Vad betyder begreppet förbehåll i aktiebolagsrätt?

2021-06-07 i Bolag
FRÅGA |Vad innebär "förbehåll" när man startar nytt aktiebolag tillsammans med en delägande partner?
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad förbehåll betyder i aktiebolagsrättsligt hänseende.Vad innebär begreppet förbehåll?Huvudregeln är att aktier kan överlåtas fritt, vilket stadgas i (4 kap. 7 § Aktiebolagslagen). Det kan dock göras undantag från denna huvudregel med så kallade förbehåll. Ett förbehåll är en frivillig paragraf i bolagsordningen som återfinns i aktiebolaget som på något vis påverkar aktierna eller aktiekapitalet. Ett förbehåll kan även finnas stadgat i ett aktieägaravtal. Förbehåll kan alltså inskränka på huvudregeln att aktier är fria att överlåta. Rent konkret så skulle ett förbehåll kunna stadga att du inte får sälja dina aktier till någon annan. Vilka typer av förbehåll finns det?Samtyckes, förköps- och hembudsförbehåll är de några av de viktigaste förbehållen som återfinns i aktiebolagsrättsligt hänseende. Det är dock viktigt att påpeka att denna lista inte är uttömmande på något vis, det finns alltså fler förbehåll än de jag kommer att behandla här nedan. SamtyckesförbehållEtt samtyckesförbehåll betyder kortfattat att man måste fråga bolaget innan man säljer sina aktier till någon utomstående. Styrelsen eller bolagsstämman måste alltså med ett sådant förbehåll godkänna att det sker en överlåtelse av aktier. (4 kap. 8 § Aktiebolagslagen).FörköpsförbehållFörköpsförbehåll innebär att den ger övriga ägare rätt att köpa aktier till ett visst pris innan det sker en överlåtelse till en utomstående för ett förmånligare villkor. Detta innebär alltså att förbehållet ger tidigare eller befintliga aktieägare en förköpsrätt till de aktier som ska överlåtas (4 kap. 18 § Aktiebolagslagen).HembudsförbehållEtt hembudsförbehåll innebär kortfattat att tidigare aktieägare har rätt att köpa tillbaka aktier som har övergått till någon annan (4 kap. 27 § Aktiebolagslagen).Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig igen! Vänliga hälsningar,

Kan mina aktier tvångsinlösas?

2021-05-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag har en frågor gällande reglar i ett aktiebolag och hoppas på att ni kan svara. Här nedan är mina frågor:Fråga 1: Kan andra aktieägare i ett styrelsemöte rösta om att ta över en annan aktieägares aktier?'' Det är så att vi är 4 medlemmar i styrelse och äger olika aktieandelar i företaget (30%,27%,23% och 20%), snart det är dags för oss att ta in en investerare som ska ha 20% av bolaget. Styrelse vill rösta nu om vilka ska ge procentandelar i från sig, d.v.s. att 2 medlemmar i styre (de som äger 30% och 27%) har rösta om att de inte ska ge ifrån sig sina andelar och att de som äger 23% och 20% ska ge bort var sin 10%. Min fråga är kan då de göra det p.g.a. röstmajoritet? Detta är inget bestämt tidigare i ett aktieägaravtal.'' Jag uppskattar verkligen om ni kan hjälpa mig med min fråga och att ni tala om för mig enligt vilken lag är det så.
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, vill du veta vad om aktier kan tvångsinlösas. Regler gällande svenska aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL).Kan aktier tvångsinlösas?Tvångsinlösen innebär att en minoritetsägare tvingas sälja sina aktier, trots att den inte accepterat erbjudandet.I 4 kap 1 § ABL finns en likhetsprincip som säger att alla aktieägare ska behandlas lika. Detta innebär att alla aktieägare till aktier av samma sort rätt till samma utdelning per aktie. Därutöver, innebär detta även att andra aktieägare inte kan tvinga en annan att sälja sina aktier.UndantagDet finns emellertid ett undantag till regeln ovan. Av undantaget framgår att en majoritetsägare, d.v.s. en aktieägare som äger minst 90 % av samtliga aktier, kan tvångsinlösa resterande aktieägares aktier, 22 kap 1 § ABL. Bestämmelsen är tvingande vilket innebär att aktieägarna inte kan avtala om att andra regler för tvångsinlösen ska gälla i bolagsordningen.AktieägaravtalSom ovan nämnt är huvudregeln att tvångsinlösen inte kan ske. Den enda möjligheten till tvångsinlösen enligt ABL är för en majoritetsägare med 90 % av aktierna. Hursomhelst, kan aktieägarna själva ingå avtal med varandra om att tvångsinlösen ska få ske i vissa situationer. Detta kan ske i ett aktieägaravtal i vilket parterna bestämmer själva vilka villkor som ska gälla.SlutsatsSom nämndes ovan, kan aktier inte tvångsinlösas mot bakgrund av likhetsprincipen. En aktieägare som äger minst 90 % av aktierna i aktiebolaget har dock rätt att köpa de andra aktieägarnas aktier. Eftersom ingen av aktieägarna i ditt aktiebolag äger mer än 90% är undantaget inte tillämplig. I din text nämnder du att ett aktieägaravtal inte är upprättad vilket utesluter även denna möjlighet.Jag hoppas att detta var till hjälp!Vänligen,

Har styrelsesuppelanter samma rättigheter som styrelseledamöter?

2021-04-30 i Bolag
FRÅGA |HejMin son har ett aktiebolag som jag är styrelsesuppleant.Vårt bolag anlitar en bokföringsfirma att sköta bokföringen de utför även bokslutet.När jag ställde frågor om senaste bokslutet via email till bokföringsfirman fick jagsvar från dem att de lämnar inte ut uppgifter till mig eftersom jag "bara" ärstyrelsesuppleant.Är detta förenligt med lagen?
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar frågan så vill du veta om en styrelsesuppleant har samma rättigheter som en ordinarie styrelseledamot och om du har rätt att få uppgifterna. Svaret på detta hittar vi i aktiebolagslagen (ABL). Styrelsesuppleanters ställningI ett bolag med färre än tre styrelseledamöter ska det finnas minst en styrelsesuppleant (8 kap. 3 § 1 stycket ABL). Styrelsesuppleanter har som syfte att ersätta styrelseledamöter då de inte kan utföra sina uppdrag på grund av t,ex. sjukdom eller utlandsvistelse, dödsfall och förlust av behörighet. När en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot får denna som huvudregel samma rättigheter och skyldigheter som styrelseledamoten hade (8 kap. 3 § 2 stycket ABL). Innan en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot har denna alltså inte samma rättigheter. ArbetsordningStyrelsen i att publikt aktiebolag ska varje år fastställa en arbetsordning där det står hur arbetet ska fördelas mellan styrelseledamöter och i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete (8 kap. 46a § ABL). Detta är inte ett krav för privata aktiebolag men kan göras frivilligt. Beroende på om bolaget har en arbetsordning där det anges i vilken utsträckning en styrelsesuppleant ska delta i styrelsens arbete kan du ha rätt att begära ut uppgifterna. Aktieägares insynsrättI ett aktiebolag med högst tio aktieägare har aktieägarna insynsrätt. Detta innebär att aktieägare har rätt att få handlingar om bolagets verksamhet i den omfattning det behövs för att aktieägare skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat (7 kap. 36 § 1 stycket ABL). Om det kan ske utan oskälig kostnad och besvär ska styrelsen dessutom ge dig den hjälp som behövs för att du ska få uppgifterna (7 kap. 36 § 2 stycket ABL). Ovanstående gäller inte om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet (7 kap. 36 § 3 stycket ABL). Detta innebär att om du dessutom är aktieägare i bolaget och det finns färre än tio aktieägare har du insynsrätt enligt ovan i den mån du behöver det och det inte medför någon påtaglig risk för bolaget. SammanfattningHuvudregeln är att styrelsesuppleanter får samma rättigheter som styrelseledamöter först då de ersätter dessa. Det kan dock skrivas in i en arbetsordning i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete. Om du dessutom är aktieägare i bolaget och bolaget har högst tio aktieägare har du insynsrätt och kan ha rätt att ta del av uppgifterna. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Hembudsförbehållet - vilka har företrädesrätt?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Hej.Gäller hembudsförbehållet i bolagsordningen även om lösningsberättigade INTE är inskrivna i bolagsordningen?MvhBo
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Aktier kan som huvudregel förvärvas och överlåtas fritt enligt aktiebolagslagen (ABL) 4 kap 7 § såvida inte annat följer av lag eller förbehållen enligt 4 kap 8, 18 eller 27 §§. Hembudsförbehåll stadgas i ABL 4.27-36 och innebär att aktieägare eller annan som anges ska ha rätt att köpa tillbaka aktierna av en ny förvärvaren. När dessa har tackat nej så får den nya förvärvaren föras in i aktieboken, men inte innan dess. Av 4:27 ABL framgår att hembudsförbehållet ska tas in i bolagsordningen och av 4:28st1p3 framgår att det ska stå vilka som har denna rätt. Detta kan uppfyllas på olika sätt, t ex kan det stå att samtliga aktieägare i aktieboken har denna lösningsrätt. Svaret på din fråga är både ja och nej, det ska stå i bolagsordningen vilka som har lösningsrätten men det behöver inte stå något specifikt namn. Är personen inte en del av den krets som omfattas av hembudsförbehållet så har personen inte denna lösningsrätt och vise versa.Hoppas det var svar på din fråga!

Vilka är de viktiga röstvärdesgränserna för att kunna fatta beslut i ett aktiebolag?

2021-05-18 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag har kommit på en idé till ett eget aktiebolag och fick förfrågan av en vän att få investera i detta. Då jag ser fördelar att ha med denna vän som aktieägare i företaget tänker jag att han kan få köpa sig en del av aktierna men jag vill stå som majoritetsägare och själv ta de beslut jag anser lämpliga. Är det 70/30 till min fördel som gäller för att ha majoritet?Har vännen några rättigheter som kan innebära svårigheter för mig?Är det något annat jag bör tänka på?Finns det nackdelar med att ta med en person som aktieägare vid uppstarten av företaget?Vid eventuellt konflikt kan jag då köpa ut honom om fördelningen är 70/30 till fördel för mig?Tack.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDet finns flera olika gränser som fastställer möjligheten till att vidta olika åtgärder som aktieägare i ett aktiebolag. Gränserna fastställs i Aktiebolagslagen (ABL). Jag råder dig att själv gå in i lagen och undersöka på egen hand, men några exempel på viktiga röstvärdesgränser i ett aktiebolag är:Mer än hälften (Enkel majoritet) är den viktigaste gränsen vid de flesta mer vardagliga beslut i ett aktiebolag och även t.ex. val av ordförande eller beslut om vinstutdelning, 7 kap. 40-41 § ABL.Två tredjedelar av rösterna krävs t.ex. för ändring av bolagsordningen, 7 kap. 42 § ABL. Vid vissa fall av ändring av bolagsordningen krävs det dock att minst nio tiondelar rösterna för beslut om att få igenom en ändring, 7 kap. 43 § ABL. Ett annat exempel är att det krävs två tredjedelar för att kringgå aktieägarnas rätt till företräde till nya aktier som tillkommer vid en nyemission, 13 kap. 1 § ABL. Minst två tredjedelar krävs även vid beslut om minskning av aktiekapitalet, 20 kap. 5 § ABL.Nio tiondelar eller mer än nio tiondelar krävs vid vissa beslut, t.ex. inlösen av minoritetsaktier, 22 kap. 1 § ABL. I vissa fall har även minoritetsaktieägare (minst nio tiondelar av rösterna) rätt att kräva åtgärder av majoritetsaktieägaren, t.ex. krav på vinstutdelning, 18 kap. 11 § ABL.Tvångsinlösen av minoritetsaktier vid en potentiell konfliktFör att du ska ha rätt att begära tvångsinlösen av en minoritetsaktieägare krävs det att du som majoritetsaktieägare innehar mer än nio tiondelar av aktierna i bolaget, 22 kap. 1 § ABLSammanfattningSammanfattningsvis existerar det väldigt många olika gränser som krävs för att rösta igenom olika beslut i ett aktiebolaget i ABL. Men de viktigaste gränserna när det gäller beslutsförhet i ett aktiebolag är mer än hälften, två tredjedelar och mer än nio tiondelar. Jag rekommenderar som jag tidigare nämnt att du själv går igenom lagstiftningen och kanske kollar upp olika hemsidor som kan ha bra information om hur man ska gå tillväga när man startar ett aktiebolag tillsammans med en partner. Aktier med olika röstvärdenEtt alternativ är att du ger ut aktier med mindre röstvärde till din partner om du vill vara säker på att du kan fatta alla beslut som du finner nödvändiga. Huvudregeln är att varje aktie har lika röstvärden, alltså en röst per aktie (1:1), 4 kap. 1 § ABL. Det finns dock en möjlighet att föreskriva i bolagsordningen att det ska finns olika aktietyper (t.ex. är det vanligt med A och B aktier) med olika röstvärden, 4 kap. 2 § ABL. Det finns dock en maxgräns för röstvärdesskillnader i aktier (10:1) i 4 kap. 5 § ABL.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Krävs det en fullmakt om någon ska rösta istället för mig vid en bolagsstämma?

2021-05-11 i Bolag
FRÅGA |Vad är det för krav när ett ombud ska gå på en bolagsstämma istället för mig och rösta för min räkning. Tänker, är det något speciellt papper man måste fylla i enligt lag eller så? Tack.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 3 § Aktiebolagslagen får en aktieägare som inte kan närvara personligen vid en bolagsstämma, utöva sin rätt genom ett ombud, förutsatt att denne har fullmakt. Fullmakten ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Detta innebär alltså att ett ombud kan närvara istället för dig vid stämman och även rösta å dina vägnar. Det krävs dock att du utfärdar en fullmakt till ombudet som ska utöva din rätt vid stämman och att fullmakten uppfyller formkraven, dvs. att den ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Hur fungerar en hembudsklausul?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Jag och en annan delägare vill sälja våra 10 respektive 25 procent av ett aktiebolag med totalt fyra delägare. Vårt aktieägaravtal säger att hembud gäller innan vi får sälja till tredje man. I avtalet finns värderingsregler som gäller om vi inte kommer överens om priset vid hembud, men de reglerna ger ett lågt pris. Kan vi erbjuda de övriga delägarna att köpa våra aktier utan att det räknas som hembud och riskerar att utlösa värderingsreglerna om vi inte kommer överens om priset? Och om det skulle räknas som hembud, har vi då rätt att dra tillbaka erbjudandet om vi inte kommer överens om priset.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din affärspartner vill sälja era andelar i det bolag ni tillsammans med två delägare till äger. Utöver det förstår jag det som att ni vill undvika att behöva använda värderingsreglerna i den hembudsklausul som finns reglerad i er bolagsordning och undrar hur ni då kan gå tillväga. Om jag har missförstått något så kan du klargöra det under det uppföljande samtalet som du har bokat in.Tillämplig lagstiftning för frågan:Aktiebolagslagen (ABL).Svar:En hembudsklausul aktualiseras först efter att aktierna har bytt ägare, därav kan ni förhandla direkt med de övriga ägarna utan att riskera att värderingsreglerna i hembudsklausulen aktualiseras för ett eventuellt köp direkt mellan er.RättsutredningVad innebär en hembudsklausul som regleras i 4:27-36 §§ Aktiebolagslagen?En hembudsklausul hindrar dig aldrig från att sälja dina aktier till valfri person, utan klausulens innebär att om du säljer aktierna till tredjeman (någon annan än de personer som har rätt till "hembudet") så har de personerna rätt att lösa aktierna av den personen du sålt aktierna till. Det är viktigt att veta att en hembudsklausul måste vara intagen i er bolagsordning för att den skall vara giltig, finns den inte intagen i bolagsordningen gäller den således inte (4:27 ABL).Hädanefter i mitt svar kommer jag att kalla de som har rätt att återköpa aktierna efter att en försäljning till tredje man har skett för de lösningsberättigade.För att göra det tydligare så kan vi säga att det i eran hembudsklausul står att ni som äger bolaget är de som är lösningsberättigade. Då innebär det att om du och din affärspartner säljer era aktier till andra personer än de övriga ägarna så har de övriga ägarna rätt att återköpa aktierna av de personerna ni sålt dem till, de kan dock välja att avstå denna rätt. På så vis är ni inte hindrade att sälja aktierna, utan hembudsklausulen ställer enbart krav på att den som köper aktierna anmäler detta till eran styrelse och erbjuder de övriga ägarna (enligt mitt exempel) att återköpa aktierna av dem (4:30 ABL).I mitt exempel ovan har jag utgått ifrån att det är de övriga ägarna som är de lösningsberättigade, men ni kan ha reglerat det annorlunda. Därav är det viktigt att läsa hembudsklausulen noga för att se vilka personer det faktiskt är som är lösningsberättigade, då det alltså skall framgå av hembudsklausulen vilka som innehar den rättigheten (4:28 ABL).Hembudsklausul eller förköpsförbehåll?Hembusklausulen skall inte förväxlas med ett förköpsförbehåll då det är två olika saker. Ett förköpsförbehåll innebär istället att ni inte får sälja aktierna till vem ni vill, utan då måste ni först erbjuda den som har förköpsrätt att köpa aktierna, sedan får ni erbjuda vem ni vill att köpa dem. Detta regleras istället i 4:18-26 ABL.Därav är det viktigt att vara säker på om det är en hembudsklausul eller ett förköpsförbehåll ni har, då det fungerar på två helt olika sätt. Om du är osäker så titta på formuleringen och försök se om det står att ni redan innan försäljningen skall erbjuda en eller flera bestämda personer att köpa aktierna, eller om det är formulerat som att en eller flera bestämda personer har rätt att återköpa aktier som har köpts av tredje man. Värderingsreglerna i hembudsklausulenI en hembudsklausul skall det framgå vad villkoren skall vara för att återköpa aktierna (4:28 1 st p.4), klausulen behöver dock inte innehålla uppgifter om priset för aktierna (4:28 2 st), i ert fall har ni dock valt att införa värderingsregler för aktierna vid det fall tredjeman och den/de lösningsberättigade inte kommer överens om återköpspriset.Det viktiga att förstå i detta är att dessa värderingsregler aktualiseras först när den lösningsberättigade vill utnyttja sin lösningsrätt gentemot den eller de personer som köpt aktierna av dig/er. Däremot kan det självklart påverka vad tredjeman är villig att betala för aktierna till er, eftersom köparen riskerar att behöva sälja tillbaka aktierna till de lösningsberättigade enligt de värderingsreglerna om de inte lyckas komma överens om ett annat pris. Men dessa värderingsregler gäller alltså enbart återköpssituationen.Jämkningsregeln för hembud i 4:34 ABLOm man har reglerat värderingen av aktierna i hembudsklausulen och denna värdering avviker stort från marknadsvärdet på aktierna så kan det finnas möjlighet att jämka. Bestämmelsen handlar i stort om att ifall någon får en otillbörlig fördel eller nackdel av regleringen i hembudsklausulens värderingsregler så kan regleringen jämkas.Så om en situation uppstår där aktierna skall återköpas och tredjeman och de/den lösningsberättigade inte kommer överens om priset så kan de/den lösningsberättigade väcka talan vid domstol (4:33 ABL) och där kan båda parter yrka på jämkning om de vill (4:34 ABL).Kan ni erbjuda de övriga delägarna att köpa aktierna utan att riskera att behöva sälja enligt värderingsreglerna i hembudsklausulen?Som jag beskrivit tidigare i mitt svar så aktualiseras hembudsklausulen först om ni har sålt aktierna till tredjeman och de lösningsberättigade vill återköpa aktierna av tredjeman. Om ni vill sälja till de övriga delägarna kan ni erbjuda dem att köpa aktierna utan att hembudsklausulen aktualiseras. För om det är så (vilket jag förstår det som på din fråga) att det är delägarna som innehar lösningsrätten enligt hembudsklausulen, så aktualiseras den bara ifall ni först säljer aktierna till någon annan.Om dem köper aktierna direkt av er så är det inget återköp och inget hembud, varav värderingsreglerna i hembudsklausulen inte kan aktualiseras i ett köp direkt mellan er. Därav kan ni förhandla med de övriga delägarna utan att riskera att tvingas tillämpa värderingsreglerna i hembudsklausulen, eftersom att ett hembud gäller först efter att aktierna har bytt ägare!Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det återstår några frågetecken så går vi igenom dem under ditt uppföljande telefonsamtal som du har bokat. Jag kommer att ringa dig på måndagen den 3 maj klockan 15:00, ifall tiden inte fungerar för dig eller om du undrar över något annat kan du nå mig på elin.englund@lawline.se!Med vänliga hälsningar,

Kan ett aktiebolag överlåta en fastighet till en aktieägare i gåva alternativt genom en riktad underprisförsäljning?

2021-04-18 i Bolag
FRÅGA |Hej igen! Jag ställde den här frågan igår. Men jag vill ha snabbare svar så jag betalar 950 kr så svaret kommer snabbare.. Jag äger ett aktiebolag (100 %). Ftg köpte en fastighet i grannbyn för typ 20 år sedan. På inrådan av en man på skattemyndigheten omvandlades fastigheten till industrifastighet. Nu vill jag överlåta fastigheten till mig privat eller min enskilda firma. Frågan är bl.a 1. Kan jag överlåta fastigheten som gåva? 2. Betala 85% av tax.-värdet (124000kr). Måste företaget betala moms på försäljningspriset?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett bolag och är såvitt jag förstår ensam aktieägare. På tillgångssidan finns en fastighet vilken du har för avsikt att överlåta till dig själv och då antingen som en gåva eller genom en avyttring till underpris. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Inkomstskattelagen (IL).Aktiebolagslagen (ABL).Mervärdesskattelagen (ML).Din första fråga har såväl en civilrättslig (aktiebolagsrättslig) sida som en skatterättsliga sådan varför båda aspekterna kommer att behandlas i det följande och i skilda delar.Den civilrättsliga aspekten, vad gäller?Inledningsvis ska framhållas att den tilltänkta överlåtelsen är att betrakta som en värdeöverföring i ABL:s mening, vilken är en gemensam beteckning för transaktioner som medför att bolagets förmögenhet minskar och då inte sällan genom utdelning till aktieägarna. I 17 kap. 1 § 1 st. 1 och 4 p. ABL sägs att med värdeöverföring avses vinstutdelning och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En värdeöverföring från bolaget får endast ske under vissa i lag angivna situationer och för att den ska vara giltig och inte rendera i en återbäringsplikt för mottagaren måste två regelkomplex iakttas, jfr 17 kap. 6 § ABL. Först måste överlåtelsen vara förenlig med reglerna i 17 kap. 2 § ABL, vilka i mångt och mycket syftar till att skydda aktieägarkollektivet. Detta torde dock inte vålla några större problem i det här fallet eftersom du är ensam ägare i bolaget, det sistnämnda lagrummet (lagparagrafen) kan nämligen åsidosättas om samtliga aktieägare är överens. Utöver ovanstående måste borgenärsskyddsreglerna i 17 kap. 3 § ABL beaktas, vars syfte är att erbjuda just borgenärerna ett erforderligt skydd (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Där uttalas att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med hänsyn till de eventuella ändringar i det egna kapitalet som har skett efter balansdagen. Annorlunda uttryckt får inte överlåtelsen av fastigheten medföra att bolaget inte har täckning för det bundna egna kapitalet, det vill säga, det måste finnas fritt eget kapital som täcker egendomens bokförda värde minskat med eventuellt tillfört vederlag, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1995 s. 742. Slutligen krävs också att överlåtelsen framstår som försvarlig med hänsyn till omständigheterna, typiskt sett de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet (17 kap. 3 § 2 st. 1 p. ABL). Sammanfattningsvis har jag svårt att avgöra om ditt bolag på aktiebolagsrättslig grund kan skänka fastigheten till dig eftersom detta är helt avhängigt ditt bolags finansiella ställning. Det är således balansräkningen som styr vad och hur mycket som är möjligt att dela ut till aktieägarna.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Den skatterättsliga aspekten, vad gäller?Utifrån ett scenario där fastigheten vederlagsfritt övergår till dig kan följande anföras. Skatterättslig anses en utdelning föreligga vid en förmögenhetsöverföring från aktiebolaget till en aktieägare. I skatterättsliga sammanhang används termen förmögenhetsöverföring, men den har samma innebörd som värdeöverföring enligt ABL. Det betyder att en förmögenhetsöverföring existerar så fort ett värde förs mellan bolaget och en enskild aktieägare. Transaktionen blir då att betrakta som en utdelning, vilken utgör en beskattningsbar kapitalinkomst som ska tas upp av aktieägaren i inkomstslaget kapital, 41 kap. 1 § 1 st. och 42 kap. 1 § 1 st. IL, och skattskyldigheten inträder sedan det beskattningsår inkomsten kan disponeras, 41 kap. 8 § 1 st. IL. Det ovan sagda innebär att den inplanerade överlåtelsen kommer beskattas hos dig som en utdelning.Vidare kommer bolaget att uttagsbeskattas enlighet med bestämmelserna i 22 kap. IL eftersom någon marknadsmässig ersättning inte kommer att lämnas vid tidpunkten för överlåtelsen, varken i gåvofallet eller i samband med en underprisförsäljning. När ett aktiebolag överlåter en tillgång utan ersättning eller där ersättningen understiger marknadsvärdet utan att det är affärsmässigt motiverat föreligger ett uttag, 3 §. Ett sådant uttag ska behandlas som om en avyttring skett mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, 7 §. Det sistnämnda innebär att den fiktiva kapitalvinsten som uppstår när fastigheten övergår till dig kommer att inkomstbeskattas hos bolaget och ska tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, 13 kap. 1 § 1 st. och 15 kap. 1 § 1 st. IL. Om du istället skulle betala ett pris som understiger marknadsvärdet gäller fortfarande det ovan anförda och 22 kap. 7 § IL kommer alltjämt att tillämpas. Mellanskillnaden får inte bara skattekonsekvenser för bolaget utan även för dig som aktieägare eftersom denna kommer att ses som en förtäckt utdelning.Slutligen och som svar på din sista fråga gäller att från skatteplikt enligt ML, det vill säga från mervärdesskatt (moms), undantas omsättning av fastigheter, vilket framgår av 3 kap. 2 § 1 st. ML, dock med de begränsningar som följer av 3 §, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att någon begränsning skulle kunna åberopas här varför överlåtelsen av fastigheten inte torde utgöra någon momspliktig försäljning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en skatterättslig byrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,