Hur många aktier får det finnas i ett aktiebolag?

2020-10-26 i Bolag
FRÅGA |hur många aktier får finnas i ett vanligt ab?och i ett publikt ab?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Antalet aktier i ett aktiebolag är upp till bolaget själv att bestämma. Det finns inte direkt något lägsta eller högsta antal, varken för publika eller privata aktiebolag. Det ska dock såklart finnas åtminstone en aktie. Dock måste aktiekapitalet vara minst 25 000 kr i ett privat bolag (1 kap. 5§ aktiebolagslagen) och 500 000 kr i ett publikt bolag (1 kap. 14§ aktiebolagslagen). För att få ut värdet på varje enskild aktie tar man aktiekapitalet dividerat på antalet aktier. Utgångspunkten är att alla aktier har lika värde, enligt likhetsprincipen (4 kap. 1§ aktiebolagslagen). Men detta kan regleras i bolagsordningen. Antalet aktier reglerar alltså ägandeandelarna i bolaget. Antalet aktier kan uppges i ett intervall, och kan då anges med ett maximum och minimum i bolagsordningen, så att man lättare kan emittera nya aktier utan att ändra i bolagsordningen varje gång. Antalet aktier ska oavsett antecknas i bolagsordningen (3 kap. 1§ aktiebolagslagen). Ett privat bolag får inte vända sig till allmänheten eller börsen för att sälja aktier, och vanligtvis äger ägaren till ett privat bolag alla aktierna (1 kap. 7§ aktiebolagslagen). Vill man att bolaget ska vara börsnoterat är det ju en fördel om man hellre har fler än färre aktier, då värdet på varje aktie blir lägre ju fler man har. Sammantaget finns det inga uttryckliga bestämmelser kring hur många aktier ett bolag ska ha, varken publikt eller privat. Men det finns såklart viss fördel/nackdel med ett lågt/högt aktieantal beroende på vad syftet med bolaget är. Aktiens värde, kostnaden för en aktie, beräknas utifrån aktiekapitalet, och då påverkas ju priset för en aktie av hur många aktier man har i förhållande till aktiekapitalet.Jag rekommenderar dig att läsa mer om aktiebolag på Bolagsverkets hemsida!Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

När anses en bolagsman har avgått från ett handelsbolag? Kan en bolagsman bli skyldig att svara för bolagets förbindelser även efter denne har avgått?

2020-10-24 i Bolag
FRÅGA |Jag har en fråga ang. avgående i handelsbolag. Om A hävdar att denne avgick 1 september, men B,C&D hävdar att A avgick 10 Oktober. Är väl då 10 oktober som gäller då avgående kräver resterande bolagsmännens acceptans samt godkännande?Om då en skuld som utfärdades av kredit 1 Oktober och den borgenären kräver A på skulden den 20 oktober, har denne skyldighet att betala denna? Då skulden är registrerad då A fortsatt var bla registrerad hos bolagsverket, men hon nu när borgenären kräver just henne på fordran? Hur blir det?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om handelsbolag finns i lag om handelsbolag och enkla bolag (BL). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller.Bolagsavtal på bestämd och obestämd tidEtt utträde av bolagsman innebär en ändring av bolagsavtalet. En ändring av bolagsavtalet krävs samtycke av alla bolagsmän. Ett utträde innebär alltså att det krävs samtycke av samtliga bolagsmän, förutsatt att bolagsavtalet är slutet på bestämd tid. Om en bolagsman lämnar bolaget utan att ha rätt till detta kan hen bli skyldig att betala skadestånd för den ekonomiska skada som bolaget och de andra bolagsmännen drabbas av.Har ett avtal av handelsbolag slutits för obestämd tid kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst. Bolaget ska då likvideras inom sex månader efter uppsägningen (2 kap. 24 § BL). Det innebär alltså om avtalet är på obestämd tid så kan en bolagsman avgå när som helst och utan att det krävs samtycke av andra bolagsmän. Och detta medför en grund för att bolaget ska träda i likvidation.Enligt lagen får dock bolagsmännen avtala att en bolagsman eller hans rättsinnehavare skall utträda ur bolaget istället för att bolaget ska träda i likvidation (2 kap. 29 § BL). Regeln innebär alltså att man får reglera i bolagsavtalet att en bolagsman får utträda avtalet utan att bolaget behöver likvideras. Om det inte finns en sådan reglering i bolagsavtalet kan bolaget istället för likvidation utesluta den bolagsmannen som vill träda ur avtalet.För att kunna utesluta en bolagsman ska:- De övriga bolagsmännen gå med på beslutet, och - Den som ska uteslutas ska erhålla ett lösenbelopp som motsvarar vad han skulle ha erhållit om bolagsskifte hade ägt rum (2 kap. 30 § BL)Ansvar gentemot tredje manEn bolagsman som avgår svarar inte för de förbindelser av bolaget som uppkommer efter avgången, om bolagets medkontrahent kände till eller borde ha känt till att bolagsmannen avgått (2 kap. 22 § BL).Upphör en näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras i annat fall en uppgift som har registrerats, ska anmälan om det utan dröjsmål göras till Bolagsverket (13 § handelsregisterlagen).Registrering eller avregistrering som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte av omständigheterna framgår att han varken haft eller borde ha haft vetskap därom (19 § handelsregisterlagen).Dessa regler innebär att vid ändring av bolagsavtalet eller vid bolagets likvidation ska bolaget göra en anmälan till Bolagsverket. Anmälan gör att man kan gardera sig gentemot bolagets borgenärer. Detta eftersom en registrering till Bolagsverket skapar en presumtion om att uppgifterna har kommit till tredje mans kännedom. Ett utträde av en bolagsman ska därför genast registreras så att den utträdande bolagsmannen inte behöver svara för förbindelser som uppkommer efter dennes avgång.Vad gäller i ditt fallEftersom det inte framgår i din fråga huruvida bolagsavtalet är på bestämd eller obestämd tid så kan jag inte dra någon slutsats till när bolagsmannen anses ha avgått. Om bolagsavtalet är på bestämd tid så krävs det samtycke av de övriga bolagsmännen för att utträdet ska vara giltigt. Däremot om bolagsavtalet är på obestämd tid så kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst och utan krav på samtycke. Detta medför en grund för likvidation och bolaget då ska likvideras inom sex månader efter uppsägningen. Bolaget behöver dock inte likvideras om annat har avtalats eller om de övriga bolagsmännen beslutar att utesluta och kompensera den utträdande bolagsmannen.En bolagsman som har avgått svarar inte för förbindelser som uppkommer efter dennes avgång. Dock kan bolagsmannen bli skyldig att svara för förbindelserna om motparten inte kände till eller inte borde känt till att bolagsmannen har avgått. Har man registrerat en bolagsmans utträde så borde motparten ha känt till utträdet och vice versa. Kungjord registrering av bolagsmans avgång innebär i regel att tredje man skall anses äga kännedom därom. Om en förbindelse uppkom innan bolagsmannen avregistrerats kan denne alltså bli skyldig att svara för den.Eftersom skulden uppkom innan A avregistrerats kan A bli skyldig att svara för skulden om borgenären, vid skuldens uppkomst, faktiskt inte kände till att A har avgått. A har då regressrätt gentemot de övriga bolagsmännen eftersom bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förbindelser (2 kap. 20 § BL).För vidare hjälp med ditt ärende kan du boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Finns det några risker med att ta över ett aktiebolag?

2020-10-21 i Bolag
FRÅGA |min sambo har ett vilande AB som jag tänkte ta över då jag ska börja konsulta. AB't har negativt resultat och skulderna i balansräkningen utgörs av utlägg samt lån från honom till bolaget som han ej plockat ut då likviditeten/resultatet ej tillåtit detta. Finns det någon risk med att ta över?
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det några risker med att ta över ett aktiebolag? Av vad jag kan utläsa ur frågan så tolkar jag situationen som att aktiebolaget har ett negativt resultat (skulder överstiger tillgångarna). Därmed tolkar jag även att det kapital som alltid ska finnas i bolaget (bundet kapital), inte finns. Att fortsätta driva ett aktiebolag som har stora skulder som börjar urholka det bundna kapitalet som finns, kan innebära att det råder kapitalbrist och då är du som styrelseledamot (vilket du förmodligen blir när du tar över sambons aktiebolag), ansvarig för att inte driva aktiebolaget längre ner i skulderna. Fortsätter du driva aktiebolaget trots stora skulder utan tillgångar, kan du bli personligt betalningsansvarig (25 kap 18 § aktiebolagslagen). Annars kan det finnas risker som att du inte kommer att gå så mycket i vinst då aktiebolaget har skulder som måste betalas tillbaka. Sammanfattningsvis Det finns risker med att du inte går i vinst, samt att du kan gå i personligt betalningsansvar för bolaget om det visar sig att det bundna kapitalet (som alltid måste finnas kvar i bolaget) inte finns kvar och det är för höga skulder. Dock så tycker jag att du ska ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Där kan man närmare komma in på detaljer som inte finns i frågan just nu. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!

Tillsätta en minoritetsrevisor

2020-10-10 i Bolag
FRÅGA |Ett bolag har från en aktieägare fått en begäran att tillsätta en minoritetsrevisor emot övriga aktieägares vilja.Vem ska anmäla begäran om minoritetsrevisor? Vilken period ska granskas? Hur lång är mandattiden?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Som jag uppfattar det undrar du om vad som praktiskt sker efter att en aktieägare begärt att tillsätta en minoritetsrevisor. Här under går jag igenom vad aktiebolagslagen (ABL) säger. Jag berör också de specifika frågor du ställt.MinoritetsrevisorVarje aktieägare har en möjlighet att föreslå att en minoritetsrevisor ska delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer i aktiebolaget (9 kap. 9 § första stycket ABL). Eftersom en minoritetsrevisor deltar i revisionen med övriga revisorer utgår jag från att minoritetsrevisorn också granskar samma period som de övriga revisorerna.Ett förslag om att tillsätta en minoritetsrevisor ska behandlas på en bolagsstämma. På bolagsstämman måste ägare till minst 10 % av samtliga aktier i bolaget biträda förslaget. Alternativt går det också bra att ägare till minst en tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman biträder förslaget. Efter att förslaget biträtts av tillräckligt många på en bolagsstämma kan en av aktieägarna sedan skicka in en ansökan till Bolagsverket. (9 kap. 9 § andra stycket ABL).Har Bolagsverket fått in en ansökan om att tillsätta en minoritetsrevisor ska Bolagsverket ge aktiebolagets styrelse tillfälle att yttra sig. Efter det ska Bolagsverket sedan utse en minoritetsrevisor. När en minoritetsrevisor blivit utsedd börjar revisorns mandattid. Mandattiden fortsätter sedan till och med årsstämman under nästa räkenskapsår. (9 kap. 9 § tredje stycket ABL).Hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Jäv för styrelseledamot

2020-10-24 i Bolag
FRÅGA |HejEn person sitter med i styrelsen i ett aktiebolag (är ingen delägare där) och är firmatecknare, kan förfoga över bankkonton som hen vill själv. Personen i fråga har ett eget aktiebolag där hen från det bolaget fakturerar tjänster hen utfört till det bolag hen sitter i styrelsen i. När dessa fakturor kommer till mottagande aktiebolag, bokförs de av hen och betalas sedan ut till hens eget bolag utan attest från någon annan i styrelsen eller ägare varken på faktura eller på utbetalningen. Är detta verkligen lagligt?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag uppfattar det som att du undrar om det är lagligt att en styrelseledamot i ett aktiebolag behandlar fakturor som kommer från ett annat aktiebolag som personen själv äger.För att besvara den frågan går jag här under igenom vad aktiebolagslagen (ABL) säger om jäv för en styrelseledamot.Jäv för styrelseledamotEn styrelseledamot får inte handlägga en fråga som rör avtal mellan bolaget och en annan part, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. (8 kap. 23 § andra punkten ABL). I ditt fall verkar styrelseledamoten vara jävig. Om personen äger det andra bolaget måste personen också vara intresserad av att det går bra för det andra bolaget. Det intresset går direkt emot vad som är bra för bolaget som personen är styrelseledamot i.SammanfattningPersonens agerande verkar rätt tydligt uppfylla kriterierna för jäv i aktiebolagslagens mening. Att göra så som personen har gjort är därför inte lagligt.Vidare hjälp?Om du vill ha vidare hjälp i ditt ärende rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Uppsägning av bolagsavtal

2020-10-22 i Bolag
FRÅGA |Hejsan. Jag är delägare i ett Handelsbolag som jag vill lämna. Bolaget äger 1 hjullastare och 2 jordbrukstraktorer.Hur gör jag för att få betalt för min andel när de andra vägrar lösa ut mig.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett bolagsavtal kan slutas på både bestämd och obestämd tid. Jag kommer därför i mitt svar att redogöra för vad som gäller i såväl det fall att ni har ett bolagsavtal som är slutet på obestämd tid och det fall att ni har ett bolagsavtal som är slutet på bestämd tid. Du har rätt att säga upp ditt bolagsavtal Om ett bolagsavtal är slutet på obestämd tid kan du säga upp avtalet när som helst. Detta framgår av 2 kap. 24 § andra stycket lagen om handelsbolag och enkla bolag. Om inget annat framgår av avtalet kommer avtalet att anses vara slutet på obestämd tid. Detsamma gäller om det framgår av avtalet att det är slutet på obestämd tid. Ett avtal är även slutet på obestämd tid om avtalet först slöts på bestämd tid, och rörelsen fortsattes bedrivas efter avtalstidens utgång. Om bolagsavtalet innehåller ett villkor om en viss uppsägningstid så gäller detta villkor. Om ni har ett bolagsavtal som är slutet på bestämd tid kan du säga upp avtalet till avtalstidens utgång. Hur kan du gå vidare om de andra delägarna vägrar att acceptera din uppsägning? Om de andra delägarna i handelsbolaget vägrar att acceptera din uppsägning kan du välja att ansöka om stämning gentemot dem i tingsrätten. Innan du tar detta beslut kan det även vara bra att kontakta någon av våra jurister, kontaktuppgifter till dem hittar du här. Vänliga hälsningar,

Får du sälja aktier som du har ärvt?

2020-10-14 i Bolag
FRÅGA |Hej jag har fått ärva tre stycken LFS aktier som inte är börsnoterade som jag vill sälja kan jag det
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om aktier och aktiebolag finns bland annat i aktiebolagslagen (ABL). Aktier kan överlåtas frittAktier kan som utgångspunkt överlåtas fritt och därmed skulle du kunna sälja aktierna om du vill det (AB 4 kap. 7 §). Det finns dock en möjlighet att begränsa aktiers överlåtbarhet om ett förbehåll finns inskrivet i bolagsordningen.Förbehåll i bolagsordningenDessa typer av förbehåll är samtyckesförbehåll (ABL 4 kap. 8 §), förköpsförbehåll (ABL 4 kap. 18 §) eller hembudsförbehåll (ABL 4 kap. 27 §).Därmed måste du begära att få se bolagsordningen för det aktiebolag där du har fått ärva aktierna i och undersöka om det finns ett förbehåll för de aktier som du har fått ärva. De olika typerna av förbehåll hindrar dig dock inte att sälja aktierna, utan de begränsar kretsen som du kan sälja aktierna till. Samtyckesförbehållet innebär att du måste höra med aktiebolaget innan du säljer aktierna till en ny ägare. Förköpsförbehållet innebär att en annan aktieägare eller någon annan ska få möjlighet att köpa aktierna av dig först. Hembudsförbehållet innebär att en aktieägare eller någon annan ska ha rätt att köpa aktierna till den person som du har sålt aktierna till. Överlåtelseförbud Därutöver finns det en möjlighet att skriva in ett överlåtelseförbud i ett testamente eller arvskifteshandling, som innebär att du inte får sälja aktierna vidare (NJA 1990 s 18). Du bör därför även undersöka vad det står i testamentet om det finns ett sådant och även undersöka vad som står i arvskifteshandlingen, dvs det avtal som skrivs mellan delägarna i dödsboet om hur tillgångarna ska fördelas. SammanfattningUtgångspunkten är att du kan sälja aktierna om du vill detta. Däremot måste du undersöka vad som står i bolagsordningen för det aktiebolag som du äger aktierna i, eftersom det kan finnas ett förbehåll som begränsar din möjlighet att sälja aktierna. Därutöver bör du undersöka om det finns ett överlåtelseförbud i ett eventuellt testamente eller i arvskifteshandlingen.Med vänlig hälsning,

Köpa ut delägare i aktiebolag

2020-10-10 i Bolag
FRÅGA |Hej!Finns det möjlighet för två stycken delägare som äger 46 % vardera (totalt 92%) av ett aktiebolag att tillsammans köpa ut en delägare med mindre än 9%? Dvs utnyttja lagen nedan:"Det finns i lagen en speciell möjlighet att bli av med en delägare i ett aktiebolag. En delägare med mer än 90 % av aktierna har nämligen rätten att köpa ut en annan delägare. I detta fall är den uppköpta delägaren tvungen att gå med på affären. Det finns då särskilda regler för hur lösenbeloppet ska beräknas."Tack för hjälpen
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Som jag uppfattar det handlar din fråga om inlösen av minoritetsaktier enligt aktiebolagslagen (ABL). Här under går jag igenom vilka förutsättningarna för inlösen är samt vad som gäller i det specifika fallet du tar upp.Inlösen av minoritetsaktierOm en aktieägare har mer än 90 % av aktierna i ett aktiebolag har personen rätt att lösa in återstående aktier i bolaget. Det innebär att majoritetsaktieägaren har en rätt att köpa ut övriga aktier som finns i bolaget. Rättigheten är ömsesidig vilket betyder att majoritetsaktieägaren också är skyldig att köpa ut en minoritetsaktieägares aktier om minoritetsaktieägaren själv begär det. (22 kap. 1 § första stycket ABL).Det aktuella falletI situationen du beskriver är det inte möjligt för de två delägarna att köpa ut en annan delägare mot bakgrund av regeln i aktiebolagslagen. Det är nämligen bara när det är en enda aktieägare som själv innehar minst 90 % av aktierna i aktiebolaget som regeln blir tillämplig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,