Har styrelsesuppelanter samma rättigheter som styrelseledamöter?

2021-04-30 i Bolag
FRÅGA |HejMin son har ett aktiebolag som jag är styrelsesuppleant.Vårt bolag anlitar en bokföringsfirma att sköta bokföringen de utför även bokslutet.När jag ställde frågor om senaste bokslutet via email till bokföringsfirman fick jagsvar från dem att de lämnar inte ut uppgifter till mig eftersom jag "bara" ärstyrelsesuppleant.Är detta förenligt med lagen?
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar frågan så vill du veta om en styrelsesuppleant har samma rättigheter som en ordinarie styrelseledamot och om du har rätt att få uppgifterna. Svaret på detta hittar vi i aktiebolagslagen (ABL). Styrelsesuppleanters ställningI ett bolag med färre än tre styrelseledamöter ska det finnas minst en styrelsesuppleant (8 kap. 3 § 1 stycket ABL). Styrelsesuppleanter har som syfte att ersätta styrelseledamöter då de inte kan utföra sina uppdrag på grund av t,ex. sjukdom eller utlandsvistelse, dödsfall och förlust av behörighet. När en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot får denna som huvudregel samma rättigheter och skyldigheter som styrelseledamoten hade (8 kap. 3 § 2 stycket ABL). Innan en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot har denna alltså inte samma rättigheter. ArbetsordningStyrelsen i att publikt aktiebolag ska varje år fastställa en arbetsordning där det står hur arbetet ska fördelas mellan styrelseledamöter och i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete (8 kap. 46a § ABL). Detta är inte ett krav för privata aktiebolag men kan göras frivilligt. Beroende på om bolaget har en arbetsordning där det anges i vilken utsträckning en styrelsesuppleant ska delta i styrelsens arbete kan du ha rätt att begära ut uppgifterna. Aktieägares insynsrättI ett aktiebolag med högst tio aktieägare har aktieägarna insynsrätt. Detta innebär att aktieägare har rätt att få handlingar om bolagets verksamhet i den omfattning det behövs för att aktieägare skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat (7 kap. 36 § 1 stycket ABL). Om det kan ske utan oskälig kostnad och besvär ska styrelsen dessutom ge dig den hjälp som behövs för att du ska få uppgifterna (7 kap. 36 § 2 stycket ABL). Ovanstående gäller inte om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet (7 kap. 36 § 3 stycket ABL). Detta innebär att om du dessutom är aktieägare i bolaget och det finns färre än tio aktieägare har du insynsrätt enligt ovan i den mån du behöver det och det inte medför någon påtaglig risk för bolaget. SammanfattningHuvudregeln är att styrelsesuppleanter får samma rättigheter som styrelseledamöter först då de ersätter dessa. Det kan dock skrivas in i en arbetsordning i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete. Om du dessutom är aktieägare i bolaget och bolaget har högst tio aktieägare har du insynsrätt och kan ha rätt att ta del av uppgifterna. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Hembudsförbehållet - vilka har företrädesrätt?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Hej.Gäller hembudsförbehållet i bolagsordningen även om lösningsberättigade INTE är inskrivna i bolagsordningen?MvhBo
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Aktier kan som huvudregel förvärvas och överlåtas fritt enligt aktiebolagslagen (ABL) 4 kap 7 § såvida inte annat följer av lag eller förbehållen enligt 4 kap 8, 18 eller 27 §§. Hembudsförbehåll stadgas i ABL 4.27-36 och innebär att aktieägare eller annan som anges ska ha rätt att köpa tillbaka aktierna av en ny förvärvaren. När dessa har tackat nej så får den nya förvärvaren föras in i aktieboken, men inte innan dess. Av 4:27 ABL framgår att hembudsförbehållet ska tas in i bolagsordningen och av 4:28st1p3 framgår att det ska stå vilka som har denna rätt. Detta kan uppfyllas på olika sätt, t ex kan det stå att samtliga aktieägare i aktieboken har denna lösningsrätt. Svaret på din fråga är både ja och nej, det ska stå i bolagsordningen vilka som har lösningsrätten men det behöver inte stå något specifikt namn. Är personen inte en del av den krets som omfattas av hembudsförbehållet så har personen inte denna lösningsrätt och vise versa.Hoppas det var svar på din fråga!

När är man närstående

2021-04-08 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om när närståendekretsen inträder. Jag och min sambo driver ett AB tillsammans, vi äger aktierna 50/50. Vi är sambo utan gemensamma barn så för tillfället är vi inte närstående. Vi ska gifta oss innan vi ska lämna in deklarationerna, gör det då att vi blir närstående för perioden som årets deklaration avser, 2020? Vi vill kuna utnyttja huvudregeln och att den ena kan utnyttja den andras löneuttag, därav närståendekretsen. I vilken lagparagraf kan man läsa om dessa regler?
Oscar |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur och när din sambo blir närstående. Jag vill förbehålla mig att din fråga är en komplicerad skatterättslig fråga som kan få stora ekonomiska konsekvenser för dig själv och ditt företag. Jag skulle därmed främst vända mig till skatteverket för att få vägledning i frågan. Jag ska nu efter detta förbehåll besvara frågan efter bästa förmåga. Vad säger lagen om närståendeEnligt 16 a kap 3 § ABL anger att definitionen av närstående vad gällande Aktiebolagslagen (ABL) är densamma som i 1 kap 9 § årsredovisningslagen. Där står det (precis som du säger) att sambo endast är närstående när det finns gemensamma barn. Detta anges även i inkomstskattelagen 2 kap 22 §.Din sambo kommer att ingå i närståendekretsen efter giftermålet, som kommer ske år 2021. Deklarationen som du uppger gäller ditt företags ekonomiska förhållanden m.m. som rådde under år 2020. I och med att din sambo inte var inom närståendekretsen under 2020 får du inte uppge detta i deklarationen. I och med att din sambo dock återfinns i företaget som ägare kan hon utgöra närstående enligt 1 kap 9 § då hon kan uppfylla någon av dessa 3 kriterier:1: Själv eller gemensamt utövar ett bestämmande inflytande över företaget, eller2: annars har ett betydande inflytande över företaget, eller3: är styrelseledamot, VD eller innehar annan ledande befattning inom företaget. Om man utgör närståendekretsen I detta fall om man ingår i närståendekrets så utgår jag ifrån att du syftar på de så kallade 3:12-reglerna när du säger huvudreglerna. Det är 56-57 kap Inkomstskattelagen som reglerar detta. Där anges det (främst i kap 57) hur gränsbelopp (belopp som kommer beskattas som kapital eller lön) räknas ut m.m. I och med att jag inte har några siffor kring detta så kan dock inte ge er någon exakt siffra, utan jag kan endast sägas att i beräkning av gränsbelopp räknas närståendes löneuttag in. Om detta inte är dem du menar, så återfinns det regler kring uttag av lön av familjemedlemmar i 60 kap 12 § Inkomstskattelagen. Där anges i vilken mål make har rätt att ta ut lön och hur stor del av make/makas lön ska få tas ut av båda parterna. Hoppas att det var svar på din fråga!

Överlåtelse av onoterade aktier - Går det att framtvinga en försäljning?

2021-04-05 i Bolag
FRÅGA |HejStäller en fråga angående min far 74 år och farbror 75 år som har haft bilfirma med lika del i ägande tillsammans i över 50år. Min far vill lägga av ( har han velat göra i många år ) och hans bror låtsar att även han vill detta men i själva verket motarbetar detta för att hans son jobbar i företaget. Sonen har fått frågan om han vill köpa ut min far men han säger att han inte är intresserad. Med andra ord så återstår bara en försäljning men där blir han motarbetad av brodern samt hans familj. Jag har tagit upp detta med min kusin ( sonen ) att fassan inte vill hålla på längre MEN han menar på att min far kan sluta jobba om han vill men man behöver ju inte stänga ner firman.Jag menar på att min far skall inte behöva tvingas ha sina pengar låsta i företaget om han inte vill fortsätta men blir som sagt motarbetad på alla punkter när man talar om utköp försäljning mm.Min fråga är finns det något sätt att tvinga fram antingen en försäljning eller att dom köper ut honom så han äntligen kan få njuta av pensionärslivet.Farbrodern och hans fru samt son jobbar i firman och styr och ställer mot min far som är ensam och han orkar inte ta diskutionerna med om för han får det surt i efterhand så han orkar/vill inte ta tag i det därav drar det bara ut.Kan han inte tvinga fram utköp eller försäljning är det möjligt att han skriver någon form av kontrakt där han skriver över äganderätten på mig men har rätt till tillgångarna ?Som sista utväg så får jag ta fajten med dom.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din pappa äger en bilfirma tillsammans med sin bror, det vill säga din farbror, och ägarandelarna är lika stora. Såvitt jag förstår önskar din pappa avyttra sin andel, ett besked som dock inte har mottagits särskilt väl av övriga i släkten. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och huruvida han kan framtvinga en försäljning. Utifrån din ärendebeskrivning går det inte att avgöra i vilken associationsform rörelsen bedrivs, men utgångspunkten i den fortsatta framställningen kommer bli att det rör sig om ett aktiebolag och av uppenbara skäl ett onoterat sådant. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är aktiebolagslagen (ABL).Givet ägarstrukturen i bolaget lyder det korta svaret på din första delfråga att det inte är möjligt att framtvinga en försäljning, vilket ska utvecklas nedan. Däremot står det din pappa fritt att, i enlighet med principen om aktiers fria överlåtbarhet (4 kap. 7 § 1 st. ABL), sälja sina aktier till vem han vill varför svaret på din andra delfråga blir att det är fullt möjligt att överlåta ägarandelen till dig. Det ska emellertid noteras att inkråmet, det vill säga tillgångarna i bolaget, inte är knutna direkt till innehavet av aktierna (jfr 4 kap. 1 § ABL). Ett aktiebolag är en egen juridisk person varför tillgångarna formellt ägs av bolaget och inte av delägarna personligen. Om din pappa överlåter sitt innehav till dig är det du som sedan har rätt till utdelning i bolaget. Inte din pappa. Därför kan denne inte heller "ha rätt till tillgångarna" såsom du beskriver det ovan. Men för det fall du skulle inträda som ägare i bolaget finns det naturligtvis ingenting som hindrar dig från att i gåva skänka vidare all erhållen utdelning till din pappa. När det gäller din första delfråga kan följande anföras i ett något mer utvecklat resonemang. Avtalsfriheten är tämligen långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det förvisso föreligga en kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott kan i regel inte civilrättsligt genomdrivas i domstol (pactum turpe). Men i mångt och mycket är det parterna själva som dikterar villkoren för ett avtal och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas. Följaktligen går det i regel inte att tvinga någon att ingå ett avtal. I aktiebolagslagen finns dock regler om tvångsinlösen av aktier. Där sägs att en aktieägare som innehar mer än 90 % av aktierna i ett aktiebolag (majoritetsägaren) har rätt att av övriga aktieägare i bolaget lösa in återstående aktier och den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren (22 kap. 1 § 1 st. ABL). I klartext innebär detta att om din farbror hade ägt mer än 90 % av bilfirman hade din pappa kunnat framtvinga en försäljning och således begärt att din farbror skulle lösa ut honom, eller rättare sagt lösa in hans aktier. I det här sammanhanget ska det även framhållas att det är förbjudet för onoterade aktiebolag att förvärva egna aktier (19 kap. 4 § ABL). Ett upplägg enligt vilket firman, genom en minskning av förmögenhetsmassan, hade löst ut din pappa är alltså inte heller möjligt att genomföra.Avseende din andra delfråga om äganderätten till din pappas andel i bolaget kan övergå till dig gäller följande. Mot bakgrund av den ovan nämnda principen om aktiers fria överlåtbarhet är detta, som tidigare påpekats, fullt möjligt. Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika vis skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att avyttra aktier. Men märk väl att bolagsordningen kan uppställa vissa hinder som i praktiken leder till inskränkning av den fria överlåtbarheten, vilka följer enligt nedan.Samtyckesförbehåll - Ett sådant får upptas i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en eller flera aktier endast får överlåtas med bolagets samtycke (4 kap. 8 § ABL). Det ska också framgå av förbehållet om det är styrelsen eller bolagsstämman som ska pröva frågan (4 kap. 9 § 1 st. 1 p ABL).Förköpsförbehåll - Ett sådant får tas in i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär en aktieägare eller annan viss utpekad person först ska erbjudas att få köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (4 kap. 18 § ABL).Hembudsförbehåll - Tas också upp i bolagsordningen och innebär mycket förenklat att trots att en äganderättsövergång har skett åläggs förvärvaren av aktierna att efterhöra om det finns någon annan (i regel annan befintlig aktieägare) som vill lösa in aktierna till det pris som har erlagts (4 kap. 27 § ABL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningDet finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att det i bilfirmans bolagsordning har tagits in något eller några av de ovan nämnda förbehållen. Min uppfattning är att din pappa inte kan framtvinga ett förvärv av hans andel i bolaget, men att det samtidigt står honom fritt att godtyckligt sälja innehavet till vem han vill, vilket självfallet även innefattar personer utanför släkten.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur fungerar en hembudsklausul?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Jag och en annan delägare vill sälja våra 10 respektive 25 procent av ett aktiebolag med totalt fyra delägare. Vårt aktieägaravtal säger att hembud gäller innan vi får sälja till tredje man. I avtalet finns värderingsregler som gäller om vi inte kommer överens om priset vid hembud, men de reglerna ger ett lågt pris. Kan vi erbjuda de övriga delägarna att köpa våra aktier utan att det räknas som hembud och riskerar att utlösa värderingsreglerna om vi inte kommer överens om priset? Och om det skulle räknas som hembud, har vi då rätt att dra tillbaka erbjudandet om vi inte kommer överens om priset.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din affärspartner vill sälja era andelar i det bolag ni tillsammans med två delägare till äger. Utöver det förstår jag det som att ni vill undvika att behöva använda värderingsreglerna i den hembudsklausul som finns reglerad i er bolagsordning och undrar hur ni då kan gå tillväga. Om jag har missförstått något så kan du klargöra det under det uppföljande samtalet som du har bokat in.Tillämplig lagstiftning för frågan:Aktiebolagslagen (ABL).Svar:En hembudsklausul aktualiseras först efter att aktierna har bytt ägare, därav kan ni förhandla direkt med de övriga ägarna utan att riskera att värderingsreglerna i hembudsklausulen aktualiseras för ett eventuellt köp direkt mellan er.RättsutredningVad innebär en hembudsklausul som regleras i 4:27-36 §§ Aktiebolagslagen?En hembudsklausul hindrar dig aldrig från att sälja dina aktier till valfri person, utan klausulens innebär att om du säljer aktierna till tredjeman (någon annan än de personer som har rätt till "hembudet") så har de personerna rätt att lösa aktierna av den personen du sålt aktierna till. Det är viktigt att veta att en hembudsklausul måste vara intagen i er bolagsordning för att den skall vara giltig, finns den inte intagen i bolagsordningen gäller den således inte (4:27 ABL).Hädanefter i mitt svar kommer jag att kalla de som har rätt att återköpa aktierna efter att en försäljning till tredje man har skett för de lösningsberättigade.För att göra det tydligare så kan vi säga att det i eran hembudsklausul står att ni som äger bolaget är de som är lösningsberättigade. Då innebär det att om du och din affärspartner säljer era aktier till andra personer än de övriga ägarna så har de övriga ägarna rätt att återköpa aktierna av de personerna ni sålt dem till, de kan dock välja att avstå denna rätt. På så vis är ni inte hindrade att sälja aktierna, utan hembudsklausulen ställer enbart krav på att den som köper aktierna anmäler detta till eran styrelse och erbjuder de övriga ägarna (enligt mitt exempel) att återköpa aktierna av dem (4:30 ABL).I mitt exempel ovan har jag utgått ifrån att det är de övriga ägarna som är de lösningsberättigade, men ni kan ha reglerat det annorlunda. Därav är det viktigt att läsa hembudsklausulen noga för att se vilka personer det faktiskt är som är lösningsberättigade, då det alltså skall framgå av hembudsklausulen vilka som innehar den rättigheten (4:28 ABL).Hembudsklausul eller förköpsförbehåll?Hembusklausulen skall inte förväxlas med ett förköpsförbehåll då det är två olika saker. Ett förköpsförbehåll innebär istället att ni inte får sälja aktierna till vem ni vill, utan då måste ni först erbjuda den som har förköpsrätt att köpa aktierna, sedan får ni erbjuda vem ni vill att köpa dem. Detta regleras istället i 4:18-26 ABL.Därav är det viktigt att vara säker på om det är en hembudsklausul eller ett förköpsförbehåll ni har, då det fungerar på två helt olika sätt. Om du är osäker så titta på formuleringen och försök se om det står att ni redan innan försäljningen skall erbjuda en eller flera bestämda personer att köpa aktierna, eller om det är formulerat som att en eller flera bestämda personer har rätt att återköpa aktier som har köpts av tredje man. Värderingsreglerna i hembudsklausulenI en hembudsklausul skall det framgå vad villkoren skall vara för att återköpa aktierna (4:28 1 st p.4), klausulen behöver dock inte innehålla uppgifter om priset för aktierna (4:28 2 st), i ert fall har ni dock valt att införa värderingsregler för aktierna vid det fall tredjeman och den/de lösningsberättigade inte kommer överens om återköpspriset.Det viktiga att förstå i detta är att dessa värderingsregler aktualiseras först när den lösningsberättigade vill utnyttja sin lösningsrätt gentemot den eller de personer som köpt aktierna av dig/er. Däremot kan det självklart påverka vad tredjeman är villig att betala för aktierna till er, eftersom köparen riskerar att behöva sälja tillbaka aktierna till de lösningsberättigade enligt de värderingsreglerna om de inte lyckas komma överens om ett annat pris. Men dessa värderingsregler gäller alltså enbart återköpssituationen.Jämkningsregeln för hembud i 4:34 ABLOm man har reglerat värderingen av aktierna i hembudsklausulen och denna värdering avviker stort från marknadsvärdet på aktierna så kan det finnas möjlighet att jämka. Bestämmelsen handlar i stort om att ifall någon får en otillbörlig fördel eller nackdel av regleringen i hembudsklausulens värderingsregler så kan regleringen jämkas.Så om en situation uppstår där aktierna skall återköpas och tredjeman och de/den lösningsberättigade inte kommer överens om priset så kan de/den lösningsberättigade väcka talan vid domstol (4:33 ABL) och där kan båda parter yrka på jämkning om de vill (4:34 ABL).Kan ni erbjuda de övriga delägarna att köpa aktierna utan att riskera att behöva sälja enligt värderingsreglerna i hembudsklausulen?Som jag beskrivit tidigare i mitt svar så aktualiseras hembudsklausulen först om ni har sålt aktierna till tredjeman och de lösningsberättigade vill återköpa aktierna av tredjeman. Om ni vill sälja till de övriga delägarna kan ni erbjuda dem att köpa aktierna utan att hembudsklausulen aktualiseras. För om det är så (vilket jag förstår det som på din fråga) att det är delägarna som innehar lösningsrätten enligt hembudsklausulen, så aktualiseras den bara ifall ni först säljer aktierna till någon annan.Om dem köper aktierna direkt av er så är det inget återköp och inget hembud, varav värderingsreglerna i hembudsklausulen inte kan aktualiseras i ett köp direkt mellan er. Därav kan ni förhandla med de övriga delägarna utan att riskera att tvingas tillämpa värderingsreglerna i hembudsklausulen, eftersom att ett hembud gäller först efter att aktierna har bytt ägare!Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det återstår några frågetecken så går vi igenom dem under ditt uppföljande telefonsamtal som du har bokat. Jag kommer att ringa dig på måndagen den 3 maj klockan 15:00, ifall tiden inte fungerar för dig eller om du undrar över något annat kan du nå mig på elin.englund@lawline.se!Med vänliga hälsningar,

Kan ett aktiebolag överlåta en fastighet till en aktieägare i gåva alternativt genom en riktad underprisförsäljning?

2021-04-18 i Bolag
FRÅGA |Hej igen! Jag ställde den här frågan igår. Men jag vill ha snabbare svar så jag betalar 950 kr så svaret kommer snabbare.. Jag äger ett aktiebolag (100 %). Ftg köpte en fastighet i grannbyn för typ 20 år sedan. På inrådan av en man på skattemyndigheten omvandlades fastigheten till industrifastighet. Nu vill jag överlåta fastigheten till mig privat eller min enskilda firma. Frågan är bl.a 1. Kan jag överlåta fastigheten som gåva? 2. Betala 85% av tax.-värdet (124000kr). Måste företaget betala moms på försäljningspriset?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett bolag och är såvitt jag förstår ensam aktieägare. På tillgångssidan finns en fastighet vilken du har för avsikt att överlåta till dig själv och då antingen som en gåva eller genom en avyttring till underpris. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Inkomstskattelagen (IL).Aktiebolagslagen (ABL).Mervärdesskattelagen (ML).Din första fråga har såväl en civilrättslig (aktiebolagsrättslig) sida som en skatterättsliga sådan varför båda aspekterna kommer att behandlas i det följande och i skilda delar.Den civilrättsliga aspekten, vad gäller?Inledningsvis ska framhållas att den tilltänkta överlåtelsen är att betrakta som en värdeöverföring i ABL:s mening, vilken är en gemensam beteckning för transaktioner som medför att bolagets förmögenhet minskar och då inte sällan genom utdelning till aktieägarna. I 17 kap. 1 § 1 st. 1 och 4 p. ABL sägs att med värdeöverföring avses vinstutdelning och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En värdeöverföring från bolaget får endast ske under vissa i lag angivna situationer och för att den ska vara giltig och inte rendera i en återbäringsplikt för mottagaren måste två regelkomplex iakttas, jfr 17 kap. 6 § ABL. Först måste överlåtelsen vara förenlig med reglerna i 17 kap. 2 § ABL, vilka i mångt och mycket syftar till att skydda aktieägarkollektivet. Detta torde dock inte vålla några större problem i det här fallet eftersom du är ensam ägare i bolaget, det sistnämnda lagrummet (lagparagrafen) kan nämligen åsidosättas om samtliga aktieägare är överens. Utöver ovanstående måste borgenärsskyddsreglerna i 17 kap. 3 § ABL beaktas, vars syfte är att erbjuda just borgenärerna ett erforderligt skydd (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Där uttalas att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med hänsyn till de eventuella ändringar i det egna kapitalet som har skett efter balansdagen. Annorlunda uttryckt får inte överlåtelsen av fastigheten medföra att bolaget inte har täckning för det bundna egna kapitalet, det vill säga, det måste finnas fritt eget kapital som täcker egendomens bokförda värde minskat med eventuellt tillfört vederlag, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1995 s. 742. Slutligen krävs också att överlåtelsen framstår som försvarlig med hänsyn till omständigheterna, typiskt sett de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet (17 kap. 3 § 2 st. 1 p. ABL). Sammanfattningsvis har jag svårt att avgöra om ditt bolag på aktiebolagsrättslig grund kan skänka fastigheten till dig eftersom detta är helt avhängigt ditt bolags finansiella ställning. Det är således balansräkningen som styr vad och hur mycket som är möjligt att dela ut till aktieägarna.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Den skatterättsliga aspekten, vad gäller?Utifrån ett scenario där fastigheten vederlagsfritt övergår till dig kan följande anföras. Skatterättslig anses en utdelning föreligga vid en förmögenhetsöverföring från aktiebolaget till en aktieägare. I skatterättsliga sammanhang används termen förmögenhetsöverföring, men den har samma innebörd som värdeöverföring enligt ABL. Det betyder att en förmögenhetsöverföring existerar så fort ett värde förs mellan bolaget och en enskild aktieägare. Transaktionen blir då att betrakta som en utdelning, vilken utgör en beskattningsbar kapitalinkomst som ska tas upp av aktieägaren i inkomstslaget kapital, 41 kap. 1 § 1 st. och 42 kap. 1 § 1 st. IL, och skattskyldigheten inträder sedan det beskattningsår inkomsten kan disponeras, 41 kap. 8 § 1 st. IL. Det ovan sagda innebär att den inplanerade överlåtelsen kommer beskattas hos dig som en utdelning.Vidare kommer bolaget att uttagsbeskattas enlighet med bestämmelserna i 22 kap. IL eftersom någon marknadsmässig ersättning inte kommer att lämnas vid tidpunkten för överlåtelsen, varken i gåvofallet eller i samband med en underprisförsäljning. När ett aktiebolag överlåter en tillgång utan ersättning eller där ersättningen understiger marknadsvärdet utan att det är affärsmässigt motiverat föreligger ett uttag, 3 §. Ett sådant uttag ska behandlas som om en avyttring skett mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, 7 §. Det sistnämnda innebär att den fiktiva kapitalvinsten som uppstår när fastigheten övergår till dig kommer att inkomstbeskattas hos bolaget och ska tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, 13 kap. 1 § 1 st. och 15 kap. 1 § 1 st. IL. Om du istället skulle betala ett pris som understiger marknadsvärdet gäller fortfarande det ovan anförda och 22 kap. 7 § IL kommer alltjämt att tillämpas. Mellanskillnaden får inte bara skattekonsekvenser för bolaget utan även för dig som aktieägare eftersom denna kommer att ses som en förtäckt utdelning.Slutligen och som svar på din sista fråga gäller att från skatteplikt enligt ML, det vill säga från mervärdesskatt (moms), undantas omsättning av fastigheter, vilket framgår av 3 kap. 2 § 1 st. ML, dock med de begränsningar som följer av 3 §, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att någon begränsning skulle kunna åberopas här varför överlåtelsen av fastigheten inte torde utgöra någon momspliktig försäljning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en skatterättslig byrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Aktieägare ansvarig för bolaget skulder

2021-04-06 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag äger 8% i aktier på ett företag som jag fick som gåva. Om företaget begår ett skattebrott eller blir på något sätt skuldsatt. Hur påverkar detta mig?
Oscar |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Att äga aktier innebär att du äger en del av aktiebolaget. I och med ägandet av aktierna får du ett visst inflytande i bolaget. Du kan bland annat få ta del av eventuella vinster som bolag gör och ha rösträtt i bolagsstämman.Vad säger lagenSom huvudregel har du som aktieägare inget personligt ansvar för aktiebolagets skulder (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Emellertid finns flera undantag. Ett undantag avser den situationen då en aktieägare med vetskap om att bolaget är skyldigt att träda i likvidation, deltar i beslut om att fortsätta bolagets verksamhet (1 kap. 3 § 2 st. och 25 kap. 19 §). I ett sådant läge svarar aktieägaren solidariskt för vissa av bolagets förpliktelser.Ett annat undantag från huvudregeln är en aktieägares eventuella skadeståndsskyldighet, enligt 29 kap., som orsakats av att aktieägaren vållat bolagets fordringsägare skada genom att överträda aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.Vad innebär detta för dig Detta innebär att utgångspunkten att du som aktieägare inte är ansvarig för bolaget skulder, aktioner m.m. Dock om bolaget går så dåligt att bolaget måste träda in i likvidation, men fortsätter att bedriva verksamheten, så blir alla aktieägare solidariskt skyldiga för bolagets skulder. Detta innebär att om en majoritet av aktieägarna röstar för att bedriva verksamheten (men du inte röster eller röstar emot förslaget) när likvidation enligt lag krävs, så kan du bli ansvarig för bolagets skulder. Detta är dock ovanligt och utgångspunkten (samt det troligaste) är att du inte är ansvarig för skulder över huvudtaget. Hoppas att det var svar på din fråga!

Ge anställd delägarskap gratis

2021-04-03 i Bolag
FRÅGA |Driver ett bolag där vi är två stycken delägare (50% var). Vi vill ge en anställd 5% delägarskap gratis då denna personen i stort sätt gör så att företaget går runt. Omsättningen är ca 10 miljoner kr och företaget går med vinst. Hur gör vi detta på bästa sätt?
Adam Winqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga, det finns inget givet svar på vilket sätt som är "bäst" så jag kommer ge er några alternativ som ni kan välja mellan beroende på vad ni prioriterar.Eftersom ni vill ge personen delägarskap gratis är den enda möjligheten att ge bort några av era egna aktier. Ett närliggande alternativ är nyemission, vilket ger er större frihet att reglera personens rättigheter i bolaget. Dock kan man inte göra en gratis nyemission utan personen måste betala minst kvotvärdet för varje aktie denne får, där kvotvärdet är aktiekapitalet delat på antalet aktier innan nyemission (ABL 1:6 & 13:4 3st). Jag beskriver nyemission kort nedan ifall ni skulle vara intresserade av det. Ger ni bort aktierna får personen de rättigheter som följde med era aktier, t.ex rösträtt för varje aktie och eventuell utdelning (ABL 4:1). Detta kan i viss mån regleras genom ett aktieägaravtal där ni villkorar gåvan. Till exempel kan ni skriva ett avtal som innebär att personen måste ge tillbaka aktierna till er ifall denne slutar eller att personen inte ska rösta på bolagsstämman. Ett sådant avtal är inte bindande mot bolaget utan endast mellan er. Detta innebär att om avtalet inte följs så kan inte bolaget rikta något anspråk mot personen utan ni som privatpersoner kan endast begära skadestånd. Eftersom det ibland är svårt att konstatera någon skada kan det vara bra att inkludera en vitesklausul i aktieägaravtalet, t.ex "följs inte avtalet ska skadestånd utgå, kan inte skadan fastställas ska ett vite på X kr utgå". Ni bör dock vara medvetna om att gåvan kan vara skattepliktig som inkomst för mottagaren. Vi har förvisso ingen gåvoskatt i Sverige men det finns en risk att gåvan ses som ersättning för arbete istället, eftersom personen är anställd i bolaget (IL 8:2 och 11:1). Med tanke på att ni verkar vilja ge aktierna på grund av dennes insatser i bolaget lär det ses som ersättning för arbete och därmed vara skattepliktigt (jfr Skatterättsnämndens avgörande 96-19/D). För att genomföra gåvan kontaktar ni den bank där aktierna finns och ber dem göra en överföring till personen. Ofta har olika banker olika tillvägagångssätt men de bör kunna hjälpa er med det specifika. Ger ni lika många aktier var kommer personen ha 5% delägande och ni kommer ha 47.5% var. Exakt hur många aktier ni ska ge bort är inget jag kan räkna ut utan att veta hur många aktier som finns i bolaget. Något ni bör fundera över är ifall ni vill föra in ett förköps eller hembudsförbehåll i bolagsordningen. Ett förköpsförbehåll innebär att om personen vill sälja/ge bort sina aktier måste denne rikta erbjudandet till någon av er först (ABL 4:18). Ett hembudsförbehåll innebär att om aktierna övergår till någon annan genom t.ex försäljning, arv eller gåva så har ni en rätt att lösa in dem (ABL 4:27) I båda fallen kan ni reglera priset/lösensumman med hyfsat stor frihet. Notera dock att ett sådant förbehåll blir bindande även för er eftersom ni endast har ett aktieslag i bolaget. I princip samma resultat kan uppnås genom ett aktieägaravtal men ett sådant är som sagt inte bindande gentemot bolaget utan bara er emellan. Kort om nyemission Ett annat sätt att ge personen delägarskap är att göra en riktad nyemission. Detta är lite krångligare men ger er mer frihet att reglera personens rättigheter i bolaget. Genom att göra en riktat nyemission kan ni nämligen begränsa rättigheterna kopplade till aktierna, t.ex rätt till utdelning eller rösträtt. Till skillnad från ett aktieägaravtal är detta bindande gentemot bolaget. Detta kräver att ni gör en ändring i bolagsordningen där ni skriver in vilka skillnader ni vill ska finnas mellan aktierna (ABL 4:2-3). Notera att ni måste skriva hur många av denna nya aktiesort som ska finnas samt reglera om/hur de har företrädesrätt vid bl.a senare nyemissioner (ABL 4:3). Att göra en nyemission är krångligt och har många steg. Eftersom ni ville ge bort aktierna gratis beskriver jag därför inte i detalj hur ni går tillväga. Om ni vill göra en nyemission rekommenderar jag att ni anlitar en jurist just för att det är mycket som måste gå rätt till. sammanfattning Ni kan ge bort aktierna till personen genom att kontakta er bank. Detta kommer förmodligen ses som ersättning för arbete dock och därmed innebära inkomstskatt för personen. Vill ni reglera personens rättigheter som delägare görs detta enklast genom ett aktieägaravtal men det binder inte bolaget utan kan bara ge er rätt till skadestånd ifall avtalet inte följs. Ett alternativ till gåva är nyemission. I en sådan kan ni reglera personens rättigheter i bolaget på ett sätt som är bindande gentemot bolaget. Detta är dock mycket krångligare och kan inte ske gratis.Jag hoppas ni fått svar på er fråga! Ni är varmt välkomna att ställa fler frågor till oss på Lawline.