Försvinner utdelningsutrymmet i ett av mig ägt aktiebolag om jag säljer aktiebolaget till mitt Holdingbolag?

2021-07-17 i Bolag
FRÅGA |Om jag säljer ett bolag som jag äger till 100% med sparat utdelningsutrymme till ett annat bolag som jag äger till 100%. Det förvärvande bolaget är ett sk holdingbolag. Förlorar jag eventuellt överskjutande utdelningsutrymme vid den transaktionen, dvs om överlåtelsepriset understeg det sparade utdelninsutrymmet?Tack
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att holdingbolaget vilken du äger till 100 % har köpt aktier i ett annat aktiebolag (aktiebolag B) vars aktier du också äger till 100 %. Aktiebolag B har ett visst fastställt utdelningsutrymme som understiger det belopp som erlagts av holdingbolaget för aktierna i aktiebolag B. Din fråga är nu om detta aktieköp har föranlett att utdelningsutrymmet i aktiebolag B gått förlorat.Det korta svaret på din fråga är nej; utdelningsutrymmet minskas inte av att holdingbolaget köper upp aktierna i aktiebolaget B till ett pris som understiger överlåtelsepriset. Rent faktiskt är det nämligen aktier ägda av dig som köps upp av holdingbolaget. Ett sådant köp påverkar alltså inte utdelningsutrymmet i aktiebolag B på grund av att tillgångarna, enligt balansräkningen, i aktiebolag B minskar inte av en sådan försäljning (jfr K2 alternativt K3-regelverket avseende vad som anses utgöra tillgång). Aktiebolag B får nämligen ingenting mot att aktierna säljs då de redan har givits ut vid ett tidigare tillfälle. I förevarande fall är det alltså närmast fråga om försäljning av aktier på en s.k. andrahandsmarknad vilken inte påverkar tillgångsmassan i aktiebolag B. Med vänlig hälsning

Rätt till redovisningshandlingar inför bolagstämma

2021-07-06 i Bolag
FRÅGA |HejÄger 10 % av ett aktiebolag vill ha en balans och kontrollräkning innan årsstämman .Dom skickar inte något,Vad gör jag?
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beroende på ifall det är aktier i ett börsnoterat bolag eller annan form av aktiebolag (publik bolag som inte är noterat på börsen eller privat bolag) som du äger så gäller olika bestämmelser. Även om jag misstänker att det inte är fråga om det förra så kommer jag att redogöra för såväl börsnoterade aktiebolag som annan form av aktiebolag. Publika aktiebolag som inte är börsnoterade och privata aktiebolagFör publika bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad och privata aktiebolag så ska styrelsen minst två veckor före årsstämman hålla kopior av redovisningshandlingarna (däribland balansräkning). En aktieägare som begär kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad få handlingarna skickat till sig till den postadress denne uppger (7 kap. 25 § första stycket ABL). Börsnoterade aktiebolagVad avser aktiebolag vars aktier är upptagen till handel på en reglerad marknad (t.ex börsen) så gäller samma sak som ovan med skillnaden att redovisningshandlingarna ska hållas tillgängligt hos bolaget minst tre veckor före årsstämman och att redovisningshandlingarna ska hållas tillgängligt på bolagets webbplats (7 kap. 25 § 3 st. ABL med hänvisning till 7 kap. 56 b § ABL)I ditt fall Om aktiebolaget som du är aktieägare i är ett publika bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller ett privat aktiebolag så har alltså aktiebolaget minst två veckor före årsstämman skyldighet att skicka till dig de redovisningshandlingarna du har begärt. Om du är aktieägare i ett publikt bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad så har aktiebolaget skyldighet att minst tre veckor före årsstämman skicka till dig redovisningshandlingarna. En ytterligare skyldighet de har är att tillhandahålla redovisningshandlingarna på deras webbplats minst tre veckor före HandlingsplanTa kontakt med styrelsen eller en som representerar denne i aktiebolaget på nytt och hänvisa till de ovan anförda lagrum och där skriva att du har i enlighet med dessa lagrum rätt till handlingarna; detta givet att det är två veckor (se ovan under rubriken "Publika aktiebolag som inte är börsnoterade och privata aktiebolag") alternativt tre veckor (se ovan under rubriken "Börsnoterade aktiebolag") innan årsstämman. Om det är fråga om det senare aktiebolaget så kan du med fördel testa och kika på bolagets webbplats för att där se om du hittar redovisningshandlingarna. Sker inte utlämningen av redovisningshandlingarna inom denna tid eller har aktiebolaget inte publicerat redovisningshandlingarna på sin webbplats så är du välkommen att kontakta oss på nytt där vi kan närmare gå igenom vilka rättsliga åtgärder som du kan vidta såsom att eventuellt hota med s.k. klander av stämmobeslut och skadeståndstalan. Med vänlig hälsning

Hur smidigt och tätt inpå kan aktier säljas samt nya aktier köpas i samma bolag?

2021-06-30 i Bolag
FRÅGA |Vid köp av aktier. Får man köpa ett visst antal aktier i ett företag och sälja samma dag?Och samma dag som försäljningen eller dagen efter köpa aktier igen i samma företag som man nyligen sålde i?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktier kan förvärvas och överlåtas fritt, om inget annat följer av bolagsordningen i fråga (4 kap. 7 § aktiebolagslagen). Om en sådan begränsning har gjorts i bolagsordningen så kan det intas1. ett förköpsförbehåll som innebär att innan aktier får säljas så måste de erbjudas att köpas av de övriga aktieägarna först,2. ett samtyckesförbehåll som innebär att styrelsen måste samtycka till försäljningen och3. en hembudsklausul som innebär att en förvärvare av aktier ska erbjuda en tidigare aktieägare att köpa aktierna.Det är oftast i fåmansbolag som sådana inskränkningar görs i bolagsordningarna, för börsnoterade företag är aktiernas fria överlåtbarhet till större del en självklarhet då börsnoterade företag går ut på att köpa och sälja aktier.Mitt råd till dig är således att först och främst läsa bolagsordningen för företaget som aktierna gäller för att se om det finns inskränkningar i aktiernas fria överlåtbarhet!Vänliga hälsningar,

Kan en revisor blir personligt betalningsansvarig om ett bolag går i konkurs?

2021-06-15 i Bolag
FRÅGA |HejJag ska hjälpa ett bolag med dess redovisning.Problemet är att bolaget har en mycket dålig ekonomi och dess egna kapital är förbrukat.Vad händer mig som privatperson om detta bolag går i konkurs.Kan jag bli drabbad på något sätt. Som en prick hos kronofogden eller betalningsskyldig, för detta bolags skulder.Mvh
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En revisor kan inte bli personligt betalningsansvarig för bolagets utgifter, enbart ägare kan (beroende på vilken typ av bolag det är) bli personligt betalningsansvariga för bolaget. Är det exempelvis ett handelsbolag så är det delägarna som kan bli personligt betalningsansvariga (2 kap. 20 § lag om handelsbolag och enkla bolag). Är det däremot ett aktiebolag så kan aktieägarna inte bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser, förutom i specifikt reglerade situationer som avser likvidationsskyldighet på grund av kapitalbrist (1 kap. 3 § aktiebolagslagen).Vänliga hälsningar,

Försäljning av andel inom konsortium

2021-07-13 i Bolag
FRÅGA |Vad gäller vid konsortium? 80% vill avyttra 20% vill inte. Har majoriteten rätt?
Hemen Yazdanfar |Jag tolkar din fråga som att 20 % av personerna inom konsortiet vill sälja ("avyttra") sin andel samtidigt som 80 % inte tillåter det. Konsortium= enkelt bolag (oftast)Ett konsortium anses de flesta gånger utgöra ett s.k. enkelt bolag. För att ett konsortium ska anses utgöra ett enkelt bolag så förutsätter det dock att följande är för handen: konsortiet ska vara grundat på ett avtal mellan några personer det ska finnas ett gemensamt syfte för parterna inom konsortiet ochparterna i konsortiet ska vara förpliktade att verka för det gemensamma syftet. I och med att ett konsortium allt oftast är samma sak som ett enkelt bolag så kommer jag utgå från att även er samverkan är det. Mot bakgrund till det så gäller i första hand vad ni inom konsortiet avtalat om avseende försäljning av andel i konsortiet. Om det är så att ni inte avtalat om en sådan angelägenhet så krävs det för att en ny delägare ska kunna inträda att samtliga ägare samtycker till inträdet (2 kap. 2 och 4 kap. 2 HBL). Det innebär alltså att om ni inte avtalat om rätten till att en ny part ska inträda i konsortiet så krävs det alltså att samtliga parter inom konsortiet godkänner inträdet av ny delägare. Med vänlig hälsning

Kan jag starta ett aktiebolag trots skuldsanering?

2021-07-02 i Bolag
FRÅGA |Hejsan! Tänkte starta aktiebolag (taxiföretag) trots jag har skuldsanering ??
Maia Sadek |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för bildande av aktiebolag hittar du i 2 kap aktiebolagslagen (ABL). Enligt 2 kap 3 § ska det bolagsbildningen vidtas följande åtgärder:1. Stiftarna skall upprätta ett utkast till en stiftelseurkund enligt bestämmelserna i 5-10 §2. En eller flera bland stiftarna skall teckna sig för samtliga aktier i bolaget enligt bestämmelserna i 12 §3. Aktierna skall betalas enligt bestämmelserna i 15-19 §4. Stiftarna skall färdigställa, datera och underteckna stiftelseurkunden.5. Styrelsen skall anmäla bolaget för registrering enligt bestämmelserna i 22-23 § Skuldebrevet ska först upprättas och sedan undertecknas av alla stiftare samt registreras hos Bolagsverket (2 kap. 22 § ABL). Då anses bolaget bildat. För att registreringen ska godkännas ska aktierna ha blivit tecknade och betalade, samt att du kan uppvisa ett intyg för sådan betalning (ABL 2 kap 23 §). Intyget ska normalt lämnas av den bank eller kreditinstitut som satt upp ett konto för insättning av betalning för aktierna (ABL 2 kap 17 §). För att besvara din fråga. Det finns inget hinder enligt aktiebolagslagen mot att bilda ett aktiebolag trots att man har skuldsanering. För att Bolagsverket ska godkänna en registrering är det dock nödvändigt att kunna uppvisa ett intyg från den bank eller kreditinstitut som hanterat insättningarna av betalning för tecknade aktier. Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om styrelseordföranden vägrar att skriva under årsredovisningen?

2021-06-28 i Bolag
FRÅGA |Tidigare Styrelseordförande vill inte skriva under Årsredovisningen för 2020På dagen för bolagsstämman blev det en ny ordförande som tidigare varit suppleantTidigare Styrelseordförande är numera ledamotNuvarande ordförande/tidigare suppleant äger 50%Förre ordf och numera ledamot äger 50 %På årsstämman anmäldes inte någon protest mot årsredovisningen.Totalt finns 2 ägare med 50 % varEnligt Aktiebolagslagen kan man inte vägra att skriva under. Men vad gör man om detta inte sker
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som det gäller undertecknande av årsredovisningen för ett aktiebolag.Enligt 2 kap 7 § årsredovisningslagen ska hela styrelsen underteckna årsredovisningen.Som medlem i styrelsen i ett aktiebolag omfattas den tidigare styrelseordföranden av lojalitetsplikten. Det vill säga personen i fråga ska agera lojalt mot bolaget, för bolagets bästa. Om ordförande vägrar att skriva under årsredovisningen, kan ordförande anses hindra övriga i styrelsen att få ett tillfredställande beslutsunderlag. Vilket leder till att styrelsen inte får fatta beslut, se 8 kap 21 § aktiebolagslagen. Om det i sin tur leder till att den andra delägaren skadas ekonomisk till följd av underlåtelsen att underteckna årsredovisningen, kan det leda till skadeståndsansvar för den förre ordföranden enligt 29 kap 1 § aktiebolagslagen. Det är dock viktigt att övriga styrelsemedlemmar protokollför att de är eniga om att skriva under, men att den tidigare ordföranden vägrar. Anledningen till att det är viktigt är att utgångspunkten är att styrelsen svarar solidariskt för skadestånd, se 29 kap 5-6 §§ aktiebolagslagen.Om du beslutar dig för att väcka talan mot den tidigare styrelseordförande, måste detta ske inom ett år från den dagen årsredovisningen lades fram, se 29 kap 10 § aktiebolagslagen.SammanfattningStyrelsen ska agera lojalt mot bolaget, och se till bolagets bästa. Genom att vägra skriva under årsredovisningen, hindra ordföranden övriga styrelsen att fatta beslut. Om det leder till att bolaget eller aktieägarna skadas, kan du rikta skadeståndsansvar mot ordföranden. Årsredovisningen i ett aktiebolag ska undertecknas av samtliga i styrelsen enligt årsredovisningslagen. Om du behöver hjälp med att rikta ett skadeståndsanspråk mot ordförande, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Får en VD i ett mindre onoterat bolag på egen hand besluta om en försäljning av företagets enda fastighet?

2021-06-09 i Bolag
FRÅGA |Hej. Jag äger 50% i ett mindre icke noterat Aktiebolag där en annan person äger de andra 50%en. Den andra är ensam i styrelsen med sin hustru som suppl. Hela bolaget kretsar runt 1st fastighet där vi bedriver uthyrning av lokalerna. I kallelsen till årsstämman får jag reda på att fastigheten blivit såld under det gångna året vilket gjort mig väldigt upprörd då ett sådant beslut inte är bestämt på föregående Årsstämma. Den andra delägaren/VD har på eget initiativ förmedlat fastigheten via Mäklare trots att ej ha egen majoritet.Min fråga är hur ska jag agera på stämman för att inte gå lottlös? Samt är detta överhuvudtaget lagligt? Och Mäklarens kontrollansvar av lagfart i en enmansstyrelse?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är aktiebolagslagen (ABL), fastighetsmäklarlagen (FML) och lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Några allmänna hållpunkterStyrelsen är bolagets främsta företrädare och tecknar dess firma, 8 kap. 35 § ABL. Avseende så kallade kompetensöverskridanden från bolagets ledning gäller generellt följande. Om styrelsen eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling för bolagets räkning och då har handlat i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen om bolagsorganens behörighet gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Detsamma är fallet om en verkställande direktör när en rättshandling företogs överskred sin behörighet och bolaget kan visa att motparten insåg eller bort inse behörighetsöverskridandet. En rättshandling gäller inte heller mot bolaget om styrelsen, den verkställande direktören eller en särskild firmatecknare har överskridit sin befogenhet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet, 8 kap. 42 § ABL. Med "rättshandling" avses i det här fallet försäljningen av fastigheten. Vem som är motpart är för mig ovisst varför jag har svårt att bedöma om "motparten insåg eller bort inse" behörighetsöverskridandet och/eller befogenhetsöverskridandet.Hur bedöms kompetensöverskridanden från bolagets ledning?Det finns egentligen inget entydigt svar på den här frågan eftersom den rättsliga bedömningen är helt avhängig hur sedvänjan (praxis) i branschen ser ut för den här typen bolag, det vill säga er verksamhet. I vilken roll din partner rättshandlade känner jag inte till, men nedan följer en fingervisning om vad som gäller om behörigheten för en VD i ett aktiebolag. Enligt 8 kap. 29 § ABL begränsas VD:s beslutanderätt till den löpande förvaltningen och därmed till löpande rättshandlingar. Med det menas bolagets drift, alltså rutinärenden eller åtgärder av ordinär och återkommande karaktär, 8 kap. 36 § ABL. Flagranta problem om hur detta ska tolkas kan uppstå eftersom ett ärende som betraktas som rutinmässigt i en organisation kan framstå som helt verksamhetsfrämmande i en annan. Det är i vart fall klart att bolagets storlek och verksamhetens art är faktorer som inte sällan får avgörande betydelse. I två äldre rättsfall och i ett något senare avgörande har Högsta domstolen (HD) prövat var gränsen går för VD:s kompetens (behörighet) och huruvida vissa åtgärder ansetts ligga utanför den löpande förvaltningen.I NJA 1958 s. 186 hade en VD i ett medelstort biografbolag träffat ett femårsavtal med en filmdistributör, vilket ansågs ligga utanför dennes behörighet. I domskälen betonades tidsfaktorn som utslagsgivande. I NJA 1968 s. 375 hade en VD i ett medelstort fastighetsbolag muntligen träffat ett avtal med en löptid på 25 år avseende uthyrning av näringslokaler, vilket också ansågs ligga utanför behörigheten. I domen anförda HD att såväl beloppets storlek som formen för avtalsslutet kraftigt avvek från vad som tidigare hade varit brukligt. Och i NJA 1995 s. 437 menade HD att en VD för en fondkommissionär hade överskridit den löpande förvaltningen genom att muntligen avtala om ett köp av en aktiepost till värde av 22 miljoner kronor.När juridiska personer vill komma ur ingångna avtal brukar man inte sällan försöka argumentera för att personen, som för bolagets räkning och i samband med avtalsslutet, rättshandlade på ett sätt som låg utanför dennes behörighet. Inom fullmaktsläran gäller att behörighetsöverskridanden hos mellanmannen/fullmäktigen (exempelvis en VD) när han eller hon rättshandlar i förhållande till tredje man (exempelvis köparen av fastigheten) inte leder till bundenhet för huvudmannen (i det här fallet ert bolag) och detta alldeles oavsett tredje mans eventuella goda tro (god tro kan endast åberopas vid mellanmannens befogenhetsöverskridanden, inte vid behörighetsöverskridanden), se den allmänna regeln om ställningsfullmakter i 10 § 2 st. AvtL. I avtalsrättsliga sammanhang styr behörigheten vad man kan göra och befogenheten vad man får göra.Vad gäller och hur ska du agera?Hur arbetsordningen (arbetsinstruktionen) för styrelse och VD ser ut i bolaget känner jag inte till. Jag har inte heller någon kunskap om bolagsordningens innehåll eller i vilken egenskap den andra aktieägaren har rättshandlat. Men utifrån din ärendebeskrivning kan följande anföras. Eftersom bolaget endast äger en fastighet och i huvudsak bedriver uthyrning av lokaler torde det framstå som verklighetsfrämmande i den dagligen driften att avyttra den enda fastighet man förfogar över. Med andra ord bör inte beslutet kunna ses som en rutinmässigt vidtagen åtgärd, vilket innebär att den faller utanför den löpande förvaltningen. I synnerhet mot bakgrund av den HD-praxis som hänvisas till ovan. Så om din partner har rättshandlat som VD är det alltså fråga om ett kompetensöverskridande varför bolaget inte är bundet av försäljningen. Om vederbörande istället skrev på överlåtelsehandlingarna i egenskap av styrelseledamot kan bedömningen möjligen bli en annan. Enligt 8 kap. 4 § 1 st. ABL är styrelsens huvuduppgift svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Samtidigt utses styrelsen av bolagsstämman och får sitt mandat ifrån denna, 8 kap. 8 § 1 st. ABL. Styrelsen är alltså ansvarig inför bolagsstämman. Men oavsett vilket är min bedömning att beslutet att sälja bolagets enda fastighet ska ses som ett behörighetsöverskridande och även om den andra aktieägaren formellt uppträdde som styrelseledamot. Då spelar det ingen roll att köparen eventuellt var i god tro. Slutsatsen blir därför att överlåtelseavtalet inte gäller mot bolaget, vilket i praktiken innebär att prestationerna ska gå åter. Annorlunda uttryckt; Bolaget har rätt att häva avtalet och åtgärden var, för att besvara din huvudsakliga fråga, inte laglig. Enligt 7 kap. 32 § 1 st. 2 p. ABL ska styrelsen och den verkställande direktören, om någon aktieägare begär det och styrelsen anser att det kan ske utan väsentlig skada för bolaget, vid bolagsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets ekonomiska situation. Härutöver har aktieägare i bolag med högst tio ägare en utökad insynsrätt och ska ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet i den omfattning som behövs för att aktieägaren ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som ska behandlas vid bolagsstämman, 7 kap. 36 § ABL. Du behöver följaktligen lyfta den här frågan på bolagsstämman (jfr 7 kap. 1 och 16 §§ ABL), verka för att styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet och eventuellt rikta ett skadeståndsanspråk mot den andra aktieägaren enligt 29 kap. 1 § ABL. För skyldighet att utge skadestånd krävs dock att denne uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat bolaget. Och huruvida någon egentlig skada har uppkommit går naturligtvis att diskutera. Men hävningsrätten kvarstår oaktat skadeståndsskyldigheten. Men varför du skulle gå helt lottlös förstår jag däremot inte riktigt. Alla aktier har ju lika rätt i bolaget och i 50/50-bolag ska de utdelningsbara medel som finns hälftendelas mellan ägarna, 4 kap. 1 § ABL. Fastighetsmäklarens kontrollskyldighet, vad gäller?Enligt 17 § 1 st. FML ska fastighetsmäklaren kontrollera vem som har rätt att förfoga över fastigheten och vilka inteckningar, servitut och andra rättigheter som belastar den. Mäklaren ska också kontrollera om fastigheten har del i en eller flera gemensamhetsanläggningar. Om fastighetsmäklaren uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 17 § ska han eller hon ersätta den skada som till följd av detta drabbar köparen eller säljaren, men om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort, 25 § 1 st. FML. I det här fallet var det en juridisk person, nämligen ert bolag, som formellt ägde fastigheten. Beroende på i vilken skepnad din partner har agerat går det möjligen att argumentera för att mäklaren har handlat vårdslöst (oaktsamt) genom att inte säkerställa att den andra aktieägaren var behörig att förse mäklaren med det aktuella försäljningsuppdraget. Men om din avsikt är att yrka en ogiltigförklaring av fastighetsöverlåtelsen ska ditt fokus istället riktas mot bolaget för att sedan få bolaget att arbeta för en hävning av avtalet.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,