Vad gäller vid bristande information och missnöje avseende ett styrelsebeslut i en samfällighetsförening?

Hej. Jag bor sommarhalvåret på en liten ö där vi har en samfällighet. För flera veckor sedan gjordes plötsligt en grusväg längs ena sidan längs med vår tomtgräns. Naturstig har funnits i 74 år. Ingen hade informerat oss om detta och vi upplever grusvägen negativ då vi ser den överallt från tomten. och husen. Då vi påtalar detta för styrelsen säger de att de trodde grannen informerat pratat med oss. Styrelsen tog beslut om grusvägen utan att prata med oss som mest berörs av grusvägen. Vad kan vi göra? Vi fick inget beslut ang. grusvägen ingen info alls. Samfällighetslagen paragraf 19 borde gå att använda men till vem vart ska vi vända oss?? Lantmäteriet länsstyrelsen?? Tacksam för svar

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är lagen om förvaltning av samfälligheter (samfällighetslagen, SFL). Att styrelsen lämnade sitt godkännande för anläggandet av grusvägen står klart. Däremot är det inte lika tydligt vem som de facto har anlagt grusvägen, dvs. om det är den aktuella grannen (som skulle ha informerat dig) eller styrelsen själv. Men jag kommer nedan att utgå ifrån att det är samfällighetsföreningen, vilken ytterst företräds av styrelsen, som både fattade beslutet och anlade grusvägen.

Allmänna hållpunkter

I 35 § SFL regleras styrelsens kompetens vari sägs att styrelsen handhar föreningens angelägenheter i överensstämmelse med denna lag, dvs. samfällighetslagen, stadgarna och föreningsstämmobeslut, i den mån beslutet ej strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna. Vidare anges i 19 § 1 st. SFL, den bestämmelse som du hänvisar till, att föreningen vid förvaltningen ska tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa och att varje medlems enskilda intressen även ska beaktas i skälig omfattning. Men hur skälighetsbedömningen ska gå till och vilka hänsyn som ska tas eller var gränsen går för styrelsen kompetens anges inte. Hur avvägningen mellan gemensamma och enskilda intressen ska gå till är med andra ord en ganska delikat fråga utan något entydigt svar varför en enskild bedömning från fall till fall. Men utgångspunkten bör vara att ju större den gemensamma nyttan är desto svårare behöver olägenheten vara för den enskilde för att beslutet ska kunna undanröjas. 

Bedömningen i ditt fall - Vad gäller?

Det måste inledningsvis framhållas att det egentligen inte finns något givet svar på hur den nu uppkomna situationen ska lösas. Till detta kommer, vilket framgår av ovanstående, en ganska tillintetsägande lagtext. När det gäller styrelsen behörighet kan därför en jämförelse med en närliggande föreningstyp behöva göras. 

Utgångspunkten i bostadsrättslagen (BRL) är att beslut om väsentliga förändringar i byggnaden eller på fastigheten i övrigt inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat, 9 kap. 15 § BRL. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur det ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter i bostadsrättsföreningar. Ofta finns därför goda skäl att noggrant studera stadgarna. Det är i mångt och mycket bostadsrättsföreningen (med andra ord medlemmarna själva genom stämmobeslut) som dikterar villkoren för den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt bör bedömningen göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder i en bostadsrättsförening bör ligga inom styrelsens behörighet. 

Såvitt jag kan bedöma bör principerna enligt ovan även kunna tillämpas i en samfällighetsförening och det första som därför behöver göras är att studera stadgarna. Men om det inte skulle gå att utröna vad som gäller med hjälp av dessa behöver omfattningen av den genomförda åtgärden (anläggandet av grusvägen) bedömas utifrån dess ingripandegrad och nytta för övriga medlemmarna. Det går möjligen att argumentera för att det aktuella beslutet träffas av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut i så fall hade varit behövligt om det hade rört sig om en bostadsrättsförening. 

Föreningsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling och har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och den kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte strider mot tvingande lagstiftning. Här kan ett alternativ vara att låta styrelsen kalla till en extra föreningsstämma, vilket för torde vara möjligt att begära. I allmänt brukar det förutsätta att man (du) får ihop minst 10 % av rösterna eller det högre röstetal som krävs enligt stadgarna för att kunna tvinga styrelsen att kalla till en extrastämma, jfr 6 kap. 12 § 2 st. lagen om ekonomiska föreningar. Styrelsen kan naturligtvis också själv kalla till en sådan om styrelsen finner skäl till det. I förevarande fall krävs sannolikt, för det fall du skulle vilja få den här frågan överprövad skyndsamt, att du får med dig minst 10 % av rösterna eller det högre antal som eventuellt krävs enligt stadgarna. 

Lagstiftaren har medvetet valt att avstå från detaljreglering på det här området, dels för att samfällighetsföreningar är bäst lämpade att själva avgöra hur interna föreningsangelägenheter ska hanteras, men också för att en sådan lagstiftning hade blivit alldeles för omfångsrik och svåröverskådlig. Den nuvarande ordningen bäddar istället för mer flexibla lösningar. Min uppfattning är att de eventuella meningsskiljaktigheter som nu råder beträffande grusvägen behöver hänskjutas till nästa stämma. Antingen till en extrastämma eller till nästa ordinarie föreningsstämma och där prövas genom en sedvanlig votering, se  vari sägs att 47 § 1 st. SFL medlemmarnas rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman. 

För svaret på hur grusvägen ska hanteras står dessvärre inte att finna i någon lagstiftning. Annorlunda uttryckt; Saken kommer att behöva behandlas på ett demokratiskt och föreningsrättsligt godtagbart sätt, vilket som sagt sker genom en omröstning. 

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,


Jacob BjörnbergRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”