Vad krävs och vad händer när ett aktiebolag försätts i konkurs?

2019-11-11 i Bolag
FRÅGA |hej, jag har ett aktiebolag som jag i denna text kommer kalla Bolaget AB, bolaget AB har under en längre tidsperiod gått bra men plötsligt efter några dagar kommer det inga kunder. jag blir orolig och vill försätta bolaget i konkurs. Skulle en sådan ansökan kunna gå igenom? Om tingsrätten skulle fatta beslut att försätta Bolaget AB i konkurs vad kommer då att hända?
Christoffer Edvardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som gäller vid konkurs kan du hitta i konkurslagen. En konkurs innebär att aktiebolaget avvecklas och samtliga tillgångar används för att betala företagets skulder (se 1 kap 1-2 §). Aktiebolaget upphör med andra ord att existera och avregistrerades i Bolagsverkets register.En konkursansökan kan göras av antingen aktiebolaget (vanligtvis genom styrelsen) eller av en utomstående borgenär med en fordran mot bolaget, till den tingsrätt på den ort bolaget är registrerat (se 2 kap 1 §). För att tingsrätten ska godkänna ansökan måste däremot aktiebolaget vara på obestånd. Företaget ska med andra ord inte kunna betala sina skulder och betalningsproblemen ska inte vara tillfälliga. Försätts företaget i konkurs kommer tingsrätten att utse en konkursförvaltare. Det är sedan konkursförvaltarens uppgift att ta reda på vilka tillgångar och skulder som finns, samt upprätta en lista över i vilken ordning skulderna ska betalas. När det är klart överlämnar sedan konkursförvaltaren sitt underlag till tingsrätten som tar beslut och avslutar konkursen. En förutsättning för att tingsrätten ska ta ett beslut om en sådan utdelning som beskrivits ovan, är att skulderna överstiger tillgångarna. Om det är det motsatta måste bolaget likvideras, vilket är ett annat typ av förfarande (se tidigare svar på hur ett aktiebolag kan likvideras).Det är svårt att avgöra hur det ser ut i ditt fall, men det kan vara bra att veta att det finns andra alternativ vid sidan av konkurs som leder till ett liknande resultat, dvs. att aktiebolaget upphör. Det kanske vanligaste alternativet är att man begär en s.k. frivillig likvidation hos Bolagsverket. Det viktiga är emellertid som du delvis uttrycker, att man är uppmärksam ifall verksamheten börjar gå sämre. Ett exempel är när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Då måste man agera och upprätta en s.k. kontrollbalansräkning för att undvika att själv bli ansvarig för skulder som bolaget drar på sig efter att bristen upptäckts (se, 25 kap 13-20a § aktiebolagslagen).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Ett tips är att gå in på Bolagsverkets hemsida och läsa deras vägledningar i hur du bör agera i ditt fall. Du är givetvis välkommen att ställa ytterligare frågor här på Lawline. För annan kontakt, t.ex. telefon eller möte, se här. Med vänlig hälsning,

Apportegendom vid bolagsbildning

2019-10-31 i Bolag
FRÅGA |HejJag äger som privatperson en majoritetsdel i ett aktiebolag som jag äger tillsammans med tre andra delägare.Bolaget är under utveckling och har inga intäkter än utan bara kostnader. Två av mina kompanjoner äger sina delar via egna aktiebolag och jag har för avsikt att starta ett aktiebolag och på något sätt överföra min andel till det nya bolaget.Mina frågor:1) Hur görs detta på enklast sätt?2) Kan jag som privatperson använda mitt innehav i det existerande bolaget till att "betala" del av kostnaden för att starta ett nytt aktiebolag (aktiekapitalet), i kombination med kontanta medel? Exempel:Jag äger 70% av ett bolag, 50 tkr aktiekapital. Kan jag då "betala" 35 tkr med mitt innehav i det existerande bolaget och 15 tkr i kontanta medel?
Filip Westerdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Aktier kan säljas till bolaget genom ett vanligt försäljningsavtal. Du måste dock observera så det inte ses som en värdeöverföring enligt 17 kap. ABL. Det främsta då är att du inte får sälja aktierna till ett överpris så tillgångarna i bolaget minskar under det bundna egna kapitalet. Din andra fråga om du kan betala med ditt innehav går det också egentligen bra. Aktier räknas som apportegendom och kan användas som betalning för teckning av aktier under en bolagsbildning (2 kap. 16 § ABL). Det går bra att dela upp det att visa aktier betalas med aktierna och vissa med kontanta medel. Det som måste göras om du vill "betala" med aktier är att en revisor måste kontrollera aktierna och dess värde (2 kap. 19 § ABL). Därför är det egentligen lättare att du sätter in 50 t.kr och sedan låter det bildade aktiebolaget köpa aktierna av dig. Det som dock kan vara värt att notera är att om aktiernas värde minskar så aktiekapitalet i ditt bolag hamnar under 50% av det registrerade måste bolaget likvideras. Det kan därför vara värt att ha 25 t.kr i likvida medel på banken.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,

Vad innebär minoritetsskyddet i ABL?

2019-10-28 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag driver ett startup företag med 2 andra. Vi har förnärvarande inte några anställda utan det är vi 3 som driver företaget. Jag äger 70% av aktierna i företaget och de andra 2 15% var. Vi har tilldelat rollen VD till person 1 och Styrelseordföranderollen till person nr två. Min fråga är ifall jag som äger 70% av aktierna kan rösta ner dem trots att de är VD och Styrelseordförande eftersom jag har mest ägarandel i företaget?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i aktiebolagslagen (ABL). Inledningsvis kan sägas att du som ägare till 70 % av aktierna har kapacitet att tillsätta och avsätta styrelse utan att någon kan intervenera på det beslutet (Jfr 7 kap. 41 § ABL). Dessutom så är rättigheterna i ett aktiebolag knutet till aktieinnehavet och inte eventuell titel inom bolaget (jfr 4 kap. 1 § ABL), det är andra förfaranden än beslutsmakt som är knutna till befattningarna inom bolaget. Aktiebolagslagen innehåller annars en del minoritetsskyddsregler som möjliggör att minoritetsägare kan intervenera på vissa beslut. Det finns lite olika typer av minoritetsskyddsregler men de mest omfattande är diktatsreglerna, villkorade stoppregler, seperationsregler och möjlighet till klandertalan. Jag kan snabbt redovisa för de olika. Diktatsreglerna ger en minoritet som äger minst 10 % av aktierna kan begära uppskov med vissa stämmobeslut (jfr 7 kap. 14 § andra stycket) och således förhindra att ett beslut fattas omedelbart. För beslut enl. 7 kap. 43 § krävs att minst 9/10 delar av aktierna företräds på stämman samt att samtliga röstar för beslut om: reducerad vinstutdelning, förvärvsrätt till aktier inskränks eller att rösträtten för aktier förändras. För att använda de villkorade stoppreglerna så måste minoriteten erhålla mer än 1/3 vilket inte är möjligt i er nuvarande ägarstruktur (jfr 7 kap. 42 §). Exempelvis ändring av bolagsordning. En minoritet kan begära att ett bolag träder i likvidation på grund av majoritetsmissbruk enligt 25 kap. 21 §, detta kräver däremot att majoriteten medverkat till en överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Det mest slagkraftiga verktyget en aktieägare har är att väcka en klandertalan mot bolagstämmobeslut enl. 7 kap. 50 §. Således krävs överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen eller att beslut inte tillkommit i behörig ordning. Isåfall kan beslutet återkallas. En minoritet om 10 % kan även väcka en skadeståndstalan genom 29 kap. 8 § för bolagets räkning. Sist men inte minst så kan inte heller beslut om att åsidosätta aktieägarskyddsregler genomföras utan samtliga ägares samtycke (s.k samtyckesprincipen). Exempelvis som vid värdeöverföringar enligt 17 kap. 2 §. Slutsatsen är alltså vissa beslut har ansetts så viktiga att de måste biträdas av samtliga aktieägare och kan således inte övervältras av en majoritet. Men i stort sätt så kan du genomdriva de flesta stämmobeslut. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Avveckling av ett aktiebolag

2019-10-28 i Bolag
FRÅGA |Hej. Mitt aktiebolag har inte haft någon intäkt från verksamhet sedan 2016. Det har av mig "avslutats", men eftersom bolagsverket är sugna på pengar så är det inte officiellt avslutat ännu. Som pensionär vill jag inte betala vad verket pådyvlar mig, men hur "blir jag av" med detta bolagsverk? Frivillig likvidation? gåva till annan ägare?, Ja.....Det verkar som om jag är fast i något som liknar en "mardröm". Några tips? Vänligen
Christoffer Edvardsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När en verksamhet inte bedrivs i ett aktiebolag kallas det ibland för vilande. Begreppet har däremot ingen omedelbar juridisk betydelse, utan registreringen i aktiebolagsregistret finns kvar hos Bolagsverket som ett aktivt aktiebolag.För att avveckla aktiebolag brukar det istället talas om fem olika alternativ: 1) försäljning av samtliga aktier, 2) likvidation, 3) fusion, 4) delning och 5) konkurs. Resultatet blir att bolagsregistreringen upphör på ett eller annat sätt.I många fall är det däremot svårt att hitta en köpare för aktierna när det inte längre bedrivs en verksamhet i bolaget. Som du beskriver återstår då att besluta om en frivillig likvidation enligt 25 kap aktiebolagslagen 1-12 § (ABL). En frivillig likvidation beslutas av bolagsstämman efter att styrelsen eller aktieägare kommit med ett förslag om likvidation. Förslaget ska innehålla: 1) skäl för likvidation, 2) från vilken dag likvidation ska gälla, 3) beräknad tidpunkt för skifte och 4) det beräknade skiftesbeloppet (de tillgångar som finns kvar efter att bolagets skulder har reglerats).För att genomföra likvidationen behöver det också utses en likvidator, som antingen kan föreslås av bolagsstämman eller förordnas av Bolagsverket. En utgångspunkt är att likvidatorn ska vara oberoende mot bolaget. Likvidatorns uppgift är att genomföra likvidationen och ser bl.a till att bolagets skulder regleras. För att kontrollera att inga skulder förblir oreglerade måste likvidatorn ansöka om en kallelse på okända borgenärer. Kallelsen utfärdas av Bolagsverket genom att den kungörs i Post- och Inrikes tidningar. Kallelsetiden är sex månader och går inte att ändra.Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att likvidationens kostnader ska betalas av aktiebolagets tillgångar. Om tillgångarna inte räcker ska likvidatorn begära bolaget i konkurs. Efter att likvidationen är genomförd kommer Bolagsverket att avregistrera aktiebolaget. Jag förstår om du uppfattar förfarandet som omständigt. Det förenklas däremot om du är ensam aktieägare i bolaget. Du kan då besluta om frivillig likvidation på bolagstämma och redovisa ovanstående punkter för Bolagsverket. Om du inte vill föreslå en likvidator kommer Bolagsverket förordna en åt dig (vanligtvis en advokat). Likvidatorn sköter sedan processen och reglerar bolagets skulder. Likvidatorns arvode betalas av bolagets tillgångar och om dessa inte täcker allt ska bolaget begäras i konkurs. Likvidatorn har då möjlighet att i vissa fall begära betalning av Bolagsverket. Dina personliga tillgångar ingår inte i bolagets konkurs. Med vänlig hälsning,

Förvärvslåneförbudet och efterfinansiering

2019-11-04 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående Lån av förvärv av aktier;AB1 äger AB2(fastighet) i AB2 ligger en fastighet. Kan samma aktie ägare och styrelse öppna ett nytt AB3 och låna pengar av banken för att köpa AB2 av AB1 samma personer sitter i styrelsen för alla 3 bolag. Då antar jag att för att AB3 ska kunna få ett lån måste de pantsätta AB2?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL).Utredning I 21 kap. 1 § ABL fastslås att ett aktiebolag inte får lämna lån till en aktieägare, styrelseledamot eller VD, närstående till någon av dessa eller en juridisk person som någon av tidigare nämnda aktörer har ett bestämmande inflytande över. Bestämmelsen är avsedd att skydda borgenärer och Skatteverket från illojala förfaranden. Detta förbud avser enligt 21 kap. 3 § ABL även ställande av säkerhet för penninglån. Det finns vissa undantaget från låneförbudet i 21 kap. 2 § ABL, exempelvis avseende lån inom koncerner. Det finns även ett kompletterande så kallat förvärvslåneförbud i 21 kap. 5 § ABL som anger att ett aktiebolag bland annat inte får ställa säkerhet för lån vars syfte är att gäldenären ska förvärva aktier i bolaget eller i ett överordnat bolag i samma koncern. Skulle ett lån som genomförts anses bryta mot låneförbudet kommer det förklaras ogiltigt och återbäras (21 kap. 11 § ABL), de inblandade kan komma att straffas (30 kap. 1 § ABL) och ådra sig skadeståndsskyldighet (29 kap. 1 § ABL) och lånet kan komma att beskattas (11 kap. 45 § inkomstskattelagen).Enligt min uppfattning finns inget som hindrar att ett antal aktieägare tillsammans bildar ett nytt bolag och att detta bolag sedan köper ett annat av aktieägarnas bolag av ett tredje bolag ägt av samma personer. Potentiella hinder kan dock uppkomma vid finansieringen, beroende på hur detta hanteras. Om AB3 exempelvis ansöker om ett lån i syfte att finansiera köpet av AB2 och AB2 ställer den ägda fastigheten som säkerhet för detta lån rör det sig sannolikt om ett brott mot i första hand förvärvslåneförbudet eftersom AB2 i det läget kan sägas "köpas för sina egna pengar". Enligt min uppfattning kan detta dock kringgås relativt enkelt genom så kallad efterfinansiering. Efterfinansiering kan exempelvis innebära att i detta fallet AB3 tar ett kortfristigt lån på dåliga villkor och använder pengarna för att förvärva AB2. Därefter kan AB3 omförhandla lånet och i det läget ställa AB2:s inkråm som säkerhet eftersom AB2 då ingår i samma koncern som AB3 (vilket innebär att undantaget från låneförbudet aktualiseras) och redan tillhör AB3 (vilket innebär att förvärvslåneförbudet inte aktualiseras eftersom det bara avser kommande förvärv). På så vis nås samma resultat med ett lite annorlunda tillvägagångssätt utan att bryta mot något av låneförbuden.HandlingsplanDet är svårt för mig att ge en konkret rekommendation utan närmare insyn i fallet, men utifrån din fråga bedömer jag att ett förvärv av AB2 genom efterfinansiering är tänkbart som alternativ. Jag vill dock understryka att brott mot låneförbuden kan få mycket allvarliga följder och att du därför bör överväga ditt handlande mycket noggrant. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Ansvar delägare

2019-10-30 i Bolag
FRÅGA |Hej, ska potentiellt börja jobba i ett bolag som restaurangchef. jag kommer vara anställd och få lön. Bolaget har utöver det erbjudit mig 5% av bolaget efter 3 års arbetsinsats. Därefter även optioner till ytterligare 5% efter år 5. Min fråga är vad det juridiskt ställs för ansvar på mig när 5% delägarskap överförs till mig privat eller till ett aktiebolag jag har (beroende på hur jag väljer att lägga avtalet). Jag kommer inte ha full kontroll över bolaget eller ekonomin så vill därför veta om jag kan bli ansvarig för bolagets handlingar eller inte. Finns det tillfällen jag kan bli ansvarig? Om så är fallet kan jag friskriva mig från ansvar?
Filip Westerdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att kunna avgöra hur du vill ingå delägarskap behöver du ta reda på vilken typ av bolag restauranger är. Så därför delar jag upp mitt svar i att restaurangen antingen bedrivs som ett handelsbolag eller aktiebolag.AktiebolagFör aktiebolag är huvudregeln att aktieägare inte hålls personligt ansvarig för bolagets åtaganden (1 kap. 3 § ABL). Ett undantag från denna huvudregel är att aktieägare kan bli personligt ansvarig för åtaganden bolaget gör efter det att det egentligen skulle ha likviderats (25 kap. 19 § ABL). Detta inträder när aktiekapitalet understiger hälften av det registrerade och två stämmor har hållits utan att bolaget förbättrat sin situation.Det finns även ett skadeståndsansvar för aktieägare i 29 kap. 3 § ABL. Det är ett högt uppsatt rekvisit med uppsåt eller grov oaktsamhet. Därtill ska även ABL, bolagsordning eller årsredovisningslagen överträtts. Att rösta i ett beslut på stämma innebär inte att oaktsamhetskriteriet är uppfyllt. HandelsbolagHandelsbolag regleras i Lagen om handelsbolag och enkla bolag, vidare benämnd HBL. I handelsbolag är huvudregel tvärtom gentemot aktiebolag. Här är delägare personligt ansvariga för bolagets förpliktelser och detta görs solidariskt (2 kap. 20 § HBL). Det undantag som finns är att delägare kan gå in som kommandit och på så sätt uppnå ett maxvärde på sitt ansvar (1 kap. 2 § HBL). FriskrivningsklausulerFriskrivningsklausuler gentemot tredjeman är ogiltiga enligt allmänna avtalsprincipen att avtal mellan två parter inte kan förplikta tredjeman, alltså i detta fallet ev. borgenärer. Sammanfattningsvis kan jag säga att först behöver du ta reda vad för bolag restaurangen är. Är det ett aktiebolag kommer du inte ha något personligt ansvar, men vid handelsbolag kommer du det. I det fallet skulle det vara bättre att antingen gå in som kommandit eller genom ett aktiebolag för att undvika det personliga ansvar som kan uppstå. Observera dock, att även om du går in med aktiebolaget så uppstår ju ansvaret för denne och kan förstöra för andra verksamheter du skulle kunna bedriva i detta. Jag hoppas att du fick svar på dina funderingar, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,

Kan man vara suppleant i en bolagsstyrelse även om man har betalningsanmärkningar?

2019-10-28 i Bolag
FRÅGA |Kan man vara suppleant i en bolagsstyrelse även om man har betalningsanmärkningar?
Cornelia Isacson |Hej,Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Frågor om aktiebolagsrätt regleras i aktiebolagslagen (ABL). Reglering angående bolagsstyrelsen finner vi i 8 kap. ABL.För suppleanter tillämpas samma regler och krav som gäller för styrelseledamöter (8 kap. 3 § 2 st ABL).De begränsningar som ABL anger avseende vem som kan utses till suppleant är följande:- En juridisk person kan inte vara suppleant (8 kap. 10 § aktiebolagslagen). - Inte heller den som är underårig, i konkurs eller som har förvaltare (8 kap. 11 § aktiebolagslagen). - En person som har näringsförbud inte utses till suppleant (8 kap. 11 § aktiebolagslagen). - Slutligen får det inte utses någon som inte avser att ta del i sådan verksamhet som enligt lag ankommer på styrelsen (s.k målvakt i bolaget) (8 kap. 12 § aktiebolagslagen). Betalningsanmärkning uppräknas inte i ABL som hinder för att utses som suppleant i ett aktiebolag. För mer information rekommenderar jag dig att läsa vidare på Bolagsverkets hemsida som du hittar HÄR. Hoppas mitt svar har varit till hjälp. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Utdelning eller lån, hur ska jag ta betalt av bolaget där jag är delägare?

2019-10-25 i Bolag
FRÅGA |Mitt bolag utvecklar programvara på konsultbasis för ett gemensamt ägt bolag.Får man finansiera utvecklingskostnad i gemensamt bolag genom subventionerad timtaxa?Mitt bolag äger 30 % i det gemensamma bolaget. Är det ok att mitt bolag fakturerar t.ex 700kr/tim istället för 1000kr/tim kr och att huvudägarens bolag finansierar sin del (70%) av utvecklingskostnaden genom att låna motsvarande 700kr/tim till det gemensamma bolaget varje månad?Om det gemensamma bolaget sedan genererar vinst, är det då ok att låta 30% av vinsten tas som ut som utdelning till mitt bolag och att huvudägarens bolag får 70% av vinsten i form av delåterbetalning på lånet?Huvudägarens bolag får isf ingen utdelning fram tills dess att lånet är återbetalt i sin helhetÄr ovanstående upplägg ok, eller är det bättre att fakturera full taxa mot det gemensamma bolaget och att mitt bolag lånar ut motsvarande 30% av timtaxan till det gemensamma bolaget för att finansiera den fulla utvecklingskostnaden?
Robert Lindström |Jag utgår i mitt svar från att förutsättningarna är enligt följandeBolag A ägs av Bolag B med 30 % och Bolag C med 70 %. Bolag A är i behov av att få programvara utvecklad och utvecklingen ska göras av Bolag B. Bolag A saknar vilja eller förmåga att betala fullt pris för utvecklingen som görs av Bolag BFrågan du ställer är om det är mer fördelaktigt för Bolag B att få ersättning för arbete i form av utdelning eller genom att få betalt för en del av det som faktureras och att en del omvandlas till en fordran. Att få ersättning som utdelningFör att Bolag A ska kunna göra en utdelning så krävs det att det finns medel i bolaget att dela ut. Det innebär alltså att bolaget måste ha genererat en vinst för att kunna genomföra en utdelning. Vidare krävs det ett majoritetsbeslut på en bolagsstämma för att en vinstutdelning ska kunna genomföras. Ett annat rent praktiskt problem är att det krävs att det finns en fastställd resultat- och balansräkning med utdelningsbara medel för att en utdelning ska kunna göras.Vid sidan om de praktiska problemen aktualiseras också en del skattemässiga konsekvenser. Vid utdelning så måste som sagt Bolag A först ha genererat en vinst och därmed beskattats för den med 21,4 % (Sedan 1 januari 2019). Utöver detta så kommer utdelningen hanteras såsom en vinst hos den som tar emot vinsten vilket i detta fall skulle vara Bolag B. Bolag B måste därefter i sin tur beskattas på eventuell vinst. Detta medför att denna ersättning för utfört arbete kommer beskattas två gånger.Att ha en fordranVid alternativet att Bolag B utför arbete för 1 000 kr per timme men endast får betalt för 700 kr per timme så utgår jag från att dessa siffror är exklusive moms. Beroende på vilken redovisningsmetod Bolag B använder så kan detta få en effekt på likviditeten.Om Bolag B använder sig av faktureringsmetoden så ska moms erläggas när fakturan skickas till kunden. I detta fall innebär det alltså att i samband med att en faktura om 1 000 kr ex moms skapas så uppstår en skuld från Bolag B till skatteverket om 250 kr avseende momsen. Om Bolag B istället använder sig av kontantmetoden så ska bokföring göras när betalning inkommer på Bolag B's konto och därmed uppstår i vårt exempel endast momsskuld på de 700 kr ex moms. Resterande moms ska betalas i samband med att de resterande 300 kr betalas.Vilken redovisningsmetod bolaget använder sig av ska bolaget ha anmält till skatteverket.SammanfattningAlternativet att få ersättning i form av utdelning är ur ett skattemässigt perspektiv sämre. Vidare innebär det en risk för Bolag B om Bolag C inte medverkar till att utdelning ska ske från Bolag A alternativt att Bolag A inte genererar några vinstmedel att dela ut.En ytterligare aspekt att belysa i detta fall är om Bolag B väljer att sälja sina aktier i Bolag A innan det skett någon utdelning så kommer Bolag B därmed delvis gå miste om ersättning för det arbete man utfört.Om man väljer alternativet att istället låna ut pengarna så har detta en negativ effekt på likviditeten (förutsatt att man använder sig av faktureringsmodellen) för Bolag B. Rent konkret handlar det om följandeEn faktura ställs ut om 1 000 kr ex moms (eller 1 250 ink moms). En inbetalning kommer därefter om 700 kr ex moms (eller 875 kr ink moms). Efter en tid, beroende på hur ofta Bolag B deklarerar moms, så ska Bolag B erlägga momsen baserat på hela det fakturerade beloppet 1 000 kr ex moms vilket är 250 kr. I detta exempel får då Bolag B behålla 625 kr av de 875 kr som man fått inbetalda. När sedan resterande betalning inkommer i och med att skulden regleras så behöver Bolag B inte betala någon ytterligare moms.SlutsatsMot bakgrund av det du beskrivit i din fråga och de antaganden som gjorts ovan så är min bedömning att det är mest fördelaktigt för dig att utföra arbete och fakturera för hela beloppet och att det upprättas skuldebrev mellan Bolag A och Bolag B för den delen av fakturorna som inte betalas omgående.Jag hoppas detta var svar på din fråga och om du har några följdfrågor så kan du nå mig på robert.lindstrom@lawline.se.Vänligen,