När kan en minoritetsägare begära vinstutdelning?

2020-07-13 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag är ägare i ett fåmansbolag. Vi är 4 ägare som äger 5%, 5%, 15% resp 75%. För att kunna kräva utdelning har jag fattat att det krävs minst 10% ägande. Innebär det att en person ska äga minst 10% eller kan två minoritetsägare med 5% vardera gå ihop och kräva utdelning? Finns det några andra krav för att man ska kunna kräva en utdelning? Minoritetsägarna sitter ej i styrelsen. Tacksam för svar.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du själv nämner krävs ett ägande på minst 10 % om vinstutdelning ska begäras av minoritetsägare i ett aktiebolagslag. Detta framgår av 18 kap. 11 § första stycket aktiebolagslagen. Paragrafen ställer alltså upp ett krav på minst 10 %:s ägande av samtliga aktier i bolaget. Det krav som ställs upp är alltså ett ägande av 10 % av aktierna, och det krävs alltså inte att en person ska äga 10 % av aktierna, utan två personer kan likväl äga aktierna tillsammans. Det är även viktigt att vara uppmärksam på att det i bolagsordningen kan föreskrivas att ett innehav som är mindre än 10 % av samtliga bolagets aktier kan ge rätt till minoritetsägare att begära vinstutdelning, enligt 18 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen. Rent konkret innebär denna rätt dock inte en automatisk rätt till vinstutdelning. Bestämmelsen ger endast en rätt att få sin begäran behandlad på bolagsstämman. En begäran måste dessutom framställas innan bolagsstämman fattar beslut om dispositionen av vinsten. Sammanfattningsvis krävs alltså att minst 10 % av samtliga aktier är representerade när begäran av vinstutdelning framställs, oavsett hur många personer som faktiskt äger aktierna. Begäran ska framställas i anslutning till årsstämman och innan ett slutgiltigt beslut om dispositionen av vinsten fattats. Om du sedan är missnöjd med beslutet eftersom det har fattats i strid mot denna bestämmelse eller bolagsordningen kan du klandra beslutet vid allmän domstol, enligt 7 kap. 50 § aktiebolagslagen. Vänliga hälsningar,

Kan ett förbjudet lån från mitt aktiebolag bli tillåtet om den person som mottog lånet utträder från närståendekretsen?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej ;Jag har aktiebolag, jag är ensam ledamot, har en suppleant. Jag lånade pengar till suppleant mamma som har gjort att skatteverket anser detta som förbjudet lån pga hennes son sitter som suppleant. Problemet är 20180109 bestämde jag att ändra suppleant. Men jag anmälde aldrig till bolagverket. Jag registrerade detta nyss.Min fråga är om skatteverket får veta detta , kan det förbjudet lån ändras till giltig lån?Kommer jag får böter / straff då som styrelseledamot , jag har varit passiv och ej ändrade suppleant genast?Vad säger aktiebolag lagen?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om vad som gäller när ett aktiebolag lånar ut pengar till närstående finns i aktiebolagslagen.Bedömningen görs vid avtalstidpunktenPrecis som du skriver så är det som huvudregel förbjudet för ett aktiebolag att låna ut pengar till närstående. Som närstående räknas bland annat den som är förälder till en styrelsesuppleant i bolaget (21:1 p. 3 och 8:3 andra stycket ABL).Bedömningen av om en person räknas som närstående görs vid avtalstidspunkten, dvs vid den tidpunkt som bolaget och personen ingår avtal om lånet. Märk att det alltså inte spelar någon roll vilken status personen har vid själva utbetalningen av lånet.Ändringar av styrelsens sammansättning får verkan vid den tidpunkt då anmälan om registrering inkom till Bolagsverket (8:13 första stycket ABL). Den ändring av suppleant som du har gjort fick alltså verkan först nu när du anmälde det.Sammantaget så innebär detta att personen som tog emot lånet från ditt aktiebolag räknas som närstående till bolaget om hennes son var registrerad som suppleant vid den tidpunkt då hon och bolaget ingick avtal om lånet. Lånet är i så fall förbjudet. Det går inte att ändra ett förbjudet lån till ett tillåtet lån genom att i efterhand skicka in en anmälan om ändring av suppleant.Konsekvenserna av ett förbjudet lånEtt förbjudet lån medför flera konsekvenser. Den som har mottagit det förbjudna lånet, mamman till suppleanten i ditt fall, ska betala tillbaka hela lånet till bolaget (21:11 ABL). Du som styrelseledamot kan dömas till böter eller fängelse högst ett år (30:1 första stycket p. 4 ABL). För straff krävs dock att du har haft uppsåt eller varit grovt oaktsam vid lämnandet av lånet. Därutöver tillkommer även skattemässiga konsekvenser.Vad gäller anmälan om ändring av styrelsen så ska det göras genast från att ändringen av styrelsen skett (8:44 ABL). Det finns inget straff för dig som styrelseledamot om du inte skickar in anmälan, utan det som kan hända är att Bolagsverket vid vite kan förelägga dig att göra anmälan (30:1 första stycket p. 1 ABL). Jag förstår det dock som att du har skickat in en komplett anmälan om ändring av suppleant och du riskerar därför inte något vite.Vänliga hälsningar,

Kan en aktieägare i ett onoterat bolag stängas ute från allt styrelsearbete och äger en majoritetsägare i samma bolag rätt att hindra en annan aktieägare från ett deltagande på bolagsstämman? Även vissa frågor om aktieägartillskott

2020-06-24 i Bolag
FRÅGA |Är delägare i ett ab med 10%. Har svårighet med den andre som äger 90%, han anser att jag inte får vara med i styrelsen eller på bolagsstämman. Känner på mig att det inte sköts riktigt seriöst.Vart kan man få hjälp med att dels få ut de pengar som jag sköt till vid starten, det var ett villkorat aktieägaretillskott. Han vägrar att betala ut dom, fastän det finns kapital i form av vinster.Tacksam för ett svar.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett aktiebolag och din ägarandel uppgår till 10 % av bolaget. De resterande aktierna ägs av en och samma person som hävdar att du inte kan sitta i styrelsen och inte heller närvara vid bolagsstämman. Jämte detta har du svarat för ett kapitaltillskott i form av ett villkorat aktieägartillskott. Det är således inte fråga om någon genomförd nyemission utan det nu sagda är mer att betrakta som en sedvanlig försträckning (ett lån). Såvitt jag förstår är skulden till dags dato inte reglerad trots en eller flera uppmaningar ifrån dig och trots att det verkar finnas täckning för en återbetalning enligt den senast fastställda balansräkningen. Du undrar nu vad som gäller mot bakgrund av det ovan anförda. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer härnäst. Aktiebolagslagen (ABL). Skuldebrevslagen (SkbrL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Notis: Jag kommer nedan att utgå ifrån att det inte rör sig om något avstämningsbolag (1 kap. 10 § ABL). Mot bakgrund av förutsättningarna i ditt ärende framstår detta som föga troligt, men jag ville ändå och bara för ordningens skulle förtydliga detta. Får du agera styrelseledamot eller kan den andra aktieägaren förhindra att så sker?Din ärendebeskrivning förtäljer inte huruvida du i dagsläget sitter i styrelsen eller om det i själva verket utgör ett önskemål ifrån din sida. Men inledningsvis kan följande konstateras. I bolagsordningen ska antalet styrelseledamöter anges, vilket är en av flera obligatoriska uppgifter som ska framgå av innehållet i densamma (3 kap. 1 § 1 st. 6 p. ABL). Om bolagsordningen föreskriver att styrelsens sammansättning ska bestå av ett visst antal ledamöter gäller detta oaktat den andra aktieägarens eventuella negativa inställning härvidlag. Notera dock att en ändring av bolagsordningen alltid är möjlig att ombesörja, men det förutsätter att frågan först prövas av bolagsstämman och att denna sedermera med viss majoritet beslutar i enlighet med det lagda förslaget (3 kap. 4 § och 7 kap. 42 § ABL). Detta är emellertid inte någon garanti för att du ska få sitta i styrelsen eftersom bolagsstämman även är det organ som utser styrelsen, vilket betyder att den andra röststarka delägaren ensamt torde kunna besluta härom (8 kap. 8 § 1 st. ABL). Det föreligger vidare inga hinder från att ett aktiebolags styrelse endast har en ledamot varför en sådan bestämmelse därför blir fullt möjlig för stämman eller de ursprungliga stiftarna att ta in i en bolagsordning om så önskas (8 kap. 1 § 1 st. ABL). Aktiebolagslagen bygger följaktligen i mångt och mycket på majoritetsprincipen, vilken innebär att den ägare som kontrollerar flest antal röster på bolagsstämman dikterar villkoren för de flesta av bolagets angelägenheter. Och givet ägarstrukturen i det ifrågavarande bolaget är du att betrakta som minoritetsägare varför min sammantagna bedömning blir att du i praktiken och genom den andra aktieägarens försorg kan komma att uteslutas från allt styrelsearbete. Rätten att få delta på bolagsstämman, vad gäller? Kan den andra aktieägaren hindra ditt deltagande?Det korta svaret lyder: Nej, den andra aktieägaren kan inte utestänga dig från ett deltagande på bolagsstämman så länge du är införd i aktieboken, vilket explicit kommer till uttryck i lagtexten (7 kap. 2 § 1 st. ABL). Det kan dock föreskrivas i bolagsordningen att en aktieägare endast får delta på bolagsstämman om denne anmäler detta till bolaget senaste den dag som står angiven i kallelsen till stämman. Skulle du istället önska att någon annan företräder dig och utöver din rätt vid bolagsstämman är detta också möjligt genom en skriftlig, undertecknad och daterad fullmakt (7 kap. 3 § 1 st. ABL). Du eller ditt ombud äger vidare rätt att få ha med sig högst två biträden och dessa får även yttra sig på stämman, dock kan en anmälan i förväg fordras enligt ett i bolagsordningen intaget förbehåll (7 kap. 5 § ABL). Mot bakgrund av det ovan anförda och under förutsättning att du är införd i aktieboken, vilket jag utgår ifrån att så är fallet, menar jag att det inte finns något som helst utrymme (rättslig grund) för majoritetsägaren att kunna förhindra din närvaro vid den nästkommande bolagsstämman. Din fordran på bolaget (det villkorade aktieägartillskottet), vad gäller?Till skillnad från ett ovillkorat aktieägartillskott avses med ett villkorat sådant ett kapitaltillskott som försetts med villkor om återbetalning och det är då brukligt att avtalet stipulerar att återbetalning kan ske först vid framtida upparbetade vinster. Den här typen aktieägartillskott brukar bokas som en del av bolagets eget kapital med en notis om återbetalning till aktieägaren vid redovisad vinst. Skatterättsligt har en återbetalning av det här slaget inte ansetts utgöra en utdelning när återbetalningen sker till tillskottsgivaren (du) själv varför jag menar att det även civilrättsligt torde tala för att detta rör sig om ett sedvanligt lån (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ85 1:10). I sammanhanget förtjänas det därför att sägas att det som har manifesterats i avtalet (skuldebrevet) utgör grunden för den avtalsrättsliga bedömningen. Huruvida den aktuella överenskommelsen reglerar vad som ska gälla för parterna vid den situation som nu är förhanden kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. Det kräver tillgång till det faktiska avtalet eller i vart fall viss kunskap om vad som sades vid tidpunkten för avtalets ingående samt om omständigheterna i övrigt. Men följande kan anföras. I botten för den allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Din ärendebeskrivning är något kortfattad, men den ifrågavarande skuldförbindelsen verkar sakna en tydlig reglering om när en eventuell återbetalning ska äga rum. Huruvida ett skuldebrev eller något annat skriftligt avtal överhuvudtaget har upprättats är för mig också ovisst. Förutsatt att ingenting finns i skrift torde ditt krav kunna betraktas som en enkel fordran och för sådana blir skuldebrevslagens regler delvis analogt tillämpliga trots att det eventuellt inte skulle finnas något formellt skuldebrev. Om ingenting sades (avtalades) beträffande förfallodag vid fordringens uppkomst, alltså i när du sköt till likvida medel till bolaget, är gäldenären (den skuldsatte) skyldig att betala vid anfordran, när borgenären (fordringsägaren, du) så kräver (5 § SkbrL). Annorlunda uttryckt: Du äger helt enkelt rätt till återbetalning så fort du framställer ett krav på skuldens reglerande. Om en återbetalning däremot skulle vara villkorad med ett upparbetat överskott i bolaget, vilket som sagt är brukligt vid aktieägartillskott av det här slaget, torde detta inte heller behöva föranleda några bekymmer för dig eftersom det enligt uppgift finns täckning för detta i bolaget. I förekommande fall kan du även vara berättigad till viss utlåningsränta enligt räntelagen (6 § SkbrL). Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. På basis av den rådande maktstrukturen i bolaget är det min uppfattning att du skulle kunna fråntas alla kommande styrelseuppdrag. Det är bolagsstämman som utser styrelsen och eftersom den andra aktieägaren kontrollerar 90 % av rösterna finner jag det ganska svårt att komma runt detta. Däremot kan du i normalfallet och under vissa i lag angivna förutsättningar inte uteslutas från ett deltagande på stämman. Bedömningen avseende det villkorade aktieägartillskottet och vad som där gäller bereder dock vissa svårigheter på grund av avsaknaden av kunskap om alla relevanta omständigheter. Men mycket tyder naturligtvis på att du äger rätt att få dina pengar åter. Slutligen kan det vara värt att säga någonting kort om det skydd som enligt aktiebolagslagen tillkommer minoritetsägare och som skulle kunna åberopas av dig i det här fallet. Förutom rätten till deltagande på bolagsstämman har du som minoritetsägare rätt till en mer handfast insyn i ett bolag med högst tio aktieägare, vilket ger dig möjlighet att få ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet (7 kap. 36 § ABL). Om det skulle föreligga ett regelrätt maktmissbruk från majoritetsägaren och denne uppsåtligen har agerat på ett lagstridigt sätt alternativt i strid med bestämmelser i bolagsordningen kan bolaget komma att likvideras och du kan även i vissa fall framtvinga en inlösen av dina aktier om du skulle vilja frånträda bolaget (25 kap. 21-22 §§ ABL). Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Min rekommendation är att du upprättar ett formellt kravbrev i vilket du preciserar ditt anspråk och gör gällande att du även avser att väcka en talan i en tingsrätt om inte skulden omedelbart alternativt inom viss föreskriven tid regleras till fullo. Förslagsvis kontaktar du en jurist för detta. Vår byrå kan naturligtvis bistå dig med författandet av all välbehövlig dokumentation (såsom ett kravbrev, en stämningsansökan och andra dylika handlingar), agera ombud och företräde dig inför och under såväl en förlikningsförhandling som en domstolsprocess. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Aktieägaravtal - Optionsavtal - Associationsrättsliga uppsägningstider

2020-06-10 i Bolag
FRÅGA |Hej,Mitt bolag (Hunden AB) är gemensam delägare i Webbutiken AB med min kompanjons bolag (Katten AB). Bolagsordningen i Webbutiken AB reglerar hembud/förköp och vi har dessutom kompletterat med ett aktieägaravtal kring dessa punkterna.Jag har två frågor kring detta:1) Vill antingen jag eller min kompanjon kringgå förköps-/hembudsklausuler ser jag det som naturligt att sälja aktier i Hunden AB eller Katten AB istället för att sälja själva aktierna i Webbutiken AB. Är det möjligt? Och hur reglerar vi i så fall bort detta i aktieägaravtalet och/eller bolagsordningen?2) Som jag förstår det måste vi definiera en avtalstid för att uppsägningstiden inte automatiskt ska bli sex månader. I verkligheten vill vi ju båda att vi ska vara bundna av avtalet så länge vi är aktieägare. Hur kan vi åstadkomma detta i praktiken?Jag har googlat frenetiskt men lyckas inte hitta något klart svar. Ser fram emot feedback!Tack/N
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är genom ett av dig helägt aktiebolag delägare i ett annat aktiebolag vilket du äger till hälften. Den resterande andelen ägs av en annan juridisk person vilken också är ett aktiebolag som i sin tur till fullo ägs av din kompanjon. Bolagsordningen i det gemensamt ägda bolaget liksom ett träffat aktieägaravtal innehåller vidare både en hembuds- och förköpsklausul. Diverse frågor i enlighet med din ärendebeskrivning har uppstått och du önskar därför att få klarhet i det nu sagda. Och den lagstiftning som behöver beaktas inom ramen för den här utredningen följer härnäst. Aktiebolagslagen (ABL). Lagen om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen, HBL).Aktiers omsättning, vad gäller?Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika sätt skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att kunna avyttra aktierna. Friheten är total om bolagsordningen inte föreskriver annat (aktiers fria överlåtbarhet, 4 kap. 7 § ABL) och det är endast vissa typer av omsättningshinder som enligt aktiebolagslagen är tillåtna. Två sådana hinder finns redan intagna i den aktuella bolagsordningen, men dessa träffar dock endast de faktiska aktieägarna (alltså Hunden AB och Katten AB). Bestämmelserna får således inte verkan mot tredje man, vilket innebär att du och din kompanjon inte personligen omfattas av de ifrågavarande förbehållen. Det korta svaret på din första fråga lyder därför: Ja, ett kringgående likt den procedur som du beskriver enligt ovan är fullt möjligt och detta mot bakgrund av principen om aktiers fria överlåtbarhet som kommer att kunna göras gällande i såväl ditt som din partners aktiebolag. Hur skulle en eventuell reglering kunna se ut? Och vilket instrument kan nyttjas?Av det ovan anförda står det klart att föreskrifterna i Webbutiken AB:s bolagsordning inte får någon rättslig bäring på utomstående. Bolagsordningen blir för övrigt offentlig genom Bolagsverkets försorg varför ett aktieägaravtal många gånger redan på den grunden kan vara att föredra. I vart fall när det finns en önskan hos aktieägarna om att kunna hemlighålla delar av innehållet i en överenskommelse. Men enligt min mening är det dock tveksamt om ens ett aktieägaravtal kommer att aktualiseras i det här fallet. Ett aktieägaravtal är nämligen ett kontrakt mellan ägarna om samverkan och bestämmelserna i ett sådant brukar omfatta spörsmål kopplade till styrningen av makten i ett aktiebolag, finansieringen, aktieomsättningen och de så kallade påtryckningsmedlen, det vill säga eventuella sanktioner. Och de formella ägarna i Webbutiken AB är som sagt två andra juridiska personer vilka inte har rätt att själva besluta om hur aktierna i ägarbolagen (Hunden AB och Katten AB) ska hanteras. Det är frågor som ytterst måste hänskjutas till respektive årsstämma och sedermera ensamt beslutas av er själva och inte genom det nuvarande aktieägaravtalet (7 kap. 1 § ABL). Men såvitt jag förstår vill du och din kompanjon i egenskap av fysiska personer ändå få till en reglering i vilken det ska vara möjligt att kunna åberopa hembud och/eller förköp av aktierna i den andres bolag och på så sätt någorlunda kunna upprätthålla syftet och de ursprungliga bestämmelserna i Webbutiken AB:s bolagsordning. Ibland kan så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala) föreligga, men i stort råder avtalsfrihet i Sverige och detta gäller även beträffande avtalets innehåll. Min uppfattning är därför att ett avtal, och då ett slags optionsavtal, behöver slutas avseende aktierna i era respektive bolag där ni själva som privatpersoner får uppträda som parter i det ifrågavarande avtalet. Att det råder stor enighet om att parterna i ett aktieägaravtal har en långtgående obligationsrättslig frihet att reglera sina mellanhavanden stöds av uttalanden från Högsta domstolen (HD), bland annat i rättsfallet NJA 2011 s. 429. Detsamma torde gälla den typen av optionsavtal som nu är i fråga. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Uppsägningstiden, är det sex månader som gäller?Det du uppger i din ärendebeskrivning kring uppsägningstidens längd stämmer delvis för just aktieägaravtal. Ett sådant brukar betraktas som ett enkelt bolag, vilket innebär att bolagslagens regler blir tillämpliga. Men märk väl att de enkla bolagen inte är några juridiska personer i egentlig mening utan endast utgör en slags samarbetsform. Enligt den nyss nämnda lagstiftningen kan ett samarbetsavtal (aktieägaravtal) som ingåtts på obestämd tid sägas upp när som helst och vid tidpunkten för uppsägningen löper därefter en uppsägningstid om sex månader innan avtalet helt upphör att gälla (4 kap. 7 § HBL med hänvisning till 2 kap. 24 § 2 st. i samma lag). Brukligt är emellertid att sådana här avtal tecknas på ett visst antal år med förlängning om parterna så önskar. Vid ett kontraktsbrott kan dock avtalet naturligtvis sättas ur spel (2 kap. 25 § HBL). Din tredje och sista fråga bereder dock vissa smärre tolkningsproblem. Hur ni ska åstadkomma detta i praktiken är nämligen en fråga som ni helt och hållet själva äger och således ensamt måste fatta beslut om. Exakt vad som stipuleras i det nuvarande aktieägaravtalet som är träffat mellan Hunden AB och Katten AB är för mig ovisst. Under förutsättning att bolagen i egenskap av aktieägare i Webbutiken AB har för avsikt att samverka en längre tid menar jag att avtalet bör slutas på bestämd tid och kanske för en flerårsperiod. Ett upplägg i enlighet med det nyss anförda skapar dock vissa inlåsningseffekter eftersom dylika arrangemang ofta brukar förenas med en skyldighet att utge skadestånd till motparten vid brott mot avtalet. Och notera att detta endast gäller det aktuella aktieägaravtalet. Med brott ska för övrigt förstås en regelöverträdelse i civilrättslig mening, inte ett brott för vilket det kan utkrävas straffrättsligt ansvar. Det ovannämnda optionsavtalet som syftade till att reducera risken för kringgåenden av de intagna hembuds- och förköpsklausulerna i Webbutiken AB:s bolagsordning måste däremot regleras separat mellan dig och din kompanjon som privatpersoner. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Bestämmelser i en bolagsordning har i normalfallet endast verkan för bolaget och dess aktieägare. Hur aktierna ska hanteras i de juridiska personer som uppträder som ägare kan varken regleras inom ramen för ett annat bolag (Webbutiken AB) eller genom ett aktieägaravtal. Bedömningen i den förevarande situationen torde bli att ett separat avtal behöver träffas mellan de fysiska personer som äger de bolagen som figurerar som aktieägare i Webbutiken, vilket alltså blir du och din partner. Mot bakgrund av avtalsfriheten är det vidare fullt görligt att avtala om optionsrätter på aktier i onoterade bolag som Hunden AB och Katten AB. Mycket av den lagstiftning som rör uppsägningstider i det här fallet är i grunden dispositiv, vilket betyder att det står avtalsparterna fritt att bestämma detta efter eget gottfinnande. De lagstadgade reglerna aktualiseras först när avtalet i fråga saknar en tydlig reglering härvidlag. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Lån mellan helägda aktiebolag

2020-07-03 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag undrar om mitt aktiebolag som ägs till 100 % av mig kan låna pengar av min pappas aktiebolag som ägs 100 % av honom? Syftet med lånet är att jag via mitt aktiebolag skall bli delägare i ett det bolaget där jag arbetar.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den regleras primärt i Aktiebolagslagen (ABL).Eftersom ni äger bolagen till 100% anses ni ha bestämmande inflytande över era respektive bolag. Eftersom ni är släkt med varandra i form av barn respektive förälder är det därför förbjudet att låna pengar mellan era bolag (ABL 21:1 5p). Svaret är alltså att ditt bolag inte kan låna pengarna.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.

Personligt betalningsansvar för aktiebolags skulder för aktieägare eller bolagsföreträdare?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag sitter som styrelseledamot och VD för en aktiebolag samt äger 20% av 500 aktier. Verksamheten har bedrivit inom restaurang bransch men har inte varit aktiv efter 01-03-2020 på grund av Corona och att andra delägare hade blivit trötta på att jobba. Min fråga är vad händer om jag bara lämnar styrelsen? Bolaget sitter i skuld som innefattar runt 70000kr, vad händer sen om de andra sätter i konkurs? Kommer jag behöva betala nåt F-skatt eller sånt?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (här) så har inte aktieägarna ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Om en styrelseledamot eller VD agerat redligt så är inte heller denne ansvarig för bolagets förpliktelser. Däremot kan både styrelseledamot, VD, och aktieägare bli personligt betalningsansvariga om de inte agerar i enlighet med lagen (1 kap 3 § 2 st. samt 25 kap. 18 och 19 §§ aktiebolagslagen). T.ex. kan någon av dessa bli personligt betalningsansvariga om de inte gör en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Betalningsansvaret kommer då avse de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid underlåtenheten består. Att du som VD medvetet håller dig från att inse nåt sådant duger inte för att undkomma ansvar. Som VD har man en plikt att se till att bolagets finanser är i sin ordning. Alltså, om inget enligt lag felaktigt förfarande har förekommit så har du inget att oroa dig för. Säkerställ helst att bolaget har åtminstone hälften av det registrerade aktiekapitalet i eget kapital. Om aktiekapitalet är 50 000 krävs alltså 25 000 i eget kapital för att du ska vara säker. Om det finns skäl att anta att erat egna kapital understiger 25 000 enligt mitt antagande ovan så bör en kontrollbalansräkning upprättas. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 15 § aktiebolagslagen). Det bör slutligen anmärkas att även fast du lämnar styrelsen kommer du fortsättningsvis vara betalningsansvarig för de förpliktelser som uppkommit under den period du varit i styrelsen och denna varit försumlig genom att inte upprätte en kontrollbalansräkning. Men ifall styrelsen inte varit försumlig har du inget att oroa dig för!Beträffande skatt så kan en företrädare för en juridisk person (styrelseledamot för aktiebolag exempelvis) bli betalningsansvarig för bolagets skatteskuld eller avgift om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala (59 kap. 13 § skatteförfarandelagen). Hoppas detta besvarade din fråga, MVH

Utträde ur aktiebolag

2020-06-12 i Bolag
FRÅGA |Vi är fem delägare i ett AB och har några anställda som har ett fåtal procent i bolaget. Vi har inget akteägaravtal. Jag har kommit i konflikt med en av dessa delägare och funderar på mina rättigheter om jag vill lämna bolaget och vad jag kan kräva för utköp av mina 18% som jag äger i bolaget? Hur värderas bolaget? Vårt bolag är även delägare till 45% i ett annat bolag som har bra resultat med sig, hur kan man få del av detta ägande, ingår detta även i min utköp? Går man efter sista resultatet och dess vinst för beräkna sitt ägandevärde och även i det andra bolaget vi äger?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag delar upp svaret i två delar. Först vad som gäller för bolaget du är delägare i ("bolag 1" och sedan vad som gäller för det bolag som bolag 1 är delägare i ("bolag 2"). 1. Bolag 1 1.1 Din rätt att lämna bolaget Utköp av aktier, eller "inlösen" som det kallas i aktiebolagslagen (ABL), kan som utgångspunkt endast krävas i en situation, vilket är när en person (eller ett bolag) äger minst 90% av aktierna. Då har både den personen samt resterande ägare kräva inlösen (ABL 22:1 1st). I ditt fall är detta krav inte uppfyllt eftersom du äger 18% av aktierna. Därför kan inlösen inte krävas i ditt fall. Dock finns andra sätt att träda ut ur bolaget. Utgångspunkten är att aktier för köpas och säljas fritt. Detta innebär att du helt enkelt kan sälja dina aktier till någon som vill träda in i bolaget. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Dessa undantag ska regleras i bolagsordningen (ABL 4:7 1st). Utan att gå in på allt för många detaljer kommer jag nu redogöra för dessa undantag. Det första är ett s.k samtyckesförbehåll. Ett sådant innebär att det i bolagsordningen står att bolaget måste samtycka innan aktier säljs (ABL 4:8). I bolagsordningen ska det även stå om samtycke lämnas av styrelsen eller av bolagsstämman samt vissa andra villkor, t.ex om samtycke krävs även för att ge bort aktierna (ABL 4:9 1st). Notera att ett samtyckesförbehåll inte gäller om ni är ett s.k "avstämningsbolag", dvs om det i bolagsordningen står att ni ska vara registrerade i ett avstämningsregister (ABL 4:8 jämte 1:10 1st). Finns ett samtyckesförbehåll ska du ansöka om samtycke hos styrelsen. I denna ansökan ska du säga vem du vill överlåta aktierna till, du måste alltså ha en köpare redo. Dessutom rekommenderar jag att du begär att bolaget ska välja ut en annan köpare ifall de nekar samtycke, då måste du även ange samtliga villkor för försäljningen, t.ex pris (ABL 4:11 1-2st). Om bolaget nekar samtycke trots att du begärt det men inte väljer en annan person som köpare har du rätt att sälja aktierna ändå (ABL 4:12 2st). Det andra undantaget är ett s.k förköpsförbehåll. Detta innebär att om du vill sälja dina aktier så måste en annan aktieägare (eller någon annan bestämd person) först erbjudas att få köpa dem. Även detta förbehåll ska finnas i bolagsordningen (ABL 4:18). Detta innebär inte ett hinder mot att sälja dina aktier, bara ett krav på till vem du måste ställa erbjudandet till först. Mer specifika regler, t.ex vem som "står först i kö" ska även det stå i bolagsordningen (ABL 4:19). Inte heller ett förköpsförbehåll gäller om ni är ett avstämningsbolag (ABL 4:18). Det sista undantaget är ett s.k hembudsförbehåll. Detta utgör inte ett hinder för dig att sälja men innebär att bolaget kan lösa in aktierna du säljer från den som köpt dem. Ett sådant förbehåll ska stå i bolagsordningen för att gälla (ABL 4:27). För att sammanfatta så kommer du inte kunna kräva lösen men du kommer kunna sälja dina aktier. Antingen till någon du väljer eller till en person som bestäms av bolaget (vissa fall vid samtyckesförbehåll) eller till en person som bestäms i bolagsordningen (förköpsförbehåll). 1.2 Värdering Likt andra varor är det upp till dig och din motpart att själva avtala om vad aktierna är värda. Att avgöra vilket pris som ska gälla är mer en ekonomisk fråga än en juridisk sådan. Jag rekommenderar därför att du kontaktar någon som är kunnig på området, t.ex en företagsmäklare. Om du själv vill räkna på vad aktierna är värda finns några olika metoder som används, här är några: substansvärdering, avkastningsvärdering, marknadsvärdering och slaktvärdet. Dessa metoder kommer ge olika resultat, i slutändan handlar det helt enkelt om att hitta någon som är villig att köpa till ett visst pris. 2. Bolag 2 Som jag förstår dig äger inte du några aktier i bolag 2 utan dessa ägs av bolag 1. Det är alltså inte dina aktier eftersom bolag 1 är en egen "juridisk person". Du kan därför inte sälja dessa. Istället utgör de en del av tillgångarna i bolag 1 och ska vara en del av värderingen av bolag 1. Det är på det sättet som du tillgodogör dig deras värde. 3. Avslutande ord Du har inte rätt att kräva inlösen/utköp, däremot har du rätt att sälja dina aktier. Det kan finnas villkor för försäljningen (förbehållen ovan), finns villkor ska de stå i bolagsordningen. När det kommer till värdering är det upp till dig och den du säljer till att komma överens om priset. Du äger inte aktierna i bolag 2 utan dessa ägs av bolag 1, du tillgodogör dig värdet av dem genom att inkludera dem i värderingen av bolag 1. Jag hoppas detta gjort juridiken lite klarare. Har det dykt upp följdfrågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!

Tidigare bolagsmans betalningsskyldighet

2020-06-09 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi äger en restauranglokal som hyrs ut till ett Handelsbolag. För att komma ur 3-årskontraktet samt hyresskuld redan efter 1,5 år såldes bolaget till ägare som inte bedriver någon verksamhet i lokalen och inte heller betalar hyran. Vi har nu sagt upp dem pga obetald hyra. Min fråga är om det är en laglig försäljning? Kan vi kräva förre ägaren på upplupen hyra före försäljningen? Kan vi debitera honom för trasig utrustning, saknade inventarier mm eller går han helt fri från detta?Med Vänlig Hälsning
Mohamed Mustapha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäljningen av bolagetRegler kring försäljning av andelar i ett handelsbolag återfinns i köplagen (KL). Beträffande överlåtelseavtalets giltighet får man titta i avtalslagen (AvtL). Av högst intresse är då 3 kap. AvtL beträffande rättshandlingars ogiltighet. Att sälja sina andelar i ett handelsbolag är under normala omständigheter fullt tillåtet. Så länge det är ett legitimt överlåtelseavtal mellan säljaren och köparen så bör inte överlåtelsen vara olaglig. Då jag inte känner till omständigheterna kring försäljningen kan jag inte uttala mig om huruvida det rör sig om en laglig eller olaglig försäljning, men det jag kan säga är att det är tillåtet att överlåta sina andelar i ett handelsbolag.Den upplupna hyranFrågor rörande handelsbolag och dess ägare regleras i lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Bolagsmännen i ett handelsbolag är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser (HBL 2 kap. 20 §). Detta innebär att fordringsägaren kan vända sig till vem hen vill av bolagsmännen för att få sin fordran betald. Vidare är en bolagsman som träder ur bolaget (alltså en bolagsman som säljer sina andelar) fortfarande personligt ansvarig för förpliktelser som bolaget har åtagit sig innan hen avgår som bolagsman (HBL 2 kap. 22 §). Du kan alltså kräva den förre ägaren på den upplupna hyran förutsatt att hen var bolagsman när bolaget skrev på hyresavtalet. Trasig utrustning och saknade inventarierVid uthyrning av lokaler blir jordabalkens (JB) regler aktuella. En hyresgäst är skyldig att väl vårda lokalen och det som tillhör lokalen. Hyresgästen är därmed skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hens orsakande (JB 12 kap. 24 §). Detta innebär att hyresgästen vid användandet av lokalen ska visa den aktsamhet som kan krävas av en ordentlig person. Hur långt hyresgästens vårdplikt sträcker sig går inte att avgöra generellt. Utgångspunkten är ändamålet med hyresgästens verksamhet i lokalen. Om hyresgästen har tillåtits att bedriva en verksamhet som medför ett högt slitage får det antas att hyresgästen i regel inte åsidosätter sin vårdplikt på grund av att det uppkommer sådana skador som normalt följer med ett aktsamt utövande av verksamheten. Om du som hyresvärd inte skäligen bör har räknat med viss trasig utrustning och andra fel i lokalen (vilket jag antar att du inte bör göra), så kan du kräva hyresgästen på ersättning för skadan (skadestånd) som hen har orsakat. Bolagets förpliktelse att betala skadestånd uppstår i samband med att skadan orsakas. Alltså kan du endast kräva den förre ägaren på ersättning för skadan om hen var bolagsman vid tidpunkten för skadans uppkomst (HBL 2 kap. 22 § 2 meningen), men du kan alltid kräva bolaget i sig eller dess nuvarande ägare på ersättning för skadan.Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,