Ansvarsfrihet och skadeståndsansvar mot styrelsen i en ideell förening
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga så att du undrar vad ett beslut att inte bevilja ansvarsfrihet i en ideell förening innebär. Eftersom det ännu inte verkar ha fattats något beslut om ansvarsfrihet anar jag att du även har ett intresse att få insyn kring vad ett beslut att bevilja ansvarsfrihet innebär varför jag kommer redogöra för båda.
Det ska i första hand konstateras att det saknas direkt tillämplig lagstiftning för ideella föreningar, vi blir därför hänvisade till allmänna associationsrättsliga och föreningsrättsliga principer. För att identifiera sådana principer kommer jag att beakta dels aktiebolagslagen (2005:551) (hädanefter "ABL") samt lagen om ekonomiska föreningar (2018:672) (hädanefter "EFL").
Ansvarsfrihet i ideella föreningar – vad innebär det?
Regler om ansvarsfrihet för styrelseledamöter framgår något indirekt både i ABL och EFL (se t.ex. 29 kap 7 § ABL och 21 kap 6 § EFL). Dessa regler har ansett ge uttryck för allmänna associationsrättsliga principer som då blir tillämpliga även för ideella föreningar.
I de fall styrelsen har beviljats ansvarsfrihet kan skadeståndsanspråk som utgångspunkt inte riktas mot styrelsen eller enskilda styrelseledamöter. Undantag görs emellertid ifall beslutet på föreningsstämman grundats på oriktiga eller ofullständiga uppgifter, i dessa fall gäller samma regler som om ansvarsfrihet vägrats (jfr 29 kap 11 § ABL och 21 kap 10 § EFL). Det kan för övrigt noteras att beslutet om ansvarsfrihet enbart omfattar det som styrelseledamöterna gjort inom ramen för sitt uppdrag samt att beslutet enbart gäller i förhållande till föreningen (se närmare längre ned). Beträffande din fråga huruvida beslutet enbart handlar om pengar blir svaret: ja, det handlar i princip bara om pengar (dvs. skadestånd). Det hade exempelvis inte förelegat några hinder för en åklagare att väcka åtal för brott som styrelseledamöterna gjort inom ramen för sina uppdrag.
I de fall fall styrelsen inte har beviljats ansvarsfrihet finns det såklart inga hinder för föreningen att väcka talan mot en eller flera styrelseledamöter. Det ska dock noteras att beslutet utöver detta inte har några direkta rättsverkningar då beslutet i princip inte innebär något annat än att föreningen har förbehållit sig rätten att senare eventuellt göra skadeståndsanspråk gällande.
Förutsättningarna för en skadeståndstalan mot föreningens styrelseledamöter
För att närma sig frågan beträffande förutsättningarna för att nå framgång med en skadeståndstalan bör man inledningsvis skilja mellan å ena sidan styrelsens ansvar i förhållande till dess medlemmar (sannolikt främst fysiska personer) och å andra sidan styrelsens ansvar i förhållande till föreningen (som en egen juridisk person).
(i) Styrelsens ansvar i förhållande till dess medlemmar
En skadeståndstalan som anknyter till styrelsens ansvar i förhållande till dess medlemmar skulle exempelvis kunna bli aktuell om medlemskapet innebär att medlemmarna ska få tillgång till någon aktivitet men en eller flera medlemmar inte fått det. Som framgått ovan hade ett beslut om ansvarsfrihet inte påverkat möjligheterna att väcka en skadeståndstalan på denna grund eftersom ansvarsfrihetsbeslutet enbart gäller i förhållande till föreningen och således inte enskilda medlemmar. För att avgöra om skadestånd kan bli aktuellt bör man således i första hand utgå från föreningens stadgar och utreda huruvida styrelsen brutit mot någon bestämmelse i stadgarna som har för avsikt att skydda enskilda medlemmar på något sätt. Det ska emellertid konstateras att rättsläget avseende huruvida det är möjligt för en eller flera enskilda medlemar att med framgång rikta sitt anspråk mot styrelsens ledamöter (istället för direkt mot föreningen) är något oklart (jfr SvJT 2006 s 479 f).
(ii) Styrelsens ansvar i förhållande till föreningen
En skadeståndstalan som istället anknyter till styrelsens ansvar i förhållande till föreningen är alltså ett sådant som hade kunnat täckas av ett eventuellt beslut om ansvarsfrihet. Föreningen kan alltså som huvudregel enbart rikta en skadeståndstalan om det fattats ett beslut att inte bevilja ansvarsfrihet. Förutsatt att det fattats ett sådant beslut blir nästa steg att utreda om det finns förutsättningar för att nå framgång med ett sådant skadeståndsanspråk. Här blir det svårt att spekulera hypotetiskt men det du kan ta med dig är att ett eventuellt skadeståndsansvar förutsätter att styrelseledamöterna orsakat någon form av ekonomisk skada genom att ha agerat oaktsamt. Alltså ska den eller de specifika styreleledamöterna som ansvaret riktas mot ha agerat på ett sådant sätt som avvikit från vad man i regel kan förvänta sig från en styrelseledamot.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera följande. Ett beslut att inte bevilja ansvarsfrihet har inga direkta rättsverkningar förutom att föreningen förbehåller sig rätten att senare rikta ett eventuellt skadeståndsanspråk. För att en skadeståndstalan sen ska nå framgång förutsätter det att man kan bevisa dels att styrelsen orsakat en ekonomisk skada, dels att skadan orsakats genom oaktsamhet. Vidare har jag i mitt svar visat att vi bör skilja mellan styrelsens ansvar mot föreningen och styrelsens ansvar mot enskilda medlemmar. Denna distinktion kan vara svår att fullt ut förstå men den får sannolikt främst betydelse i det steget där man identifierar skadan; här bör man då fråga sig om det är föreningen (som helhet) som lidit en ekonomisk skada eller om det snarare är en eller flera medlemmar som gjort det.
Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det kvarstår några frågor är du välkommen att antingen åter höra av dig till oss på Lawline eller rikta din fråga till mig personligen, om du väljer det senare kan du nå mig på Hugo.Clemedtson@Lawline.se.
