmar i en ideell förening fatta beslut om fastighetsförsäljning?

2020-03-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej !Kan enskilda styrelsemedlemmar i en ideell förening besluta om försäljning av fastighet som ägs av föreningen utan att detta beslutats på ett årsmöte ?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ideella föreningar är lite speciella då de inte regleras i svensk lag. Istället blir det föreningens stadgar som reglerar hur föreningen ska skötas och vad som kan hända om något missköts. Vägledning kan hämtas från praxis och god föreningssed.Hur större beslut ska fattas i er förening beror alltså på vad som står i föreningens stadgar. Själva försäljningen av en fastighet behöver dock uppfylla vissa krav för att vara giltig. Formkraven inbegriper bland annat en skriftlig köpehandling med båda parters underskrifter. Uppgifter om köpeskillingen och fastigheten måste stå med tillsammans med en överlåtelseförklaring (4 kap. 1 § första stycket jordabalken). Uppfylls inte formkraven är avtalet som ligger till grund för försäljningen ogiltigt (4 kap. 1 § tredje stycket jordabalken).Med vänliga hälsningar,

Har en sambo rösträtt för sambons fastighet i en samfällighetsstämma?

2020-03-12 i Föreningar
FRÅGA |behöver en sambo fullmakt för att rösta på samfällighetsstämma om hon inte är registrerad som ägare till fastigheten
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i lagen om förvaltning av samfälligheter.Man måste vara medlem för att röstaSvaret på din fråga är ja, det behövs en fullmakt för att sambon ska få rösta åt sin sambo som inte närvarar på stämman.För att sambon ska ha rätt att rösta på samfällighetsstämman krävs det att hon är ägare av fastigheten eftersom det endast är ägare som är medlemmar i samfälligheten. Med tanke på att endast den ena sambon står registrerad som ägare av fastigheten rör det sig inte om ett delägarskap i den mening som behövs för att rösträtt ska infalla. Även om det skulle föreligga en så kallad "dold samäganderätt" där sambon har varit med och betalat på fastigheten så är inte detta tillräckligt eftersom det i detta fall även måste vara tydligt för allmänheten i form av registrering. För att hon ska kunna rösta åt sin sambo som inte har möjlighet att närvara behövs därför en fullmakt från ägaren av fastigheten, 49 §. Ett exempel på hur fullmakten kan utformas kan du se här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp i ärendet är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen