Får en ideell förening köpa fonder?

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Får en ideell förening (idrottsförening i det här fallet) spara en del av kassan i fonder? inte för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (utdelningar mm), utan för att få kassan att växa som senare kommer resultera i inköp till föreningen (i form av bollar, träningsredskap mm)?Verkar lite snårigt det där, och hittar inget tydligt svar någonstans.Sammanfattat: BK Boll vill lägga 50% av kassan på 100.000kr i fonder för att få den att växa och årligen sälja av andelar och omsätta i träningsredskap och annat som laget behöver (precis som kassan är till för)
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ideella föreningar styrs av sina stadgarEn ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Både fysiska och juridiska personer kan äga aktier och fonder. En ideell förening blir en juridisk person om den har stadgar, styrelse, firma (namn som verksamheten bedrivs under) och består av minst 3 medlemmar. Detta följer av god föreningssed. En trolig förklaring till att du inte hittat något tydligt svar på din fråga är att ideella föreningar i svensk rätt inte regleras i någon lag (till skillnad från ekonomiska föreningar som regleras i lagen om ekonomiska föreningar). Istället är det föreningens stadgar som reglerar hur föreningen ska skötas och vad som kan hända om något missköts. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Om er ideella förening uppfyller kraven för att kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter som en juridisk person kan den också i teorin köpa fonder. Om köp av fonder får göras i föreningen och hur dessa köp ska gå till ska framgå av stadgarna. Tas det ej upp i stadgarna kan man titta på praxis och god föreningssed för vägledning. Med vänliga hälsningar,

Klandertalan i ideella föreningar

2020-10-25 i Föreningar
FRÅGA |Hej,i ekonomiska föreningar kan klandertalan föras mot stämmobeslut inom tre månader, mot eventuella felaktigheter i beslutsprocessen. Vad gäller i ideella föreningar?Vår stämma tog beslut i en viss fråga på ett ärende som las fram av styrelsen, men ärendet hade inte anmälts i laga tid i förväg i kallelsen till mötet. Nu har två år gått. Kan beslutet klandras, eller är det definitivt giltigt nu?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ekonomiska föreningar och andra associationerPrecis som du skriver är huvudregeln i andra associationer som ekonomiska föreningar och aktiebolag att man har tre månader på sig att föra en klandertalan mot ett stämmobeslut. Detta gäller när ett beslut har tagits som strider mot lag, föreningens stadgar eller om den inte har kommit till i behörig ordning. Då kan föreningsmedlemmar, innehavare av förlagsandelar, styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktören föra talan mot förening vid allmän domstol om att beslutet skall ändras eller hävas (7 kap. 50-52 § aktiebolagslagen (2005:551)). Dock kan talan väckas senare om det finns ett undantag, men det krävs att man inte har varit passiv under en viss tid för att rätten till klandertalan inte skall försvinna.Ideella föreningarIdeella föreningar är som huvudregel oreglerade, man ser därför till allmänna rättsprinciper för att en medlem i en ideell förening skall kunna föra klandertalan. Klandertalan kan föras om beslut har fattats av föreningens högsta organ och strider mot stadgan eller har tillkommit i obehörig ordning och därför skall prövas om den är ogiltig eller inte. I hovrättens dom RH 2012:33 sägs att den kortare tiden på 3 månader inte skall tillämpas på ideella föreningar, men att en längre tids underlåtenhet bör fortfarande medföra att möjligheten till klandertalan går förlorad. En klandertalan skall väckas så snart som möjligt. I rättsfallet ansåg de att det hade gått för lång tid sedan de besluten som klandertalan ansåg hade fattats, vilket var 6 år. Vad kan du göra?Du säger att beslutet som togs inte hade anmälts i laga tid innan mötet, om detta bryter mot er stadga eller har tillkommit i obehörig ordning, har du rätt att föra en klandertalan. Det finns tyvärr inget tydligt svar på hur lång tid man har rätt att föra en klandertalan mot ett beslut i ideella föreningar, men om man har varit passiv en längre tid kan det medföra att man inte kan föra en klandertalan mot beslutet. Det du kan göra är att så snart som möjligt skicka in en klandertalan till tingsrätten där de kan fatta ett beslut om klandertalan är möjlig och sedan bedöma isåfall om beslutet skall vara ogiltigt eller inte. Tyvärr kan jag inte säga om tiden på 2 år är för lång eller inte då det inte finns några klara regleringar kring detta. Hoppas att detta besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar,

Samfällighetsförening - ändring av avgifter och andelstal

2020-10-23 i Föreningar
FRÅGA |Vi bor i ett bostadsområde som är blandat med flerbostadshus och friköpta parhus samt radhus. De gemensamma ytorna förvaltas av en samfällighet.Fastighetsbildningen som skedde i början av 90-talet är något av en teoretisk konstruktion som inte stämmer överens med hur området anlades med avseende på häckar, murar etc som tydligt markerar och avgränsar en privat yta intill bostäderna. Ytorna mellan fastighetsgränser och exempelvis gångvägar är inga stora värdefulla arealer utan i typsituationen mindre remsor och udda geometrier som blivit "över".I stort är boende i området överens om att man inte bör riva dessa element, som tex murar, häckar etc då de utgör en kvalitet för hela området. Likväl innebär dagens situation att vissa medlemmar i samfälligheten i praktiken är med och betalar för något som för dem är otillgängligt. Kan vi som samfällighetsförening, förutsatt att majoritet finns, själva avtala om förändrade avgifter för att kompensera dem som missgynnas av dagens situation? Kräver det att vi isf ändrar andelstalen i föreningen och är det isf möjligt utan att göra en lantmäteriförrättning? Kan samfälligheten hyra ut marken till de berörda fastigheterna?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En samfällighet regleras i lagen om förvaltnings av samfälligheter (SFL), och höjning respektive sänkning av andelstal regleras i anläggningslagen (AL). Jag kommer att dela upp dina frågor och beskriva nedan vad som gäller. Kan samfällighetsföreningen avtala om förändrade avgifter för att kompensera de som missgynnas av situationen?De grundläggande bestämmelserna för en samfällighetsförenings verksamhet framgår av stadgarna. Stadgarna och reglerna styr när stämmorna ska hållas och vilken samfällighetsavgift medlemmarna ska betala. Styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen och ska verkställa de beslut som fattas på föreningsstämman. I din fråga skriver du att ni i området är överens om att ni vi behålla murar och häckar då ni anser att det utgör en kvalitet för området. Enligt SFL 19 § ska föreningen vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa, men även medlems enskilda intressen ska beaktas i skälig omfattning. Avgifter till en samfällighetsförening kallas för uttaxering. Enligt SFL 41 § ska styrelsen innan uttaxering sker upprätta en budget för inkomster och utgifter, som sedan ska godkännas av föreningsstämman. SFL 42 § säger att om inte annat föreskrivs i stadgarna så uttaxeras medlemmarnas bidrag genom att styrelsen sedan upprättar och framlägger en debiteringslängd. En debiteringslängd innebär en förteckning över hur mycket varje medlem ska betala till en samfällighetsförening. Summan i debiteringslängden bestäms av hur stor andel varje fastighet har i objektet som samfällighetsföreningen förvaltar. AL 15 § stadgar att det är vid förrättningen när en gemensamhetsanläggning bildas som grunderna för kostnaderna fastställs. En stämma i en samfällighetsförening har därmed ingen befogenhet att besluta om grunder för fördelning av kostnader för en gemensamhetsanläggning. Stämman kan inte heller besluta om ändringar i eller tillägg till de fördelningsgrunder som fastställts genom en förrättning. Krävs det att andelstalen i föreningen ändras, och finns det möjlighet att göra detta utan en lantmäteriförrättning?För att de som missgynnas av dessa häckar och murar så krävs det alltså att deras andelstal ändras. Höjning och sänkning av befintligt andelstal träffas mellan ägare av berörd fastighet och föreningens styrelse. Det krävs inte någon lantmäteriförrättning för detta, men överenskommelsen måste prövas och godkännas av lantmäterimyndigheten för att bli gällande, se AL 43 §. Överenskommelsen behöver innehålla tydliga uppgifter om bland annat nya andelstal och ersättningsbelopp. Klicka här för att läsa mer om detta på Lantmäteriets hemsida, där även en särskild blankett för överenskommelsen finns. Kan samfälligheten hyra ut marken till de berörda fastigheterna?Den grundläggande principen är att privat egendom finns på privat mark, och att samfällighetens egendom finns på samfällighetens mark. Detta då marken ska användas på det sätt som anges i anläggningsbeslutet, till exempel som grönområde. Det är alltså inte samfällighetsföreningens eller styrelsens uppgift att verka för någon medlems bästa, utan enbart förvalta samfälligheten med utgångspunkt i anläggningsbeslutet. Om ändamålet inte störs i ett enskilt fall så är det möjligt att upprätta ett nyttjanderättsavtal om stadgarna tillåter. Nyttjanderättsavtalet kan däremot inte skrivas in i samfälligheten, utan skrivs in i de fastigheter som ingår i samfälligheten. Avtalet måste då vara undertecknat av samtliga fastighetsägare. Klicka här för att läsa mer om detta på Lantmäteriets hemsida. Sammanfattning:En stämma i en samfällighetsförening har alltså inte befogenhet ändra grunderna för fördelningen av kostnaderna för en gemensamhetsanläggning. Detta beslutas när gemensamhetsanläggningen bildas, och sker då genom en anläggningsförrättning. För att kunna minska avgifterna för de som missgynnas av situationen måste det ske en förändring av andelstalen. Detta går att göra utan en lantmäteriförrättning, men Lantmäteriet måste dock godkänna överenskommelsen. Om de berörda fastigheterna kan få nyttjanderätt till samfällighetens mark eller inte beror på. Då en samfällighetsföreningen inte kan vara motpart i ett nyttjanderättsavtal så måste detta avtal slutas med de fastigheter som ingår i samfälligheten. Avtalet måste sedan skrivas under av samtliga fastighetsägare. Alternativet är att ni begär en ändring av gemensamhetsanläggningen, och vid denna omprövning gäller samma regler som när en gemensamhetsanläggning ska bildas. Här kan du läsa mer om detta. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig på ebba.thor@lawline.se. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Fråga om huruvida en samfällighet bör förvaltas med delägareförvaltning eller föreningsförvaltning

2020-10-21 i Föreningar
FRÅGA |Aktuell by har i dag delägarförvaltning med konsensus beslut som fungerat sedan 1500-talet och vill gärna behålla det. I byn finns ca 2200ha med därtill hörande mantal.Nu ska en tomt säljas av den samfällda marken. I en angränsande ort finns 49 tomter/fastigheter som avstyckades i början på 1900 talet och fick med sig mellan 0,001.-0,003procent av då gällande mantal.Fastihetsägarna i byn vill inte bilda en förening då man kan tappa möjligheten att styra över den samfällda marken. Men samtidigt bedömer vi att det inte är görligt att få de 49 fastigheterna att skriva på vid varje ev försäljning.Finns någon gräns för storlek på mantal för att påverka beslut ex försäljning?Innebär det att alla oavsett storlek på mantal måste skriva på en försäljning om vi behåller delägarförvaltning?Kan man i stadgarna "styra" vilka som ska sitta i styrelsen? I kommentaren till §5 står " Styrelsen för samfällighetsföreningen ska bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger "(30§ SFL) Hur ska detta tolkas ?Huvudelen av fastigheterna ligger i byn eftersom det är där all samfälld mark ligger och alla mantal ligger(förutom promillen på tomterna. Innebär det att att även huvuddelen av ledamöterna i styrelsen ska/kan komma från där huvuddelen av fastigheterna ligger?Kan man lägga en gräns på mantal för att sitta i styrelsen(ex 0,5 eller liknande)?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om samfälligheter finns i Lag om förvaltning av samfälligheter (SFL).Finns det någon gräns för hur stort mantal som krävs för att påverka beslut?Det korta svaret är nej. I en delägarförvaltning blir man automatiskt delägare om man köper en fastighet som har en andel i en delägarförvaltad samfällighet. Det finns alltså ingen reglering om hur stor denna andel måste vara. Det är inte helt ovanligt att samfälligheter med många fastigheter har flera andelstal om någon promille. Detta utesluter dock inte att fastigheterna är medlemmar i samfälligheten. Måste alla skriva på vid försäljning om ni behåller delägarförvaltning?Vid delägarförvaltning tar delägarna gemensamma beslut i frågor gällande samfälligheten (6 § SFL). Detta innebär att alla delägarna måste vara överens och det spelar inte heller någon roll om alla delägare var närvarande när beslutet togs eller inte. Sammanfattningsvis betyder detta att samtliga delägare måste vara överens om en försäljning om ni behåller delägarförvaltning. Delägarförvaltning är alltså bara menad för de enklaste samfälligheterna. Med en enkel samfällighet menas en samfällighet med mycket få delägare eller en samfällighet som inte är i behov av några särskilda förvaltningsåtgärder. I andra fall är troligtvis föreningsförvaltning att föredra.Hur bildas en samfällighetsförening?Lantmäteriet hjälper till med att bilda samfällighetsföreningar. Föreningen bildas vid sammanträde med de blivande delägarna genom att de antar stadgar och utser styrelse (20 § SFL). Samfällighetsförening registreras genom en lantmätare som på föreningens uppdrag skickar handlingar, stadgar och protokoll från bildande sammanträde, till Samfällighetsföreningsregistret för registrering. Efter registreringen blir föreningen en juridisk person med ett organisationsnummer (25 – 27 §§ SFL).Kan man styra vem som ska sitta i styrelsen?En samfällighetsförenings stadgar ska innehålla uppgifter om hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses. Stadgarna får inte innehålla föreskrifter som strider mot SFL eller annan lag (28 § SFL). För övrigt ska stadgarna kunna ges det innehåll som anses lämpligast med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Huvudregeln är alltså att ni vid sammanträdet kan komma överens om hur era stadgar ska utformas. För att underlätta arbetet vid föreningsbildningen och samtidigt i görligaste mån undvika att stadgarna får en bristfällig eller olämplig utformning har Lantmäteriet tagit fram normalförslag till stadgar för samfällighetsförening. Normalförslaget anger att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter väljs av föreningsstämman. Om stadgarna avviker från normalförslaget, till exempel om ni inför en klausul om att en styrelseledamot måste äga visst mantal, kommer Lantmäteriet att granska klausulen och bedöma om den strider mot SFL eller annan lag. Om samtliga medlemmar samtycker till en sådan klausul bör det inte vara några problem att införa den i stadgarna. Om någon motsätter sig klausulen kan det dock bli problem. Det blir då fråga om en skälighetsbedömning där både medlemmarnas gemensamma bästa och varje enskild medlems intresse måste beaktas. Hur ska 30 § SFL tolkas?Enligt 30 § SFL ska styrelsen för en samfällighetsförening bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger. Att styrelsen ska ha sitt säte på ett visst ställe innebär att det är där styrelsen har sin registrerade hemhörighet samt att föreningsstämman hålls där. Paragrafen ska alltså tolkas på så sätt att styrelsen kan bestå av en eller fler ledamöter samt att styrelsen ska ha sitt säte i byn och att föreningsstämmorna ska hållas i byn eftersom huvuddelen av fastigheterna ligger där. Att huvuddelen av fastigheterna ligger i byn innebär dock inte automatiskt att huvuddelen av ledamöterna i styrelsen ska komma från byn. Ni kan dock skriva in i stadgarna att ett visst antal styrelseledamöter ska komma från byn eller den angränsade orten. En sådan klausul kommer också genomgå en granskning av Lantmäteriet så att den inte strider mot lag eller är olämplig.Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis innebär delägareförvaltning att alla delägare måste samtycka till beslut i frågor gällande samfälligheten. Det spelar alltså ingen roll hur stor andel av samfälligheten en delägare äger utan samtycke krävs alltid. Jag skulle därför rekommendera att ni skapade en samfällighetsförening så att beslut kan tas utan samtycke från de 49 fastigheterna i den angränsade orten. En samfällighetsförening bildas genom ett sammanträde med de blivande delägarna. På sammanträdet antar delägarna stadgar och utser en styrelse. Hur stadgarna ska utformas är som huvudregel upp till delägarna själva. Stadgarna får dock inte strida mot lag och Lantmäteriet kommer att granska alla klausuler i stadgan som avviker från normalförslaget till stadgar för samfällighetsförening. Det är alltså inte omöjligt att anta stadgar som anger att en styrelseledamot måsta inneha visst mantal men Lantmäteriet kan vid sin granskning anse att en sådan klausul är olämplig. Slutligen ska 30 § SFL tolkas på så sätt att styrelsen kan bestå av en eller fler ledamöter samt att styrelsen ska ha sitt säte i byn och att föreningsstämmorna ska hållas i byn eftersom huvuddelen av fastigheterna ligger där. Paragrafen innebär alltså inte att huvuddelen av ledamöterna ska vara från byn eftersom huvuddelen av fastigheterna ligger där. Har du fler frågor eller vill ha ytterligare hjälp med ditt ärende är du självklart varmt välkommen att höra av dig på nytt genom någon av våra tjänster! Du kan också nå mig direkt på elise.sohlberg@lawline.se. Jag rekommenderar dock att du, om du har ytterligare frågor, kontaktar Lantmäteriet för att få hjälp med bildande av samfällighetsförening och stadgar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Fråga om kvalificerad majoritet vid föreningsstämma

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Denna fråga ansluter till en tidigare fråga från 7 januari 2020 om beräkning av 2/3 majoritet enligt 9 kap. 16 § punkt 2 BRL. Där stadgas att minst 2/3 av de röstande ska ha gått med på beslutet. Om vi antar att det på stämman närvarar 18 röstberättigade medlemmar och att 11 av dem röstar för beslutet, 5 röstar emot och 2 röstar blankt eller annorlunda uttryckt avstår från att rösta. 11 Ja-röster av 16 röstande ger en majoritet på 68,75 %, men 11 ja-röster av 18 röstande (inklusive blankrösterna) ger bara 61,1 %, dvs når inte upp till 2/3 majoritet. Min fråga är därför hur blankrösterna ska hanteras vid beräkningen av röstetalen uttryckt som andel av totalen. Ska blankrösterna anses som avgivna röster och därmed ingå i nämnaren (totalen) eller ska de inte anses som avgivna röster och därmed inte heller ingå i nämnaren?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (9 kap. 16 § första stycket andra punkten bostadsrättslagen) ska vid beslutet som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln att det räcker med enkel majoritet för beslut av föreningsstämman. Det krävs alltså kvalificerad majoritet vilket innebär fler än ⅔ av rösterna. Bestämmelsen i bostadsrättslagen är utformad enligt (6 kap. 35 § lagen om ekonomiska föreningar) vilket innebär att "nedlagda" och ogiltiga röster överhuvudtaget inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt. Huruvida den uppnådda majoriteten också svarar mot majoriteten bland de röstberättigade saknar betydelse.Ett undantag till denna bestämmelse skulle vara om det inom er förening finns specifika stadgar om rösträkningen som frångår bestämmelserna i (6 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar). Jag rekommenderar dig därför att ta en titt på hur era stadganden är utformade. Annars gäller att "nedlagda" röster inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Anses det som jäv ifall två personer i ett förhållande sitter i samma styrelse för bostadsrättsförening?

2020-10-24 i Föreningar
FRÅGA |kan man som brf ledamot ha ett förhållande med annan ledamot, bor i olika hushåll, ändå sitta i samma styrelse, utan att det räknas som jäv?
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du vill veta ifall två personer, som är i ett förhållande men bor i olika hushåll, båda kan vara med i styrelsen i en bostadsrättsförening utan att det anses som jäv. En bostadsrättsförening är en form av ekonomisk förening och omfattas således av lagen om ekonomiska föreningar (EFL). Jäv innebär att en person i en beslutsfattande eller rättslig position är opartisk eller kan tänkas vara opartisk i förhållande till omständigheterna. I detta fall, gällande styrelseledamot i en ekonomisk förening, får en styrelseledamot inte handlägga en fråga om avtal mellan styrelseledamoten och föreningen, avtal mellan föreningen och tredje man (om ledamoten har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens intresse) eller avtal mellan föreningen och en juridisk person, som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda (7 kap. 23 § EFL).Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för föreningen får heller inte vidta någon åtgärd som är ägnad åt att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem. (7 kap. 42 § EFL) Exempel på jäv som skulle kunna uppstå är ifall styrelseordförandens make är blivande hyresgäst i föreningen; då får styrelseordföranden inte vara med och diskutera eller ta beslut om villkoren i hyresavtalet för maken. Om en ledamot anser att denne person är jävig i en viss fråga, ska personen anmäla detta till styrelsen. Sedan får styrelsen ta ställning till om ledamoten ska ses som jävig eller inte. Om ledamoten anses jävig, får personen varken vara med och bereda, diskutera eller ta beslut i frågan. Även om styrelsen anser att personen inte är jävig, kan personen själv välja att avstå från sammanträdet i ärenden som ligger nära jäv. Sammanfattningsvis; att två ledamöter i en styrelse (i detta fall i en bostadsrättsförening) har ett förhållande med varandra är inte jäv i sig, men det kan komma att bli föremål för jäv eftersom de kan ha gemensamma intressen som strider mot föreningens intressen och då inte får handlägga vissa frågor. Om en ledamot anser sig själv vara jävig, ska denne anmäla detta till styrelsen för avgörande men kan också välja själv att avstå från vissa ärenden trots att jäv inte är konstaterat.Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du vill ha vidare vägledning i frågan är du varmt välkommen att boka tid hos en av Lawlines jurister på www.lawline.se/boka. Du kan även ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 (Öppet måndag-fredag 10-16). Mer om det kan du läsa på vår hemsida.Vänliga hälsningar,

Ställs det bosättningskrav på styrelseledamöter i ideella föreningar?

2020-10-22 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Om man har en ideell förening i Sverige behöver de som sitter i styrelsen vara skrivna och bosatta i Sverige? Tex ordförande och kassör?/J
Joakim Strömbladh |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om det ställs några bosättningskrav på styrelseledamöter i ideella föreningar. Ideella föreningar saknar reglering i lag varför ledning istället får sökas i, framförallt, rättspraxis och rättsvetenskaplig litteratur. Viss ledning kan även, i vissa fall, hämtas i föreningslagen respektive aktiebolagslagen. I det här fallet kommer jag dock att utgå från rättspraxis i mitt svar. Styrelser i ideella föreningar Av praxis följer att en styrelse utgör en absolut förutsättning för att en ideell förening över huvud taget ska anses föreligga. Hur många styrelseledamöter som en styrelse ska ha varierar beroende på vilken typ av förening det rör sig om. Näringsdrivande ideella föreningar måste exempelvis ha tre styrelseledamöter. Detta är emellertid inte ett krav i andra typer av ideella föreningar. Vad gäller styrelseledamöterna ställs krav på att dessa ska vara minst 18 år, vara medlemmar i föreningen om inget annat framgår av föreningens stadgar, inte vara försatta i konkurs, inte ha näringsförbud och inte vara satta under förvaltarskap. Något bosättningskrav, likt de som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar, brukar dock inte ställas. Det brukar dock ställas krav på att bestyrkta kopior på pass för nyvalda styrelseledamöter som inte är folkbokförda i Sverige skickas in till Bolagsverket. SammanfattningI regel ställs det inga bosättningskrav på styrelseledamöter i ideella föreningar. Jag rekommenderar dig dock att läsa de mycket informativa guider rörande, bland annat, ideella föreningar som går att finna på Bolagsverkets hemsida. Där kan du få mer ingående information i diverse frågor som rör ideella föreningar. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Vänligen,

Förtida avslutande av uppdrag som styrelseledamot i bostadsrättsförening m.m.

2020-10-14 i Föreningar
FRÅGA |En styrelsemedlem har i affekterat tillstånd muntligen meddelat valberedningen att han vill avgå. Han sitter på mandat i två år och har ett år kvar. Han har sedan ångrat sig och muntligen meddelat valberedningen att han vill sitta kvar på mandatet. Detta har han gjort i mycket god tid före årsstämma. Valberedningen säger att hans ångervilja att stanna ej gills, utan kommentarer, och med enda orsak att han muntligen sagt upp sig i ett tidigare skede. Styrelsens påtalande om att styrelsen är helt oförstående till valberedningens hållning har ingen verkan. Styrelsen fortsätter sitt arbete som vanligt där omnämnda styrelsemedlem som vanligt ingår. Valberedningen har nu, fyra månader senare inför kommande årsmöte, presenterat ett förslag på kandidater där ifrågavarande styrelsemedlem saknas i uppräkningen av de som sitter kvar på mandat ytterligare ett år. I valberedningens förslag till nya styrelseledamöter ingår antalsmässigt ersättare för berörd styrelsemedlem. Fråga: Hur ser det formella kravet för giltighet ut för egen uppsägning under pågående mandat och hur skall vi hantera valberedningens förslag och valberedningen i sig ?. I styrelsens sfär sitter ifrågavarande styrelseledamot kvar på mandat.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen bostadsrättslagen (BRL) och lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Utredning Enligt 9 kap. 12 § BRL ska bestämmelserna i 7 kap. EFL tillämpas på bostadsrättsföreningar med vissa undantag. I 7 kap. 14 § EFL fastslås att en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid om styrelseledamoten eller den som har utsett honom eller henne anmäler att uppdraget ska upphöra. Anmälan om avgången ska göras hos styrelsen eller, i fall då styrelseledamoten tillsatts av annan än stämman, den som utsett styrelseledamoten. Av 7 kap. 13 § EFL framgår att ändringar i styrelsens sammansättning, exempelvis då en styrelseledamot anmält sin avgång, har verkan först från den tidpunkt då anmälan om registrering enligt 7 kap. 44 § EFL kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på. En eventuell valberednings existens och uppgifter regleras inte i BRL. I de fall då en valberedning finns är dess verksamhet reglerad i föreningens stadgar. Typiskt sett är valberedningens uppgift att inför stämman föreslå vilka medlemmar som ska ingå i föreningens styrelse. I 7 kap. 6-7 §§ EFL framgår bland annat att styrelseledamöter ska väljas av föreningsstämman och att ledamöterna ska vara medlemmar i föreningen. Tillämpat på ditt nu aktuella fall kan ett antal slutsatser dras. Enligt min uppfattning har inte den aktuella styrelseledamotens uppdrag upphört i förtid, dels eftersom det aktuella meddelandet lämnats till valberedningen och inte styrelsen, dels eftersom det är högst diskutabelt om det aktuella meddelandet om att han "ville" avgå ens kan anses utgöra en tillräckligt tydlig av att uppdraget ska upphöra. Styrelseledamoten har med andra ord med största sannolikhet aldrig anmält att uppdraget ska upphöra i juridisk mening och hans uppdrag har sålunda inte upphört. Detta saknar dock, med brasklappen att jag inte är bekant med stadgarna i er förening, antagligen betydelse eftersom valberedningens uppdrag inte är avhängigt en viss medlems ställning som styrelseledamot. Det torde ligga inom valberedningens uppdrag att fritt besluta om vilka medlemmar som föreslås väljas till styrelse inom de ramar som stadgarna anger. Om valberedningen anser att den aktuella styrelseledamotens uttalande innebär att han är olämplig att fortsätta som styrelseledamot och därför inte bör föreslås är detta sannolikt inte något som övriga medlemmar kan påverka på annat vis än att genom vid nästa stämma rösta för att andra personer ska ta plats i valberedningen. Med det sagt är valberedningens förslag inte med nödvändighet styrande för vilka medlemmar som väljs till styrelsen; det är stämman som tillsätter styrelsen och det står därmed fritt för föreningens medlemmar att rösta på andra förslag än det som stämman lagt fram. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att den aktuella styrelseledamoten med stor säkerhet aldrig kan anses ha avslutat sitt uppdrag i styrelsen, att valberedningens beslut att inte föreslå honom som kandidat till styrelsen sannolikt inte kan påverkas och att den medlem som anser att styrelseledamoten ifråga bör ges tillfälle att fortsätta sitt uppdrag som styrelseledamot är fri att lägga fram och rösta för ett annat förslag än valberedningens.HandlingsplanJag har svårt att ge dig en konkret rekommendation eftersom jag inte med säkerhet vet hur du ser på det aktuella fallet. Jag hoppas att mitt svar ändå var till hjälp!Med vänlig hälsning