Jäv och klander på föreningsstämma

Fråga om jäv på föreningsstämman i bostadsrättsförening (ekon. förening). Återkommer med fråga då jag inte uttryckte mig tydligt och därmed inte fick full klarhet i min tidigare fråga eller förstod riktigt. På instundande stämma ska beslut fattas om ansvarsfrihet för styrelsen som helhet. Jag förstår att en medlem som är styrelseledamot inte får rösta i fråga om ansvarsfrihet mot sig själv om man röstar om ansvarsfrihet för var och en ledamot var för sig, men gäller detta också då man röstar om ansvarsfrihet för styrelsen SOM HELHET, i vilken medlem-ledamot ingår? Jag antar att samma gäller för suppleant som för ordinarie ledamot!? Styrelsen har under året bestått av 4 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter (ordf o en av suppl delar medlemskap), dvs här finns 5 röster=medlemmar i föreningen. Utöver dessa finns i föreningen 4 medlemmar (med uppenbara konsekvenser). Kan man som medlem begära omröstning?

Lawline svarar

Hej återigen och tack för att du vänder dig till Lawline! Det var jag som tidigare besvarade din fråga och tänkte nu klargöra samt utveckla några delar av mitt svar.


Jävsfrågan

I mitt svar utgick jag från att det rörde sig om en ekonomisk förening, du har nu klargjort att det rörde sig om en bostadsrättsförening. En bostadsrättsförening är i sin tur en typ av ekonomisk förening och avseende reglerna om stämman hänvisar bostadsrättslagen till reglerna i lagen om ekonomiska föreningar (se 9 kap 14 § bostadsrättslagen). Av detta följer att det är samma regel i 6 kap 37 § lag om ekonomiska föreningar som jag redogjorde för i mitt förra svar som blir aktuell och återigen samma punkt 2 som stadgar "En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i en fråga om [...] medlemmens befrielse från skadeståndsansvar eller någon annan skyldighet gentemot föreningen." Per definition är det egentligen felaktigt att tala om att styrelsen som helhet beviljas ansvarsfrihet (även om det varit så frågan formulerades på stämman). En styrelse kan nämligen inte som en enhet ikläda sig skyldigheter utan om ett skadeståndsanspråk senare framställs kommer det att göras individuellt mot den enskilda styrelseledamoterna. En annan sak är att styrelsen ofta agerar som en enhet men när det kommer till skadeståndsansvaret gäller detta alltså individuellt för varje styrelseledamot. Man skulle exempelvis kunna tänka sig att styrelsen fattar ett beslut som senare föranleder skadeståndsansvar. I det fallet hade en enskild styrelseledamot kunna undgå ansvar om han/hon exempelvis reserverat sig mot beslutet. Ett beslut om att bevilja ansvarsfrihet för hela styrelsen innebär då egentligen att varje enskild styrelseledamot beviljas ansvarsfrihet. Avgörande blir då om den enskilda styrelseledamoten omfattas av beslutet. Avseende styrelsesuppleanten torde utgångspunkten vara att denne inte kan blir skadeståndsansvarig om han/hon inte deltagit i besluten osv. som föranlett skadeståndsansvaret (se rättsfallet NJA 1985 s 439). Avseende jävsfrågan är dock min tolkning att den avgörande frågan även här blir om styrelsesuppleanten omfattas av beslutet om ansvarsfrihet. Det beror alltså på.


Som ytterligare stöd för min slutsats kan man även se på punkt 3 i bestämmelsen där det framgår att jäv kan föreligga även om beslutet berör någon annan än medlemmen själv förutsatt att medlemmen har ett väsentligt intresse i beslutet som kan strida mot föreningens. 


Kan beslutet klandras/begäras omröstning?

Nästa fråga gäller då vad som följden blir om styrelseledamoten trots detta varit med och röstat på stämman. Det kan då konstateras att det finns en regel i 6 kap 47 § lag om ekonomiska föreningar som stadgar att när ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning kan en föreningsmedlem föra talan mot föreningen vid allmän domstol om att beslutet ska upphävas eller ändras. Det finns alltså en möjlighet att få till stånd en ny föreningsstämma även om någon sådan inte sammankallats. Detta ska isåfall enligt 6 kap 48 § lag om ekonomiska föreningar ske inom 3 månader. Det ska dock noteras att det har ansetts vara en allmän associationsrättslig princip att ett formellt fel inte gör ett beslut ogiltigt om det är tydligt att felet inte haft någon inverkan på beslutet (se rättsfallet NJA 2019 s 587 punkt 12). Alltså om man exempelvis på stämmoprotokollet kan läsa ut att styrelseledamotens röst inte varit utslagsgivande för beslutet kan man argumentera för att det varit tydligt att det inte haft någon sådan inverkan. 



Med detta sagt hoppas jag att mitt svar nu har varit klarggörande och givit dig hjälp i ditt ärende. 

Hugo ClemedtsonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Associationsrätt och Föreningar ? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000