Kan jag som internrevisor i min bostadsrättsförening kräva att styrelsen lämnar ut vissa handlingar?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är bostadsrättslagen (BRL) och lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Din ärendebeskrivning innehåller dock ingen uttrycklig fråga varför nedan skrivelse kommer att bli ganska så generellt avfattad. Men gissningsvis undrar du om det går att tvinga styrelsen att lämna ut de handlingar som behövs för fullgörandet av uppdraget som internrevisor.
Allmänna hållpunkter
När det gäller reglerna om föreningsstämma i en bostadsrättsförening hänvisas det i mångt och mycket till reglerna i 6 kap. EFL och vad som där gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet, se 9 kap. 14 § BRL. Och i 6 kap. 39 § 1 st. EFL sägs att ordföranden ska se till att det förs protokoll vid föreningsstämman. Vidare anges i andra stycket (i samma bestämmelse) att det i protokollet ska antecknas vilka beslut som föreningsstämman har fattat och om ett beslut har fattats genom omröstning ska det antecknas i protokollet hur omröstningen utfallit. Har en röstlängd upprättats ska även denna tas in eller läggas som en bilaga till protokollet. Därutöver uttalas i 6 kap. 40 § EFL att protokollet ska förvaras på ett betryggande sätt och att protokollet senast tre veckor efter stämman ska hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavare av förlagsandelar. Skälet till detta är att medlemmar har rätt att klandra ett stämmobeslut inom tre månader, se 6 kap. 48 § EFL. Se även prop. 1983/84:84 s. 55.
Den nu uppkomna situationen - Vad gäller?
Till skillnad från vad som gäller i aktiebolag (jfr 7 kap. 49 § aktiebolagslagen) har varken medlemmar eller andra personkategorier rätt att kräva kopior av protokollet eller att sådana skickas ut. Ett stämmoprotokoll är således ingen offentlig handling. Vidare ska tilläggas att bara för att styrelsen här åläggs att förvara protokollet på ett betryggande sätt och hålla det tillgängligt har man som medlem inte rätt att ta med sig detta. Protokollet får läsas på plats, men det ska samtidigt framhållas att det inte finns någonting som hindrar styrelsen från att tillhandahålla kopior åt sina medlemmar.
Problematiskt i det här sammanhanget är att det inte finns någon generell lagstiftning som reglerar rätten att få ut privata handlingar likt den som enligt offentlighetsprincipen gäller för allmänna handlingar. På vissa områden föreligger dock en materiell editionsplikt, dvs. skyldighet att lämna ut eller visa upp en skriftlig handling utanför ett domstolsförfarande, se t.ex. 18 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Det finns även vissa allmänna processuella bestämmelser om edition i rättegångsbalken (RB). Under en huvudförhandling i domstol gäller att om någon innehar en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis blir vederbörande skyldig att lägga fram dokumentationen, dvs. visa upp den i samband med domstolsprocessen, se 38 kap. 2 § 1 st. RB. Vidare kan en domstol förelägga den som är skyldig att lämna ut eller visa upp en handling att fullgöra sin skyldighet och ett sådant föreläggande kan även förenas med vite, vilket följer av 38 kap. 4-5 §§ RB. Högsta domstolen (HD) har uttalat att editionsplikten är en processuell skyldighet som i princip inte kan begränsas av andras rättigheter till handlingen eller det förhållandet att informationen är konfidentiell, av privat natur eller annat dylikt, se avgörandet NJA 2020 s. 664. Utgången i det nyss nämnda rättsfallet vittnar om att editionsplikten är långtgående i Sverige, men endast i domstol.
Emellertid skulle det möjligen gå att argumentera för tillgripandet av ett handräckningsförfarande via Kronofogdemyndigheten (KFM) och då enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Men jag ställer mig samtidigt tveksam till huruvida detta egentligen är praktiskt genomförbart. I 3 § 2 p. BfL stadgas att en ansökan om vanlig handräckning får, om förlikning är tillåten i saken (min kursivering), avse åläggande för svaranden att fullgöra något annat än betalning om tidpunkten för fullgörelse har inträtt. Tidpunkten för fullgörelsen (tillhandahållandet av stämmoprotokollet) inträder ju för styrelsen redan efter tre veckor varför det rekvisitet i och för sig torde vara uppfyllt. Däremot kan det inte riktigt sägas att ”förlikning om saken är tillåten” i det här fallet och på det sätt som avses i lagtexten. Och detta eftersom det inte rör sig om en ren avtalssituation. Frågan kan ju dock alltid ställas till KFM.
Men.. Sammanfattningsvis är min uppfattning att det i praktiken sannolikt inte går att göra så mycket för det fall den nya styrelsen sätter sig på tvären och fullkomligt vägrar att lämna ut de aktuella handlingarna, om inte stadgarna mot förmodan skulle stipulera en sådan skyldighet vill säga. Det enda som annars torde återstå att göra är att begära ditt eget entledigande ifrån uppdraget som internrevisor. Det bör inte heller vara särskilt svårmotiverat eftersom uppdraget från början var (är) villkorat med att du skulle (ska) få tillgång till det efterfrågade materialet.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
