Aktieägares rättigheter och skyldigheter

2019-03-15 i Bolag
FRÅGA |Hej vilket ansvar har en huvudägare som äger ca 18% och som aldrig deltar i bolagstämman och inte heller lämnat fullmakt. Har då inte denne huvudägare förbrukat sin ägarrätt eller hur ska man hantera detta?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad har en aktieägare för rättigheter?En aktieägare har många rättigheter, till exempel rätt till utdelning, information om företag, möjlighet att sälja sina aktier och att delta samt rösta vid bolagstämma. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagstämma, 7 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL). I ett så kallat kupongbolag har alla aktieägare som är införda i aktieboken rätt att delta i bolagsstämma (7 kap. 2 § ABL). Kupongbolag innebär att det är styrelsen som ansvarar för aktieboken och de allra flesta aktiebolag i Sverige är kupongbolag. Skulle bolaget vara ett avstämningsbolag gäller att den som är inskriven i en utskrift/utdrag senast dagen före stämman har rätt att delta. Avstämningsbolag innebär att aktierna är registrerade i ett register hos en värdepappersförvaltare (nu för tiden Euroclear). Jag tolkar din fråga som att "huvudägaren" är registrerad. Det innebär att denna har rätt att rösta för samtliga sina aktier (7 kap. 8 § ABL). Vad har en aktieägare för skyldigheter?En aktieägare har väldigt få skyldigheter. Det är helt okej att köpa aktier och sedan inte delta i bolagstämman. Oavsett hur många aktier man köpt. Detta kan förklaras med att det hade varit väldigt betungande för personer som äger aktier i väldigt många olika bolag att behöva delta i alla bolagsstämmor. Man behöver inte vara med och besluta bara för att man har rätt till det. Kan man "förverka" sina rättigheter som aktieägare? Efter min bedömning är svaret på denna fråga att man inte kan förverka sina rättigheter som aktieägare. Det är accepterat att vara en så kallad passiv delägare (inte delta på stämmor) och ändå ha samma rättigheter som alla andra. Konsekvensen av att inte delta blir att man inte får vara med och fatta viktiga beslut om bolaget.

Ansvar vid aktiebolag

2019-03-06 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag är delägare i ett aktiebolag med fördelningen 70/30 och jag står bakom 30%. Jag sitter som vice VD och i styrelsen. Företaget är nu inne i en svacka med skulder och vi har hamnat hos fogden. Även skatteverket har dragit öronen åt sig och vill eventuellt dra in vår F-skatt. I brevet från skatteverket stod det även att vi som privatpersoner kan bli betalningsskyldiga som privatpersoner. Hur drabbar det mig som äger 30%?
Filip Braun |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline!Om jag förstår din fråga rätt, så är frågan hur ditt innehav på 30% kan drabba dig personligt, dvs om du kan bli personligt betalningsskyldig för ditt innehav, mitt svar kommer därmed utgå ifrån det.Aktiebolag regleras i Aktiebolagslagen (ABL). Huvudregeln är enligt 1 kap. 3 § ABL, att man inte kan bli personligt betalningsskyldig när bolaget går dåligt. Det återfinns dock vissa undantag, som kan göra så att du kan bli personligt betalningsskyldig, jag kommer därför att ställa upp dessa undantag nedanför.TvångslikvidationSom du säkert är medveten om måste ett aktiebolag ha ett kapital som uppgår till minst 50 000 kr, 1 kap. 4 § ABL. När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital, understiger hälften av det registrerade kapitalet, måste styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning och låta en revisor granska denna, enligt 25 kap. 13 § ABL. Visar denna kontrollbalansräkning att det är som så att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade kapitalet, måste stämman besluta om att antingen likvidera bolaget, eller fortsätta bedriva verksamhet. Om styrelsen således inte uppfyller de krav som ovan har framförts, kan styrelsen bli personligt betalningsansvarig för de förpliktelser som har uppkommit efter det att styrelsen borde ha upprättat kontrollbalansräkningen, 25 kap. 18 § ABL. SkatteförfarandetEnligt 59 kap. 13 § skatteförfarandelagen kan företrädare för ett bolag bli personligt betalningsansvarig för de fall då företrädaren har förfarit grovt oaktsamt eller uppsåtligt. Notera att det krävs mycket för att man ska anses ha förfarit grovt oaktsamt.VärdeöverföringVissa värdeöverföringar enligt 17 kap. ABL, som påverkar på bolagets egna kapital, kan göra så att en företrädare bli personligt betalningskyldig. Detta ska dock vara överföringar av extraordinär sort, så som att överföra bolagets egna kapital till familj till exempel.SammanfattningsvisJag skulle personligen rekommendera er att upprätta en kontrollbalansräkning eftersom att ni har skulder. Uppfyller ni därmed att göra det, och sedan beslutar om att likvidera, så kan du inte bli personligt betalningsskyldig. Med vänlig hälsning,

Utdelning av ett aktiebolag.

2019-02-27 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag äger 50% av ett företag och från inte reda på utdelningen revisorn svarar inte på mina mejl.Vad kan jag göra åt saken och om jag skulle vilja sälja min andel av aktierna i bolaget hur ska jag gå till väga?Tips på vad jag ska göra?
Jakob Westling |Hej!Tack för att du valde Lawline med din fråga! Som jag tolkar din fråga rätt så har du funderingar över din rätt till utdelning samt hur försäljning av aktier går till.Då denna fråga handlar om aktiebolag är lagen som tillämpas ABL.Din första fråga handlar om utdelning. Reglerna om utdelning finner vi främst i 17:e kapitlet och 18:e kapitlet ABL.Aktiebolagslagens regelverk finns framförallt för att skydda aktieägare och personer som lånat pengar till bolaget. Det finns av den anledningen en massa olika typer av skydd för dessa typer av personer.Ett av dom skydden hittar vi i 17:e kapitlet, som föreskriver regler för när pengar (värde) får överföras från bolaget. Enligt 17:2 ABL så får endast vinstutdelning ske enligt denna lag. Hur vinstutdelning får ske styrs av 18:e kapitlet. Enligt 18:1 ABL ska stämman bestämma att utdelning ska ske. Det är alltså forumet du som aktieägare har inflytande över. Styrelsen ska då uppställa ett förslag om hur stor vinstutdelningen ska bli. Du som aktieägare kommer kan inte rösta för en större vinstutdelning än den styrelsen har föreslagit. 18:2 ABL. Styrelsen ska senare skicka ut förslaget minst två veckor innan bolagsstämman där beslutet ska tas. 18:7 ABL.Du med 50% äganderätt kan kalla en bolagsstämma för ett specifikt ärende enligt 7:13 ABL.Där kan du då kräva att frågan om utdelning röstas om. Angående din andra fråga så är huvudregeln att alla aktier kan överlåtas och förvärvas fritt, 4:7 ABL. Dock kan det finnas klausuler i bolagsordningen som samtyckesförbehåll, vilket innebär att en behöver bolagets samtycke för att få överlåta en aktie 4:8 ABL.Detta står i ditt specifika bolags bolagsordning och är inte något som jag kan svara på här. Hoppas det besvarade din fråga!

Enskild aktieägares möjlighet att väcka talan mot olovlig värdeöverföring

2019-02-09 i Bolag
FRÅGA |Hej! Vad kan en enskild aktieägare göra om en förtäckt värdeöverföring har skett utan hans samtycke?
Fredrik Lindén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en värdeöverföring ska vara tillåten krävs att den inte sker i strid med kapitalskyddsreglerna som finns i sjuttonde kapitlet i aktiebolagslagen (ABL). Den s.k. beloppsspärren innebär att det efter värdeöverföringen måste finnas täckning för bolagets bundna egna kapital. Enligt försiktighetsregeln får en värdeöverföring, oavsett resultatet vid prövningen enligt beloppsspärren inte ske om den inte är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om en värdeöverföring sker i strid med någon av kapitalskyddsreglerna, d.v.s. beloppsspärren eller försiktighetsregeln är den olovlig och mottagaren ska återbära vad han eller hon har uppburit om bolaget visar att han eller hon insåg eller bort inse att värdeöverföringen var olovlig (17 kap. 6 § 1 st. ABL). Bevisbördan ligger hos bolaget och det ankommer alltså på bolaget att väcka talan om återbäringsskyldighet. Aktieägare saknar rätt att väcka talan om återbäringsskyldighet vid olovlig värdeöverföring. Om den olovliga värdeöverföringen kommit till stånd genom bolagsstämmobeslut och den strider mot minioritetsskyddsregler i aktiebolagslagen kan en ensam aktieägare dock väcka s.k. klandertalan mot bolagsstämmobeslutet (7 kap. 50 § ABL).Hoppas att du fick svar på din fråga.

Fråga om överlåtelse av aktiebolag. Vad ska man tänka på, och vad gäller om det finns skulder?

2019-03-09 i Bolag
FRÅGA |Hej!om man är två i aktiebolag och den andra aktieägaren vill ta över bolaget men har skulder som leasing av maskineroch checkkredit som vi stårsom borgenär och om han inte skulle kunna ta över alla skulder hur gör man då?tack i förhand!
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom det är ett aktiebolag blir Aktiebolagslagen tillämplig, se Aktiebolagslagen 1 kap 1 § (här). Jag tolkar din fråga som att det är ett aktiebolag med enbart två delägare, alternativt att det finns fler som äger aktier men att de två personerna äger majoriteten. Jag drar hursomhelst slutsatsen att det rör sig om ett fåmansaktiebolag. Det framgår dock inte av din fråga hur stor andel respektive delägare äger i bolaget. Du skriver att den ene av aktieägarna vill ta över bolaget. Jag förmodar att detta kommer ske genom att den ene aktieägaren säljer sina aktier till den andre. Eftersom jag inte vet hur aktiebolagets avtal ser ut i det här fallet, och då det inte framgår hur bolagets ekonomi ser ut, eller hur stora eventuella skulder är, blir det svårt att ge ett svar på hur det blir i just ditt fall. Det framgår inte heller vilka som är medlemmar i aktiebolagets styrelse. Jag kommer därför att gå igenom vad man bör tänka på vid överlåtelse av aktier alternativt aktiebolag. Jag kommer att gå igenom förbudet mot lån till närstående samt undantagen från förbudet. Därefter kommer jag att gå igenom samtyckes-, förköps- och hembudsklausuler och vad dessa får för konsekvenser. Sedan kommer jag att gå igenom vad som gäller angående aktiebolagets avtal och skulder vid en överlåtelse. Jag kommer att kortfattat nämna vilka skatterättsliga konsekvenser som bör beaktas vid överlåtelse, och avslutningsvis ge råd om vad du kan göra nu. Förbudet mot lån till närstående Som huvudregel får ett aktiebolag inte lämna penninglån till den som är aktieägare i bolaget, eller annat bolag i samma koncern, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 1 (här). Aktiebolag får inte heller låna ut pengar till den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget alternativt i ett bolag i samma koncern, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 2 (här). Ett aktiebolag får inte heller låna ut pengar till någon som är närstående till en person som är aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 3–4 (här). Ett aktiebolag får inte heller låna ut pengar till en juridisk person där en person som avses i p. 1–4 har ett bestämmande inflytande, se Aktiebolagslagen 21 kap 1 § p. 5 (här). Undantag från förbudet Dock finns undantag från förbudet mot lån till närstående. Ett av dessa undantag är om gäldenären är en kommun, ett landsting eller ett kommunalförbund, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 1 (här). Det andra undantaget är om gäldenären är ett företag i en koncern i vilket det lånegivande bolaget ingår, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 2 (här). Det tredje undantaget är om lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, se Aktiebolagslagen 21 kap 2 § p. 3 (här). Det fjärde och sista undantaget är om lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap Budgetlagen (2011:203) (här). Förbudet och undantagen avseende lån tillämpas även när det gäller att ställa säkerhet för penninglån, se Aktiebolagslagen 21 kap 3 § (här). Sammanfattningsvis bör ni tänka på att aktiebolag som huvudregel inte får låna ut pengar till den som är aktieägare i bolaget. I ditt fall blir följden att den som vill köpa kompanjonens aktier med största sannolikhet inte kan låna pengar av aktiebolaget för att finansiera detta. Finns det samtyckes- förköps- eller hembudsförbehåll att beakta?Jag tolkar din fråga som att det är ett aktiebolag med enbart två aktieägare, alternativt att två aktieägare äger majoriteten av aktierna. Det framgår dock inte hur stor andel respektive aktieägare äger. Som huvudregel får aktier överlåtas fritt, se Aktiebolagslagen 4 kap 7 § st 1 (här). Dock kan det finnas samtyckesförbehåll, se Aktiebolagslagen 4 kap 8 § (här). Samtyckesförbehåll innebär att det i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det tas in ett förbehåll om att en eller flera aktier får överlåtas till en ny ägare endast med bolagets samtycke. I bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag får det även finnas förköpsförbehåll, se Aktiebolagslagen 4 kap 18 § (här). Ett förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. I Aktiebolagslagen 4 kap 19 § (här) regleras vad ett förköpsförbehåll ska innehålla. Hembudsförbehåll (även kallad hembudsklausul) regleras i Aktiebolagslagen 4 kap 27 § st 1 (här). Hembudsförbehåll innebär att det i bolagsordningen finns en bestämmelse som anger att en aktieägare eller någon annan skall ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare. I Aktiebolagslagen 4 kap 28 § (här) regleras vad ett hembudsförbehåll ska innehålla. Om aktier ska överlåtas är det viktigt att kolla om något av dessa förbehåll finns i bolagsordningen. Det är viktigt att det inte sker någon överlåtelse som är otillåten gentemot bolaget eller andra aktieägare. Vad gäller angående bolagets avtal och skulder vid överlåtelse av aktier?Ett aktiebolag har ofta många avtal med andra parter, exempelvis avtal med banker, leverantörer och borgenärer. Jag rekommenderar att aktiebolaget granskar sina avtal med med banker, borgenärer, leverantörer etc. för att se om något särskilt gäller vid överlåtelse.Om det är två personer som äger aktierna (alternativt majoriteten av aktierna) och den ena aktieägaren ska bli ensam ägare och det finns skulder är det viktigt att kolla vad som gäller om aktiebolaget har skulder. Du nämner att det finns skulder i form av checkkredit samt leasing av maskiner. Angående skulder för checkkreditJag drar slutsatsen att skulderna i form av checkkredit är skulder som aktiebolaget har till en bank. I detta fall blir överlåtelserna av aktier överlåtelse av aktiebolaget, då den andre delägaren blir ensam ägare. I sådana fall kan det krävas att banken godkänner överlåtelsen, i alla fall om det finns skulder där någon av aktieägarna har gått i personlig borgen. Om överlåtelse av aktiebolaget sker och banken inte har blivit informerade eller godkänt detta kan banken eventuellt säga upp krediten. Angående skulderna för leasing av maskiner Det framgår inte av din fråga hur bolagets ekonomi ser ut, men generellt kan man säga att om bolaget har betalningsförmåga, alternativt om den kvarvarande ägaren har god ekonomi är det lättare att förhandla med aktiebolagets borgenärer. Vad gäller skattemässigt?Någon som är viktigt att kolla vid överlåtelse är hur skattelagstiftningen påverkar köparen, aktiebolaget och säljaren. Ett aktiebolag är en juridisk person, så har aktiebolaget inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster, räknas det till inkomstslaget näringsverksamhet, se Inkomstskattelagen 13 kap 2 § (här). Juridiska personer beskattas enbart inom inkomstslaget näringsverksamhet. För den som säljer aktiebolaget blir det en inkomst, och denna ska beskattas. Jag bedömer att jag inte har tillräckligt mycket information i frågan för att kunna ge ett säkert svar på vad de skattemässiga konsekvenserna skulle bli i det här fallet. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du kollar upp om det finns samköps- förköps- eller hembudsklausul att beakta. Du bör gå igenom bolagets avtal med banker, leverantörer och borgenärer, och kolla vad som gäller vid överlåtelse. Jag rekommenderar att du kontaktar banken. Du bör kolla upp vad de skattemässiga konsekvenserna av överlåtelse blir för bolaget, säljaren och köparen. Vid försäljning av aktier är det bra om parterna skriver ett köpeavtal. Om det blir en ny styrelse i aktiebolaget i samband med överlåtelsen ska detta anmälas till Bolagsverket. När det sker en förändring av ägarförhållandena i ett fåmansaktiebolag ska detta även anmälas till Skatteverket. Om du behöver mer rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid med en jurist från Lawline. Länk för att boka finns här. Du kan även beställa en ny expressfråga, man kan välja expressfrågor där det ingår telefonuppföljning. Du kan även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Styrelse i handelsbolag

2019-03-02 i Bolag
FRÅGA |Kan man utse en icke bolagsman till styrelseledamo/ordf i ett handelsbolag?
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att det inte går att utse en styrelseledamot i ett handelsbolag överhuvudtaget, i och med att ett handelsbolag inte har en styrelse. Istället är det främst aktiebolag och föreningar som har styrelser.Ett handelsbolag är nämligen ett bolag där flera personer skrivit ett avtal om att tillsammans bedriva näringsverksamhet (1 kap. 1 § lag om handelsbolag och enkla bolag). Tanken med handelsbolag är att personerna som gått ihop ska själva gemensamt bedriva verksamheten inom bolaget. Däremot kan ett handelsbolag anställa personer, som skulle kunna agera som ordförande genom att ha en ledande position i arbetet inom bolaget. Vidare kan ni också välja att en person som inte är delägare ändå ska vara aktiv i de affärsbeslut som bolaget tar. Hoppas detta var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Suppleant som försätts i personlig konkurs

2019-02-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, drabbas aktiebolaget om en suppleant går i en personlig konkurs bl a skulder etc?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en suppleant försätts i personlig konkurs kan han eller hon inte längre agera som suppleant för bolaget enligt 8 kap. 3 § 2 stycket, och 8 kap. 11 § aktiebolagslagen. Detta resulterar i att suppleanten avregistreras från aktiebolagsregistret enligt 27 kap. 6 § aktiebolagslagen. Vidare blir aktiebolaget inte på något sätt medansvarig för suppleantens skulder då bolaget är en egen juridisk person. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Aktieöverlåtelse med uppskjuten betalning, efterfinansiering samt beskattningstidpunkt

2019-02-07 i Bolag
FRÅGA |Hej,jag ska sälja aktier i ett svenskt AB. Köparen har inte pengar att betala för aktierna nu och kommer troligen inte ha nog med pengar att betala för aktierna om bolaget t.ex. skulle gå i konkurs. Är det möjligt (lagligt? Skattemässigt OK? etc) att jag säljer aktierna för, sig, 1 miljon men samtidigt ställer ut ett skuldbrev där köparen av aktierna är skyldig mig 1 miljon som förfaller till betalning när han vid något tillfälle säljer aktierna?En annan fråga i samma ärende;Kan jag, som säljare av aktierna, på något sätt skjuta upp att betala vinst på försäljningen tills dess jag faktiskt får betalt betalt för aktierna (om man nu kan lösa det med ett skuldbrev enligt ovan)?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna avtalsrättsliga principer, aktiebolagslagen (ABL) och inkomstskattelagen (IL).Utredning I svensk rätt gäller som huvudregel avtalsfrihet. Detta innebär att personer med rättskapacitet i utgångsläget är fria att ingå de avtal de finner lämpliga på de villkor de finner lämpliga. Det finns givetvis ett mycket stort antal undantag, inte minst i lag. Ett exempel på när lagen inskränker avtalsfriheten är på aktiebolagsrättens område där ABL inskränker avtalsfriheten i olika situationer. När en fysisk person säljer tillgångar, exempelvis aktier, och gör en kapitalvinst ska det som huvudregel beskattas i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 1-2 §§ IL. Skatt för kapitalvinst ska under sådana förhållanden tas upp som intäkt det beskattningsår som tillgången avyttrades (alltså inte det beskattningsår då betalningen mottas) enligt 44 kap. 26 § IL och den så kallade realisationsprincipen. Med detta konstaterat kan vi titta på ditt fall. Enligt min uppfattning finns det med stöd av avtalsfriheten inga hinder för dig som aktieägare att sälja dina aktier och välja att ta emot betalning först vid ett senare tillfälle. Det är värt att notera att ABL reglerar många situationer då aktier överlåts, men enligt min uppfattning hindrar inte ABL att ersättning för sålda aktier överlåts vid ett senare tillfälle så länge överlåtelsen i övrigt hanteras korrekt. Du kan alltså göra såsom du beskrev i frågan att ni tänkt göra. Jag vill dock påpeka att du inte med nödvändighet bör göra det; beroende på omständigheterna i fallet (exempelvis bolagets ekonomi, den potentiella köparens framtidsplaner, och så vidare) kan det innebära en påtaglig risk för dig att under en potentiellt lång tid låta din fordran vara obetald. Anta exempelvis att bolaget börjar gå dåligt efter överlåtelsen och att aktierna, när den tilltänkte köparen väl säljer dem, har förlorat värde. I den situationen riskerar du att stå med en fordran som köparen inte klarar av att betala, ens efter att ha sålt aktierna. Du gör dig kort sagt beroende av din motparts och aktiebolagets ekonomiska förhållanden. Utöver detta kan det vara värt att ha i åtanke att din motpart dels får tillgodogöra sig aktieutdelningarna under tiden fram till dess att ersättningen betalas samt att du i praktiken ger din motpart ett räntefritt lån genom förfarandet. Detta är två förmåner som du bör vara medveten om att du ger din motpart och som du eventuellt bör begära kompensation för (åtminstone avseende räntan).Till ovanstående kan läggas det faktum att du, i enlighet med reglerna jag redogjort för ovan, kommer kapitalvinstbeskattas för den vinst du gör vid överlåtelsen trots att du inte fått någon ersättning. Vilken betydelse detta har för dig är förstås beroende av kapitalvinstens storlek och dina ekonomiska förhållanden i övrigt, men generellt sett kan det anses oförmånligt att behöva betala skatt på en vinst du inte tillgodogjort dig. De enda sätten jag kan se som skulle låta dig undvika kapitalvinstbeskattning för det år överlåtelsen sker är genom att sälja aktierna till samma pris som du förvärvade dem för (och därmed inte göra någon kapitalvinst) eller skänka aktierna till din motpart (och därmed överföra kapitalvinsten tillsammans med skatteskyldigheten till denne), men båda alternativen är av uppenbara skäl olämpliga.Vi kan alltså konstatera att det förfarande du föreslagit är oförmånligt för dig på flera sätt. Jag tolkar din fråga som att du och köparen av någon anledning vill att köparen ska ta över dina aktier inom en snar framtid men att köparen i dagsläget inte har möjlighet att köpa dem av dig. Det relevanta problemet (finansiering av aktieköp) är inte helt ovanligt, varför det i 21 kap. 5 § ABL finns ett förbud mot så kallade förvärvslån. Förenklat innebär det förbjudna förfarandet att ett aktiebolag köps för bolagets egna pengar, exempelvis genom att köparen får aktierna i bolaget mot en fordran och att köparen sedan i egenskap av ägare gör en utdelning om fordrans storlek som denne sedan betalar fordran med. Förfarandet förutsätter att en majoritet av aktierna avses och är, som sagt, förbjudet (med undantag för generationsskiften enl. 21 kap. 8 § ABL). Frågan blir då om det finns ett tillåtet sätt att genomföra överlåtelsen som också är mer förmånligt än det du beskrivit.Jag kan huvudsakligen se två tänkbara lösningar. Den ena är att du i huvudsak följer förfarandet du beskrivit i din fråga, med den skillnaden att du begär betalning inom en skälig tid från överlåtelsen. Under den tiden har köparen tid att ta ett lån med aktierna ställda som säkerhet och kan därefter betala ersättningen till dig. Detta förfarande byter helt enkelt ut dig mot en annan borgenär och innebär att du tar en mindre risk och inte behöver fundera på räntor och utdelningar. Det förutsätter dock dels att din motpart går med på det och att någon långivare är villig att acceptera aktierna som säkerhet för ett lån, något som sannolikt är beroende av aktiernas art (exempelvis är sannolikt onoterade aktier vars värde huvudsakligen består av bolagets tillgångar och arbeten en bättre säkerhet än noterade högriskaktier). Den andra tänkbara lösningen är att genomföra överlåtelsen med så kallad efterfinansiering. Detta är ett förfarande som syftar till att kringgå förvärvslåneförbudet som jag beskrivit ovan. Förenklat går det ut på att köparen först tar ett kortfristigt lån från en tredje man (med hög ränta), köper aktierna för de lånade pengarna och sedan omfinansierar lånet (eller ställer säkerhet med förvärvade bolagets tillgångar) med bolagets tillgångar och kassaflöde. En förutsättning är dock att aktierna försätter ägaren i en tillräckligt stark ställning relativt andra aktieägare i bolaget. Detta fungerar på grund av utformningen av förbudsbestämmelsen i 21 kap. 5 § ABL. Som du säkert noterat är de två förfarandena jag föreslagit ganska likartade. Enligt min uppfattning skulle båda kunna fungera rent juridiskt, även om rättsläget kring efterfinansieringsmodellen är omgiven av viss osäkerhet på grund av att det rör sig om något av ett juridiskt kryphål. HandlingsplanEftersom jag saknar tillgång till de exakta omständigheterna i fallet är det svårt för mig att komma med någon entydig rekommendation om hur du bör gå tillväga. Det som kan konstateras är dock att du i princip har tre alternativa sätt att hantera aktieöverlåtelsen på enligt vad jag beskrivit i mitt svar. Vilket du bör välja kan jag inte uttala mig om utan närmare insikt i omständigheterna, exempelvis din och den tilltänkta köparens ekonomi, bolagets natur och ekonomi, hur stor andel av bolagets aktier du äger, vad du och den tilltänkta köparen vill uppnå med affären, och så vidare.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning